HÄR - Norrlandsoperan
GIUSEPPE VERDI RIGOLETTO 1.10–7.11 Fredrik Zetterström (Rigoletto) och Teresia Bokor (Gilda) VÄLKOMMEN EN RESA I TID OCH RUM Direkt efter den hyllade uppsättningen av Puccinis La Bohème våren 2013 började jag fundera på när och med vilket verk den konstnärliga trion Kristofer Steen, Linus Fellbom och Behnaz Aram skulle kunna återkomma till oss på NorrlandsOperan. Vilken opera skulle kunna bli en spännande utmaning för både konstnärer och publik? Under 2015 har vi på olika sätt med varierade konstnärliga uttryck undersökt begreppet makt. Som pendang till vårens uppsättning av Figaros bröllop föll valet på en annan av operahistoriens klassiker, Verdis Rigoletto. Historien om narren Rigoletto vars dotter Gilda, förälskad i den hänsynslöse hertigen, faller offer för sin fars hämndbegär när en plan att mörda hertigen går fruktansvärt fel. En historia som är mörk, misogyn och brutal. I kombination med Verdis intensiva, banbrytande musik, kändes det som ett uppdrag klippt och skuret för Steen, Fellbom och Aram. Nu sitter vi här, snart tre år efter succén med La Bohème, och jag känner att valet var helt rätt. En 164 år gammal Verdi-opera och ett konstnärligt team i total kontroll över sina samtida referenser är en laddad kombination. Så, nu lutar vi oss tillbaka och tar oss 500 år tillbaka i tiden och 250 mil söderut, till italienska Mantova på 1500-talet. Buon viaggio! KJELL ENGLUND, VD OCH KONSTNÄRLIG LEDARE PÅ NORRLANDSOPERAN FAKTA OM FÖRESTÄLLNINGEN MUSIK: GUISEPPE VERDI LIBRETTO: FRANCESCO MARIA PIAVE EFTER VICTOR HUGOS DRAMA SVENSK ÖVERSÄTTNING: MIRA BARTOV LÄNGD: 2 TIMMAR 30 MINUTER TRE AKTER MED PAUS SJUNGS OCH TEXTAS PÅ SVENSKA KONSTNÄRLIGT TEAM DIRIGENT: RUMON GAMBA REGISSÖR: KRISTOFER STEEN SCENOGRAF OCH LJUSDESIGNER: LINUS FELLBOM KOSTYMDESIGNER: BEHNAZ ARAM MASKDESIGNER: THERÉSIA FRISK KORMÄSTARE: KJELL OSCARSSON MEDVERKANDE RIGOLETTO: FREDRIK ZETTERSTRÖM GILDA: TERESIA BOKOR HERTIGEN: JOACHIM BÄCKSTRÖM SPARAFUCILE: MICHAEL SCHMIDBERGER MADDALENA: ELISABETH JANSSON GIOVANNA, PAGE, GREVINNAN: SUSANNA LEVONEN MONTERONE: PETER KAJLINGER MARULLO: JOHAN HALLSTEN BORSA: FREDRIK AF KLINT GREVE CEPRANO: KOSMA RANUER MONTERONES DOTTER: FRIDA BLOMMÉ Susanna Levonen (Page) och delar av kören NORRLANDSOPERANS SYMFONIORKESTER NORRLANDSOPERANS KÖR Teresia Bokor (Gilda) REGISSÖRENS UTGÅNGSPUNKTER KRISTOFER STEEN REGISSÖR KRISTOFER GJORDE EN SÄKER debut som operaregissör med La Bohème på NorrlandsOperan 2013. Samma år återförenades hans band Refused med buller och bång. I år är Refused aktuella med ett nytt album och Kristofer har än en gång lyckats kombinera en världsturné med att regissera opera i hemstaden Umeå. Däremellan har han också regisserat en hyllad tolkning av L'Orfeo på Wermland Opera. FÖRBANNELSEN VILAR ÖVER ALLA – Jag vill att vår Rigoletto ska vara både vacker och våldsam, som en barockmålning, säger Kristofer Steen. – Verdis verk sammanfattar allt det jag älskar och blir galen på med opera. Det är en konstform som ska balansera på en knivsegg. Men det är också risktagandet som är själva grejen för mig. När balansakten lyckas blir den känslomässiga upplevelsen enorm. Handlingen i Rigoletto sätts i rörelse med en förbannelse. Huvudpersonen