Kalmar kommuns strategi med anledning av flyktingsituationen (Pdf

TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
2015-10-18
Ärendebeteckning
KS 2015/0903
Reviderad 2015-10-20
Kommunstyrelsen
Kalmar kommuns strategi med anledning av
flyktingsituationen
Förslag till beslut
I kommunstyrelsens arbetsutskott:
Kalmar kommun meddelar Länsstyrelsen i Kalmar län att kommunen i ett
första skede är beredda att ta emot 300 asylsökande flyktingar utöver det antal
kommunen sedan tidigare tecknat avtal kring. Dessa 300 flyktingar kan tidigast
tas emot tre veckor efter det att länsstyrelsen informerats om antalet.
I kommunstyrelsen:
Kommunstyrelsen antar Kalmar kommuns strategi med anledning av
flyktingsituationen.
Kommunstyrelsens ordförande medges rätt att, efter samråd med vice
ordförandena i kommunstyrelsen, köpa och sälja fastigheter upp till 150 gånger
prisbasbeloppet per fastighet. Beslutanderätten gäller för fastigheter som ska
användas för boende för ensamkommande barn där kommunen själv kommer
att bedriva verksamhet. Delegationsbesluten ska anmälas till kommunstyrelsen
i sedvanlig ordning.
Kommundirektören ges rätt att fatta övriga nödvändiga beslut med anledning
av denna strategi. Besluten ska redovisas löpande till kommunstyrelsens
arbetsutskott.
Besluten gäller till och med den 30 juni 2016 eller tills annat beslut fattas.
Bakgrund
Flyktingströmmen fortsätter att nå Sverige. Hittills har det handlat om
flyktingar som når Sverige i första hand via Tyskland och Danmark och som
kommer till Trelleborg och Malmö. I ett första läge handlar det för dessa
personer om att få grundläggande behov tillfredsställda såsom tak över
huvudet, mat, en sovplats och viss sjukvård.
Kommunledningskontoret
Adress Box 611, 391 26 Kalmar │ Besök Östra Sjögatan 18
Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 480-45 00 47│[email protected]
KS 2015/0903
Länsstyrelsen i Kalmar län ska den 22 oktober 2015 lämna ett underlag till
Migrationsverket om möjligheten för kommunerna i länet att få fram tillfälliga
akutboendeplatser för asylsökande. Efter det att underlaget lämnats antas att
Migrationsverket hänvisar flyktingar till Kalmar kommun. Kalmar kommun
räknar med att staten kompenserar kommunen för sina kostnader.
Strategin syftar dels till att beskriva det aktuella läget och utifrån krisledningsplan m.m. tydliggöra krisberedskapen i kommunen. I strategin finns även en
beskrivning av befintliga boenden samt skrivningar om ensamkommande
flyktingbarn. Vidare redovisas en plan för ökad bostadsproduktion och ett
faktaunderlag om bland annat länets och kommunens ålderstruktur.
Annette Andersson
kommundirektör
Bilaga:
Kalmar kommuns strategi med anledning av flyktingsituationen
2 (2)
Handläggare
Datum
2015-10-18
Ärendebeteckning
KS 2015/0903
Reviderad 2015-10-20
Kalmar kommuns strategi med anledning av
flyktingsituationen
Kommunledningskontoret
Adress Box 611, 391 26 Kalmar │ Besök Östra Sjögatan 18
Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 480-45 00 47│[email protected]
KS 2015/0903
Aktuellt läge
Flyktingströmmen fortsätter att nå Sverige. Hittills har det handlat om
flyktingar som når Sverige i första hand via Tyskland och Danmark och som
kommer till Trelleborg och Malmö.
I ett första läge handlar det om att få grundläggande behov tillfredsställda
såsom tak över huvudet, mat, en sovplats och viss sjukvård. De flyktingar som
vill vidare till Norge och Finland använder Sverige som ett transitland och
söker därför inte asyl vid den svenska gränsen.
I Skåne är antalet platser slut sedan länge och man har iordningställt de första
tältlägren. Det har också skickats flyktingar norrut i landet till Västra Götaland,
Stockholm och Norrland. Flera kommuner längs E4 och stambanan har också
tagit emot flyktingar i beredskapsboenden. En större andel än normalt är
ensamkommande barn.
