Rädd för islam? Från mörker till ljus Orden som ingen kunde glömma
EVANGELISK- LUTHERSK MISSIONSTIDNING NUMMER 4 2015 • 50 kr Rädd för islam? Från mörker till ljus Orden som ingen kunde glömma JAG GÖR ALLTING NYTT! EVANGELISK-LUTHERSK MISSIONSTIDNING EVANGELISK NUMMER 4 2015 • 50 kr OMSLAGSBILD: HANS BRAXMEIER Rädd för islam? Från mörker till ljus Orden som ingen kunde glömma Och han som satt på tronen sade: ”Se, jag gör allting nytt”. UPP. 21:5 JAG GÖR ALLTING NYTT! REDAKTÖREN HAR ORDET ur vilken vinkel vi vill se saker och ting. Om glaset är halvfullt eller halvtomt, om våren handlar om att det gör ont när knoppar brister eller om det fantastiska under då naturen som verkat vara död bortom allt hopp sakta börjar visa tecken på liv igen. Kristen tro visar att vägen går genom död till liv. Det vill även denna utgåva av tidningen Till Liv göra. Som så ofta förr har artiklar hamnat på plats som ger ett budskap som faktiskt inte var inplanerat från början. Budskapet är: Det finns hopp om liv, ett nytt liv. Herren säger: Se, jag gör allting nytt! Ta till dig det! ELM-föreningen i Kristianstad förde under en tid en tynande tillvaro. Men något hände. Vad vet de kanske inte riktigt själva, men nu sprudlar ELF (som föreningen heter) av härligt liv. Gud gör allting nytt! Det som ligger bakom alltings förnyelse är Guds uppståndelsekraft. Om det påminner oss Bertil Kronståhl i numrets korta andakt. Den kraften fullkomnas i vår svaghet. Det är där och då som Gud kan göra allting nytt. Också i resereportaget från Indien påminns vi om detta budskap. En tid kändes ”projekt Indien” missmodigt efter nedslående rapporter, men kanske förhållanden nu visar att en möjlig väg trots allt kan öppnas – för Gud gör allting nytt! Ett av Jesu ord från korset förvandlade dödens hopplöshet för en våldsbrottsling. I dag ska du vara med mig i paradiset, fick han höra – för Herren gör allting nytt. Sist, men inte minst, får vi en rapport från barnledarkonferensen i Jönköping. 1 400 kristna barnledare samlades till bön, undervisning och lovsång. Vilket hopp det ger! Gud gör allting nytt! Innehåll 3 En flammande låga – om en växande förening MARKUS HECTOR Vi får inspireras av ELF i Kristianstad, en förening som för inte så länge sedan nästan var utdömd, men nu sjuder av liv och glädje i Jesus. 6 Ord till liv • Alltid med oss BERTIL KRONSTÅHL 8 Kort & Gott • På tråden med Henrik Birgersson 9 Själavård • Att inte duga ANDERS GÖTH Man hör ofta att ”Du är värdefull, du duger” – men när man inte känner så? Är det sant eller inte? 10 Mission • Indien – på Guds hjärta ERIK J. ANDERSSON Ska ELM, trots de stora skillnaderna mellan både Sverige och andra ELMs missionsländer, ändå göra något för Guds rike även där? Rapport från en resa i februari. VI VÄLJER HELA TIDEN 12 Orden som ingen kunde glömma ERIK J. ANDERSSON Än i dag talar Jesu sju ord på korset inte bara om Jesu lidande, utan rakt in i våra liv. 15 ELM barn • Barnledarkonferens KRISTINA RUNESON 1 400 barnledare träffades i Jönköping! Det finns hopp för Sverige. 16 Vad är det som byggs upp? JOHAN DANZ I serien ”Apostlarna läser GT” får vi hjälp att förstå ännu ett sammanhang där vi kan se Kristus i profeterna. 18 Rädd för islam? ANDERS EK Vi lever i en tid då många känner rädsla inför religionen islam. Hur ska vi se på islam utan att hamna i vare sig godtrogenhet eller rädsla? 21 Kort & Gott 22 ELMnytt & info 23 Annonser och adresser 24 Från mörker till ljus CAMILLA STRANNHAGE Annonsbilaga medföljer. 18 10 ANDERS GÖTH, biträdande redaktör 2 12 TILL LIV 4 2015 • REPORTAGE a g å � e d n a mm a l � En – OM EN VÄXANDE FÖRENING En del missionsföreningar upplever motgångar och sjunkande medlemstal. Andra har sista åren haft mer vind i seglen och fått se verksamheten blomstra. Vi besökte Evangelisk Lutherska Föreningen (ELF) som håller till i Kapellet i Kristianstad för att höra om hur de satsat och vuxit. till rapporteringen från terrorattentaten i Köpenhamn hela resan från Malmö och trillar in i ett kapell med betydligt varmare stämning. Inifrån salen övas sång och några barn hälsar välkomna till BIG – barn i gudstjänsten. För det är vad det är den här söndagen – gemensam gudstjänst för alla åldrar. Kapellet börjar fyllas med folk och snart kan samlingen börja. Det informeras om stundande årsmöte, en alphakurs som ska dra igång och dagens kollekt som samlas in kontant, genom swish eller kontokort. Maria Ekström leder samlingen och Joachim Borg predikar. Han talar om kärlekens slingriga väg till korset. Den är paradoxal och vi som vill vara Jesus lärjungar får inte alltid ihop bilden. Då får vi ropa till Gud om hjälp. Det som kan kännas omöjligt för oss – ännu mer omöjligt än att få ihop Rubiks kub – är möjligt för honom! Efter predikan är det barnens tur att sjunga. De har valt en sång på engelska: ”I love you, Jesus, deep down in my heart.” En av dem som sjunger och gör rörelser till är Izabelle Golderyd. Hon går på sång och dans, berättar hon när jag får ett litet snack med henne efter gudstjänsten, JAG HAR SUTTIT OCH LYSSNAT TILL LIV 4 2015 • men tycker också mycket om att vara i Kapellet. Det är sällan hon missar söndagsskolan eller juniorgruppen Helljus, och hon är också med i Primkören som har sina övningar här. Izabelle och kompisarna har sett Melodifestivalen kvällen innan men inte riktigt imponerats av låtarna den här gången. Nu ser de i stället fram emot sportlovslägret på Breanäs Missionsgård i veckan som kommer. – Det ska bli väldigt roligt, säger Izabelle. Barnens framträdande följs av applåder och snart får vi sjunga mer tillsammans till komp av saxofon, munspel, trummor och piano. Trots att vi denna söndag tar avstamp mot fastetiden med dess självprövning känns det familjärt och gemytligt att fira gudstjänst tillsammans. FOTON: EBBE RAGNARSSON 3 – ELF-kapellet är en oas där man får vila ut tillsammans med kära syskon i tron. Här tankar man upp för en ny vecka, hämtar kraft i undervisning, lovsång, bön och gemenskap. 4 En familj Under gudstjänsten har jag suttit på samma bänk som Sanna Thufvesson. Hon tycker särskilt om BIG-gudstjänsterna, berättar hon. Sanna följde med några kompisar från högskolans Credogrupp hit till Kapellet 2008 och har sedan dess känt en stor gemenskap här: – ELF är en andlig familj där många engagerar sig och verkligen brinner för verksamheten. Att det kommer så många unga hit ger liv och nyans åt föreningen. Denna bild bekräftas när jag vid fikat slår mig ner och samtalar med Ulrica Priebe: – ELF-kapellet är en oas där man får vila ut tillsammans med kära syskon i tron. Här tankar man upp för en ny vecka, hämtar kraft i undervisning, lovsång, bön och gemenskap. Ulrica kom med i föreningen tidigt nittiotal när man var en ganska liten krets som träffades i Nosaby respektive i Roseniuskapellet. Sedan dess har det hänt mycket med Kristianstad. Från att ha varit en militärstad, och en ganska stolt sådan, har högskolan växt och allt mer satt sin prägel på samhället. Det har också hänt mycket med ELF-kapellet. Många av studenterna har trivts och stannat kvar i både staden och föreningen. De och deras familjer har i hög grad bidragit till att förnya verksamheten. Jag frågar Ulrica vilka utmaningar hon ser för ELF. – Jag tror vi behöver hitta vägar att bli mer utåtriktade och diakonala, säger hon. Helt utan verksamhet utanför kapellväggarna visar det sig dock inte att föreningen är. De är ute med pannkakskyrkan en del nätter och gör besök på servicehem och på fängelset i förorten Vä. Dessutom arbetar de ekumeniskt för att hjälpa EU-migranter med mat och annat i Östermalmskyrkan, en församling inom pingströrelsen. Själv är Ulrica engagerad i Alpha, en kurs i kristen tro som föreningen erbjuder varje vårtermin. På höstarna bjuder vännerna i Östermalmskyrkan in till kursen. Under de tio år då Ulrica varit engagerad i Alpha har de haft mellan en och nio deltagare per kurs. En del av dem har stannat kvar i föreningen och är med än i dag. Många föreningsmedlemmar engagerar sig i arbetet varje termin och återkommer som bland annat föredragshållare, något som ökar gemenskapen kring kursen. Förnöjsamhet Ulrica menar att vi i dag väldigt lätt gör jobbet och hemmet till det viktigaste i livet. Som kristna behöver vi avsätta tid för det som är viktigast av allt. Hon är glad att det är så lätt att få tag i folk till olika uppgifter i Kapellets verksamhet. – Att delta i församlingen arbete ger väldigt mycket tillbaka. Jag undrar instinktivt om hon slant på tungan när hon sa församling, men hon säger att det är så hon uppfattar ELF. – Jag vet att vi inte är en församling i ordets fulla mening. Men jag talar nog för de flesta av oss om jag säger att vi känner oss mer som en församling än en förening. Jag blir nyfiken på hur det kommit att bli så och letar mig fram till Lars Persson, kassör i ELF och till vardags lantbrukare. Han har suttit i styrelsen i femton år. Lars upplever en stor förnöjsamhet i föreningen och ser ljust på framtiden. – Att vi är en så homogen grupp här i Kapellet har säkert gjort att vi sluppit en del slitningar. Att fortsätta vara det är förstås inget mål för oss. Tvärtom hoppas