1. No category

2015
Burlövs kommun
Uliana Hellberg
UNGA SOM VARKEN
ARBETAR ELLER STUDERAR
16-24 år, Burlövs kommun
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING
INLEDNING
METOD
UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR: DEFINITION
UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR: ANTAL
STYRDOKUMENT OCH RIKTLINJER
UNGDOMSINSATSER
INTERNA AKTÖRERS SYNSÄTT (TJÄNSTEMÄN OCH POLITIKER)
EXTERNA AKTÖRERS SYNSÄTT (ARBETSGIVARE)
UNGDOMARS SYNSÄTT
ARBETSMETODER SOM HAR PROVATS INOM FÖRSTUDIEN
SWOT-ANALYS
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
REFERENSER
BILAGOR
2
4
5
7
9
18
22
26
33
35
41
43
46
50
51
Sida 1 (59)
SAMMANFATTNING
Denna rapport belyser resultat av en förstudie som har genomförts under september 2014 – januari 2015.
Förstudien handlar om unga som varken arbetar, studerar eller deltar i någon insats, i åldern 16-24 år, bosatta i
Burlövs kommun. Detta har inneburit en kartläggning av dessa ungdomars antal, sysselsättning och behov,
samverkan som sker kring målgruppen, insatser som erbjuds samt möjligheter att utveckla det framtida arbetet. I
detta avseende omfattar rapporten redogörelse för olika definitioner och antal unga som varken arbetar eller
studerar. Ytterligare uppmärksammas nationella och kommunala riktlinjer vad gäller ungdomsfrågor samt de
befintliga ungdomsinsatserna som Arbetsförmedlingen i Arlöv och Burlövs kommun erbjuder. Vidare utgår
rapporten från ungdomarnas, tjänstemännens, politikernas och arbetsgivarnas synsätt på situationen som
målgruppen befinner sig i. Rapporten beskriver dessutom några nya arbetsmetoder som har provats inom
förstudien. Baserat på upptäckta hinder och möjligheter har en nulägesanalys genomförts, vilket har skapat ett
underlag för slutsatser och rekommendationer. De generella lärdomarna, som kan dras om situationen kring
gruppen unga som varken arbetar eller studerar i Burlövs kommun, belyses nedan.
Målgruppens storlek beror på definitionen och måttet som ligger till grund för undersökningen. Förstudien har
använt sig av uppgifter från Temagruppen unga i arbetslivet, Statistiska centralbyrån (SCB),
Arbetsförmedlingen, Kommunens aktivitetsansvarige (KAA) och andra lokala aktörer. Temagruppen anger att
det fanns 274 ungdomar i Burlöv som varken arbetade eller studerade under 2012; 78 av dem saknade någon
känd aktivitet. SCB:s uppgifter visar på 161 ungdomar som varken arbetade eller studerade år 2013. I nuläget
har Arbetsförmedlingen 274 unga sökande inskrivna; 71 av dem är öppet arbetslösa. KAA har idag ingen
information om 79 ungdomar i åldern 16-19 år som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella
program i gymnasieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskola eller motsvarande
utbildning. Egna beräkningar baserat på lokala aktörers uppgifter synliggör det minimala antalet av Burlövs
ungdomar i åldern 16-24 år som varken arbetar, studerar eller deltar i någon insats; dessa är 187 personer.
De främjande faktorerna kan sammanfattas med följande:
- bredd av kompetenser hos olika kommunala och statliga verksamheter som arbetar med unga,
- samverkan kring ungdomar mellan vissa aktörer, exempelvis KAA – Komvux; Arbetsförmedlingen –
Folkhögskolan Hvilan, SIUS, Försäkringskassan; näringslivssamordnare – Ungdomsgruppen; Magnolian –
skolan, Ungdomsgruppen,
- mängd av insatser på Arbetsförmedlingen som ungdomar kan delta i,
- befintliga fritidsaktiviteter i kommunen,
- ett stort antal företag i kommunen och
- satsning på utveckling av skolverksamheter, särskilt undervisningskvalitet i grundskolan.
Bland befintliga hinder finns följande:
-
tydlig skiljelinje mellan kommunens två delar i ett socioekonomiskt perspektiv,
skiftande förståelse för ”unga som varken arbetar eller studerar” samt ”samverkan”,
olika åldersgrupper som verksamheterna arbetar med; samtidigt – överlappande grupper,
ingen utvecklad samverkansstruktur mellan aktörerna som arbetar med unga,
ingen samordning av de befintliga insatserna,
inget upparbetat KAA-system med individuella åtgärder i relation till unga som varken arbetar eller studerar,
otydlig rollfördelning mellan verksamheterna,
brist på kännedom om varandras uppdrag, i vissa fall – brist på kontakt mellan nyckelaktörerna,
begränsad koll på arbetslösa unga från kommunens och Arbetsförmedlingens sida,
svårigheter i att nå och involvera ungdomar som varken arbetar eller studerar,
kommunens Arbetsmarknadsenhets begränsade roll avseende arbetsmarknadsåtgärder,
- omorganiseringar och förändringar på Arbetsförmedlingen,
- målgruppens heterogenitet,
Sida 2 (59)
- brist på mötesplatser och aktiviteter för ungdomar över 18 år,
- ungdomars låga förtroende för kommunen och
- företagarnas låga förtroende för ungdomar.
Mycket tyder på att det inte finns någon systematisk samverkan kring ungdomar i kommunen och inga
individuella åtgärder för unga som varken arbetar, studerar eller deltar i någon verksamhet. Situationen
försämras i samband med den psykiskosociala ohälsan bland ungdomar, den stora andelen av Burlövs unga utan
behörighet till gymnasial och eftergymnasial utbildning samt den höga ungdomsarbetslösheten. I dessa avseende
och på grund av en relativt stor andel unga som varken arbetar eller studerar (högre än andelen i Skåne)
rekommenderas det att öka uppmärksamhet på målgruppen. Förstudiens bedömning är att arbetet kring
målgruppen förbättras ifall strukturinriktade och individinriktade åtgärder kombineras. En strukturinriktad åtgärd
bör utgå från någon form av ungdomsmottagning/ungdomsverksamhet, där individen sätts i centrum. Detta kan
ske antingen på ett ställe där flera aktörer sitter eller via en samordnad funktion som skapar nätverk och
helhetsbild av individen. Det bästa är om denna verksamhet kopplas till en aktivitetsgård. Individinriktade
åtgärder bör inkludera tidiga insatser i skolan för att uppmärksamma och åtgärda elevernas problem,
förebyggande och reintegrerande insatser i förhållande till de unga som hoppar av studier, befinner sig i
riskgruppen eller inte får skolplacering, insatser för en underlättad övergång mellan skolan och arbetslivet,
insatser för en ökad anställningsbarhet bland unga samt informationsspridningsinsatser för ungdomarnas
involvering.
Sida 3 (59)
INLEDNING
År 2013 var andelen ungdomar i åldern 15-24 år med gymnasial eller eftergymnasial utbildning ca 53 procent i
Sverige. Detta är högre än i vissa EU-länder, bl.a. Finland (49 procent) och Danmark (39 procent). Samtidigt,
enligt Eurostats uppgifter, var ungdomsarbetslösheten bland de nordiska länderna högst just i Sverige och
utgjorde nästan 22 procent. Relativt hög ungdomsarbetslöshet ledde till ökningen av andelen av Sveriges
ungdomar som varken arbetade eller studerade men hade gymnasial eller eftergymnasial utbildning;
procentsatsen var 4,5 avseende gruppen 15-24-åringar. Detta är lägre än den genomsnittliga andelen på EU-nivå,
men högre än i de flesta nordiska länder.
I dagsläget finns det 8670 yrkeskoder i Standard för svensk yrkeskvalificering (SSYK, Statistiska centralbyrån).
Visserligen motsvarar denna siffra inte antalet professioner – exempelvis är kommunalpolitiker och
landstingspolitiker två olika yrkeskoder. Men detta tyder på utmaningarna som nutida ungdomar står inför, när
de förväntas ha kännedom om både studiemöjligheter och arbetsmarknaden för att göra rätt studieval och
etablera sig i arbetslivet. Detta ställer också krav på kommunala och statliga aktörer, dess roll innebär att stödja
unga människor i olika områden av deras liv.
I Burlövs kommun förstärks denna komplexitet ytterligare pga ekonomiska och sociala förutsättningar.
Kommunens indikatorer ligger bland de högsta i Skåne avseende barnfattigdomsindex och ohälsotal. År 2012
fanns det 17,4 procent av barn i åldern 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll, jämfört med Skånes 16,8 procent
och Staffanstorps 6,4 procent. Samma år var andelen familjer med sjuk- och aktivitetsersättning i kommunen
17,7 procent (16,2 i Skåne och 12,4 i Staffanstorp).1
Ungdomar i åldern 16-24 år representerar cirka 11 procent av Burlövs befolkning. Unga som varken arbetar eller
studerar saknar ofta gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Utifrån Skolverkets Jämförelsetal2 framgår att 44
procent av kommunens 20-åringar saknade grundläggande behörighet till universitet eller högskola år 2013,
jämfört med 36 procent i riket och 31 procent i Staffanstorp; 32 procent av 20-åringarna saknade fullföljd
gymnasial utbildning (26 procent i riket och 21 i Staffanstorp); 5 procent av elever folkbokförda i kommunen
avbröt studierna efter det första året (4 procent i riket och 2 i Staffanstorp).
Dessa uppgifter ger möjlighet att upptäcka att grannkommunerna Burlöv och Staffanstorp har väldigt olika
ekonomiska och sociala utgångspunkter. Burlövs kommun, i kontrast till Staffanstorps, bidrar till landets högre
ohälsotal, barnfattigdomsindex och andel ungdomar utan fullföljd gymnasial utbildning. Detta leder antagligen
till skillnaden i ungdomars behov mellan dessa två kommuner och innebär att samma insatser och arbetsmetoder
i förhållande till målgruppen inte kan vara lika framgångsrika. Därför bör ungas behov samt samverkan kring
ungdomarna i Burlövs kommun undersökas separat, vilket ligger till grunden för denna förstudie.
Förstudien har enligt uppdraget kartlagt målgruppen unga som varken arbetar eller studerar i åldern 16-24 år som
är bosatta i Burlövs kommun. Den lokala samverkansstrukturen i kommunen, dess aktörer, deras roller och
åtaganden kring målgruppen har också undersökts och analyserats. Uppdraget har även inneburit att kartlägga
och analysera ungdomarnas behov, i synnerhet hur arbetssökande ungdomars uppfattning om och åsikter kring
arbetsmarknadsåtgärder för arbetslösa i åldern 18-24 år stämmer överens med de arbetsmarknadsåtgärder som
erbjuds. Förstudien har dessutom syftat till att undersöka möjligheter att utveckla och komplettera redan
befintliga insatser. Slutligen har några arbetsmetoder/arbetssätt provats inom förstudien. I denna rapport
framhålls även rekommendationer för samverkande aktörer avseende potentiella åtgärder i relation till
målgruppen.
1
2
SCB. Totalräknad inkomst- och förmögenhetsstatistik
Skolverkets databas med statistik på kommunnivå
Sida 4 (59)
METOD
I syfte att kartlägga målgruppen och antalet ungdomar som tillhör den, har olika källor använts. Framförallt är
det statistik från Temagruppen unga i arbetslivet, Statistiska centralbyrån (vidare – SCB) och
Arbetsförmedlingen. Varför just dessa källor har varit aktuella för uppgiftsinsamlingen förklaras nedan i
rapportdelarna ”Unga som varken arbetar eller studerar: definition” och ” Unga som varken arbetar eller
studerar: antal”.
Förutom statistikinsamling och jämförelser, i syfte att undersöka den lokala samverkansstrukturen, dess aktörers
roller, arbetsmetoder, åtaganden kring målgruppen samt åsikter kring ungdomarnas situation har intervjuer med
kommunala och statliga aktörer genomförts. Totalt handlar det om 35 intervjuer med 43 personer; dessa
inkluderar både politiker och tjänstemän (chefer på olika nivåer samt tjänstemän som jobbar direkt med
ungdomar i olika verksamheter). Nämnder, förvaltningar och andra verksamheter som har direkt relation till
ungdomsfrågor är representerade i detta antal. På grund av en stor variation av representerade yrken bland
intervjudeltagarna har intervjuerna varit semistrukturerade, vilket innebär att frågor av övergripande karaktär
förbereds och kan utvecklas, konkretiseras eller strykas under samtalet beroende på situation och relevans.
Frågorna som har ställts till intervjudeltagarna hittar man i bilaga 1. Generellt sett handlar frågorna om
aktörernas nuvarande insatser som syftar till målgruppen, samverkan mellan dem, syn på samverkan och ungas
behov, möjligheter och hinder som finns i arbetet med ungdomar, särskilt unga som varken arbetar eller studerar.
Inom ramen för förstudien har dessutom en fokusgrupp genomförts med tjänstemän vars uppdrag avser arbete
antingen enbart med ungdomar eller med ungdomar som en del av en större grupp. Totalt har 14 personer
deltagit, av dem representanter från Arbetsförmedlingen, Folkhögskolan Hvilan, Komvux,
Introduktionsprogrammet, Ungdomsgruppen, Magnolian, Vuxenenheten, Arbetsmarknadsenheten,
Försäkringskassan, Psykiatrisk mottagning i Arlöv och Finsam. Deltagarlistan finns i bilaga 2. Syftet med detta
möte har varit att etablera kontakter och diskutera hur aktörerna kan utveckla samverkan kring ungdomar. Fokus
har lagts på följande fråga: Vad behöver/kan man göra för att utveckla samverkan kring ungdomar i Burlövs
kommun, särskilt unga som varken arbetar eller studerar?
För att dessutom lyssna på synpunkter från icke-kommunala aktörer som samtidigt spelar en stor roll i
ungdomars etablering på arbetsmarknaden har frågor ställts till företagare vid Näringslivsrådet. Dessa frågor
belyses i bilaga 3 och handlar i stort sätt om krav som ställs på ungdomar som söker arbete samt hinder och
möjligheter som finns för att arbetsgivarna skulle kunna anställa fler ungdomar.
I syfte att kartlägga målgruppens behov och åsikter kring arbetsmarknadsåtgärder och andra aktiviteter som
ordnas för ungdomar i kommunen har intervjuer och en fokusgrupp med ungdomar genomförts. Totalt handlar
det om intervjuer med 29 ungdomar från både Arlöv och Åkarp och en fokusgrupp med 5 ungdomar. 10
personer med olika bakgrunder som inte befinner sig i arbete eller studier har valts ut med hjälp av
ungdomshandläggaren på Arbetsförmedlingen i Arlöv. På grund av uppstående svårigheter i att nå ungdomar
som inte tar kontakt med någon av myndigheterna har det valts att fokusera på ungdomar som tidigare befann sig
i gruppen unga som varken arbetar eller studerar. I detta avseende har 7 ungdomar från Burlövs kommun som
gick studiemotiverande folkhögskolekurs intervjuats. För att jämföra resultat av dessa intervjuer med andra
ungdomarnas upplevelser har ytterligare 12 intervjuer med ungdomar som studerar på gymnasiet genomförts – i
stor utsträckning med hjälp av Ungdomsgruppen. Unga som har deltagit i fokusgruppen studerar på
Introduktionsprogrammet och involverades tack vare kurator och vägledare. Frågorna som har ställts till
intervjudeltagarna och fokusgruppen finns i bilaga 4. De handlar främst om ungdomarnas kännedom om
kommunens och Arbetsförmedlingens åtgärder, åsikter kring dem, syn på ungas situation i kommunen samt
deras behov.
I enlighet med forskningsetiska principer informerades intervjudeltagarna, både ungdomarna, politikerna och
tjänstemännen, om förstudiens syfte och syftet med deras deltagande. Dessutom, i enlighet med
konfindentialitetsprincipen har alla informanter möjlighet att förbli anonyma. Eftersom några av de intervjuade
(särskilt ungdomar) föredrog att vara anonyma har det valts att inte namnge deltagarna eller ange någons
tillhörighet.
Sida 5 (59)
En planerad metod var att använda sig av resultat från ungdomsenkäten LUPP3 för att få ytterligare kunskap om
målgruppen upp till 20 år och dess syn på områden som arbete och utbildning. Dock har denna information inte
varit tillgänglig.
Studiebesök på olika verksamheter som arbetar/har arbetat med ungdomar som varken arbetar eller studerar i
olika kommuner har också varit bland de viktigaste metoderna inom förstudien. Dessa verksamheter är Unga in,
Bryggan, Boost och Uppstart i Malmö, Kraft och ComUng i Lund, Aktivitetshuset Kävlinge-Lomma,
Navigatorcentrum i Trelleborg samt Finsam i Eslöv som finansierar ungdomsinsatsen Oden. Samtal har
dessutom genomförs med Unga in i Skellefteå, Ungdomslotsen i Laholm, ungdomsverksamheter i Hylte,
Kristianstad och Halmstad. Detta för att få kunskap om olika arbetsmetoder i relation till samma målgrupp,
hinder och framgångsfaktorer som arbetet med ungdomarna har inneburit.
3
LUPP står för ”lokal uppföljning av ungdomspolitiken” och är en enkät för att kommuner, stadsdelar eller regioner ska få kunskap om
ungas situation, deras erfarenheter och synpunkter. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.
Sida 6 (59)
UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR: DEFINITION
Fyra olika definitioner av ”unga som varken arbetar eller studerar” beskrivs i Statens offentliga utredningar
(SOU 2013:74). Dessa definitioner används av Socialstyrelsen, Temagruppen Unga i arbetslivet, SCB, i
betänkandet Unga utanför (SOU 2003:92)4 och ligger till grund för olika undersökningar av målgruppen.
I betänkandet Unga utanför och i Socialstyrelsens analyser läggs tonvikt på ungas ekonomiska situation.
Tolkningen av ”unga som varken arbetar eller studerar” omfattar personer som inte har inkomst från
förvärvsarbete, värnplikt, studier eller sjukpenning som överstiger ett prisbasbelopp under ett år i det första fallet
och 0,5 prisbasbelopp under två av tre på varandra följande år i det andra fallet5.
De andra två definitionerna av unga som varken arbetar eller studerar används dock oftare för att analysera
målgruppen och därför beskrivs dessa ytterligare i rapporten.
Arbetskraftsundersökningar (AKU)
AKU baseras på urvalsdata, dvs. statistik insamlad per månad, kvartal och år, angående personer i åldern 15-74
år. Denna undersökning bygger på indikatorn NEET (personer ”not in employment, education or training”) som
ligger till grund för strategin Europa-2020 och syftar till att jämföra målgrupper inom Europeiska unionen. Detta
mått har utvecklats av Eurostat och senare av SCB.
Fokus läggs på personer i och utanför arbetskraften. Arbetskraften omfattar sysselsatta och arbetslösa. Personer
beskrivs som sysselsatta när de har varit i arbete minst en timme under en mätvecka, eller varit tillfälligt
frånvarande från arbetet. Personer som deltar i några arbetsmarknadspolitiska insatser tillhör också denna
kategori. Arbetslösa är de personer som har varit utan arbete under mätveckan men som sökt arbete under de
senaste fyra veckorna (mätveckan och tre veckor bakåt) och skulle ha kunnat arbeta under mätveckan eller börja
inom 14 dagar från mätveckans slut. Arbetslösa omfattar även personer som har fått ett arbete som börjar inom
tre månader, förutsatt att de skulle ha kunnat arbeta under mätveckan eller börja inom 14 dagar från mätveckans
slut. Personer utanför arbetskraften är därför personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa. Gruppen
omfattar bl.a. personer som är heltidsstuderande som inte har eller har sökt arbete, pensionärer, hemarbetande,
värnpliktiga eller långvarigt sjuka. Deltagare i de arbetsmarknadspolitiska program som betraktas som
utbildning, t.ex. arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning, hör också till gruppen.6
I gruppen unga som varken arbetar eller studerar ingår alltså 15-24-åriga arbetslösa och personer utanför
arbetskraften, samt personer som inte befinner sig i någon form av praktik eller utbildning (bl.a.
arbetsmarknadspolitiska åtgärder) under en mätvecka eller tre veckor som föregår mätveckan.
Temagruppen Unga i arbetslivet
Temagruppen Unga i arbetslivet är enligt dess egen definition ett samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen,
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Communicare, Försäkringskassan, Skolverket,
Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) är ett
av Temagruppens prioriterade områden.
Temagruppens analysmodell bygger på registerdata avseende ungdomsbefolkningen i åldern 16-25 år och deras
sysselsättning under hela kalenderåret. I kontrast till andra modeller som analyserar målgruppen utifrån
ungdomars ekonomiska situation, fokuserar Temagruppens undersökning på deras aktiviteter. Följande ingår i
antalet unga som varken arbetar eller studerar:
- arbetslösa och personer utanför arbetskraften,
4
Begreppet som används här är inte ”unga som varken arbetar eller studerar” utan ”unga utanför”.
För ytterligare information se SOU 2013:74.
6
För ytterligare information se Sveriges officiella statistik. Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen 15-74 år, AKU. Andra
kvartalet 2014.
5
Sida 7 (59)
- exklusive personer som har studiemedel, är utbildningsregistrerade eller deltar i SFI-utbildningen minst 60
timmar under ett år,
- exklusive arbetspendlare till Norge eller Danmark,
- inklusive personer med årsinkomst lägre än ett prisbasbelopp,
- inklusive personer med föräldrapenning och handikappersättning och
- inklusive personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
I kontrast till AKU, vars uppgifter endast är aktuella en månad efter undersökningsåret, är
registerundersökningens uppgifter aktuella under 1,5 år. Registerbaserade uppgifter karakteriseras ofta som
fördelaktiga i jämförelse med urvalsbaserade eftersom de ger möjlighet att fördjupa kunskap om ungdomar tack
vare den information som kommunernas och sjukvårdens verksamheter besitter.
Sida 8 (59)
UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR: ANTAL
I denna del av rapporten presenteras olika sätt att identifiera antalet ungdomar som varken arbetar eller studerar.
Trots stor betydelse av ungdomsfrågor saknas det uppföljning och statistik rörande målgruppen i Burlövs
kommun. Eftersom definitioner och mått som används för att analysera målgruppen skiljer sig kan antalet
individer variera beroende på definitionen och måttet som väljs. Dessutom gäller olika undersökningar olika
tidsperioder: medan Temagruppen Unga i arbetslivet har uppgifter senast från 2012 och SCB från 2013, avser
Arbetsförmedlingens statistik och förstudiens egna beräkningar uppgifter som samlades in under oktober 2014.
