1. No category

KAL.1i~AR ~'ABRl.~~S~ OG~
H~1~T VERISSFO~E1~I1~G
YGGN~IDSHISTORIK
ÖVER GÄSTGIVAREN N:r 10
HANTVERICSFÖREi~IINGEN BLIR FASTIGHETSÄGARE OC~9 TILLSÄTTER BYC~GNADSKO/vlMITTE
~radition förpliktar, dag vara på samlad erfarenhet. 1VIan kan sammanfatta en del av gångna årens gulnaåe protokoll i ovanstående ord.
Redan vid ett flyktigt bläddrande i föreningens skatter — protokoll och
handlingar —möter man kloka ach omtänksamma anföranden och förw1ag, många förutseende in i rramtiden. Far gamla hantverksmästare,
som styrt föreningens öden genom decennier, har målet helt s~,~ert varit
att skapa något av be:;tående värde, något, som likti~om kunde "gå i arv".
Tanken och omNorg~en att helt och fu11t äga ett hus, som föreningen kallar för sign egendom, kanhända har hägrat, men aldrig blivit :ner än en
hägring.
laTär emellertid resultatet av 1927 års hantverksutställning blev känt,
och nettosummans storlek framstod som spagat kapital, blossade fantasien upp och lockade till storvulna tankeprojekt. Då tog fastighetsfrågan
på nytt hand om sinnena. Viljan fanns måhända, men tiden kanske ännu
inte var mogen, och ytterligare c:a, tio år rullade bort, innan man skred
till handling.
Under nuvarande ordförandens, G. G.
Hentzell, energiska insats för "hägringens"
realiserande kom frågan upp på fullt allvar.
Beslut fattades och personer utsågs att unde~°söka de möjligheter, som kunde bliva för
:å~
föreningen förmånlig. Antingen skulle man
köpa någon fastighet, soxn genom ombyggnad eller renovering kunde skänka stadens
, -;;.
hantverksförening en god kapitalplacering
och dessutonn utgöra ett eget hem9 eller skulle
ny fåstighet uppföras.
~
beslut och handling äro ett hos mannen.
3a9 handling blev det, och köpekontrakt uppT''abriks- och .glantverksförrättades och växlades den 30 SBpt. 1~3~.
eningens ordf., GuldsmedsIiörnfastigheten Gästgivaren 7-8 hade bytt
~Zästare G. G. r3entzeaz.
ägare. Hedersmannen Thomas Hansen, hans
gamla hotell och krog skulle nu bliva hantverkets högborg. Nå äntligen,
nu hade med ens många år~tionclens önskan blivit uppfylld. —Var köpet
välbetänkt? Var vi beredda att handha en fastighet? —Min uppgift
J~
Turistens festvåning
"blottas".
är inte att besvara dessa frågor. Ingen tvivlar på, att vad som skett hade
föreningens bästa som må1.
Den 1 nov. 1936 tillträdde föreningen fastigheten, och den förre ägaren,
fru Emelie Hansen, avflyttade. Olika förslag blevo utarbetade, och i
samtliga dessa önskade man bibehålla fastighetens gamla stomme, och
inom densamma låta utföra erforderliga ombyggnadsarbeten. Men alla
förslag, där modernisering och renovering ingick såsom villkor för bi'behållande av fastigheten, rönte motstånd från myndigheternas sida. Med
andra ord gamla "Turisten" blev, särskilt med hänsyn till eldfaran, utdömd. Svårigheter äro till för att övervinnas. Tiden stod inte stilla, det
erfor man då räntorna skulle betalas. Läget med avseende på "Turistens"
räntabilitet förefäll hopplöst. Tomma och gapande stodo lokaler och
fönster, kanhända förebrådde de oss saker vi inte förutsett?
Den av föreningen tillsatta fastighetskommitten tvivlade kanske även
den, ty en sista kraftansträngning gjordes för att utröna nya möjligheter.
Sammanträder trots detta på nytt den 20 jan. 1938, varvid man diskuterade de åtgärder, .som måste vidtagas med anledning av fastighetsfrågans iråkade läge. Herr Fliedner och undertecknad hade inbjudits att deltaga idiskussionen, vilken tog hela kvällen i anspråk utan att något avgörande kunde fattas. På undertecknads förslag anmodades styrelsen
att låta utlysa extra föreningssammanträde elen 27 jan. 1938 kl. 7 e.in.
Vi sammankallande hade uppsatt program, vilket skulle förel~,g~as föreningen och vari fastighetsfrågan utgjorde centralpunkten. Sammanträdet hölls i "Turistens" festvåning, som kvällen till ära strålade i full
belysning. Genom de personliga. kallels~ebr~ven blev anleaninger? till s~ammanträdet bekant, och ett stort antal medlemmar hade infunnit sig.
Undertecknad hade åtagit sig att å sammankallandes vägnar inleda frågan. Den orientering, som nu skulle förei~ringas för att inforfnera in~edlemmarna om läget, hade upptecknats på flera folioark och giv en bild
av vad som gjorts, vad mari vunnit och vad man börd~e göra.
På grund av frågans omfattning och dess omedelbara lösning uppfattade nog en del anförandet som kritik och klander, en del fann det
påtalade som ~ anvisningar, vilka man borde ta, vara på och. följa. Meningarna voro delade om vilken väg, som vore den lämpligaste, försäljning
av fastigheten eller nybyggnad. Ingenjör 1~/iålmberg, som medlem och
måhända även som revisor, inledde diskussionen och angav kanhänd2
även riktningen för densamma. Vidare hördeg herrar Fliedner, Tegnan~•
der, Herman Ohlsson, Hornfors, Alden, Linn, t~rvidsson, Harry Hill
samt medlemmar av styrelsen m. fl. För herr ordföranden G. G. Hentzell
var kvällen krävande. Meningarna voro delade. Det gällde att ena viljorna, och det lyckad~e~. Bra och strategiskt gjort.
Inget spörsmål har vä1 så helt gripit medlemmarna som byggnadsfrågan. Det var en gemensam sak av största betydelse. 10Tå, så var man
äntligen framme vid frågans centralpunkt. &eslut skulle fattas om nybyggnad eller försäljning av fastigh~t~en gom den befanns. Enigt slöt
man upp kring nybyggnad, trots att en del medlerrimar såg både biografrörel~e och kaffeservering som mindre önskvärda "hantverk".
Förslag på medlemmar, vilka ansågs lämpliga till byggnadskommitterade, framlades. Efter ~en längre diskussion rörande kandidaternau lämplighet etc., s~kr~d man till val. Valda }~levo åöljande: Ernst 1~lden, S. J.
Arvidson, Erik Bjelking, Rudolf Björkman, Eric Dahlberg, GLi~ta.f Fliedner, A. V. Harding, 1V~alt~e Nilsson, Gustaf Olson och Ivar Tegt?ander,
Redan den 29 jan. 1938 höll kommitterade ett första konstituerande
sammanträde varom protokollets IV §säger: "Till ordförande i kommitten valdes blomsterdekoratören Gustaf Olsson, till sekreterare ingenjören
Malte Nilsson, vice szkr. ingenjören Ivar Tegnander".
RITNINGAR UPPGÖRAS OCH ARBETENA KOMMA
0
GANG.
Med liv och intre~s~e omfattades den stora uppgiften.. Ingenting skulle nu
stå oförsökt i våra strävanden att finna en lösning på frågan. Nu hade vi
hela föreningens uppdrag och förtroende. ~ierr Fliedner och undertecknad
erhQll kornmittens uppdrag att "sonder^a terrängen". En resa till Stockholm
blev därför nödvändig. Detta besök blev synnerligen givande och av stor
betydelse för arbetet. För att ernå ett gott resultat vid planlösningen
av numera beslutad nybyggnad 1ät kornmitten inbjuda arkitekterna Sven
Ivar Lind, Stockholm, och Gösta Gerdsiö, Kalmar, att var för sig framlägga förslag till bebyggande av tomterna n:r 6, 7 och 8.
Tomten Gästgivaren n:o f hade förvärvats+ för en köpesumma av
27.000:— kr. och det ansågs lämpligt, att redan från början sammanslå
dessa tre tomter och h~ebygga dem samtidigt.
7
Tiden för skissförslagens överlämnande till kemmitten utsattes till den
12 april. Den 13 april höll den av kemmitten tillsatta granskning~nämnd~en sitt sammanträde i Kalmar. Denna nämnd bestod av länsarkitekten
Olof Lundgren, Växjö, stadsarkitekten Nils Carlgren, Kalmar, ~~aldsm~edsmästar~n G. G. Hentzell såwom ordf. i Kalmar Fabriks- & fiantv~rksförening, samt undertecknad. Ingenjör Malte Nilsson tjänstgjorde som skrivare.
Det var ingen tillfällighet, gom b~estämd~e vem som skulls erhålla nämndens förord, ty det 17 timmar långa sammanträdet bevisar bäst den noggrannhet, som blev utslagsgivande härför.
Ingressen till granskningsnämndens protokoll anger: "Till grund för
granskningsnämndens utlåtande ligger ett program utlämnat av Kalmar
I+'abriks- & Hantverksförenings byggnadskommitte, vilket progz~am sed~ermera kompletterats. i vissa avseende så till vida, att en del krav på utrymme utgått, såsom lokaler för mjölkbar och hotell, m~eclan å andra
sidan vissa nya lokaler föreslagits. Sålunda har lokaler för land~~ting och
ar~iaet~förmedling upptagits och härjämte ha hyreslägenheter istället för
det föreslagna hotellet begärts. DeSSa ändringar hava samtidigt delgivits
de båda förslagsställarna."
Så långt den 14 april 1938. Sedan dess har olika projekt framkommit,
granskats och förkastats. Enär spekulanter på såväl mindre Y~otell, som
mjölkbarrörelse numera funnes, frångick kemmitten beslutet om smålägenheter och återupptog hotellprojektet.
Slutomdömet i ovannämnda protokoll är
-;
,~ ,syd,
~'
följande: "Vid beaktande av förslagens fördelar och olägenheter finner sig granskningsnämnden böra i första rummet sätta Linds
förslag och anser sig nämnden hos Hant"~~.;;.,
~f°̀w
~ € verkföreningens styrelse kunna förorda detta
till vidare utarbetande."
Den 22 april 193 uppdrog kemmitten genom enhälligt beslut åt arkitekten Sven Ivar
Lind att utarbeta fullständiga ritningar för
Gästgivaren n:0 10, (tomterna vero nu sammanslagna). Den 17 sept. samma år inlämnades till byggnadsnämnden iKalmar en anhållan om tillstånd att å tomt n:r 10 få uppHantverkshusets arkitekt Sven föra nybyggnad i enlighet med de av arkitekt
Ivar Lind, Stockholm.
L1riC{ uppgjorda ritningarna, och redan den
22 sept. meddelade byggnadsnämnden lov härtill.
Äntligen! Nu kunde arbetet börja och det hade så gjori, men för
den kronologiska ordningens skull har jag följt ritningarna fram till lovet.
Många moment och projekt, som jag ej kan, underlåta att ~~lgi~a i
n
"Turistetta" — sau ett minne blott.
6:ans gårdsidyll
vinnu orörd.
är
denna redogörelse över byggnads~kommittens arbete, ha vi haft att taga
ställning till ach diskutera.
Jag går nu bakåt i tiden ocTi vi i~efinna oss åter framför den orivna
"Turisten".
0
"Turisten" xr nu ,jämnad med marken.
Genom stadens tidningar infordrades anbud å rivning av Thomas gamla
krog och spekulanter saknades ej. Det blev Thure Pettersson, Bidalite,
Nybro, som rev och körde bort först Turisten för kr. 3,400:— ich senare
även 6:an för kr. 1,100:—. Smedmästaren Karl Josefsson, Halltorp, forslade bort värmeledning, panna och diverse toaletter i 6:an för kr. 575:—.
Under tiden ovanstående arbete pågick var kornmitten i full verksamhet på andra hå11. Jakten var nu inriktad på lämpliga hyreso'nj~kt.
Starten sk~edd~e den 1 mars 1938, då "Barometern" på förnäm, plat
kunde meddela att biografen i Hantverkshuset, som var under byggnad,
var uthyrd till välkänd person bosatt på annan ort, priset dock tills
vidare okänt. Att tidningen samma dag "intervjuade" mig berodde enda~t på, att saken måste publiceras, för att om möjligt stoppa all propaganda imotsatt riktning, som kunde ~~kada kornmittens arh~~:te. Det
har redan framhållits, hurusom alla tänkbara hyresobjekt u~ldersöktes
och sovrades. Tack vare arkitekten Lindi utora intresse för företaget
och en otrolig förmåga att framskapa skitisförslag, vilka vi kunde framlägga för eventuella spekulanter, lyckades vi i våra strävanden över förväntan bra. Arkitekt Lind har dessutom genom sin planlösning visat,
att på dyr tomtmark gäller det att stuva in me:~ta majliga hyresobjekt,
ej bortseende från byggnadsföres+krift~ernas bes+tämm~els~er och krav.
Under tiden entreprenadritningarna utfördes, måste vi frångå den ursprungliga planlösningen och därmed sammanhängande våningsindelning.
~0
Sålunda tog underhandlingar förda med Kungl. Kontrollstyrelsen två
månader i anspråk och 3 olika förslag till folkrestaurang uppgjordes..
Den ringa hyra, som ställdes i utsikt och ej motsvarade nedlagt kapital;
kullkastade vår kalkyl, varför vi avstod från detta projekt. Nya skisser
måste ständigt fogas in i den givna ramen. Sålunda har följande förslag förutom ovanstående uppgjorts: 3 för arbetsförmedling, 4 för hotell;
3 för bowlinbana, 2 för landstingets lokaler, 1 för kombinerat pensionat
och hotell, 2 för tandläkarepraktik, 4 för föreningens egna lokaler, 6 för
olika bostadstyper, 2 för biograf, 3 för stora butiken, 2 för mjölkbar, 1
för kontor samt 4 för fasaderna och slutligen 2 för gillesstugan.
