visionen om Norrland 2070
Vision för Norrland En tillväxtmotor för Sverige Innehåll En tillväxtmotor för Sverige 5 Norrland – från dåtid till framtid En snabbt ökande befolkning, växande städer och ett klimat i förändring innebär nya utmaningar på lokal, regional och global nivå. Men utmaningar ger även möjligheter. Det gäller inte minst för Norrland. 6 Vår vision – attraktiva städer, tillväxt och krympande avstånd 9 Stadsutveckling för attraktiva städer – Umeå som exempel 13 Krympande avstånd – effektiva och smarta infrastruktursatsningar 17 Vägen framåt Alltför ofta har framtidsdiskussionen om Norrland stannat vid en syn på regionen som Europas råvaruskafferi. Det är förvisso riktigt att efterfrågan på råvaror också kommer att vara stor i framtiden och att en hållbar råvarunäring därmed har en fortsatt viktig roll för tillväxten i regionen. Men vi på Skanska menar att det är viktigt att blicka bortom den tunga industrin. Vi tror att universiteten, forskningen, tjänstesektorn och besöksnäringen har stor potential. Ju fortare Norrland kompletterar sitt fokus på naturresurser med ett fokus på människor som den centrala resursen, desto starkare kommer regionen att utvecklas. Här har städerna en nyckelroll att spela. De norrländska städerna behöver erbjuda ännu mer attraktiva miljöer – miljöer som människor från andra delar av Sverige och hela världen söker sig till i betydligt högre grad än idag. Städer där människor väljer att slå rot, där det finns en stark företagsamhet, goda utbildningsmöjligheter och ett rikt utbud av kultur och nöjen. Städer med plats för arbete, rekreation och konsumtion. Städer där idéer, människor och finansiellt kapital möts. Städer som driver hela regionens tillväxt och utveckling. I den här visionen tar vi sikte på år 2070. Vi målar upp en bild av hur Norrland och dess städer kan komma att se ut, om rätt typ av åtgärder genomförs under kommande decennier. Vi menar att bland de viktigaste är: • Stadsutveckling: Täta och attraktiva städer, med nya energilösningar och plats för människor från hela världen. • Investeringar för att krympa avstånden: Höghastighetståg, förbättrade flygförbindelser och ett elektrifierat vägnät samlar Norrland som region och skapar utbyte med övriga Sverige och världen. • Proaktiv planering och samarbete: Samarbeten och dialog mellan näringsliv, invånare och offentliga aktörer pågår om hur det konkurrenskraftiga Norrland ska formas. Det är initiativ som måste fortsätta. Att tidigt börja planera, även för vad som kan kännas som en avlägsen framtid, ger bättre beslut längs vägen och ett bättre resultat i slutändan. Vi har här valt att fokusera våra konkreta förslag kring stadsutveckling till regionens största stad, Umeå, men vi tror att potentialen finns i ett flertal av de norrländska städerna. Vår förhoppning är att vår vision kan ligga till grund för ännu fler konstruktiva samtal om Norrlands framtid. Om stadsutveckling, infrastrukturinvesteringar, internationalisering och mångfald. Om hur Norrland blir en tillväxtmotor för Sverige. Den 30 juni 2015 Pierre Olofsson, Vd, Skanska Sverige AB Marcus Andersson, Regionchef, Hus Norr Erik Berntson, Regionchef, Väg och Anläggning Norr Göran Suneson, Regionchef, Region Betong Per-Ola Jönsson, Regionchef, Region Installation Agneta Dagersten, Regionchef, Nya Hem Riks Läs mer på www.norrland2070.se Produktion: Taberg Media Group AB, juni 2015 Tryck: JMS Norrland 2070 3 ”Världens befolkning beräknas till 9 miljarder 2070. Majoriteten kommer att bo i städer.” Klimatförändringar Befolkningsökning Urbanisering Norrland – från dåtid till framtid Hur Norrland lyckas hantera de utmaningar som regionen står inför är avgörande för hur framtiden kommer att se ut. Utmaningarna är både lokala och globala. Men möjligheterna är också stora. Under 1800-talet skedde en stor inflyttning till Norrland. Befolkningen ökade och nya städer och samhällen växte fram, både i inlandet och som ett pärlband längs kusten. Handeln med skog, malm och energi bidrog med stark tillväxt och sysselsättning. Den snabba teknikutvecklingen och allt effektivare arbetsmetoder ledde dock till att behovet av arbetskraft