tolkar den som bokstavlig, men i Kristofers mening är den inte av metafysisk natur. Förbannelsen utgörs av ett repressivt samhällssystem där ingen är lycklig. Till och med hertigen, en arketypisk opera-bad-guy, har en längtan efter ett annat liv men förmår inte ta steget. I ett klaustrofobiskt Mantova är ingen utväg möjlig. – Alla som utmanar den gamla ordningen får betala ett högt pris. Rigolettos tonåriga dotter Gilda är omedveten om regelverket och gör det ingen annan har gjort. Hon offrar sitt liv för den hon älskar. MUSIKEN RUMON GAMBA DIRIGENT VI VÄGRAR ATT HELT släppa taget om vår tidigare chefdirigent. På NorrlandsOperan har han sedan 2011 dirigerad en rad hyllade operor och underhållit konsertpubliken med sin smittande passion för musiken. Som engelsman är Rumon förstås stolt över att ha dirigerat på BBC Proms i Londons Royal Albert Hall, men NorrlandsOperans Elektra ligger inte långt efter. I Rigoletto njuter han av utmaningen i att balansera det mörka och farliga i operan, med de vackra melodierna. DRAMATISKT BROTT MOT TRADITIONEN Verdi var en man av teatern och alltid mån om att bygga en stark dramaturgi i sina operor. I Rigoletto gör han det genom att bryta mot många av den italienska operatraditionens konventioner. Med några få toner i inledningen slår han an den mörka, ondskefulla stämningen – ingen överarbetad ouvertyr här inte. Därefter slungas vi raskt vidare in i den avskalade och oförställda musiken i hertigens hov – en chock för dåtidens publik. Det är ungefär som att vi skulle inleda en opera med en poplåt. Hertigens första aria är komponerad för att låta både ytlig och fåfäng, hela scenen stinker av moraliskt förfall. Hertigen har dock, som traditionen egentligen påbjuder, inte huvudrollen i detta verk. I stället är det barytonstämman som står i centrum. Det finns inga storslagna arior i Rigoletto, det handlar snarare om monologer i Shakespeares anda. Tankar och känslor kan uttalas på ett mer dramatiskt sätt, något som inte följer det prydligt ordnade mönster som var vanligt för den här tidens opera. Här finns få typiska verkdelar (recitativ, långsam aria, dramatiskt slut och så vidare) – till och med Gildas välkända Caro Nome (kära namn) går emot traditionen. Efter en väldigt kort introduktion, följer en musikalisk skildring av den oskuldsfulla flickans extatiska kärleksdrömmar som avslutas med ett körinslag (hur vågar Verdi stjäla uppmärksamheten från sopranen!). Mycket av musiken i verket är sammanhängande, med färre tillfällen för applåder, ett grepp som Verdi tog längre och längre för varje opera. Atmosfären i Rigoletto är ofta tryckande och mörk. Verdi skapar den med hjälp av orkesterns lägre register. Även kören är till största delen en manskör och av de tre kvinnliga rollerna är det bara Gilda som rör sig i ett lite högre register. Hennes stämma är ljus och färgrik i kontrast mot det andra. Den tredje akten innehåller två genidrag av Verdi, först den tekniskt briljanta (och oerhört svårkomponerade) kvartetten, där karaktärerna Maddalena, hertigen, Gilda och Rigoletto framför sina egna musikaliska teman. De uttrycker vitt skilda känslor, alla på samma gång. Därefter följer en musikalisk skildring av den annalkande