1. No category

NYHETSBREV juni 2015 Innehåll: Sommarstugan | Kontakt
Sommarstugan
Det var 1873 det började.
Då började August Strindberg skriva resebrev från Sandhamn där han jobbade som telegrafelev. Dessa resebrev tände
längtan efter natur, frisk luft och friska bad i skärgården. De som längtade mest var dåtidens kulturelit: Albert
Engström, Anders Zorn, Bruno Liljefors, Carl Larsson, Gustaf Fröding,Verner von Heidenstam… Några av dem hyrde
en sommar på Östra Lagnö. Och sen var karusellen igång. Albert Engström köpte en gård utanför Grisslehamn,
forts. sid 2
Nils ledare
Inledningen till Idas sommarvisa “Du ska
inte tro det blir sommar, ifall inte nån sätter
fart ...” ger en tankeväckande introduktion
till den period vi ser fram emot. Den
välbehövliga semestern. Då vi ska göra
allt det där vi inte hunnit med under en
ser till att ladda batterierna med positiva upplevelser. Då kan
benen vara fulla med spring även när vi ställt in vårt metspö i
väntan på nästa napp!
Vi önskar er en riktigt skön sommar, var ni än befinner er, så ses
vi till hösten.
stressig arbetsperiod.
Men oavsett om vi tillbringar vår tid i sommarstugan eller reser
omkring för att se spännande saker, är det viktigt att vi själva
Nyhetsbrev nr 23 • juni 2015
Med bästa hälsningar
Nils Johansson
Bruno Liljefors köpte Bulleröarkipelagen, Anders Zorn
köpte segelbåten Mejt. Och så besökte man varandra,
målade, skrev men framförallt festade.
Grosshandlarvillan
Efter att dessa sekelskiftets kulturpersonligheter krattat
manegen kom alla andra efter. Först grosshandlarna som
till en början hyrde fiskarfamiljernas boningshus medan
fiskarna själva flyttade ned till sjöboden. Men ganska snart
ville grosshandlaren rå sig själv, köpte mark och byggde
sitt eget hus, vad som vi idag kallar grosshandlarvillor.
Dit flyttade hela hushållet med hustru, barn, föräldrar,
svärföräldrar och tjänstehjon i maj och tillbaka in till
staden i september. Herrn i huset pendlade i matsalen
på någon skärgårdsbåt. Till en början byggdes villorna
i fornnordisk stil, men så småningom byggdes fler och
fler villor i schweizermodell, alla med lövsågade detaljer
och verandor. Många av dessa villor var faktiskt monteringsfärdiga hus, tillverkade av bland andra J P Ekmans
snickerifabrik vid Kungsholmstorg i Stockholm! Därifrån
levererades hoppackade sjurumsvillor på trettiosex ton.
I det hela ingick fem balkonger och tre verandor.Väggarna var av resvirkeskonstruktion med två skikt och
fyllning emellan. På insidan flera lager av papp och tapet,
ibland pärlspont. På utsidan stående spontad panel på
övervåningen, liggande på bottenvåningen. Sadeltak av
plåt. Ja, så såg de ut grosshandlarvillorna där så mycken
punsch har druckits och så många krocketpartier spelats.
De lite elegantare villorna hade också ett badhus nere
vid stranden.
Sportstugan
På 1930-talet började nya sportstugor dyka upp lite
varstans. Mindre, enklare. Ofta enplaniga, men nästan
alltid väldigt sjönära. Ett stort vardagsrum med öppen
spis. Litet kök och två små sovrum, det ena med dubbelsäng för far och mor, det andra med våningssäng för
barnen. Ibland byggdes det på med en glasad veranda mot
sjön. På baksidan en liten länga med dass och bod.Vid
strandkanten en brygga och sjöbod.
Torpet
Dessa sportstugor byggdes i skärgården, men också i
närheten av någon vacker och kräftrik insjö. Även om det
inåt land var vanligare att köpa något gammalt torp: två
rum med ett kök mitt emellan. Låg takhöjd, små fönster.