kom att minska, särskilt under 1900-talets andra hälft. Inflyttningen stannade av, och fler sökte sig från inlandet till kuststäderna. Dagens Norrland – i den här visionen avgränsat till de fyra nordligaste länen Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland – är en region med allt från växande universitetsstäder till orter med svag eller negativ befolkningsutveckling. Här finns orter med ett starkt och modernt näringsliv och här finns bruksorter med stora utmaningar. Hur Norrland ser ut idag ligger naturligtvis till grund för hur Norrland kommer att se ut om 50 år. Men det är många faktorer som spelar in – politiska beslut, innovationer och teknikutveckling, klimatförändringar och globala trender. Inte minst lägger de investeringar i samhället som vi gör i dag, i utbyggnad av infrastruktur och stadsutveckling, grunden för det Norrland vi får i morgon. Globala megatrender – möjligheter för Norrland Världen förändras. Vi kan urskilja några globala megatrender som kommer att påverka hela världen, även Norrland. För det första ökar befolkningen. Idag är vi sju miljarder människor, och vi blir allt fler. Prognoserna pekar mot att världens befolkning förväntas nå elva miljarder innan befolkningen åter börjar minska någon gång närmare 2200. 2070 förväntas världen ha en befolkning på över nio miljarder människor – en ökning med nära 30 procent på 50 år. I Sverige antas befolkningen ha vuxit till cirka 13 miljoner. 4 Norrland 2070 För det andra ser vi en tydlig urbanisering. 2008 passerades gränsen då fler människor i världen bodde i städer än på landet – och trenden fortsätter. Med nuvarande takt kommer 90 procent av Sveriges befolkning bo i städer 2050. Den tredje stora trenden är klimatförändringarna. Sedan Kyotoprotokollet skrevs under 1997 med ambitionen att minska koldioxidutsläppen i världen har utsläppen istället ökat med 20 procent. Världens medeltemperatur kommer successivt att höjas, och med det följer många både direkta och indirekta konsekvenser. Om 50 år kan till exempel temperaturerna i södra Europa nå upp till 50 grader i vissa perioder. Dessa tre megatrender innebär stora utmaningar, men också möjligheter. När befolkningen ökar måste mer byggas och produceras runt om i världen och efterfrågan på Norrlands naturresurser ökar. Klimatförändringar och höjda temperaturer kommer innebära att människor söker sig till områden som Norrland med mer behagliga temperaturer – både för att bo och leva, och som besökare. Urbaniseringen innebär dels att alltfler väljer att flytta till de norrländska städerna, dels att den norrländska naturens attraktionskraft kommer fortsätta öka internationellt. Skanska är övertygat om att det finns en enorm utvecklingspotential i Norrland – inte minst byggd på forskning, turism och nyföretagande. För att Norrland ska kunna ta tillvara på dessa möjligheter krävs en medveten och aktiv planering av framtidens bebyggelse och infrastruktur. Vår utgångspunkt är att de norrländska städerna har förutsättningar att bli attraktiva levnadsmiljöer som lockar en mångfald av människor. Genom att rida på urbaniseringstrenden kan de norrländska städerna fungera som kraftcentra som driver hela regionens tillväxt och utveckling. Norrland 2070 5 Universitet, forskning och näringsliv i symbios I och kring universiteten i Norrland samlas kreativa och välutbildade människor. Universiteten har en stark internationell anknytning och lockar till sig forskare från hela världen. Tack vare ett nära samarbete mellan industrier, företag och universiteten präglas städerna av innovation och nyföretagande. Förutom de större internationella universiteten finns dessutom flera fristående privata forskningsinstitut. Regionen har blivit en världsledande kunskapshub för affärsnyttig teknikutveckling och nya innovationer som lockar både framstående forskare och framgångsrika företag. Traditionella branscher som skogs- och gruvindustri drar nytta av symbiosen. Produktionslösningar i teknisk framkant kombinerat med stora investeringar i infrastruktur gör att man hållbart och lönsamt möter den ökade efterfrågan i världen på återvunnet och nytt trä, malm och mineraler. Tillverkningsindustrin