Temagruppen Unga i arbetslivet
Enligt Temagruppen Unga i arbetslivet var det totala antalet unga 16-25 år som varken arbetade eller studerade i
Burlövs kommun 274 individer, varav 35 16-19-åringar och 239 20-25 åringar. Av dessa fanns det 78 individer
utan någon känd aktivitet. Tabellerna nedan illustrerar vilka kategorier gruppen UVAS består av i både Burlövs
kommun och i Skåne län. I synnerhet, kan man märka att gruppen UVAS-inrikesfödda var nästan dubbelt så stor
som gruppen utrikesfödda i Skåne. I Burlövs kommun var situationen annorlunda – antalet inrikes- och
utrikesfödda låg ganska nära varandra; antalet kvinnor var samma, medan antalet inrikesfödda män var större än
antalet utrikesfödda. UVAS utgjorde 12,95 procent av det totala antalet ungdomar i Burlövs kommun.
Procentsatsen i hela Skåne var desto mindre – 10,8. Som framgår av tabellerna och diagrammet nedan
representerades de största procentsatserna i båda fallen av grupper som inte hade någon känd aktivitet och som
befann sig i statliga arbetsmarknadsåtgärder i mer än 7 månader. Andelen ungdomar utan någon känd aktivitet
var däremot högre i Skåne – 33 procent i jämförelse med Burlövs 28 procent. Andra procentsatser skilde sig inte
i lika stor utsträckning.
Tabell 1. Antal unga som varken arbetar eller studerar 16-25 år, Burlöv–Skåne (2012)
1231-Burlöv (2012)
antal
12-Skåne län (2012)
antal
0)
Invandrat under 2012
26
0)
Invandrat under 2012
1535
1)
Statliga arbetsmarknadsåtgärder (>7 mån)
80
1)
Statliga arbetsmarknadsåtgärder (>7 mån)
4110
2)
Kommunalt stöd/åtgärder (>7 mån)
13
2)
Kommunalt stöd/åtgärder (>7 mån)
1081
3)
Omvårdnad av barn (>7 mån)
13
3)
Omvårdnad av barn (>7 mån)
904
4)
Sjukdom (>7 mån)
24
4)
Sjukdom (>7 mån)
1529
5)
Kombination 1–4, (> 7 mån)
7
5)
Kombination 1–4, (> 7 mån)
538
6)
Kombination 1–4, (3–7 mån)
20
6)
Kombination 1–4, (3–7 mån)
1464
7)
Kombination 1–4, (>0–<3 mån)
13
7)
Kombination 1–4, (>0–<3 mån)
918
8)
Ingen känd aktivitet
78
8)
Ingen känd aktivitet
5945
Inrikesfödd
156
Inrikesfödd
11585
Kvinnor
64
Kvinnor
5459
Män
92
Män
6126
Utrikesfödd
118
Utrikesfödd
6439
Kvinnor
64
Kvinnor
3635
Män
54
Män
2804
Källa: Temagruppen Unga i arbetslivet, 2014
Sida 9 (59)
Diagram 1. Kategorier av unga som varken arbetar eller studerar 16-25 år, Burlöv–Skåne (2012)
Andelen UVAS i åldern 16-25 år i Burlövs kommun har blivit lägre i jämförelse med 14,1 procent år 2011.
Andelen unga utan någon känd aktivitet har dock inte förändrats markant och utgjorde 30,6 procent år 2011.
Med utgångspunkten i de förändringarna samt i antalet 25-åringar bosatta i kommunen under 2011-2012
beräknas antalet UVAS i åldern 16-24 år vara ca 250 individer.
SCB:s statistik
Enligt SCB:s förklaring, finns det inte någon möjlighet att ta fram lokal statistik avseende målgruppen utan att
undvika för osäkra skattningar eftersom AKU är en urvalsundersökning. Däremot har en annan typ av statistik
efterfrågats från SCB, nämligen uppgifter angående antalet studerande och icke studerande efter arbetsinkomst.
De uppgifterna baseras på ett register för inkomståret 2013. Enligt det registret fanns det 1856 personer i åldern
16-24 i Burlövs kommun år 2013, av dem 828 personer i åldern 16-19 år och 1028 personer i åldern 20-24 år.
Med studier avses i detta fall: gymnasieskola, Komvux, tekniskt basår univ/högskola, högskoleutbildning,
forskarutbildning, yrkeshögskoleutbildning, folkhögskola, studiemedel för utlandsstudier, grundskola,
kompletterande utbildning, SFI, övriga studier. Det tas ingen hänsyn till studiernas omfattning.
Tabell 2. Antal studerande 16-24 år efter arbetsinkomst, Burlöv–Skåne (2013)
Burlöv Kommun
Studerande med negativ arbetsinkomst
Studerande utan arbetsinkomst
Studerande med arbetsinkomst högre än 0 (lägre än ett basbelopp)
Studerande med arbetsinkomst högre eller lika med ett basbelopp
16-19 år
0
407
315
78
20-24 år
0
172
166
241
Ej Studerande med negativ arbetsinkomst
Ej Studerande utan arbetsinkomst
Ej Studerande med arbetsinkomst högre än 0 (lägre än ett basbelopp)
Ej Studerande med arbetsinkomst högre eller lika med ett basbelopp
0
19
3
6
2
93
44
310
Skåne län
16-19 år
26
22 784
26 385
6 224
20-24 år
72
11 722
14 767
21 520
Källa: SCB, 2014
Sida 10 (59)
De ovanstående uppgifterna har använts för att få fram antalet ungdomar i Burlövs kommun som inte var i någon
form av studier och inte hade en arbetsinkomst lika med eller högre än ett prisbasbelopp. Detta illustreras i
figuren nedan. Enligt Temagruppen Unga i arbetslivet tillhör ungdomar som har en årsinkomst lägre än ett
prisbasbelopp gruppen UVAS.
Figur 1. Antal ej studerande utan arbetsinkomst 16-24 år, Burlövs kommun (2013)
16-24 år
Studier
1060
16-19 år
319
Ej i arbete
eller
studier
161
Arbete
316
Studier
722
20-24 år
78
Ej i arbete
eller
studier
22
Arbete
6
Studier
338
241
Arbete
310
Ej i arbete
eller
studier
139
Figuren synliggör tre aspekter som är centrala för det fortsatta resonemanget. Den första aspekten är att det fanns
161 ungdom i åldern 16-24 år (därav 22 st i åldern 16-19 år och 139 st i åldern 20-24 år) som inte studerade eller
arbetade med en stabil arbetsinkomst under 2013. Detta motsvarar 8,7 procent av kommunens ungdomar i
respektive ålder. Den andra aspekten är att nästan hälften av Burlövs studerande ungdomar i åldern 16-19 år
provade på någon form av arbete (49 procent mot 51 som endast studerade). Fler studerande i gruppen 20-24åringar arbetade parallellt med studier (70 procent mot 30 som endast studerade). Den tredje aspekten är att 10
procent av 16-19-åringar och 54 procent av 20-24-åringar arbetade under 2013 med en arbetsinkomst högre än
ett prisbasbelopp. Nästan hälften (46 procent) av unga i åldern 20-24 år hade alltså ingen eller liten inkomst.
Med tanke på det totala antalet invånare i åldern 16-24 år i Skåne län (146 982 den 1 november 2013) kan
kommunens och länets andelar studerande efter arbetsinkomst jämföras. Angående åldersgruppen 16-19 år
märks det i det nedanstående diagrammet att andelen studerande utan en arbetsinkomst och andelen studerande
med en arbetsinkomst lägre än ett prisbasbelopp var betydligt högre i Burlöv än i Skåne (skillnaderna var
respektive 13 och 8 procent). Däremot var andelen studerande med en arbetsinkomst över ett prisbasbelopp
större i Skåne än i Burlöv (skillnaden var 9 procent). Vad gäller gruppen 20-24-åringar var andelen studerande
utan en arbetsinkomst samt andelen studerande med en arbetsinkomst lägre än ett basbelopp större i Burlöv, och
skillnaden innebar 8 procent i båda fallen. I länet var det 11 procent mer som hade en inkomst över ett basbelopp
i åldern 20-24 år.
Diagram 2. Andel studerande 16-24 år efter arbetsinkomst, Burlöv–Skåne (2013)
Sida 11 (59)
Arbetsförmedlingens statistik
Enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik fanns det 275 kvarstående sökande i åldern 18-24 år i Burlövs
kommun under oktober 20147, varav:
öppet arbetslösa8
i program med aktivitetsstöd, dvs. arbetsmarknadspolitiska program
därav jobbgaranti för ungdomar (se i ”Ungdomsinsatser”)
utan arbete i mer än 12 månader
utan arbete i mer än 24 månader
arbete utan stöd9
arbete med stöd10
nystartsjobb11
yrkesintroduktionsanställning (se i ”Ungdomsinsatser”)
övriga inskrivna (av dem alla – arbetssökande med förhinder)12
76
118
93
33
10
43
13
10
1
14
Antalet ungdomar som varken arbetar eller studerar och är inskrivna vid Arbetsförmedlingen (vidare – AF)
skiljer sig beroende på hur gruppen definieras. Öppet arbetslösa och arbetssökande med förhinder, dvs. 90
individer, är det relevanta antalet med tanke på definitionen som används av SCB. Detta antal blir betydligt
större om man också inkluderar alla personer som befinner sig i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, dvs. 208,
enligt Temagruppens metod. Dessa två antal varierar under året; årsmedeltalen 2014 är 88 och 107 personer.
Majoriteten av Burlövs ungdomar som är inskrivna vid AF har högst gymnasial utbildning (ca 73 procent). En
femtedel har förgymnasial och ca 7 procent har eftergymnasial utbildning.13
I diagrammet nedan kan man se olika kategorier av kvarstående sökande från oktober 2014 efter könsfördelning
samt inrikes/utrikesfödda. Det som främst kan märkas är att inrikesfödda, särskilt inrikesfödda män,
representerar majoriteten av alla kvarstående sökande i åldern 18-24 år. Denna grupp är dominerande i de flesta
kategorier av sökande. Ett undantag är öppet arbetslösa, där antalet inrikesfödda män och kvinnor är samma; i
kategorin ”sökande som har arbete utan stöd” är antalet kvinnor en aning större än antalet män. Den minst
representerade gruppen är utrikesfödda kvinnor. Det största antalet män deltar i program med aktivitetsstöd,
medan det största antalet kvinnor tillhör öppet arbetslösa. Ett stort antal sökande i program med aktivitetsstöd
bland både kvinnor och män deltar i ungdomsinsatsen jobbgaranti för ungdomar. Samtidigt är den totala andelen
sökande med arbete större bland män är bland kvinnor.
7
Det aktuella antalet (vecka 4, 2015) är 274 ungdomar i åldern upp till 24 år, varav 71 öppet arbetslösa.
Arbetssökande utan arbete som aktivt söker och omgående kan tillträda på arbetsmarknaden förekommande arbete och som inte deltar i
ett arbetsmarknadspolitiskt program.
9
Deltids arbetslösa, tillfällig timanställning, sökande med tillfälligt arbete, ombytessökande
10
Anställningsstöd samt särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga: lönebidrag,
utvecklingsanställning, offentlig skyddat arbete (OSA), kultursarvslyftet, utvecklingsanställning samhall.
11
Anställning för personer som stått utanför arbetslivet länge samt för nyanlända invandrare, där privata och offentliga arbetsgivare som
bedriver affärsverksamhet får ekonomisk ersättning motsvarande arbetsgivaravgiften.
12
Arbetssökande som är förhindrad att aktivt söka arbete och/eller omgående tillträda på arbetsmarknaden förekommande arbete.
13
Uppgifterna har levererats av Analysavdelningen på Arbetsförmedlingen i Malmö.
8
Sida 12 (59)
Diagram 3. Antal och andel arbetssökande 18-24 år vid AF, Burlövs kommun (oktober 2014)
Underlaget till det nedanliggande diagrammet baseras på medeltalet kvarstående sökande per månad och år samt
andelen sökande i olika kategorier. Medeltalet kvarstående sökande vid AF i åldern 18-24 år har minskat från
295 år 2012 till 262 år 2014. Av diagrammet nedan framgår att det inte har uppstått några stora förändringar i
olika kategorier av arbetssökande ungdomar under 2012-2014. Oförändrad är andelen sökande i program med
aktivitetsstöd, som utgör majoriteten av kvarstående sökande (41 procent). Andelen öppet arbetslösa har ökat
från 27 till 29 procent. Andelen deltagare i den största ungdomsinsatsen – jobbgaranti för ungdomar – har också
ökat till 29 procent år 2014. Bland öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd har det funnits ett
antal ungdomar utan arbete under lång period; 5 procent utan arbete i mer än 24 månader är en konstant siffra för
hela treårsperioden; andelen unga utan arbete i mer än 12 månader har däremot minskat från 17-18 procent år
2012-2013 till 13,5 procent år 2014. Liknande procentsatser märks i förhållande till sökande med arbete: ca 5
procent har haft arbete med stöd, medan 17-19 procent – arbete utan stöd. Medan medeltalet öppet arbetslösa har
ökat, har medeltalet sökande som fått arbete gått ner.
Diagram 4. Arbetssökande 18-24 år vid AF, Burlövs kommun, andel i olika kategorier (2012–2014)
Källa: baseras på Arbetsförmedlingen månadsstatistik, 2015
Sida 13 (59)
Den ovannämnda tendensen, att andelen arbetssökande i olika kategorier nästan är oförändrad, efterliknar
utvecklingen i riket. Enligt Statens offentliga utredningar (SOU 2013:74) har situationen inte förändrats markant
under de senaste åren efter ökningen av andelen sökande i program med aktivitetsstöd och införandet av
jobbgaranti för ungdomar.
Ungdomsarbetslöshet
Statistik över arbetslöshet framställs från ett register som förs av AF. Från 2011 har sättet att beräkna andelen
arbetslösa förändrats. Istället för att relatera till befolkningen 16-64 år, beräknar man procenttalen utifrån den
registerbaserade arbetskraften (dvs. sysselsatta plus arbetslösa) inom den relevanta åldersgruppen.
I tabellen nedan sammanställs uppgifter avseende arbetslöshet i Burlövs kommun och Skåne län relevanta för
perioden 2011–2013. Andelen öppet arbetslösa samt sökande i program med aktivitetsstöd i åldern 16-64 år
jämförs med andelen unga sökande. Jämförelsen uppvisas för varje år från 2011 till 2013 för både Burlöv och
Skåne, vilket möjliggör vissa observationer. För det första är det uppenbart att andelen unga arbetslösa har blivit
dubbelt så högt som andelen samtliga arbetslösa i både kommunen och länet. För det andra har både generell och
ungas arbetslöshet varit högre i Burlöv än i Skåne under hela perioden. För det tredje har andelen öppet
arbetslösa av arbetskraften i Burlöv minskat från 10,5 till 9,5 procent, medan andelen öppet arbetslösa av alla
kvarstående sökande har ökat (se diagram 4).
Tabell 3. Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % av den registerbaserade
arbetskraften, Burlöv–Skåne (2011–2013)
2013 Burlöv
2013 Skåne
2012 Burlöv
2012 Skåne
2011 Burlöv
2011 Skåne
Öppet
arbetslösa
6,5
5,5
5,9
5,5
6,0
5,6
Samtliga 16-64 år
Program med
aktivitetsstöd
4,8
4,8
4,8
4,6
4,3
4,2
Totalt
11,3
10,4
10,8
10,1
10,3
9,8
Öppet
arbetslösa
9,5
8,1
9,4
8,2
10,5
8,4
Ungdomar 18-24 år
Program med
aktivitetsstöd
14,0
12,8
14,1
12,7
13,5
12,7
Totalt
23,5
20,8
23,5
20,9
24,0
21,1
Källa: Arbetsförmedlingen
Man kan hävda att på grund av att arbetslöshetsdata ofta baseras på urvalsundersökningar och dessutom
genomförs med en metod som inkluderar arbetslösa som är heltidsstuderande i gruppen, är
ungdomsarbetslösheten inte så hög som det uppvisas. Ungdomsarbetslösheten i relation till kommunens
befolkning är också betydligt lägre – 9,4 procent år 2014, 10,4 procent år 2013, 10,3 procent år 2012 och 9
procent år 2011.14 Hade man exkluderat arbetslösa ungdomar som är heltidsstuderande från gruppen skulle
ungdomsarbetslösheten minska markant. Å andra sidan är dessa procenttal i alla fall högre jämfört med den
generella arbetslösheten.
Samtidigt om hänsyn enbart tas till AF:s statistik riskerar man att inte identifiera en del ungdomar som varken
arbetar eller studerar. Det kan finnas dold arbetslöshet bland både unga som har varit i kontakt med myndigheten
men avregistrerat sig pga påbörjade heltidsstudier, och unga som är aktivt arbetssökande på egen hand.
Ungdomar som varken arbetar eller studerar finns alltså i båda dessa grupper – inte bara i gruppen som inte
tillhör arbetskraften, exempelvis pga ohälsa.
I varje fall, jämfört med andra skånska kommuner, har Burlöv bland de högsta värdena när det gäller
ungdomsarbetslöshet – endast i Östra Göinge, Bromölla, Malmö, Landskrona, Kristianstad, Perstorp, Trelleborg
och Hässleholm var procenttalet högre eller samma 2013. I kommunerna Lund, Kävlinge, Lomma, Hörby och
Vellinge har ungdomsarbetslösheten däremot legat inom området 9-16 procent15.
14
15
Kommun- och landstingsdatabasen (KOLADA)
Arbetsförmedlingen statistik
Sida 14 (59)
Egna beräkningar
Baserat på några uppgifter rörande antalet av Burlövs ungdomar som befinner sig i olika former av
aktiviteter/stöd har egna beräkningar genomförts. Förstudiens beräkningar gäller alltså antalet ungdomar som
varken arbetar eller studerar och inte syns i myndigheternas register. Uppgifterna samlades in under oktober
2014 i samarbete med flera interna och externa aktörer. Tabellen nedan åskådliggör olika antal ungdomar i olika
åldrar som de berörda aktörerna besitter information om.
Tabell 4. Antal ungdomar efter ålder och sysselsättning, Burlövs kommun (oktober 2014)
Kategori
Ålder
Antal
Totala antalet i Burlövs kommun
16-24
1841
16-19
846
20-24
995
IKE - Interkommunal ersättning (skolpeng: åk 1-3 på
nationellt program och Introduktionsprogram)
16-19
647
Introduktionsprogram i Burlöv
16-19
54
Utan känd aktivitet på KIA/KAA-listan
16-19
89
Komvux
19(20)-24
84
CSN
16-24
804
studiehjälp
16-19
513
studiemedel
19 eller yngre
26
20-24
265
Försörjningsstöd
18-24
34
Aktivitetsersättning
19-24
32
förlängd skolgång
19
nedsatt arbetsförmåga
13
Sjukpenning
16-24
11
Handikappersättning
19-24
5
Daglig verksamhet
16-24
6
LSS
16-24
4
Inskrivna vid Arbetsförmedlingen
18-24
275
Utifrån denna tabell kan man framförallt se att olika aktörer arbetar med olika åldersgrupper, något som kan
försvåra deras samarbete kring individer i behov av insatser från flera instanser. Samtidigt är gruppen ungdomar
överlappande, vilket innebär att aktörer ofta arbetar med samma ungdomar parallellt. Eftersom det inte finns
någon information om det exakta antalet ungdomar som deltar i flera verksamheters insatser samtidigt leder detta
till osäkra uppskattningar. För att få möjlighet att ta fram mer specifika antal har en metod testats inom
förstudien. Dock pga anledningar som beskrivs detaljerat i delen ”Arbetsmetoder som har provats inom
förstudien” har det inte bidragit till en mer konkret uppskattning av antalet unga som varken arbetar eller
studerar. Gruppens överlappningar samt okända uppgifter som skulle vara av nytta för denna förstudie om de
hade varit tillgängliga hos någon statlig eller kommunal aktör belyses nedan.
Överlappningar:
- ca hälften av de ungdomar som får försörjningsstöd är samtidigt inskrivna vid AF,
- ca 20 Komvux-studerande är samtidigt inskrivna vid AF,
- elever som har avslutat sin gymnasieutbildning kan påbörja studier på Komvux från 19 års ålder (de finns
med på KIA/KAA-listan); ungdomar som är 19 och yngre och får studiemedel kan studera på folkhögskola,
Komvux eller gå på annan grundskole- eller gymnasieutbildning,
Sida 15 (59)
- på KIA/KAA-listan hamnar också de elever som fyller 16 år men går åk 9 i grundskolan – detta styrs av
födelsedag,
- studerande kan samtidigt få försörjningsstöd, dock får man inte CSN i så fall (därför är det endast ett fåtal
som studerar samtidigt som de får försörjningsstöd),
- individer som får handikappersättning kan få aktivitetsersättning samtidigt,
- att individen får handikappersättning innebär inte alltid att denne varken arbetar eller studerar trots att denne
inkluderas i gruppen UVAS enligt Temagruppen Unga i arbetslivet,
- individer som tillhör personkretsar enligt LSS får oftast aktivitetsersättning,
- individer med aktivitetsersättning kan samtidigt vara inskrivna vid AF,
- individer som får aktivitetsersättning vid förlängd skolgång studerar och
- rätt till studiehjälp påverkas normalt inte om man får aktivitetsersättning.
Okända uppgifter:
- antalet 20-24-åringar som studerar på universitet/högskola och inte får CSN,
- antalet elever som går riksrekryterande och andra utbildningar som inte syns i IKE-systemet,
- antalet personer i arbete oktober 2014 och
- antalet individer som får föräldrapenning.
Oavsett de ovannämnda oklarheterna i informationsinsamlingen kan följande uppmärksammas:
1. Antalet unga som varken arbetar eller studerar kan beräknas på olika sätt. Hur stor denna grupp är beror på
definitionen som undersökningen utgår ifrån samt typen av undersökning.
- Enligt Temagruppen unga i arbetslivet (registerundersökningen) fanns det 274 ungdomar (35 st 16-19-åringar
och 239 st 20-25-åringar) som varken arbetade eller studerade år 2012. 78 av dem saknade någon känd
aktivitet.