vi kunna famna bredare i framtiden och samtidigt behålla den goda stämningen och gemenskapen. Lars upplever att man genomfört förändringar i föreningens profil på ett mycket förståndigt sätt. – I dag firar vi mässa här och ibland även dop. En taktfullhet och långsamhet i övergången till TILL LIV 4 2015 • sakramentsförvaltande förening gjorde processen friktionsfri. Ingen lämnade, utan förändringen fick växa fram. Däremot har enskilda medlemmar lämnat av andra skäl och vid olika tidpunkter. Några har föredragit att fira gudstjänst på Gratia Dei eller i Kviinge församling. – Personligen ser jag det enbart som positivt att människor hittar det sammanhang där de känner sig hemma och kan växa i sin tro. Olika kyrkor tilltalar olika personer. Det är inte märkligare än att någon gillar fotboll och en annan klassisk musik. Vi välsignar varandra, säger Lars. Utmaningar Orden harmoni, glädje, förnöjsamhet och engagemang har återkommit i de samtal jag haft i Kristianstad denna förmiddag. Att man som gudstjänstbesökare kan använda sådana ord för att beskriva en kristen gemenskap förvånar mig inte. Men det förvånar mig ändå lite att personer i styrelsen, som vet så mycket om vad som föregår bakom kulisserna i en stor förening, är så uppriktigt och odelat positiva. Jag frågar ungdomssekreteraren Martin Andersson om han delar den nästan rosenskimrande bilden. Det gör han inte helt. – Vi har sämre krut i bössan nu än vi hade tidigare. Då sporrade vi varandra som predikanter och slöt upp bättre till böneträffarna. Nu är det mer liknöjt. Martin tycker också att det finns en tendens till engagemang för det som på något sätt berör en själv. Det är först när man själv blir tonårsförälder som man på allvar intresserar sig för hur ungdomsarbetet fungerar. Något annat än att det råder harmoni i föreningen vill Martin Andersson dock inte påstå så jag får snällt fortsätta min oheliga jakt på sprickorna. Gemensamt fokus Mer än en av dem jag pratat med har lovordat ordföranden Sven Hammarberg och nu ber jag honom att ge sin bild. Stämmer det verkligen att ELF har goda ekumeniska relationer, att man kunde börja fira nattvard utan inre slitningar och att man i dag upplever en nästan olösligt stark enighet om föreningens riktning och verksamhet? – Det stämmer att vi har goda ekumeniska relationer, säger Sven. Vi ser att vi kan föra samtal med andra kyrkor om det kristna livet och att vi gemensamt kan arbeta utåt i vissa proTILL LIV 4 2015 • jekt, genom att stå fasta med fötterna i vår egen tradition. Jag upplever att de andra kyrkorna i staden har stor respekt för vår frimodighet, vår bibeltillit och våra medlemmars insatser. När det gäller vår inre enighet är det ett ständigt böneämne och vi försöker arbeta långsiktigt med hanteringen av vissa svåra frågor. Samtidigt är det nog så att ett gemensamt fokus på att nå ut med evangeliet gör egna åsiktsskillnader mindre viktiga. Efter att stegvis ha insett att vi medlemmar ser Kapellet som vårt andliga hem blev det efter hand naturligt med tanken på nattvardsfirande tillsammans. Vi förstod även att vi behöver ha någon form av samling vid samma tidpunkt varje söndag. Man stänger inte sitt hem för sina barn och inget gjorde mig sorgsnare än fotspår i snön utanför dörren en söndag när vi inte haft gudstjänst. Vi behöver verkligen gudstjänsten som veckans höjdpunkt! Sven fortsätter med att kommentera medlemmarnas engagemang. – Visst finns det begränsningar i engagemang och ork. Vi måste vara medvetna om och hantera den ideella verksamhetens svagheter. Men just därför är jag så glad över vilket surr och prat det blir i gemenskapen när man slänger ut en fråga om hur vi ska nå fler med Guds kärlek. Så ska det låta när Gud håller verkstad! Izabelle Golderyd Sanna Thufvesson Både ordning och frihet Jag ska snart gå mig bort till Burger King och prova bygdens nötkött, men hinner innan dess också växla några ord med Rebecka Stridsberg, nyinflyttad förskollärare som i dag firat sin andra gudstjänst i Kapellet. Även om det är pojkvännen som känner lite folk i föreningen och dragit med henne, ska det absolut tolkas som ett gott betyg att hon kommer tillbaka efter besöket veckan innan, säger hon. – Jag uppskattar att Svenska kyrkan och frikyrkan möts i gudstjänsten här. Bibelns budskap får stå i fokus och man har syndabekännelse och vissa liturgiska moment samtidigt med lovsång och friare former. Ulrica Priebe att många fler kristianstadbor, likt Rebecka, ska hitta till Kapellet. Här söker man Guds ansikte och här vill man måna om en varm kristen gemenskap. Det går det bara inte att ta fel på. JAG KAN BARA HOPPAS MARKUS HECTOR, Malmö 5 ORD TILL LIV • PÅSKDAGEN T idigt den första veckodagen, medan det ännu var mörkt, kom Maria Magdalena ut till graven och fick se att stenen var borta från graven. Hon sprang därifrån och kom till Simon Petrus och den andre lärjungen, den som Jesus älskade, och sade till dem: ”De har tagit bort Herren från graven, och vi vet inte var de har lagt honom!” Då rusade Petrus och den andre lärjungen ut mot graven. Båda sprang på samma gång, men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom först fram till graven. Han lutade sig in och såg linnebindlarna ligga där, men han gick inte in. Strax efter honom kom Simon Petrus. Han gick in i graven och såg också linnebindlarna ligga där, och duken som hade täckt huvudet. Den låg inte tillsammans med bindlarna utan hopvikt på ett ställe för sig. Då gick även den andre lärjungen in, han som hade kommit fram till graven först, och han såg och trodde. Tidigare hade de nämligen inte förstått Skriftens ord att han måste uppstå från de döda. Därefter gick lärjungarna hem igen. Men Maria stod utanför graven och grät. När hon gråtande lutade sig in i graven, fick hon se två änglar i FOTO: M. NOTA vita kläder sitta där Jesu kropp hade legat, den ene vid huvudändan och den andre vid fotändan. De frågade henne: ”Kvinna, varför gråter du?” Hon svarade: ”De har tagit min Herre, och jag vet inte var de har lagt honom.” När hon hade sagt det, vände hon sig om och såg Jesus stå där, men hon förstod inte att det var han. Jesus frågade henne: ”Kvinna, varför gråter du? Vem söker du?” Hon trodde att det var trädgårdsmästaren och sade till honom: ”Herre, om det är du som har burit bort honom, så säg var du har lagt honom så att jag kan hämta honom.” Jesus sade till henne: ”Maria.” Då vände hon sig om och sade till honom på hebreiska: ”Rabbuni!” – det betyder lärare. Jesus sade till henne: ”Rör mig inte, för jag har inte stigit upp till Fadern än. Men gå till mina bröder och säg till dem att jag stiger upp till min Far och er Far, till min Gud och er Gud.” Maria Magdalena gick då och berättade för lärjungarna att hon hade sett Herren och att han hade sagt detta till henne. Joh. 20:1–18 ALLTID MED OSS! ”VAR ÄR MIN MÄSTARE?” Det var den fråga som for genom Marias huvud den här dagen. Hennes Herre var inte där som hon förväntat sig att han skulle vara. Han var borta! Man kan fråga sig om det någonsin funnits människor som känt sig så olyckliga som Jesu vänner gjorde under denna, som det säkert kändes, ändlösa tid då Jesus låg i graven? De hade varit tillsammans med honom i flera år och fått leva det rikaste liv som människor någonsin levat. För varje dag som gått hade deras förhoppningar på denne, mästarnas Mästare, bara vuxit. Men så hände det förfärliga att han blev tillfångatagen, fängslad, dömd och till slut avrättad. Efter det hade de i ren skräck för att själva behöva gå samma hemska öde till mötes gömt sig i ett litet rum. heller några människor känt en så jublande glädje som de gjorde när påskdagen kom och de fick återse Jesus och tala med honom! De var ju alltid så trygga i sin Mästares närhet. Och nu, efter det som hänt, var han ännu större för dem! Hade de inte tidigare förstått det så visste de nu att han har all makt och vad det innebär – att han som älskat dem in i döden är den som styr allt i himlen och på jorden. Det enda han nu behöver är lärjungar, lärjungar som tror på honom på ett sådant sätt att han kan ge också dem av sin gudomliga kraft. Han vill göra människor till segrare, segrare i sina hjärtan. MEN ALDRIG HADE VÄL JESUS, SOM SJÄLV HAR SEGRAT över alla makter, har en gudomlig, himmelsk kraft att erbjuda oss. Det är genom den vi ska segra! Han uppmanar oss att vara vid gott mod eftersom han har övervunnit världen. Och lovad vare Gud – vi får del av den segern genom vår Herre Jesus Kristus! TILL LIV 4 2015 • står till tjänst även för dem som är svagast ibland oss. Guds kraft rent av fullkomnas i svaghet! Visst är det ett härligt budskap till oss, vi som ibland känner oss både svaga och modlösa – Jesus förväntar sig inte något annat av oss än att vi tar emot av hans uppståndelsekraft så att han blir förhärligad i våra liv. Att vara kristen i dag innebär ju att vi i vår Bibel har ett facit som inte Maria hade. Inte ska vi då behöva fråga oss var vi har vår Mästare, han är ju alltid med oss! Låt oss be att vi aldrig tappar honom ur sikte. Vi kan överge honom, men han överger aldrig oss! DEN HÄR KRAFTEN Du, vår älskade Mästare, du som är vår Frälsare, hjälp