stormen, även detta i en för opera ny musikalisk struktur, med en dramatisk form som beskriver det framväxande kaoset på ett fulländat vis. Med dessa grepp och tekniker, flyttar Verdi fokus till en ytterst mänsklig karaktär, den tragiska narren Rigoletto. Det tonläge han sjunger i (ett normalt manligt samtalsläge), det sätt hans tema utvecklas och det tempo i vilket han uttrycker sina känslor, gör att vi kan relatera till honom på ett inte så opera-typiskt sätt, utan mer direkt. RUMON GAMBA Fredrik Zettersröm (Rigoletto), Frida Blommé (Monterones dotter) Peter Kajlinger (Monterone) GESTALTNINGEN LINUS FELLBOM SCENOGRAF OCH LJUSDESIGNER HYLLAD SCENOGRAF, LJUSDESIGNER och regissör med över 200 uppsättningar världen över bakom sig. Linus säger själv att han är född och uppvuxen på Folkoperan som hans föräldrar grundade 1976. Tidigare i år gjorde han succé där med sin uppsättning av Hoffmans äventyr. Samarbetar återkommande med både med Behnaz Aram och Kristofer Steen. Har bland annat skapat ljusdesign till Refuseds senaste turnéer. BEHNAZ ARAM KOSTYMDESIGNER BEHNAZ HAR SOM MODEDESIGNER drivit sitt eget klädmärke och tidigare arbetat för Whyred. I dag skapar hon mode i framkant som konceptdesigner på HM-ägda & Other Stories. Samtidigt utformar hon kostymer till opera, dans och teater, ofta i samarbete med just Kristofer Steen och Linus Fellbom. Inspirationen till Behnaz imponerande kreationer kommer från vitt skilda håll, inte sällan från film och tv. I Rigoletto har hon hämtat influenser både från Michael Hirsts BBC-serie The Tudors och Patrice Chéreaus kostymdrama La Reine Margot. TEATRALA MONUMENT Med en scenografi inspirerad av förintelsemonumentet i Berlin och en orgie av praktfulla 1500-talskosymer, vill Linus Fellbom och Behnaz Aram transportera oss tillbaka i tid och rum. – Med en bra regissör hittar man fram tillsammans. Vi kom ganska snabbt fram till att vi ville att vår uppsättning skulle utspela sig i Mantova i mitten av 1500-talet, precis som det står i Piaves libretto. Ironiskt nog framstår det som närmast radikalt att tänka så i dag, säger Linus Fellbom, scenograf och ljusdesigner. Samarbetet i det konstnärliga teamet, där även maskdesigner Therésia Frisk ingår, beskriver han som öppet och prestigelöst. Idéutbytet har varit så naturligt att det i efterhand kan vara svårt att minnas vem som kommit på vad. Linus uppgift har bland annat varit att gestalta det hårda och brutala samhälle som omger karaktärerna. Inspirationen till de höga betongpelarna som under operans gång flyttas runt för att skapa olika rum och miljöer, hittade han i Peter Eisenmans förintelsemonument i Berlin. Ett teatralt minnesmärke att känna vördnad inför. I kontrast till den abstrakta och moderna scenografin står de konstfärdiga kostymerna som med sina tydliga siluetter både håller karaktärerna på plats och transporterar publiken fem hundra år bakåt i tiden. Behnaz Arams modemässiga tankesätt syns i hur den historiska kostymen modifierats för att passa den samtida publikens referensramar. Vissa justeringar har gjorts för att det 1500-tal vi ser på scenen inte ska distrahera oss från handlingen. Hovets män bar exempelvis inte höga stövlar på den här tiden, utan nätta tofflor. I