Kalmar kommuns strategi med anledning av flyktingsituationen (Pdf
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum 2015-10-18 Ärendebeteckning KS 2015/0903 Reviderad 2015-10-20 Kommunstyrelsen Kalmar kommuns strategi med anledning av flyktingsituationen Förslag till beslut I kommunstyrelsens arbetsutskott: Kalmar kommun meddelar Länsstyrelsen i Kalmar län att kommunen i ett första skede är beredda att ta emot 300 asylsökande flyktingar utöver det antal kommunen sedan tidigare tecknat avtal kring. Dessa 300 flyktingar kan tidigast tas emot tre veckor efter det att länsstyrelsen informerats om antalet. I kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen antar Kalmar kommuns strategi med anledning av flyktingsituationen. Kommunstyrelsens ordförande medges rätt att, efter samråd med vice ordförandena i kommunstyrelsen, köpa och sälja fastigheter upp till 150 gånger prisbasbeloppet per fastighet. Beslutanderätten gäller för fastigheter som ska användas för boende för ensamkommande barn där kommunen själv kommer att bedriva verksamhet. Delegationsbesluten ska anmälas till kommunstyrelsen i sedvanlig ordning. Kommundirektören ges rätt att fatta övriga nödvändiga beslut med anledning av denna strategi. Besluten ska redovisas löpande till kommunstyrelsens arbetsutskott. Besluten gäller till och med den 30 juni 2016 eller tills annat beslut fattas. Bakgrund Flyktingströmmen fortsätter att nå Sverige. Hittills har det handlat om flyktingar som når Sverige i första hand via Tyskland och Danmark och som kommer till Trelleborg och Malmö. I ett första läge handlar det för dessa personer om att få grundläggande behov tillfredsställda såsom tak över huvudet, mat, en sovplats och viss sjukvård. Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar │ Besök Östra Sjögatan 18 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 480-45 00 47│[email protected] KS 2015/0903 Länsstyrelsen i Kalmar län ska den 22 oktober 2015 lämna ett underlag till Migrationsverket om möjligheten för kommunerna i länet att få fram tillfälliga akutboendeplatser för asylsökande. Efter det att underlaget lämnats antas att Migrationsverket hänvisar flyktingar till Kalmar kommun. Kalmar kommun räknar med att staten kompenserar kommunen för sina kostnader. Strategin syftar dels till att beskriva det aktuella läget och utifrån krisledningsplan m.m. tydliggöra krisberedskapen i kommunen. I strategin finns även en beskrivning av befintliga boenden samt skrivningar om ensamkommande flyktingbarn. Vidare redovisas en plan för ökad bostadsproduktion och ett faktaunderlag om bland annat länets och kommunens ålderstruktur. Annette Andersson kommundirektör Bilaga: Kalmar kommuns strategi med anledning av flyktingsituationen 2 (2) Handläggare Datum 2015-10-18 Ärendebeteckning KS 2015/0903 Reviderad 2015-10-20 Kalmar kommuns strategi med anledning av flyktingsituationen Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar │ Besök Östra Sjögatan 18 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 480-45 00 47│[email protected] KS 2015/0903 Aktuellt läge Flyktingströmmen fortsätter att nå Sverige. Hittills har det handlat om flyktingar som når Sverige i första hand via Tyskland och Danmark och som kommer till Trelleborg och Malmö. I ett första läge handlar det om att få grundläggande behov tillfredsställda såsom tak över huvudet, mat, en sovplats och viss sjukvård. De flyktingar som vill vidare till Norge och Finland använder Sverige som ett transitland och söker därför inte asyl vid den svenska gränsen. I Skåne är antalet platser slut sedan länge och man har iordningställt de första tältlägren. Det har också skickats flyktingar norrut i landet till Västra Götaland, Stockholm och Norrland. Flera kommuner längs E4 och stambanan har också tagit emot flyktingar i beredskapsboenden. En större andel än normalt är ensamkommande barn. Migrationsverket