oss att vara starka i tron och kärleken till dig så att vi aldrig ens behöver ställa den fråga som Maria ställde: ”Var är min Mästare?” Du känner så väl våra tankar, våra misstag och vår hjälplöshet, vi behöver dig alltid i våra liv, käre Herre Jesus! Ge oss del av din gudomliga kraft så att vi alltid kan vara dina lärjungar och sprida ditt ord. I ditt älskade namn. Amen. BÖN: BERTIL KRONSTÅHL, predikant, Hässleholm 7 KORT & GOTT På tråden • Henrik Birgersson Henrik Birgersson, ny föreståndare på Åhus Missionsgård. FOTO: ELSIE BENGTSSON En kyrka på fast grund ”För 25 år sedan kom Kebebush Rufael och jag till Sululta. Platsen bestod av några hus där folk gick omkring med sina åsnor och där alkoholmissbruket var stort. En vision föddes då i våra hjärtan om att nå dessa människor med Guds Ord. En tomt var till salu och inköptes snart av Kebebush och hennes man. I det uppläts ett av rummen för gudstjänster. Början på väckelsen var när en kalicha (trollkvinna) blev omvänd. Nu är jag så lycklig att vi fått en kyrka.” Så berättar Meaza och den kyrka i Sululta, strax söder om Addis Abeba i Etiopien, som hon talar om invigdes den 15 februari i år. Dagen hade föregåtts av intensivt arbete och så sent som kvällen innan monterades huvuddörren i skenet från en ficklampa. Riktigt allt hann inte bli klart, bara en gardin var uppsatt. Till vår glädje kom många människor, 300–350 personer. Predikstol, altarbord och dopfunt invigdes i Jesu namn och hela kyrkan ljöd av lov och tacksägelse till vår levande Gud. Dagens predikotext var Första Timoteusbrevet 3:15: Guds hus, är den levande Gudens församling, sanningens pelare och grundval. Det framfördes på ett livligt sätt och med en ivrigt engagerad församling. Ett stort tack framfördes till alla som på något sätt hjälpt till att fullfölja projektet. Min man, Sture, talade om bygget och kostnaderna och vår son, Samuel, framförde en hälsning från ELM-BV med Efesierbrevet 1:15–18. Det var ord som passade bra in på församlingen och hälsningen mottogs också med jubel! Som traditionen bjuder avslutades invigningen med mat. Oxen hade slaktats och tillrätts dagen innan och på festen och festglädjen fattades verkligen inget! Kyrkan i Sululta är byggd på fast berggrund. Låt oss be om att också förkunnelsen får handla om Jesus, vår Frälsare, som är den fasta klippan för vår tro. ELSIE BENGTSSON, Ingelsträde Till Livs juninummer – ett speciellt nummer för utdelning! Vi kommer i år att trycka upp ett antal extra exemplar av Till Liv 6/2015. På exemplaren kommer det inte stå att det är nummer 6. De kommer inte heller vara utformade som sommarnummer utan ha artiklar och bilder som kan vara aktuella året om. Tidningarna tjänar således utmärkt för utdelning och vi vill uppmana både enskilda läsare och föreningar att beställa extranummer och sprida runt om i vårt land! Ur innehållet Därför är jag kristen • Bibeln i världslitteraturen • Min väg till en kristen tro Kostnaden för extra exemplar av numret: 15 kr/st + porto Deadline för beställning: torsdagen 21 maj Beställda tidningar levereras v. 23. Hör av dig för mer info och beställning: 046-39 93 60, [email protected] 8 FOTO: ALES KRIVEC Vem är du? Jag är en dalmas (men pappa, morfar och fru är från Sydsverige) som efter att ha bott i Norge, Peru och Göteborg nu bott 12 år i Gagnef. Jag gillar matte och teknik men blev ändå missionär och har efter en brokig väg nu varit apotekstekniker sedan 2010. Hur kommer din tjänst som föreståndare att se ut? Jag kommer att vara huvudansvarig för den dagliga verksamheten tillsammans med Sofie och Helene på gården. Det blir ganska varierande: planering, information, fastighetsskötsel, arbetsledning, att vara ansiktet utåt. Hur växte ditt beslut att söka jobbet fram? ”Vad gör en missionär när den återvänt till hemlandet”, var en fråga för mig redan under studietiden, och då tänkte jag lite på missions-/lägergårdsföreståndare. Sedan har livet genom med- och motgångar bjudit på oväntade vägar – bland annat rehabilitering, halvtids sjukpension och sjukskrivning – och nu senast egenvårdsansvaret på Rättviks apotek. Ganska oväntat blev jag och en kollega uppsagda i somras. När Gud ställde en dörr öppen för en tjänst där även teologin finns med vågade jag och familjen nu ta chansen. Vad ser du mest fram emot med arbetet? Jag gillar att ordna och fixa, att möta människor och ge dem något för både kropp och själ, men framför allt ber jag om möjligheten att få lyfta fram missionsgården och arbeta för att den får fyllas av människor och liv och får ge vidare den tro som bär. Vilka är dina tankar om hur missionsgården ska drivas? En ’missionsstation’ ska vara en levande och öppen oas mitt i det pulserande vardagslivet. Det ska vara en rekreations- och utbildningsplats för den redan kristne och en ingångsplats med låga trösklar för den som ännu inte känner Jesus. Hur är det för dig och familjen att lämna Gagnef? Ett stort steg, särskilt med tanke på vårt fina hus, härliga grannar, en trivsam byggd, underbar natur och riktig vinter. Samtidigt är det ’bra timing’ när våra två äldsta barn flyttar ut, Ingrid börjar gymnasiet och Carla bara hänger med. Svårast är ändå att lämna ELM Gagnef och våra vänner och uppgifter här. Var gärna med i bön för att fler människor ska flytta till Gagnef och hitta till ELM – vi kan tipsa om ett fint hus! MARKUS HECTOR TILL LIV 4 2015 • FOTO: TODD QUACKENBUSH SJÄLAVÅRD ATT INTE DUGA Man hör ofta att ”Du är värdefull, du duger” – men när man inte känner så? Är det sant eller inte? som välmenande kristna kan försöka smälla i människor är att allt kommer att kännas superbra så fort man blir kristen. Vi kommer att se livet i softa färger, det kommer alltid att kännas som varm sensommarkväll i solnedgång med snyggaste tjejen vid sidan, bästa musiken på repeat och en back Coca Cola inom räckhåll. Det kan vara smärtsamt att falla från den illusionen. Men att lura folk in i Guds rike, det går inte. Gör man sig föreställningen att precis allt kommer att kännas som ett stort halleluja kommer man att bli så besviken. Sanningen är i stället att det blir större kontraster: mer av både svärta och djup, men också av färgrik, sprudlande glädje. Detta går igen i hur man kommer att se på sig själv. När en kristen ser sig i spegeln blir det med nya glasögon – eller rättare sagt: de rosa glasögonen har lyfts av, man ser mer av verkligheten. EN AV LÖGNERNA Nej, du duger inte ... Många har blivit peppade av sina föräldrar under uppväxten: ”Det där klarar du!” Kompisar har hjälpt till: ”Ge inte upp, du är snygg, smart och världsbäst!” Och när man har sett sig i spegeln, har man kanske tyckt att det stämt. Det är inte oviktigt att på det sättet ha fått en stark självkänsla. Man vågar mer och man klarar mer än man trott. Men när samma självkänsla försöker göra sig gällande i tron är det något som inte fungerar längre. Trons ögon tar av sig de rosa glasögonen och låter oss se verkligheten. Verkligheten är att jag inte kan tro. Jag kan inte bli en bättre människa. Jag kan inte kvalificera mig till den himmelska banketten, jag kan inte ... jag kan inte ... Detta är helt rätt. Vi kan inte. Vi kan inte, varken resonera oss fram till eller kämpa oss fram till en kristen tro. Vi kan jobba på att bli bättre människor, jo, något kan vi göra på ytan, men vi kommer aldrig åt de verkligt svarta djupen i vårt inre där mörkret faktiskt regerar. Lämnade på egen hand är vi hjälplösa. ... men du är det värdefullaste av allt! Att du duger kan gälla hur mycket som helst i det jordiska, men när det gäller tro och himmel är det något annat som gäller, nämligen att du är värdefull! Att vara värdefull hör ihop med att ha fått livet i gåva, inte bara från mamma och pappa utan faktiskt från Gud. Han önskade ditt liv. Du är värdefull för att han ville dig och ditt liv. Detta gäller 1. Parafras på Rom. 2:19b–20: Jag är korsfäst med Kristus, och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds Son som har älskat mig och utgett sig för mig. TILL LIV 4 2015 • hela vägen, från det att du var en liten människa som utvecklade huvud, hjärta, armar och tår i mammas mage, tills den dag då medvetandet inte längre är med fullt ut och kroppen sakta bereder sig på en avveckling. Hela tiden, hela ditt liv, är du önskad och värdefull för Herren Gud. Därför vill han lyfta av dig alla slags förvanskande glasögon och ge dig en ny frisk syn – trons friska ögon som ser verkligheten om både dig själv och Gud. Du får se med trons ögon hur fantastiskt värdefull du är i Herrens ögon. Du får se med trons ögon att din faktiska oduglighet att leva som Gud vill har sin motpol i hur Gud Fadern i sin stora kärlek till dig lät Jesus straffas för din oduglighet och dödas i ditt ställe och ge dig sin duglighet i utbyte. Genom honom duger du: ” ... och nu duger inte mer jag, utan Kristus som lever i mig och duger för mig ...”1 ATT SE LIVET SÅ , med friska ögon, utan vare sig färgade glasögon eller skygg lappar, innebär att livet visst får både färg och lyster. Det blir sanna färger, och sant skimmer, för där kommer att speglas något av himmelsk färgglädje också i ditt liv. ANDERS