Huvudförslaget upptog två trapphus med två hissar åt Larmgatan;
två trapphus åt Ölandsgatan utan hips. Då entreprenadhandlingarna den
12 okt. 1938 utlämnades för anbudsgivning upptogs däri samtL'ga då uthyrda lokaler såsom Nya Baren, Biografen Grand, Skånska Banken, Arbetsförmedlingen, bostads- och föreningslokalerna samt Hotell ~t,itz. Under byggnadstiden tillkom Gösta Gerdsiös arkitektkontor och Gillesstugan. Trapphusens antal hade minskats, sålunda finna vi nu endast ett
trapphus åt Larmgatan med 1 hiss och ett åt Ölandsgatan utan hiss.
Medan vi inväntade slutligt avgörande -från myndigheterna om tomternas sammanläggning och r~egl~ering, läto vi i staden boende byggmästare räkna på grundgrävningen. Bland de 5 Kalmarfirmor, som inlämnat
anbud, befanns byggmästare Herman Ohlssons vara förmånligast, varför
detta antogs för en summa av 14,500:— kr. Grundgrävningen påbörjades den 22 nov. 1938. Arbetet drevs med stor energi, och vädret var
gynnsamt, varför arbetena redan den 28 dec. voro avslutade. Undersökningar rörande grundförhållandena voro tidigare utförda av Tekn. Dr.
John-Erik Ekström, Stockholm. Sefarad~e pålningen behövde inte verkställas, grundförhållandena voro ganska goda.
0
VARA GRANNAR OCH DERAS FASTIGHETER.
Vid den nödvändiga gränsreglering, gom samtliga grannar voro kallade
att deltaga uti, visade det sig, att tidigare gjorda gränsregleringar ej
överensstämde med upprättade kartor för samma. Vad fört grannen å
tomt n:o 5 angår så kunde den gränsdragning, som myndigheterna häx
fQreslog, icke godtagas, alldenstund föreslagen gräns skulle inkräkta på
tomtutrymmet och därigenom förorsaka att vi gick miste om minst en
stolrad på planerade biograflokalen, vilken delvis skulle överskrida dennå
gräns. Vad själva muren beträffar så företedde den betänk~iga sprickor, vilka ,gav ost anledning att närmare undersöka grunden intill ett
djup av två meter. Det visade sig då att någon grundidet ordets ~b~märkelse ej fanns, utan väggen, som vilade på "grunden" var förw~att i
glid mot vår tomt. Påfrestningen hade på vis+sa ställen. varit så stor,
6:ans gård.
Stöttorna för grannens vägg synliga.
6:ans h~res~äster beredda på fbyttning.
att väggen på två meters avstånd ovan jord trängts ut c:a 40 cm. genom
denna förskjutning av vissa delar av muren, företedde 1~yggnac~ens överdel en S-fornvig "linje".
Genom hänvändelse till myndibheterna, blev grannen älagr~ att omgående vidtaga stöttning, till dess att ny mur hunnit iordningställas.
~2
En idyll som försvunnit.
Grannens S i "linjen".
Vi besparades härigenom en stor utgift för den eventuellt nedrasande
muren och den med detta arrangemang tillkommande nya grunden till
påbjudet djup.
Brandgavel eller skyddsmur tillhörande grannen tomt n:o 2, dängde på
andra grannars murverk, och företedde sprickor, vilka visade sig från
bristning, då grund totalt saknades. I entreprenaden ingick undergjutning av grannarnas murar.
Grannens tomt n:o 9 visade sig ovan jord vara en sympatisk bekantskap, men då grävningen tagit fart och blottat grunden, blev arbetet
minst sagt besvärligt, ty grunden hade i gamla tider varit gemensam, och
då intilliggande fastighet byggdes i början på 1900-talet uppförde man
helt resolut densamma på omtalade grund. Svårigheterna bes*od i att
avmejsla denna utspringande grund, på vissa ställen ända till 48 cm.
tjock, och att understötta brandmuren medan grunden etappvis göts.
Arbetet var riskfyllt och, framförallt stal tid, som bättre nehövts på
andra arbeten. Nu är grannsämjan god och mycket "hållfast". Var och
en disponerar nu sin ägandes tomt i linjen.
ENTREPRENADKONTRAKT TECKNAS.
Den 2 jan. 1939 bröts från nio byggnads+firmor inlämnade anbud för
huvudentreprenaden. Förmånligast var även denna gång byggmästaren
13
Utspringande gemensam grund, som
skall bort.
Herman Ohlssons anbud å kr. 365,000:—, varför kornmitten enhälligt antog detsamma.
Den 3 jan. skrevs kontrakt med byggm~,stare Ohlsson. Herman Ohlsson, som är känd i vida kretsar, har hävdat sig gom storbyggmästare i
Kalmar. Byggnader sådana som Va~.askolan, Svenska Handelsbanken,
F'unkaboukolan, I'rimurarehötellets stora tillbyggnad, Systembolagets fastigh~et m. fl. ha uppförts under hang erfarna regi.
Att brådska. var å färde skvallrade det rörliga liv, som nu pulserade
på i~ygg`nadsplats~en. I hast byggdes. förråds.- &arbetsbodar och b~etongblandare monterades upp. Materialier såsom formbräder, sten, grus och
cement anlände, och senare även armeringsjärn av olika dimensioner.
Arbetet var delvis mycket tidsödande genom att bottenplattorna måste
14
Grunden på "lösan sand".
`L meter under denna grund ligger "i0-ans" bottenplatta nu.
15
Stämpning
'och undergjutning.
Riskfyllt arbete.
16
Un~lergjutnin.g påc~å,r.
gjutas under vattennivån på ett djup av — 0,60. Länsning av ~~atten pågick praktiskt taget dag och natt tills gjutning och isolering var slutförd.
Den 9 sept. 1938 beslöt kornmitten uppdraga åt ingenjören Bengt Ullman, Stockholm, att upprätta program för värme- ~ sanitära anläggningen.
Den 15 nov. anmodades ingenjören Tor Engström, Kalmar, att utarbeia
program för elektrisk installation. Ingenjörerna Ullman och Engwtröm
utsågs även till kontrollanter för resp. värme- &sanitära- samt elektriska
arbeten.
Den 8 mars 1939, antog kornmitten arvbud från Firman Ernst Alden
& C:o A.-B., Kalmar, å el~ektris.k installation.för en summa av kr. 46,025:—.
Fyra Kalmarfirmor hade inlämnat anbud. — Firman Ernst Alden är en
gammal känd installationsfirma och innehavaren behöver ingen pr~esentation, ty alla förenings+medlemmar känna honom som en mycket verksam
föreningsman och gilles+broder.
Din 21 april undertecknades ånyo ett kontrakt. Denna gång med firma
Värme- &Sanitet A.-B., Kalmar, för en sumYna av 53,650:— exklusive
pannor. Tre Kalmarfirmor hade inlämnat anbud. Firman Värme- & Sanitet A.-B. har gamla anor i Kalmar; den bar tidigare det välbekanta
kalmarnamnet Victor Dill. Gamle föreningsmedlemmen Victor Hill är ej
mer, men sonen civilingenjören Harry Hill samt ingenjören M. Magnusson stå numera för rusthållet.
2
17
ENTREPRENÖRER OCH KONSTRUKTÖRER
a ,,~..
k
~'
~t
Byggmästare Herman Ohlsson.
Ingenjör Bengt Ullman.
Fabrikör Ernst Alden.
Tekn. dr. John-Eric Ekström.
Ingenjör• M. It2agn~~sso~i.
Ingenjör Tor Engström.
s
~~
"Rådslag."
Gustaf
Olsson, Herman Ohlsson, Ivar Tegnander
och Lundqvist.
Grunden under vardande.
19
GRUNDSTENEN MURA$.
Arbetet skrider emellertid hastigt framåt, ty redan ha vi kommit så
långt med grunden, att bottenplattor, väggar och valv äro färdiggjutna.
Ett moment i byggets historia, som till sena tiders barn skall vittna om
föreningens enanda anda: för att hugfästa minnet 1ät föreningen nedgjuta ett .skrin av tjockt bly, vilket inneslöt handlingar och ~rotokollsutdrag vittnande om föreningens verksamhet och må1 samt dagens tidningar och diverse mynt.
Här nedan återgivna dokument utgjorde en bland de viktigare skrivels~erna.
~
~.
:~
under föreningens nittioandra verksamhetsår uppfördes denna byggnad
av Fabriks- och Hantverksföreningen iKalmar.
Byggnadens arkitekt är Arkitekten Sven Ivar Lind, Stockholm.
Konstruktörer:
Byggnaden: D:i' John-Eric Ekström, Stockholm.
Värme- och sanitetsinstallationer: Ingenjör Bengt Ullman, Stockholm.
Elektz`iska ir►stallationer: Ingenjör Tot Engström, Kalmar.
.Entreprenörer:
Byggnaden: Byggmästare Herman Ohlsson, Kalmar.
Elektriska installationer: Firma Ernst Alden & C:o, Kalmar.
Värme- och sanitetsinstallationer: Värme- &Sanitets A.-B., Kalmar.
Kalmar den S april 1939.
~-~d
Alderman
Ordförande
ntverksföieiunhcn
i Fabriks--och
i almar,
2~
G
i Fabriks- och Hantverksförenin&ens
Byggnadskommitt8.
Ett aysntitt av byggnadsplatsen.
Styrelsen har under året haft följande sammansättning: guldsmedsrnästare G. G. Hentzell ordf., konditor Hans Nordin v. ordf., charkuteriidkare Fram Månsson e~ekr~eterare, målaremästare C. W. Sohlberg v. sekreterare, fabrikör Hilding Berg kassör, trädgårdsmästare C. E. Linden
v. kassör, fabrikör Karl Josefsson, tap~etseraremäst. C. B. R.unr~blom och
ingenjör Malte Nilson med målaremästare A. V. Harding, fabrikör Hugo
Lund och hovfotograf Walter Oron som suppleanter.
Byggnad~kommitten har haft följande sammansättning: blomsterdekoratör Gust. Olsson ordf., fabrikör Ernst .41den, målaremästax°e A. ~T. Ha,rding, byggmästare Eric Bjelking, ingenjör Malte Nilsson, ingenjör Ivar
T~gnander, köpman Gust. Fliedner9 byggmästare S. J. l~rviduson, köpman
Y~.ud. Björkman och direktör Eric Dahlberg.
lärlingsnämnden har under året haft följande sammansättning: Plåtslagaremästare B~rnh. Silfver ordf., skräddaremästare C. A. 1Vilsson och
snickaremästare Ernst Hultenius, tapetseraremästare Karl Thelander, målaremästare A. V. ~Iarding, med frisörmästare Gust. Blomgren ach fabrikör Karl Josefsson som suppleanter. Lärlingti+nämnden har under året
haft sammanträde tre gånger.
Valberedningen har under året haft följande sammansättning: fabrikör
Ernst Alden ordf., ingenjör Harry Mill, byggmästare Eric Sjelking, skomakaremästare David Johansson, plåtslagaremästare Axel lydström, frisörmästare Gust. Blomgren, körsnär Sven Palmquist, plåtslagaremästare
Ber-nh. Silfver, målaremästare Gust. Andersson, verkmästare Alrik Jo-
21
hansson, hovfotograf Walter Olson, ingenjör Ivar Tegnander, med boktryckare Sven Lindegren som suppleant.
Lådmästare: Konsul Anton Edgren med trädgårdsmästare Edw. Schuwert som ersättare.
Ungbröder hava varit körsnär Sven Palmqui~t och hovfotograf Walter
Olvon mid frisörmästare Gust. Blomgren och ingenjör Malte Nilsson som
ersättare.
Standarbärare: Tapetseraremästar~e C. B. Rundblom med bagaxemästare R. Carlander som ersättare.
Festkommitten har haft följande sammansättning: kyrkogård~föreståndare Richard Andersson ordf., ingenjör Ernst ~iornfors, tapets~raremästare C. B. Rundblom, hovkonditor Sven Holmgren, radiotekniker Sun~~
Hjelm, målaremästare Gust. Andersson, körsnär Sven Palmquist, hovfotograf Walter Olson, optiker Karl Tottie, ingenjör Hilmer Alden, v~rkmä~tare A. Bergman. och snickaremästare A. Jansson.
För finansiering av denna byggnad har Fabriks- &Hantverksföreningen
utställt reverser lydande å kronor 2,000:—, 1,000:— och 500:--, å vilka
föreningens medlemmar tecknat personlig borgen. Den på detta sätt
tecknade }~orgenssumman uppgår denna dag till kronor 150,000:—.
Följande medlemmar hava på ovan nämnt sätt bidragit till denna
byggnads tillblivelse:
Guldsmedsmästare G. G. Hentzell
Konditor Hans Nordin
Konditor Frans Holmgren
Fabrikör Frans Mansson
Köpman Hilding Berg
Trädgårdsmästare C. E. Lindfin
Målaremästare C. O. Wahlström
Fabrikör Ernst Alden.
Köpman. Gustaf Fliedner
Direktör Anton Edgren
Målaremästare C. W. Sohlberg
Byggnadsingenjör Ernst Wranne
Fabrikör Sven Svensson
Fabrikör Karl. Josefsson
Fabrikör Hjalmar Runeland
Ingenjör Harry Hill
Direktör Claes Söderberg
Direktör V. S. Johansson
Konditor Oscar Ohlsson
Byggmästare Herman Ohlsson
Ingenjör Ragnar Jeansson
Fabrikör Henning Carlsson
Direktör Knut Ericsson
Direktör S. Weidow
Fabrikör Kaleb Elggvist
Ingenjör Eric Miedl
2~
Målaremästare A. W. Harding
Direktör Rud. Björkman
Direktör Erik Dahlberg
Ingenjör Hilmer Aldin
Optiker Karl. Tottie
Frisörmästare Gust. W. Blomgren
Instrumentmakare Bertil Akerlund
Byggmästare S. J. Arvidseon
Blomsterdekoratör Gustaf Olsson
Byggnadsingenjör Ivar Tegnander
Ingenjör Malte Nilsson
Byggmästare Erik Bjelking
Målaremästare Henry Nilsson
Bagaremästare R. Carlander
Byggmästare N. J. Andersson
Kakelugnsmakare Hugo Lund
Fabrikör Svante Hellman
Juvelerare Gunnar Svensson
Disponent Erik Briitte
Ingenjör Frode Thorngvast
Fabrikör Gunnar Florin."