- Egna beräkningar med hjälp av SCB:s registeruppgifter visar på 161 ungdomar (22 st 16-19-åringar och 139
st 20-24-åringar) som varken arbetade eller studerade år 2013.
- Utifrån Arbetsförmedlingens statistik framgår det att årsmedeltalet öppet arbetslösa och arbetssökande med
förhinder i åldern 18-24 år var 88 personer år 2014. Tillsammans med personer som befann sig i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder var medeltalet 107 personer. Detta gäller dock enbart de unga som var
inskrivna vid AF.
2. Antalet ungdomar som får försörjningsstöd varierar under året. Variationer sker också från år till år; i
synnerhet, är medeltalet 31 st år 2014, 42 st år 2013, 38 st år 2012 och 44 st år 2011. Enligt Vuxenenheten har
det funnits färre individer i alla åldrar som har sökt försörjningsstöd under 2014, vilket också återspeglas bland
ungdomar.
3. Att ungdomsarbetslösheten i Burlövs kommun har varit högre i jämförelse med många andra kommuner och
Skåne län samt att det nästan inte har förändrats under de senaste åren tyder på att det finns ett konstant behov av
att underlätta ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden.
4. Minst 790 individer i åldern 16-19 år studerade eller var på KIA/KAA-listan i oktober 2014 (varav 89
individer utan känd aktivitet). Detta innebär i sin tur att det inte fanns någon information rörande kommunens
övriga 56 ungdomar i denna ålder. Enligt Kommunens aktivitetsansvarige finns det dock andra typer av
utbildningar som förmodligen inte syns i IKE-systemet, exempelvis riksrekryterande utbildningar. De unga som
det inte finns uppgifter om kan också vara bland dem som får försörjningsstöd, sjukpenning eller
aktivitetsersättning. I alla fall har skolsystemet inte information om ca 145 16-19-åringar; detta utgör 17 procent
Sida 16 (59)
av Burlövs ungdomar i respektive åldern. Fram till januari 2015 har antalet elever som KAA inte har information
om minskat till 79 individer likväl som antalet elever i IKE-systemet.
5. Eftersom åldersgrupper är olika hos olika aktörer är det lämpligast att beräkna antalet unga som varken arbetar
eller studerar för hela gruppen 16-24-åringar. Det kända antalet ungdomar som studerade i oktober 2014 var ca
1105 personer. 367 personer var i kontakt med och fick någon hjälp av kommunala aktörer, Arbetsförmedlingen
eller Försäkringskassan. Man bör också ta hänsyn till de ovanstående överlappningarna, vilket motsvarar minst
45 individer. Detta innebär att kommunen inte har uppgifter avseende ca 503 ungdomar. Under förutsättning att
antalet ungdomar i arbete inte var färre i oktober 2014 än under år 2013 minskar antalet ungdomar som det inte
finns någon information om till 187. Denna siffra uppvisar alltså ett minimum antal unga människor som inte
syns i systemet och – eventuellt – inte har någon sysselsättning. Om man beräknar antalet unga som varken
arbetar eller studerar i enlighet med Temagruppens definition måste man även inkludera alla AF:s sökande i
program med aktivitetsstöd samt personer med handikappersättning och föräldrapenning, dvs. minst 123
personer mer. Siffrorna kan preciseras ifall aktörerna ingår i ett tätare samarbete med varandra, bl.a. för att ta
fram det exakta överlappande antalet.
Sida 17 (59)
STYRDOKUMENT OCH RIKTLINJER
I det följande anges kortfattat de viktigaste prioriteringarna och kraven som beskrivs i kommunala och nationella
styrdokument, och som är relevanta för ungdomsfrågor.
Kommunens prioriteringar
I kommunens Övergripande mål 2013-2017 presenteras fem aktuella målområden: trygghet,
medborgarinflytande, boende och miljö, arbete och näringsliv, service och kvalitet. Inget av dessa områden
syftar enbart till ungdomar; målen är däremot gemensamma för alla burlövsbor, och tonvikt läggs på unga där
det är relevant:
- andelen burlövsbor som upplever en hög grad av trygghet ska öka – detta handlar bland annat om trygghet i
skolan,
- burlövsbor ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens verksamhet och utveckling,
- Burlöv kommer att vara en av de mest attraktiva boendekommunerna i Skåne,
- andelen sysselsatta kommer att öka; genomförd gymnasieutbildning samt uppföljning av ungdomars
sysselsättning vid gymnasietidens slut nämns som framgångsfaktorer inom detta målområde samt
- Burlövs invånare ska vara bland de mest nöjda i Skåne med kommunens verksamhet och service.
Kommunbudget 2015 och flerårsplan 2016-2017 ger däremot ett större utrymme för ungdomsfrågor. Några av
kommunens övergripande mål specificeras och relateras till olika åldersgrupper. Exempelvis, som indikatorer för
målet ”År 2017 ska andelen sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för Skåne eller högre” anges andelen elever
i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, andelen arbetslösa 18-64 år samt andelen personer som är etablerade
på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasial utbildning.
Skolans och fritidens utveckling är den högsta prioriteten och det mest specifika området när det gäller Burlövs
ungdomar. Skolutveckling i kommunen innebär först och främst färdigställande av Svenshögskolan, en f-6
skola16 med en ny idrottshall, och förbättring av Vårboskolan. Dessutom, bland aktuella Barn- och
utbildningsnämndens mål nämns följande (s.44-45):
-
ett systematiskt kvalitetsarbete i skolor som visar att eleverna ges inflytande över undervisningen,
-
en större andel elever än 2014 som ska välja att gå i kommunens skolor,
-
en hög kvalité i kommunens verksamheter för barn och elever vad gäller digitala förutsättningar och
pedagogisk kompetens 2016 samt
-
en ökning av andelen elever med behörighet till högskoleförberedande program på gymnasiet; för att nå detta
mål läggs fokus på utveckling av kvalitetsarbetet i skolan samt minskning av elevernas frånvaro genom
samarbete mellan elevhälsoteam, pedagoger och Individ- och familjeomsorgen.
Kultur- och fritidsnämndens uppdrag ”att aktivera, stimulera och erbjuda verksamheter inom kultur- och
fritidsområdet” tas över av Barn- och utbildningsnämnden från och med 2015. Följande målsättningar är särskilt
värt att lyfta fram:
- att satsa på en rik fritid för barn och unga – en näridrottsplats har anlagts och nya är på gång på
Humlemadsområdet och i Åkarp; allmänkulturen kommer förstärkas i syfte att kunna anordna nya spännande
evenemang (s.3),
- att öka inflytandet i kommunen genom att bjuda in till regelbundna dialogmöten med bl.a. ungdomsrådet i
samband med planering av kommunens aktiviteter,
- att stimulera näringslivet samt få ut fler ungdomar i arbete genom att göra Pangeja till en permanent
verksamhet samt
16
Undervisning för elever från förskoleklass till och med årskurs 6.
Sida 18 (59)
- att höja servicen och kvalitén i kommunens verksamheter genom beaktande av Burlövsbornas önskemål om
kultur- och fritidsutbudet när olika aktiviteter planeras. ”Barn och ungdomar är en prioriterad grupp och att
lyssna in ungdomarna och göra dem delaktiga i planeringen kommer att vara högsta prioritet”. (s.41)
Individ- och familjeomsorgen (IoF) tilldelas ansvar för Socialnämndens myndighetsutövning avseende bl.a.
barn- och ungdomsvård, biståndshandläggning för personer med funktionsnedsättning, missbruksvård,
försörjningsstöd. Dessa områden riktar sig också till ungdomar som en del av en större grupp.
Att burlövsbornas framtid beror på flera aktörers ansvar framgår tydligt i dokumentet. Så att andelen av
förvärvsarbetande i kommunen ska öka behövs det insatser från Komvux i syfte att höja invånarnas
utbildningsnivå. ”Att öka andelen sysselsatta och minska andelen invånare som är i behov av försörjningsstöd”
är också en av kommunens prioriterade uppgifter som enligt dokumentet tillskrivs Jobbcentrum – ”kommunens
arbetsmarknadsenhet där arbetsbefrämjande åtgärder erbjuds. Verksamhetens målgrupp är arbetslösa
kommuninvånare med tonvikt på personer som för sin försörjning är i behov av försörjningsstöd. De åtgärder
som erbjuds är offentligt skyddat arbete, lönebidrag, feriearbeten, jobbgaranti för ungdomar, jobb- och
utvecklingsgaranti samt jobbklubbsverksamhet” (s.9). Avseende jobbgaranti för ungdomar betonas att samarbete
mellan arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen pågår i detta område. Arbetsmarknadsenheten tilldelas
därutöver en viktig roll i samverkan mellan kommunen och näringslivet. Fler ferieplatser kommer att skapas
under 2015 – detta med syfte att förebygga att unga gör fel gymnasieval. Emellertid riktar sig målet att höja
andelen av kommunens förvärvsarbetare inte direkt till ungdomsgruppen.
I nuläget har dock Arbetsmarknadsenheten inget uppdrag från Arbetsförmedlingen. Enheten arbetar inte längre
med lönebidrag och jobbgaranti för ungdomar. Arbetsmarknadsenheten arbetar med arbetsmarknadsåtgärder för
personer i åldrarna 18-64 år som är långtidsarbetslösa och/eller har arbetshinder. De anvisas till enheten från
socialtjänsten.
Nationella krav
Socialtjänsten
Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) beskriver vad som händer om individen som uppbär
försörjningsstöd inte har erbjudits en lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. I detta fall blir praktik eller annan
kompetenshöjande verksamhet aktuell med förutsättning att detta är anpassat till individens behov och kan
förflytta denne närmare arbetsmarknaden eller utbildning. För lagtexten se bilaga 6.
Den nya ungdomspolitiken och Skollagen
Den nya ungdomspolitiken trädde i kraft januari 201517. För det första ställer den krav på ett sektorsövergripande
arbete kring ungdomar i åldern 13-25 år, vilket i sin tur innebär att alla berörda aktörer som har ett eget ansvar
inom områden som studier, arbete, kultur och fritid, ungas hälsa och inflytande också har ett gemensamt ansvar
för ungdomar.
För det andra utgår ungdomspolitiken från barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna och därför är den
inte bara bindande för statliga myndigheter utan också för kommunala verksamheter. Däremot är
ungdomspolitiken enbart av vägledande karaktär när det gäller kommunernas sätt att genomföra den.
För det tredje finns det tre områden som särskilt prioriteras enligt Ungdomspolitiskt handlingsprogram 20142017 – ”Inflytande”, ”Egen försörjning” och ”Psykisk hälsa”. Insatser för gruppen unga som varken arbetar eller
studerar beskrivs vara av speciell betydelse inom området ”Egen försörjning” då denna grupp har behov av
särskilt stöd för att närma sig arbetsmarknaden.
Därutöver utvidgas hemkommuners ansvar för ungdomar som är under 20 år och inte genomför eller har fullföljt
utbildning på nationella program i gymnasieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskola
eller motsvarande utbildning, dvs. de unga som har gått ut grundskolan och inte går i gymnasiet. Ansvaret
innebär inte bara att kommunen löpande ska ”hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som
17
För ytterligare information se Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, Sveriges ungdomspolitik.
http://www.mucf.se/sveriges-ungdomspolitik
Sida 19 (59)
fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella
åtgärder” (Skollagen (2010:800) 29 kap 9 §, upphör att gälla 2015-01-01), utan att kommunen egentligen måste
erbjuda aktiviteter. Dessa aktiviteter, eller ”lämpliga individuella åtgärder”, förväntas framförallt motivera
ungdomar att fortsätta eller börja studera. Kommunen förväntas också dokumentera alla åtgärder samt föra ett
register över ungdomarna som omfattas av aktivitetsansvaret. Enligt Skolverkets riktlinjer innehåller registret
kategorierna (så kallade sysselsättningskoder) som studier inom en obligatorisk skolform, studier på
introduktionsprogram, kommunal vuxenutbildning, andra studier, arbete, annan eller ingen sysselsättning och
okänd aktivitet. Aktivitetsansvaret innebär alltså inte bara kvalitativ utan också kvantitativ uppföljning av
ungdomarnas sysselsättning. Ifall hemkommunen registrerar många individer i kategorin ”okänd” påverkar det
betydligt Skolverkets förmåga att få fram relevanta uppgifter. Antagligen kräver denna förändring i Skollagen
samverkan från olika aktörer i hemkommunen för att erbjuda åtgärder som skulle passa ungdomarnas
individuella behov. Med tanke på de krav som ställs inom den nya ungdomspolitiken behövs ett
sektorsövergripande arbete som leder till antingen motivationshöjande insatser eller annat. För text ur Skollagen
se bilaga 6.
Av mål och riktlinjer som presenteras i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
framgår att varje elev förväntas ha inblick i arbetsliv, föreningsliv och kulturliv, kännedom om olika
valmöjligheter utbildningsmöjligheter både i Sverige och i utlandet samt förmåga att fundera kring egen framtid.
Samtidigt bör elevens studieval eller yrkesval inte begränsas av dennes bakgrund, exempelvis kön, social eller
kulturell tillhörighet. Detta har direkt koppling till skolelevernas högre utbildningskvalitet, vilket i sin tur är
förutbestämt av kvalitet på samverkan såväl mellan arbets-, förenings- och kulturliv som mellan den
obligatoriska skolan och gymnasiet. För denna text se bilaga 6.
Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingens huvudsyfte är ”att underlätta för arbetssökande och arbetsgivare att hitta varandra och att
prioritera stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden”. Som den största jobbförmedlaren i landet har
AF för uppdrag att ”effektivt sammanföra” arbetssökande med arbetsgivare.
I enlighet med den nya ungdomspolitiken bör alla statliga insatser ha ett ungdomsperspektiv.
Ungdomsperspektivet är tydligt i Arbetsförmedlingens nuvarande uppdrag och arbetssätt. Detta klargörs
exempelvis i rapporten ”Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden” med speciellt fokus på unga som varken
arbetar eller studerar. Vikten av insatser i relation till gruppen som står långt ifrån arbetsmarknaden, samverkan
kring denna grupp samt uppsökande verksamhet understryks i rapporten.
I Förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen prioriteras alla sökande oavsett ålder som
befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (2 §). Tonvikt läggs på ungdomar med funktionshinder. Samverkan
mellan Arbetsförmedlingen och skolan krävs för att underlätta ungdomarnas övergång från utbildningen till
arbetslivet samt mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att höja deras möjligheter till
självförsörjning (15 §). Detsamma krävs i 12 § ”Unga med funktionshinder” i Förordning (2000:628) om den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten. För Förordningarna se bilaga 6. Arbetsförmedlingen har i uppdrag att
hjälpa unga med funktionsnedsättningar genom vägledning och information, stöd genom dövkonsulent,
audionom, synspecialist eller ett personligt biträde, genom förslag på arbetsplats eller praktik och genom
anpassning av arbetsplats eller praktik.18
Vidare har Arbetsförmedlingen haft i uppdrag att arbeta med ungdomar från deras första dag i arbetslöshet. Detta
har framgått bl.a. i återrapporteringen till regeringen ”Förstärkt förmedlingsstöd till ungdomar” 2013, där vikten
av tidiga insatser för ungdomar betonas för att förebygga långvarig arbetslöshet. Förra året har detta
återupprepats i budgetpropositionen 2015 som ett förslag på att alla arbetslösa ungdomar som skriver in sig på
Arbetsförmedlingen skulle inom de första 90 dagarna erbjudas insatser i form av jobb, praktik, traineejobb och
utbildning. Eftersom budgetpropositionen 2015 inte godkändes, har Arbetsförmedlingen inget förändrat uppdrag
avseende arbetslösa ungdomar under de första 90 dagarna.
18
Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetssökande. 2014-10.
Sida 20 (59)
Utifrån det ovanstående märks fokus på ungdomsfrågor i både kommunala och nationella riktlinjer. Nationellt
ställs krav på ett sektorsövergripande arbete avseende alla ungdomar i åldern 13-25 år, införande av lämpliga
individuella åtgärder för ungdomar som är föremål för kommunens aktivitetsansvar samt
arbetsmarknadsåtgärder för individer som uppbär försörjningsstöd, samverkan mellan grundskolan och
gymnasieskolan, bättre uppföljning på kommunal nivå och högre utbildningskvalitet i skolan.
Arbetsförmedlingens riktlinjer har ett uppenbart ungdomsperspektiv som har utvecklats under några år. Särskilt
prioriteras personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Ett tydligare ansvar och uppdrag kommer antagligen
beskrivas i Budgetpropositionen.
Kommunens ungdomsperspektiv är mest utvecklat när det gäller utbildnings- och fritidsverksamhet. Planer på att
utveckla skolan och satsa på högre utbildningskvalitet stämmer väl överens med nationella riktlinjer. Av de tre
områdena som beskrivs i Ungdomspolitiskt handlingsprogram har dock enbart området ”Inflytande” ett tydligt
ungdomsfokus i kommunens riktlinjer – dialog med ungdomar och deras delaktighet vid planering av
fritidsaktiviteter nämns som den högsta prioriteten. Området ”Egen försörjning” uppmärksammas också, men i
detta fall finns det ingen specifik målsättning i förhållande till ungdomar. Området ”Psykisk ohälsa”
uppmärksammas indirekt – som en del av IoF:s uppdrag.
Sektorsövergripande arbete kring gruppen unga lyfts dessutom inte fram i den kommunala ungdomspolitiken i
kontrast till dess avgörande betydelse i nationella riktlinjer. Starkare sysselsättningsökning behövs enligt
Kommunbudget 2015 för att minska arbetslösheten; dock leder sysselsättningsökning inte nödvändigtvis till
arbetslöshetsminskning. Trots att ungdomsarbetslösheten i kommunen beräknas höja den generella
arbetslösheten finns det ingen hänvisning till ett tätare samarbete mellan skolan, näringslivet och
Arbetsmarknadsenheten för att underlätta elevernas övergång från skolan till arbetslivet. Medan ansvaret för
utveckling av skolan och fritidsaktiviteter för unga ligger under den nya Utbildnings- och kulturnämnden,
arbetar kommunen med arbetsmarknadsåtgärder via Arbetsmarknadsenheten, enligt styrdokument.
Arbetsförmedlingens mål att matcha arbetssökande och arbetsgivare förutser i sin tur inte att Arbetsförmedlingen
har ansvar för de unga som inte är registrerade. Det vill säga, det är kommunen som har ansvar för sina invånare
till och med inom området ”arbete och näringsliv” enligt Övergripande mål 2013-2017. Arbetsmarknadsenheten
som tilldelas kommunens centrala ansvar inom arbetsmarknadsåtgärder är dock styrd i sitt uppdrag och arbetar
med en begränsad målgrupp – invånare 18-64 år som är långtidsarbetslösa och/eller har arbetshinder och som
anvisas till enheten från socialtjänsten. Oavsett att Arbetsmiljöverket har större krav på både arbetsgivare och
praktikanordnare avseende minderårigas arbete, borde skolan och Arbetsmarknadsenheten samverka kring dessa
men också kring myndiga ungdomar, vilket blir ännu mer aktuellt i samband med förändringarna i Skollagen.
Sida 21 (59)
UNGDOMSINSATSER
Efter Accelerera-Burlöv har avslutats finns det inte några insatser i Burlövs kommun som riktar sig just till unga
som varken arbetar eller studerar. Det finns dock flera åtgärder som syftar till vissa grupper av ungdomar eller
till ungdomar som en grupp inom en större målgrupp. De olika åtgärderna beskrivs nedan.
Arbetsförmedlingens insatser
Ungdomar som skriver in sig på Arbetsförmedlingen kan ta del av olika typer av insatser och
arbetsmarknadspolitiska program. Det handlar främst om programmet jobbgaranti för ungdomar och insatser
som erbjuds inom det. Som det står ovan deltar 25-30 procent av alla unga sökande just i detta program. Det
finns dock tidiga insatser för unga människor med särskilda behov. För att en ungdom ska få ta del av tidiga
insatser krävs i enlighet med ”Förstärkt förmedlingsstöd till ungdomar” ett ofullständigt gymnasiebetyg och att
minst ett av följande kriterier är uppfyllt:
- att ungdomen har eller har haft kontakt med andra myndigheter i ärenden som bedöms påverka ungdomens
arbetsförutsättningar eller
- misstänkt ohälsa (psykiska, fysiska eller sociala omständigheter) som bedöms påverka ungdomens
förutsättningar att få ett arbete.
De tidiga insatserna kan innebära fördjupade förmedlingsinsatser och programinsatser efter individuella behov,
exempelvis rehabiliterande och förberedande insatser, arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik eller studier vid
folkhögskola.
Efter 15 månaders deltagande i jobbgaranti för ungdomar kan ungdomen övergå till ett annat program Jobb- och
utvecklingsgaranti. De två programmen beskrivs nedan.19 De ingående insatserna beskrivs i bilaga 7.
Jobbgaranti för ungdomar innebär aktivitet för ungdomar som fyllt 16 men inte 25 år och under en period om
tre sammanhängande månader varit arbetslös och anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
Aktiviteterna i jobbgaranti får genomföras i Arbetsförmedlingens regi eller upphandlas. Den som anvisas till
jobbgaranti har ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning från Försäkringskassan.
Programmet innebär att man får ta del av flera olika aktiviteter. Under programmet kan man praktisera tre
månader hos samma arbetsgivare och delta i en utbildning i upp till sex månader.
Enligt Arbetsförmedlingen i Arlöv är de insatser som erbjuds ungdomar inom jobbgaranti för ungdomar
följande:
-
Arbetslivsinriktad rehabilitering
Arbetspraktik
Jobbsökaraktiviteter med jobbcoachning
Kompletterande aktörer i form av bland annat jobbcoachning
Praktisk kompetensutveckling (sker på en arbetsplats)
Praktikantprogrammet (program inom de statliga myndigheterna)
Stöd i form av start av näringsverksamhet
Studie- och yrkesvägledning
Arbetsträning på Samhall
Utbildning i olika former, både påbyggnads- men också hela utbildningar
Projekt
Jobb- och utvecklingsgarantin är en åtgärd för dem som har stått utanför arbetsmarknaden en längre tid.
Insatserna innehåller individuellt utformade åtgärder som syftar till att man så snabbt som möjligt ska få arbete.
Programmet består av tre faser.