GÖTH, Malmö 9 MISSION I UTLANDET Indien – PÅ GUDS HJÄRTA Indien är annorlunda, inte bara i jämförelse med Sverige, utan också jämfört med andra delar av världen där ELM bedriver missionsarbete. Men skulle vi trots dessa skillnader kunna göra en insats i landet och i kyrkorna? Erik J. Andersson var med i en delegation som besökte Indien i februari. FOTO: RAKEL SMETAN A 1 10 FOTO: DAVID BRINARD 2 MÖRKRET HAR FALLIT när vi kommer till den lilla byn. Jag vet inte om man väntat oss dit eller om besöket blir en överraskning, men snabbt går budet om att vi kommit och det samlas ett tiotal kvinnor. Vi – det är Benedikte Nilsson, Rakel Smetana och jag, tillsammans med våra värdar, pastorerna Moshe och David. Man gör plats i husets yttre rum eller om det är en stor veranda. Pastor David tar upp en sång och ackompanjerar på trumma. Kvinnorna stämmer in och när tredje eller fjärde sången är igång är vi mellan tjugo och trettio personer församlade. Bland dem är bara en handfull män. Jag ombeds att predika och får tillfälle att berätta om en levande Gud som längtar efter gemenskap med varje människa och om Jesus som dog för att befria oss från mörkret i våra liv. Medan tolken översätter mina ord tar jag in åhörarnas blickar. De lyssnar intensivt. De längtar efter att få höra om Jesus. Präglat av hinduismen För femte gången besökte en mindre grupp från ELM sydöstra Indien nu i början av februari. I området runt staden Tuni i delstaten Andhra Pradesh har vi sedan ett tiotal år kontakt med kristna syskon i Bethesda Lutheran Ministries (BLM). Trots att syftet med resan främst var att möta BLMs ledning för samtal och att undersöka möjligheterna för fortsatt samarbete, hann vi med flera församlingsbesök som det jag beskrev här inledningsvis. Vi fick också vara med vid outreach – evangelisationsarbete i byar utan någon kristen närvaro. De flesta människor i Andhra Pradesh talar telugu och kunskaperna i engelska är begränsade. Hjälp med översättning gjorde att vi ändå kunde komma människor ganska nära och få en inblick i deras tänkande och kultur. Indien är ett hinduiskt land (över 80 procent är hinduer). Stora delar av landet är helt präglat av religionen med dess mångfald av gudar och ett kastsystem som strikt delar in människor i grupper med olika status och värde. Tron på reinkarnation dominerar också. Den innebär att man efter döden återföds till ett nytt liv på jorden. Beroende på hur man levt får man det bättre eller sämre i sitt nästa liv. Målet är att till slut nå så högt att man lämnar kretsloppet. ”Det är dit vi alla vill”, förklarade en man vi mötte, ”och därför försöker vi leva som goda hinduer så att vi fortare ska få komma dit.” TILL LIV 4 2015 • FOTON: ERIK J. ANDERSSON När vi besökte städerna kunde vi notera spår av buddism, islam och kristendom i arkitekturen, men människorna är helt präglade av hinduism och på landsbygden såg vi inte spår av något annat. Politiskt rör sig också Indien i prohinduistisk riktning, vilket gör det svårare för bekännare av annan tro, särskilt för muslimer i de delstater där de är få och för kristna som enligt officiell statistik utgör ett par procent av landets befolkning. 1. Längtan att höra Guds ord är stark. Pastor David och några kvinnor som lyssnar till Eriks predikan. 2. Ett fantastiskt mottagande av gästerna från Sverige vid BLMs barnhem. Rakel Smetana (t.v.) och Benedikte Nilsson (t.h.). 3. Indien är världens näst folkrikaste land. På gatorna i staden Tuni är det full aktivitet. 4. Hur ser denna fattiga flickas framtid ut i ett land präglat av hinduismens kastsystem? 5. "Vänj den unge vid den väg han bör vandra" (Ordsp. 22:6) står på muren framför BLMs barnhem. 6. ELMs utsända omgivna av lärare och elever vid ett skolbesök i byn Sankawaram. Kristus lyfter av bördorna dag inte understöds av någon annan missionsorganisation. Barnhem drivs med hjälp av gåvor från kristna och hinduer(!) i närområdet. Men vad händer med den lokala givarglädjen om ELM kommer in som partner till BLM? – Indiens kristenhet är mer löst organiserad än vad vi är vana vid från Sverige, Afrika och Sydamerika. Dess minst 25 miljoner kristna – kanske är de tre eller fyra gånger 4 så många – tillhör en lång rad samfund och nätverk. Bara i delstaten Andhra Pradesh listar Wikipedia 13 olika Lutheran church bodies. Till de kristna som finns med i BLM eller ingår i BLMs nätverk hör både personer och församlingar med tydlig luthersk bekännelse och gemenskaper inom andra evangeliska traditioner. – Indien är ett enormt stort land. En del talar om den indiska ”subkontinenten”. 5 Även om ELMs kontakter begränsats till en del av Indien är det kulturella avståndet gigantiskt mellan Blekinge i sydöstra Sverige och Andhra Pradesh i sydöstra Indien. ELMs erfarenheter från Östafrika och Sydamerika är av begränsat värde i kulturmötet med indiska vänner. Däremot har ELM stora kunskaper när det gäller barnhemsverksamhet och skulle kunna bidra mycket i arbetet med att utveckla 6 BLM på det området. På frågan om varför det är mest kvinnor i de kristna församlingarna svarar Moshe Badda att männens stolthet många gånger hindrar dem. En del män hanterar i stället sin nöd genom att söka sig till alkohol. Kvinnorna i utsatta samhällsgrupper hör att det finns hjälp att få i livet och man vill veta mer. I mötet med kristendomen, i mötet med Kristus, möter de något helt främmande – och fantastiskt – en Gud som inte vill vända deras låga status, deras misslyckanden och deras synd emot dem för att straffa utan i stället lyfta av bördorna och ge frälsning till just svaga människor. Tankar om BLM och ELM För en förstagångsbesökare som jag erbjöd Indien fler intryck än vad som kunde processas. Fortfarande, flera veckor efter resan, går jag och funderat på saker jag såg och samtal vi hade. Men det specifika syftet med denna resa var att utreda och undersöka möjligheterna för ELM att fortsätta – och fördjupa – samarbetet med BLM. Beslut om detta ska tas i ELMs Nämnd för Utlandsmission (NUM ) och styrelse under våren. Utan att förekomma det vill jag här ändå dela några tankar. – Bethesda Lutheran Ministries har ett gott, men smalt, ledarskap. Pastor Moshe Badda är den självklare ledaren och står för mycket av vision och organisation. Han är en man som längtar efter att få nå fler människor med Kristi kärlek och med undervisning i biblisk kristendom. Vid sin sida har han en styrelse som framför allt jobbar med det barnhem BLM driver. BLM är alltså organiserat som en one-man-ministry, vilket skiljer sig ganska mycket från ELMs organisationsmodell. – Flera av de frågor som vi hade med oss fick goda svar. Bland annat är det tydligt att BLM i TILL LIV 4 2015 • 3 FOTO: DAVID BRINARD för, om, och i så fall hur, vi ska gå vidare med mission i Indien. Omslut NUM, ELMs styrelse, BLM och alla Indiens kristna – och icke-kristna – i förbön! VI BEHÖVER BE OM VISHET ERIK J. ANDERSSON, missionsledare, Örkelljunga 11 UNDERVISNING ORDEN SOM INGEN KUNDE GLÖMMA Jesus ord på korset var inte många, men de uttryckte hans förtvivlan och törst såväl som hans omsorg och djupa tillförsikt. Än i dag talar de medkänsla och hopp in i människors liv. som såg honom avlida och de som lärde känna honom långt senare, förstod snart att hans död tjänade ett högre syfte. Den var inte meningslös – som döden i vanliga fall är – utan djupt meningsfull. Men Jesus död var inte smärtfri. Det han fick genomgå var ett plågsamt, skamfyllt och utdraget slut på livet. När Jesus blivit korsfäst var det svårt för honom att tala. Varje andetag var smärtsamt. Men han sa några saker. Man brukar tala om ”Jesus sju ord på korset” men egentligen är det sju meningar eller fraser. Inget av evangelierna har med alla, men tack vare flera vittnen får vi höra alla sju. JESUS VÄNNER, BÅDE DE 1. Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad 1 de gör. Runt korset fanns många människor. Där fanns de som hatade Jesus: Medlemmarna i Stora rådet hånade honom.2 12 Där fanns vännerna: Alla hans vänner, också de kvinnor som hade följt honom från Galileen, hade stått på avstånd och sett detta.3 Där fanns också de som skötte sitt jobb och gärna tjänade lite extra: Och de delade hans kläder mellan sig och kastade lott om dem.4 Vid korset stod också de andra dömda: Två andra brottslingar fördes också ut.5 Slutligen stod även folkmassan, de nyfikna, där: Allt folket hade samlats för att se på.6 Vem är du vid korset? Vilken grupp tillhör du? Hatarna? Vännerna? Jobbarna? Brottslingarna? Eller de nyfikna? När Jesus säger: ”Fader förlåt dem, ty de vet inte vad de gör”, vilka syftar han då på? Antagligen tänker han på dem allesammans – på oss allesammans. För vid Golgata finns egentligen bara två kategorier – han som hänger på korset och de som borde göra det. Betoningen hos Jesus ligger på: ”Fader, förlåt dem.” TILL LIV 4 2015 • Det var därför Jesus hade blivit människa och kommit till jorden. Det var därför han hade stått emot frestelsen att välja en lättare väg – i öknen och i Getsemane. Jesus lyssnade till dem som hånade honom och som sa att han kunde hjälpa sig själv. För han kunde inte göra båda och då valde han att hjälpa oss. Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör. 2. Jag säger dig sanningen: I dag ska 7 du vara med mig i paradiset. På ett sätt stör det bilden att Jesus inte korsfästs ensam. Inte ens den uppmärksamheten ges honom när han dör. Två andra brottslingar fördes också ut.8 Det blev som profeten Jesaja hade sagt: Han blev räknad bland brottslingar.9 De andra som korsfästes orkade uttala flera meningar från sina kors. Kanske hade de inte utsatts för samma tortyr före korsfästelsen som Jesus. När den ene brottslingen hånar Jesus svarar den andre: Fruktar inte heller du Gud, du som är under samma dom? Vår dom är rättvis. Vi får vad vi har förtjänat. Men han har inte gjort något ont.” Så läser vi att han säger: ”Jesus, tänk på mig, när du kommer till ditt rike.”10 ”Vår dom är rättvis” – det är syndabekännelse, insikt om hur det ligger till. ”Jesus, tänk på mig, när du kommer till ditt rike” – det är omvändelse och tro. Allt som behövs för att förändra allt. Det är långfredagens ljusaste stund när Jesus hör den bönen och svarar: Amen säger jag dig. I dag skall du vara med mig i paradiset. 11 3. Kvinna, se din son. Se din mor. En del av dem som följde Jesus var också hans vänner. Bland dessa fanns Maria, Marta och Lasarus i Betania. De var Jesus kompisar, sådana han gillade att sitta och prata med en kväll över en skål oliver eller en kaka bröd. Några av Jesus efterföljare stod honom alltså närmare som bekanta. TILL LIV 4 2015 • Det gäller också den sista dagen. Många stod på avstånd, men några nära.12 Vid Jesu kors stod hans mor och hennes syster Maria som var Klopas hustru och Maria från Magdala.13Alltså mamma, moster och så Maria från Magdala. Vi korset stod också Johannes, eller som han beskriver sig själv, ”den lärjunge som [Jesus] älskade”.14 Familj och vänner. Jesus ser dem. Han ser sin mamma som ser sin son dö. Jesus säger det enda han kan säga till sina närmaste: ”Ta hand om varandra.” Man kan göra massa teologi av Jesus ord till Maria respektive Johannes. Men främst är det Jesus avsked av dem som varit hans närmaste. Till villkoren för livet på jorden hör avskeden, att ta farväl, att säga hej då. Under mina år som missionär formades min tanke om himlen som den plats där det inte finns avsked. Ingen ska dö, men ingen ska heller vara borta så länge att det blir anledning till gråt eller osäkerhet om vi ses igen. ”Ta hand om varandra.” Det säger Jesus till sina vänner i dag också. Älska varandra – inte abstrakt på avstånd och i teorin, utan praktiskt, på riktigt och allra mest när någon gråter. 4. Min Gud, min Gud, varför har du 15 övergivit mig? Vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: Eloi. Eloi, lema sabaktani?16 Det är omkring klockan tre på eftermiddagen. Det hade blivit märkligt mörkt under några timmar och nu ropar Jesus – det måste varit en ansträngning av den plågade kroppen: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Kanske hade han svårt att uttala orden, några som står intill hör fel och tror att han ropar på Elia.17 Men vi förstår att ropet fastnade i minnet på dem som hörde det eftersom både Markus och Lukas återger det på arameiska/hebreiska. En förtvivlad, plågad röst hörs genom mörkret. Jesus citerar Psaltaren 22 – en psalm som beskriver övergivenheten hos en människa som blir föraktad och hånad. Läs den i kväll i din aftonbön: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Varför upplevde sig Jesus så övergiven? För att han bar allt det som skiljer oss från Gud och varandra, det som splittrar. Det är ju så vi ofta beskriver det som hände vid syndafallet – när ondskan kom in i världen – relationen mellan Gud och människa, mellan människa och människa och mellan människa och natur/skapelse förstördes. Nu skulle det bort som orsakat splittringen och Jesus var den som bar bort det. Han personifierade anti-relation, ofrid, icke-gemenskap. Hans rop kommer från den punkt i universum som befinner sig längst ifrån Guds ansikte – dit hade synden tagit honom. 18 5. Jag törstar. Jesus var Gud och människa. Hans mänsklighet visar sig många gånger i evangeliernas berättelse. Jesus blev hungrig och han blev trött. Han behövde vara själv för att be ibland och trivdes andra gånger i vänners gemenskap. Nu kommer det femte ordet på korset. Det är Johannes som fångat upp det och berättar det för oss. Han skriver: Jesus visste att allt redan var fullbordat, och han sade därefter för att Skriften skulle uppfyllas: ”Jag törstar.”19 Människan Jesus var på väg bort, törstande, döende. Men det han säger är också en skriftuppfyllelse. I Psaltaren 22:6 läser vi: Min kraft är uttorkad som en lerskärva, min tunga fastnar i gommen, du lägger mig i dödens stoft. Och i Psaltaren 60:22 står det: De gav mig galla att äta och ättika att dricka i min törst.20 21 6. Det är fullbordat. Det är fullbordat. Så lyder Jesus sjätte ord från korset. Vad är fullbordat? Allt 13 FADER, FÖRLÅT DEM, TY DE VET INTE VAD DE GÖR. FOTO: CONDESIGN (PIXABAY) är fullbordat. Allting är klart. Jesus konstaterar att den plan som han tillsammans med Fadern och Anden i den heliga treenighetens gemenskap lagt fast för att rädda världen, rädda mänskligheten, är fullbordad. Vad betyder det för dig och mig? Att ingenting du gör, ingenting du inte gör, kan förändra det Jesus gjorde. För det är fullbordat. Det var en räddningsplan han fullbordade, en plan som innebär att du kan få dina synder förlåtna, att du kan få leva utan skuld och skam, att du kan få leva ett helt liv inför Guds ansikte och i hans gemenskap. Vad behöver du göra för att få leva det livet? Ingenting. Du får bara ta emot det. Guds räddningsplan är fullbordad – inte bara för dig och mig och för oss som läser Till Liv – utan för hela världen, för alla människor. För hela världen är Jesus verk fullbordat. 7. Fader, i dina händer överlämnar jag 22 min ande. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 14 Luk. 23:34 Luk. 23:35 Luk. 23:49 Luk. 23:34 Luk. 23:32 Luk. 23:48 Luk. 23:43 Luk. 23:32 Jes. 53:12 Luk. 23:40-42 Vad betydde det då för Jesus själv att det var fullbordat? Jo, att han kunde återvända hem efter utfört uppdrag. Han säger: Fader, i dina händer överlämnar jag min ande. Jesus citerar ännu en psalm, den trettioförsta.23 Bo Giertz noterar att den trettioförsta psalmen var en del av varje judes aftonbön: ”Så hade han bett sedan barndomen […] och så slutade han sitt liv.”24 Så kan vi också be. den onde fienden få makt över mig. Jag ber i Jesus, din Sons, min Frälsares, namn. Amen25 ”Fader, i dina händer…” Jesus är framme. Han har gjort det han skulle och säger: ”Pappa, du kan komma och hämta mig nu.” Jag tackar dig Far i himlen för att du i nåd tagit hand om mig i dag. Och jag ber dig om förlåtelse för alla mina synder, allt jag gjort fel, och om ditt beskydd under natten. Jag lägger mig med kropp och sinne och allt jag är i dina händer. Låt dina änglar skydda mig och låt inte Joh. 19:26, 27 Luk. 23:49 Joh. 19:25 Joh. 19:26 Mark. 15:34. jfr Matt. 27:46 Eli, Eli, lema sabaktani. 16. Mark. 15:34 17. Mark. 15:35 18. Joh. 19:28. Det femte ordet på korset är på grekiska bara ett enda ord. ERIK J. ANDERSSON, missionsledare, Örkelljunga 19. 20. 21. 22. 23. 24. Joh. 19:28 Ps. 60:22 Joh. 18:30 Luk. 23:46 Ps. 31:6 Giertz, Bo, Evangelium enligt Lukas, Skeab, Stockholm 1979, s 250 25. Luthers aftonbön i reviderad form. TILL LIV 4 2015 • FOTON: KRISTINA RUNESON Tillsammans �unt �orset – barnledarkonferens i Jönköping ”Gud, du är vår Far och vi lovar dig ...” Hela stora salen i Pingstkyrkan i Jönköping var fylld med 1 400 barnledare, föräldrar, församlingsledare och volontärer som kommit till barnledarkonferensen 6–8 mars. Tillsammans stod vi med i lovsången och representerade stora delar av kristenheten i Sverige. Det var mäktigt! Under helgens lopp varvades gudstjänster med inspirerande undervisning av både talare från söndagskolenätverkets ledningsgrupp och inbjudna gästföreläsare. Vid fyra tillfällen kunde deltagarna välja mellan ett stort utbud av workshops med teman om allt ifrån ”Den lilla söndagsskolan” till ”Barn med särskilda behov”. Konferensen var fantastiskt väl organiserad. Matservering och allt praktiskt flöt utmärkt trots att vi var så många. I den rymliga foajén fick konferensdeltagarna chans att bekanta sig med varandra såväl som med alla medarrangerande organisationers specifika erbjudanden. Inese, redaktör för Droppen, var på plats och fick berätta för många om Droppens höga ambition att förse familjer och barnledare med andakter och berättelser som speglar det kristna livet i vardagen. Hon fick ett fint gensvar och många Droppentidningar gick åt, liksom en hel del exemplar av ungdomstidningen Insidan. Gud vill rusta en ny generation barn att följa Jesus Kristus! Han har något på gång för Sverige. Tar vi Guds utmaning till oss att fostra dem, var en fråga vi fick ställa oss. Under konferensen betonades också hur viktigt det är att vi som ledare sätter på oss Guds vapenrustning – Jesus – för att kunna stå beredda för vad framtiden kommer att innebära. Norrmannen Egil Svartdahl var en av talarna. Han visade uppmuntrande på hur Gud kan resa upp en generation kristna