Bryggmästare Harald Andersson
Plåtslagaremästare Axel Rydström
Skräddaremästare C. A. Nilsson
Fabrikör Emil. J. Linn
Tunnbindaremästare Alb. Blomqvist
Föreningen har mött crop på "bygget".
i~I~,laremästare Nils Sohlberg
Målaremästare Carl Cederblad
Frisörmästare Gotth. Dahlberg
Boktryckare Sven. Lindegren.
Fabrikör Knut Slettengren
Verkmästare J. A. Bergman
Skeppsbyggmästare James Andersson
1:ste montör Otto Jerlberg
Skräddaremästare Fritz Lindberg
Direktör Victar Franson
Frisörmästare Allan Linden
Slaktaremästare V. E. Rosberg
Mejerist Verner Jakobsson
Plåtslagaremästare Karl Pettersson
Direktör Hilding Linde
Ingenjör Gunhard Malmberg
Fabrikör Tor Rydberg
Frisörmästare Carl Olsson
Byggmästare Emil Dahlborg
Tapetseraremästare Karl Thelander
Ingenjör Victör Litscher
Kamrer Sigurd Hill
Fabrikör Martin Månsson
Mejeriföreståndare Oscar Jeansson
Arkitekt Tor T~rsson
Målaremästare A. V. Jonsson
Målaremästare F. L. Frisk
Mejerist Per Follin.
Kvarnmästare Axel Ageberg
Fabrikör Nils Wiberg
Tapetseraremästare C. B. Rundblom
Byggmästare Karl Nilsson
Trädgårdsmästare Edw. Schuwert
Disponent Eric Persson
Urmakaremästare Ivar Edestrand
Juvelerare Magni Holmberg
Körsnär T. Berkow
Ingenjör Ernst Hornfors
Skohandlare Harald Carlswärd
Målaremästare Erik Lönnegren
Hovfotograf Walter Olson
Faktor Axel Andersson
Boktryckare Carl Sewerin
Färgerifabrikör G. E. Göransson
Frisörmästare Alf Gustafsson
Snickaremästare Knut Bohman
Skomakaremästare David Johansson
P1åtsTagaremästare Bernh. Sil~fver
Ingenjör Erik. Holm
Bagaremästare Ivar Andersson
Frisörmästare Ernst Andersson
Smedmästare Artur Rundström
Kyrkogårdsförestånd. Rich. Andersson
Fabrikör Hjalmar Rydberg
23
Byggnadskommittens ordf. Gustaf Olsson gjuter in blyskrinet under kontroll
av föreningens ordf. G. G. Hentzell, Georg Göransson och W. S. Johansson.
F:ma Sjögvist &Franzen
Assistent J. W. Milton
Snickaremästare Ernat Hultenius
Smedmästare W. Widen
Skräddaremästare Oscar Falkö
Snickaremästare A. W. Jansson
Urmakaremästare E. Björkegren
Frisörmästare Nila Rytting
Skomakaremästare Emil Henriksson
Målaremästare Gustaf Andersson
Ingenjör G. Lissinger
Radiotekniker Sune Hjelm
Styckmästare Helge Linden
Bagaremästare John Berglund
Smedmästare Gustaf Nordström
Skomakaremästare J. A. Walden
Rektor Agne Sohlberg•
Dekoratör John Sjöstrand
Frisörmästare Rob. Moberg
Maskinmästare J. A. Hansson
Maskininspektör O. Lindson
Lagerförestånd. Gunnar Krylin-Sandberg
Fabrikör J. A. Pettersson
Smedmästare K. A. Johansson
Smedmästare Hjalmar Karlsson
Skräddaremästare Ernst Pettersson
Optiker Corn. Esbjörnsson
24
Skräddaremästare Sven Bergström
Fabrikör Oscar Johansson
Gelbgjutare Hilding Lindstedt
Blockmakare J. F. Tingström
Repslagaremästare G. V. Fagerberg
Skräddaremästare Hjalmar Friden
Verkmästare Hjalmar Nilsson
Verkmästare Arvid Sjöström
Ingenjör M. Magnusson
Bagaremästare K. M. Hultman.
Fotospecialist Leiner
Kopparslagare John Karlsson
Konditor A. Bergström
Styckmästare Olof Gustafsson
Konditor Verner Wilton
Byggmästare Emil Johansson
Fabrikör Thor Friberg
Skräddaremästare John Karlsson
Fabrikör Einar Johansson
Bryggeriägare Henry Gustafsson
Trädgårdsmästare Bennich Björkman
Trädgårdsmästare B. Vistrand
Trädgårdsmästare Eric Johansson
Fabrikör Gust. Josefsson
Fabrikör E. Fridström
Snickaremästare Emil Rydberg
Hantverksföreningens
ordförande
G. G. Hentzell talar.
Kallelsen att möta upp på bygget hade hörsammats av många medlemmar, vilka av undertecknad hälsades+ välkomna till byggnadsplatsen och
detta minnesrika ögonblick. Härefter tog föreningens ordf. G. G. Hent~ell till orda och framhöll storheten i den handling vi nu gick åstad. att
hugfästa. till minne om tiden, dess män och förhållanden i vårt samhälle,
allt i enigt samförstånd till föreningens bästa.
Om högtidligheten skriva stadens tidningar följande.
I Kalmartidningen ~arom~tern av den 6 april refereras högtidligheten
på följande sätt:
Ett skrin med dokument nedsatt i Hantverkshuset.
Fabriks- och Hantverksföreningen höll årsmöte i går.
Det var en stor dag för Fabriks- och Hantverksföreningen i Kalmar i går.
Under värdiga former nedlades nämligen då. i. föreningens hus, som nu är under vardande, ett skrin innehållande dokument. Vid nedläggandet hölls tal av byggnadskommittens ordf., blomsterhandlare Gust. Olsson samt föreningens ordf., guldsmedsmästare G. G. Hentzell. Efter högtidligheten vid nybyggnaden tågade föreningen med
sitt standar i spetsen till Stadshotellet, där årsmötet hölls.
Klockan 6 i går kväll hade en stor del av Hantverksföreningens medlemmar
samlats vid föreningens nybyggnad för att deltaga vid det högtidliga ögonblick när
ett skrin — innehållande tre tidningar, föreningens festskrift, årsredogörelsen, uppgifter om styrelsens sammansättning och övriga funktionärer inon föreningen samt
uppgifter om byggnaden — skulle nedsättas i densamma. Byggnadskommitt~ns
ordf., blomsterhandl. Gust. Olsson, höll först ett kort tal, vari han bl. a. erinrade om
att det var ett år sedan skissritningarna till byggnaden godkändes, varefter ordet
överlämnades åt föreningens ord., guldsmedsmästare G. G. Hentzell, som höll följande
tal
Mästare och Bröder!
Tack vare ett hängivet intresse och ett gott arbete av de män vilka av föreningen blivit satta att planlägga och verkställa föreningens beslut om nybyggnad,
kunna vi i dag samlas här för att nedlägga de handlingar, vilka skola bära vittne om
25
denna byggnads tillblivelse, om dess arkitekt, konstruktörer och entreprenörer, jämte
genesådana handlingar, vilka skola vittna om vår förenings arbetssätt under vår
ration.
Det är ett stort arbete vi satt oss före att slutföra. Tack vare den storart~aa3e
tillslutningen från föreningsmedlemmarnas sida då det gällt att finansiera bygget,
kunna vi med tillförsikt se fram mot den dag då vår fana vajar över vårt eget hantverkets hus. Aldrig tillförne har vår förening tagit ett så viktigt steg som tillblivelsen
av denna byggnad utgör.
Må denna byggnad vara ett bevis för vår generations förmåga att enas inför
en stor tanke och gärning.
Må kommande släkten av industriidkare och hantverksmästare inom vår gamla
Kalmarebygd här rådslå om yrkenas förkovran och må denna vår gärning skänka 'tillfredsställelse och välsignelse såväl åt vår egen generation som kommande släkten.
Efter talet nedsatte han skrinet, och byggnaden besågs därefter av föreningsmedlemmarna. Medlemmarna ordnade sig sedan i led om fyra och tågade med standaret ispetsen genom staden till Stadshotellet för årsmöte.
I Kalmar—Kalmar Läns Tidning av den 6 april 1939 läser man följande:
I-
Grundstenen till Hantverkets hus nedlades ti går.
Av byggnadskomm%tt~ns ordförande.
Hantverksföreningen höll därefter &rsmöte med diger dagordning.
Kalmar Fabriks- och Hantverksförening hade i går en stor dag. Då inmurades
nämligen under högtidliga former grundstenen till föreningens blivande hantverkshus
i kvarteret Gästgivaren i närvaro av föreningens styrelse, ett stort antal av dess
medlemmar, byggnadskommitt~ns ledamöter, entreprenörer, konstruktörer m. fl.
Ett dokumentskrin av 3 millimeters tjock blyplåt hade förfärdigats och däri hade
nedlagts de senaste exemplaren av stadens tre tidningar, hantverksföreningens årsberättelse för 1938, uppgifter om byggnadskommitt~ns ledamöter, entreprenörer och
konstruktörer m. fl. uppgifter samt diverse gångbara mynt.
Föreningens standar hade dagen till ära rests invid den plats, där grundstenen
skulle inmuras och byggnadskommittens ordförande, blomsterhandlare Gustaf Olsson,
erinrade om den glädje alla kände över ~,tt Kalmar fabriks- och hantverksförenings
nybygga nu hunnit så, långt. Han erinrade om de många svårigheter som föreningen,
enkannerligen dess byggnadskommitte, haft att dragas med under byggnadsarbetets
planering men svårigheterna hade övervunnits och nu ser man med tillförsikt fram
mot den dag då föreningens strävanden efter ett eget föreningshus skulle bli förverkligade.
Han överlämnade därefter ordet till föreningens ordförande, guldsmed G. G. Hentzell,
som i ett kärnfullt anförande minde om hantverksföreningens insatser i vårt samhälle
släkte efter släkte. Hr Hentzells yttrande var av följande lydelse:
Mästare och Bröder.
Tack vare ett hängivet intresse och ett gott arbete av de män vilka av föreningen
blivit satta att plånlägga och verkställa föreningens beslut om nybyggnad, kunna vi
idag samlas här för att nedlägga de handlingar vilka skola bära vittne om denna
byggnads tillblivelse, om dess arkitekt, konstruktörer och entreprenörer, jämte sådan
handlingar vilka skola vittna om vår förenings arbetssätt under vår generation.
Det är ett stort arbete vi satt oss före att slutföra. Tack vare den storartade tillslutningen från föreningsmedlemmarnas sida då det gällt att finansiera bygget, kunna
vi med tillförsikt se fram mot den dag då. vår fana vajar över vårt eget hantverkets
hus. Aldrig tillförne har vår förening tagit ett så, viktigt steg som tillblivelsen av
denna byggnad utgör.
26
Må denna byggnad vara ett bevis för vår generations förmåga att enas inför en stor
tånke och gärning.
Mfi, kommande släkten av industriidkare och hantverksmästare inöm vår gamla
Kalmarbygd här rådslå om yrkenas förkovran och må denna vår gärning skänka tillfredeställelse och välsignelse såväl åt vår egen generation som kommande släkten.
Så nedsattes dokumentskrinet på sin plats och inmurningen fullbordades av byggnadskommittens ordförande.
Den enkla men anslående akten avslöts med ett fyrfaldigt leve för Kalmar fabriksoch hantverksförening.
Härefter följde Föreningens årsmöte.
ARBETETS VARDAG ...
Under ovanligt gynnsamma väderleksförhållanden fortgick, ar~~et~t.
Samarbetet var utmärkt. De olika yrkesgrupperna arbetade intensivt,
dit gällde här att hinna med, inte minst för elektrikerna, som skulle lägga
stålrören i formar innan armering~en var utförd och innan. betongen.
"tampades till". En stor del av arbetsstyrkan utgjordes av snickare,
som byggde formar.
~tongblandarens rasslande ljud och hammarslagens ekande smällar dominerad~e arbetet dag efter dag, våning efter våning. Ofta hördes utanför byggnadsplatsen röster som nådde fram till kornmittens öra. Den
stora menighet, som ständigt uppehöll sig utanför planket, lade gina synpunkter på allt, och "sakkunskapen" tänkte högt. Byggnadens material
och konstruktion föranledde intresserade spekulationer; ett förslag att
göra om planerna för utförande i tegel framfördes t. o. m. från på tegeltillverkning sakkunnig part. Det är naturligt att ~n osäkerhetskänsla
vaknade på gina hå11 bland medlemmarna —alla tänkte ju på föreningens
bästa.
Byggnadskommitten beslöt då att anmoda vår arkitekt och konstruktören Tekn. ]Jr. Ekström att inför medlemmarna klargöra materialfrågan
och redogöra för de sakliga och. tekniska överväganden gom föregått kommittens beslut. ~7id ett välbesökt extra sammanträde på Stadshotellet
den 2 febr. 1939 hade medlemmarna tillfälle att bilda å~ig en uppfattning
om hur frågan egentligen 1åg till. Där belystes de respektive materialen:
egenskaper och hur de förhöll sig med avseende på fukt, frostsäkerhet
m. m. Många auktoriteter, myndigheter och tekniska instanser hade avgivit utlåtanden och citerades av arkitektin, bl, a. Statens Materialprovningsanstalt, framstående kons+truktörer och byggnad~teknici, entreprenörer och byggherrar, Bl, a. framlades för första gången protokoll från
omfattande provningar gom utförts för Södersjukhuset i Stockholm och
vilka givit till resultat att för denna stora byggnad samma konstruktionssätt hade valts .gom vi för vår del gått in för, Föreningen fann däri ingen
anledning att gå tillbaka på gitt beslut, trots att även "tegelpartyn" anförde valda delar ur aktstycket.