byxskreven hade de öppningar med iögonfallande suspensoarer, med tofsar och ädelstenar. Ett annat viktigt tidstypiskt element är eld, något som teamet föresatt sig att använda i ljussättningen. – Lite dumdristigt kan man tycka, med tanke på att det både är opraktiskt och farligt och det finns en uppsjö av elektriska lampor man skulle kunna använda istället. Men det är spännande med eld, dels blir det väldigt vackert och på det intuitiva planet kan öppen eld både vara rogivande eller trigga våra instinktiva flyktkänslor, konstaterar Linus. Syftet med allt det hårda arbete som designers, ateljéer och verkstäder lägger ner, är enligt honom detta: – Sångarna måste få briljera. Den rumsliga gestaltningen ska hjälpa dem att kunna göra just det, aldrig stå i vägen. Vår främsta uppgift är att bereda plats för sångarna och berättelsen. Michael Schmidberger (Sparafucile) och Joachim Bäckström (Hertigen) THERÉSIA FRISK MASKDESIGNER ENLIGT THERÉSIA KAN operan Rigoletto, tea- met och NorrlandsOperan som arbetsplats sammanfattas med två ord: ”sjukt bra”. Utmaningar finns det förstås gott om i arbetet, det handlar främst om att få vissa estetiska och tekniska moment att fungera på scenen. Theresia är genuint förtjust i sitt yrke, hon älskar att engagera och övertyga. Utanför jobbet vill hon helst vara med sin familj, sitta till häst, eller på stugbron med en ”gokaffe”. KJELL OSCARSSON KORMÄSTARE ”NORRLANDSOPERANS RIGOLETTO 1987 var mitt första operakontrakt. 28 år senare är det underbart att återigen uppleva den hjärtslitande grymheten i Verdis geniala teatermusik.” Det säger Kjell vars arbete går ut på att ge körsångarna arbetsglädje, kraft och precision. Den körinstudering han är stoltast över är Fortunato på NorrlandsOperan 1993 och sceniskt var nog premiären på Porgy & Bess i Kapstaden 2006 den starkaste upplevelsen. Efter Rigoletto jobbar Kjell med damkören inför MADE by Björk 21 november. Han älskar vansinnesprojekt med en massa amatörer och proffs. När Kjell inte gör opera gör han radio och sin svaghet med att passa tider tolkar han: ”Folk som kommer för sent är mycket gladare än de som måste vänta på dem.” FREDRIK ZETTERSTRÖM RIGOLETTO ”DETTA ÄR MIN ABSOLUTA FAVORIT Verdi-roll. Den har allt. Gestaltningsmässigt så väl som vokalt”, säger Fredrik. Att det är en krävande roll, kan han intyga, ”speciellt om man är inpackad i läder”. Höjdpunkterna i karriären hittills är titelrollen i Wozzeck på NorrlandsOperan 2011 och Reimanns Lear på Malmö Opera 2013. När denna opera är över åker Fredrik till New York och vilar upp sig. Därefter sjunger han Golaud i Pelleas et Melisande på Kungliga Operan i Stockholm. I framtiden skulle han gärna göra om Amfortas i Parsifal och Lear i Reimanns opera – ”det mest fulländade operaporträttet som skrivits!” Även Falstaff finns på önskelistan. När Fredrik inte gör opera, gillar han att laga god mat till stora sällskap, vara pappa till sin dotter och mysa med sin underbara fru. En egenhet han har är att samla på saker; hemma finns exempelvis fyrtio tusen cd-skivor. TERESIA BOKOR GILDA KOLORATURSOPRANEN TERESIA tar gärna till utropstecken när hon talar om Rigoletto: ”Musiken! Dramat! Rollen!” Det här är första gången hon gör Rigolettos