har ansvaret och har nu begärt att samtliga länsstyrelser i Sverige ska sammanställa kommunernas resurser. Kalmar län ska lämna underlag till Migrationsverket den 22 oktober. Ett antagande är att när underlaget lämnats till Migrationsverket kommer det att hänvisas flyktingar till Kalmar kommun. Antalet flyktingar som kommer till Sverige uppgår nu till cirka 10 000 per vecka och av dessa är nästan en fjärdedel ensamkommande barn. De flesta flyktingarna kommer från Syrien och Afghanistan. Informationshämtning Länsstyrelsen i Kalmar län har till uppgift att vara den sammanhållande regionala aktören. Det har varit, och är fortfarande, svårt att skaffa information om rådande läge. Länsstyrelsen genomför varje vecka ett samverkansmöte via telefon för den regionala TIB-organisationen (TIB = kommunens tjänsteman i beredskap). Länsstyrelsen har också genomfört fysiskt samverkansmöte där bl.a. representanter från Migrationsverket deltagit. www.krisinformation.se är en informationskanal där man kan hitta mer om det aktuella läget. På frågan när flyktingar kan förväntas komma till Kalmar kommun bygger svaret på ett antagande. Med tanke på att trycket i Sverige för närvarande är så pass stort är det rimligt att anta att flyktingar kommer när kommunen svarat på Migrationsverkets förfrågan. För att säkerställa vissa lagreglerade områden såsom brandskydd bedömer Kalmar kommun att mottagandet kan ske tidigast tre veckor efter det att länsstyrelsen fått information om antalet. Läget i Kalmar just nu Arbetet med att se över lokaler som kan användas både i ett första mottagande men också för en mer varaktig placering har påbörjats av serviceförvaltningen, kommunledningskontorets projekt- och exploateringsenhet, samhällsbyggnadskontoret och brandkåren. 2 (10) KS 2015/0903 Krisberedskap Extraordinär händelse Om och när akuta flyktingar kommer är det en extraordinär händelse som kommer att påverka kommunens infrastruktur och invånare på flera sätt och kommer att kräva skyndsamma beslut. Kommunen räknar med att det kommer mycket information från Migrationsverket när väl flyktingarna kommer. Migrationsverket har stor erfarenhet av den aktuella situationen i andra kommuner vilket naturligtvis Kalmar kommer att ta del av. När beskedet från Migrationsverket kommer så räknar kommunen med att det är TIB som får detta. Tjänstgörande TIB kontaktar därefter kommunledningen och säkerhetssamordnaren. Information ges också till landstingets och länsstyrelsens TIB. Ledning Under förutsättning att kommunens krisledning har full insyn i och kontroll av situationen så bedöms att kommunen leds i ordinarie form. Det vill säga att i nuläget är bedömningen att krisledningsnämnden inte behöver aktiveras. Krisledningens stab informeras fortlöpande från och med fredag den 16 oktober 2015. Staben kallas in senast då Migrationsverket meddelar beslut om att hänvisa flyktingar till Kalmar (under förutsättning att det inte är uppenbart för lång tid mellan besked och mottagning). Staben förstärks med expertkompetenser som till exempel: - Utökad kommunikations-/informationsresurs - Personal från socialförvaltningen - Personal från invandrarservice - Frivilligsamordnare Frivillig- och volontärverksamhet En person utses till frivilligsamordnare och kontaktperson gentemot frivilligorganisationer. Kommunen gör bedömningen att ett stort antal människor kommer att vilja erbjuda hjälp, denna ska hanteras av frivilligsamordnaren. Personalenheten kan om möjligt förstärka staben om det skulle bli aktuellt. Mottagning Beroende på transportsätt (tåg/buss/bil) ska flyktingarna så snabbt som möjligt tas om hand vid den första uppsamlingsplatsen och transporteras till avsedd lokal med inhyrda bussar. Vid uppsamlingsplatsen ska tillräckligt många mottagare och tolkar ta emot. Dessa medföljer transporten till beredskapsboendet. Information om vad som ska hända delas ut på respektive språk. Tolkar och mottagare hjälper till med muntlig information. Kalmar kommun förbereder för att kunna samordna och samverka med polis och landstingets personal på uppsamlingsplatsen (även med Migrationsverket om de är på plats). 