blomstrar. Förädlade, högkvalitativa och klimatsmarta produkter är också ett resultat av närheten mellan industri, forskning och näringsliv. Vid sidan av de etablerade storföretagen frodas nya teknikoch kunskapsintensiva startupföretag som lockas av den kreativa miljön och den snabba tillväxten. Norrland unikt resmål Resande och turism har ökat markant under de senaste femtio åren fram till 2070. Hälften av världens befolkning reser till andra länder, och gärna på längre resor. Norrland är en populär turistdestination som erbjuder spännande naturupplevelser, något som blivit alltmer unikt och efterfrågat. Även de norrländska städerna lockar turisterna. Många reser från en stressig vardag i megastäderna till Norrland som erbjuder rekreation och livsnjutning. I och med klimatförändringarna har Norrland ”Levande städer, effektiva transporter och en stark ekonomi gör Norrland till en tillväxtmotor för Sverige.” dessutom ett behagligt klimat i förhållande till destinationer söderut som fått vänja sig vid att temperaturen allt oftare är över 40 grader, och ibland till och med över 50 grader. Centrum för turismen är Åre och Östersund, men även Tärnaby, Hemavan, Riksgränsen och Björkliden. Åre och Östersund har utvecklats till ett sammanhållet stråk med stark attraktionskraft för unga livsstilsföretag. Åre-Östersund-Trondheim-regionen erbjuder naturupplevelser som kan kombineras med ett rikt kulturliv, god mat och shopping. Mittuniversitetet med campus i Östersund spelar en avgörande roll för forskning inom global turism. Längs Norrlandskusten, från Alnön i söder till Haparanda i norr, lockar kustnära rekreations- och konferensmiljöer med en omväxlande struktur av badorter, hotell, småbåtshamnar, forskningsinstitut och kulturcentra. Krympande avstånd Närhet till varandra och omvärlden attraherar. 50 års medvetna investeringar i infrastruktur gör det enkelt för norrlänningarna 2070 att transportera sig i sin hemstad, inom Norrland och ut i resten av världen. Kapaciteten och robustheten i städernas kollektivtrafik har förbättrats. Järnvägen, flygtrafiken, sjöfarten, vägnätet och även IT-nätverken har byggts ut och utvecklats. Bussar, lastbilar och bilar är till del automatiserade och kan färdas på elektrifierade vägar, tågen går i hastigheter runt 350 kilometer per timme och i Norrland finns en internationell flygplats för den nya tidens flygtrafik som drivs med fossilfritt biojetbränsle. Umeå och Vasaregionen i Finland är en i stort integrerad stadsbebyggelse förbunden med hjälp av en fast förbindelse över Kvarken. Vår vision – attraktiva städer, tillväxt och krympande avstånd När man blickar bakåt i tiden tycks ofta vägen fram till nuet så självklar. Det omvända gäller i hög utsträckning när man blickar framåt. Teknikutvecklingen sedan 1990-talets början är ett bra exempel på båda företeelserna. De stora teknikgenombrotten som skett de senaste åren ser vi som självklara idag, men framstod för de flesta som fantasier i början på 90-talet. Därför utgår den här visionen från året 2070, och blickar bakåt. Vad har hänt i Norrland sedan seklets början fram till 2070? Attraktiva städer – en katalysator för tillväxt Vid millennieskiftet växte den politiska medvetenheten om behovet av att bejaka urbaniseringen i Norrland. Detta ledde fram till ett flertal beslut om strategiska satsningar på att utveckla de norrländska städerna. Denna politiska förnyelse var avgörande för den positiva utvecklingsspiral som inleddes – från stagnation till attraktiva och växande urbana miljöer. Satsningarna på att förtäta och levandegöra städerna har 2070 gjort att exempelvis Umeå, Luleå, Sundsvall och Östersund är städer där människor i hög utsträckning väljer att slå rot. De norrländska städerna lockar företag, forskningsprojekt och, inte minst, människor från andra delar av Sverige och världen. Förutom försörjning och effektiva transportlösningar erbjuder de norrländska städerna 2070 moderna och hållbara lösningar för bostäder och samhällsservice, ett rikt kulturliv och pulserande nöjesliv. Samtidigt är det nära till natur, friluftsliv, landsbygd och dessutom till resten av världen. Här