Fas 1 innehåller kartläggning, jobbsökaraktiviteter med coachning och förberedande insatser.
19
Källa: Arbetsförmedlingen. Definitioner och förklaringar.
Sida 22 (59)
Fas 2 innehåller arbetspraktik, arbetsträning och förstärkt arbetsträning.
Fas 3, sysselsättningsfasen, innehåller huvudsakligen sysselsättning hos anordnare.
Ett program till som syftar till ungdomar är Yrkesintroduktion. Det ger ungdomar mellan 15 och 24 år
möjlighet att lära sig ett yrke och få hjälp av en handledare samtidigt som de har ett jobb med lön. Minst 15
procent av tiden ska bestå av utbildning eller handledning. För den delen betalar arbetsgivaren ingen lön. För att
kunna få en yrkesintroduktionsanställning ska ungdomarna ha varit arbetslösa i minst tre månader eller sakna
yrkeserfarenhet för det aktuella jobbet. Arbetsgivaren får ekonomiskt stöd när denne erbjuder ungdomar
yrkesintroduktionsanställning. För att arbetsgivaren ska kunna få stödet måste det finnas ett centralt
kollektivavtal för yrkesintroduktion, eller ett hängavtal till ett centralt kollektivavtal, i den aktuella branschen.
Avseende Burlövs kommun har enbart en ungdom haft en yrkesintroduktionsanställning från juli 2014, enligt
Arbetsförmedlingens månadsstatistik.
Särskilda insatser erbjuds också personer, bl.a. ungdomar, med funktionsnedsättning som medför nedsatt
arbetsförmåga. 10 ungdomar var i denna grupp i oktober 2014, varav 5 hade arbete med lönebidrag och 5
utvecklingsanställning. Dessa är två typer av insatser för denna grupp som dominerade under förra året. De
beskrivs i bilaga 7.
Vad gäller Arbetsförmedlingen i Arlöv har ungdomshandläggaren så kallat ”Öppet hus” varje fredag
eftermiddag, där både ungdomar och arbetsgivare bjuds in. Detta är en möjlighet för ungdomar att träffa och
kommunicera med potentiella arbetsgivare. Ibland sker intervjuer på plats.
SIUS-konsulent arbetar dessutom på Arbetsförmedlingen i Arlöv med ungdomar som har nedsatt arbetsförmåga
på grund av funktionsnedsättning i syfte att personligen stödja dem som behöver träna sig i arbetsuppgifter och
annat inför och på det nya arbetet.
Studie- och yrkesvägledare från Komvux jobbar på Arbetsförmedlingen i Arlöv tre timmar varje ojämn vecka
för att hjälpa ungdomar som har ofullständiga betyg.
Det finns också nära samverkan mellan Arbetsförmedlingen i Arlöv och Folkhögskolan Hvilan. Beskrivningen
av studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) för unga utan fullständiga betyg hittar man i bilaga 7. En mängd
olika ämnen och aktiviteter av motiverande och orienterande karaktär ingår i kursen på Hvilan: svenska,
engelska, matematik samt studie- och yrkesvägledning, Hydroponics, studiebesök, CV/jobbsök, coachande
samtal m.m. En förutsättning för att påbörja SMF-utbildningen är att man är inskriven på Arbetsförmedlingen.
Enligt folkhögskolans uppgifter från november 2014 har 35 elever från olika kommuner slutfört SMF på
folkhögskolan under 2014, varav 12 har gått vidare till arbete (34 procent), 11 till studier (31 procent), 5 till
praktik/annat (15 procent) och 7 har avbrutit studierna (20 procent). I samband med Arbetsförmedlingens
uppgifter om att 18 Burlövs ungdomar var SMF-studerande under denna period kan det antas att en stor del av
de 35 eleverna var burlövsbor.
Arbetsförmedlingen samarbetar med kompletterande aktörer, exempelvis projektet Boost – ett
arbetsmarknadsprojekt i Malmö för ungdomar mellan 16-29 år som finansierades av Europeiska Socialfonden
och medfinansieras av Arbetsförmedlingen och Malmö stad (Region Skåne medfinansierar också från och med
2015). Deltagarna i projektet ingår primärt i Jobb- och utvecklingsgarantin, dvs. de har varit arbetslösa i minst 18
månader. Projektet har sedan september 2011 haft 96 deltagare inskrivna vid AF i Arlöv. 97 procent av
deltagarna var mellan 19-24 år (59 män och 34 kvinnor), övriga 3 deltagare var äldre än 24 år (2 män och 1
kvinna). Projektet har, avseende deltagarna från AF i Arlöv, förmedlat totalt 81 resultat, varav 68 arbeten och 13
utbildningar. Förmedlade resultat betyder antingen arbete eller studier som inte nödvändigtvis medför att
personen kan klara sig helt och hållet utan bidrag. Av de 96 utskrivna deltagarna hade 51 personer skrivits ut mot
självförsörjning (53 procent). Enligt Boosts beskrivning, ”Ett antal deltagare har erhållit samtalsstöd. Med
”samtalsstöd” menar vi avlastande samtal. I dessa samtal identifieras eventuella hinder som inte är direkt
arbetsmarknadsrelaterade. I projektet finns ingen behandlande verksamhet och projektet för inte heller några
anteckningar om dessa samtals innehåll. Identifieringen av deltagarnas hinder gör att adekvata stödinsatser kan
sättas in i projektet eller i Arbetsförmedlingens respektive kommunens insatser. Den psykosociala ohälsan i
målgruppen är växande. Detta är ett accelererande hinder för ungdomarna i processen att komma in på
arbetsmarknaden eller tillbaka till det reguljära studiesystemet.”
Sida 23 (59)
Antalet av Burlövs ungdomar som får arbete via Arbetsförmedlingen varierar markant – antalet har exempelvis
varit 10 i december, 12 i november, 22 i september och 7 i augusti. Myndigheten kan inte se vilka insatser som
har lett till arbete för dessa sökande pga integritetsskyddet. Dock, enligt Arbetsförmedlingen, leder de aktiviteter
som är nära arbetsmarknaden, dvs. arbetsträning eller praktik, till snabbare resultat för de arbetssökande. ”En del
av de programmen ovan är nya och har antingen tillkommit eller ersatt andra. Samtliga program beslutas av
Arbetsförmedlingens uppdragsgivare och tydligt styrs genom både respektive förordning som genom
Regleringsbrevet (Budgetpropositionen)”.
Kommunens insatser
Enligt beskrivningen som man kan hitta på kommunens webbsida är det Ungdomsgruppen som arbetar med
aktiviteter för ungdomar i åldern 13-18 år. Arbetet av förebyggande (brott, missbruk och våld), uppsökande och
vägledande karaktär genomförs. Ungdomsgruppen samarbetar med både externa och interna aktörer, bl.a. skolor,
näringsliv, öppenvårdsenheten Magnolian, polisen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor samt
föreningar. Verksamheten driver två aktivitetsgårdar för unga – Betan (på Vårboskolan i Arlöv) och Arken (på
Dalslundskolan i Åkarp). Aktivitetsgårdarna är öppna på kvällstider – Betans öppettider är tisdag, onsdag,
torsdag kl. 16:00-21:00 och lördag kl. 18:00-23:00; Arkens öppettider är tisdag, onsdag kl. 18:30-21:30 och
fredag kl. 18:00-22:30. Aktiviteter som erbjuds är främst air-hockey, biljard, mini fotbollsspel, bordtennis och
sällskapsspel. Betan erbjuder dessutom ett musikrum och Arken en idrottshall.
Ungdomsgruppen är också ansvarig för verksamheten Pangeja. Pangeja är en mötesplats och aktivitetsgård för
unga mellan 13-20 år. Den öppnades i september 2014 i resultat av ett lokalt samverkansprojekt mellan Burlövs
kommun, Burlövs Bostäder samt företagen Hilti och Akzo Nobel. Pangeja ligger på Vårbogården i Arlöv i
närheten till ungdomar, dvs. i området där majoriteten av Arlövs ungdomar bor (se bilaga 5). Syftet med
verksamheten som det beskrivs på kommunens webbsida är ”att möjliggöra en meningsfull fritid för ungdomar,
med stimulerande aktiviteter som utmanar, utvecklar och stärker dem”. Idén har varit att ungdomarna bygger
upp Pangeja tillsammans med näringslivet för att sedan arrangera olikartade aktiviteter på eget initiativ.
Ungdomsrådets syfte är att öka 13-25-åringarnas inflytande i kommunen, särskilt vad gäller ungdomsfrågor.
Ungdomsrådets ändamål innebär möjlighet att påverka politiska beslut, representation av ungas intressen samt
förstärkt kontakt med fler ungdomar i kommunen. Idag fokuserar Ungdomsrådet mest på att förbättra skolan och
kontakten mellan kommunens två delar genom gemensamma aktiviteter mellan Arlövs och Åkarps skolor.
Sommarlovsentreprenörer är en arbetsmarknadsinsats för unga i åldern 15-18 år som pågår under sex
sommarveckor. Insatsen innebär möjlighet för ungdomar att få kunskap om hur man startar och driver ett eget
företag samt att prova på det (t.ex. driva ett café).
Unga sommarjobb är en arbetsmarknadsåtgärd som pågår under tre sommarveckor och riktar sig till unga i
åldern 15-17 år som vill arbeta inom barn- och äldreomsorg, vaktmästeri, parkskötsel, lokalvård, förskola,
verksamheter med personer under 18 år eller i ett projekt. Insatsen utvecklas i samverkan mellan
näringslivssamordnare, Arbetsmarknadsenheten, Ungdomsgruppen, Magnolian, Komvux, socialtjänsten och
säkerhetssamordnare.
Ungdomar ingår i de grupperna som öppenvårdsenheten Magnolian arbetar med. Det handlar om fyra stora
målgrupper:
-
familjer med barn och unga upp till 20 år (här kan finnas unga som varken arbetar eller studerar),
missbrukare (här kan också finnas unga som varken arbetar eller studerar),
brottsoffer och
barn utsatta för våld i nära relation.
Det finns tre sätt att komma till Magnolian: via Vuxenenheten (missbruksärenden) eller Barn- och
ungdomsenheten (relationsproblem i familjen), via polisen (brottsoffer eller våld i nära relationer) och på eget
initiativ (biståndslösa ärenden). I det senare fallet blir man inte registrerad och tystnadsplikt tillämpas. Man har
rätt till max fem stödsamtal både enskilt, i föräldrapar eller i hela familjen. För att få stöd i föräldraskapet kan
man dessutom gå föräldrautbildningen KOMET som genomförs av Magnolian tillsammans med skolan. Om det
fortfarande finns problem efter fem stödsamtal hänvisas man till kommunala verksamheter, där utredning görs.
Sida 24 (59)
Anmälan till socialtjänsten görs ifall det upptäcks att barn far illa. År 2013 arbetade Magnolian med 278 ärenden
(familjer) och 324 individer, varav 74 ungdomsärenden och 47 individer mellan 13-20 år. Vanligtvis gäller
ärenden relationsproblem, missbruksproblem och brottsoffer. Antalet biståndslösa ärenden, dvs. de familjer som
tar kontakt med Magnolian på eget initiativ, har stigit under 2013 i jämförelse med föregående år. Detsamma
gäller antalet avslutade biståndslösa och biståndsärenden. Magnolian och Ungdomsgruppen samverkar därtill
inom projektet Intensivt riktat behandlingsarbete med ungdomar i riskzon, som riktar sig till barn och unga upp
till 18 år som är nära att bli placerade på institutioner.
På Lilla Längan (boendet för ensamkommande flyktingbarn) arbetar man med personer mellan 15-18 år genom
att erbjuda gruppverksamhet, aktiviteter som exempelvis studiebesök, hjälp med att skriva CV, besök på
Arbetsförmedlingen samt kunskapsutveckling inom olika temaområden som hälsa, arbetsmarknad, ekonomi,
utbildning, fritid m.fl.
Övriga insatser
SIP (samordnad individuell handlingsplan) avser samarbete mellan kommunen och primärvården i syfte att
samordna insatser kring en enskild individ som har sammansatta behov som habilitering, rehabilitering och
hjälpmedel. Detta för att få ett helhetsperspektiv på individen samt ”för att säkerställa att den Hälso- och
sjukvård och socialtjänst som erbjuds är av god kvalitet utifrån den enskildes samlade behov”20.
Jobbgaranti för ungdomar på Arbetsmarknadseneheten är inte längre aktuell då enheten inte får uppdrag
från Arbetsförmedlingen. Några resultat är dock värt att belysa. År 2011 var 72 personer inskrivna i jobbgaranti
för ungdomar på Jobbcentrum (nuvarande Arbetsmarknadsenheten); av dem gick 47 procent vidare till arbete, 14
procent till praktik och 17 procent till utbildning. Av de 48 inskrivna under 2012 fick 62 procent av deltagarna
arbete, 23 praktik och 12 påbörjade studier. Under det första halvåret 2013 gick 40 procent unga vidare till
arbete, 24 till praktik och 13 till utbildning.
Kommunens föreningsliv är också värt att uppmärksamma. I föreningsregistret finns olika typer av
verksamheter, bl.a. Burlövs Handboll & Innebandyförening, Burlövs Konstförening, Burlövs Handikappvänner,
Burlövs Bangolfklubb, Arlövs Boll och Idrottsförening, Arlövs Motor Club, Åkarp-Burlövs Tennisklubb,
Åkarps Husmodersförening m.fl. Kulturföreningen Medvind driver exempelvis olikartade kulturaktiviteter för
Arlövs ungdomar på Kronetorps mölla. Dessa och andra föreningar skulle kunna involveras i samarbete med
kommunala aktörer, beroende på ungdomarnas intressen.
20
Burlövs kommun, Primärvården Skåne (2014). Riktlinjer och rutin för samordnad individuell plan.
Sida 25 (59)
INTERNA AKTÖRERS SYNSÄTT (TJÄNSTEMÄN OCH POLITIKER)
I denna rapport sammanställs de vanligaste svaren. För att undvika oönskad generalisering beskrivs några svar
mer på detaljnivå. När politikernas svar skiljer sig från tjänstemännens svar beskrivs de separat.
Sammanställningen av fokusgruppens resultat kommer efter intervjusvaren.
Vem har huvudansvaret för ungdomar i kommunen?
Synen på ansvaret för ungdomar skiljer sig mellan olika aktörer. Framförallt märks det att det inte finns någon
nämnd eller verksamhet som är tilldelad huvudansvaret för denna grupp invånare.
I tjänstemännens svar på frågan avseende ansvariga för ungdomar 16-19 år är de vanligaste uppfattningarna att
det är skolan, utbildningsförvaltningen, Barn- och utbildningsnämnden, Utbildnings- och kulturnämnden. Det
intressanta är att Ungdomsgruppen nästan aldrig nämns bland de ansvariga trots att de positionerar sig i denna
roll – ”Det är vi som arbetar med ungdomar” står det i beskrivningen på kommunens webbsida.
Vad gäller äldre ungdomar, 20-24-åringar, är situationen tvetydig. Av olika aktörer nämns Komvux,
Arbetsmarknadsenheten eller Arbetsförmedlingen. Samtidigt har Komvux ansvar endast för att erbjuda
utbildning. Arbetsförmedlingen har ansvar för ungdomarnas etablering på arbetsmarknaden, men det gäller
enbart de som skriver in sig. Arbetsmarknadsenheten har tvärtemot vad många tror varken ansvar för ungdomar
specifikt eller ansvar för att skapa insatser. I kontrast till den stora rollen som tillskrivs enheten är dess praktiska
funktion begränsad till verkställande av uppdrag som den får av socialtjänsten.
Somliga intervjuade vet enbart vad deras verksamhet har ansvar för.
Enligt en stor del av intervjudeltagarna är ansvaret för kommunens unga gemensamt för både kommunala och
statliga aktörer och det finns inte någon verksamhet som själv skulle kunna lösa ungdomsfrågorna. Dock finns
det nästan ingen som anser att det gemensamma ansvaret fungerar i Burlövs kommun idag.
Utifrån det ovanstående finns det alltså inte någon fungerande samordning av ungdomsfrågor. Det generella
ansvaret, särskilt för unga 16-19 år, ligger under den nya Utbildnings- och kulturnämnden. I samband med de
nya kraven har skolan inte bara ansvar för utbildning och uppföljning av unga, utan också för ”lämpliga
individuella åtgärder”. Avseende arbetsmarknadsåtgärder har Arbetsförmedlingen hittills den största möjligheten
att agera i förhållande till ungdomar. Samtidigt uppfylls den funktionen enbart till 15 procent (andelen ungdomar
i Burlövs kommun som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen). Detta innebär inte att AF inte uppfyller sin
funktion, utan att det inte finns något uppdrag där det anges att denna myndighet ska arbeta med dem som inte
finns i systemet. Den kommunala aktören Arbetsmarknadsenheten har inte heller den rollen. Samtidigt finns det
ofta ingen tydlighet i rollfördelningen och ingen övergripande kännedom om andra aktörers uppdrag.
När man säger ”unga som varken arbetar eller studerar” – vad menar man?
Olika aktörer tolkar begreppet på olika sätt; det gäller både politiker och tjänstemän. De vanligaste tolkningarna
är: ”hemmasittare” som inte gör något och inte syns, unga i ”utanförskap”, sjuka, missbrukare,
långtidsarbetslösa, lågaktiva ungdomar, arbetslösa som inte är sysselsatta. Det vill säga, det finns ett hinder för
samverkan kring målgruppen i form av olika syn på vilka som ingår i den.
Hur arbetar er verksamhet med unga? Med unga som varken arbetar eller studerar? Finns det
några specifika insatser eller arbetsmetoder i förhållande till målgruppen? Vilka i så fall?
Det finns inga insatser eller metoder idag som syftar specifikt till unga som varken arbetar eller studerar. Insatser
som riktar sig till unga generellt beskrivs i rapportdelen ”Ungdomsinsatser”.
Skolans arbetsmetoder kan däremot beskrivas ytterligare.
Sida 26 (59)
Kommunens informationsansvariges arbetssätt har varit att skicka ut brev och eventuellt kalla de eleverna som
har funnits på KIA-listan till ett möte för att få information om deras sysselsättning. Dock är det ett fåtal som
svarar eller kommer till dessa möten. Antagligen förändras situationen när det finns något att erbjuda ungdomar.
Information om sysselsättning av var och en ungdom som omfattas om aktivitetsansvaret är inte färdiginsamlad i
dagsläget men intensivt arbete pågår mot denna riktning.
Bland arbetsmetoder som används på Burlövs Introduktionsprogram (IM)21 finns det följande: individuell
studieplan, motiverande samtal, utvecklingssamtal, vägledning, kartläggning, elevhälsoteam, regelbunden
uppföljning av elevernas närvaro, direkt kontakt med elever och föräldrar, praktik vid behov, informationsmöten
med föräldrar, studiehandledning på modersmål 2-4 timmar/vecka (5 språk idag och kommer att utökas till 7).
Ett flertal av Burlövs ungdomar studerar på Framtidsgymnasiet i Malmö (yrkesprogram inom bl.a. transport och
fordon, fastighet, bygg- och anläggning). Eleverna har möjlighet att få stöd från kuratorer, specialpedagoger,
skolsköterska, mentorer och samordnare. Arbetsplatsträning, praktik och andra praktiska verktyg som
exempelvis verkstäder erbjuds.
En satsning på undervisningskvalitet genomförs i Burlövs kommun i nuläget; den omfattar alla pedagoger i
grundskolan. En ny Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning i Burlövs kommun kan också leda till positiva
resultat eftersom olikartade studie- och yrkesvägledande aktiviteter planeras för olika åldrar – från förskolan till
vuxenutbildningen. Exempelvis tillhandahålls för elever i åk 8-9 studiebesök kopplade till ämnesområden,
vardagligt samarbete med polis och brandkår, modellering av anställningsintervjuer med företagare, träning i att
skriva CV och personligt brev m.m.
Samtliga i personalen på de olika skolverksamheterna berättar också om mångfald av elevernas intressen,
bakgrunder och förmågor. Några är motiverade, medan några inte är tillräckligt mogna för att uppfylla
skolans/arbetsgivares krav. Därför betonas vikten av individuell anpassning samt förtroendeskapande gentemot
eleverna så att de känner sig sedda och hörda.
Vad innebär samverkan ur ditt perspektiv?
Förståelsen för samverkan är likväl olika som förståelsen för unga som varken arbetar eller studerar. I de flesta
fall förväxlas samverkan dessutom med samarbete. Tolkningar av samverkan varierar markant – från träff några
gånger om året till vardagligt arbete, som innebär regelbundna möten på olika chefs- och medarbetarnivåer,
systematisk dialog, externa och interna aktörers gemensamma agerande kring en enskild individ, öppenhet kring
arbetsmarknadsfrågor samt ansvar för att hitta beröringspunkter och gemensamma lösningar.
Hur sker samverkan mellan er verksamhet och andra aktörer kring ungdomar i Burlövs kommun,
bl.a. unga som varken arbetar eller studerar?
Finns det något som saknas/kan förbättras/göras på ett annat sätt inom samverkan?
Tjänstemän
Tjänstemännens svar på dessa frågor presenteras främst i form av nedanstående figur. I figuren ingår de
viktigaste kommunala och statliga verksamheterna som arbetar med unga. Samverkansstrukturen kring
ungdomar illustreras i form av linjära kopplingar mellan verksamheterna. Eftersom förståelsen för samverkan är
skiftande karakteriserar aktörer den befintliga samverkansstrukturen på olika sätt. Därför redogörs här för
upplevelser av samverkan utifrån aktörernas berättelser.
Fungerande samverkanskopplingar presenteras med grönt, icke fungerande men nödvändiga – med rött,
fungerande i vissa fall eller otillräckliga – med blått. Kopplingarna illustreras med rött om åtminstone en av två
aktörer berättar att samverkan inte fungerar. De blåa linjerna används antingen om åtminstone en aktör berättar
21
Det finns fem introduktionsprogram för dem som inte är behöriga till ett nationellt program. Burlövs kommun erbjuder tre av de fem
introduktionsprogrammen i egen regi: Preparandutbildning, Individuellt alternativ, Språkintroduktion. De övriga två
introduktionsprogrammen, Programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion, kan endast läsas i annan kommun.
Sida 27 (59)
att samverkan inte fungerar tillräckligt/bör utvecklas eller om en aktör karakteriserar samverkan som fungerande,
medan den andre inte nämner detta. Om samverkan inte nämns av någon aktör illustreras detta inte.