var han vill och även i en mörk tid. Gud börjar med det lilla barnet som får växa och fostras av medvetna föräldrar eller ledare. Mose och Samuel är exempel på personer i Gamla testamentet som fått vara början till en ny tid för Guds folk. På samma tema delade engelsmannen Olly Goldenberg den vision Gud lagt på hans hjärta om en ny Josuageneration – en TILL LIV 4 2015 • generation som rustas för att i frimodighet stå med i bön och tjänst och som har ett öppet öra för Guds tilltal och ledning. Samfundsledare var särskilt inbjudna för att få del av nationella söndagsskolnätverkets vision att nå Sveriges barn med evangeliet, ta del av vad som är på gång och ge stöd åt denna verksamhet. Christer Unosson, ELM Syds ordförande, berättar om sina erfarenheter: – Jag hade förmånen att delta i en särskild samling för församlingsledare. Egil Svartdahl betonade hur viktiga barnfamiljerna är för våra församlingar och föreningar. Det är en medvetenhet som vi ELMare burit med oss i generationer, men som vi behöver påminna varandra om. Han uppmuntrade oss vidare att ge småbarnsföräldrar ansvar och att stödja dem. Ett led i det är att bygga bra hemgrupper så att man i dem kan lära känna varandras barn. Varje generation får vara med och forma sin generation för Kristus och som gemenskap är vi med och formar framtiden. Vi får hedra dem som gått före oss och bygga för dem som kommer efter oss. Jag ser tillbaka på helgen fylld av tacksamhet och glädje och med en lovsång i hjärtat till Gud för allt det han är och vill göra för barnen genom föräldrar och barnledare! Till tröst för dig som missade konferensen kan jag berätta att mycket av undervisningen kommer att finnas på nationella söndagsskolnätverkets resurssida: jesustillbarnen.se. Det är en resurssida med bland annat en materialbank för barnledare och föräldrar. På konferensen lanserade vi Bibelmaraton! Bibelmaraton är en utmaning att tillsammans i familjen läsa Bibeln regelbundet. Nu får vi alla, med särskild inbjudan till barnfamiljer, vara med på denna satsning! Vilka vill du bjuda in till Bibelmaraton? Bibelmaratonplaner finns att beställas på [email protected] eller på telefon 0722-457 707. Se mer info i annonsbilagan. I början av augusti kommer bibelmaratonplaner att skickas ut med droppentidningen och maratonet gör sedan sin kick-off i september. KRISTINA RUNESON, ELM Syds barninspiratör 15 FOTO: PAUL SEGAL APOSTLARNA LÄSER GT UPP? BYGGS SOM DET ÄR VAD Jakob, Jesus bror, citerar ett ord ur Amos för att bekräfta att hedningarnas omvändelse var en profetisk uppfyllelse. Den var återuppbyggnaden av Davids fallna hydda. Men när vi läser orden i Amos är intrycket snarare att de handlar om Israels militära erövring. Hur läste egentligen de första kristna Gamla testamentet? 16 FOTO: ADAM BAKER TILL LIV 4 2015 • hur apostlarna läste Skrifterna behöver vi sätta oss in i deras situation. De hade under tre år vandrat tillsammans med Jesus för att till sist vara vittnen till hans uppståndelse från de döda. Det hade övertygat dem om att han är löftenas uppfyllelse. På samma sätt avgörs hur vi i dag tolkar Gamla testamentets skrifter av hur vi förstår Jesus. Med andra ord blir nyckelfrågan, både för oss och för apostlarna: Vem är Jesus Kristus och hur förstår vi honom och det han gjort? OM VI SKA KUNNA FÖRSTÅ Jesus förklarade vem han är Apostlarna hade blivit undervisade av Jesus själv om detta: Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla, säger han.1 Och i ett annat sammanhang: Ni forskar i Skrifterna, för ni tror att ni har evigt liv i dem. Det är just de som vittnar om mig.2 På vägen till Emmaus förklarade Jesus utifrån Mose och profeterna vad det stod om honom i alla Skrifterna.3 Att Gamla testamentet vittnar om Jesus ringer alltså i apostlarnas öron när de läser det. De går in i Jesus egen förståelse av Skrifternas budskap och utlägger hur de uppenbarar Kristus. Han är svaren på Guds löften till Abraham, Moses och Israels folk och uppfyllelsen av profetiorna som gavs Jesaja, Jeremia och Hesekiel. Alla Guds löften har i honom fått sitt ja, skriver Paulus.4 är Herren Jesu nåd som frälst dem. Det är för att understryka detta som Jakob säger: Bröder, hör på mig. Simeon har berättat om hur Gud först såg till att han vann ett folk åt sitt namn bland hedningarna. Det stämmer överens med profeternas ord, där det står skrivet: Därefter ska jag vända tillbaka och åter bygga upp Davids fallna hydda. Jag ska bygga upp dess ruiner och upprätta den igen, för att alla andra människor ska söka Herren, alla hedningar över vilka mitt namn har nämnts. Så säger Herren som gör detta, det som är känt från evighet. Jakob uppfattar här det som skett genom hedningarnas omvändelse som uppfyllelsen av Guds löfte att bygga upp Davids fallna hydda. Det hade kanske inte varit något konstigt med det om det inte varit för det sammanhang och ordval som återfinns i texten han citerar ur Amos nionde kapitel. Vårt spontana intryck när vi läser den är nämligen att det som Jakob citerar i sitt ursprungliga sammanhang handlar om Israels erövring genom vapenmakt: Erövring, mission eller båda och? På den dagen skall jag resa upp Davids fallna hydda, mura igen dess sprickor och resa upp det som är nerrivet. Jag skall bygga upp den som i forna dagar, så att de kan ta i besittning vad som är kvar av Edom och av alla hednafolk över vilka mitt namn har nämnts, säger Herren, han som gör detta.5 I Apostlagärningarna 15:13–18 kan vi se exempel på detta sätt att läsa Gamla testamentet. Bakgrunden är en diskussion bland de judekristna om vilka regler som ska gälla för de hedningar som kommit till tro. Några hävdar att de hednakristna måste in under Mose lag, men Petrus replikerar att det är genom tron på Herren Jesus de räddas. De hednakristna har redan fått Anden och det Enligt apostlarna byggs Davids fallna hydda upp genom att Gud insätter en son till David som regent för folken. Någon militär makt förutsätts inte utan det sker genom omvändelse och tro, dop, syndernas förlåtelse i Jesu namn och den helige Andes gåva. Vi kan naturligtvis fråga oss om Amos ser detta när han skriver. Profetian tycks 1. Matt. 5:17 2. Joh. 5:39 3. Luk. 21:27 TILL LIV 4 2015 • i första hand handla om hur kungariket rent världsligt återställs. Men om vi ska läsa Bibeln utifrån apostlarnas förståelse – vilket är den rimliga läsningen som kristna – leder Anden Amos till att samtidigt uttala något som syftar vidare på Kristus. I egenskap av att vara Davids son uppfyller Jesus Guds löfte till David om en evig regent på hans tron. Ordet i Amos uppfylls sedan i varje människa, också bland hedningarna, som i tro tar emot Jesus Kristus och infogas i hans rike, Kyrkan. Jesus blir trodd, människor får ta emot den helige Ande och börjar leva tillsammans i Guds församling. Det är den levande verklighet som apostlarna får se uppfyllas inför sina ögon. Vad spelar då detta för roll? Vad spelar då detta för roll, kan man fråga sig. Låt mig nämna två saker: För det första visar det att apostlarna inte är konstiga i sin förståelse av Gamla testamentet. Tvärtom, de läser profeterna i enlighet med hur de genom Jesu Kristi undervisning, och framför allt genom hans död och uppståndelse, fått lära känna honom som löftenas uppfyllelse. För det andra är det naturligt att vi, när vi läser Gamla testamentet, också läser det utifrån facit – alltså utifrån hur Gud redan har handlat genom Jesus Kristus, genom utgjutandet av Anden och genom att sända sin kyrka ut till alla folk. således frimodigt se Jesus när en messiasgestalt blir utlovad, när Moses och Israel får löftet om en ny profet, när David får löftet om att en son ska sitta på hans tron för evigt eller när Jesaja profeterar om Sonen som ska födas och om Herrens lidande tjänare. SOM KRISTNA KAN VI 4. 2 Kor. 1:20 5. Amos 9:11–12 JOHAN DANZ, präst, Hyssna 17 AKTUELLT ÄMNE islam? RÄDD FÖR Vi lever i en tid då många upplever en rädsla för religionen islam. Är den befogad? Hur ska vi – som kristna och som medborgare – se på islam utan att hamna i antingen godtrogenhet eller islamofobi? 