möts idéer, 6 Norrland 2070 människor och kapital. Här tas initiativ inom företagande, kultur och forskning som formar visionerna om regionens framtid. Och det finns något för alla – män och kvinnor, ungdomar, studenter, barnfamiljer och pensionärer. Här bor människor hållbart, och åldras tryggt. Tillväxt som föder tillväxt Arbetstillfällen och försörjningsmöjligheter lockar människor till Norrland. De områden som står i centrum för regionens ekonomi 2070 är främst universiteten och forskningen, besöksnäringen, skogen och malmen, men även flertalet nya näringar som präglas av innovation och småföretagande. Inom dessa områden har det skapats och skapas hela tiden nya arbetstillfällen. Städernas fastighets-, bygg- och finansmarknader har som följd av den framgångsrika stadsutvecklingen vuxit till dynamiska tillväxtbranscher och internationella förebilder. Norrland 2070 7 ”Umeås täta citykärna löper längs älvens båda sidor. Tio nya broar knyter ihop staden.” Stadsutveckling för attraktiva städer – Umeå som exempel Med utbildning och forskning i världsklass, ett näringsliv präglat av innovation och gränsöverskridande samarbeten och ett stadsliv med puls är Umeå med sina 300 000 invånare navet i tillväxtmotorn Norrland. Staden Umeå kännetecknas av en tät citykärna, ett imponerande cykelvägnät och moderna bostadslösningar. Snabb tillväxttakt Vid millennieskiftet var tillväxttakten i Umeå en procent per år – en tillväxttakt nära det svenska genomsnittet. Med åren har stadens attraktivitet ökat och från 2050 har tillväxttakten legat på två procent per år – en ökningstakt som är relativt vanlig för attraktiva städer. Det innebär 6-7000 nya invånare varje år. 2070 passerade Umeå en befolkning på 300 000 människor. I resten av Norrland, de fyra nordligaste länen, bor 1,2 miljoner invånare och i hela Sverige cirka 13 miljoner. Norrland 2070 9 ”Med smarta bostäder, rikt kulturliv, kreativ företagsamhet och plats för 50 000 boende och arbetande är Ön Umeås gröna hjärta.” Ön – Umeås gröna hjärta Gröna transporter i stadskärnan Från Gamla bron till Kolbäcksbron löper Umeås citykärna längs med båda sidorna av älven och ut på Ön. Strandpromenadernas utbud av kultur- och nöjesliv är stort, och i den täta stadsbilden inåt land varvas kontor med bostäder och affärer. Universitetet är en integrerad del av citykärnan, med institutioner utspridda i staden mellan broarna. Sammanlagt tio broar knyter sedan 2035 samman Umeås centrala delar. I citykärnan möts studenter, forskare, entreprenörer, ungdomar och äldre. Här möts fritid, kunskap, kultur och arbete. Ön, mitt i Umeälven, är en toppmodern stadsdel. Här samlas allt som gör Umeå till en stad som lockar – företagsamhet och kultur präglad av kreativitet, innovation och stadens internationalisering, gröna andningshål i den täta bebyggelsen och moderna bostäder. Planeringen av stadsdelen påbörjades redan vid millennieskiftet. 2018 började bygget av den första etappen med ett bostadsområde för 10 000 Umebor. Under de följande åren har området fortsatt att expandera. Hit lockas ständigt kunskapsintensiva entreprenöriella småföretag, restauranger och butiker. Bostäderna är Umeås mest populära. 2040 togs beslutet att bygga ut området ytterligare och idag har Ön förtätats än mer och ger plats för 50 000 människor – boende och arbetande. Förutom att vara flexibla är bostäderna också smarta. Hemmet är mer än väggar och tak. Tack vare att bostaden, i alla dess delar, är uppkopplad mot internet kan mycket av vardagsbestyren underlättas. Smarta kylskåp skapar inköpslistor som skickas till matbutiken som levererar hem varorna, med ett knapptryck på telefonen aktiveras den självgående dammsugaren inför ett hastigt bestämt släktbesök och när solen skiner fälls persiennerna med inbyggda solceller ned automatiskt – både för att alstra energi och för att minska behovet av luftkonditionering för en behaglig inomhustemperatur. På Ön är hemmet ett verktyg för ett behagligare liv. Men bostäderna är inte bara till nytta för de som bor i dem. Energieffektiva lösningar kombinerat med kapacitet att ta tillvara solenergi skapar ett energiöverskott i fastigheterna. Förutom