Migrationsverket har ansvaret och har nu begärt att samtliga länsstyrelser i
Sverige ska sammanställa kommunernas resurser. Kalmar län ska lämna
underlag till Migrationsverket den 22 oktober. Ett antagande är att när
underlaget lämnats till Migrationsverket kommer det att hänvisas flyktingar till
Kalmar kommun.
Antalet flyktingar som kommer till Sverige uppgår nu till cirka 10 000 per
vecka och av dessa är nästan en fjärdedel ensamkommande barn. De flesta
flyktingarna kommer från Syrien och Afghanistan.
Informationshämtning
Länsstyrelsen i Kalmar län har till uppgift att vara den sammanhållande
regionala aktören. Det har varit, och är fortfarande, svårt att skaffa information
om rådande läge. Länsstyrelsen genomför varje vecka ett samverkansmöte via
telefon för den regionala TIB-organisationen (TIB = kommunens tjänsteman i
beredskap). Länsstyrelsen har också genomfört fysiskt samverkansmöte där
bl.a. representanter från Migrationsverket deltagit.
www.krisinformation.se är en informationskanal där man kan hitta mer om det
aktuella läget.
På frågan när flyktingar kan förväntas komma till Kalmar kommun bygger
svaret på ett antagande. Med tanke på att trycket i Sverige för närvarande är så
pass stort är det rimligt att anta att flyktingar kommer när kommunen svarat på
Migrationsverkets förfrågan. För att säkerställa vissa lagreglerade områden
såsom brandskydd bedömer Kalmar kommun att mottagandet kan ske tidigast
tre veckor efter det att länsstyrelsen fått information om antalet.
Läget i Kalmar just nu
Arbetet med att se över lokaler som kan användas både i ett första mottagande
men också för en mer varaktig placering har påbörjats av serviceförvaltningen,
kommunledningskontorets projekt- och exploateringsenhet, samhällsbyggnadskontoret och brandkåren.
2 (10)
KS 2015/0903
Krisberedskap
Extraordinär händelse
Om och när akuta flyktingar kommer är det en extraordinär händelse som
kommer att påverka kommunens infrastruktur och invånare på flera sätt och
kommer att kräva skyndsamma beslut.
Kommunen räknar med att det kommer mycket information från
Migrationsverket när väl flyktingarna kommer. Migrationsverket har stor
erfarenhet av den aktuella situationen i andra kommuner vilket naturligtvis
Kalmar kommer att ta del av.
När beskedet från Migrationsverket kommer så räknar kommunen med att det
är TIB som får detta. Tjänstgörande TIB kontaktar därefter kommunledningen
och säkerhetssamordnaren. Information ges också till landstingets och
länsstyrelsens TIB.
Ledning
Under förutsättning att kommunens krisledning har full insyn i och kontroll av
situationen så bedöms att kommunen leds i ordinarie form. Det vill säga att i
nuläget är bedömningen att krisledningsnämnden inte behöver aktiveras.
Krisledningens stab informeras fortlöpande från och med fredag den 16
oktober 2015. Staben kallas in senast då Migrationsverket meddelar beslut om
att hänvisa flyktingar till Kalmar (under förutsättning att det inte är uppenbart
för lång tid mellan besked och mottagning). Staben förstärks med
expertkompetenser som till exempel:
- Utökad kommunikations-/informationsresurs
- Personal från socialförvaltningen
- Personal från invandrarservice
- Frivilligsamordnare
Frivillig- och volontärverksamhet
En person utses till frivilligsamordnare och kontaktperson gentemot frivilligorganisationer. Kommunen gör bedömningen att ett stort antal människor
kommer att vilja erbjuda hjälp, denna ska hanteras av frivilligsamordnaren.
Personalenheten kan om möjligt förstärka staben om det skulle bli aktuellt.
Mottagning
Beroende på transportsätt (tåg/buss/bil) ska flyktingarna så snabbt som
möjligt tas om hand vid den första uppsamlingsplatsen och transporteras till
avsedd lokal med inhyrda bussar. Vid uppsamlingsplatsen ska tillräckligt många
mottagare och tolkar ta emot. Dessa medföljer transporten till beredskapsboendet.