Och så startade mer eller mindre omfattande renoveringsprojekt. Glasad veranda. Inrett loft som sovplats för
barnen. Tilläggsisolering. Elektrifiering. Indragning av
vatten.
Strandskyddet
Idag, när vi har stränga strandskyddslagar, växer ändå det
ena moderna fritidshuset efter det andra upp i mycket
strandnära lägen. Låga. Gråa. Oregelbundna. Mycket och
stora fönster. Altaner. Bryggbebyggelser. Flera uthus: bastu,
gästhus, förråd, sjöbod…
Manskapsvagnen
En lite enklare form av sommarstuga är vanlig bland de
riktigt fanatiska naturmänniskorna. Det kan gälla naturfotografer, jägare, fiskare… Ganska vanligt är att de
köper en utrangerad manskapsvagn. Ett rum, en dörr,
två fönster, helt oisolerad men en järnkamin med plåtskorsten. Den bogserar de ut i storskogen så långt från
civilisationen som möjligt och lever där en tid i symbios
med naturen.
Nyhetsbrev nr 23 • juni 2015
Prinsarna
Betydligt mer flärdfulla är de arabiska prinsarnas sommarstugor vid Rivieran. De fyller sitt privata jetplan med
harem, småprinsar och prinsessor och far iväg till medelhavet någon vecka då och då. I ett annat privat jetplan
flyger tjänarna i förväg med några Rolls-Roycer och lite
annat pick och pack.
Kungen
Vår egen kung har sitt sommarställe på Öland. Inte alls
speciellt vräkigt. Ännu enklare är hans sportstuga i Storlien, som inte skiljer sig nämnvärt från andra sportstugor
i trakten.
Solkusten
Numera har fler och fler sina sommarstugor på
Solkusten i Spanien eller i Algarve i Portugal. Men de är ju
egentligen varken sommar eller stugor. Dit åker man ofta
när termometern här hemma på hösten börjar närma sig
noll, snöblandat regn innanför kragen och höststormar
som vänder paraplyerna ut och in. Och så kommer man
hem igen nån gång mellan hägg och syren. Stugorna är
ofta en våning eller ibland nån form av gruppbebyggelse i
sydländskt stuk.
Uppvärmningen
En annan form av sommarstuga, passande den som har
stor släkt, vänkrets och plånbok, är någon av alla herrgårdar och slott som då och då syns på Hemnet. Inte jättedyra i inköp, i varje fall inte i relation till lägenheterna i
Stockholm, men desto dyrare i underhåll. Bara uppvärmningskostnaderna kräver en tjock och fet spargris. Och
så finns det förmodligen ett inte ringa renoveringsbehov:
nytt tak, tilläggsisolering, ny el, målning, byte av ytterpanel
här och var… och så en trädgårdsmästare på heltid.
Kolonilotten
Ja olika falla ödets lotter. På tal om lotter, får man i en sån
här uppräkning av sommarstugor inte glömma kolonilotterna. Ofta med ett lite enkelt hus att övernatta i när
jordgubbarna behöver bevakas och sommarnätterna är
milda. Och frågan är vem som är lyckligast: arabprinsen i
sin lyxsommarstuga vid Medelhavets strand eller urstockholmaren i sin kolonilott?
Skön sommar
Oavsett om du ska tillbringa din semester med att
renovera sommarstugan, odla grönsaker, fiska upp sjöns
största fisk, koppla husvagnen på bilen och fara dit näsan
pekar eller borda ett flyg till ditt sommareldorado,
önskar vi på CO-Pilot dig en riktigt skön sommar.
Vi ses när det är dags för kräftor,
surströmming, svamp, lingon och hjortron.
KONTAKT och UTGIVNING
CO-Pilot
Sveavägen 159
113 46 Stockholm
Tel: 08-29 69 90
Fax: 08-29 69 91
[email protected]
www.co-pilot.se
Nyhetsbrev nr 23 • juni 2015 • Copyright © CO-Pilot. Alla rättigheter reserverade
Projektledning Formel Art
Text Göran Stenstrand
Layout In Vision, www.in-vision.se