att bostäderna på så sätt blir klimatneutrala kan också energiöverskottet som man inte behöver lagra säljas på energimarknaden, och fastighetsägarna kan genom intäkterna hålla hyror och avgifter lägre. Hållbara, smarta och billiga bostäder, helt enkelt. Privatbilismen är sedan 2040 kraftigt reducerad i Umeås stadskärna – elcykeln är stadens främsta fordon. De gamla bilvägarna har i stället optimerats för cykel- och gångtrafik. Under kyliga vinterdagar värms vägarna upp och frigörs från is och snö med spillvärme från industrierna. Få invånare i staden äger bil, men vid behov finns bilpooler. De bensindrivna bilarna fasades ut under 2000-talets första hälft. 2070 drivs samtliga bilar med förnyelsebara, fossilfria, drivmedel. Som komplement till cykeln går stadens skytrain i en cirkel i de centrala delarna, från järnvägsstationen till bildmuseet, förbi sjukhusområdet, ut på Ön och över till Teg och tillbaka över älven i höjd med Rådhusparken. De automatiserade tågen avgår varannan minut och gör det enkelt att ta sig snabbt mellan centrala Umeås olika områden. Boende för 200 000 nya Umebor 10 Norrland 2070 eå C entr alsta tion Ung dom Älv ens hus sce nen Gamla Campus Institutet för arktiskt samarbete Hanna Ljungbergs park Förnyelsebart såklart – tack vare nya sätt att lagra energi Vatten, vind och sol har det alltid funnits gott om, men den stora utmaningen har varit hur man ska lagra energin från de förnyelsebara energikällorna. 2070 är detta ett mycket mindre problem tack vare teknikutveckling inom energilagring. 2070 tillgodoses hela Umeås energibehov av lokalt utvunnen förnyelsebar energi tack vare framför allt två teknikframsteg. För det första kan spillvärme från de stora industrierna i regionen vattenlagras under jord och användas i fjärrvärmesystemen. För det andra har framsteg inom batteritekniken möjliggjort att varje fastighet också kan lagra den energi som exempelvis solpaneler på fasaden alstrar. På så sätt tillgodoses inte bara energibehovet direkt, energin kan också användas för att utjämna skillnader i energibehov över tid. lven Den snabba befolkningsökningen från 120 000 vid seklets början till över 300 000 2070 har krävt nya lösningar, och stora investeringar, för att möta efterfrågan på bostäder. Boenden där storlek och planlösning enkelt kan varieras har inte bara skapat flexiblare hem, utan också en mer flexibel bostadsmarknad. En ny visionär översiktsplan togs fram 2025. Mycket medvetet har Umeå till stor del vuxit inåt mot älven, snarare än utåt. Befintliga bostadsområden har förtätats och områden mellan stadsdelar har byggts ihop. Huvuddelen av de 2000 nya bostäderna som byggts årligen har tillkommit genom en förtätning av centrala Umeå, men även genom att stadsdelar utanför stadskärnan byggts ihop. Dessutom har nya havsnära boendemiljöer skapats ner mot kusten i Holmsund och Nordmaling. Den tätare staden har kortat transporttiderna och gjort kollektivtrafik och andra investeringar för att möta efterfrågan på bostäder, såsom anslutning till fjärrvärme- och VA-nät, billigare. Um Umeä En citykärna mellan broarna ”Med avgångar varannan minut gör Umeås Skytrain-linje det enkelt att ta sig runt i staden.” Mångfaldsstaden 2070 har Umeå utvecklats till en storstad med kosmopolitisk karaktär med människor från många olika kulturer. Umeå lockar människor från hela Sverige men också från andra delar av världen. Här finns både arbetstillfällen och en social mångfald. För många är Umeå en trygg plats för att börja om på nytt, i kontrast till miljöer drabbade av konsekvenser av klimatförändringar och konflikter. Tillsammans med studenter och forskare, som också sökt sig till Umeå från utlandet, och näringslivets breda affärsnätverk är Umeås anknytning till den globala världen stark. Norrland 2070 11 Krympande avstånd – effektiva och smarta infrastruktursatsningar Genom flertalet större infrastrukturprojekt de senaste 50 åren har näringslivet och industrin kunnat växa sig allt starkare, och möjligheterna att ta sig mellan de norrländska städerna, längs med kusten, till inlandet, mot Norge, Finland, Stockholm och resten av världen har förbättrats. Nordic Light International Airport – där Norrland möter världen Det attraktiva Norrland är också det tillgängliga Norrland, både nationellt och internationellt. 