Figur 2. Samverkansstrukturen kring ungdomar, Burlövs kommun
I den befintliga samverkansstrukturen märks främst många kopplingar som inte fungerar eller fungerar
otillräckligt. Detta innebär att de flesta aktörer upplever att samverkan med en eller fler
kommunala/statliga/externa aktörer behöver förbättras. Exempelvis, inom förhållandeområdet mellan
skolverksamheter, Arbetsmarknadsenheten (AME), Arbetsförmedlingen (AF) och socialtjänsten finns det inte
någon samverkansstruktur som fungerar i tillräcklig utsträckning från alla sidorna.
Samtidigt upptäcks det att arbetet med familjen inte står i centrum för samverkan då enbart ett fåtal aktörer
arbetar med ungas föräldrar, främst skolverksamheter, socialtjänsten och Magnolian. Situationen där ungdomen
hamnar i mitten av denna korsning blir besvärlig inte bara för denne utan också försvårar detta aktörernas arbete
med unga som varken arbetar eller studerar.
Vad gäller Kommunens aktivitetsansvar finns det inte någon utvecklad samverkan mellan denna verksamhet och
andra centrala aktörer. Detta innebär bl.a. att KAA:s information inte används av kommunala aktörer.
Anledningen till detta är att det inte finns någonting att erbjuda de unga som är föremål för aktivitetsansvaret.
Samarbete mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen utvecklas via en samordningstjänst och syftar inte
specifikt till ungdomar utan till alla invånare. Aktörernas uppfattning är att det kan utvecklas ytterligare,
exempelvis genom möten kring unga. Ett liknande samarbete inleds med Försäkringskassan (FK). Vissa
intervjuade ser på samordningstjänsten som en framgångsfaktor, medan andra karakteriserar den som
otillräcklig, särskilt för individer som står långt ifrån arbetsmarknaden och behöver inblandning från fler parter.
Samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan sker i hela landet både på chefs- och
medarbetarnivå (främst kring individer med särskilda behov).
Arbetsmarknadsenheten har idag inget annat självständigt uppdrag förutom sommarjobb för ungdomar i åldern
15-17 år. I ramar för denna insats sker samverkan med näringslivssamordnare, Magnolian, Ungdomsgruppen,
Komvux, socialtjänsten och säkerhetssamordnare. Denna samverkan är dock tillfällig. Det finns exempelvis inga
Sida 28 (59)
andra beröringspunkter mellan AME och Ungdomsgruppen eftersom det senare arbetar med ungdomar som är
upp till 18 år, medan AME:s deltagare är i åldern 18-64 år. Enheten tillskrivs en viktig roll i samarbete med
näringslivet men involveras sällan i detta samarbete. AME får dessutom inte längre uppdrag från
Arbetsförmedlingen vad gäller jobbgaranti för ungdomar. Allt detta försvårar kopplingen till varandras
verksamheter. Möten mellan AME och AME:s uppdragsgivare – Vuxenenheten – sker inte heller tillräckligt
ofta.
Samverkan mellan skolan, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen upplevs också som otillräcklig. Det finns ett
”visst samarbete” mellan Komvux och socialtjänsten men inte specifikt kring ungdomar. Skolaktörerna berättar
att samarbete kring en enskild person sker sällan, och främst får man veta om personen är inskriven på
Arbetsförmedlingen av själva personen på grund av AF:s strikta sekretessregler. Det handlar alltså om stora
brister på informations- och kompetensutbyte mellan aktörerna som ofta arbetar med samma målgrupp.
Samtidigt finns det inte något utvecklat informationsutbyte mellan olika skolformer – gymnasiet och högstadiet.
Olika aktörer karakteriserar samverkan inom SIP på olika sätt. Enligt en part i denna samverkan fungerar det
regelbundet, medan enligt den andre fungerar det inte lika bra som det förväntas fungera – man behöver använda
denna samverkansform ”mer än det finns utrymme för idag”.
Figuren åskådliggör att det varken finns någon helhetsbild av ungas behov eller någon multiprofessionell grupp
med ett gemensamt ansvar för unga, särskilt för dem som behöver stöd av olika parter. Dessa brister leder till
överlappande uppgifter och svag förståelse för varandras arbete. Majoriteten av tjänstemännen påpekar vikten av
ett tätare och regelbundet samarbete mellan skolan, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och
Arbetsmarknadsenheten, men också andra aktörer som företag, sjukvården, Försäkringskassan, Magnolian,
Ungdomsgruppen m.fl., beroende på behov av varje enskild individ. Särskilt eftersom resurser i ordinarie
verksamheter är begränsade bör de, enligt somliga intervjudeltagare, samordnas inom kommunen.
Vidare framhålls vikten av samverkan kring åtgärder för ungdomar, oavsett om det är arbetsmarknads- eller
fritidsåtgärder. Fritidsaktiviteter, praktikplatser, arbetsträning, utbildning och studiebesök måste ordnas i
samverkan mellan olika verksamheter.
Politiker
Enligt några politiker är det visserligen nödvändigt att olika parter samverkar kring målgruppen, men det finns
inte några direkta samverkanskrav som ställs på tjänstemän. Däremot betonas att skolverksamheter borde
samverka på ett bättre sätt kring ungdomar som inte kommer in på gymnasiet, hoppar av skolan eller befinner sig
i riskgruppen. I synnerhet, bör man jobba förebyggande genom att uppmärksamma elevernas problem redan i
grundskolan och samla in information om dem. Om informationsutbyte hade funnits mellan högstadiet och
gymnasiet skulle man kunna veta vilka och hur många de unga är som försvinner mellan dessa två skolstadier.
Politikerna understryker också att ett individanpassat förhållningssätt behövs i relation till elever som befinner
sig i riskgruppen för avhopp. Beroende på individens situation skulle olika aktörer, exempelvis kommunen och
näringslivet, kunna samarbeta för att möta deras behov.
Vikten av skolans förbättring påpekas ett flertal gånger. Bland förbättringsområden nämns involvering av
personal redan på förskolan, höjning av undervisningskvalitet samt utvekling av samarbete mellan skolan,
företagen och Arbetsförmedlingen.
Hur kan du karakterisera de insatser som ordnas för ungdomarna i dagsläget?
Eftersom det inte finns några speciella insatser för unga som varken arbetar eller studerar är ett vanligt svar att
det inte finns något att karakterisera. Vad gäller ungdomar generellt har kommunala aktörer oftast berättat om
fritidsaktiviteter och Arbetsförmedlingen om jobbgaranti för ungdomar samt insatser för personer med
funktionsnedsättningar. Politikernas generella uppfattning är att kommunen har satsat mycket på
fritidsverksamheter, medan majoriteten av tjänstemännen beskriver den satsning som otillräcklig – det görs
mycket inom fritidsområdet, men det räcker inte för att nå och involvera alla ungdomar, särskilt unga som
varken arbetar eller studerar. Tidiga insatser och rätt stöd saknas ofta, och det är det som leder till ungas
passivitet, brottslighet och stora kostnader för samhället.
Sida 29 (59)
Hur kan du karakterisera situationen som ungdomarna i kommunen befinner sig i?
Tjänstemän
För det första, uppmärksammas de socioekonomiska skillnaderna i kommunen som skapar ”ett visst socialt arv”
och påverkar ungdomarnas situation. Många familjer befinner sig i social utsatthet, vilket leder till flera
generationer med psykisk ohälsa, barnfattigdom, arbetslöshet och avsaknad av förebilder i familjen. Grunden för
ett högt antal unga som varken arbetar eller studerar är gedigen.
För det andra, enligt en del intervjuade, är situationen kring unga inte så besvärlig som det beskrivs. Exempelvis
minskar antalet ungdomar som söker försörjningsstöd. Däremot enligt andra intervjudeltagare har situationen
försämrats. I Burlövs kommun saknar en hög andel ungdomar behörighet till nationella gymnasieprogram (15-16
procent i kommunen jämfört med 10 i riket). Detta beror oftast på neuropsykiatrisk problematik,
undervisningskvalitet i skolan, avhopp av olika anledningar, sent uppmärksammande av elevernas problem. En
hög andel elever är dessutom i behov av särskilt stöd – över 20 procent i Burlövs kommun (majoriteten av dem i
Arlöv) jämfört med 10-15 procent i grannkommuner. Vidare har andelen unga som söker aktivitetsersättning
ökat. Dock handlar detta förmodligen inte om sjukdomar utan snarare om att många hamnar i arbetslöshet efter
skolan och försöker hitta andra sätt att försörja sig. Gruppen ungdomar som uppbär försörjningsstöd, har
funktionsnedsättningar eller deltar i daglig verksamhet beskrivs av en del aktörer som liten i förhållande till
kommunens befolkning, men ett faktum är att dessa ungdomar behöver extra stöd.
Samtidigt är gruppen heterogen. Detta innebär inte bara skillnader i kön, intressen eller bakgrunder, utan också
individuella förutsättningar och problem. Några ungdomar klarar sig bra, medan andra har flera problem
samtidigt, är inte självständiga, förvirrade, lata, behöver motiveras. Detta betyder att för varje ungdom krävs ett
individuellt förhållningssätt och ibland flera aktörers stöd. Insatser som är individanpassade behövs redan i
grundskolan. En del unga kommer aldrig vidare till självförsörjning men somliga skulle kunna göra det om de
hade fått rätt stöd (personer med social fobi eller adhd).
Vad gäller ungas potentiella arbetsgivare upplever några tjänstemän att tillit till ungdomar som arbetskraft
saknas. Arbetsgivare får exempelvis lönebidrag för att anställa unga med funktionsnedsättningar, vilket skapar
en negativ attityd – för att anställa en ung människa måste denne vara sjuk.
Ur kommunens perspektiv är alla medborgare över 18 år röstberättigade och deras intressen måste vara
representerade även om dessa unga varken arbetar eller studerar. Detta ställer en fråga om den verkliga nivån för
Burlövs ungas delaktighet och inflytande ifall den enda möjligheten för dem att föra dialogen med politiker är
Ungdomsrådet som idag består av socialt aktiva studerande ungdomar i gymnasieåldern.
Vidare vet aktörerna inte alltid vilka av deras deltagare som samtidigt deltar i aktiviteter vid en annan instans.
Somliga agerar inom sitt ansvarsområde och är fokuserade på sin grupp. Detta leder till att aktörerna inte har en
helhetsbild av individen, medan individen slussas runt mellan olika instanser utan att det löser dennes situation.
Unga tvingas på detta sätt att anpassa sig till systemet.
Dessutom befinner unga sig i ett informationsvakuum. En del saknar kunskap om arbetsmarknaden, information
om vilka studiemöjligheter som finns samt vad olika yrken innebär praktiskt sett; några vet inte vad deras
föräldrar jobbar med. En del påverkas av sina föräldrar eller kompisar, bl.a. i gymnasieval. Det finns alltså ett
behov av mentorskap och förebilder för unga samt tydlighet i rollfördelning så att ungdomar vet vem de kan
vända sig till med olika frågor.
Politiker
Politikernas åsikter kring ungdomssituationen skiljer sig markant. Enligt somliga intervjudeltagare måste inte
bara aktörerna som arbetar med ungdomar utan också ungdomarna själva anstränga sig, dvs. vara mer aktiva i att
visa vuxna vad de behöver samt ta ställning, vilket de ofta inte gör.
Samtidigt sägs det att ungdomar inte är så apatiska som de var tidigare, vilket kopplas till det växande fritidslivet
i kommunen och ungas växande delaktighet via Ungdomsrådet. Vikten av att ungdomar har framtidstro betonas.
Sida 30 (59)
Några politiker fokuserar däremot på annat i beskrivelsen av ungas situation – att nutida ungdomar har blivit
asociala och därför behövs det en större insats från kultur och fritid, skolan, föräldrar och företag. Många
faktorer betraktas leda till att det finns unga som varken arbetar eller studerar. Dessa skiljer sig inte från de
faktorer som tjänstemännen beskriver, men ohälsa bland unga och deras föräldrar samt brist på arbetsplatser i
kommunen nämns oftast.
Vilka hinder och möjligheter finns det i arbete med Burlövs ungdomar, särskilt unga som varken
arbetar eller studerar?
Hinder och möjligheter åskådliggörs i SWOT-analysen som interna svagheter och styrkor.
Hur skulle en insats/aktivitet/arbetsmetod se ut för att möta ungdomarnas behov?
De intervjuade aktörerna har gett olika förslag. Lika förslag sammanfattas under samma stycke.
-
För att skapa en länk mellan kommunen, Arbetsförmedlingen och individen behöver Arbetsmarknadsenheten
vara en större spelare än vad den är idag, dvs. ”navet för arbetsmarknadsfrågor”. Detta innebär att AME
måste bli ansvarig för arbetsmarknadsåtgärder för kommunens invånare, inklusive ungdomar, som har det
behovet.
-
Strukturinriktade insatser bör kombineras med individinriktade. Nätverk av interna och externa aktörer
(politiker, tjänstemän och arbetsgivare) i syfte att inleda dialog kring aktuella behov och möjligheter föreslås
av flera aktörer. Som en strukturinriktad åtgärd beskriver majoriteten av de intervjuade ett ställe
(mötesplats/samlingspunkt/mottagning/ungdomsgård/digitalt ställe), där olika aktörer träffar individen. Stöd
erbjuds beroende på individens behov samtidigt som individen får möjlighet att regelbundet komma till ett
ställe och vända sig till vuxna med sina frågor. Bland stödjande aktörer är socionomer, fritidsledare,
arbetsförmedlare, studie- och yrkesvägledare, psykologer, SIUS-konsulenter. Detta kan vara kopplat till en
fritidsgård för att involvera och motivera fler än de som motiveras genom samtal. Ett alternativ till denna
form av samverkan är en samordnad funktion, dvs. en kontaktperson som skapar strukturen och helhetsbilden
av individen genom ett kontinuerligt arbete med både ungdomar och olika aktörer som involveras vid behov.
Det behöver inte innebära att alla samlokaliseras på en permanent basis utan snarare att individen lämnas
över till rätt insats av kontaktpersonen.
-
Vid framtagande av individinriktade insatser bör man ta hänsyn till målgruppens heterogenitet. Bland unga
som varken arbetar eller studerar kan det finnas ”hemmasittare”, ”missbrukare”, ”sjuka”, men denna
kategorisering är också artificiell – inom varje av dessa grupper finns det mindre subgrupper. Insatser
behöver därför anpassas individuellt: praktik, arbetsträning, traineeprogrammet eller lärlingsutbildning,
eventuellt med bidrag, motivationshöjande insatser, förebildsskapande i skolan via studiebesök, vägledning,
samtal osv. Samtidigt bör arbetsgivare visa ett större engagemang i förhållande till både unga och vuxna och
skapa möjligheter så att alla invånare ska få inblick i arbetsmarknaden.
-
Vikten av förebyggande arbete understryks också av både politiker och tjänstemän. Elevers problem med
studier, familjerelationer, hälsan osv. måste uppmärksammas i ett tidigt skede och tidiga insatser måste
erbjudas innan elever hoppar av skolan. Information om ungdomar som befinner sig i riskgruppen bör
dessutom samlas in redan i grundskolan och överföras till andra skolverksamheter.
Fokusgruppen
Fokusgruppens resultat har stött och vidareutvecklat intervjuresultaten.
Diskussionen i fokusgruppen fördes kring en fråga:
Vad behöver/kan man göra för att utveckla samverkan kring ungdomar i Burlövs kommun, särskilt unga
som varken arbetar eller studerar?
Områden som diskuterades:
Sida 31 (59)
- Vikten av ”en dörr in” så att individen inte hamnar mellan stolarna, dvs. ett ställe (en fysisk plats) där
individen skulle kunna träffa flera aktörer som denne behöver hjälp av. Ett bra exempel är kommunens
verksamhet Samovaren, där Regionen, utbildningsförvaltningen och socialtjänsten samverkar kring barn.
- Betydelsen av att lämna över ungdomen till rätt instans istället för att bara hänvisa denne till någon.
- Ett förslag på en verkstad där unga kan arbetsträna. Detta pga att ungdomar ofta inte vet vad de vill göra i
framtiden; därför är det viktigt att de känner på hur det fungerar på olika arbetsplatser. Problemet är att det
måste finnas något att erbjuda unga, men det finns ingenting idag. Olika personalkategorier borde arbeta
gemensamt.
- Problematiken kring arbetssökande ungdomar som uppstår pga motivations förlust samt betydelsen av
nätverk.
- Förebyggande insatser. En anledning till att individen faller mellan stolarna är att ett stort antal ungdomar inte
har behörighet till gymnasiet.
- Vikten av föräldrars ansvar för barn som hamnar i ”utanförskap”. En lösning kan vara att sprida mer
information till föräldrar, men detta ligger ibland utanför ens ansvarsområde. Samtidigt ansåg gruppen att det
är viktigt att jobba utanför sina ansvarområden samt att hitta gemensamma lösningar.
Diskussionen fortsatte kring möjligheter att uppmärksamma problematiken innan unga faller mellan stolarna. I
detta avseende exemplifierades några insatser. Ytterligare utvecklingsområden lyftes fram:
-
Uppmärksamhet till ungdomarnas problem i ett tidigt skede
Lärarnas stöd i kartläggningen av ungdomarnas problem redan i grundskolan
Psykiatrins stöd i föräldraskapet för att förebygga generationer med psykisk ohälsa
Snabbare diagnostisering (ca 2 år i dagsläget)
Tidiga insatser
Olika vägar att nå ungdomarna
Sätt att sprida information till ungdomarna angående Arbetsförmedlingen, sommarjobb osv.
Frågan om individens mottaglighet även om all information är tillgänglig diskuterades vidare. Flera lösningar
behövs eftersom det handlar om olika individer.
Helhetsbilden av ungdomen behövs också, exempelvis relationer inom familjen. De ”svårnådda” ungdomarna
kan inte bara involveras med hjälp av information. Insatsen Accelerera-Burlöv exemplifierades i samband med
detta. Aktivt arbete, direkt uppsök samt extra stöd betraktas som framgångsfaktorer.
SMF på Hvilans folkhögskola presenterades. Framgångsfaktorer som nämndes i relation till SMF är möjlighet
för alla ungdomar att få individuella studieplaner, tydlig och konkret målsättning, ständig kommunikation och
direkt kontakt mellan lärare och ungdomar.
Det poängterades vidare att om man tar tag i ungdomarnas problem innan de blir myndiga skulle det underlätta
kontakt med både ungdomarna och deras föräldrar utan att bryta sekretessen.
Sida 32 (59)
EXTERNA AKTÖRERS SYNSÄTT (ARBETSGIVARE)
Arbetsgivarnas synsätt har sammanfattats baserat på de svar som Näringslivsrådet angav22. Rådet träffas fyra
gånger per år och består av representanter från flera företag samt kommunens politiker och tjänstemän.
Temagruppen Unga i arbetslivet föreslår nedanstående tabell för att belysa vilka krav olika
näringslivsrepresentanter i Sverige ställer på ungdomar samt hur de karakteriserar de brister som ungdomar har.
Tabell 5. Arbetsgivares synsätt i Sverige
Viktigaste färdigheter enl arbetsgivare
Största brister hos deltagare enl arbetsgivare
Motivation, intresse
Motivation, intresse
Punktlighet
Noggrannhet
Servicekänsla
Punktlighet
Samarbetsförmåga
Servicekänsla
Social förmåga
Samarbetsförmåga
Källa: Temagruppen Unga i arbetslivet
Burlövs företagare har i stor utsträckning lika uppfattningar. För det första, är det viktigt för potentiella
arbetsgivare att unga är motiverade och visar intresse för vad företagen sysslar med. Vidare krävs erfarenhet,
ansvar och lojalitet till arbetsplatsen. Punktlighet samt ungas attityder i relation till arbetet/arbetsplatsen nämns
dessutom som angeläget. Samtidigt som att erfarenhet krävs betonas att ungdomar inte har tillräcklig kunskap
om arbetsmarknaden. De visar ofta ingen respekt för arbetsplatsen/praktikplatsen, är frånvarande samt är inte
punktliga.
Dessa brister beror, enligt Näringslivsrådet, på flera faktorer: avsaknad av förebilder i familjen såväl som
avsaknad av tillräcklig samverkansnivå mellan kommunen och Arbetsförmedlingen, skolan och näringslivet,
skolan och föräldrar. Det första innebär att inte bara andra vuxna utan också föräldrar behöver vara förebilder för
sina barn. Det senare betyder att alla måste vara engagerade i samarbete kring ungdomar – föräldrar, kommunen,
Arbetsförmedlingen och arbetsgivare – och förebygga att det finns unga i kommunen som varken arbetar eller
studerar; detta nämns som en potentiell framgångsfaktor. Att det finns flera ungdomar som varken kommunen
eller Arbetsförmedlingen har information om samt att sekretessregler begränsar verksamheternas möjlighet att få
den information om individen som behövs, betraktas som en försvårande faktor. Vidare, samtidigt som
bemötande i relation till ungdomar är viktigt bör ömsesidig respekt vara en grundläggande princip.
Bland möjliga lösningar nämns följande:
-
Mer intensiv kommunikation med ungdomar på olika sätt. Erfarenhet från andra kommuner visar att
exempelvis sms till föräldrar minskar markant ungas frånvaro från skolan.
-
Förebyggande insatser. Första dialogen med arbetsgivare bör äga rum redan i skolan.
-
Förebildsskapande och coachning. För att ungdomar skall kunna få förståelse för regler i arbetslivet innan de
söker jobb behövs insatser i skolan, exempelvis att elever gör besök på företag eller företagare gör besök på
skolan.
-
Arbetsträning. Närvarande arbetsgivare uttryckte sig vara redo att skapa praktikplatser för ungdomar.
Samtidigt som de ovanstående lösningarna bevisar företagarnas villighet att arbeta gemensamt med kommunen
märks en tendens till homogenisering av ungdomar. Intervjuerna med tjänstemän och ungdomar har visat att
gruppen är oerhört heterogen och att det inte kan finnas ett förhållningssätt i relation till alla ungdomar. Likväl
som Temagruppens metod att presentera näringslivets synsätt genom tabellen är företagarnas attityder i relation
till ungdomar begränsande och generaliserande. Beskrivningen av hela gruppen unga med karaktäristika som
22
Ett råd för näringslivet som träffas fyra gånger per år. Medlemmar är politiker och tjänstepersoner från kommunen samt representanter
från företagsorganisationer och flera lokala företag.