3 (10) KS 2015/0903 Logistik och infrastruktur Ett antal lokaler ställs i ordning för akutboende och ambitionen är att få så lång förberedelsetid som möjligt. Till varje lokal utses: - Värd/värdinna - Väktare - Tolk(-ar) - Servicepersonal Sovplatser Var och en ska ha fyra kvadratmeter (enligt riktlinjer) för madrass/ motsvarande och packning. Madrasser, kuddar, filtar, täcken och sängkläder köps in från i första hand lokala leverantörer. Det kan bli aktuellt att be allmänheten om hjälp med att skänka luftmadrasser, madrasser och resesängar. Duschar och toaletter I de fall det finns toaletter/duschar kommer dessa att användas. I de flesta fall kommer kommunen att vara tvungen att komplettera med mobila sanitetsutrustningar som hyrs in från lokala aktörer. Förbrukningsmaterial som tvål, schampo, toalettpapper, handdukar, tandborstar m.m. köps in lokalt eller tas från kommunens eget förråd. Mat Kommunens tillagningskök kommer att utnyttjas i första hand med personal från serviceförvaltningen. Tillagningsköken kommer att bli tvungna att dels utöka antalet portioner men också att ha utökad verksamhet under kvällar och helger. Mattransporter sköts i första hand av kommunens egna transportcentral och i andra hand av privata aktörer. Lokalvård Kommunens serviceförvaltning nyttjas för detta i första hand. Lokalvårdspoolen kan ställa om sin verksamhet för att anpassas till detta uppdrag inom 24 timmar. Sjukvård För akut sjukvård tillkallas ambulans av personal på plats (värdar/väktare m.fl.). Landstinget är den aktör som bedriver sjukvård och kommunen avvaktar deras riktlinjer för bl.a. hälsoundersökning. Information på eget språk Information på eget språk kommer att tas fram löpande. Kalmar kommuns information hanterar i första hand frågor av praktisk natur. Kommunen utgår från att Migrationsverket kommer att informera om övriga frågor. I övrigt hanteras denna fråga under punkten ”Kommunikation”. Väktare Väktare ska finnas på plats dygnet runt. Väktarens uppgift är i första hand att vara ansvarig för att säkerhetsrutiner följs i lokalen. Väktaren svarar också för att vara utrymningsledare vid en nödsituation som t.ex. brand. Väktaren ska förutom samband med egen larmcentral ha kontakt med krisledningsstaben via telefon eller RAKEL. 4 (10) KS 2015/0903 Transporter Ett antal av kommunens fordon behövs för att säkerställa transporter för personal som ska tjänstgöra på beredskapsboendena. Om det behövs större transportresurser så är förstahandsalternativet buss. Ekonomi Kalmar kommun räknar med att staten kompenserar kommunen för sina kostnader som alla samlas på ett konto. All arbetstid och alla kostnader måste därför dokumenteras av staben. Befintliga flyktingboenden I Kalmar kommun finns två tillfälliga flyktingförläggningar i Helgesbo och Kolboda. I syfte att underlätta tillvaron för personer som bor på dessa förläggningar rekryterar invandrarservice en introduktionshandläggare som ska göra nedanstående: - - Knyta kontakter med organisationer, religiösa samfund och föreningar såsom LRF, Röda korset, hembygdsföreningar, invandrarföreningar, studieförbund, Smålandsidrotten med flera. Genom ovanstående aktörer få igång olika nätverk och stimulera till att aktiviteter genomförs. Aktiviteterna kan vara både individuella och gruppaktiviteter. De kan genomföras både på förläggningarna och utanför men framför allt utanför och då inte bara i närområdet utan även i Kalmar. Anledningen är att den situation som flyktingarna befinner sig i behöver brytas. Samordning av aktiviteterna och synliggörande av utbudet genom t.ex. uppsatta scheman som visar vilka aktiviteter som finns, när och med