2070 rör sig boende, turister, forskare och affärsresenärer smidigt till och från norra Sverige via den nya internationella flygplatsen utanför Umeå som invigdes 2065. Tack vare flygplatsens goda förbindelser ut i regionen är inrikestrafiken till och från Norrland koncentrerad till Umeå, och med flera avgångar per dag till hela Europas flygknutpunkt i Frankfurt står fönstret mot världen öppet. ”Nordic Light International Airport är Norrlands fönster mot världen.” 12 Norrland 2070 Rena resor 2070 är flygets betydelse alltjämt stark. Efter att ha nått målet om halverade koldioxidutsläpp mellan 2005-2050 är luftfarten i det närmaste utsläppsfri 2070. Alla flygresor görs på biojetbränsle, bland annat utvunnet ur halofyter, växter som kan leva i marker med hög salthalt och som därmed kan odlas i områden där matgrödor inte trivs. Biojetbränslet kombineras dessutom med flygplanens inbyggda solceller. Till och från flygplatsen Flygplatsen i sig gör inte norra Sverige tillgängligt. Avgörande är förbindelserna till och från Nordic Light International Airport. Den nya höghastighetsbanans sträckning via flygplatsen gör den tillgänglig för stora delar av regionen. Från Luleå och Sundsvall tar resan inte mer än en timme och till turistnavet Östersund kommer man på under två timmar. Mellan flygplatsen och de centrala delarna av Umeå tar man sig med fördel via cykelmotorvägarna som löper runt och igenom staden. Med uppvärmd vägbana tar man sig på elcykel från flygplatsen till centrum på mindre än femton minuter – året runt. Norrland 2070 13 ”Tågen går i 350 kilometer per timme och håller samman Norrland, Sverige och Norden.” Narvik Kiruna Gällivare Mo i Rana Haparanda Luleå Hemavan ”Förbindelsen över Kvarken integrerar Umeå och Vasa.” Uleåborg Umeå Trondheim Storlien Åre Östersund Vasa Sundsvall Gävle 300 mil fossilfritt vägnät Avstånden i norra Sverige och de stora kostnaderna för järnvägsutbyggnad gör att vägnätets betydelse för att hålla ihop Norrland fortfarande är stor 2070. En avgörande skillnad mot seklets början är dock att vägarna inte längre är synonyma med de klimatpåverkande utsläpp som vägburna fordon orsakade under det tidiga 2000-talet. Istället drivs mindre fordon på fossilfria bränslen. Även tunga vägtransporter är utsläppsfria bland annat tack vare nära 300 mil elektrifierade vägar som började växa fram i regionen redan på 2030-talet. Förutom att trafiken på vägarna är hållbar ur ett klimatoch miljöperspektiv är också vägarna i sig bokstavligt talat hållbara. En ambitionshöjning för vägunderhållet och nya driftsformer har 2070 tryggat att alla vägar i norra Sverige är framkomliga och säkra. Snabba tåg i alla riktningar Stockholm Höghastighetsjärnvägar Elektrifierade vägar 14 Norrland 2070 Från norr till söder – den kraftfulla axeln Järnvägarna har utvecklats till ett än mer attraktivt och effektivt transportmedel. Dagens tåg går utan problem i 300-350 kilometer per timme och det finns järnvägar med tåg som går i 500 kilometer per timme på flera håll i världen. Sedan 2050 finns en effektiv och kraftfull kustjärnväg från Haparanda i norr till Stockholm i söder. Järnvägen har numera dubbelspår längs med hela sträckan, omkörningsmöjligheter och automatiserade tåg. Man reser från Sundsvall till Stockholm på en och en halv timme och från Umeå till Stockholm på två och en halv timme. Olika transportmedel har dessutom integrerats – människor kan enkelt ta sin elbil till en tågterminal och där köra ombord med bilen på tågets bottenvåning och därefter ta plats i övervåningens passagerarkabin. Från Finland i öst till Norge i väst 2065 invigdes en ny och modern järnväg från Umeå till turistorterna Tärnaby och Hemavan, upp till Atlanthamnen i Mo i Rana i Norge. Godstransporterna har därigenom också effektiviserats genom att fler transporter kan gå via en Atlanthamn i norr istället för att fraktas hela vägen ned genom Sverige. Dessutom har transporterna över Kvarken utvecklats i samarbete med Finland och Vasa, och även till viss del med Ryssland