Information om vad som ska hända delas ut på respektive språk. Tolkar och
mottagare hjälper till med muntlig information.
Kalmar kommun förbereder för att kunna samordna och samverka med polis
och landstingets personal på uppsamlingsplatsen (även med Migrationsverket
om de är på plats).
3 (10)
KS 2015/0903
Logistik och infrastruktur
Ett antal lokaler ställs i ordning för akutboende och ambitionen är att få så lång
förberedelsetid som möjligt. Till varje lokal utses:
- Värd/värdinna
- Väktare
- Tolk(-ar)
- Servicepersonal
Sovplatser
Var och en ska ha fyra kvadratmeter (enligt riktlinjer) för madrass/
motsvarande och packning. Madrasser, kuddar, filtar, täcken och sängkläder
köps in från i första hand lokala leverantörer. Det kan bli aktuellt att be
allmänheten om hjälp med att skänka luftmadrasser, madrasser och resesängar.
Duschar och toaletter
I de fall det finns toaletter/duschar kommer dessa att användas. I de flesta fall
kommer kommunen att vara tvungen att komplettera med mobila sanitetsutrustningar som hyrs in från lokala aktörer. Förbrukningsmaterial som tvål,
schampo, toalettpapper, handdukar, tandborstar m.m. köps in lokalt eller tas
från kommunens eget förråd.
Mat
Kommunens tillagningskök kommer att utnyttjas i första hand med personal
från serviceförvaltningen. Tillagningsköken kommer att bli tvungna att dels
utöka antalet portioner men också att ha utökad verksamhet under kvällar och
helger. Mattransporter sköts i första hand av kommunens egna transportcentral
och i andra hand av privata aktörer.
Lokalvård
Kommunens serviceförvaltning nyttjas för detta i första hand. Lokalvårdspoolen kan ställa om sin verksamhet för att anpassas till detta uppdrag inom
24 timmar.
Sjukvård
För akut sjukvård tillkallas ambulans av personal på plats (värdar/väktare
m.fl.). Landstinget är den aktör som bedriver sjukvård och kommunen
avvaktar deras riktlinjer för bl.a. hälsoundersökning.
Information på eget språk
Information på eget språk kommer att tas fram löpande. Kalmar kommuns
information hanterar i första hand frågor av praktisk natur. Kommunen utgår
från att Migrationsverket kommer att informera om övriga frågor. I övrigt
hanteras denna fråga under punkten ”Kommunikation”.
Väktare
Väktare ska finnas på plats dygnet runt. Väktarens uppgift är i första hand att
vara ansvarig för att säkerhetsrutiner följs i lokalen. Väktaren svarar också för
att vara utrymningsledare vid en nödsituation som t.ex. brand. Väktaren ska
förutom samband med egen larmcentral ha kontakt med krisledningsstaben via
telefon eller RAKEL.
4 (10)
KS 2015/0903
Transporter
Ett antal av kommunens fordon behövs för att säkerställa transporter för
personal som ska tjänstgöra på beredskapsboendena. Om det behövs större
transportresurser så är förstahandsalternativet buss.
Ekonomi
Kalmar kommun räknar med att staten kompenserar kommunen för sina
kostnader som alla samlas på ett konto. All arbetstid och alla kostnader måste
därför dokumenteras av staben.
Befintliga flyktingboenden
I Kalmar kommun finns två tillfälliga flyktingförläggningar i Helgesbo och
Kolboda. I syfte att underlätta tillvaron för personer som bor på dessa
förläggningar rekryterar invandrarservice en introduktionshandläggare som ska
göra nedanstående:
-
-
Knyta kontakter med organisationer, religiösa samfund och föreningar
såsom LRF, Röda korset, hembygdsföreningar, invandrarföreningar,
studieförbund, Smålandsidrotten med flera.
Genom ovanstående aktörer få igång olika nätverk och stimulera till att
aktiviteter genomförs. Aktiviteterna kan vara både individuella och
gruppaktiviteter. De kan genomföras både på förläggningarna och utanför
men framför allt utanför och då inte bara i närområdet utan även i
Kalmar. Anledningen är att den situation som flyktingarna befinner sig i
behöver brytas.
Samordning av aktiviteterna och synliggörande av utbudet genom t.ex.
uppsatta scheman som visar vilka aktiviteter som finns, när och med vem.