vem. Aktiviteterna som olika aktörer kan erbjuda skulle till exempel kunna vara: - Sagoläsning för barn - Språkträning på olika sätt - Trafikinformation - Olika studiebesök i kommunen som till exempel till simhall, bibliotek, fritidsgårdar, muséer, parker, bondgårdar, Skälby m.m. - Kulturevenemang - Friskvårds-, hälso- och idrottsinsatser - Studiecirklar inom olika områden - Hitta olika mötesplatser där flyktingarna träffar och knyter kontakter med andra personer som bor i kommunen. - Besök av representanter för olika myndigheter som informerar om hur det fungerar i Sverige. - Inventera tillgängliga lokaler både på plats och i närområdet – finns det samlingslokaler som kan fungera som gemensamhetsutrymmen för att göra saker tillsammans? - Med hjälp av redan bosatta flyktingar i kommunen se till att kontakter knyts mellan dessa och de som bor på förläggningarna. - Samverka med Migrationsverket och de förläggningsansvariga så att även de blir engagerade i aktiviteter för de boende på förläggningarna. 5 (10) KS 2015/0903 Ensamkommande flyktingbarn Socialförvaltningen har ett nära och väl fungerande samarbete med Länsstyrelsen i Kalmar län som stödjer samverkan mellan länets kommuner och berörda myndigheter kring flyktingsituationen. Genom samarbetet har socialförvaltningen en god kännedom om hur situationen för de ensamkommande flyktingbarnen ser ut och hur den utvecklar sig. Antalet ensamkommande flyktingbarn har sedan juli i år ökat markant. Hittills fram till den 15 oktober har det ankommit 127 barn till Kalmar. Av dessa har 99 varit anvisade från Migrationsverket och resterande har tagit sig till Kalmar på egen hand. Det kan jämföras med föregående år då det ankom 50 barn varav 30 var anvisade av Migrationsverket. En ökning har varit väntad och socialförvaltningen arbetar för fullt med att tillskapa nya boenden. Möjligheten att utöka antalet boenden i den takt det finns behov av försvåras emellertid av bristen på bostäder i Kalmar. Socialförvaltningen har därför fått placera många av de ensamkommande barnen på externa HVB, vilket är en mycket mer kostsam placeringsform för kommunen än att driva boenden för ensamkommande barn i egen regi. Placeringar på externa HVB är dessutom oftast inte en lämplig placeringsform för de ensamkommande barnen, eftersom de flesta av hemmen är uppbyggda och anpassade för ungdomar med svår social problematik. På grund av att merparten av Sveriges kommuner befinner sig i samma läge som Kalmar är efterfrågan på externa HVB just nu större än tillgången. Detta gör att det i princip är omöjligt att få tag på externa HVB-platser och att ambitionsnivåerna måste sänkas för att få fram lösningar på hemmaplan. Ambitionsnivåerna måste sänkas både när det gäller boendestandard och utbildningsnivå på personal. Normalt sett rekryteras personer med socionomutbildning eller annan lämplig universitets- eller högskoleutbildning till boendena för ensamkommande barn. Konkurrensen om och bristen på socionomer eller personer med annan lämplig universitets- eller högskoleutbildning är för närvarande stor. Rådande läge gör att socialförvaltningen nu även rekryterar personal med gymnasiekompetens och blandar personal med olika kompetenser på boendena. När det gäller personalförsörjningen till socialförvaltningens myndighetshandläggning är rekryteringsläget ännu svårare eftersom det krävs en socionomutbildning för att kunna arbeta som handläggande socialsekreterare. Ur ett nationellt perspektiv har socialförvaltningen hittills haft ett relativt gynnsamt rekryteringsläge, men sedan ett halvår tillbaka har det blivit allt svårare att rekrytera socionomer. Bemanningsproblematiken för den sociala barn- och ungdomsvården är så omfattande i hela Sverige att kommunerna tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram en nationell handlingsplan. Regeringen har dessutom tillsatt en nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården för att ta reda på vad den nationella nivån kan göra för att stödja kommunerna. Arbetssituationen är på grund av det problematiska rekryteringsläget och det ökade behovet av utredningar mycket ansträngd för socialförvaltningens utredningsenheter. Detta påverkar möjligheten att rekrytera och utreda familjehem som i många fall kan utgöra en bra alternativ placeringsform för ensamkommande barn. För att inte belasta utredningsenheterna för hårt i det 6 (10) KS 2015/0903 redan ansträngda läget är det bättre att arbeta för att tillhandahålla boenden på hemmaplan än att placera i familjehem eftersom handläggningsförfarandet är mer omfattande vid en familjehemsplacering än vid en placering på hemmaplan. För att få fram fler platser och boenden på hemmaplan arbetas det med flera parallella lösningar på både kort och lång sikt. Fler lägenheter söks för att inte integrationsprocessen och utflödet från HVB till egen lägenhet ska stoppas upp. Placeringsformen stödboende tillämpas redan nu, i den mån det går att få fram lägenheter, trots att planerade förändringar i lagstiftningen ännu inte är beslutade i riksdagen. De befintliga boendena förtätas med fler platser. För närvarande är det svårt att få tag på våningssängar vilket gör att madrasser på golvet för tillfället är det som tillhandahålls. Enligt planering startas det i november ett nytt boende på med 5 platser. I april 2016 startas det ytterligare ett boende med ca 30 platser och i maj 2016 startas det ännu ett boende med 20 platser. Flera lediga fastigheter och lokaler undersöks om de går att använda till boenden utifrån de krav på bygglov och brandsäkerhet som finns. För att både möjliggöra mottagandet av dessa barn och samtidigt lägga sig på en rimlig kostnadsnivå bör kommunen undersöka att köpa in lämpliga fastigheter. Då dessa inköpsbeslut kommer att kräva snabb handläggning får kommunstyrelsens ordförande delegation att köpa in fastigheter upp till ett värde av max 150 prisbasbelopp per fastighet. Bedömningen är att det ur ekonomiskt perspektiv är gynnsamt för kommunen att när så är möjligt köpa in en fastighet för ändamålet. När behovet ej längre finns så kan fastigheten avyttras. I Kalmar kommun är utvecklingen av fastighetspriserna positiv vilket gör att risken är låg. Överförmyndarnämndens kansli På överförmyndarnämndens kansli är arbetsbelastningen mycket stor. De har sedan i somras fått lägga ordinarie arbetsuppgifter och insatser åt sidan. Just nu har de ett 80-tal ensamkommande barn inskrivna och flera som väntar på att få god man. Ett mycket intensivt arbete pågår med att rekrytera gode män och själva kontrollen av gode män i belastningsregistret, kronofogden och socialregistret tar ca en vecka. I takt med att nya boenden startar och ny personal tillkommer ökar också trycket på de gode männen. För närvarande förekommer det en hel del avhopp från godemansuppdragen vilket också kräver extra insatser. Antalet återsökningar till Migrationsverket ökar och deras handläggningstider är mycket långa vilket resulterar i att kommunen får vänta över ett år för att få tillbaka sina pengar för utlagt arvode till gode männen. Snabb produktion av bostäder Kommunledningskontorets projekt- och exploateringsenhet har gjort en utredning bland befintliga områden med färdig detaljplan och övriga för ändamålet lämpliga markområden med strategisk placering. Samtliga markområden är i kommunal ägo. Det finns områden som bedöms vara lämpliga att bebyggas direkt efter beviljat bygglov. Ytterligare områden kan bebyggas, dock krävs en dialog med samhällsbyggnadskontorets bygglovsenhet, för att på bästa sätt kunna nyttja befintlig detaljplans byggrätt. 