En SCB-rapport undersökte sambandet mellan kvinnors

19(30)
En SCB-rapport undersökte sambandet mellan kvinnors arbetsinkomst
och benägenhet att få ett första, andra eller tredje barn. Resultaten visade
en mycket kraftig inkomsteffekt på benägenheten att få ett första barn.
En kvinna med en årsinkomst på minst 100 000 hade tre gånger så hög
benägenhet att få ett första barn som en kvinna utan någon arbetsinkomst
alls. Inkomstnivåer över 100 000 kronor hade emellertid en svagare positiv
effekt på benägenheten att få barn, vilket tyder på att det viktiga är att ha
ett arbete medan inkomstens storlek är mindre betydelsefull. Även när det
gäller benägenheten att få ett andra barn hade kvinnans inkomst en stark
positiv effekt, även om effekten inte var fullt lika stark som för det första
barnet. För det tredje barnet fann man ingen effekt av kvinnans inkomst.
Studien baserades på data över åren 1986–1997 och inkluderade endast
kvinnor födda i Sverige (SCB 1998).
En annan studie visade att effekten av inkomst på benägenheten att få
barn var starkast när det gällde första barnet och för kvinnor under 30 år.
En kvinna på 21–30 år med en årsinkomst på 120 000–179 000 kronor13
var 2,6 gånger mer benägen att få ett första barn som en kvinna i samma
ålder med en inkomst under 60 000 kronor. Unga kvinnor i den högsta
inkomstgruppen (179 000 kronor eller mer) visade emellertid en något
lägre sannolikhet att få ett första barn i jämförelse med kvinnor i den näst
högsta inkomstgruppen. Även för kvinnor över 30 år hade inkomst en
positiv effekt på benägenheten att få barn. När det gäller andra barnet
hade inkomst en något svagare positiv påverkan. Benägenheten att få ett
andra barn var ungefär lika stor för kvinnor i alla inkomstgrupper över
59 000 kronor. Benägenheten att få ett tredje barn påverkades däremot
inte nämnvärt av inkomsten. Även denna studie baserades på data för
svenskfödda kvinnor och ungefär samma tidsperiod, men till skillnad från i
SCB-rapporten ovan inkluderades även andra inkomster som studiebidrag
och arbetslöshetsersättning i inkomstvariabeln (Andersson 2000).
En rapport från RFV visade att benägenheten att få ett första barn ökade
med förvärvsinkomsten för både män och kvinnor, men att inkomsteffekten
över lag var starkare för kvinnor. En kvinna med en disponibel årsinkomst
mellan 61 000 och 84 000 kronor14 hade till exempel hälften så hög benägenhet att få ett första barn som en kvinna med en inkomst på 151 000
till 172 000 kronor.15 Även denna studie visade att inkomst har större
betydelse för kvinnor under 30 år. En förklaring som författarna framför
är att kvinnor över 30 helt enkelt inte har tid att skjuta upp barnafödandet
tills de har en högre inkomst. För män däremot hade inkomsten större
betydelse efter 30. Även för yngre män ökade benägenheten att få barn
med inkomsten, men effekten var starkare för de äldre männen. En man
över 30 år med en disponibel inkomst över 194 000 kronor hade exempelvis fyra gånger så stor benägenhet att få barn som en man i motsvarande ålder med en inkomst på 85 000–106 000 kronor. Författarna
hittade inga effekter av att kvinnor och män med inkomster över ersättningstaket i föräldraförsäkringen skulle vara mindre benägna att få barn.
13
14
15
1995 års priser.
2000 års priser.
I denna studie har forskarna velat få en bild av individens hela försörjning och
skapat ett mått på disponibel inkomst genom att räkna ihop förvärvsinkomst och
olika typer av transfereringar. Från detta belopp har man dragit 30 procent skatt
och sedan lagt till eventuella bidrag som inte är skattepliktiga.