frihetstörstande dotter, Gilda, något hon verkligen har sett fram emot. Bland tidigare milstolpar finns inspelningen med Danmarks Radios Symfoniorkester och maestro Gianandrea Noseda för Chandos Records. Att sjunga Nattens Drottning för första gången i Stockholm, var också speciellt. Efter Rigoletto ska Teresia ha kvalitetstid med sin lille son och instudera nästa roll. I framtiden skulle hon, förutom att fortsätta sjunga, gärna jobba med språk och som barista. Teresia gillar nämligen kaffe, men också att dansa, spela piano och titta på fotboll. JOACHIM BÄCKSTRÖM HERTIGEN MICHAEL SCHMIDBERGER SPARAFUCILE ATT REGISSÖREN HAR VALT en lite ovanlig vinkling av Sparafucile, är både utmanande och uppfriskande tycker Michael. Det bästa med Rigoletto är annars Verdis musik. När produktionen är över väntar mer av samma vara, då Michael sjunger titelpartiet i Verdis Attila på Södertäljeoperan. Därefter är det dags att gestalta Titurel i Wagners Parsifal på Kungliga Operan i Stockholm. På fritiden gillar Michael att se på film och träna. ELISABETH JANSSON MADDALENA ELISABETH NJUTER AV ATT SJUNGA Verdis fantastiska musik och jobba med härliga kollegor i Umeå. En utmaning i operan är att på så kort tid hinna etablera sin karaktär. Höjdpunkten i hennes karriär hittills var att sjunga Drottning Caroline Mathilde i operan Livläkarens besök av Bo Holten på Det Kongelige Teater, där hon är fast medlem i solistensemblen sedan 2005. Efter Rigoletto ska hon sjunga Pernille i Maskarade av Carl Nielsen, i ett konsertuppförande på Concertgebouw i Amsterdam och därefter vara föräldraledig med sin son. En drömroll är Dalila i Samson et Dalila. På fritiden umgås Elisabeth med familjen, joggar längs Malmös stränder och plöjer teveserier. Om ni hör henne tala västerbottniska, beror det inte på att hon är härifrån. Elisabeth är mycket språkintresserad och tenderar därför lätt att falla in i andras dialekter. VERDI HAR MED RIGOLETTO skapat vad skåningen Joachim kallar ”Go’ musik”. Det mest utmanande med operan för honom är hertigens höga sångstämma som kräver enormt bra kondition. När Rigoletto är över kommer han att åka direkt till Genève för att göra Tamino i Trollflöjten. I framtiden skulle han gärna sjunga rollen som Cavaradossi i Tosca. Som privatperson är Joachim en familjekär tidsoptimist. SUSANNA LEVONEN GIOVANNA, PAGE, GREVINNAN SUSANNA ÄR NORRLANDSOPERANS ENDA tillsvidareanställda sångerska, med massor av prisade rollprestationer bakom sig såsom Marie i Wozzeck, Marie Curie i Blanche och Marie, Chrysothemis i Elektra, Siegliende i Valkyrian och Salome. Själv ser hon varje ny intressant produktion och roll som en höjdpunkt. Hon ser fram emot nya utmaningar i gränslandet sopran-mezzo och längtar även efter att spela talteater och sjunga tango! I Rigoletto är utmaningen att hinna berätta något om kvinnors situation i en grym epok, på väldigt kort tid. I vinter kommer Susanna att sjunga julkonserter med Gabriel Suovanen och Linda Lampenius och förbereda rollen som Leokadja Begbick i operan Staden Mahagonny uppgång och fall där hon ser fram emot att åter arbeta med regiduon Reich och Szyber här på NorrlandsOperan. När hon inte arbetar är hon gärna utomhus med familjen, i slalombacken eller