7 (10) KS 2015/0903 För de tänkta markområdena finns befintlig infrastruktur i form av vägar. Vad gäller anslutningar för, el, VA och i vissa fall fjärrvärme finns även detta men ytterligare utredning tillsammans med ledningsägarna erfordras. De föreslagna områdena finns belägna i Kalmars för- och närförorter med tillgång till goda kommunikationer till centrala Kalmar samt övrig samhällsservice i form av affär, skola o.s.v. På både kort och lång sikt kommer detta stärka våra ytterområden med en permanent bebyggelse i form av hyresrätter som ger möjligheter att direkt etablera sig i det aktuella området eller en möjlighet att bo kvar när de personliga förutsättningarna förändras. Chefen för invandrarservice har sedan tidigare delegation på att teckna hyreskontrakt för Kalmar kommuns räkning för mottagande. Denna möjlighet kan också användas som säkerhet till aktuell bank när privata fastighetsägare står i begrepp att bygga, så kallad ”blockhyra”. Långsiktig kompetensförsörjning Enligt SCB:s prognos från 2015 förväntas Sveriges befolkning att öka med drygt 3 miljoner människor under perioden 2014-2060, från 9,7 miljoner till 12,9 miljoner. De närmaste åren förväntas en hög ökningstakt framför allt beroende på antaganden om fortsatt hög invandring. Den framtida befolkningsutvecklingen bygger på antaganden om hur barnafödandet, dödligheten samt in- och utvandringen utvecklas. År 2014 var medellivslängden 84 år för kvinnor och drygt 80 år för män. Fram till år 2060 förväntas den öka till 89 år för kvinnor och nästan 87 år för män. På kort sikt bygger SCB:s prognos över asylinvandringen på antagandet av en avtrappning av konfliken i Syrien och därmed också en lägre invandring därifrån efter några år. Fram till år 2045 beräknas nettomigrationen ha störst betydelse för folkökningen. Efter 2045 beräknas den naturliga folkökningen (födda minus döda) ha större betydelse än migrationen. En tydlig förändring i befolkningsstrukturen är en ökning av antalet invånare i de äldre åldrarna. Livslängden har ökat och förväntas fortsätta att öka. År 2014 var nästan var 5:e person i Sverige över 65 år eller äldre. I slutet av prognosperioden beräknas var fjärde person vara i dessa åldrar. År 2014 utgjorde barn och unga i åldern 0-19 år 23 procent av befolkningen och denna andel förväntas vara på ungefär samma nivå under hela prognosperioden. Trots att antalet personer i de mest yrkesverksamma åldrarna 20-64 år ökar så minskar dess andel av befolkningen. Som en följd av den förändrade åldersstrukturen ökar den demografiska försörjningskvoten från 0,73 år 2014 till 0,93 år 2060. År 2060 kommer det enligt prognosen att finnas 0, 93 unga och gamla på varje person i åldern 20-64 år. 31 december 2014 hade Kalmar län 235 598 invånare och Kalmar kommun 64 676 invånare. I Kalmar län var 24,2 procent över 65 år och motsvarande andel i Kalmar kommun var 19,6 %. Enligt SCB:s statistik var Kalmar län det län i riket med högst andel i befolkningen 65 år+. 8 (10) KS 2015/0903 Län Kalmar Riket Folkmängd 235 598 9 747 355 Kalmar Kommun Kommungrupp 3 (se 1 nedan) Folkmängd 64 676 9 (10) 0-17 år 18.5 % 20,4% 18-64 år 57,3% 60 % 65år + 24,2% 19,6% Utländsk bakgrund 13,0% 21,5 % 0-17 år 18-64 år 65år+ 19,2 61,2 20,0 60,9 Medelålder 44,1 41,2 19,6 Utländsk Bakgrund 13,9 Medelålder 41,1 19,0 20,0 40,7 En allt äldre befolkning gör att de som arbetar behöver försörja allt fler. För att försörjningsbördan ska kunna ligga kvar på dagens nivå krävs att sysselsättningen ökar för flera grupper. Om fler äldre och utrikes födda arbetar får det stor effekt på den framtida sysselsättningen. Idag sjunker förvärvsfrekvensen markant redan efter 60 års ålder och då gruppen 65 + väntas växa avsevärt och utgöra en allt större andel av befolkningen är det angeläget att fler arbetar högre upp i åldrarna. Även utrikes föddas deltagande på arbetsmarknaden har stor effekt. Förvärvsfrekvensen för utrikes födda är idag betydligt lägre än för inrikes födda vilket styrks av den lokala statistiken i exempelvis välfärdsbokslutet. Om de yngre personerna i åldrarna 