Aktiviteterna som olika aktörer kan erbjuda skulle till exempel kunna vara:
- Sagoläsning för barn
- Språkträning på olika sätt
- Trafikinformation
- Olika studiebesök i kommunen som till exempel till simhall, bibliotek,
fritidsgårdar, muséer, parker, bondgårdar, Skälby m.m.
- Kulturevenemang
- Friskvårds-, hälso- och idrottsinsatser
- Studiecirklar inom olika områden
- Hitta olika mötesplatser där flyktingarna träffar och knyter kontakter
med andra personer som bor i kommunen.
- Besök av representanter för olika myndigheter som informerar om hur
det fungerar i Sverige.
-
Inventera tillgängliga lokaler både på plats och i närområdet – finns det
samlingslokaler som kan fungera som gemensamhetsutrymmen för att
göra saker tillsammans?
-
Med hjälp av redan bosatta flyktingar i kommunen se till att kontakter
knyts mellan dessa och de som bor på förläggningarna.
-
Samverka med Migrationsverket och de förläggningsansvariga så att även
de blir engagerade i aktiviteter för de boende på förläggningarna.
5 (10)
KS 2015/0903
Ensamkommande flyktingbarn
Socialförvaltningen har ett nära och väl fungerande samarbete med
Länsstyrelsen i Kalmar län som stödjer samverkan mellan länets kommuner
och berörda myndigheter kring flyktingsituationen. Genom samarbetet har
socialförvaltningen en god kännedom om hur situationen för de ensamkommande flyktingbarnen ser ut och hur den utvecklar sig.
Antalet ensamkommande flyktingbarn har sedan juli i år ökat markant. Hittills
fram till den 15 oktober har det ankommit 127 barn till Kalmar. Av dessa har
99 varit anvisade från Migrationsverket och resterande har tagit sig till Kalmar
på egen hand. Det kan jämföras med föregående år då det ankom 50 barn
varav 30 var anvisade av Migrationsverket. En ökning har varit väntad och
socialförvaltningen arbetar för fullt med att tillskapa nya boenden.
Möjligheten att utöka antalet boenden i den takt det finns behov av försvåras
emellertid av bristen på bostäder i Kalmar. Socialförvaltningen har därför fått
placera många av de ensamkommande barnen på externa HVB, vilket är en
mycket mer kostsam placeringsform för kommunen än att driva boenden för
ensamkommande barn i egen regi.
Placeringar på externa HVB är dessutom oftast inte en lämplig placeringsform
för de ensamkommande barnen, eftersom de flesta av hemmen är uppbyggda
och anpassade för ungdomar med svår social problematik. På grund av att
merparten av Sveriges kommuner befinner sig i samma läge som Kalmar är
efterfrågan på externa HVB just nu större än tillgången. Detta gör att det i
princip är omöjligt att få tag på externa HVB-platser och att ambitionsnivåerna
måste sänkas för att få fram lösningar på hemmaplan. Ambitionsnivåerna
måste sänkas både när det gäller boendestandard och utbildningsnivå på
personal.
Normalt sett rekryteras personer med socionomutbildning eller annan lämplig
universitets- eller högskoleutbildning till boendena för ensamkommande barn.
Konkurrensen om och bristen på socionomer eller personer med annan
lämplig universitets- eller högskoleutbildning är för närvarande stor. Rådande
läge gör att socialförvaltningen nu även rekryterar personal med gymnasiekompetens och blandar personal med olika kompetenser på boendena.
När det gäller personalförsörjningen till socialförvaltningens myndighetshandläggning är rekryteringsläget ännu svårare eftersom det krävs en
socionomutbildning för att kunna arbeta som handläggande socialsekreterare.
Ur ett nationellt perspektiv har socialförvaltningen hittills haft ett relativt
gynnsamt rekryteringsläge, men sedan ett halvår tillbaka har det blivit allt
svårare att rekrytera socionomer. Bemanningsproblematiken för den sociala
barn- och ungdomsvården är så omfattande i hela Sverige att kommunerna
tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram en
nationell handlingsplan. Regeringen har dessutom tillsatt en nationell
samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården för att ta reda på vad
den nationella nivån kan göra för att stödja kommunerna.
