Att förstå kroppens budskap -Sjukgymnastiska perspektiv Detta är en bok som på ett utmärkt sätt ger läsaren en inblick i helhetstänkande. Det är många i vården som säger sig ha ett sådant men inte lämnat biomedicinens reduktionistiska synsätt och då inte löper linan ut och lämnar dikotomin. Boken inleds med ett förord av Carl-Edvard Rudebeck som på sitt vanliga professionella sätt beskriver i första hand psykosomatisk sjugymnastiks innersta väsen. En strålande vederhäftig inledning till denna spännand bok. ”I den psykiatriska och psykosomatiska sjukgymnastiken har sedan ett par decennier utvecklats perspektiv och behandlingsformer, som utgår från att varje rörelse är en mänsklig aktivitet och att varje erfarenhet också är kroppens” är en bra sammanfattning av Carl-Edvards inledning. I övrigt är det positiv till att Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, sektionen för psykiatri och psykosomatik numera kallar sig Fysioterapeuter inom mental hälsa Lens Hedlund ger oss inledande en begreppsorientering kring psykosomatik och kollegernas sätt att arbeta utifrån helhetsperspektiv. Jag ser till min stora glädje att fenomenologin är allmänt erkänd. Det torde vara tämligen svårt att utesluta om man arbetar som fysioterapeut inom mental hälsa. Vidare, tack för att man nuförtiden pratar om mentalisering och inte använder det omvända begreppet somatisering ett begrepp som naturvetarna gärna för fram för att kritisera psykosomatiken. Monica Mattsson ger oss initierad bild av utvecklingen som nått fram till dagens psykosomatiska fysioterapi. Vi i Föreningen för Psykosomatisk medicin tackar för de fina orden gällande vår verksamhet. De olika instrumenten för att arbeta med helhetssyn beskrivs på ett förtjänstfullt sätt. På den inledande frågan om speciell psykosomatisk sjukgymnastik existerar måste frågan besvaras med ett självklart ja. Att sedan epitetet psykosomatiskt skall behövas är tveksamt ur alla synpunkter då människor i alla terapeutiska situationer bör (skall) mötas med helhetssyn. Det är alltid lika inspirerande att ta del av Jennifer Bullingtons klara definition av psykosomatik via Merleau-Pontys fenomenologi. Den levda kroppen och meningsskapandet är en bas trygg att stå på om vi vill närma oss en icke dualistisk syn på människan. För ytterligare utveckling av denna filosofi hänvisas tii vår anmälan (recension) av Jennifers senast bok här på hemsidan i denna spalt. Tilliten till den egna kroppen upphävande av belastande tyngd är temat för Susanne Rosberg. Att upphäva tyngd är att lätta på förvar vilket kräver ett nära samarbete fyllt av compassion och empati där författaren använder ordet kärlek grundat i det grekiska ordet ett etymologiskt mångtydigt begrepp nog så viktigt att skärskåda. Andningen centrala betydelse för att öppna upp vägen till vårt inre poängteras som grundläggande för fysiologisk behandling. Unders rubrik ”Vad uttrycker kroppen i behandlingsrummet” ger oss Britt Bragé en utomordentlig beskrivning av helhetssyn och vad vi kan få ut av att ha en sådan. Fallet ”Nadja” känner vi alla till som har träffat patienter med långvarigt smärtsyndrom. Vandringen i den somatiska vården och dess konsekvenser för en redan skada människa är också bekant. Emotioner i centrum och uttryck för dessa som kan lösa knuten beskriver Britt Bragé som vanligt utmärkt pedagogiskt. En liten lektion i neurofysiologi ges också. För den som är mer intresserad se recensionen av Britts bok ”Kroppen först en behandlingsmodell vid psykosomatik” på denna hemsida! I följande avsnitt fortsätter Britt Bragé att utveckla teorierna kring vad som leder till hälsoproblem. Det autonoma nervsystemets betydels och dysreglering i processkedjas avhandlas. Hjälplöshetsbegreppet (utifrån den ständigt problemlösande människan) förklaras och Porges polyvagala teori beskrivs. Två bra kliniska exempel klargör. Inger Ström beskriver på ett förtjänstfult sätt hur mentaliseringsprocessen samspelar med kroppen och att anknytningen i sammanhanget är grundläggande. Jag