24-30 år börjar arbeta tidigare eller om kvinnor skulle förvärvsarbeta i större utsträckning än idag påverkas inte den framtida försörjningsbördan i lika stor utsträckning som om äldre arbetade längre och utrikes föddas förvärvsfrekvens närmar sig inrikes födda. Arbetsförmedlingens chef har nyligen uttalat: ”Ska Sverige de närmaste årtiondena kunna ha tillräckligt många invånare som kan jobba, betala skatt och vara med och finansiera morgondagens välfärd behöver vi ta emot betydligt fler invandrare än vad de flesta svenskar hittills har tänkt sig. För att klara välfärdens finansiering behöver vi få hit uppemot 100 000 nya invandrare per år”. Kommunikation Om kriskommunikation Vid kriser eller särskilda händelser ställs det stora krav på kommunikationen med medarbetare, drabbade, anhöriga, samarbetspartners och media. Snabb, tydlig, begriplig och korrekt information är viktig för att undvika rykten, motverka oro och ryktesspridning samt skapa förståelse för situationen och dess konsekvenser. För att information ska upplevas som trovärdig krävs kompetens, öppenhet och medkänsla. Informationen ska vara lättillgänglig och anpassad efter olika målgrupper. Informationen till allmänhet och media ska samordnas mellan berörda aktörer och kriskommunikationsarbetet ska fortgå så länge det är motiverat. Efter det akuta skedet finns det i allmänhet ett fortsatt behov av att bedriva ett aktivt kommunikationsarbete. När händelsen kan överblickas ändras fokus till 1 Kommungrupp 3 – Större städer (31 st). Kommuner med 50 000 – 200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. KS 2015/0903 att söka orsaker till händelsen, konsekvenser, eventuella brister i hanteringen, ansvarsfrågor o.s.v. Kommunikation om nuläget Det är av yttersta vikt att skyndsamt komma ut med information till en allt mer undrande allmänhet. Minst lika viktigt är det att informera internt för att på så sätt skapa många budbärare för vårt budskap. Slutligen ska också de ankommande flyktingarna få en bra och sammanhållen information när de kommer till Kalmar. Information på flera språk kommer att bli nödvändig då de anländande flyktingarna i dagsläget kommer från flera länder bland annat Syrien och Afghanistan. En framgångsrik kommunikation bygger på tydlighet vad gäller målgrupp, budskap och kanalval. Följande insatser planeras: - Tydlig ingång till en samlad information till allmänheten på startsidan på www.kalmar.se. - Regelbundna inlägg i våra sociala medier (Facebook och Twitter) med kort information och ständig hänvisning till att det finns mer och samlad information på www.kalmar.se. - I samverkan med berörda myndigheter och kommunens invandrarservice ta fram enkla och dagsaktuella informationsblad. - Informationen görs tillgänglig till samtliga kommunvägledare i kontaktcenter för att de på ett effektivt sätt ska kunna svara på frågor från inringande. Följande information ska finnas med i informationen på www.kalmar.se: - Om flyktingsituationen – här samlas allmän information om flyktingsituationen och vårt ansvar för ensamkommande flyktingbarn. - Så här kan du hjälpa till – här samlas länkar med information till den som vill engagera sig. Information om att bli god man, bli familjehem, bli särskilt förordnad vårdnadshavare, bli kontaktfamilj eller kontaktperson, bli volontär samt kontaktinformation till hjälporganisationer och frivilliga initiativ ska finnas med. - Frågor och svar – här samlas vanliga frågor och svar om flyktingsituationen i Kalmar. Frågan om kommunikation ägs av kommunikationsenheten. Om och när kommunen väljer att gå upp i stab övergår ägandeskapet till krisledningsstaben och kommunikationsenheten blir då en resurs för stabschef och stabens informationsfunktion att nyttja. Staben tar fram den information som ska förmedlas men det är genom kommunikationsenheten det praktiska arbetet ska utföras. 10 (10)
© Copyright 2024