Arbetssituationen är på grund av det problematiska rekryteringsläget och det
ökade behovet av utredningar mycket ansträngd för socialförvaltningens
utredningsenheter. Detta påverkar möjligheten att rekrytera och utreda
familjehem som i många fall kan utgöra en bra alternativ placeringsform för
ensamkommande barn. För att inte belasta utredningsenheterna för hårt i det
6 (10)
KS 2015/0903
redan ansträngda läget är det bättre att arbeta för att tillhandahålla boenden på
hemmaplan än att placera i familjehem eftersom handläggningsförfarandet är
mer omfattande vid en familjehemsplacering än vid en placering på hemmaplan.
För att få fram fler platser och boenden på hemmaplan arbetas det med flera
parallella lösningar på både kort och lång sikt. Fler lägenheter söks för att inte
integrationsprocessen och utflödet från HVB till egen lägenhet ska stoppas
upp. Placeringsformen stödboende tillämpas redan nu, i den mån det går att få
fram lägenheter, trots att planerade förändringar i lagstiftningen ännu inte är
beslutade i riksdagen.
De befintliga boendena förtätas med fler platser. För närvarande är det svårt
att få tag på våningssängar vilket gör att madrasser på golvet för tillfället är det
som tillhandahålls. Enligt planering startas det i november ett nytt boende på
med 5 platser. I april 2016 startas det ytterligare ett boende med ca 30 platser
och i maj 2016 startas det ännu ett boende med 20 platser.
Flera lediga fastigheter och lokaler undersöks om de går att använda till
boenden utifrån de krav på bygglov och brandsäkerhet som finns.
För att både möjliggöra mottagandet av dessa barn och samtidigt lägga sig på
en rimlig kostnadsnivå bör kommunen undersöka att köpa in lämpliga
fastigheter. Då dessa inköpsbeslut kommer att kräva snabb handläggning får
kommunstyrelsens ordförande delegation att köpa in fastigheter upp till ett
värde av max 150 prisbasbelopp per fastighet. Bedömningen är att det ur
ekonomiskt perspektiv är gynnsamt för kommunen att när så är möjligt köpa
in en fastighet för ändamålet. När behovet ej längre finns så kan fastigheten
avyttras. I Kalmar kommun är utvecklingen av fastighetspriserna positiv vilket
gör att risken är låg.
Överförmyndarnämndens kansli
På överförmyndarnämndens kansli är arbetsbelastningen mycket stor. De har
sedan i somras fått lägga ordinarie arbetsuppgifter och insatser åt sidan. Just nu
har de ett 80-tal ensamkommande barn inskrivna och flera som väntar på att få
god man. Ett mycket intensivt arbete pågår med att rekrytera gode män och
själva kontrollen av gode män i belastningsregistret, kronofogden och
socialregistret tar ca en vecka. I takt med att nya boenden startar och ny
personal tillkommer ökar också trycket på de gode männen. För närvarande
förekommer det en hel del avhopp från godemansuppdragen vilket också
kräver extra insatser. Antalet återsökningar till Migrationsverket ökar och deras
handläggningstider är mycket långa vilket resulterar i att kommunen får vänta
över ett år för att få tillbaka sina pengar för utlagt arvode till gode männen.
Snabb produktion av bostäder
Kommunledningskontorets projekt- och exploateringsenhet har gjort en
utredning bland befintliga områden med färdig detaljplan och övriga för
ändamålet lämpliga markområden med strategisk placering. Samtliga
markområden är i kommunal ägo. Det finns områden som bedöms vara
lämpliga att bebyggas direkt efter beviljat bygglov. Ytterligare områden kan
bebyggas, dock krävs en dialog med samhällsbyggnadskontorets bygglovsenhet,
för att på bästa sätt kunna nyttja befintlig detaljplans byggrätt.
7 (10)
KS 2015/0903
För de tänkta markområdena finns befintlig infrastruktur i form av vägar. Vad
gäller anslutningar för, el, VA och i vissa fall fjärrvärme finns även detta men
ytterligare utredning tillsammans med ledningsägarna erfordras.
De föreslagna områdena finns belägna i Kalmars för- och närförorter med
tillgång till goda kommunikationer till centrala Kalmar samt övrig samhällsservice i form av affär, skola o.s.v.