Sida 33 (59)
bristen på intresse, motivation, respekt och punktlighet exkluderar från arbetskraften de ungdomar som är
intresserade, motiverade, punktliga osv.
Sida 34 (59)
UNGDOMARS SYNSÄTT
Under processen av intervjutolkning har det märkts att de olika ungdomsgruppernas åsikter inte skiljer sig från
varandra. Därför har det valts att enbart särskilja dessa gruppers svar ifall det är relevant.
Bakgrund: studier, arbetslivserfarenhet, intressen
Som det beskrivs ovan har 34 ungdomar från både Arlöv och Åkarp deltagit i intervjuerna/fokusgruppen. De är
antingen arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen, SMF-studerande, studerande på IM eller studerande på
gymnasiet (skolor i Malmö/Lund eller Framtidsgymnasiet). Av de 34 ungdomarna är 24 st mellan 16-19 år och
10 st mellan 20-24 år. Olika kön, etniska och kulturella bakgrunder är representerade.
Tre av de studerande ungdomarna arbetar på deltid parallellt med studier. Totalt har 54 procent av 16-19åringarna och 70 procent av 20-24-åringarna praktisk erfarenhet från arbete eller praktik; dock har enbart 23,5
procent erfarenhet inom det område som de vill fortsätta jobba inom.
12 procent av alla ungdomar anger studier som sin prioritet. Samma andel vill arbeta, men är beredda att fortsätta
studera ifall de inte hittar ett jobb. 15 procent anger att de planerar att kombinera arbete och utbildning. Den
största andelen ungdomar – 59 procent – vill endast arbeta (åtminstone för tillfället). 14 procent av de
intervjuade unga är osäkra i sina val.
Det finns inte något gemensamt intresse bland intervjudeltagarna. Detta innebär inte att de inte är intresserade av
något, utan att deras intressen är skilda. Dessa är idrott (dock inte enbart fotboll), musik, barn, hästar,
matlagning, ingenjörsvetenskap, kriminologi, datorer, naturvetenskap, ledarskap m.fl.
Utifrån ditt perspektiv, hur ser situationen ut för ungdomar i Burlövs kommun?
En del av de intervjuade ungdomarna är antingen utanför arbetsmarknaden och studier eller har varit i en
liknande situation. De flesta känner också ungdomar som varken arbetar eller studerar. De som inte känner
någon i den gruppen upplever att det finns många.
Enligt någras uppfattning är en vanlig anledning till att unga människor varken arbetar eller studerar att de har
det för bekvämt – de är ofta lata, orkar inte kämpa på och är försörjda av sina föräldrar. Detta är dock inte fallet i
ekonomiskt otrygga familjer, vilket inte är ett undantag i Arlöv.
Somliga tycker att ungdomar tappar motivation lätt efter att de har sökt en massa jobb utan att det leder till något
positivt resultat. Diskrepansen mellan det som krävs och det som erbjuds ungdomar leder också till
motivationsförlust. Höga krav ställs på arbetssökande ungdomar som sällan har arbetslivserfarenhet och ibland
ingen utbildning inom området. Många av dem som misslyckas i skolan och/eller arbetssökande upplever redan i
ungdomsåldern att de kommer att misslyckas i livet.
En anledning till att flera ungdomar inte gör något är också att det inte finns något för dem att göra i kommunen.
Kommunen karakteriseras som tråkig och jämförs med grannkommunerna Lund och Malmö, där det finns fler
aktiviteter för unga i olika åldrar. För att ungdomarna har det tråkigt blir kriminalitetsnivån högre.
Att det finns många som hoppar av gymnasiet är också en orsak till att ett antal unga varken arbetar eller
studerar. Bland orsakerna till avhopp nämns följande.
-
Viljan att jobba och försörja sig och sin familj. Detta är en vanlig situation i Arlöv när familjen består av flera
barn i olika åldrar med föräldrar som inte arbetar och inte kan svenska språket. Ibland arbetar enbart något av
de äldre barnen och detta blir det enda sättet att försörja hela familjen. I många fall vill ungdomar arbeta
eftersom CSN-studiehjälp (1050 kr/månad) inte räcker.
-
Brist på pedagogiskt och psykologiskt stöd utifrån individuella behov. Några elever har
funktionsnedsättningar, språksvårigheter, är studietrötta, några har konflikter med föräldrar eller med lärare.
Men till och med ”oproblematiska” ungdomar upplever exempelvis att de inte får tillräcklig information om
studier och yrken på högstadiet eller i gymnasiet. Några av dem som har misslyckats i skolan hamnar hemma.
Sida 35 (59)
-
Brist på praktisk kunskap. Samtliga intervjuade ungdomar upplever att de inte får tillräcklig kunskap om
arbetsmarknaden i skolan, vilket leder till att de inte har någon plan för sin framtid.
-
Mobbning. Många ungdomar i kommunen har kommit från andra kulturer än svensk. Några är flyktingar och
kommer från krigsdrabbade länder med ett stort hopp till ett bättre liv. Enligt ungdomar, ”Men människor
behöver inte skratta om de ser något som är ovanligt för svensk kultur. De kan visa istället hur man gör det
här.” Några av dessa ungdomar har inte försörjningsmedel för primära behov (mat och kläder) men beviljas
inte ekonomiskt bistånd. Tillsammans leder dessa faktorer till besvikelse, som i ett fall även har resulterat i
självmord.
-
Fel val av gymnasieinriktning. På grund av att unga inte har tillräcklig kunskap om arbetslivet eller påverkas
av sina föräldrar/kompisar väljer de ibland ett program som inte passar deras intressen. Några av dem börjar
studera senare igen, dock inte alla.
-
Konflikter i familjen. Somliga ungdomar kommer inte överens med sina föräldrar, känner sig utkastade men
är tvungna att stanna hemma, ofta pga avslag i fråga om ekonomiskt bistånd.
-
Missbruksproblematik.
-
Flera problem samtidigt.
Flertalet ungdomar, särskilt ungdomar med en annan etnisk bakgrund än svensk, kritiserar definitionen
”kriminella unga”. Enligt unga, är det identiteten och problemet som skapas av vuxna själva. Att vuxna inte
lyssnar tillräckligt och inte pratar med ungdomar leder till att vuxna misstolkar vad unga gör eller säger. Detta
resulterar i straff istället för samtal. Några ungdomar berättar att de har kompisar som är drogberoende. Eftersom
skolan inte arbetar tillräckligt mycket med dessa personer, försöker ungdomarna själva hjälpa till. Detta leder till
att skolan tillskriver dem till drogberoende, meddelar detta för föräldrar och på detta sätt provocerar fram
konflikter i familjen. Konflikter hemma tvingar ungdomar att gå ut på gatan under kvällstid, där de blir
misstänkta av polisen. Allt detta exkluderar unga från samhället och kan skapa identiteten som de sedan
accepterar som sin egen.
Vad vet du om aktiviteter som kommunen och Arbetsförmedlingen erbjuder ungdomar? Vilka
aktiviteter deltar/deltog du i? Vad tycker du om dem?
Ofta har ungdomar enbart kännedom om de aktiviteter som de själva deltar/har deltagit i.
Vad gäller Arbetsförmedlingen känner de till några aktiviteter som myndigheten erbjuder, men endast de
ungdomar som är inskrivna. De flesta unga som går SMF-utbildningen känner också till jobbgaranti. Några vet
inte vilka av Arbetsförmedlingens aktiviteter de har deltagit i, exempelvis om de har varit med i jobbgaranti eller
inte; dock handlar det om minoriteten. De flesta deltagare i jobbgaranti upplever att 90 dagar är en för lång
väntetid innan man ingår i en aktivitet och får aktivitetsstöd. Samtliga ungdomar vet inte alls vilka aktiviteter
som erbjuds. Samtidigt har de ett intresse av att veta mer om olika insatser. Exempelvis blir några särskilt
intresserade när de hör om yrkesintroduktionsanställning.
Alla intervjuade ungdomar som studerar på folkhögskolan är nöjda med SMF. Denna utbildning karakteriseras
huvudsakligen i jämförelse med den vanliga skolan (gymnasiet eller högstadiet) – SMF är mer anpassad till
individuella behov, ger mer frihet och självständighet samtidigt som det ger en bra grund för vidare studier, visar
fler möjligheter, ger fler orienterande och praktiska verktyg. Ungdomarna upplever att det pedagogiska stödet är
bättre och lärare är mer involverade i ungdomarnas problem. Några beskriver dessutom denna kurs som
långsammare och inte lika stressande. Nästan alla ungdomar som är nöjda med SMF är också nöjda med
Arbetsförmedlingen som hänvisade dem till SMF. Några ungdomar rekryterar sina kompisar till denna
utbildning.
Enbart de som är eller har varit på aktivitetsgårdarna, Pangeja eller deltagit i Sommarlovsentreprenörer vet att
dessa finns. Andra ungdomar vet inte vilka aktiviteter som finns i kommunen för ungdomar eller vet inte om de
finns längre. Unga är generellt nöjda med aktivitetsgårdarna, men personer över 17 år beskriver dem som ”bara
roliga för små barn”. Några säger att de inte får komma till aktivitetsgården Betan eftersom de inte studerar på
Vårboskolan eller är äldre än 18 år. Somliga ungdomar som fortfarande är tillåtna att vara med på
Sida 36 (59)
aktivitetsgården finner själva stället tråkigt, antalet aktiviteter otillräckligt samt kritiserar åldersgränsen. Detta är
ingen ny företeelse och har påpekats av ungdomarna ett flertal gånger23.
Verksamheten Pangeja engagerar ett fåtal ungdomar. Några ungdomar som deltog i Pangejas uppbyggnad
uppger att det har blivit ointressant efteråt. Somliga upplever det som ett ställe för att ”sjunga låtar”, vilket inte
är intressant för alla. Man måste dessutom anmäla sig på förhand för att någon aktivitet ordnas.
Sommarlovsentreprenörer beskrivs på ett positivt sätt av dess deltagare – insatsen ger möjlighet att bli
självständig, träffa människor och skaffa kontakter som blir viktiga i arbetslivet. Dock är detta igen enbart
intressant för en del ungdomar.
Ungdomsrådet upplevs inte som en möjlighet att delta i dialog med politiker via sina representanter för att denna
grupp inte representerar olika åldrar och kategorier av ungdomsbefolkningen. Ungdomsrådets ordförande, vice
ordförande och sekreterare är alla 16-åringar, studerande och arlövsbor.
Alla visar däremot stor entusiasm när det handlar om sommarjobb. Arbete, inklusive sommarjobb, skiljer sig
från praktik som inte leder till anställning. Det senare upplevs som en bortkastad tid.
De studerande ungdomarna saknar en studieplats i Burlövs kommun som är öppen längre än biblioteket. Särskilt
gäller det de unga som studerar på gymnasiet i Lund – pendling tar tid och studieprocessen hemma störs ofta av
syskon. Unga berättar att det påverkar studieresultat och antar att det kan leda till avhopp för några elever.
Upplever du att du hittills har fått tillräcklig hjälp från kommunen/Arbetsförmedlingen?
Ett vanligt synsätt bland både unga och vuxna i landet är att Arbetsförmedlingen har tappat förtroendet hos
medborgare under senaste år. Däremot har intervjuerna med ungdomar i Burlövs kommun visat att denna
tendens inte är stark. De flesta av de studerande ungdomarna som inte är inskrivna på Arbetsförmedlingen
uppger att de har hört de negativa åsikterna men de tycker ändå att det kan vara en bra idé att skriva in sig efter
de fullgjort sin utbildning. Detta kan delvis bero på att många ungdomar i kommunen har kommit till Sverige för
sent för att bli påverkade av den negativa stämningen i relation till Arbetsförmedlingen. Å andra sidan finns det
inte någon uppenbar negativ inställning till Arbetsförmedlingen i Arlöv bland Burlövs arbetslösa ungdomar.
Av de 17 personer i åldern 18-24 år som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är 2 nyinskrivna och har inte varit i
kontakt med AF tidigare; de känner andra ungdomar som både har och inte har hittat arbete via AF. Av de 15
som är kvar är andelen nöjda/neutrala/missnöjda med Arbetsförmedlingens insats 34/40/26 procent.
De missnöjda ungdomarna stödjer den negativa uppfattningen att man inte hjälper tillräckligt, hänvisar till
praktikplatser eller jobb som inte matchar ens utbildning eller önskemål samt att ungdomarna inte vet vem de
ska vända sig till. Den generella uppfattningen är att Arbetsförmedlingen (och kommunen) borde ta mer initiativ
i kommunikationen med ungdomar, berätta om möjligheter som finns, sprida information på ett bättre sätt –
skicka sms, mejla, ringa till varje enskild individ. Detta är för att visa ungdomar att vuxna bryr sig istället för att
vänta tills ungdomar kommer själva – ”Hjälpa unga att bli positiva till det som erbjuds”.
De neutrala i sin attityd till Arbetsförmedlingen har inga speciella synpunkter angående myndighetens hjälp
antingen eftersom de kommer till AF för att få arbetslöshetskassa eller de huvudsakligen är nöjda med
Arbetsförmedlingens insats men börjar tappa hoppet när det gäller jobbsökande.
Däremot beskrivs Arbetsförmedlingens insats som positiv av nästan hälften av de ungdomar som har kontakt
med myndigheten. Ungdomshandläggarens stöd karakteriseras som tillräckligt och i hög grad anpassat till
ungdomarnas individuella behov. Ytterligare beskrivs det att det inte finns något mer att förvänta sig från
Arbetsförmedlingen för att personalen gör vad de kan utifrån sina förutsättningar; ungdomshandläggaren
försöker enligt dessa ungdomar hjälpa även dem som är passiva. Som nackdelar nämner ungdomarna att det är
ett stort antal arbetssökande unga för en ensam ungdomshandläggare (siffran 150 anges medan det är fler är 200
unga sökande) samt brist på information om aktiviteter för både inskrivna och icke inskrivna ungdomar.
23
Se t.ex. Eriksson, Jenny. Hoppas på en bra fritidsgård. Sydsvenskan 2013-01-22.
Sida 37 (59)
Ungdomarnas synsätt i relation till kommunen är däremot huvudsakligen negativt. Detta är den allmänna
uppfattningen bland intervjudeltagarna och deltagarna i fokusgruppen. Av alla ungdomar är 26 procent
missnöjda med ungas situation i kommunen överhuvudtaget. 43 procent är missnöjda med vissa
instanser/aktiviteter (antingen skolan, socialtjänsten eller fritidsaktiviteterna); 21 procent är nöjda i huvudsak,
men säger att det i alla fall finns förbättringsområden; 9 procent har inga synpunkter. Det finns också variationer
i åsikter inom dessa grupper. Bland de nöjda ungdomarna finns det en del som berättar att de inte har något
speciellt behov och kan ta hand om sig själva. Några är nöjda för att de har fått rätt stöd av en kommunal
verksamhet, exempelvis Komvux som har gett bra studie- och yrkesvägledning som lett till en tydligare bild av
vad som behöver göras. Några ungdomar är relativt nöjda – de anger att det finns insatser i kommunen, dock inte
för alla. Bland de missnöjda ungdomarna finns det också olika uppfattningar. I några fall är tilliten till
kommunen så låg att det resulterar i att vissa unga vill flytta till någon annan kommun och kan inte föreställa sig
att något kommer att förbättras för ungdomar i Burlöv. Enligt andra ungdomars uppfattningar kan förtroende
byggas upp igen ifall kommunen visar initiativ, skapar något ”på riktigt”, försöker nå ungdomar och sprider
information på ett bättre sätt.
Ungdomarna är skeptiska till socialtjänsten och skolan. Under intervju- och fokusgruppssituationerna har ingen
positiv upplevelse i relation till socialtjänsten angetts. Däremot visar 30 procent av alla missnöjda ungdomar
missnöje just med denna verksamhet. Det handlar främst om bemötande, långa väntetider och fel beslut, ur
ungas perspektiv. En del unga är missnöjda eftersom de inte har fått det ekonomiska stödet som de har sökt för
att flytta hemifrån. Dessa är antingen personer som har pågående konflikter i familjen eller personer i stora
familjer med flera barn. När det gäller bemötande beskrivs några socialsekreterare som ”otrevliga” – de försöker
inte förstå situationen, svarar inte när man ringer och lyssnar enbart på föräldrarna. Med fel beslut menas oftast
avslag till ekonomiskt bistånd. Också även om dessa personer inte kan arbeta eller få CSN blir de
rekommenderade att hitta arbete eller att börja studera. Ett exempel på långa väntetider är att unga flyktingar bor
på hotellet i Arlöv i mer än ett år; några flyttar sedan till Malmö, där socialtjänsten hittar en bostad relativt
snabbt.
Det finns också ett flertal unga som är missnöjda med skolan. Andelen är 54 procent av de intervjuade
ungdomarna i åldern 16-19 år; här inkluderas inte de som är trötta på att studera, utan de som någon gång har
hoppat av skolan eller har särskilt kritiska synpunkter. I de flesta fallen är orsaken till missnöjet brist på
pedagogiskt stöd, hänsynstagande till individuella behov/intressen, praktiska verktyg (studiebesök, praktik) eller
information om studie- och yrkesmöjligheter. Enligt ungdomar, ”Den som gillar till exempel hästar behöver visst
läsa matte, engelska och svenska. Men det måste också finnas det som den behöver”; ”Människor är inte
identiska, alla kan inte göra samma sak. Skolan begränsar vissa människor på detta sätt”; ”Att tycka om att
göra något som inte stämmer med skolkrav betyder inte att man är sjuk”; ”Det finns så många verktyg som inte
används”.
Upplever du att du har tillräcklig kunskap om arbetsmarknaden?
47 procent av intervju- och fokusgruppsdeltagarna (33 av 16-19-åringar och 80 av 20-24-åringar) anser att de har
tillräcklig kunskap om arbetsmarknaden. De som anser att de inte har det har antingen aldrig arbetat/praktiserat,
aldrig arbetat/praktiserat inom sitt område eller upplever att deras erfarenhet är otillräcklig. Det finns dock
ungdomar som aldrig har varit i arbete eller praktik men har angett att de är nöjda med sin kunskap om
arbetsmarknaden.
Vad behövs för att du skall kunna nå det som du vill? Hur skulle kommunen och
Arbetsförmedlingen kunna hjälpa dig med detta?
12 procent av ungdomarna säger att de klarar sig själva och/eller inte har några särskilda behov. De berättar om
att hitta arbete eller fullgöra studier är ungas eget ansvar och att man inte kan klaga på Arbetsförmedlingen eller
kommunen om man inte har gjort något själv. Dessa är ungdomar som arbetar i dagsläget, har arbetat under flera
år eller har arbetsgivarkontakter.
Sida 38 (59)
Fler jobbtillfällen är ett gemensamt önskemål från majoriteten av de arbetslösa ungdomarna samt en del av de
studerande. Fler aktiviteter i kommunen är ett behov för de flesta studerande och för en del av de arbetslösa.
Bland de allra vanligaste förslagen för förbättringen finns också följande:
- enligt ungdomar: ”Motivera till något ungdomar vill ha”; ”Vinn ungdomars förtroende”; detta kräver
kommunens och Arbetsförmedlingens initiativ genom direkt kontakt med ungdomar på olika sätt, t.ex. via
massbrev, Facebook, sms eller personer som unga redan har förtroende för,
- möjlighet att prova på yrken i praktiken, exempelvis praktikplatser för elever som läser olika ämnen
(samhällskunskap, musik, ekonomi osv.),
- möjlighet att träffa arbetsgivare och skaffa arbetsgivarkontakter,
- bättre finansiering för skolan så att skolan skulle kunna få praktiska verktyg,
- bättre stöd i skolan (främst att man lyssnar, har förtroende för ungdomar och ordnar aktiviteter som passar
den enskildes intressen, t.ex. studiebesök eller möten med företag/arbetsgivare),
- studieplats för gymnasiestuderande,
- information om de möjligheter som finns i kommunen (jobb, aktiviteter, praktikplatser osv.),
- bättre bemötande från socialtjänsten och
- bättre samarbete mellan skolan och Arbetsförmedlingen, skolan och socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och
socialtjänsten.
Beskriv en insats som skulle involvera ungdomar i Burlövs kommun/som du själv skulle vilja delta i
Flertalet ungdomar beskriver ett slags ställe för unga där de skulle kunna komma till och umgås; det kallas på
olika sätt: ungdomshus, ungdomscentrum, aktivitetscentrum. Önskemål är att det är öppet längre och för alla
Burlövs ungdomar i olika åldrar samt är finare än aktivitetsgården på Vårboskolan. Vidare beskrivs två olika
alternativ. Ett av dem är enbart kopplat till fritidsaktiviteter, medan ett annat till en kombination av fritids- och
arbetsmarknadsåtgärder.
De ungdomar som deltar i aktiviteter som Ungdomsgruppen driver fokuserar på fritid. De flesta beskriver ett
större och finare ställe med fler aktiviteter för unga från åk 9 och uppåt – inte begränsat till 18 år. Vissa unga
säger att det skulle räcka med den aktivitetsgård som finns idag om den också är öppen för den äldre gruppen.
Den kan vara styrd av vuxna.
De unga som intervjuades på Arbetsförmedlingen, folkhögskolan och IM föreslår också andra åtgärder.
-
Lärlingsplats. Ett ställe där ungdomar kan prova på yrket, dvs. ett insiktsjobb med handledning och,
eventuellt, ett litet bidrag.
-
Mötesplats med unga och vuxna (arbetsgivare, studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare, fritidsledare och
andra). Företag bjuds in för att berätta om sina yrken och visa praktiska verktyg. Arbetslösa unga över 20 år
anger att de skulle behöva hjälp med att skaffa arbetsgivarkontakter, vilket de saknar. Att träffa studie- och
yrkesvägledare och arbetsförmedlare inte bara är viktigt för att få information om olika möjligheter, studieval
och arbetsmarknadsinsatser utan också för att få möjlighet att vända sig direkt till den instans som är relevant.