18 FOTO: HANI AMIR TILL LIV 4 2015 • Det är en plikt för varje frisk vuxen muslim som har ekonomiska möjligheter att en gång i livet vallfärda till Mekka och närliggande områden. har frågor om förhållandet mellan religionen islam och islamism blivit allt mer angelägna att söka svar på. Det är numera inte enbart religionsvetare och forskare som funderar över dem, våldet som utförs i islams namn har gjort dem till frågor som vanliga människor tänker över. Det finns en oro för utvecklingen i länder utanför vårt direkta närområde, framför allt för rörelserna IS i Mellanöstern, och en oro för islamistiska terrordåd och attacker i Europa. Samtidigt som islamistiska grupperingar, terrorgrupper och extrema tolkningar av islam fördöms av de stora svenska muslimska organisationerna tros omkring trehundra svenska muslimer ha rest till Syrien för att strida för Islamiska Staten. Varför ser de unga svenskar som väljer att resa till Syrien för att kriga för IS denna gärning som en del i sitt utövande av religionen islam? Och vad består egentligen kopplingen mellan islam och islamism i? UNDER DEN SENASTE TIDEN Rädsla för klarspråk Det finns en rädsla för att diskutera dessa frågor i Sverige i dag. Bara att lyfta ämnet på ett sätt som öppnar för en möjlig koppling mellan islam och islamism uppfattas av många som ett första steg mot misstänkliggörande av muslimer. Denna rädsla är förvisso befogad. I Sverige och Europa lever muslimer i minoritet och det finns stora problem med antimuslimska strömningar. I många av Europas parlament sitter partier som systematiskt skuldbelägger muslimer och hetsar mot dem, bland annat med förevändningen att de kritiserar religionen islam. Utan att därmed bifalla sådana röster behöver vi göra en ideologisk analys av islam och ge utTILL LIV 4 2015 • rymme för en saklig idédebatt. Vi kan respektera den enskilde muslimen och samtidigt göra en analys av islam och i den också visa på sådant vi uppfattar som brister. Oheliga tolkningsallianser I Sverige finns det sekulära och antireligiösa röster som är kritiska till såväl islam som kristendom. En del av dess företrädare ger en bild av kristen tro och Bibeln som många av oss inte upplever representativ. För att lättare kunna framställa kristendomen och Bibeln på ett negativt sätt bortser de från dess tusenåriga tolkningstradition och struntar i att se på hur texten förståtts av kyrkan. Har man ambitionen att sabla ner sina motståndare är ett sådant förhållningssätt mycket effektivt. Om man däremot försöker förstå något är det knappast produktivt. Det kan därför förvåna mig att en del kristna debattörer och tänkare, som med största sannolikhet har stött på denna ohederliga attityd och inställning från sekulärt håll, förhåller sig på samma sätt gentemot islam. Man ignorerar de förklaringar till svåra texter i Koranen som företrädare för den muslimska traditionen ger och uppvisar ingen ärlig ambition att förstå hur texterna tas emot av dem som utövar religionen. Det är viktigt att förstå att islam är en otroligt bred och mångfacetterad rörelse med flera olika inriktningar, skolor och tolkningstraditioner. Skall man söka fastställa förhållandet mellan islam och islamism måste man alltså börja med att definiera vilken inriktning, skola och tolkningstradition man diskuterar. Gör man inte det, utan förenklat påstår att islam är på ett visst sätt eller säger en viss sak om exemLI A pelvis religiöst F T motiverat våld, sällar man sig till de fundamentalister som inte förmår att se nyanser i traditionen. Det är värt att notera att det i diskussionen kring dessa frågor finns en ohelig allians mellan antimuslimer och fundamentalistiska islamister. Båda menar att de själva har tolkningsföreträde att avgöra vad islam är. : E O O Religiös kontra politisk kritik För att få ett grepp om idéinnehållet i den breda muslimska traditionen kan man förenklat dela upp det i religiöst och politiskt. Ur ett kristet perspektiv bör man förhålla sig kritiskt till det religiösa innehållet. Islam erkänner inte Gud som treenig, ser inte Jesus som Gud och lär inte att Jesus dött för att försona Gud och människan. Islam förnekar alltså de allra mest centrala delarna av den kristna tron och evangeliet är följaktligen oförenligt med islams religiösa tankesystem och budskap. Det politiska idéinnehållet är betydligt svårare att greppa eftersom tolkningarna här går isär mellan olika muslimska traditioner. För de flesta muslimer i Sverige innebär det inte någon konflikt att leva i ett demokratiskt och sekulärt land och samtidigt praktisera sin religion. Det finns dock islamistiska rörelser som menar att hela samhällets uppbyggnad, dess juridiska system såväl som politiska liv, ska formas efter idéer hämtade från islams tolkningstradition och källor. Ett sådant förhållningssätt är djupt problematiskt ur samhällssynpunkt eftersom det är oförenligt med grundläggande demokratiska fri- och rättigheter. 19 IR S P AS TE H FOTO: DAVE RUTT Ovan: Muslimer tror att Koranen är Guds oförvanskade ord och därmed islams centrala heliga skrift. Muslimer tror att alla Koranens verser uppenbarades för Muhammed av Gud via ängeln Gabriel under många tillfällen mellan år 610 och fram till Muhammeds död år 632. Vänster: Den islamiska trosbekännelsen: Jag bekänner att det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud. Vi ser alltså hur både det religiösa och det politiska idéinnehållet i islam kan kritiseras, men av helt olika anledningar och utifrån helt olika utgångspunkter. De religiösa idéerna i islams tradition är oförenliga med det kristna evangeliet, men inte skadliga för samhället och bör mötas med respekt. Om de politiska idéerna i islams tradition tolkas som påbud som ska förverkligas i samhället här och nu är de destruktiva om bör bemötas som andra politiska, antidemokratiska idéer och system. Det våld som utförs i islams namn motiveras av tolkningar från idéer ur islams tradition och källor. Det måste tas på största allvar. De extrema och politiska idéer som faktiskt finns i islams tradition är farliga om de tolkas som att de skall förverkligas här och nu. Men på motsvarande allvar måste de moderata uttrycken av islam tas. Gör man det ser man bredden i islams tradition och kan undvika både att landa i förenklingar och fördomar å ena sidan och att sticka huvudet i sanden och inte ta problemen på allvar å den andra. att som kristen glädjas när antimuslimska idéer får fäste i vårt samhälle. Dess företrädare låter de extrema rörelserna och tolkningarna av islam få representera sann islam och uppvisar både ovilja att oförmåga att se nyanserna i religionen och att analysera och diskutera själva dess idéinnehåll. Ett sådant oärligt förhållningssätt är inte konstruktivt. DET FINNS INGEN ANLEDNING ANDERS EK, Malmö, vikarierande lärare på Strandhems Bibel- och lärjungaskola 20 TILL LIV 4 2015 • KORT & GOTT Ny frimodighet i tjänsten Om du kommit till Åhus Missionsgård vid åttatiden lördagen den 14 mars (ja, just då finalen i Melodifestivalen drog igång) hade du sett ett antal män – både unga och äldre – gå två och två i lugn promenad runt gården eller sitta i något hörn inne i huvudbyggnaden. Allvarliga, ja till och med tyngda. De talade om sina sår och sina synder och bad för varandra. Suckar och bönesuckar. Om du kommit en timma senare hade du sett samma personer tillsammans stå upp och sjunga. Några med stora leenden. Några med stilla tårar av tacksamhet rinnande nedför kinderna. Förvandlingen skedde vid korset. Befrielsen skedde vid korset. I korsets verkstad blir det konkret och tydligt att Jesus bar all synd, alla sår och all smärta på korset. ”He is the hero of our time.” Årets predikantdagar följde inte de vanliga rutinerna. I stället för missionsgårdarna Strandhem och Fridhem var det Åhus. I stället för ett traditionellt program ägnades hela helgen åt en amaniworkshop. Amani är ett koncept för försoning och återupprättande av kristna syskonrelationer. Det utarbetades i Rwanda och i Kenya som ett kyrkans svar på etniska konflikter, men dess tydliga bibelförankring och befriande själavårdande ton gör att det passar för alla människor som bär på sår, smärta och synd. Att vara predikant innebär inte att man inte bär på och kämpar med sådant. Så det var gott att mötas i Åhus för samtal, uppbyggelse, befrielse och ny frimodighet i tjänsten. FOTO: ERIK J. ANDERSSON ERIK J. ANDERSSON, som i år firar 10 år som ELM-predikant Bibelns år 2015 – hunger efter Herrens ord? Se dagar ska komma, säger Herren, HERREN jag ska sända en hunger i landet, inte en hunger efter bröd, inte en törst efter vatten, utan efter att höra HERRENS Ord. Amos 8:11 Flera glädjande initativ har nyligen tagits för att fler människor ska upptäcka välsignelsen och rikedomen i att regelbundet läsa Guds Ord. ”Anta utmaningen” är Svenska Bibelsällskapets upprop som syftar till att utmana alla som vill läsa Bibeln varje dag under 2015. Här finns även möjlighet att dela utmaningen och glädjen över bibelläsandet med andra. Anmäl dig på antautmaningen. se och följ diskussionen på Facebook! Som vi kunde läsa i förra numret av Till Liv ger Svenska Folkbibeln (SFB) ut en ny, TILL LIV 4 2015 • reviderad upplaga av Nya testamentet och Psaltaren. BV-Förlag marknadsför Svenska Folkbibeln i samtliga utföranden och även den nya Folkbibeln i en särskild bibelkampanj under 2015. Beställningar görs via webshopen: www.bvforlag.se Det finns i dag en mängd bibelappar tillgängliga som förtjänar att tipsas om. You Version är en av dem. Den har hundratals bibelöversättningar på olika språk och går att ladda ner till alla mobila enheter. Du kan läsa och studera Bibeln i appen, anteckna och markera dina älsklingsverser med mera. Folkbibeln har publicerat en egen app med sin moderniserade textutgåva. Hela bibeltexten är inläst och med ett extra tryck får du också lyssna till Guds Ord i en ljudenhet! I appen finns även en bra sökfunktion, bibelläsningsplan och översikt över kyrkoårets texter. Kyrkoåret heter Gabriel Fjellander Medias nya app. Du får i den all information om kyrkoårets texter, böner och lämpliga psalmer. Bibeltexterna är länkade till Bibel 2000. Inom ELM är det många som gärna läser olika andaktsböcker och