27
Bottenvåryaingen är färdiggjzcten.
~7arken kornmitten eller dess sakkunniga haåe någon förutfattad mening till förmån för något material. 3~~etta ~~estyrktes även av det förhållande att konstruktören för vårt hus. Ikr Ekström gjort omfattande arbeten för tegelindustrien; även. ett av "tegelparten." åberopat }~~etänkande
över teglet sam byggnadsmaterial visade sig vara författat av Dr. E.
Vår arkitekt redogjorde vidare för d~e särskilda förhållanden, som talat
för armerad betong gom bärande material i Föreningens hus. i~eit var
bl. a. utrymmeskraven. Enär byggnaden är' fylld av sinsemellan. olika
lokaler och flera av dessa ha sina mått f~~erade av hyresgästernas krav,
t. ex. banken, eller av förordningar r°örand~e utrymningcsvägar m, m, skulle
planlösningen med ett mera skrymmande material på många punkter ha
stött på svårigheter, .som inte kunde övervinnas på annat tiätt än genom
minskande eller slopande av flera hyresobjekt. Även i höjdled är byggnadskuben hårt utnyttjad, och för bjälklagens dimensionering hade väggkonatruktionen sin betyd~el~e. För vis:, delar av byggnaden, t, nx. i gårdfasaden över biografen, där fasaden verkar :;om balk, samt i bankvalvet
kunde tegel ej ifrågakomma. Och olika material i olika bärande delar
medförde viss risk för sättsprickor. Även torktiden talads i detta fall
starkt till förmån för betong, då byggnad:tiden var' mycket knapp.
Den utförliga diskusdonen skingrade dimmorna och tjänade vä1 till att
lmefästa vår förenings förtroende för byggnadCkommittens åtgärder i
detta ~tyck~e. Det förslag, som framkommit att vår arkitekt skL~lle ikläda
sig eventuella reparationskostnader blev ej upptaget till allvarlig prövning.
lien gångna vintern har varit hårdare än någon imannaminne — på
många. sätt. Iden relaterade di:,kussion~~n och degs spådomar om svåra
fro~~tskador har kanske glömts nu, men kornmitten har haft en annan
orsak att känna sig tillfreds med sitt beslut om konstruktionssättet:
erfarenheterna från I+'inland ha visat, att byggnader av denna kons4truktion bäst ha stått emot bombverkningen. Men 1åt oss hoppas, att den
synpunkten må visa .sig betydelselös.
Då en ny yrkesgrupp, denna gång murarna, uppträdde på "bygget", stod
solen högt på himlen. Ljumma ~ommarvindar luftade murarnas verk.
Murade innerväggar avbalkade våningarna; huset skulle dessutom putsas
utan som innan. Trots murarbrist gick arbetet undan. Arbetsstyrkan
hade nu koncentrerats till biografen, därför att dessa, lokaler tidigast
skulle tagas i bruk. Jättar till järnhalkar vinschades upp lätt och ledigt,
och för lekmannen föreföll detta precisionsarbete mom rena leken. Men
det krävde likväl omdöme, biräkning och försiktighet, inga riskyr fick
man ta. Gjutringen nalkades sitt slut, andra arbeten började att ta dimencion~rande former, det var takspanten, som reNte sig smäckert över
översta planet
... OCH ARBETETS FEST.
En förening med snart hundraåriga anor och åldriga. traditioner, s{om
allt framgent värnar om fädrens arv, vill även nu hävda gammal sed.
Därför var det med högt ställda förväntningar de till talkl~.gsöl inbjudna bänkade sig på "loftet". Arbetare, förmän, entreprencrer, pressen, särskilt .inbjudna samt föreningens styrelse och byggnads«ommitterade, i nu nämnd ordning, hälsades välkomna av undertecknaå. Vindsvåning~en, som tjänstgjorde som matsal, var rikt klädd med stora fång
guldregn och blommor av många slag. Av mat och dryckjom var stora
förråd, och ungbröderna skötte om "trugandet" på ett förtjänstfullt sätt.
Föreningens Ordf. talade om arbetet och arbetets ära, den skapande
handens män etc. Vidare talade representanter för entreprenörerna, förmännen och arbetarna. Alla ett angenämt minne rikare.
Inbjudan till taklagsölet hade följande utseende:
~I
iD~i1fDL`R1i~C Df~ ~'C1IRIIIÖtC~
ufi
~~~~~~~~~~- a~ ~~an.~~~1~~~~~~n~~r~~~ ~t~
i
~~~- ~rlj ~ta.~elstaDeu ~tnliunx
(~öia l~RruteD wetteiligt: att
nllbetiStuiiS vnrt Cju~~igglnnbe itti S~unrfet~et
C3äj'tgioareii Så Cåiigt fnimj~cibit ~javer, ~i enCigt c~amntnC trnbitioit o~j fob feburin~a
ämna auE~åCla
~n~~AgöÖ~.
~Bi fiber att Cörbac~eii best 17 tuni 1939 injiiiiia
fiber nib 6g~get för beCtnc~aiibe i eii en~eC feStCig~jet. CnmCiiic~ ~L. 5,30 e.ut.
fill l` 1~ClT
~~Ijl~
il1GJ11~Q
~aCmar i juni 1939.
dör ~nBri~~~ och ~oanfwer~~~örettingen i ~tafmar oclj be~~ ~3i)ggnab~~ont»tiofe.
30
~e ~. ~,~~t~ea.
~urtA~ ~r~ro~.
~rb~öi•anbe.
~gggnab~fo~iimitteii~3 orbf•
Utsikten från översta våningen.
Tidningarna framhålla om detta följande.
I Kalmartidningen Barometern för måndagen den 19 juli 1939 står
riedanstå~ende rubrik över en trespaltig, målånde skildring av vårt taklagsöl:
Spanten reste på hantverkarnas hus.
Gemytligt taklagsöl p& blomstersmyckad vind.
"Man gläder sig då ens hän~7ers verk år färdigt."
Kalmar Hantverksförenings nybyggnad går med stora steg mot sin fullbordan. Den
första oktober beräknas allt vara klart, men redan i augusti skall man vara färdig
att öppna biograflokalen, som kommer att vara inrymd på nedre botten. Det blir en
vacker och "ren" byggnad som reser sig där gamla Turisthotellet en gång h?de sina
lokaliteter. — K?lmar ändrar ideligen —och till det bättre —sin fysionomi. a
Den stora "spantkransen" med Ii?ntverksföreningens intialer HF i mitten och omgiven av vajande blågula fanor tilldrog sig i lördagu uppmärksamheten och förkunnade, att spanten var rest och att till byggningens, arbetets och arbetarnas ära en
festlighet var i faggorna. Ty en gammal tradition bjuder, att när spånten på ett hus
äro reste inbjudas arbetare och andra, gom haft med bygget att göra, till taklagsöl.
Fabriks- och Hantverksföreningen iKalmar och dess byggnadskommitte hade ock i
lördags enligt gammal hävd och god sedvänja med anledning av att husbyggandet uti
kvarteret Gästgivaren inträtt i det för taklagsölshållande gängse skedet inbjudit
entreprenörer, verkmästare och alla arbetare vid bygget till en festlighet.
Vid halv 6-tiden, det utsatta klockslaget, hade man mött upp tämligen mangrant
och en och en eller i grupper gick man uppför de med vackra björkar smyckade trapporna till "fjärde vind", där festen skulle gå a:v stapeln. Man vart angenämt för-
31
Gästerna stående och bänkade i "matsalen".
bluffad, då man gjorde entre i det rymliga vindsrummet, som apterats till festsal.
Runt hela salen löpte långbord och mitt på golvet stod honnörsbordet placerat mellan
två väldiga smörgåsbord, som verkade svenska i allra högsta grad, vilket vare beröm
nog. Borden voro festligt dekorerade med prunkande Compositum-växter och ponipösa guldregnskvastar, placerade i meterhöga vaser.
Byggnadskommitt~ns ordförande, blomsterhandlanden Gustaf Olsson, hälsade alla
välkomna, påminde om att föreningen nu fått spanten resta på sin nybyggnad och
till och med kommit ett stycke med takpåläggningen samt bjöd de närvarande taga
plats vid borden och låta sig vä1 smaka. Vilket man inte 1ät sig sägas tvi, gånger.
En attack mot smörgåsbordet följdes av flera och supen förflöt under kordialaste
stämning. Som sig bör när man har husbyggnadssakkunnige på alla hå11 och kanter
rörde sig samtalet om byggen i allmänhet och Hantverksföreningens isynnerhet. Ungbröderna voro utmärkta "smörgå,snissar" och passoppar.
Till att förhöja stämningen hade en radiogrammofon uppmonterats och svarade för
taffelmusiken. Med "Fritjof och Carmencita" inleddes plattparaden och fortsattes sedan med axplock ur hela den lättare underhållningsmusikens rikhaltiga repertoir
alltifrån "Livet i Finnskogarna" och "Han hade seglat för om masten" upp till vackra
f. d. neapolitanska gatvisan "Sancta Lucia". Hovfotograf Walter Olson med assistent
smalfilmade och gav på så sätt det hela ytterligare en festlig touche.
Guldsmedmästare G. G. Hentzell höll kvällens officiella tal vid kaffet Han yttrade
bl. a.:
Herrar hantverkare! Sedan urminnes tider har vfi.rt folk glatts åt att bygga hus.
Vare sig man bygger i vildmarken eller i storstaden gläder man sig lika mycket, då
ens händers verk är färdigt. Festen ute i ödebygden är kanske lika glad och angenäm
som den här i kväll. Bland vårt gamla, alltid fria folk ha hantverkarna _alltid hävdat
32
Värden omgåven av betjänting, fr. v. Tapetseraremästare C. B. Rundblom, Körsnär Sven
Palmquist, Frisörmästare G. W. Blomgren, Blomsterdekoratör Gustaf Olsson.
Fabrikör Hilding Berg, Ingenjör Malte Nilsson, Hovfotograf Walter Olson.
sig i kampen för tillvaron och gjort ett gott arbete för samhällets och statens bästa.
Statsmakterna ha på så sätt i hantverkssammanslutningarna alltid haft en faktor att
räkna med.
Den fest, som vi i kväll hålla, är en arbetets fest. Den individuella skickligheten
är avgörande för handens arbetare, och ett gott arbete skall ha erkännande i en eller
annan form. Vi vilja i kväll allesammans ena oss i en enda tanke, en enda önskan
— den, att manifestera handens arbete. Mina vänner hantverkare, jag föreslår, att
vi höjer en skål för arbete, som ger oss tillfälle att leva och existera. Skål för hantverket och handens arbetare!
Til sist utbringade guldsmedsmä,stare Hentzell ett fyrfaldigt, kraftigt besvarat leve
för hantverket och Hantverksföreningens nybyggnad.
A rörledningsarbetarnas vägnar avtackade en av deras representanter, hr Ottosson,
Hantverksföreningens styrelse och byggnadskommitt~ och utbringade ett fyrfaldigt
leve för Hantverksföreningen. Efter ytterligare en stunds gemytligt samspråk var
det angenäma taklagsölet tillända.
Kalmar-Kalmar Läns Tidning av den 19 juni 1939 skrev:
Gammaldags "resegille" i modernt storbygge.
Första samkvämet ~e hantverkshuset vid Larmgatan ägde rum i lördags.
Mat, tal och musik samt hög stämning i unik festsal.
De lördagsflanerande kalmariter, •som händelsevis passerade hantverksföreningens
ståtliga nybygge vid Larmgatan framåt kvällningen på denna benådade sommardag,
undrade nog storligen, om allsköns spökerier redan på detta tidiga stadium av byggnadens tillkomst tagit sin tillflykt där, mellan murbruksbaljor och brädhögar.
33
Den stora dagen.
I så fall var det synnerligen moderna spöken, som valt denna plats till sitt hemvist,
närmast påminde
då de ljud som välde ut ur de ännu på någon tid glaslösa fönstren
andra
schlagers, som
och
vän"
lilla
om "Jolly Bob från Aberdeen" och "Carmencitas
.
tongivande
för ögonbicket skola vara de
s tak,
Riktade den undrande allmänheten emellertid sina blickar upp mot byggnaden
en
varest vä1 i en snar framtid neonskyltarna skola flamma, s~, gavs där förklaring
vataket
På
na.
x
environger
någonstans
därinne
på vad som egentiger försiggick
för
jade nämligen de svenska flaggorna och hantverksföreningens vackra sidenfana
på
den lätta sommarbrisen och på vad som en gång troligen kommer att bilda krönet
Det
fanns
i
Kalmar.
dato
tills
sen
taklagskra
denna byggnad vajade den vä1 största
men avförbipasserande, som taxerade diametern i kransen till tvi, meter och mera,
stånden förvillar, som bekant. Men nog syntes de i kransen inrangerade initialerna
och
H.F. vida omkring, kungörande att denna dag den 17 juni firade Kalmar Fabriksupp
bära
skola
som
sparrar,
att
de
av
anledning
med
taklagsöl
sitt
Hantverksförening
taket denna och närmast föregående dagar blivit recta och det första lagret takbeklädnad av trä på sina ställen blivit pålagt.
tyvärr
Det var också ett rejält "resegille" av det slag och tradition som numera
dess
håller på att försvinna, som firades denna lördag under hantverksföreningens och
av
förevoro
arbetare
förmän,
byggnadskommitt~s värdskap. Samtliga entreprenörer,
de
ningen inviterade till taklagsölet, som vä1 kommer att gå till hävderna genom
och
gemytet
n
stämninge
rätta
den
giva
för
att
vidtagits
som
r
anordninga
storartade
åt denna unika fest. Unik så till vida, att den hölls i den nya byggniden och därtill
på vinden som med blommor av alla de slag, en rikedom av guldregn och ungbjörkar
na
förvandlats till en höganloftssal, som vä1 ej behövde stå de fordomtima förebilder
som
efter. I denna tillfälliga men ypperliga festsal för ett gille av detta slag, där
ett extra plus i arrangemangen, kvällsoleng' strålar letade sig ned mellan springorna
Det
i brädverket hjälpande upp den tillfälliga elektriska belysning, sam ordnats.