Majoriteten av de intervjuade ungdomarna bor i Arlöv och detta gäller både studerande och arbetslösa (SMFstuderade är alla arlövsbor). På detta sätt kan man se vilka ungdomar som har det största behovet av stöd i
arbetssökandet och studiemotiverande insatser. Detta kan också innebära att åkarpsbor tar kontakt med
myndigheterna mer sällan på självständig basis (exempelvis hänvisades de ungdomar som intervjuades på AF dit
av sina föräldrar).
Sida 39 (59)
Eftersom ungdomarnas intressen är skilda är det omöjligt att designa en aktivitet som skulle passa alla. Om man
utgår från det som passar de flesta handlar det i så fall om en mötesplats som välkomnar unga oavsett ålder eller
skoltillhörighet, där inte bara aktiviteter erbjuds utan också möjligheter att få nödvändig information genom att
träffa olika yrkesrepresentanter och tjänstemän. Eftersom somliga kritiserar den befintliga mötesplatsen betyder
det att den inte uppfyller sin funktion fullt ut och behöver utvecklas.
Samtidigt kan det inte fungera med bara fritidsaktiviteter. Den vanligaste orsaken till avhopp är att ungdomarna
vill försörja sig och sin familj genom arbete. Därför bör fritidsaktiviteter kombineras med
arbetsmarknadsåtgärder och eventuellt ett aktivitetsbidrag för de som arbetstränar eller går lärlingsutbildning.
Kommunens skrivna prioritet att lyssna på ungdomar och säkerställa deras inflytande uppfylls inte enligt
ungdomarna. De upplever att de inte blir hörda och uppvisar en låg tillitsnivå till kommunen. Av skolpersonalens
betonade vikt att bygga förtroenderelationer till elever står i strid med elevernas uppfattningar.
Att det finns två olika aktivitetsgårdar i Arlöv och Åkarp har skapat en större skillnad mellan de två
kommundelarna. Trots att det finns unga från Åkarp på aktivitetsgården Betan, är detta ett fåtal. Ungdomar från
Arlöv åker inte heller till Åkarp. Skillnaden mellan Arlöv och Åkarp nämns aldrig direkt men upplevs som given
– när arlövsbor berättar om att aktiviteter bör utvecklas menar de ”aktiviteter för äldre ungdomar i Arlöv”.
Vidare kritiserar de som bor i Arlöv att kommunen främst satsar på Åkarps unga.
Trots ungdomarnas synbara missnöje med situationen i kommunen är det ett fåtal som helt saknar tillit.
Majoriteten har sett intervjutillfällena som en möjlighet för att bli hörda. Därför bör den kritik som beskrivs ovan
inte tolkas som rent negativ utan som förslag på förbättringar utifrån perspektivet, ”Vill ni göra det bättre eller
lättare?” (enligt en ungdom).
Sida 40 (59)
ARBETSMETODER SOM HAR PROVATS INOM FÖRSTUDIEN
Arbetsmetoder har provats i syfte att skapa skillnad både för individen och samverkansstrukturen. Med andra ord
har fokus lagts både på individinriktade och strukturinriktade metoder.
Matchning via Uppsök
Denna individinriktade metod har provats under november 2014 – januari 2015 i samarbete med Uppsök Malmö,
vars arbetssätt baseras på utveckling av företagsnätverk, uppsök och kompetensmatchning av arbetssökare mot
arbetsgivare. Detta arbetssätt riktar sig till arbetssökande som saknar kontaktnätverk men är motiverade att
arbeta. Syftet med denna metods genomförande har främst varit att undersöka hur väl den skulle fungera just i
Burlövs kommun samt vilken målgrupp som bör prioriteras. Totalt har sju ungdomar deltagit i Uppsök, varav
sex uppbar försörjningsstöd under den givna perioden och en var inskriven på Arbetsförmedlingen. Det vill säga,
personer med försörjningsstöd prioriterades från början; några av dem hade haft missbruksproblematik och/eller
kriminell bakgrund. Urvalet skedde med hjälp av Vuxenenheten.
Resultaten är varierande. En deltagare har hittat arbete på egen hand. Uppsök har lyckats att hitta anställningar
för två personer som uppbär försörjningsstöd (en två månaders anställning på IKEA:s restaurang i Malmö samt
en anställning med en fast lön utan provision på ett telefonförsäljningsbolag i Helsingborg). Dock valde båda
deltagarna att tacka nej. Detta kan främst bero på att matchningen inte stämde överens med personernas
önskemål (arbete inom förskolan och byggbranschen). Samtidigt motiverades avslaget med den korta
anställningsperioden i det första fallet och med det långa avståndet från Helsingborg Centralstation i det andra
fallet.
De andra deltagarna från socialtjänsten bedöms av metodansvarige inte vara föremål för Uppsök. Istället behöver
de särskilt stöd och mer omfattande insatser än det som kan erbjudas för dem för att kunna komma ut på
arbetsmarknaden. En person led av ångest och depression och var osäker angående vad denne ville arbeta med.
Den andre hade privata problem och karakteriseras som passiv i arbetssökandet; trots detta presenterades dennes
CV för olika arbetsgivare utan att få ut denne på intervju. Den tredje vägrade att vara i kontakt med
metodsansvarige under nästan hela perioden av sitt deltagande i Uppsök.
En ungdom som är inskriven vid AF och inte uppbär försörjningsstöd påbörjade sitt deltagande i Uppsök relativt
sent, efter att denne visat intresse för metoden vid förstudiens intervjutillfälle. Enligt metodsansvarige, finns det
en aktuell praktikplats inom det önskade området och det måste klargöras under vilken tidsperiod och med vilka
arbetsuppgifter denne kan tänka sig att praktisera.
Huvudslutsatsen är att metoden främst fungerar ifall deltagare är aktiva, motiverade och står till
arbetsmarknadens förfogande. Det vill säga, ett fåtal av deltagarna motsvarade dessa kriterier. Att två av dem
tackade nej till anställningarna dessutom innebär att de inte var tillräckligt motiverade att arbeta generellt.
Förstudien konstaterar att målgruppen har varit fel för denna metod. Majoriteten av ungdomar som uppbär
försörjningsstöd behöver insatser av en annan karaktär innan de påbörjar deltagande i Uppsök.
Sekretessen
Denna metod initierades i syfte att kartlägga det exakta antalet personer som tillhör unga som varken arbetar
eller studerar, undersöka deras sysselsättningsgrad och underlätta aktörernas samverkan kring samma målgrupp.
Eftersom skolverksamheter, och särskilt Kommunens aktivitetsansvarige, ofta inte har tillgång till information
om ungdomarnas sysselsättning pga strikta sekretessregler hos Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och
sjukvården har det valts att testa en metod som skulle kunna ge möjlighet att se vilka individer som inte syns i
systemet utan att bryta sekretessregler.
Detta var enbart möjligt ifall alla aktörer som arbetar med ungdomar skulle uppge vilka individer som de kan se i
sina register/databaser. Därför var idén att en lista med alla ungdomar i åldern 16-24 år som är folkbokförda i
Burlövs kommun skulle skickas runt, där aktörerna skulle markera de individer som de arbetar med. Genom att
alla aktörer skulle markera individer på samma sätt skulle det vara omöjligt att identifiera vilken verksamhet de
Sida 41 (59)
tillhör, dvs. vilka ungdomar som exempelvis är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Antagligen skulle faktumet att
detta är i undersökningssyftet underlätta genomförandet.
Metoden började provas i samarbete med Arbetsförmedlingen, vars återkoppling innefattade att det inte skulle
vara möjligt för Arbetsförmedlingen att delta i metodens genomförande pga integritetsskyddet.
Arbetsförmedlingen poängterade emellertid att möjligheten att begära information om individer finns för
socialtjänsten. När socialsekreterare begär information registreras ärendet internt och på detta sätt kan de få
tillgång till Arbetsförmedlingens databas, där de kan se vilka individer med försörjningsstöd som är inskrivna på
Arbetsförmedlingen. Socialtjänsten angav dock att det skulle innebära att de går igenom varje ärande manuellt,
vilket de inte skulle kunna göra.
Uppsök via sociala nätverk
En Facebook-sida med möjligheten för ungdomar att uttrycka sina åsikter, diskutera och ge förslag på eventuella
förbättringar i kommunen har skapats. I detta avseende skickades 250 brev ut till unga i åldern 16-24 år,
folkbokförda i både Åkarp och Arlöv. Intresset har dock varit för lågt för att dra några slutsatser.
Fokusgruppen
Trots att fokusgruppen med tjänstemännen inte förväntades engagera ett stort antal deltagare var intresset stort.
Detta tyder på aktörernas redskap att gemensamt diskutera ungdomsfrågor och eventuellt ingå i djupare
samverkan kring målgruppen. Därför kan detta också betraktas som en arbetsmetod som har varit framgångsrik,
åtminstone i den meningen att det har hjälpt aktörerna som arbetar med ungdomar att etablera eller utveckla
kontakter.
Sida 42 (59)
SWOT-ANALYS
SWOT står för ”strengths, weaknesses, opportunities, threats” och ger möjlighet att genomföra nulägeanalys
utifrån styrkor och svagheter (interna faktorer) samt möjligheter och hot (externa faktorer).
UNDERLÄTTANDE FAKTORER
FÖRSVÅRANDE FAKTORER
INTERNA
Styrkor/Möjligheter
Svagheter/Hinder
- Bredd av kompetenser och kunskaper om arbete
med ungdomar hos olika kommunala och statliga
verksamheter
- Ett bra exempel på samverkansverksamhet i
kommunen – Samovaren
- Samverkan/samarbete kring ungdomar mellan vissa
aktörer: KAA – Komvux; AF – folkhögskolan,
SIUS, FK; näringslivssamordnare –
Ungdomsgruppen; näringslivssamordnare – AME –
Komvux – Magnolian – säkerhetsansvarige (kring
sommarjobb); Magnolian – skolan,
Ungdomsgruppen, polis
- Ett stort antal företag i kommunen; företagens
redskap att ta emot praktikanter
- Funktionen som näringslivssamordnare =>
samverkan med företagare, databas över alla
företag i kommunen
- Studiemotiverande folkhögskolekurs på
Folkhögskolan Hvilan för elever med ofullständiga
betyg
- Ungdomarnas höga motivation att gå den
ovanstående utbildningen
- Liten kommun, vilket gör det lätt för unga att
involvera varandra
- Befintliga kommunala fritids- och
arbetsmarknadsåtgärder, varav några
samverkansprojekt: t.ex. Pangeja,
Sommarlovsentreprenörer, sommarjobb,
aktivitetsgårdarna, skateboard och parkourpark i
Åkarp, aktiviteter för unga på Kronetorps mölla
(Kulturföreningen Medvind)
- Mängd av insatser på Arbetsförmedlingen i Arlöv
som ungdomar kan delta i: jobbgaranti för
ungdomar, yrkesintroduktion, arbetspraktik,
arbetsmarknadsutbildning, stöd av SIUS, studieoch yrkesvägledare osv.
- Öppenvårdsenheten Magnolian som arbetar med
både barn, ungdomar och föräldrar (familjer med
barn och unga upp till 20 år, missbrukare,
brottsoffer och barn utsatta för våld i nära relation)
- Ungdomsrådet som har möjlighet att föra dialog
- Tydlig skiljelinje mellan kommunens två delar i ett
socioekonomiskt perspektiv
- Skiftande förståelse för ”unga som varken arbetar
eller studerar” samt ”samverkan”
- Skiftande åldersgrupper som aktörer arbetar med;
samtidigt – överlappande grupper
- Ingen målsättning i relation till unga
- Ingen utvecklad samverkansstruktur mellan aktörer
som arbetar med unga, både internt och externt (i
synnerhet, otillräcklig samverkan kring unga mellan
skolan, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen)
- Ingen gemensam arbetsmetod
- Brist på flexibilitet i provandet av nya arbetssätt och
arbetsmetoder hos olika verksamheter
- Inget upparbetat KAA-system med lämpliga
individuella åtgärder i relation till unga som varken
arbetar eller studerar
- Helhetsbilden av ungdomen saknas; inget
gemensamt och sektorsövergripande arbete kring
unga
- Otydlig för både unga och vuxna rollfördelning
mellan verksamheterna
- Brist på kännedom om varandras uppdrag och
möjligheter, i vissa fall – brist på kontakt mellan
nyckelaktörer
- Otydlighet i krav och uppdrag från politikers sida
- Otydlighet i AME:s funktion – en stor roll i att
erbjuda arbetsmarknadsåtgärder utan ansvar för att
skapa dem
- Begränsad koll på arbetslösa unga från kommunens
och Arbetsförmedlingens sida
- Ej effektiv resursanvändning på Arbetsförmedlingen
- Brist på förberedande arbete rörande unga med
försörjningsstöd
- Hög ungdomsarbetslöshet
- Fler unga som söker aktivitetsersättning
- Stora andelar unga som hoppar av skolan samt unga
utan fullständiga betyg
- Växande psykosocial ohälsa bland unga i kommunen
- Missbruksproblematik bland unga
Sida 43 (59)
med politiker
- Satsningar på utveckling av skolverksamheter
generellt och särskilt av undervisningskvalitet i
grundskolan
- Färre unga som söker försörjningsstöd (dock
upplevs det ofta att det finns fler unga som borde få
det)
- Arbetsförmedlingens individdatabas som kan
användas av socialtjänsten för uppföljning av
individer
- Kriminalitet (7 individer i åldern 16-24 år
folkbokförda i Burlövs kommun var inskrivna på
anstalt under 2014)
- Brist på direkt kontakt med ungdomar
- Brist på informationsspridning till ungdomar, bl.a.
angående befintliga möjligheter samt vem de kan
vända sig till med olika frågor
- Problem förknippade med skolan: avsaknad av
praktiska verktyg i skolan, studietrötthet,
motivationsförlust; brist på pedagogiskt stöd utifrån
individuella behov; brist på psykologiskt stöd; brist
på praktisk kunskap; mobbning; fel gymnasieval;
sent uppmärksammande av ungas problem; avsaknad
av gymnasieskolan i kommunen; brist på elevers
uppföljning
- Ungdomar förväntas vara initiativtagare när det
gäller kontakten med kommunen och
Arbetsförmedlingen – inte tvärtom
- Arbetssätt anpassat för organisatoriska rutiner – inte
för ungdomars behov
- Brist på kontinuitet – kontakten med ungdomen
avbryts när denne avslutar sitt deltagande/
avregistreras
- Avsaknad av tidiga insatser för en del ungdomar
- Målgruppens heterogenitet
- Ungdomars låga förtroende för kommunen
- Företagarnas låga förtroende för ungdomar
- Ingen koppling mellan skolan och arbetslivet
- Ungdomars låga kunskap om arbetsmarknaden
- Få kommunala arbetsmarknadsinsatser till skillnad
från fritidsinsatser
- Brist på mötesplatser och aktiviteter för ungdomar
över 18 år
- Ungdomsrådet representerar inte hela gruppen unga
- Avsaknad av en studieplats som är öppen sent
- Svårigheter i att nå och motivera ungdomar som
varken arbetar eller studerar
EXTERNA
Möjligheter
-
Exempel på framgångsrika ungdomsverksamheter i
andra kommuner: Kävlinge/Lomma, Malmö, Lund,
Växjö, Laholm, Trelleborg m.fl.
- Insatser som erbjuds ungdomar på
Arbetsförmedlingen (bl.a. jobbgaranti för
ungdomar, yrkesintroduktionsanställning)
- Skolplikt i grundskolan, något som skapar
möjlighet till elevers uppföljning
- Alternativa utbildningar, t.ex. folkhögskolor,
Hot
Skiftande definitioner av ”unga som varken arbetar
eller studerar”
- Skiftande mått => inget exat antal ungdomar i
målgruppen
- Utvecklade ungdomsverksamheter i grannkommuner
i kontrast till Burlövs kommun
- Den nya ungdomspolitiken och respektive krav som
ställs på hemkommuner (bl.a. sektorsövergripande
-
Sida 44 (59)
nätbaserad utbildning i Torsås kommun
(Korrespondensgymnasiet)
- Samverkan mellan berörda aktörer via Finsam
-
arbete kring unga, KAA)
Stora omorganiseringar, förändringar och eventuellt
nya krav på Arbetsförmedlingen
Styrning av Arbetsförmedlingens uppdrag
Sekretessregler (särskilt på Arbetsförmedlingen)
Inget uppdrag till Arbetsförmedlingen att fånga upp
ungdomar som varken arbetar eller studerar
Tidiga insatser på Arbetsförmedlingen erbjuds en
begränsad målgrupp
Myndigheternas regelverk och språk
(”myndighetssvenska”)
Sida 45 (59)
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
Den ovanstående nulägesanalysen åskådliggör ett antal utvecklingsområden. Rekommendationer ges här i
samband med upptäckta styrkor, möjligheter, svagheter och hot.
Unga som varken arbetar eller studerar – vilka och hur många är de
Antalet unga som varken arbetar eller studerar kan beräknas på olika sätt. Hur stor denna grupp är beror på
vilken definition som används samt vilken typ av undersökning som görs.
- Enligt Temagruppen unga i arbetslivet (registerundersökningen) fanns det 274 ungdomar (35 st 16-19åringar och 239 st 20-25-åringar) som varken arbetade eller studerade år 2012. 78 av dem saknade någon
känd aktivitet.
- Egna beräkningar med hjälp av SCB:s registeruppgifter visar på 161 ungdomar (22 st 16-19-åringar och
139 st 20-24-åringar) som varken arbetade eller studerade år 2013.
- Utifrån Arbetsförmedlingens statistik framgår det att årsmedeltalet öppet arbetslösa och arbetssökande med
förhinder i åldern 18-24 år var 88 personer 2014. Tillsammans med personer som befann sig i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder var medeltalet 107 personer. Detta gäller enbart inskrivna personer.
- Egna beräkningar baserat på lokala aktörers uppgifter synliggör minst 187 ungdomar i åldern 16-24 år som
varken arbetade eller studerade och inte var i kontakt med kommunen eller Arbetsförmedlingen under
oktober 2014. ”Minst” innebär att antalet ungdomar i arbete under oktober 2014 kan vara lägre än antalet
ungdomar i arbete under hela året 2013 (som det finns inkomstuppgifter om); i så fall stiger antalet
ungdomar utanför arbete betydligt.
- Kommunens aktivitetsansvarige (KAA) har i dagsläget ingen information om 79 ungdomar i åldern upp till
20 år som är föremål för aktivitetsansvaret.
I gruppen ungdomar som varken arbetar eller studerar ingår olika kategorier: passiva ungdomar utan
sysselsättning och utan kontakt med myndigheterna, aktiva arbetssökande ungdomar utan sysselsättning och
utan kontakt med myndigheterna samt ungdomar utan sysselsättning i kontakt med myndigheterna. I de flesta
fallen betraktas unga som varken arbete eller studier enbart som unga ”i utanförskap”. Å ena sidan är det
berättigat då det handlar om den mest svårnådda och omotiverade gruppen. Å andra sidan riskerar man att
utesluta de andra grupperna som också behöver stöd, exempelvis långtidsarbetslösa ungdomar inskrivna på
Arbetsförmedlingen.
Situationen försämras på grund av en ökning av psykisk ohälsa bland ungdomar, stor andel av Burlövs unga
utan behörighet till gymnasial och eftergymnasial utbildning samt hög ungdomsarbetslöshet i kommunen. I
detta avseende och pga det finns en relativt stor andel unga som varken arbetar eller studerar (högre än andelen
i Skåne) rekommenderas det att uppmärksamma målgruppen ytterligare både inom kommunen och Finsam.
Strukturinriktade insatser
Samverkan
Förstudien kan framförallt konstatera att det inte finns en generell struktur för samverkan i Burlövs kommun
och ingen gemensam målsättning i förhållande till gruppen unga, bl.a. unga som varken arbetar eller studerar.
Kommunala och statliga aktörers handlingsutrymmen och målgrupper är olika och samtidigt överlappande,
vilket leder till vissa strukturella hinder. Ansvarsfördelning mellan statliga myndigheter och kommunala
verksamheter bör förtydligas. Strukturinriktad systematisk samverkan mellan olika förvaltningar inom
kommunen, särskilt mellan skolan, Vuxenenheten, Ungdomsgruppen, Arbetsmarknadsenheten,
näringslivssamordnare samt mellan dessa aktörer och Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och företag
måste förbättras. Resursaktivering behövs. Samverkan måste utvecklas via Finsam och direkt mellan
kommunala och statliga aktörer.
Sida 46 (59)
Uppföljning
Kunskapen om ungdomar måste utvecklas. Med detta menas att aktörerna bör skapa en helhetsbild av
ungdomarna som är föremål för deras verksamheter genom regelbunden uppföljning av deras antal, situation
och aktiviteter hos andra verksamheter. Ett mer utvecklat kunskapsunderlag behövs för att regelbundet
kartlägga antalet unga som varken arbetar eller studerar, insatser och resurser som finns samt ungas
individuella behov/svårigheter för att sedan sätta individens behov i centrum för samverkan.
Verksamheterna bör använda varandras resurser på ett bättre sätt. Exempelvis skulle socialtjänsten kunna
använda Arbetsförmedlingens databas för att följa upp deltagare. Ett mer exakt antal unga som varken arbetar
eller studerar skulle också kunna identifieras genom kartläggning av föräldrar som får barnbidrag.
Skolverksamheter (grundskolan, gymnasiet, Komvux) bör samarbeta med varandra för att på ett enklare sätt
följa upp individer som befinner sig i riskgruppen, har hoppat av skolan eller inte fått skolplacering.
Uppföljning av elevernas prestationer, problem och familjerelationer bör ske redan i grundskolan med
efterföljande informationsutbyte med andra skolverksamheter.
Kunskapsutveckling av varandras uppdrag och arbetssätt måste man dessutom fokusera på.
Kommunens aktivitetsansvar
Samverkan kring ungdomar som är föremål för KAA är väsentlig för att Skollagens krav ska uppfyllas.
Informationsinsamling om unga och deras sysselsättning räcker inte utan det måste erbjudas ”lämpliga
individuella åtgärder”. Dessa skulle kunna vara praktik, arbetsträning, studiemotiverande insatser osv. (se
nedan ”Individinriktade insatser”).
Ungdomarnas behov
12 procent av de unga intervju- och fokusgruppsdeltagarna har angett studier som sin första prioritet, medan
74 procent av dem vill arbeta (antingen enbart eller parallellt med studier). 59 procent har arbetslivserfarenhet
(varav 23,5 procent inom det yrke som de vill jobba inom) och enbart 47 procent anser att deras kunskap om
arbetsmarknaden är tillräcklig.