det är verkligen glädjande. Men vi tror att också själva bibelläsandet behöver få en renässans. Passa på att uppdatera dig med en ny bibelutgåva! Och be om en större hunger efter Herrens Ord (Ps. 119:105)! Att vi lever av hans tilltal i Bibeln är en överlevnadsfråga för Guds folk. JENS LUNNERGÅRD, sekreterare i BV-Förlag 21 ELM NYTT & INFO Senaste nytt från ELM-BV, ELM Nord, ELM Syd och ELU. Fler nyheter från ELMBV hittar du på www. elmbv.se. Där kan du även prenumerera på nyheter via mejl. Peru Under början av året arrangerade våra missionärer, Thomas och Anne-Dorthe Moesgard-Christensen, sommarkurser i engelska i Piura. Intresset för kurserna ökar stadigt. Arbetet i Piura är kopplat till den nationella kristna studentorganisationen AGEUP (motsvarande Credo). Thomas och AnneDorthe deltog tillsammans med några studenter från Piura på AGUEPs sommarläger i februari. Nu vill man försöka starta en ungdomsgrupp i kyrkan i Piura för att kunna bjuda in ungdomarna dit. Kenya Det har rapporterats om oroligheter vid missionsstationen i Atemo. Missionärerna från Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland (SLEF) har tillfälligtvis fått flytta från sina bostäder och inväntar fortsatta anvisningar från kyrkans ledning. Även på andra plaster har det förekommit oroligheter vilket kopplas till det planerade årsmötet i slutet av mars. Från barnhemmet Bethesda (BCM) rapporteras att antalet hemlösa barn som kommer dit hela tiden ökar. BCM har därför investerat i två nya toaletter. Köket har genomgått en omfattande renovering och ny köksutrustning har införskaffats. Man bygger också nya klassrum med plats för undervisning av 80 elever. Sverige Det blir en temadag om nyplantering i Sverige på Missionsgården Strandhem. Se separat annons. ELM-BVs styrelse sammanträder fredag den 17 och lördag den 18 april i Roseniuskyrkans lokaler i Stockholm. 4–7 juni håller ELM-BV årskonferens i Västerbotten. Torsdagen den 4 är samlingarna i ELF Umeå, övriga dagar på Missionsgården Fridhem i Vännäs. Mer info finns på www.elmbv.se och i kommande nummer av Till Liv. Arbetet med att formulera ett avtal mellan Chiclayos evangelisk-lutherska kyrka och missionsorganisationerna pågår aktivt. I början av mars reste missionssekreterare Helene KoefoedJespersen från ELM Danmark till Chiclayo för att ha möten med representanter från den amerikanska missionsorganisationen WMPL och kyrkans ledning. Helene fick också ett par dagar i Piura tillsammans med missionärerna där. Etiopien På internatskolan ACYM i Asella har det bott tolv pojkar och elva flickor år 2014. De får mat, skolböcker, sjukvård, fritidsaktiviteter och andlig undervisning. Under året som gått har myndigheterna ställt högre krav på ACYMs verksamhet och lokaler. Man förhandlar med myndigheterna för att nå en överenskommelse som inte innebär alltför stora ekonomiska kostnader. I Dire Dawa har kyrkan kommit efter med att betala statlig skatt. En del medel som är öronmärkta för skatteinbetalningar har använts för att täcka andra utgifter. En stationsföreståndare har avsatts och flyttats till Zwai. Kyrkan har också lagt fast en plan för att klara skatteinbetalningarna för innevarande år. I april reser Henrik Højlund och Jonny Bjuremo, tillsammans med Olof Göransson som representerar litteraturorganisationen Scriptura, till Etiopien för att undervisa vid kyrkans pastorskonferens och delta vid dess årsmöte. Läs om invigningen av kyrkan i Sululta på s. 8. 22 Bussresa till ELM-BVs årskonferens, 4–7 juni 2015 Med buss kommer du ända fram till Vännäs, enkelt och billigt! Resplan enligt följande, exakta avrese- och upphämtningsplatser meddelas senare. Onsdag 3/6 2015 Ca kl. 17 avresa från Malmö/Lund, kl. 18–19 från norra Skåne. Ytterligare upphämtningsställen längs vägen sker efter överens kommelse. Ankomst till Vännäs på torsdag förmiddag den 4/6. Söndag 7/6 2015 Hemresa på eftermiddagen efter konferensens slut. Tillbaka i Skåne på måndag förmiddag den 8/6. Prisexempel per person 50 deltagare: 800:– 30 deltagare: 1 335:– 20 deltagare: 2 000:– Vänta inte med att anmäla dig! Senast den 15 april vill vi ha din anmälan. Frågor och anmälan görs via mejl eller telefon enligt nedan. Henrik Nilsson [email protected], 0706-86 82 51 Sven-Gunnar Gunnarsson [email protected], 0731-80 38 90 TILL LIV 4 2015 • Dina bilder till almanackan? BV-Förlag ger varje år ut Till Livs Almanacka med fina fotografier och gott om plats att skriva på. Kyrkoårets texter och teman finns med för varje söndag. Vill du bidra med bilder till 2016 års almanacka? Skicka dina foton senast den 1 juni 2015 till Design för Livet, Sandgatan 14B, 223 50 Lund Om det är några få bilder kan du mejla dem till [email protected], annars får du gärna bränna dem på en CD-skiva eller dela dem i en mapp på Dropbox. De bästa bilderna publiceras i almanackan och som belöning får du ett exemplar av Almanacka 2016. Temadag om nyplantering Lördagen den 11 april anordnar ELM tillsammans med ELM Syd och ELM Örkelljunga en temadag om ELMs nyplanteringsarbete – På Nya Platser, Färdiga, Gå – på Strandhem. Välkommen till en dag av relevant och spännande undervisning, seminarier och gemenskap omkring den viktiga frågan hur vi kan nå vidare med budskapet om Jesus i vår tids Sverige. Vi är glada för att Magnus Persson från United Malmö, som har stor erfarenhet av nyplanteringsarbete i Sverige, kommer att föreläsa under dagen. Program läggs ut på www.elmbv.se Anmälan: Senast torsdagen 2 april till [email protected] Kostnad: 100 kr/person Konkreta utmaningar Fokus på själavård och samtal Lär känna dig själv och Gud bättre Öppenhet för Den Helige Andes kraft och verk Utlandsresa till Israel – långt mer än turister hinner upptäcka Bibeln som auktoritet för lära och liv Landa i vad Jesus gjort för dig ELM-BV www.elmbv.se Missionsgården Strandhem Smålandsvägen 48, 286 35 Örkelljunga Tfn 08-559 231 04 E-post [email protected] Ordförande Arne Engström Tfn 042-678 30, e-post [email protected] Organisationssekreterare Ola Hector Tfn 08-559 231 57, e-post [email protected] Ekonomi E-post [email protected] ELM-ekonomi, Smålandsvägen 48, 286 35 Örkelljunga Missionsledare Erik J. Andersson Tfn 08-559 231 42, 0700--212 619 E-post [email protected] Informatör Isak Engström (tjänstledig) E-post [email protected] Missionssekreterare Jonny Bjuremo (Eritrea, Etiopien och Kenya) Tfn 08-559 231 47, 0702-707 695 E-post [email protected] Fredrik Smetana (Sverige) Tfn 070-533 59 00, e-post [email protected] Rakel Smetana (Indien och Peru) Tfn 0705-321 446, e-post [email protected] pg 5 58 43-7, bg 476-1144 autogiro (8327-9) 23 699 246-7 ELM NORD www.elmnord.se Ordförande Lars Göran Brandt E-post [email protected] pg 37 52 74-8, bg 5782-4096 ELM SYD www.elmsyd.se Ordförande Christer Unosson, tfn 0435-534 90 E-post [email protected] pg 38 16 87-3, bg 917-4418 ELU www.elungdom.se Ordförande Daniel Ringdahl, tfn 0768-985 551 E-post [email protected] pg 3 16 86-9, bg 305-0960 BV-Förlag www.bvforlag.se E-post [email protected], tfn 042-14 57 22 Bollbrogatan 8, 252 25 Helsingborg Försäljning av förlagets böcker finns även i Strandhems bokhandel och på Fridhem. pg 87 81 74-2, bg 503-3147 TILL LIV www.tillliv.se Ägare och utgivare EL M-BV Ansvarig utgivare Erik J. Andersson Till Livs redaktion Sandgatan 14B, 223 50 Lund, Markus Hector (red.), tfn 0708-319 909 E-post [email protected] Anders Göth (bitr. red.), tfn 0708-279 110 E-post [email protected] Redaktionsråd för Till Liv Erik J Andersson, Caroline Petersson, Daniel Hermansson Redaktör för Begrunda Peter Henrysson, tfn 046-211 84 61 E-post [email protected] Grafisk form Isak Engström Expedition & annonser Till Liv, Sandgatan 14B, 223 50 Lund Tfn 046-39 93 60, e-post [email protected] Annonser insändes senast: 10:e jan, mars, maj, aug, okt, nov. Kostnad för privata/kommersiella annonser: 10:50 kronor/spaltmillimeter, min pris 125 kr (ELM/ELU-föreningar: 5:50 kr/mm) Gåvor och kollekter till Till Liv: pg 607 98 93-1, bg 5316-4000 Prenumeration pg 607 98 94-9 Till Liv ny pren./pdf 350 kr; fullpris 700 kr ordinarie 490 kr; student/pdf 260 kr taltidning 490 kr (ny pren. 350 kr) Begrunda, 2 nr/år (bilaga i Till Liv) För Till Liv-pren. 80 kr/år Endast Begrunda 100 kr, lösnummer 50 kr Prenumeration Rebecka Carlsson, Hanaskogsvägen 590, 291 95 Färlöv E-post [email protected] Tfn kväll och helg 0708-578 343 Tfn dagtid 046-39 93 60 (Design för Livet) Tryck Trydells tryckeri, Laholm 19:e årgången ISSN 1402-1838 Läs mer på strandhem.nu TILL LIV 4 2015 • 23 Bilaga medföljer. B POSTTIDNING Vid obeställbarhet återsänds tidningen till Rebecka Carlsson, Hanaskogsvägen 590, 291 95 Färlöv FRÅN MÖRKER TILL LJUS En dikt av CAMILLA STRANNHAGE, Lund Mörker Alla springer Springer omkring Förvirrade Vilse Rädda Osäkra Mörker Det är hopplöst Meningslöst Ljuset kommer Ljuset är här Det stiger likt solen Solen i öster Alla springer Springer omkring Klarsynta På väg Lugna Säkra Ljus Det är hoppfullt Meningsfullt Ljuset är här Ett kors Tack Jesus! NÄSTA NUMMER UTKOMMER CA 4 MAJ Bibeln i hemgruppen • INTERVJU Den uthålliga bönen • ORD TILL LIV Tid att gå vidare • INTERVJU
© Copyright 2025