34
berättades, att man förut p~ dagen fått köra bort tre billaster sopor och avfall från
denna vindsal för att få den i presentabelt skick till kvällens stora tillställning. Men
av dessa ansträngningar märktes då intet, det var som allt stått nyputsat och i ordning och noga förberett sen minst fjorton dagar tillbaka. Iden improviserade festsalens bortre del hade anordnats en utskänkningsplats, en tillfällig bar och här befann
sig också orkestern, som levererade musiken, en präktig radiogrammofon med en
repertoar omfattande ett register från Evert Taube till "Sankta Lucia". I andra ändan
av den långsträckta höganloftssalen var köksdepartementet beläget och en titt bakom
skynket, som dolde denna viktiga del av festförberedelserna, övertygade om att intet
modernt storkök i ett första klassens hotell kunde varit bättre rustat, att skänka
festdeltagarna åtskilligt av vad som till detta livets goda härer.
Så småningom placerade sig de till gott och vä1 hundratalet uppg~,ende gästerna
på långbänkarna och angreppen på de dignande smörgåsborden kunde sättas i gang.
Signalen till detta gavs av kvällens värd, blomsterhandlare Gustaf Olsson, som därvid talade om denna stora dag för Kalmar Fabriks- och Hantverksförening och hälsade gästerna, bland vilka befann sig alla som haft och har med bygget att göra,
föreningens hedersledamöter, länsarkitekten, pressen m. fl.
Och så kunde länsningen av de rågade faten taga sin början. Servitriserna hade
fullt schå att bara bära bort tomma dat och bära in nya och beskäftiga ungbröder
hjälpte till med serveringen av mat- och våtvaror med en fermitet, som de legat på,
en fjortondagars kurs för kypare enbart för detta tillfälle. Vad som fanns på emörgåsbordet ä,r kanske inte nödvändigt att räkna upp. Det räcker med abt konstatera
att det fanns allt som skall finnas för att göra en fest till en riktig fest. Det skålades
och åts och dracks och stämningen steg och vid varmrätten nådde den den höjdpunkt,
där den sedan förblev under de återstående timmarna.
Under en paus mellan varmrätt och kaffe togo sig gästerna en titt på det ståtliga
nybygget, som en gång färdigi kommer skänka Kalmar ännu en monumental byggnad och ett inslag i stadsbilden, som vi kalmariter med rätta kunna vara stolta över.
Vid kaffet, och cigarrerna tog hantverksföreningens ordf, juvelerare G. G. Hentzell,
till orda och höll ett anförande i anledning av dagens betydelse:
Sedan urminnes tider ha vårt folk glatt sig åt att bygga hus, etc. —och slutar med
att föreslå en skål och ett fyrfaldigt leve för hantverket och denna byggnads välgång. Det blev ett "Hurra", som nära på kom yttervägagrna att bågna, och det
nyplacerade taket att höja sig minst en tum. De vid nybygget anställdas tack framfördes av rörarbetaren Ottosson, som ock utbringade ett leve för hantverksföreningen,
som ordnat denna gedigna och enligt gamla traditionella former storstilade fest.
Sedan talen slutats kunde den glada festen fortsätta under samma gemytliga och
trivsamma former som den börjat till "solen sjönk och kvällen kom, den milda sommarkvällen". Citatet är kanske inte ordagrant, men det är passande. återstår att
nämna att "resegillet" filmades av hovfotograf Walter Olson och versifierat telegram
anlände från hantverkshusets arkitekt.
Nästa dag, söndag, vajade flaggskruden och den stora kransen reste
sig över spanten, men det blev åter vardag, och prydnaderna togo~ bort.
Eklövskransen med bokstäverna H F välbunden och ståtlig revs ned.
Apropå bokstäverna kan jag inte undanhålla följande: En föreningsmedlerri, troligen tankspridd, frågade mig: "Va' betyder H F?" — "Jo",säger
jag, "det skall vara Hentzell och Frassy". (Frans Månsson, ~ekreterar~e.)
Skulle det till äventyrs. finnas flera 'tankspridda", så vill jag nämna, att
bokstäverna naturligtvis betydde Hantverks Föreningen.
35
PAPPERSMÖSSOR OCH PLOMMONSTOP.
På takstolarna spikades svallet, och plåtslagare Karl Pettersson med
sina gesäller larmade snabbt på plåttaket.
På arbetsplatsen såg man ofta nu som många gånger tidigare herrar
Lind, Ullman, Engström och naturligtvis "våran" kontrollant, ingenjören
Ivar Tegnander, ensamma eller i sälls+kap med någon entreprenör. Iakttagands, anvisande och ledande. En hårt anlitad man var byggets verkmästare Lundqvist, alla skulle tala med honom, och allestädes närvarande
var han också. Den jovialiske arbetsledaren med hatten på nacken var
dessutom byggets optimist n:0 1.
Den 29 juni brötos inlämnade anbud å
Tmålning. Fyra Kalmarfirmor hade räknat,
~ ~~j"~I~ ~I ~~ ~ '~ "~;j'~i~~i p~~i►~' I,~'~~'~ il I
och anbuden lågo ganska "samlade". Då
~~
firman O. J. Svenssons Eftr. (I. Lindqvist)
.~3s
r
{
~~~~r
hade inkommit med förmånligaste anbudet
~~:
å kr. 19,500:—, antogs detta enhälligt av
,?~r
~~
kornmitten. Målerifirman är en bland de
~t
4.
f -r~ ~
äldsta i den branschen här i staden, men innehavaren var den yngste av mästarna på
bygget.
En ny yrkesgrupp flyttade sålunda in, och
~~~~ ~
gav åt tavlan "ny färg".
4
l~iu voro våra egna, fyra stora entreprenörer ifullt arbete var och en på sitt område.
Men vi hade även s. k. underentreprenörer.
Målaremästare I. Lindqvist.
Huvudentreprenören har sålunda använt följande firmor, som förtjäna bliva omnämnda: E. Th. Ludvigssons Trävar-ufirma, Eric Björkmans Järnhandel, smedmästare M. A. Runström,
smidesfirman J. Alb. Johanssons Eftr., plåtslagaremästaren Karl Petersson, glasmästaren Gunnar Florin, A.-B. Gustaf Kährs fabriker, Nybro,
Emmaboda Snickeri Fabriks A.-B., Gropptorps marmorindustri, kakelugnsmakaren Hugo Lund, Sandvikens Sten- &Bildhuggeri, Persnäs, tapetseraremästaren C. B. Rundblom. Kornmitten har slutit kontrakt med följande firmor: snickaremästaren Th. Andersson, Stockholm, 1~ga-Baltic,
Stockholm, Elektrolux, Stockholm, semla Snickerifabriker, Diö, Robert
Ditzinger, Stockholm, Allmänna Svenska Elektriska A.-B., Västerås,
Gustaf Kährs A.-B. samt Emmaboda Snickerifabrik A.-B.
36
FÖR BYGGENSKAP OCH KRIG BEHÖVS PENGAR,
PENGAR, PENGAR ...
Men frågar sig nu, och det med rätta, hur ser kalkylen ut, hur är
företaget finansierat?
Den approximativa beräkning, som verkställdes av kornmitten över inlämnade skissförslag, har varit ledande och i viss mån legat till ärund för
hela kalkylens+ uppläggning. Dock har tienare med stöd av Inbud etc.
uppgjorts en kalkyl, som varit noggrant uträknad på basis av å orten
gällande avtal, material- och tilläggspriser. Dessa, sammanförda å ena
sidan, utgör kalkylens kredit samt hyresmöjligheterna åden andra utgör
debt.
Den av kornmitten till styrelsen överlämnade tablån upptog endast
rena byggnadskostnaderna plus tillägg och oförutsett. Härtid kommer
räntor å 1ån etc.
Den här nedan uppställda kalkylen har sammanställts av G. G. Hentzell, Hilding Berg, Frans Månson och undertecknad och. 1åg till grund
för underhandling, förda med bankföretag om eventuellt byggnadskreditiv och är daterad den 15 sept. 1938 och slutar på kronor 837,700: —.
Tomterna 6-7 och 8, numera n:r 10, inköp av fastigheterna,
nu rivna ............................................
Rivningskostnader ....................................
Byggnadskostnad, 11,266 kbm. å 48: — kr, kbm. ..........
Arkitekt- och kontrollantarvoden .......................
Inredning av biograf ..................................
Oförutsedda utgifter = 5 % å byggnadskostnaden ........
Kos~tnader för uttagning av inteckningar ................
Ränta under byggnadstiden ............................
192,000: —
4,000: —
540,800: —
25,000: —
17,000: —
28,000: —
2,400: —
28,500: —
Summa kronor 87,700:
Från ovanstående summa har utbetalats
Lösen av inteckningar....... ................. 192,000: —
4,000: — 196,000: —
Avbetalt åarkitektarvode ..................
Summa för byggnadskreditiv 641,700:
När detta skrives, ha oförutsedda händelser inträffat (kriget Tyskland
—Frankrike och England och snare kriget mellan Finland och Ryssland), som inverkat på landets ekonomiska läge och enskild företagsamhet. Den lilla del av universum, som omsluter vår intres~s~ekrets, liar även
fått vidkännas missräkningarnas bitterhet. Penningvärdet är i fallande.
Måhända kommer detta att menligt inverka på räntekalkylen? Krig inpå
knutarna var inte förutsett, då kalkylen byggdes upp, ty världsläget
inbjöd denna gång till dådkraft och framåtanda. Detta har också varit
37
vår föresats. Dock må framhållas, att den finansiella delen är tryggad
och inger icke anledning till oro. Men oförutsett kan inträffa, som kullkastar all beräkning.
~terkommer till "beräknade kostnader" per den 15 september 1938.
Något byggnadskreditiv blev inte undertecknat, enär vi kunde anskaffa
penningar "billigare" genom att finansiera bygget på annat sätt. Under
själva byggnadstiden reglerades byggets penningbehov efter följande
grunder: efter varje byggnadsetapp (en våning t. ex.) värderades utfört
arbete och erhöll föreningen kontanta medel mot utfört arbete plus inteckning såsom säkerhet. Först när "bygget" blivit fullbordat och beräknad
taxering verkställd kunde inteckningarna läggas som fullgod säkerhet.
0
FRAN KÄLLAREN TILL VINDEN.
Hur ser nu byggnaden ut, hur är den konstruerad och vad rymmer den ?
Är det en tillfällighet, som gör att exteriören är lugn och värdig? Nej,
allting är beräknat och målmedvetet utfört. Arkitekt Lind har ej förbisett något.
Om byggnadens konstruktion må framhållas att:
Grunden: Byggnadens laster äro fördelade på undergrunden genom
plattor av armerad., vattentätt isolerad betong. Bärande grundmurar äro
även gjutna av armerad betong.
Bä-rande väggar ovan mark: Bärande väggar ovan mark äro utförda
av armerad betong. Bärande väggar äro i huvudsak följande: i flygeln
mot Larmgatan de tvärgående, tjockare väggarna; i flygeln mot Ölandsgatan ytterväggarna och hjärtmuren. Även visa andra väggaY~, trummor m. m. ha utförts av betong, detta med hänsyn till byggnadens s~tabilitet samt brand- och ljudisolering mellan skilda lokaler. Gårdsfasaden
över biograflokalen har utformats som massiv betongbalk. Ytterväggarna äro isolerade med Siporex.
Bjälklag och trappor: Bjälklag, trappsteg och trapplaner är•o likaledes utförda i betong i form av massiva armerade plattor. Till de tjockare bjälklagsplattorna har klinkerbetong använts, där inte stor påkänning föranlett användandet av stenbetong. I gårdsbjälklaget ha ingjutits
balkar av järnprofiler, men i byggnadens övriga delar ha järnbalkar
uteslutits till förmån för en monolitisk betongkonstruktion.
Tak: Gårdsbjälklaget, som utgör yttertak för biograf_ och barlokaler,
är membranisolerat och täckt med asfalt. Terrassbjälklagen över källarvåningen och övervåningen två trappor äro täckta med asfaltmembran
och slitbeläggning av stålslipad cement. Taken över gatuflyglarna äro
täckta med plåt på takresning av trä.
Icke bärande väggar: Icke bärande väggar ha i allmänhet utförts av
murade plattor av lättbetong; i de fall, där större anspråk på ljudisole-
W
`~
r,~r~.z yam nyyem,~n t~,,,~a
~t6~r~
a~,ue yang tryy~ N.t m.*+e~an
~s~vom*
senare
Här avbildade ritningar voro de, vilka inlämnades till byggnadsnämnden den 17 sept 1938. De ritningar, som utarbetades
lokaler.
och vilka tillhörde entreprenaden, upptog redan då nu befintliga
lvdrsnr.J1 yswm fLyyeJic and 6(ondsgnten,
~~z.~,.
+1Z 6unvnq
--
~~~~
7 1
■
~■ ~ ~ ~i
■
■
■
■
■
■
la ■
~I
■
■
■
■
■
■
■
■
■
i ■
■
■
Fasaden åt ölandsgatan.
ring ha förekommit, ha dubbla väggar uppförts med isolerande mellanlä.gg. Där särskild ljudabsorbtion har erfordrats, har beklädnad av träullsplattor m. m. anbringats.