tror att varje behandlare av psykisk ohälsa måste ha grundläggande kunskaper om dessa ting. Pretend mode är också ett begrepp som framhävs och nagelfars. Ytterligare ett sätt att beskriva affekterna-emotionerna brobygge mellan kropp och själ om vi ska använda vedertagna kända begrepp. Affekternas plats mellan kropp och själ tas upp av Adrienne Levy Berg. Tomkins som beskriver känslorna som de viktigaste drivkrafterna för beteende är bekant för de flesta. Begreppsförvirringen kring affekt, känsla och emotion ges en bra beskrivning enligt Nathanson- ”affekt ät biologi, känsla är psykologi och emotion är biografi ”Affektmedvetenhetens betydelse för utveckling av empati och compassion klargörs. Alexithymi sätts i sitt sammanhang. Hur man kan arbeta med affektmedvetenhet beskrivs på ett utmärkt sätt. Susanne Rosberg sätter in sjukgymnastiken i ett socialpsykologiskt perspektiv. Antonovskys SOC är en bra grund tankegångarna tillsammans med ett fenomenologiskt perspektiv. Den symboliska interaktionen som beskrivs där tolkningen är central är pedagogiskt bra. Den medicinska doktorns tolkningsförträde i sin naturvetenskapliga uppfostran tar ingen hänsyn till kroppens meningsbärande betydelse och har därför ingen större nytta av diagnosen som ofta snärjer in patienten i en snäv förklaringsmodell till förfång för en allomfattande behandling. Sjukgymnasten med en helhetssyn med tillträde till såväl kropp som upplevelse i denna kropp är första alternativ för adekvat terapi. Detta är uppenbart för alla som mött patienter med långvarig smärtproblematik. Den som är intressera av att se den historiska utvecklingen mot vad sjukgymnastiken står i dag med inriktning för förståelsen av holism ska läsa Kina Meurle Hallbergs avsnitt med titeln Psykosomatisk Rörelseterapi - En Historisk Återblick”. Basal kroppskännedom BT är ett etablerat begrepp idag för de flesta delar inom vården som behandlar patienter med psykosomatiska besvär- Viss evidens för positiva effekter med denna metod finns för många av dessa tillstånd. I kapitlet ”Basal Kroppskännedom” går Amanda Lundvik Gyllensten på ett förtjänstfullt sätt igenom metodens olika framgångsfaktorer. Här finns ånyo kopplingar till Zen filosofi och fenomenologi fint sammankopplade. Läs särskilt Teoretiska reflektioner om du är speciellt intresserad. Lundvik Gyllensten tillsammans med Gabrielle Biguet beskriver i nästa avsnitt ”Helhetsorienterade undersökningsmetoder inom Sjukgymnastik” främst de instrument man kan använda såsom BAS (Body Awareness Scale) samt ROK (Resursorienterad kroppsundersökning). De ger också ett mycket belysande kliniskt fall att reflektera över. PMF (Psykomotorisk fysioterapi) är spännande inte minst för oss som sysslar med Behandlingar av långvarigt smärtsymtom. Gabrielle Biguet betonar hur viktigt det är att se hela kroppen i ett integrerat terapeutiskt panorama som metoden innefattar. Det är iden fragmentariska ofta där biomedicinen härskar ett vanligt faktum att när man behandlat sin del av smärtan som patienten sökt för är man nöjd med förbättring. Man är dock medveten om att snart dyker besvären upp i en annan del av kroppen. Här fordras ett fenomenologiskt närmande. Evidens icke evidens är den eviga frågan. Vi vet dock att kvalitativa studier som ligger närmast till hands vid denna form av behandling har sämre värde än kvalitativa naturvetenskapliga dito. Vad ligger bakom talet om den fysiska aktiveringens positiva aspekter. Vi ser idag en hälsopropaganda inriktat på mer och mer träning av mest skilda slag. Varför är det bra i en observera rimlig proportion. I kapitlet Fysisk aktivitet-verkningsmekanismer och kliniska implikationer ges existentiella psykologiska och neurologiska aspekter på fysisk aktivitet. Inte minst är det viktigt att förklara de fysiologiska skeendena då man i biologiska kretsar inte är sena att kritiskt underkänna allt som inte kan förklaras biomedicinskt. Det höjs idag med rätta ett varnande finger för överdrifter i träningshänseende, Kroppen har självklart