i havsbadet – kallt eller varmt gör detsamma. PETER KAJLINGER MONTERONE ”RIGOLETTO BERÖR DEN EVIGA frågan om ödet och hur vi medvetet eller omedvetet påverkar livets skeenden. Är vi offer för yttre omständigheter och vem bär ansvaret för det som sker?” Däri ligger behållningen med operan enligt Peter. Som alltid, försöker han här hitta nya infallsvinklar och referenspunkter i sin rolltolkning och nå en fördjupad förståelse av verket. Varje uppdrag är ett försök att nå fulländning. Utanför jobbet umgås Peter helst med familj, vänner och goda böcker. JOHAN HALLSTEN MARULLO ”DET ÄR KUL ATT FÅ spela ett riktigt svin igen, på sista tiden har det varit många nice guys”, säger Johan. Att spela en mindre roll är alltid utmanande, eftersom man då inte har så många chanser att göra intryck på sin publik. ”Gud förbjude att man klantar till det”, som han säger. Johan sjöng rollen av Marcello i Kristofer Steens uppsättning av La Bohème, en höjdpunkt i karriären. När Rigoletto är över kommer han att åka hem till Åre och njuta av stillheten innan vintersäsongen drar igång. Johan åker gärna skidor, cyklar, läser och lagar mat åt andra. I framtiden skulle han gärna göra en musikalroll, Javert i Les Misérables till exempel, eller en talroll. FREDRIK AF KLINT BORSA FREDRIK NJUTER I fulla drag av att sjunga Verdi och att göra det med denna underbara ensemble. Utmaningen, som i alla produktioner, är att skapa ett övertygande porträtt av sin karaktär. En av de roller som Fredrik gärna minns, är Papageno på NorrlandsOperan. I framtiden skulle han gärna göra Loge i Rhenguldet, och själv skriva och regissera opera. Han är också en av de stolta grundarna av Operaimprovisatörerna, som han fortsätter bryta ny mark med. På fritiden plockar Fredrik gärna svamp eller seglar med sin fru och deras två döttrar. KOSMA RANUER GREVE CEPRANO ”RIGOLETTO ÄR SANNOLIKT en av de bästa operor som någonsin skrivits. Det är en njutning att dagligen få omslutas av denna fantastiska musik.” Kosma strävar, som i alla sina rolltolkningar, efter att skapa en karaktär av kött och blod och förmedla ett levnadsöde. En av höjdpunkterna i karriären var utan tvekan att sjunga Jago i Otello på NorrlandsOperan. Att göra Gianni Schicchi på Nationaloperan i Riga var också roligt. Till våren ska Kosma sjunga Escamillo i Carmen på Folkoperan, men först blir det ett konsertant framförande av Verdis Attila med Södertäljeoperan. Framöver vill Kosma gärna fortsätta sjunga mycket Verdi och Puccini och utöka sin repertoar med lite mer Wagner. FRIDA BLOMMÉ MONTERONES DOTTER FRIDA GÖR SIN FÖRSTA REGELRÄTTA operaroll i Rigoletto! Annars brukar vi se henne i NorrlandsOperans kör. Parallellt med denna produktion läser hon sin sista termin på Förskollärarprogrammet och hoppas på att i framtiden kunna jobba med barn, musik, drama och annat som gör henne lycklig. BIOGRAFIER HANDLINGEN AKT 1 Det är 1500-tal. Vi befinner oss i Mantova, Italien. Hertigen av Mantova har förgripit sig på greven Monterones dotter. Greven är rasande och stormar in på hertigens fest. Hovnarren Rigoletto, känd för sin vassa tunga, hånar Monterone inför gästerna. Denne kastar då en förbannelse över både honom och hertigen. Rigoletto blir illa berörd, för även