Dörrar och fönster: Fönw:ter i gårdsbjälklaget ha utförts av glasprismor icementspröjsar. Bank- och barfönster samt dörrpartier, tillhörande bank-, bar-, biograf- och huvudentre, äro alla utförda av teak.
Fönster ibostads- och kontorslokaler äro av konstruktion "~ersp~ektivfönoter".
Arkitekt Linds ide och bärande tanke om byggnadens arkitektur är:
Byggnaden vill genom sin arkitektur, behandli~~g och skala ansluta sig
till den äldre arkitekturen i grannti~kapet utan att direkt efterbilda den
och utan att de praktiska och ekonomiska kraven eftersättas. En markerad skillnad råder sålunda mellan byggnadens flygel mot Larmgatan
och den mot Ölandsgatan, en skillnad, so_n är betingad av de båda gatornas olika funktion och karaktär. Vindsvåningen, som inrett: över flygeln mot Larmgatan, har dragits fram till ölandsgatan, där den slutar
m.ed en gavel. Härigenom er~.ås såväl en sundare konstruktion i sam
band med de bärande tvär- och fasadväggarna som en klarare, arkitektonisk form än vad. uom skulls bli fallet om även fasaden mot ~land::gatan droges in i vindsvåningen. T Larmgatan har bottenvåningen dragits
42
innanför gatulinjen för att öka rymligheten på gångbanan framför de
publikdragade lokalerna.
Tomtens ytinnehåll är 1,038 kvm. Byggnadens tax~eringsvärd2 enligt
1940 års taxering 825,000: — kr.
Fastighetens lokaliteter äro
Källaren: Panncentral, tvättstuga, torkrum, mangelrum, matkällare,
soprum, cykelplats. Gillestuga. Bar~en~ ekonomikällare. Bowlingbana
med klubbrum, toaletter, duschrum, avklädningsrum med klädskåp (tre
skyddsrum). Banlons bombsäkra arkiv.
Bottenvåningen: .Banklokal med styrelse- och direktionsrum, depos~itions-, kasssoa,- och bokvalv, toaletter, kapprum och lunchrum. Biografen
med vestibul, foaje, toaletter och fläktkammare. Konfektbutik. Mjölkbar~en med serveringslokal, kök, diskrum, föreståndarskans rum, duschrum, omklädningsrum, tre kylrum, toaletter för personal och gäster.
Arbetsförmedlingens lokaler för manliga arbetssökande.
Vån. Y tr.: 1lägenhet om 4 rum, kök etc.; 1 lägenhet om 3 rum, kök etc.;
1 lägenhet om 1 rum, kök etc. Arkitektkontor om två rum. Föreningens
styrelserum och sekretariat. Arbetsförmedlingens lokaler för kvinnliga
arbetssökande.
Vån. ~ tr.: Hotell om 22 resanderum, mottagningshall med porti~rloge, linnerum etc. Hotellinnehavarens priivatvåning.
Vån. 3 tr.: 1 lägenhet om 3 rum, kök etc.; 1 lägenhet om 2 rum, kök;
1 lägenhet om 1 rum, kokvrå. Vinds,platser över hela flygeln ~,t Ölandsgatan, inhägnade med nätstängsel. 2 fläktkamrar. Vinden i flygeln åt
Ldarmgatan utnyttjad endast för hisskammare och 2 fläktar, fc~rbindelse
medelst hisstrappa i tättslutande takspegel.
YNGST MEN "ÄLDST".
Gillesstugan, upptagen i ovanstående beskrivning, gör anspråk på särskild presentation.
Ett disponibelt utrymme under mjölkbaren med grova rörledningar
framdragna utefter ena långväggen, därtill mindre röranslutningar tvärsgående itaket. Ungefär s~å tedde sig detta utrymme innan Herman Ohl~son började med förvandlingsarbetet. Efter arkitekten S. I. Linds rit,
ningar har här fram kapats en gillesstuga med "anor" lika gamla som
"Then Gyldene Freden". "Mäktiga" kryssvalv uppbäras av kraftiga
slammade "gråstensmurar", vilka med "ålderns patina" inte .-tå övriga
Kalmarvalv efter.
Då vördige mästare i glatt lag länkade äro, upplyses salen av flämtande lågor, som i valvens lyktor blekt lysa, och från stakar där ljus
fait hållas kan.
43
Fasaren åt Larmgatan.
Vördige åldermannen, som vid kortsidan win plats haver, är däri högsätet omgiven av gillets råd, bisittare, skrivare och penningindrivare.
Mästare och gillesbröder äro bänkade kring vitskurade bord, och nedsjunkna på stolar med flätade sitsar.
Om församlingen haft långt skägg, kritpipor och fullt synliga resårpjäxor, hade man utan tvivel stigit rakt in i en 50- å 60-tallmiljö. Min
gill~esbröderna avidag äro nuets män, fast gammal tradition är djupt
rotad och omhuldad.
I ovanstående skildring, evad det berör gill~sstugan, har jag velat
glänta på den "gamla" dörren för att visa hur det hädanefter ser ut då
föreningen till förhandling samlad är. Detta är vår egen för~ei~ingslokal,
byggd för moderna människor som emellertid ältika en åldrig ram.
Föreningens styrelserum 1 tr. upp har moderna och ändamål~!enliga
möbler, ett värdigt och representativt rum, avsett för styrelsens och
kommitterades sammanträden. Föreningen disponerar dessutom även
över lokaler för skrivrum och arkiv i gamma plan.
Gillesstugan är även en minnenas boning. Här 1ät byggna.dskpmmitten
uppsätta kalkstenstavlor dels över byggnadens skapare, arkitekten Sven
Ivar Lind, Stockholm, dels över entreprenörerna.
44
:,
-w ~- -~
-•-
-
De i Gillesstugan inmurade
minnestavlorna.
~,
y~l~l~t'rt~~~f~t~L!~
~ l~~ \ F` \ ~ T~ F:
~,l-~~~~~Nt ~;
o
r
~~ ;uti:\~~~ ~~~ ~~~~~
~,E~
I,
,
t~
tw
_
J
45
~~~o
~~~._. .~.~h~i~
~: - .~YC~~a ~~DS~O~'~~117E~ ~„~
J~f i c i~l~.~~an~~"~~ie~c~`~~e
~r~ifa ~a~rjL~nczn~~i~e o~ ~få~bå~a
~yr~ d~in~a ~y~a ~l~~ni~r~le ay~-err;,
braii~z~
~ ~c ~~~erz6 ~å6~a'
0
--~~
'
/~
_~1r~~%
~~
`
Dessutom lät kornmitten å lokalens ena kortvägg uppsätta en tenntavla
med ovanstående text och utseende.
Tenntavlan är komponerad av arkitekten S. I. Lind och gjuten, ciselerad
och graverad på Guldsmedsmästaren G. G. Hentzells verkstad, Kalmar.
Stentavlorna äro utförda vid Sandvikens sten- och bildhuggeri, Persnäs,
och skänkta av Direktören Helge Hammarstedt, Sandviken.
Fn skulptur föreställande Adam och Eva är skulpterad av Konstnären Robert Nilsson och huggen vid ovannämnda stenfirma och infälld i
en av pelarna. Skulpturen en gåva av S. I. Lind.
Dörrarnas insidor äro rikt prydda med skurna ornament och text samt
beslagna med förtenta järnbeslag. Smedmästarna Erik Magnusson,
I~ossmo, M. A. Runström, Kalmar, J. Alb. Johansson Eftre, Kalmar, Kopparslagaren John Karlsson, Kalmar, Fabrikören J. temil Linn, Kalmar,
samtliga här nämnda ha skänkt utfört arbete till gillestugan.
PREMIÄR MED FÖRSPEL OCH PROLOG.
Den 6:te sept, slog biografen Grand upp portarna. Dagen vi med
stolthet väntat på, var alltså inne. Nå, hur såg clet ut på byggnadsplatsen,
då evenemanget skulle gå av stapeln? "Det kan om aftonen annorlunda,
varda, än det på morgonen är".
46
~~
4~ ~ ~ ~~
~å
Arkitekten Sven Ivar
Lind patinerar "Adam
och Eva" i Gillesstugan.
Fasaden åt Larmgatan v~,r iärcligputsad, ställningarna rivna och bortforslade. Planen Framför fasaden hade ändrat utseende, den var nu
belagd med HöganäspYåttor och till premiärkvällen var allt rent och
prydligt.
Fräscha lagerträd paraderade vid bioentreen, och en myckenhet av
blomsteruppsatser hade tillställts Direktör Clementsson från vänner och
affärsföretag och även föreningen hade uppvaktat meal blommor.
Men vid Grands premiär, såväl som vid alla större biografinvigningar,
hängde mycket på tillfälligheter och detaljer, innan slutligen myndigheterna utfärdade det åtrådda beviset, vari lov lämnades att använda
47
lokalen, och tillstånd givas att köra den maskinella utrustningen. Själv
gick jag sista syneronden med stadsarkitekten kl. 6.15, då var allt äntligen klart, och 6.45, då de till föreställningen inbjudna redan börjat anlända, kom tillståndsbeviset. Nu kunde "spelet börja".
Invigningen av biografen Grand blev festlig och värdig och hade samlat
ett stort antal inbjudna. F. chefredaktör Gösta Thalen föredrog en av
honom skriven prolog på vers, varefter själva premiären följde. Prologen
var av följande lydelse:
V~ir gamla Kalmar stad föryngras mer och mer.
För tidens m&nga krry uppå moderniteter,
Ån här, än där en byggnad rives ner
För att ge plats åt nya fastigheter,
Där arkitektens rit gestaltar stil och smak,
,
Som formas ut av yrkesvana händer,
Och blicken fägnad ser från golv till tak,
Hur allt till harmoni och trevnad länder.
I dr.•g det vittnas här hur ock Turisthotellet
Hör till de Kalmarhus, som äro minnen blott,
Ett st&tligt byggnadsroerk snart möter nu i stället,
Mondänt och elegant, där vi på nytt ha fått
En vacker prestation förent av smak och snille
Samt framcLtandans kraft hos Kalmar Hantverksgtille.
Men fullt i stil härmed är ock det btiotempel,
Som under namnet GRAND här b&dar sin entre,
Om nyss förut har talts om det förg&ngnas stämpel
Kan livets växlingar oss bion återge.
Och dess programrevy, som famnar m&ngahanda,
År städse skiftesrik och temat aktuellt,
Där löjen stig förvisst med bittra t&rar blanda,
Ty hela världen är dess rika nyhetsfält. —
Visst bland gudinnors krets blev Fålmia den sista,
Som fått sin dyrkan av en orosjäktad värld,
Men re'n är he~anes makt den sist vi vilja mista,
Och därför liven nu hon skänks en hyllningsgärd.
När uti hennes namn den nya filmparaden
Vigs in med ett program i Filmågs egid,
Som visar stil och smak — en följd för filmestraden —
Och råka löften ger för framgångsdiger id:
Ett företag som vill bli till ett högt förvärv
I biokonstens värld och fängslande salonger,
Ja, säkert till och med ~— ej tanken syns för djärv —
En plats som drar publik vid Filmfas säsonger.
Och därför när ridån för premiärprogrammet
Med bionamnet GRAND nu startar dess entry,
Så m& man hoppas att i allvaret och glammet
En livlig önskan röjs: att Grand får GRAND SUCC~S!
,•
Premiärfilmen, som nu rullades hette "Två skall man vara". Med tillfredsställelse kunde man konstatera att akustiken var utmärkt, instrumental- och sångljud var lika rent och klart, och uppfattades lika i lokalens 374 sittplatser. Lokalens inredning är enkel, och de verkningsfulla
nyanserna åstadkommes genom kontrastverkan, väggar kontra tak och
stolar.
Efter föreställningen gav Direktör Clementsson middag i Stadshotellets
festvåning för ett stort antal inbjudna. Tidningarna innehöllo dagen efter
långa artiklar, med idel beröm av alla arrangemang som vidtagits vid
premiären.
Tidningen Barometern skriver:
Stadens nyaste biograf öppnad.
Kalmar stads femte och nyaste biograf hade i går kväll premiär. Alla veta ju
redan nu var den ligger och vad den heter, och för ävrigt har ju den gröna och vita
neonskylten kommit upp.
Grand har "fristående biljettkrypin" i vestibulen, något som ännu ingen kalmarbio
lagt sig till med förut. hallen —eller vad man nu ska kalla utrymmet mellan vestibulen och salongen — domineras av ett litet galleri, där kvällens stjärnor skall pryda
väggarna. Publiken skall finna att kvällens stjärnor består av Ginger Rogers, Fred
Astaire och — en spegel! Galant eller hur!
Salongen ger ett rymligt och ljust intryck. Inte ens den kvavaste biokväll kan
förta den luftighet som bringats fram genom kontrastverkan mellan scen och väggar
samt indirekt belysning. Stolarna, 374 stycken, äro i ljust senapsgul färg. Samma
färg återfinner man på ridån, tillika med blått. Väggarna se -på nära hå11 ut som
pressat sjögräs i en varm sammetsröd färg. Och när sedan strålkastare i alla kulörer
börjar spela på den vita underridån av silke, kan även den kräsnaste gona sig i färgnyanser.
Maskineriet är ultranytt och de blänkande maskinerna med tusen knappar till tusen
saker är av bästa slag, Zeiss Ikon, svenskt fabrikat. Det hördes f. ö. på den underbara tonen på premiärkvällen.
Den nya biografen lovar allt gott. Hoppas den får samma insteg i kalmariternas
hjärtan som våra andra filmsalonger.
DEN STORA PARDAGEN KOMMER.
Tiden närmade sig den 1 okt. och hantverkarna började att på allvar
troppa av från "bygget". Hyresgästernas flyttlass anlände. Huset började att bli färdigt.
De uthyrda lokalerna och hotell Ritz slogo upp sina portar. För hotellgästerna stodo 22 propra rum till förfogande, med bad etc.
