Tiggarna på våra gator – hur ska
vi förhålla oss?
Lars Calmfors
Kungl. Myntkabinettet
25 november 2015
Farhågor inför EUs utvidgning
• Diskussion om social turism/välfärdsturism
- utnyttjande av vårt sociala välfärdssystem
• Men i stället tiggare som vädjar till vår privata
givmildhet
Calmfors, L. , ”Tiggarna på våra gator – hur ska vi
förhålla oss?” i Swedenborg, B. (red.), Svensk
ekonomisk politik – då, nu och i framtiden.
Festskrift tillägnad Hans Tson Söderström,
Dialogos 2015.
Motstridiga känslor
Negativa känslor
• Vill helst inte se fattigdom
på nära håll
• Irritation över ständiga
uppmaningar att ge
Positiva känslor
• ”Relation” till tiggare som vi
ständigt möter
• Möjlighet ”göra goda
gärningar”
Mina egna förhållningssätt
• Inte ge därför att människor bör försörja sig
genom eget arbete.
• Ge till dem som utför en aktiv motprestation –
musik i tunnelbanan – men inte till passiva
tiggare.
• Inte ge till dem som musicerar i tunnelbanan
därför att jag blir störd.
• Ge till just passiva tiggare därför att de ser ut att
vara i särskild nöd.
• Ge gåvor in natura – mat eller kläder – i stället
för pengar.
Enkla lösningar
• Det är inte ett problem för oss utan bara för
Rumänien och andra hemländer
• Förbjud tiggeri
• Förbjud gåvor till tiggare (Bo Rothsteins
förslag)
Ställningstaganden
• Som enskilda individer
• Som samhällsmedborgare
Vårt individuella agerande utgångspunkter
• Avtagande marginalnytta
- interpersonella jämförelser?
• Omfattningen av en aktivitet beror dess förväntade nytta i
förhållande till andra aktiviteter
- gåvor innebär högre förväntad inkomst av att komma hit och tigga
• Negativa externaliteter
- obehag för andra se fler tiggare
- dåligt för anförvanter i hemlandet
- normer om att tiggeri är ett sätt att försörja sigupprätthålls bland
romer: permanentning av utanförskap
- normer i det svenska samhället påverkas (Svante Nycander)????
Alternativt individuellt förhållningssätt
• Ta ställning till hur mycket du kommer att ge
till tiggare det närmaste året
• Ge i stället detta belopp till organisationer
som hjälper romer på plats i hemlandet
- mer effektiv hjälp
- större träffsäkerhet
- höjning av den förväntade inkomsten i hemlandet jämfört med Sverige
Tidsinkonsistensproblem
• Svårt hålla fast vid strategin när vi möter
tiggare här
• Tidsinkonsistenta preferenser
• Många kommer att fortsätta ge till tiggare här
– men sannolikt mindre
• Fortfarande höjning av den förväntade
inkomsten i hemlandet jämfört med Sverige
• Vi ger totalt sett mer
Når gåvor till hemländerna fram?
• Utbredd korruption
• Många tycks bekymra sig över det
• Argument för att ge via svenska eller
internationella organisationer
• De flesta har kyrklig anknytning
• Förslag om särskild insamlingsstiftelse (Per
Kågeson)
- politiska partier
- berörda företag (livsmedelshandeln)
- kommuner
Agerande på samhällsnivå
• ”First best” är att hemländerna själva åtgärdar
sina fattigdoms- och integrationsproblem
- all anledning för oss utöva påtryckningar
- utnyttja existerande EU-stöd
• Mer generösa transfereringar från andra EUländer
- mindre krav på medfinansiering
- moral hazard
Insatser av socialtjänsten och samhällets
acceptans för olagliga boenden i Sverige
• Basala hjälpinsatser (enkla härbärgen, mat,
kläder, toaletter i tältläger)
• Mer tillåtande attityd till olagliga boenden
• Den förväntade nyttan av att tigga i Sverige ökar
• Effekterna på migrationen hålls tillbaka av att den
privata givmildheten trots allt är begränsad
- mindre gåvor per tiggare om tiggarna blir fler
Jobb i Sverige för tiggarna?
