Presentationen hittar du här som pdf.
Tiggarna på våra gator – hur ska vi förhålla oss? Lars Calmfors Kungl. Myntkabinettet 25 november 2015 Farhågor inför EUs utvidgning • Diskussion om social turism/välfärdsturism - utnyttjande av vårt sociala välfärdssystem • Men i stället tiggare som vädjar till vår privata givmildhet Calmfors, L. , ”Tiggarna på våra gator – hur ska vi förhålla oss?” i Swedenborg, B. (red.), Svensk ekonomisk politik – då, nu och i framtiden. Festskrift tillägnad Hans Tson Söderström, Dialogos 2015. Motstridiga känslor Negativa känslor • Vill helst inte se fattigdom på nära håll • Irritation över ständiga uppmaningar att ge Positiva känslor • ”Relation” till tiggare som vi ständigt möter • Möjlighet ”göra goda gärningar” Mina egna förhållningssätt • Inte ge därför att människor bör försörja sig genom eget arbete. • Ge till dem som utför en aktiv motprestation – musik i tunnelbanan – men inte till passiva tiggare. • Inte ge till dem som musicerar i tunnelbanan därför att jag blir störd. • Ge till just passiva tiggare därför att de ser ut att vara i särskild nöd. • Ge gåvor in natura – mat eller kläder – i stället för pengar. Enkla lösningar • Det är inte ett problem för oss utan bara för Rumänien och andra hemländer • Förbjud tiggeri • Förbjud gåvor till tiggare (Bo Rothsteins förslag) Ställningstaganden • Som enskilda individer • Som samhällsmedborgare Vårt individuella agerande utgångspunkter • Avtagande marginalnytta - interpersonella jämförelser? • Omfattningen av en aktivitet beror dess förväntade nytta i förhållande till andra aktiviteter - gåvor innebär högre förväntad inkomst av att komma hit och tigga • Negativa externaliteter - obehag för andra se fler tiggare - dåligt för anförvanter i hemlandet - normer om att tiggeri är ett sätt att försörja sigupprätthålls bland romer: permanentning av utanförskap - normer i det svenska samhället påverkas (Svante Nycander)???? Alternativt individuellt förhållningssätt • Ta ställning till hur mycket du kommer att ge till tiggare det närmaste året • Ge i stället detta belopp till organisationer som hjälper romer på plats i hemlandet - mer effektiv hjälp - större träffsäkerhet - höjning av den förväntade inkomsten i hemlandet jämfört med Sverige Tidsinkonsistensproblem • Svårt hålla fast vid strategin när vi möter tiggare här • Tidsinkonsistenta preferenser • Många kommer att fortsätta ge till tiggare här – men sannolikt mindre • Fortfarande höjning av den förväntade inkomsten i hemlandet jämfört med Sverige • Vi ger totalt sett mer Når gåvor till hemländerna fram? • Utbredd korruption • Många tycks bekymra sig över det • Argument för att ge via svenska eller internationella organisationer • De flesta har kyrklig anknytning • Förslag om särskild insamlingsstiftelse (Per Kågeson) - politiska partier - berörda företag (livsmedelshandeln) - kommuner Agerande på samhällsnivå • ”First best” är att hemländerna själva åtgärdar sina fattigdoms- och integrationsproblem - all anledning för oss utöva påtryckningar - utnyttja existerande EU-stöd • Mer generösa transfereringar från andra EUländer - mindre krav på medfinansiering - moral hazard Insatser av socialtjänsten och samhällets acceptans för olagliga boenden i Sverige • Basala hjälpinsatser (enkla härbärgen, mat, kläder, toaletter i tältläger) • Mer tillåtande attityd till olagliga boenden • Den förväntade nyttan av att tigga i Sverige ökar • Effekterna på migrationen hålls tillbaka av att den privata givmildheten trots allt är begränsad - mindre gåvor per tiggare om tiggarna blir fler Jobb i Sverige för tiggarna? • I samklang med arbetslinjen • Varför har inte jobb kommit till i privat sektor? - sannolikt mycket låga reservationslöner - arbetsuppgifter som inte utförs • Avsaknad av utbildning och språkkunskaper - bara mycket enkla uppgifter • Troliga motargument - ”osund konkurrens” - ”exploatering av människor i underordnad situation”: ny underklass? • Offentlig sektor? - kommunerna - statliga arbetsmarknadsprogram Harris-Todaro-modellen • Arbetsmarknadsekonomisk modell som använts för att analysera migration från landsbygd till stad i utvecklingsländer • Människor på landsbygden har ett val - stanna kvar och få låg men säker inkomst - flytta till staden där man antingen får jobb med hög inkomst eller blir arbetslös med lägre inkomst än på landsbygden • Så många flyttar att den förväntade inkomsten i staden blir densamma som den säkra inkomsten på landsbygden • Den förväntade inkomsten i staden = Sannolikheten att få jobb i staden × Inkomsten som sysselsatt + Sannolikheten att bli arbetslös i staden × Inkomsten som arbetslös • Sannolikheten att få jobb = Sysselsättningsgraden = Antalet sysselsatta migranter/Totala antalet migranter • Sannolikheten att bli arbetslös = 1 – Sysselsättningsgraden = 1 – Antalet sysselsatta migranter/Totala antalet migranter Harris-Todaro-modellen forts. • Så många migrerar till staden att: Inkomsten på landsbygden = Sysselsättningsgraden × Inkomsten som sysselsatt i staden + (1 – Sysselsättningsgraden) × Inkomsten som arbetslös i staden • Så många migrerar till staden att det blir arbetslöshet där • Arbetslösheten säter en gräns för hur många som migrerar - visserligen högre inkomst för sysselsatt i staden men den förväntade inkomsten hålls nere av risken för arbetslöshet Harris-Todaro-modellen för tiggare • Inkomsten i hemlandet = (Antalet sysselsatta/Antalet migranter) × Inkomsten som sysselsatt i Sverige + (1 – Antalet sysselsatta/Antalet migranter) × Inkomsten av att tigga i Sverige • Sysselsättningen för tiggare kan vara både vita och svarta jobb • Vad skulle hända om vi skapade enkla jobb för ett antal tiggare? • Det skulle komma fler migranter • Enligt modellen skulle antalet migranter öka så mycket att antalet som tiggarer blir fler trots att fler fått jobb Annan användning av modellen • Liknande modellresonemang kan användas för att analysera effekterna av att erbjuda mer socialhjälp, bättre boende med mera till ett visst antal migranter - den förväntade nyttan att komma till Sverige ökar - så många fler kommer att det blir fler som lever i misär här • Slutsatserna gäller enligt modellen så länge vi inte kan hjälpa alla som kommer (vilket är omöjligt) Ställningstaganden Altruism • Samhälleliga insatser för migranterna hjälper ett antal utsatta människor Prioritering av vår egen välfärd • Samhälleliga insatser för migranterna innebär flera tiggare, vilket kan minska vår egen upplevda välfärd Samma logik som för vårt enskilda handlande • Allra bäst att ge medel för att ordna jobb/utbildning i migranternas hemländer • Men det förutsätter fungerande mekanismer för det • Tiggare som en nyttig påminnelse om fattigdomen i vår omvärld - ”marknadsförare” för en mer altruistisk attityd från vår sida - eller sker det en tillvänjning så att vi blir mer förhärdade och mindre alturistiska? (Svante Nycander)
© Copyright 2024