Ägarna till Nya Baren, herrar Ihse &Sand, firade invigningen av baren
den 16 nov. 1939 med gåsmiddag för ett stort antal inbjudna. I tidningarna dagen efter lästes om alla i baren framhållna finesserna, som
ingående behandlades, i fråga om såväl lokalernas förträfflighet och ventilationsanordningar som kökets storslagna och praktiska utrustning,
kylrummen ej att förglömma.
4
49
Det sista färgprovet
bestämmes! Arkitekt
S. I. Lind, Byggnadskommittens ordf. Gustaf Olsson.
Tidningen Östra Småland skriver:
Ny bar öppnades ti går i Kalmar.
barDisponent Per Ihse och lantbrukaren Mats Sand, vilka i Oskarshamn bedriva
en
ultramodern
öppnat
6,
Larmgatan
fastighet,
nya
eningens
Hantverksför
i
rörelse ha
bar, vilken invigdes med en festlighet på torsdagskvällen.
Först besiktigades lokaliteterna med blomsterhandlare Gustaf Olsson som ciceron.
Vid inträdet i lokalen är det en anordning som genast sticker i ögonen: ~fläktanordöppningar
ningens exteriör. Närmast för den tanken till kyrkoorgel med pipliknandefrisk kall
ständigt
eringen,
luftkondition
och djärvt svängda linjer. Därbakom eker
t mot
fönsterpartie
väldiga
Det
vintern.
på
luft
tempererad
ren,
luft på sommaren,
gatan ger en ypperlig utsikt mot det gamla vallpartiet och lummigheten därinnanför.
ger
Väggarnas mattgala färgton och den genom benvitt glas dämpade belysningen
äro
De
interiören.
till.
avpassade
vä1
äro
Möblerna
rosam stämning' i lokalen.
av rödbok i naturfärg och stolarnas röda sitsar bilda ett glatt färginslag.. Bardisken
50
i lokalens bakgrund har allt inom räckhåll utan spring genom dörrar, möjliggjort
genom lucksystem. Disken skall senare utbyggas längs ena långväggen och förses med
kylanordning. Blommor och ljus, ädla träslag och vackra färger, se där i korthet det
för lokalen utmärkande.
Gästerna få, betjäna sig själva, och därmed är drickspenningsystemet borta.
Köksregionen med biutrymmen är tiptop i minsta detalj och ett under av ändaxnålsenlighet och hygien. Inredningen är fristående, varför väggarna överallt ära lättåtkomliga för rengöring. För varje detalj ha de främsta fackmännen varit rådgivande.
Materialet iserverings- och arbetsbord består till övervägande del av teak, varigenom
servisen sparas.
Bakom köket finnes omklädnings- och duschrum för personalen, kontorsrum samt
fyra kylrum för resp. fisk, konserver, kött och mjölk. Fabrikatet är Elektrolux och
väggarna ha beklätts med opaxitglas, vilket genom sina fåtaliga skarvar skapar
bättre hygieniska förutsättningar. Dörrar och all inredning i kylrum består av
teakträ.
Allt arbete i rostfritt stål har utförts av Värme- och Sanitets A.-B. och firma Aldan
och C:o, har utfört alla belysningsanordningar. Fönsterdraperingen är firma Ludvig
Johanssons verk. Bardisk och fläktanordningens exteriör har utförts av den kände
Exposniekaren Emil Theodor Andersson, Stockholm. Den mannen har på icke mindre
än tre världsutställningar skaffat sig insikter i sitt "förnämliga yrke.
Såväl byggnadskommitt~ns ordförande, herr Olsson, byggmästaren hr Herman Olsson och innehavaxna betygade enstämmigt att byggnadens arkitekt, hr Lind, Stockholm, varit till ovärderlig hjälp som smakråd.
Bland de sista i raden av hyresgäster flyttade Södra Kalmar läns Arbetsförmedling in i sina speciellt för dem inredda lokaler.
Skånska Banken, som hyrt och disponerar över hörnlokalen på n. b.,
annonserade om inflyttning först i januari månad. Att direktör, personal
och kunder trivas har man redan kunnat konstatera.
KALORIER OCH KILOWATT.
Byggnaden, som helhet betraktad, är av högsta klass och företräder
en nuets skapelse. Arkitekten med sin konstruktör påvisar i denna byggnad
byggherrens förpliktelser mot samhället och mot föreningen som en stadens ledande mästaresammanslutning. Ett monument frambragt till hantverkets ära, en byggnad, som givits en ändamålsenlig utformning av modernaste konstruktion.
Hantverkshuset samlar de sista årtiondens erfarenheter, både på det
tekniska och det hygieniska området. Man gör inte rättvisa åt fastigheten
om man icke framhåller fläktsystemet och panncentralen.
Fastighetens ventilationssystem bygger på evakuering med el. fläktar
till ett antal av 6 stycken. Med dessa fläktar erhåller man dels kall, frisk
luft, dels frisk uppvärmd luft samt separat utsugning av förbrukad luft.
Panncentralen är en fullständig vetenskap. Leverantör är Exoverken,
Kalmar, en ny blomstrande industri för vårt samhälle. Pannorna, två till
antalet, eldas med kolstybb, koksstybb eller avfallsstybb,och förbränningsprocessen sker genom att pannorna automatiskt tillföres bränsle, som reg-
51
Arkitekten påvisar något, — annars belhten.
leras av termostatiskt inställda fläktar. Pannornas konstruktion är delvis
ny, vid Exoverken utexperimenterad. Idet sinnrika system av platta tuber
möjliggör större eldyta pr kbm. än övriga i handeln förekommande
panntyper.
Resultatet vid provningen av desamma visar bränslebesparingen. Det
skulle bliva onödigt långt, om man i sin helhet skulle införa hela protokollet vid provningarna, därför medtager jag endast resultatet, som an~iver verkningsgraden vid full belastning. Och lyder som följer:
"Att den specifika pannbelastningen imedeltal var
vid prov nr 1 22'200 kcal/kvm eldyta och tim.
2 13'280 ,>
3 10'780
„
Att pannans verkningsgrad blev
vid prov 1 48,4 ~~c (forcering),
2 81,4 % (normal pannbelastning, kontinuerlig drift),
„
3 82,7 ~~o (normal pannbelastning, intermittent drift).
„
De båda sistnämnda värdena å verkningsgraden äro goda.
Av under provningarna gjorda observationer framgick i övrigt:
Att förbränningen i pannan var praktiskt taget rökfri.
Att driften av pannan var synnerligen lättskött.
Att fläkten med tillhörande automatiska manövreringsorgan fungera~~.e
oklanderligt."
52
1
~~
~h,,~
°ffi;,
"De ska passa",
säger optimisten,
Verkmästaren Lundgvist iGillestugan.
Kapaciteten å varje panna är så stor, att man utan olägenhet,kan om det
visar sig nödvändigt, avstänga en av dem, för reparation e. dyl. och meal
den andra i gång varande pannan servera både värme och varmvatten.
Tvättstugan har fullständig elektrifierad utrustning. Roterande tvättmaskin, likaså centrifug för att utvinna mesta möjliga vatten ur tvätten
innan densamma hänges upp i torkkammaren, där elektrisk aerotemper
blåser tvätten torr på kort tid. Arbetsbesparande och praktisk anordning.
De arbetsbesparande detaljerna, vilka åstadkommas medelst elektriska
motorer, återfinna vi på flera ställen i fastågheten. Elektriska motorer
äro utplacerade till ett antal av 35 stycken med ett sammanlagt hästkraft-
53
tal av 20,s. Antalet ljuspunkter uppgår till 700. Inom byggnaden finnes
brandalarmanläggning (i hotellet) signalledningar, portlås för elektrisk
manövrering, porttelefon, rör för ri~kstelefonledningar och centralradioanläggning.
MÅTT, VIKT OCH TAL, SOM TALA FÖR SIG SJÄLVA.
Som bekant är byggnaden uppförd i armerad betong, och armeringsjärnens totala vikt utgör 60,540 kg. och dess sammanlagda längd 162,3 km.
eller motsvarar sträckan Kalmar—Gissebäck (nära Nässjö).
Järnbalkar har i ringa utsträckning kommit till användning, dock ha
de som använts en total vikt av 24,167 kg.
Den kub som rymmer 1,629 kbm. grus, 868 kbm. stenskärv och 9,600
säckar cement, och åtgått till hantverkshuset, är så stor att om densamma
utlades för t. ex. en cykelbana om 1 meters bredd och 10 cm. tjocklek,
skulle längden bliva 28 km. eller motsvara sträckan Kalmar—Nybro.
Rörledningsnätet för värme, gas och sanitära anläggningar uppgår till
37,s km. eller motsvara sträckan Kalrr~ar—Brånahult.
Stålrör inlagda i gjutningen för elektriska ledningar uppgår till 75 km.
eller avståndet Kalmar—Berga.
MÄRKEN I ALMANACKAN.
Under kornmittens verksamhet har 33 sammanträden hållits, i regel
ha samtliga medlemmar närvarit. Meningsutbytet under sammankomsterna har alltid präglats av arbetslust, endräkt och förutseende.
Protokollen ha förts av kornmittens sekreterare, ingenjören Malte Nilsson,
av praktiska skäl har korrespondensen handhafts av undertecknad. Såsom
biträdande sekreterare har ingenjören Ivar Tegnander tjänstgjort. Samtliga medlemmar ha nedlagt ett intresserat arbete. Byggmästare S. J.
Arvidson har dessutom av intresse för uppdraget utarbetat ett helt skissförslag, för Gästgivaren nr 10, vilket jag här vill nämna. De frågor som
föreslagits till behandling, ha uttömmande diskuterats och alla beslut ha
varit enhälliga, några reservationer ha ej antecknats. Kornmittens förhållande till entreprenörerna har varit gott och av angenämaste slag.
Antalet skrivelser till dessa med anledning av nagon kornmittens erinran,
har inskränkt sig till endast en..
Till kornmittens sammanträden har styrelsen kallats 6 gånger och dessutom ordf. 6 gånger, då frågor av ekonomisk innebörd gemensamt dryftats. Alla meddelanden emellan oss och styrelsen har skett skriftligt,
detta för att förebygga varje anledning till misstolkning.
54
Avtal och kontrakt av varierande slag och innebörd .har slutits med 24
personer och företag. 57 anbud ha vi mottagit. Korrespondensen har varit
omfattande. Sålunda har avsänts icke mindre än 311 brev, av dessa kommer självfallet en stor del, eller 89 st. på arkitekten, myndigheterna 16,
styrelsen 47 och övriga till firmor och personer som haft beröring .med
bygget. Rikssamtal enbart från kornmitten utgör 124 och lokalsamtal
936, häri icke de av kontrollanten noterade. Ankommande skrivelser och
handlingar utgör 314.
0
KALLA SIFFROR OCH NAGRA VARMA ORD.
Den 14 november anmälde Herman Ohlsson fastigheten färdig för slutbesiktning. Slutbesiktning förrättades den 30 och 31 nov. 1939 och protokollet lyder som följer:
Protokoll, fört vid slutbesiktningen av
nybyggnaden Kv. Gästgivaren nr 10, Kålmar den 30 och 31 november 1939.
Närvarande voro byggnadskommittene
ordförande hr Gxcstaf Olsson, entreprenören byggmästare Herman Ohlson, kontrollanten ing. Ivar Tegnander samt byggnadens arkitekt S. I. Lind, som fört protokollet.
1. Parterna beslöto att besiktningen skulle förrättas av arkitekten; eventuella tvistefrågor skulle hänskjutas till en nämnd enligt kontraktets § 12.
2. Lokalerna synades i den ordning de upptagas i beskrivningen; likaså synades
byggnadens yttre.
3. Som sammanfattning av besiktningens resultat kan sägas att byggnaden i allt
väsentligt är i överensstämmelse med ritningar och beskrivningar såväl vad beträffar
material som arbete; icke heller har kontrollanten framställt någon erinran rörande
förhållande under arbetenas gång som kan föranleda anmärkning mot byggnadens utförande. Om dess goda stånd vittnar även det förhållande att sättsprickor och krym~sprickor äro sällsynta; där de på några ställen iakttagits är det vid skarv mellan olika
väggmaterial eller över bilningar för el-rör.
4. Emellertid återstå ännu några smärre arbeten att utföra. Detta gäller huvudsakligen vissa av bowlingbanans lokaler samt den större lägenheten mot Larmgatan
i vån. 1 tr. vilkas färdigställande tillsvidare varit uppskjutet under på,g~,ende förhandlingar om deras framtida användning.
5. Vissa detaljer ha under entreprenadtiden ändrats, varav följer att byggherren
krediteras respektive debiteras för inskränkningar och tilläggsarbeten till entreprenaden.
6. Färdigställningsarbeten samt tillägg och avdrag ha var för sig sammanställts i
översikter vilka biläggas detta protokoll.
Stockholm den 6 december 1939.
SVEN IVAR LIND.
55
I sammanställningen över kostnaderna för Gästgivaren nr 10 äro här
omnämnda poster debiterade eller krediterade.
Slutbesiktning över måleriarbetena förrättades den 1 dec. 1939 och hade
besiktningsmannen arkitekten Lind intet av vikt att erinra. De smärre
påpekanden, som gjordes, avsåg bättring i några enstaka fall. Arbetets
höga kvalite och utförande påvisades.
Ingenjör Bengt Ullman förrättade slutbesiktning åvärme- och sanitära
installationer den 8 och 9 dec. 1939. Densamma föranledde ingen besiktningsmannens erinran.
Då panncentralen ej vid detta tillfälle var färdiglevererad skulle denna
del senare besiktigas.
Den 27 jan. inlämnade ingenjören Tor Engström besiktningsprotokoll
över elektriska installationen. Då samtliga ledningar dragits i stålrör och
dessa redan i formarna kontrollerats, hade ingenjör Engström varje dag
besiktigat arbeten, som utfördes. Slutomdömet av hela besiktningen var,
att föreskrivet material använts, och utförandet i övrigt överensstämde
med i'kontraktet föreskrivna punkter. Någon erinran fanns icke, och arbetet hade utförts till full belåtenhet.