På både kort och lång sikt kommer detta stärka våra ytterområden med en
permanent bebyggelse i form av hyresrätter som ger möjligheter att direkt
etablera sig i det aktuella området eller en möjlighet att bo kvar när de
personliga förutsättningarna förändras.
Chefen för invandrarservice har sedan tidigare delegation på att teckna
hyreskontrakt för Kalmar kommuns räkning för mottagande. Denna möjlighet
kan också användas som säkerhet till aktuell bank när privata fastighetsägare
står i begrepp att bygga, så kallad ”blockhyra”.
Långsiktig kompetensförsörjning
Enligt SCB:s prognos från 2015 förväntas Sveriges befolkning att öka med
drygt 3 miljoner människor under perioden 2014-2060, från 9,7 miljoner till
12,9 miljoner. De närmaste åren förväntas en hög ökningstakt framför allt
beroende på antaganden om fortsatt hög invandring.
Den framtida befolkningsutvecklingen bygger på antaganden om hur
barnafödandet, dödligheten samt in- och utvandringen utvecklas.
År 2014 var medellivslängden 84 år för kvinnor och drygt 80 år för män. Fram
till år 2060 förväntas den öka till 89 år för kvinnor och nästan 87 år för män.
På kort sikt bygger SCB:s prognos över asylinvandringen på antagandet av en
avtrappning av konfliken i Syrien och därmed också en lägre invandring därifrån efter några år.
Fram till år 2045 beräknas nettomigrationen ha störst betydelse för folkökningen. Efter 2045 beräknas den naturliga folkökningen (födda minus döda)
ha större betydelse än migrationen. En tydlig förändring i befolkningsstrukturen är en ökning av antalet invånare i de äldre åldrarna. Livslängden har
ökat och förväntas fortsätta att öka. År 2014 var nästan var 5:e person i Sverige
över 65 år eller äldre. I slutet av prognosperioden beräknas var fjärde person
vara i dessa åldrar. År 2014 utgjorde barn och unga i åldern 0-19 år 23 procent
av befolkningen och denna andel förväntas vara på ungefär samma nivå under
hela prognosperioden. Trots att antalet personer i de mest yrkesverksamma
åldrarna 20-64 år ökar så minskar dess andel av befolkningen. Som en följd av
den förändrade åldersstrukturen ökar den demografiska försörjningskvoten
från 0,73 år 2014 till 0,93 år 2060. År 2060 kommer det enligt prognosen att
finnas 0, 93 unga och gamla på varje person i åldern 20-64 år.
31 december 2014 hade Kalmar län 235 598 invånare och Kalmar kommun
64 676 invånare. I Kalmar län var 24,2 procent över 65 år och motsvarande
andel i Kalmar kommun var 19,6 %. Enligt SCB:s statistik var Kalmar län det
län i riket med högst andel i befolkningen 65 år+.
8 (10)
KS 2015/0903
Län
Kalmar
Riket
Folkmängd
235 598
9 747 355
Kalmar
Kommun
Kommungrupp
3 (se 1 nedan)
Folkmängd
64 676
9 (10)
0-17 år
18.5 %
20,4%
18-64 år
57,3%
60 %
65år +
24,2%
19,6%
Utländsk bakgrund
13,0%
21,5 %
0-17 år
18-64 år
65år+
19,2
61,2
20,0
60,9
Medelålder
44,1
41,2
19,6
Utländsk
Bakgrund
13,9
Medelålder
41,1
19,0
20,0
40,7
En allt äldre befolkning gör att de som arbetar behöver försörja allt fler. För att
försörjningsbördan ska kunna ligga kvar på dagens nivå krävs att sysselsättningen ökar för flera grupper. Om fler äldre och utrikes födda arbetar får
det stor effekt på den framtida sysselsättningen.
Idag sjunker förvärvsfrekvensen markant redan efter 60 års ålder och då gruppen 65 + väntas växa avsevärt och utgöra en allt större andel av befolkningen
är det angeläget att fler arbetar högre upp i åldrarna. Även utrikes föddas
deltagande på arbetsmarknaden har stor effekt. Förvärvsfrekvensen för utrikes
födda är idag betydligt lägre än för inrikes födda vilket styrks av den lokala
statistiken i exempelvis välfärdsbokslutet.