sina individuella gränser. Amanda Lundvik, Gyllensten & Gabriella Biquet utreder dessa spörsmål i en av bokens viktigaste avsnitt Tidigare i boken har Psykomotorisk fysioterapi beskrivits. Nu relateras till Sensomotoriskt lärande. Det handlar om salutogent focus. Bättre rörelseutnyttjande med hur väl samspelar kroppen med hjärnans funktion bygger mycket på Feldenkrais pedagogik och psykosyntes. Detta förklarar Cristina Schön Ohlsson. Alla har vi hört och kanske diskuterat ACT och Mindfulness som nuförtiden dyker upp i olika sammanhang. Via metaforer hjälper Graciella Rovner oss att reda ut begreppen. Det handlar om flexibilitet när vi skärskådar oss själva och våra upplevelser. ”Definitionen på lidande som Smärta x motstånd tilltalar mig i hösta grad! ”Mindfulness med stort M är själva medvetandet i vardagen, ett sätt att vara närvarande i sitt liv och skapa psykisk och fysisk frihet utan reflexmässiga reaktioner” är också mitt i prick! Tanken går osökt till Anna Kåvers bok ”Att leva ett liv, inte vinna ett krig”. I vår tid efterfrågar många människor någon plats till eftertanke och lugn och ro. Kyrkorummet är en bra plats. Där kan man gå in i sig själv på många olika sätt utan att bli störd av en hektisk vardag. Taiji-Qigong är ett instrument som lämpar sig att ta till, det ger ett skyddande rum i oss själva. Detta program och tankarna bakom beskriver Gudrun Khemiri under rubriken ”Vårt behov av oaser i en alltmer stressad värld”. En sociologs syn på den accelererande världen kan man läsa om i ”Acceleration, Modernitet och Identitet” tidigare recenserad i denna spalt. Ångest och ångesthantering är centrala områden för de flesta so möter människor med ohälsoproblem . Faror finns överallt och människan är ägnad att försvara sig. Det gäller oftast att hjälpa patienterna att definiera vad som skapar rädslan, ångesten för att därefter kunna konfrontera den. Det fysiologiska skeendet bakom de kroppsliga och mentala reaktionerna inom det autonoma nervsystemet och reaktion på det endokrina planet på HPAaxeln beskrivs bra av Tomas Waldegren. Processen är mycket komplicerad då det finns genetiska och epigenetiska faktorer som också är synergiska. Hanteringen följer i många avseende vad som tidigare beskrivits i andra avsnitt. De tre följande avsnitten tar upp specifika tillstånd såsom IBS, amputationsproblem och akuta stresstillstånd. Om man utgår från holistisk utgångspunkt där homeostasen kraftigt rubbas så kan man förstå att ett stort antal symtom kan komma i kroppen. ”Multi sjuka” patienter är de vi har svårast att förstå utifrån ett enbart biomedicinskt synsätt. Det finns ett begrepp jag inte stött på i denna bok nämligen PNEI. Detta omfattande begrepp kan hjälpa oss att på ett någorlunda enkelt sätt skapa förklaringsmodeller som våra patienter kan uppfatta som rimliga. Detta gäller inte minst stresstillstånden och dess påverkan på psyke, neurofysiologi och immunologi. Författarna är i nämnd ordning Elsa Eriksson & Kristina Andrén, Catarina Sjödahl Hammarlund och Riita Keskinen-Rosenqvist. Att möta och försöka hjälpa patienter med psykoser och tillstånd till följd av ofattbart trauma vet alla i branschen är en stor utmaning. Här är stor insikt i psykoterapi ett måste. Exempelvis är dissociation (i sin svåraste form tidigare benämnt konversionssyndrom) ett tillstånd som verkligen fordrar terapeutisk skärpa. Den psykotiske patientens udda värld ger den allmänpraktikren huvudbry. Sigurd Moe och Lena Hedlund ger oss insikt om hur den erfarne behandlaren går till väga. Monica Matsson avslutar med att se framåt. Från ha varit ”hjälpgumma till doktorn” har nu fysioterapeuten verkligen visat att professonen är väl rustad för sitt arbete med avancerad behandling av en ”svår” grupp av patienter. Jag tror att de flesta av oss inom andra professioner som träffa r denna patientkategori kan intyga att de terapeuter som arbetar i såväl kropp som psyke många gånger är våra räddare i ”nöden”. Kära Fysioterapeuter inom mental hälsa ni är i högsta grad behövda!