• I samklang med arbetslinjen
• Varför har inte jobb kommit till i privat sektor?
- sannolikt mycket låga reservationslöner
- arbetsuppgifter som inte utförs
• Avsaknad av utbildning och språkkunskaper
- bara mycket enkla uppgifter
• Troliga motargument
- ”osund konkurrens”
- ”exploatering av människor i underordnad situation”: ny underklass?
• Offentlig sektor?
- kommunerna
- statliga arbetsmarknadsprogram
Harris-Todaro-modellen
• Arbetsmarknadsekonomisk modell som använts för att analysera
migration från landsbygd till stad i utvecklingsländer
• Människor på landsbygden har ett val
- stanna kvar och få låg men säker inkomst
- flytta till staden där man antingen får jobb med hög inkomst
eller blir arbetslös med lägre inkomst än på landsbygden
• Så många flyttar att den förväntade inkomsten i staden blir densamma
som den säkra inkomsten på landsbygden
• Den förväntade inkomsten i staden = Sannolikheten att få jobb i staden ×
Inkomsten som sysselsatt + Sannolikheten att bli arbetslös i staden ×
Inkomsten som arbetslös
• Sannolikheten att få jobb = Sysselsättningsgraden = Antalet sysselsatta
migranter/Totala antalet migranter
• Sannolikheten att bli arbetslös = 1 – Sysselsättningsgraden = 1 – Antalet
sysselsatta migranter/Totala antalet migranter
Harris-Todaro-modellen forts.
• Så många migrerar till staden att: Inkomsten på
landsbygden = Sysselsättningsgraden × Inkomsten som
sysselsatt i staden + (1 – Sysselsättningsgraden) ×
Inkomsten som arbetslös i staden
• Så många migrerar till staden att det blir arbetslöshet
där
• Arbetslösheten säter en gräns för hur många som
migrerar
- visserligen högre inkomst för sysselsatt i staden men
den förväntade inkomsten hålls nere av risken för
arbetslöshet
Harris-Todaro-modellen för tiggare
• Inkomsten i hemlandet = (Antalet sysselsatta/Antalet
migranter) × Inkomsten som sysselsatt i Sverige + (1 –
Antalet sysselsatta/Antalet migranter) × Inkomsten av
att tigga i Sverige
• Sysselsättningen för tiggare kan vara både vita och
svarta jobb
• Vad skulle hända om vi skapade enkla jobb för ett antal
tiggare?
• Det skulle komma fler migranter
• Enligt modellen skulle antalet migranter öka så mycket
att antalet som tiggarer blir fler trots att fler fått jobb
Annan användning av modellen
• Liknande modellresonemang kan användas för att
analysera effekterna av att erbjuda mer socialhjälp, bättre boende med mera till ett visst antal
migranter
- den förväntade nyttan att komma till Sverige
ökar
- så många fler kommer att det blir fler som lever i misär här
• Slutsatserna gäller enligt modellen så länge vi inte
kan hjälpa alla som kommer (vilket är omöjligt)
Ställningstaganden
Altruism
• Samhälleliga insatser för
migranterna hjälper ett
antal utsatta människor
Prioritering av vår egen välfärd
• Samhälleliga insatser för
migranterna innebär flera
tiggare, vilket kan minska
vår egen upplevda välfärd
Samma logik som för vårt enskilda
handlande
• Allra bäst att ge medel för att ordna jobb/utbildning i
migranternas hemländer
• Men det förutsätter fungerande mekanismer för det
• Tiggare som en nyttig påminnelse om fattigdomen i vår
omvärld
- ”marknadsförare” för en mer altruistisk attityd
från vår sida
- eller sker det en tillvänjning så att vi blir mer
förhärdade och mindre alturistiska? (Svante Nycander)