Om de yngre personerna i åldrarna 24-30 år börjar arbeta tidigare eller om
kvinnor skulle förvärvsarbeta i större utsträckning än idag påverkas inte den
framtida försörjningsbördan i lika stor utsträckning som om äldre arbetade
längre och utrikes föddas förvärvsfrekvens närmar sig inrikes födda.
Arbetsförmedlingens chef har nyligen uttalat: ”Ska Sverige de närmaste
årtiondena kunna ha tillräckligt många invånare som kan jobba, betala skatt
och vara med och finansiera morgondagens välfärd behöver vi ta emot
betydligt fler invandrare än vad de flesta svenskar hittills har tänkt sig. För att
klara välfärdens finansiering behöver vi få hit uppemot 100 000 nya invandrare
per år”.
Kommunikation
Om kriskommunikation
Vid kriser eller särskilda händelser ställs det stora krav på kommunikationen
med medarbetare, drabbade, anhöriga, samarbetspartners och media. Snabb,
tydlig, begriplig och korrekt information är viktig för att undvika rykten,
motverka oro och ryktesspridning samt skapa förståelse för situationen och
dess konsekvenser.
För att information ska upplevas som trovärdig krävs kompetens, öppenhet
och medkänsla. Informationen ska vara lättillgänglig och anpassad efter olika
målgrupper. Informationen till allmänhet och media ska samordnas mellan
berörda aktörer och kriskommunikationsarbetet ska fortgå så länge det är
motiverat.
Efter det akuta skedet finns det i allmänhet ett fortsatt behov av att bedriva ett
aktivt kommunikationsarbete. När händelsen kan överblickas ändras fokus till
1 Kommungrupp 3 – Större städer (31 st). Kommuner med 50 000 – 200 000 invånare samt en
tätortsgrad överstigande 70 procent.
KS 2015/0903
att söka orsaker till händelsen, konsekvenser, eventuella brister i hanteringen,
ansvarsfrågor o.s.v.
Kommunikation om nuläget
Det är av yttersta vikt att skyndsamt komma ut med information till en allt mer
undrande allmänhet. Minst lika viktigt är det att informera internt för att på så
sätt skapa många budbärare för vårt budskap. Slutligen ska också de
ankommande flyktingarna få en bra och sammanhållen information när de
kommer till Kalmar. Information på flera språk kommer att bli nödvändig då
de anländande flyktingarna i dagsläget kommer från flera länder bland annat
Syrien och Afghanistan.
En framgångsrik kommunikation bygger på tydlighet vad gäller målgrupp,
budskap och kanalval. Följande insatser planeras:
- Tydlig ingång till en samlad information till allmänheten på startsidan på
www.kalmar.se.
- Regelbundna inlägg i våra sociala medier (Facebook och Twitter) med kort
information och ständig hänvisning till att det finns mer och samlad
information på www.kalmar.se.
- I samverkan med berörda myndigheter och kommunens invandrarservice
ta fram enkla och dagsaktuella informationsblad.
- Informationen görs tillgänglig till samtliga kommunvägledare i
kontaktcenter för att de på ett effektivt sätt ska kunna svara på frågor från
inringande.
Följande information ska finnas med i informationen på www.kalmar.se:
- Om flyktingsituationen – här samlas allmän information om
flyktingsituationen och vårt ansvar för ensamkommande flyktingbarn.
- Så här kan du hjälpa till – här samlas länkar med information till den
som vill engagera sig. Information om att bli god man, bli familjehem, bli
särskilt förordnad vårdnadshavare, bli kontaktfamilj eller kontaktperson,
bli volontär samt kontaktinformation till hjälporganisationer och frivilliga
initiativ ska finnas med.
- Frågor och svar – här samlas vanliga frågor och svar om flyktingsituationen i Kalmar.
Frågan om kommunikation ägs av kommunikationsenheten. Om och när
kommunen väljer att gå upp i stab övergår ägandeskapet till krisledningsstaben
och kommunikationsenheten blir då en resurs för stabschef och stabens
informationsfunktion att nyttja. Staben tar fram den information som ska
förmedlas men det är genom kommunikationsenheten det praktiska arbetet ska
utföras.
10 (10)