som har haft stort intresse av att kunna nå Atlanthamnen i Mo i Rana. 2045 blev det möjligt att ta sig med bil via tunnlar, broar och vägbankar över Kvarken, mellan Vasa och Umeå. Vägbankar är en fast landväg som har kunnat byggas mellan konstgjorda öar på de grundare delarna av Kvarken. För att ytterligare stärka turismen i Norrland har järnvägen mellan Sundsvall och Åre, och vidare mot Trondheim, utvecklats och förbättrats. Resan från Sundsvall till Trondheim tar en och en halv timme. Från flygplatsen i Umeå går tågen med hög turtäthet i hastigheter runt 300-350 kilometer per timme till Sundsvall och vidare mot Trondheim. Nya järnvägar för malmen Precis som för 50 år sedan har gruvnäringen en stor betydelse för Norrland. För att kunna hantera transporter av de stora godsvolymerna har den gamla Malmbanan mellan Boden och Narvik förbättrats med effektiv snabbtågsräls och dubbelspår och dessutom förlängts med ett antal sidogrenar för att kunna nå alla nya fyndigheter. Sedan 2040 finns nya gruvor i Skelleftefältet, Jokkmokk, Arjeplog och Gällivare. Totalt har en sträcka om cirka 70 mil ny järnväg utvecklats och förbättrats mellan Luleå och Narvik. Norrland 2070 15 ”Att investera i stadsbyggande och infrastruktur blir mer attraktivt när Norrlands befolkning ökar och näringslivet utvecklas.” Vägen framåt För att det Norrland vi målat upp i visionen ska bli verklighet måste vi nu återgå till 2015. De avgörande investeringarna för att skapa ett Norrland som är en tillväxtmotor för Sverige kräver kunskap, politiskt mod, kapital och samarbete redan nu. Finansiering En region som vill växa behöver kapital för investeringar. Samtidigt attraherar en region som växer kapital. I Umeå förväntas det bo mer än 300 000 invånare 2070. Då behövs investeringar i bostäder, i arbetsplatser och i de anslutande gaturummen. Skanska uppskattar att investeringsbehovet för att utveckla Umeå till att 2070 vara en attraktiv stad för 300 000 invånare uppgår till cirka 230 miljarder kronor. Detta motsvarar en investering på 1,25 miljoner kronor för varje ny Umeåbo. Dessa investeringar kan i huvudsak finansieras på samma sätt som idag. Den enskilde finansierar sin fastighet via eget kapital, banklån, hyresbetalningar och kommunala avgifter. Umeå kommun finansierar sitt grundläggande stadsbyggande via intäkter för mark, avgifter och skatter. Men för att inte kommunens finanser ska begränsa stadsutvecklingen så krävs ytterligare kapital och samarbeten: • Nya finansiella instrument måste utvecklas. Pensionskapital som söker sig till investeringar med låg risk och säker avkastning kan bidra till stadsbyggnad i Umeå via olika former av offentlig-privata samarbeten, så kallade OPS-lösningar. • Fler privata förmögenheter måste byggas upp i Umeå. För mögenheter vars avkastning investeras i staden via en dyna misk lokal finans- och fastighetsmarknad. Förutom stadsbyggnadsinvesteringarna i Umeå uppskattas de större infrastrukturprojekten kopplade till stadens, och resten av Norrlands, tillväxt uppgå till cirka 200 miljarder kronor i dagens penningvärde. Satsningarna leder till kortare transportsträckor, ökad säkerhet och en minskad miljöbelastning. 16 Norrland 2070 Finansieringen av den infrastruktur som finns på plats i Norrland 2070 tror vi har skett genom: • Traditionell anslagsfinansiering via statens budget. • Nya finansiella instrument som gör det möjligt att föra pensionskapital till investeringar i infrastruktur genom olika samarbetsformer för anläggning, drift och ägande. • Ökad användning av anpassade brukaravgifter såsom väg tullar, banavgifter, hamnavgifter och avgifter på flygets starter och landningar. • Värdeökning i mark och fastigheter som kan realiseras, beskattas eller belånas för ytterligare investeringar. • Ökade lokala skatteunderlag som uppstår genom befolk ningstillväxt och framgångsrikt företagande. Genom att kombinera flera intäktskällor kan de investeringsbehov som beskrivs i visionen tillgodoses. Skanska föreslår en samarbetsmodell med fastighetsutvecklare, privata investerare och kommunala aktörer. En sådan medfinansiering kan i sin tur intressera aktörer med statliga anslag från