Bland anledningar till att unga inte arbetar eller studerar nämns lathet, studietrötthet, stora utmaningar i skolan
och arbetslivet, motivations förlust pga misslyckande samt brist på aktiviteter och jobbtillfällen i kommunen.
Som anledningar till avhopp nämns viljan att jobba och försörja sig och sin familj, brist på pedagogiskt och
psykologiskt stöd utifrån individuella behov, brist på praktisk kunskap i skolan, mobbning, fel val av
gymnasieinriktning, konflikter i familjen, missbruksproblematik eller flera problem samtidigt.
Endast de ungdomar som deltar eller har deltagit i kommunens aktiviteter eller Arbetsförmedlingens
arbetsmarknadsåtgärder vet att dessa insatser finns. Somliga vet heller inte om det finns något för unga eller
om de deltar i några insatser på Arbetsförmedlingen. Ungdomarna uttrycker stor uppskattning för SMF
(studiemotiverande kurs på Folkhögskolan Hvilan) och jobbgaranti för ungdomar (förutom 90 dagars väntetid
för att ingå i aktivitet). Aktivitetsgårdarna kritiseras huvudsakligen för den låga åldersgränsen (18 år) och ett
fåtal aktiviteter. Pangeja engagerar endast ett fåtal ungdomar. Ungdomsrådet upplevs inte som en möjlighet att
delta i dialog med politiker via sina representanter då denna grupp inte representerar olika åldrar och
kategorier av ungdomsbefolkningen. Sommarlovsentreprenörer beskrivs däremot på ett positivt sätt av dess
deltagare. Alla ungdomar visar stor entusiasm när det gäller sommarjobb. Majoriteten av ungdomarna är nöjda
med Arbetsförmedlingens satsning och missnöjda med kommunens satsning (generellt eller med vissa
instanser).
Bland de allra vanligaste förslagen till förbättring finns följande:
-
kommunens och Arbetsförmedlingens initiativ till att involvera ungdomar,
information om de möjligheter som finns i kommunen (jobb, aktiviteter, praktikplatser osv.),
möjlighet att prova på yrken i praktiken,
möjlighet att träffa arbetsgivare och skaffa arbetsgivarkontakter,
bättre finansiering för skolan så att skolan skulle kunna få praktiska verktyg,
Sida 47 (59)
-
bättre stöd i skolan (förtroende för unga och individanpassade insatser),
studieplats för gymnasiestuderande som är öppen länge,
bättre bemötande från socialtjänsten och
bättre samarbete mellan skolan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten.
Arbetsmetoder som provats inom förstudien
Vid testande av metoden Uppsök prioriterades gruppen unga som uppbar försörjningsstöd. Två av dessa
deltagare fick anställningar men tackade nej. Tre deltagare bedöms av metodansvarige inte vara föremål för
Uppsök eftersom de behöver extra stöd och motivationshöjande insatser. Ifall metoden etableras i kommunen
på en permanent basis rekommenderas att metodsansvarige ingår i samarbete med Arbetsförmedlingen i
Arlöv. Detta pga ungdomshandläggarens goda kännedom om ungdomarnas förmågor. Vidare rekommenderas
att unga som varken arbetar eller studerar får extra stöd utifrån deras behov innan de påbörjar sitt deltagande i
Uppsök.
Metoden som syftade till att underlätta informationsutbyte om deltagare mellan aktörerna förbi sekretessregler
har inte fungerat pga integritetsskyddet. Därför föreslår förstudien ett alternativt arbetssätt som har lett till
positiva resultat i andra kommuner. Arbetssättet handlar om att gemensamma deltagare ombeds att skriva på
ett samtycke, där det står att informationsutbyte mellan olika verksamheter angående deltagaren är tillåtet.
Denna metod innebär dock att aktörerna fördjupar samverkan kring sina deltagare.
Andra testade metoder har uppvisat att direkt uppsök inte fungerar utan insatserbjudande, men det finns en
mängd av kompetenser bland kommunala och statliga aktörer som är engagerade i ungdomsfrågor.
Individinriktade insatser
Det är inte möjligt att hitta endast en lösning i relation till alla ungdomar eftersom behov och intressen är
olika. Den provade uppsöksmetoden har samtidigt visat att kunskapsutveckling måste kombineras med
insatserbjudande. Å andra sidan tyder resultaten av metoden Uppstart på att bidragsberoendet tar
handlingsförmåga från individen och leder till passivitet; ungdomar som får försörjningsstöd, till och med de
som bedöms att stå till arbetsmarknadens förfogande, behöver ofta extra stöd. Därtill finns det inga insatser i
kommunen just för gruppen unga som varken arbetar eller studerar, utan de syftar till ungdomar generellt.
I tjänstemännens och politikernas berättelser läggs oftast fokus på ungdomar i åldern 16-19 år. Äldre
ungdomar utelämnas trots att det största antalet unga som varken arbetar eller studerar tillhör gruppen 20-24
år. Ungdomsgruppen har ett stort ansvar för förebyggande arbete så att unga inte hamnar i ”utanförskap”.
Samtidigt får de som är över 18 år inte besöka aktivitetsgårdarna. Arbetsförmedlingens insatser når inte en del
unga samtidigt som tidiga insatser enbart är tillgängliga för en begränsad grupp.
Det finns en mängd olika insatser, särskilt fritidsaktiviteter som ordnas av kommunen och
Arbetsförmedlingens aktiviteter. I skolverksamheter arbetar man med olika metoder för att stödja elever.
Problemet är, förutom det ovanstående, att insatserna inte är tillräckligt samordnade och inte riktar sig till
ungdomar som inte tar kontakt med myndigheterna på eget initiativ. Den enda existerande funktionen som
utgår från kommunens initiativ för att nå dessa unga – Kommunens informations/aktivitetsansvar – uppfylls
inte fullt ut eftersom det inte finns aktiviteter att erbjuda målgruppen. Lämpliga individuella åtgärder som
krävs enligt Skollagen kan vara följande:
- Tidiga insatser i skolan för att uppmärksamma och åtgärda elevernas problem: uppföljning av
elevernas prestationer och behov redan i grundskolan, särskilt stöd, specialpedagogik, samarbete med
föräldrar, samarbete med sjukvården för snabbare diagnostisering.
- Förebyggande och reintegrerande insatser i förhållande till avhoppare och de unga som befinner sig i
riskgruppen eller inte får skolplacering: individanpassat pedagogiskt och psykologiskt stöd, praktiska
verktyg som arbetsträning, studiebesök och liknande, samarbete med föräldrar, samtal, coachning, SMF.
Sida 48 (59)
- Insatser för en underlättad övergång mellan skolan och arbetslivet: jobbgaranti för ungdomar, SMF,
kommunala arbetsmarknadsåtgärder, insatser i skolan som studiebesök, träning i CVskrivandet,
individanpassad studie- och yrkesvägledning och liknande.
- Insatser för en ökad anställningsbarhet bland unga: arbetspraktik, arbetsträning, traineeprogram,
lärlingsutbildning; dessa bör inkludera någon form av aktivitetsbidrag.
- Insatser för ungdomarnas involvering: informationsspridning om olika möjligheter via olika kanaler,
inklusive skolan, föräldrar, fältgruppen, socialtjänsten, Arbetsförmedlingen samt med hjälp av digitala
verktyg, sociala nätverk, traditionella kanaler som brev och telefon.
- Ungdomsverksamhet (se nedan)
Arbetsmarknadsåtgärder via Arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen
Både ungdomar, interna och externa aktörer har angett att unga saknar kunskap om arbetsmarknaden och
arbetslivserfarenhet, medan krav som ställs på jobbsökande är stora. Samverkan kring arbetsmarknadsåtgärder
måste särskilt uppmärksammas pga att detta område numera är underprioriterat. Arbetsförmedlingen har
enbart ansvar för individer som skriver in sig, vilket utgör 15 procent av åldersgruppen 18-24 år i Burlövs
kommun. För att avlasta varandra och effektivisera samarbete kring ungdomar genom ökad kunskap om
kommunens unga och varandras verksamheter bör Arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen ingå i
nära samverkan.
För detta behöver Arbetsmarknadsenheten få ett större utrymme för att utveckla och erbjuda
arbetsmarknadsinsatser, bl.a. i förhållande till ungdomar. Detta handlar om insatser för en ökad
anställningsbarhet samt insatser för en underlättad övergång mellan skolan och arbetslivet (se ovan). Detta
skulle också innebära att enheten involveras i samverkan med näringslivet.
Förstudien anser dessutom att Arbetsförmedlingen bör effektivisera interna resurser för att utveckla samverkan
med skolan, bl.a. grundskolan, arbeta aktivt med unga som har funktionshinder och står långt ifrån
arbetsmarknaden, men också med aktivt arbetssökande.
Ungdomsverksamhet
Med tanke på hög heterogenitet i gruppen skulle man kunna utgå från det som de flesta ungdomar och aktörer i
kommunen karakteriserar som brister – de första är eniga om att det saknas aktiviteter för gruppen unga över
18 år, medan de senare nämner bristen på samverkan kring ungdomar som behöver stöd från flera parter. Ett
bra exempel på framgångsrik verksamhet i kommunen är Familjecentralen Samovaren i Arlöv, där olika
aktörer samarbetar kring barn 0-6 år. Vad gäller ungdomar måste fler parter vara inblandade, bl.a. KAA,
Arbetsmarknadsenheten, Arbetsförmedlingen och fritidsförvaltningen, samt bör ungdomsverksamheten
kopplas till fritids- och arbetsmarknadsaktiviteter för att involvera fler deltagare.
Därför rekommenderas kombination av direkt kontakt med unga 16-24 år via en ungdomsverksamhet och
samverkan kring den enskilde i ett multikompetent team. I detta avseende föreslås kommunen skapa en
gemensam fritidsgård för både arlövsbor och åkarpsbor eller utveckla befintliga mötesplatser (t.ex. Pangeja
som ligger i närheten till ungdomar) för att erbjuda möjligheter att:
-
delta i aktiviteter,
träffa företagare och andra vuxna som skulle berätta om sina erfarenheter,
träffa kommunala och statliga aktörer som unga kan vända sig till i olika situationer och
få kunskap om arbetsmarknaden, utbildning, boende, samhället, hälsa osv.
Samverkan kan ske i två olika former: (1) via ”en dörr in”, dvs. aktörernas samlokalisering på ett ställe i syfte
att ta emot ungdomar i behov av stöd, (2) via en samordnad funktion/kontaktperson som skulle utveckla
nätverk kring och helhetsbild av deltagare genom att stödja dem, samla aktörer kring den enskilde när det
behövs samt sprida information till både deltagare och samverkande parter. Samordnad funktion kan också ses
som ett första steg till en mer utvecklad samverkan i form av Samovaren för unga.
Sida 49 (59)
REFERENSER
Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetssökande. 2014-10.
Arbetsförmedlingen (2013). Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden – fokus på unga som varken arbetar
eller studerar
Arbetsförmedlingen (2013). Arbetsförmedlingens återrapportering. Förstärkt förmedlingsstöd till ungdomar.
Tidsperiod: första tertialet 2013
Arbetsförmedlingens månadsstatistik http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistikprognoser/Manadsstatistik.html
Burlövs kommun, http://www.burlov.se/
Burlövs kommun. Budget 2015 och flerårsplan 2016–2017
Burlövs kommun, Primärvården Skåne (2014). Riktlinjer och rutin för samordnad individuell plan.
Eriksson, Jenny. Hoppas på en bra fritidsgård. Sydsvenskan 2013-01-22
Eurostats databas, http://ec.europa.eu/eurostat/data/database
Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
Förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen
Förordning om ändring i förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
Kommun- och landstingsdatabasen (KOLADA), https://www.kolada.se
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, http://www.mucf.se
SCB. Statistikdatabas, http://www.statistikdatabasen.scb.se
SCB (2014). Sveriges officiella statistik. Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen 15-74 år, AKU
Andra kvartalet 2014
Skollag (2010:800)
Skolverket. Jämförelsetal, http://www.jmftal.artisan.se/
Skolverket (2014). Delredovisning av uppdrag om kommunala informations-/aktivitetsansvaret
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Socialtjänstlag (2001:453)
SOU 2003:92. Unga som varken arbetar eller studerar – statistik, stöd och samverkan
Temagruppen Unga i arbetslivet, http://www.temaunga.se/uvas
Ungdomspolitiskt handlingsprogram 2014–2017
Övergripande mål för Burlövs kommun 2013–2017
Sida 50 (59)
BILAGOR
Bilaga 1. Intervjuguide. Kommunala och statliga aktörer
1.
Vem har huvudansvaret för ungdomar i kommunen?
2.
När man säger ”unga som varken arbetar eller studerar” – vad menar man?
3.
Hur arbetar er verksamhet med unga? Med unga som varken arbetar eller studerar? Finns det några
specifika insatser eller arbetsmetoder i förhållande till målgruppen? Vilka i så fall?
4.
Vad innebär samverkan ur ditt perspektiv?
5.
Hur sker samverkan mellan er verksamhet och andra aktörer kring ungdomar i Burlövs kommun, bl.a.
unga som varken arbetar eller studerar?
6.
Finns det något som saknas/kan förbättras/göras på ett annat sätt inom samverkan?
7.
Hur kan du karakterisera de insatser som ordnas för ungdomarna i dagsläget?
8.
Hur kan du karakterisera situationen som ungdomarna i kommunen befinner sig i?
9.
Vilka hinder och möjligheter finns det i arbete med Burlövs ungdomar, särskilt unga som varken arbetar
eller studerar?
10. Hur skulle en insats/aktivitet/arbetsmetod se ut för att möta ungdomarnas behov?
Sida 51 (59)
Bilaga 2. Deltagare i fokusgruppen
Jasmina Kicara Barucija (Finsam Burlöv-Staffanstorp)
Camilla Lundgren (Psykiatrisk mottagning Arlöv)
Hanna Germundsson (Vuxenenheten)
Peter Sevemark (Vuxenenheten)
Susanne Frank (Introduktionsprogrammet, KIA/KAA)
Mirela Kljunic (SYV-kandidat på Komvux)
Teo Karipidis (Arbetsförmedlingen)
Katarina Björkman (Arbetsförmedlingen Arlöv)
Monika Amaral (Arbetsmarknadsenheten Arlöv)
Lena Forreryd (Försäkringskassan Lund)
Haris Sokolovic (Ungdomsgruppen)
Anna Mårtensson (Ungdomsgruppen)
Maths Sundwall (Magnolian)
Daniel Pinto (Folkhögskolan Hvilan)
Sida 52 (59)
Bilaga 3. Frågor. Näringslivsrådet
1.
Finns det någon strategi hos er i relation till ungdomarnas etablering? Finns det en skillnad mellan
ungdomar som arbetar/studerar och ungdomar som varken arbetar eller studerar ur ert perspektiv?
2.
Vilka krav ställs på ungdomar som söker jobb?
3.
Vad kan ni erbjuda ungdomar i dagsläget: jobb, utbildning, praktik, arbetsträning, annat?
4.
Utifrån ert perspektiv, hur ser situationen ut som ungdomar i kommunen befinner sig i?
5.
Hur ser ni på samverkan kring ungdomar?
6.
Vilka hinder och möjligheter finns det för företagarna för att utveckla ungdomsfokus?
7.
Utifrån ert perspektiv, vad är viktigt för att fler ungdomar får arbete?
Sida 53 (59)
Bilaga 4. Intervjuguide ungdomar
1.
Bakgrund: studier, arbetslivserfarenhet, intressen
2.
Utifrån ditt perspektiv, hur ser situationen ut för ungdomar i Burlövs kommun?
3.
Vad vet du om aktiviteter som kommunen och Arbetsförmedlingen erbjuder ungdomar? Vilka aktiviteter
deltar/deltog du i? Vad tycker du om dem?
4.
Upplever du att du hittills har fått tillräcklig hjälp från kommunen/Arbetsförmedlingen?
5.
Upplever du att du har tillräcklig kunskap om arbetsmarknaden?
6.
Vad behövs för att du skall kunna nå det som du vill? Hur skulle kommunen och Arbetsförmedlingen
kunna hjälpa dig med detta?
7.
Beskriv en insats som skulle involvera ungdomar i Burlövs kommun/som du själv skulle vilja delta i?
Sida 54 (59)
Bilaga 5. Antal invånare, 16-24 år, Burlövs kommun (oktober 2014)
Sida 55 (59)
Bilaga 6. Lagstiftning
Socialtjänstlag (2001:453) 4 kap. Rätten till bistånd
4 § Socialnämnden får begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad
praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig
arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
Den praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket ska syfta till att utveckla den
enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten ska stärka den enskildes möjligheter att
komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den ska utformas med skälig
hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar.
Socialnämnden ska samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. Lag (2013:421).
Skollagen (2010:800) 29 kap 9 § Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar
9 §/Träder i kraft I:2015-01-01/ En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de
ungdomar i kommunen är sysselsatta som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför
eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande
utbildning (aktivitetsansvar).
Hemkommunen har inom ramen för ansvaret uppgiften att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga
individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller
återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt.
Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret enligt första stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den dokumentation
och den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna fullgöra sina
skyldigheter enligt andra och tredje styckena. Lag (2014:1002).
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. 2.6 Skolan och omvärlden
Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning.
Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna
fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.
Mål
Skolans mål är att varje elev
• kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,
• har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och
• har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
• verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför
skolan som kan berika den som en lärande miljö, och
• bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund.
Sida 56 (59)
Förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen
Uppgifter
2 § Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att
1. effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft,
2. prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden, samt
3. bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt.
Samverkan
15 § Arbetsförmedlingen ska när det gäller unga med funktionshinder särskilt samverka med skolan för att
underlätta övergången från skola till arbetsliv och med Försäkringskassan för att öka möjligheterna till egen
försörjning genom arbete.
Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
Unga med funktionshinder
12 § Verksamhet för unga med funktionshinder innebär att Arbetsförmedlingen samverkar med skolan för att
genom vägledning och information underlätta övergången från skola till arbetsliv för den som har ett
funktionshinder och har fyllt 16 år men inte 30 år.
Arbetsförmedlingen samverkar också med Försäkringskassan för att öka möjligheterna till egen försörjning
genom förvärvsarbete för den som får aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken. Förordning
(2010:1710).
Sida 57 (59)
Bilaga 7. Arbetsförmedlingens insatser
Arbetslivsinriktad rehabilitering avser vanligtvis en funktionsbedömning eller arbetsprövning med syfte att
bedöma en sökandes arbetsförmåga och komma fram till en hållbar inriktning i yrkes-/arbetslivet.
Arbetssökande i Arbetslivsinriktad rehabilitering får aktivitetsstöd eller rehabiliteringsersättning från
Försäkringskassan.
Arbetspraktik är yrkesutövning under handledning som utförs på en arbetsplats med ändamål på
yrkesorientering, yrkespraktik eller arbetslivserfarenhet. Praktiken får pågå i högst sex månader och få anvisas
från den dag personen fyller 20 år. Unga funktionshindrade och de som uppbär inkomstrelaterad ersättning
från arbetslöshetskassa kan få arbetspraktik innan de fyllt 20 år.
Praktisk kompetensutveckling innebär att sökande med tidigare yrkeserfarenhet ges möjlighet, inom ramen
för programmet Arbetspraktik, att behålla och utveckla sin kompetens samt bibehålla kontakten med
arbetslivet inom områden som överensstämmer med deras erfarenheter och utbildningar.
Praktikantprogrammet innebär möjlighet att praktisera hos en statlig myndighet för personer med
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Praktiken pågår under max sex månader.
Praktikanten kan erbjudas anställningsstöd.
Stöd till start av näringsverksamhet är ett program med aktivitetsstöd vid start av näringsverksamhet som
lämnas under sex månader för det som vill starta näringsverksamhet, ensam eller tillsammans med andra,
under förutsättningen att affärsidén är lönsam och bedöms ge varaktig ekonomisk försörjning.
Utvecklingsanställning Samhall är utvecklingsanställning inom kulturarvsområdet, anställning hos Samhall.
Se beskrivning Kulturarvslyftet.
Kulturarvslyftet är utvecklingsanställning inom kulturarvsområdet, ska erbjuda personer som står långt från
arbetsmarknaden ett meningsfullt och utvecklande arbete samt att bygga upp kunskap om, vårda och
tillgängliggöra kulturarvet och kulturmiljön.
Arbetsmarknadsutbildning är yrkesinriktad utbildning som ges i form av kurser som Arbetsförmedlingen
upphandlar av olika utbildningsanordnare där syftet är att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla
ett arbete.
Lärlingsplatser är utbildning inom ramen för programmet Arbetsmarknadsutbildning, som är riktad till
arbetslösa ungdomar mellan 20-24 år, som inte har fullföljt grundskola eller gymnasieutbildning där
utbildningen i huvudsak bedrivs med studier i kärnämnen och yrkesanpassade ämnen.
Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) är en arbetsmarknadspolitisk insats som genomförs av
folkhögskolorna i samverkan med Arbetsförmedlingen. Folkhögskolorna anordnar tre månaders kurser med
syfte att motivera ungdomar till fortsatt utbildning. Målgruppen är arbetssökande som saknar slutbetyg från
grund- eller gymnasieskolan. En del av dem är ungdomar mellan 16-24 år. Kursens upplägg varierar beroende
på skolans inriktning och deltagarnas önskemål.
Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning avser insatser som sker i samverkan mellan
Arbetsförmedlingen och andra aktörer på arbetsmarknaden. Projektet ska vara av det slaget att det inte kan
anordnas inom ramen för övriga program och det ska syfta till att stärka den enskildes möjligheter att få eller
behålla ett arbete.
Lönebidrag är ekonomisk kompensation till arbetsgivare vid anställning av personer med
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Den anställde har lön och andra anställningsförmåner
som följer kollektivavtal i branschen under tiden i lönebidrag. Lönebidrag omförhandlas varje år och kan
lämnas i högst fyra år. Anställningen kan vara inom den privata eller offentliga sektorn.
Utvecklingsanställning är anställning i form av arbete i kombination med andra insatser som möjliggör
utveckling av arbetsförmågan, där målgruppen är personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt
arbetsförmåga och som står långt från arbetsmarknaden. Anställningen varar längst tolv månader.
Sida 58 (59)