han har en dotter, Gilda. Vad han inte vet är att hertigen har ett gott öga till Gilda och att hon redan har fallit för hans charm. Hertigens hovmän tror att Gilda är Rigolettos unga älskarinna. Som ett grymt skämt mot honom för de bort Gilda, mot hennes vilja. AKT 2 Rigoletto inser att hans dotter har blivit bortförd. Rädd för det värsta rusar han till hertigens hus, där han hittar henne. Gilda förklarar att hon har förälskat sig i hertigen, men att han har behandlat henne illa. Rigoletto känner sig förnedrad, hertigen måste dö. AKT 3 Hertigen försöker dränka sina sorger tillsammans med Maddalena, syster till Sparafucile. Rigoletto har anlitat dem för att mörda hertigen. När de ska skrida till verket, ångrar sig Maddalena. Även hon har fallit för hertigen. Eftersom de redan har fått betalt av Rigoletto, föreslår Maddalena att de ersätter hertigens kropp med någon annans. Gilda, som hört deras samtal, bestämmer sig för att ta hans plats. En säck levereras till Rigoletto. När han öppnar den ser han sin dotters livlösa kropp. Förbannelsen har besannats. Fredrik Zetterström (Rigoletto) PRODUKTIONSTEAM PRODUKTIONSTEAM VD och konstnärlig ledare: Kjell Englund Producent: Robert Dahl Norsten Biträdande producent: Britta Amft Inspicient: Göran Jarmar/Tarja Ylinen Regiassistent: Viktoria Sjöholm Musikalisk instudering: Jonas Olsson och Mattias Holmström Översättning till svenska: Mira Bartov Textmaskinist: Eva Blommé TEKNIK Teknisk chef: Håkan Brohlin Kostym Föreståndare: Barbro Samuelsson Produktionsansvarig kostymmästare: Maria Öhgren Hedberg Kostymmästare: Mysan Adaméc, Susanne Lidgren, Barbro Samuelsson, Sandra Wahlström Skräddare: Anna Eliasson, Sari Franzén, Terése Larsson, Sanna Ljung, Lotta Lundstedt, Emma Olsson Modist: Mysan Adaméc Patinerare: Lotta Lundstedt Skomakare: Maria Näsbom Attributmakeri och rekvisita Föreståndare: Jeanette Andersson Produktionsansvariga attributmakare: Sofia Stattin Attributmakare/rekvisitör: Linnea Öhrlund, Emelie Eriksson, Jacob Petersson Föreställningsrekvisitör: Sofia Stattin Joachim Bäckström (Hertigen), Elisabeth Jansson (Maddalena) och Michael Schmidberger (Sparafucile) Mask och peruk Produktionsansvarig maskör: Anna Stålfelt Maskör: Amelia Lozano Cazorla Snickeri och smedja Föreståndare: Thomas Olofsson Snickare: Janne Johansson, Bo-Olof Zetterström Svetsare: Fredrik Larsson Dekormåleri och tapetseri Produktionsansvarig dekorationsmästare: Maja Johansson Dekormålare: Jacob Petersson Kostymteknik Produktionsansvarig kostymtekniker: Anna Eliasson Kostymtekniker: Clarissa Siimes, Frida Hjertkvist Belysning och video Föreståndare: Jonas Kristoffersson Produktionsansvarig belysningsmästare: Johan Alm Belysningstekniker: Jessika Flodell Scenteknik och ljud Produktionsansvarig scenmästare: Stefan Sandgren Scenmästare: Thomas Berglund Scentekniker/Ljud: Anders Nyberg Scentekniker: Hanna Nilsson, Sebastian Larsson Scenarbetare: Viktor Falck, Tom Eriksson, Pehr Åke Granberg, Emil Forsberg Orkestertekniker: Nikki Lindholm ADMINISTRATION Vice VD och administrativ chef: Per Edlund VD sekreterare: Eivor Johansson Planeringssamordnare: Elin Liljebring Kamrer/controller: Katarina Zingmark Personaladministratör: Carina Lundberg IT-ansvarig: Jonas Igasto Hustekniker: Ingemar Hällgren. Assistent: John Häggström Lokalvårdare: Ulrika Fjellvind, Cecilia Vestman Marknadsavdelning Marknadschef: Magnus Mikaelsson Produktionsansvarig marknadsförare: Hanna Kangassalo Marknadsförare: Helene Säfström, Malin Lindberg Föreståndare reception, biljettkontor: Susanne Aschan Publikvärdsansvarig: Cecilia Hällqvist Receptionist/biljettförsäljare: Anette Molin, Emma Grundström, Bitte Lundström, Cecilia Hällqvist, Emma-Stina Wallberg, Anton Karlsson Orkesteradministration Musikchef: Elisabet Ljungar Orkesterchef: Gunilla Hägglund Sjöström Orkesterproducent: Peter Lindqvist Orkesterinspicient: Stefan Thysk Notbibliotekarie: Ingrid Modin Söderberg Dirigentassistent: Staffan Mårtensson NORRLANDSOPERANS SYMFONIORKESTER VIOLIN 1 FLÖJT PUKOR Amus Kerstin Andersson Fredrik Syberg Nicole Lahdentin Mikhail Zatin Per-Erik Andersson Elsa Wikström Anders Unnersjö Gene Kindell Eva Oscarsson Ferner Kristina Ålåker Hans Lindbäck VIOLIN 2 KLARINETT Pontus Björk Eva-Britt Molander Torbjörn Näsbom Kerstin Karlsson Lars Warnstad Åsa Hjelm Matias Malmqvist Kersti Wilhelmsson Bengt Sandström Jonas Olsson Hakelind VIOLA VALTHORN Susanja Nielsen Örjan Haage Per Modin Anne Pajunen Jaan Ader Orvar Johansson Anders Kjellberg Magmus Wretblad P-O Winberg CELLO Björn Risberg Kerstin Isakson Frida Bromander Kristina Tereschatov Karin Bjurman KONTRABAS Jan-Emil Kuisma Josefin Landmér Eric Nilsson OBOE Johannes Ögren Milan Adamovic SLAGVERK Mats Lindström Per Mikaelsson NORRLANDSOPERANS KÖR TENOR I FAGOTT Annika Wallin Maria Hellström TRUMPET Malin Silbo Ohlsson Andreas Karlsson Walleng TROMBON Peter Nygren Daniel Hedin Mathias Petersson CIMBASSO Linus Mattsson Peter Kajlinger (Monterone) och Frida Blommé (Monterones dotter) Örjan Swenberg Martin Berggren Peter Irgens Håkan Björk Benjamin Häggqvist Lennart Thaning Joakim Widell BARYTON/TENOR II Nils Kohlström Niklas Johansson Anton Karlsson Hans Erik Carlborg Gustaf Bergendahl Stefan Lidström STORT TACK TILL VÅRA PUBLIKVÄRDAR! FÖRESTÄLLNINGSPROGRAM Grafisk form: Pondus Foto: Mats Bäcker Tryckeri: Tryckeri City Huvudsponsorer BAS Torgny Stigbrand Bengt Häggqvist Kjell Söderberg Peter Lundholm Klas Hjelte Oskar Bergström Carl-Johan Wallentin Tomas Bergqvist NorrlandsOperan ägs av Region Västerbotten (60%) och Umeå kommun (40%) och får bidrag från Statens Kulturråd. Rekommenderas från ca. 11 år Längd: 65 minuter Biljettsläpp: 9 oktober 2015 Följ förvandlingen på Instagram. #NOräven @norrlandsoperan DIRIGENT: DALIA STASEVSKA REGI: WILHELM CARLSSON SCENOGRAFI OCH KOSTYM: MARCUS OLSSON LJUSDESIGN: MARKUS GRANQVIST MASKDESIGN: ANGELICA EKEBERG NORRLANDSOPERANS SYMFONIORKESTER NORRLANDSOPERANS BARNKÖR UNDER LEDNING AV LOTTA KUISMA UNGDOMSPRIS 60 KR – ALLTID! Från och med i höst har vi ett nytt ungdomspris. Du som är nitton år eller yngre kommer alltid in för 60 kr. Välkommen! R! BE TO OK En opera för ung, mellan och äldst. Om att vara djur, om att vara människa. Om kampen för frihet och livets kretslopp. Följ med oss när vi skapar en sagovärld med både mörker, och ljus, tragik och spriande hopp. P9 ÄP TSL JET BIL LEOŠ JANÁCEK DEN LISTIGA LILLA RÄVEN 25.2–9.3 2016 NORRLANDSOPERAN.SE
© Copyright 2024