Tilläggs- och extra arbeten återkomma under sammanställningen över
kostnader för Gästgivaren nr 10.
Sammanställning av kostnaderna för uppförande av nybyggnad å tomten N:o l.0
inom kvarteret Gästgivaren.
1936.
Inköp av fastigheterna 6, 7 och 8 ........................ 192,000: —
1,017: 40 193,017: 40
Utbetalda räntor ......................................
1937.
Förbättringsarbeten av 6:an ............................
Arkitektarvode för "Turistens" renovering ................
Omkostnadsutgifter ....................................
Fastighetskommitt~n ....................................
Ränteutgifter ..........................................
5,500: —
3,212: —
1,925: —
294: —
7,506: 06
18,437: 61
1938-1939.
Nybyggnaden:
Byggmästaren Herman Ohlsson, grundgrävning enl. anbud
Entreprenaden ..........................................
Utförda arbeten ej medtagna i entreprenaden, men
förutsedda ................................ 23,701: 43
N:xtra och tilläggsarbeten .................... 10,682: 13
Avgår: ej utförda arbeten tillhörande entreprenaden .......................... 9,940: 61
av entreprenören utbetalad
12,164: 61
hyresersättning ................ 2,224: —
Ernst Alden & C:o A.-B.
Elektrisk Installation enligt anbud ......................
2,354: 95
Arbeten förutsedda och enligt anbud ........
~Y•~
14,500: —
365,000: —
22,218: 95 4x1,718: 95
-- _ -46,025: —
....................
......................
2,184: 72
Extra och tilläggsarbeten
Armatur enligt anbud
593: 10
Avgår: ej utförda arbeten tillhörande
3,985: 56
entreprenaden
1,147: 21
Värme &Sanitet A.-B.
Värme &Sanitär Installation enligt anbud
53,650:
Panncentralen enligt anbud
8,760:
Arbeten, beslutade, ej anbud
3,190: 41
2,261: 77
Extra och tilläggsarbeten
Avgår: ej utförda arbeten tillhörande
entreprenaden
2,791: 75
2,660: 43
O. J. Svensson Eftr.
Måleriarbeten enligt anbud
19,500:
Arbeten utförda enligt anbud
994: 80
Arbeten förutsedda och beslutade
485: 34
Extra och tilläggsarbeten
808: 61
1,293: 95
ASEA, hissanläggning enligt anbud
7,650:
Extra arbeten
56: 50
Elektrolur kylanläggning enligt anbud ................................
-
.
.......:........
..............................
..................
..... ................
50,010: 56
-
........................
11,911: 90
6,373:
982: 40
entreprenad, men för.
i
i
............
..... ........
..........
'7,706: 50
2,655:-
-
Biografinredning:
Gemla Fabriker A.-B., Diö, stola..r enligt anbud
Aga-Baltic, elektrisk apparatur enligt anbud
Orrefors Bruks Aktiebolag, armatur enligt anbud
Utförda arbeten bar, bio och bank ej medtagna
utsedda
21,788: 75
-
..............................
............................
................
.......:................
......................
..........................................
65,070: 43
-
........................
..........................................................
Arkitekt- och kontrollantarvoden.
Arkitekten Sven Ivar Lind tävlingsförslag ................
1,000:Skissförslag och byggnadsritningar enligt kontrakt, inklusive
konstruktionshandlingar ..............................
19,000:Byggnadskontrollanten ingeniör Ivar Tegnander ......................
Ingeniör Bengt Ullman arvode för program för värme & sanitära enligt
kontrakt ....-..................................................
Ingeniör Tor Engström, arvode för program för elektrisk stark- och
svagström
.......................................................
Extra förslag och ritningar utförda under byggnadstiden.
Arkitekten Sven Ivar Lind
Ingeniören Bengt Ullman ................................
Ingeniören Tor Engström
..............................
...............................
750:635:178: -
19,267: 30
5,588: 06
20,000:4,250:3,180:1,200:-
1,563: --
1,411: 95
267: 85
1,679: 30
Rese- och dagtraktamente:
Arkitekt.Sven Ivar Lind ................................
Ingenjör Bengt Ullman
... .............................
1,848: 25
199:30
2,047:75
Kontrollantarvoden:
Ingeniören Bengt Ullman ................................
Ingeniören Tor Engström ...............................
1;200:450:-
1,650: -
43: 55
205: 30
57
...............................
Byggnadskommitten:
Porton..................
Telefon.................
...............................
Arbetsbeskrivningar och koptior:
Arkitekten Sven Ivar Lind samt konstruktören ..........
Ingeniören Bengt Ullman ....:...........................
Annonser och utlåtanden etc. ...:........................
Representation
Resor, trycksaker etc. ....................................
Rivningskostnader för Gästgivaren 6-7 och 8
Lagfart-, intecknings- och byggnadshandlingar
Ränteutgifter
Omkostnader
Diverse utgifter
498:09
858:60
778:30
............................. ............
........................
.....................
................. .....................................
................................... ..................
............................ .............. .......
2,383:84
4,500:—
5,834:45
23,362:26
8,105:75
4,605:06
869,622:27
„
Avgår: hyresinkomster för 1937
„ 1938
1939
försäljning
1938
„
1939
................
................
................
................
................
3,253:—
1,647: —
10,143:74
44:
595:—
15,043:74
--
Totalkostnad per den 31 dec. 1939 för Hantverkshuset
.........
639:—
15,682:74
Kronor
853,939:53
Föreningens egna medel samt upplånt kapital mot inteckning som säkerhet'har vi att förränta enligt följande plan pr den 31 dec. 1939.
i
Kalmar stads Sparbank. Inteckningslån med säkerhet
inteckningar
(läge 0-550,000:—)
Ränteterminer: 30 juni och den 30 dec. ..............................
Kalmar stads Sparbank. Inteckningslån med säkerhet inteckningar
(läge 550,000-680,000:—) jämte styrelsens borgen.
Ränteterminer: 30 juni och den 30 dec.
Kapitalavbetalning: 5,00:— ........................................
A.-B. Svenska Handelsbanken. Inteckningslån med säkerhet
inteckningar (läge 680,000-800,000:—) jämte medlemmarnas borgensreverser.
Ränteterminer 30 mars, 30 juni, 30 sept. och 30 dec
i
550,000: —
125,000:775,000
—
..................
:
.
i
100,000:—
Av föreningens fonder äro följande medel investerade i fastigheten Gästgivaren 10 den 31 dec. 1939.
Föreningskassan
22,000:—
Understödsfonden
15,400:—
Alderdomshernsfonden
37,400: —
Rese- och Stipendiefonden
1,600: —
76,000:—
Summa kronor
851,000:—
........................................
.....................................
...................................
...............................
FASTIGHETEN, ÄR DET NÅGON AFFÄR?
I september 1938 överlämnade kornmitten till styrelsen en tablå, upptagande samtliga hyresobjekt i fastigheten, varje lokalitet prissatt pr
kvm. allt efter läge och ändamål. Summan å årlig hyresinkomst utgjorde
kr. 62,700: — inclusive hyra för föreningens lokal med kr. 1,280: —.
Iså denna kalkyl uppbyggdes voro en del lokaler redan uthyrda, och
de övriga ha senare uthyrts till i kalkylen fastställt eller i något fall
höjt pris.
Med undantag av bowlingbanan äro nu alla lokaler i fastigheten uthyrda.
Fem hyresgäster lia kontrakt löpande på tio år, och sammanlagda hyressumman utgör kr. 47,900: —. Övriga lokaler löpa med kontrakt på 3år.
Inträffar intet oförutsett, som'bryter sönder här upplagda verklighetskalkyl, bör föreningens fastighetsförvaltning under första tio årsperioden
kunna amortera minst 150,000 ~ — kr.
årliga inkomster.
Hyresinkomsterna för hela fastighetn äro nu pr den 1 april 1940:
Uthyrda lägenheter ........................................ 58,920:—
...................................... 3,000:—
Outhyrda
Föreningens lokaler ..................................................
Summa kronor
61,920:—
1,280:—
63,200:
~4rliga utgifter.
1938 års räntekalkyl omslöt ett tänkt investerat kapital å kr. 837,000:— som löpte
med olika räntesatser allt efter inteckningarnas läge, tillhopa (inclusive föreningens
egna medel 60,oao:—) ............................................. 27,770: —
Övriga omkostnader s.s. skatter, renhållning, koks, vatten, el. ström för
hiss, städning, snökörning etc. ...................................... 13,660: —
2,000: —
Arligt underhåll ................:.....................................
Kronor
43,430: —
Utgifterna pr den 1 april 194~J
Skuld enl. inteckningar kr. 851,000:— att förränta, tillhopa (inclusive föreningens
egna medel 76,000: —) .............................................. 28,040:—
övriga omkostnader enl. 1938 ~,rs uppställning, men med större marginal
för oförutsett ...................................................... 14,960:—
2,000: —
årligt underhåll .....................................................
Kronor
Nettobehållning enl. 1938 .............................................
1940 C?) ........................................
>>
45,000:—
19,270: —
18,200:—
För oss, som varit med om detta, kanske denna skrift endast stöder
minnet, men för en kommande generation bör densamma bliva en vägledning och ett avsnitt av föreningens verksamhet.
59
BYGGNADSKOMMITTENS TIO LEDAMÖTER.
Ingenjör givar Tegnander.
Ingenjör .?I4alte .Nilsson.
Byggnadskommittens ordf.,
Blomsterdekoratör Gustaf Olsson.
Köpman Gustaf Fliedner.
Direktör Eric Dahlberg.
Fabrikör Ernst Alden.
Byggmiistare S. J. Arvidsson.
Direktör Rudolf Björkman.
Målaremästare A. V. Harding.
Byggmästare Erik Sjelking.
SLUTORD.
Då vi nu stå inför fullgjort uppdrag vill jag å byggnadskommittens
vägnar frambära vårt tack till föreningen, som gav oss det stora förtroendet (ett uppdrag som varit krävande men intressant).
Vi äro förvissade om att de beslut vi fattat inom kornmitten och som
banat väg för hantverkshusets tillblivelse, skall klart framstå som en enig
samverkan för vår förening.
I omedelbar anslutning till ovanstående ber jag Eder, kamrater i kommitten, mottaga mitt innerliga tack för Edert uppoffrande arbete och för
det stora förtroende, som kommit mig till del. Denna tid och detta arbete
tillsammans med Eder har varit en stor upplevelse, som utanför mitt yrke
skänkt mig stor tillfredsställelse.
Jag skall alltid minnas detta samarbete med tacksamhet, glädje och
tillgivenhet.
Föreningens ordförande, Guldsmedsmästaren G. G. Hentzell, som visat
mig personligen ett oinskränkt förtroende, tackar jag, och gratulerar till
Hantverkshusets tillblivelse under Din ordförandeperiod. Dina insatser
till vår förenings bästa skall tecknas av en bättre penna än min.
Till styrelsen i sin helhet framför jag likaledes ett varmt tack, alla fullmakter in blanco utfärdade för mig vittna om Edert stora förtroende.
Till vid bygget knutna entreprenörer frambär jag kornmittens och mitt
personliga tack. Samarbetet har varit av angenämaste slag. Eder stora
beredvillighet har underlättat vårt arbete och länt föreningen till gagn.
Jag hyste inte den sanna viljan, om jag inte i detta sammanhang frambar ett personligt tack till vännen Herman Ohlsson. Alltsedan kontraktet
underskrevs, under hela byggnadstiden, till granskningen av Dina sluträkningar har det varit mig enbart ett nöje att samarbeta. Ömsesidigt
förtroende har undanröjt alla svårigheter. Därför är det efter stort och
krävande arbete glädjande kunna konstatera att inga "sättningar" förmärkts iden helgjutna vänskapen. Påfrestningar har dock inte saknats,
att hållfastheten varit god är enbart Din förtjänst. Tack Herman.
Skaparen av Hantverkshuset, arkitekten Sven Ivar Lind, är på vår
breddgrad en upptäckt, som alla beundra, Byggnadskommitten, Styrelsen
och medlemmarna. Byggnadskommitten tackar Eder för ett utomordentligt gott. arbete samt för det goda samarbetet under hela byggnadstiden.
62
Men vännen Sven Ivar gör jag anspråk på att känna bäst, därför har
jag behov av att personligen tillägna Dig några tankar. Bland Dina många
goda egenskåper har Du även skicklighet i navigering, utan Dig på bryggan hade måhända farkosten tagit törn innan vi hunno in i hamn. Dina
råd och anvisningar ha varit för mig av stor betydelse. Din kunnighet,
Din uppslagsrikedom samt Din konstnärliga begåvning har skänkt oss alla
stora värden.
Den enorma brådska, som rått bakom kulisserna under den alltför korta
byggnadstiden, krävde utav Dig personlig uppoffring. Medveten om den
arbetstakt jag frammanat, ber jag om Ditt överseende och uttalar mitt
uppriktiga tack för gott samarbete. Denna tid av gemensamt arbete har
skänkt mig många vackra minnen. Din kloka och överseende blick dröjer
kvar hos mig. Tack Sven Ivar.
Stadens myndigheter ha på ett förtjänstfullt sätt underlättat arbetet
och delgivit sina synpunkter och direktiv. I personlig tacksamhet står jag
till länsarkitekten åke Strindberg, stadsarkitekten N. Carlgren, stadsingenjören E. Schiöler och brandchefen A. Florin.
Då jag nu avslutar nedtecknandet av Hantverkshusets historik, hoppas
jag innerligt om överseende för alla brister som vidlåder skriften, jag gör
inte anspråk på att densamma är fullständig, men viljan har varit ärlig,
plikten och föreningen målet.
Kalmar i april 1940.
"~~~~~
äi3