Sverige och Europa att satsa på Norrland. De projekt som är gemensamma för de nordiska länderna genomförs till en del även med finansiering från motsvarande aktörer i Finland och Norge. I takt med att Umeå och resten av Norrland utvecklas attraheras också mer kapital till regionen i en långsiktigt självförstärkande dynamik – en positiv spiral. Investeringar i stadsbyggande och infrastruktur blir mer lönsamma när Norrlands befolkning ökar och näringslivet breddas. Norrland 2070 17 www.norrland2070.se I ”Norrland 2070: En tillväxtmotor för Sverige” tar vi sikte på framtiden. Vi målar upp en bild av hur norra Sverige och dess städer kan komma att se ut, om rätt typ av åtgärder genomförs under kommande decennier. Alltför ofta stannar framtidsdiskussionen om Norrland vid en syn på regionen som ett råvaruskafferi. Vi menar att det är viktigt att blicka bortom den tunga industrin. Ju fortare Norrland kompletterar sitt fokus på naturresurser med ett fokus på människor som den centrala resursen, desto starkare kommer regionen att utvecklas. ”Skanska vill fortsätta och fördjupa dialogen om hur Norrland kan bli en tillväxtmotor för Sverige.” Från vision till verklighet Skanska har tagit initiativ till visionen om Norrland 2070 eftersom vi vill vara med och utforma morgondagens Norrland. Vi vill fortsätta och fördjupa dialogen mellan näringsliv, offentliga aktörer och den ideella sektorn om hur vi tillsammans kan utveckla en konkurrenskraftig region för ökad tillväxt och livskvalitet. Vi ser det som särskilt viktigt att planera för: • Tätare städer med plats för alla: De norrländska städernas attraktivitet är central för regionens framtid. Moderna och smarta bostäder och ett levande stadsliv för människor i alla skeden i livet skapar en miljö att slå rot i. Urbanisering är en möjlighet, inte ett hot, för Norrland. • Förnyad fastighetsmarknad: Omsättningen av fastigheter måste öka, förvaltningen utvecklas och utbudet måste an passas bättre till efterfrågan. Tillgången på mark är en av Norrlands stora konkurrensfördelar som kan utnyttjas bättre. 18 Norrland 2070 • Internationalisering: En avgörande faktor för Norrlands befolkningstillväxt är att människor från hela världen söker sig till, och stannar i, regionen. Ökad invandring är en ödesfråga för Norrland. Skanska föreslår dessutom en stadsutställning i Norrland. 2030 har det gått 100 år sedan Stockholmsutställningen. Utställningen markerade ett avstamp för det moderna Sverige och formulerade en framtidsbild. Skanska föreslår att Umeå eller någon av de större norrländska städerna står värd för en ny stadsutställning 2030 och visar upp arkitektur, design och teknik med fokus på framtidens moderna och globala stad. Vägen framåt mot ett Norrland som tillväxtmotor för Sverige kräver kunskap, politiskt mod, kapital och samarbete. Och planeringen måste starta redan nu. I framtagandet av visionen har Skanska samarbetat med det tvärvetenskapliga forskningscentrat CERUM, Centrum för regionalvetenskap, vid Umeå Universitet. Tillsammans med studenter på universitetet har lektor Katrin Holmqvist-Sten lett ett flertal workshops och professor Lars Westin har tagit fram en rapport om Norrland och Umeå 2070. Skanska har dessutom intervjuat flera forskare från olika norrlandsuniversitet om Norrlands framtid och gymnasieelever i Umeå om vad som skulle få dem att bosätta sig i en norrländsk stad även i framtiden. Vår förhoppning är att vår vision kan ligga till grund för många konstruktiva samtal om Norrlands framtid. Om stadsutveckling, infrastrukturinvesteringar, internationalisering och mångfald. Om hur Norrland blir en tillväxtmotor för Sverige. Skanska är ett av världens ledande projektutvecklings- Umeå Universitet återfinns bland de högst rankade av och byggföretag. Verksamheten omfattar hus- och världens yngre universitet. Universitetet har över anläggningsbyggande samt utveckling av bostäder 4 000 anställda och 30 000 studenter inom fyra fakulteter och kommersiella lokaler. I Sverige har företaget och 51 institutioner. CERUM, Centrum för regional- cirka 11 000 medarbetare. vetenskap, är ett av universitetets 19 forskningscentra.
© Copyright 2024