1. No category

Kära Ni vid Ernst Hawermans stipendiefond,
Under vår och sommar 2015 ämnar det Moraliska Institutet för Högre Fiktion att genomföra en
serie reportage kring platser och händelser i Stockholms stad som på olika sätt kritiskt kommenterar en idag aktuell urban företeelse. Reportagen erbjuder en alternativ plats- och historieskrivning
genom berättelser som ifrågasätter och undersöker hur arkitektoniska verkligheter upplevs och
verkar i det offentliga rummet.
Arbetet är en direkt fortsättning av examensarbetet ‘the Moral Institute of Higher Fiction’
som presenterades på KTH i januari 2015. Likt samtliga uppdrag institutet åtar sig att genomföra
kommer vårens arbete att bidra till förkroppsligandet av institutet på Djurgårdens norra strand
i Stockholm och ingå i ett pågående forskningsarbete om arkitekturpraktikens nuvarande status
och projektiva potential att verka i gränslandet mellan fakta och fiktion, en prekär position där all
arkitektur med sannolikhet befinner sig.
Först ut är reportaget ‘Vandra i Go-sakuramachis fotspår!’ som genomförts med hjälp
av medel ifrån Ernst Hawermans stipdendiefond. En resa till templet Shoren-in i Kyoto, Japan,
ligger till grund för arbetet där huvudbegreppet gränser tolkas i termer av rum, geografi, politik,
kön, klass och makt. Jag vill tacka för ert generösa bidrag till min resa!
Stockholm 2015-05-17
Olga Tengvall, direktör MIHF
Obs! Hela detta uppslag är en annons ifrån det Moraliska Institutet för Högre Fiktion
Obs! Hela detta uppslag är en annons ifrån det Moraliska Institutet för Högre Fiktion
Vandra i Go-Sakuramachis fotspår!
.
Uegami-do
Nu ges möjligheten att för första gången upptäcka Stockholm utifrån Kejsare Go-Saku-
Kirishimas
trädgård
ramachis upplevelser då hon ankom till staden år 1771. Nyligen funna dokument tar
Kobun-tei
oss på en resa via människorna, händelserna och platserna hon besökte till en udde på
Nagaya-mon
Djurgården där hennes iakttagelser mynnar i tanken om en framtida byggnad för berät-
Kachu-den
telsen att ingå i. Vi tar vid där tanken slutade och öppnar dörrarna till vårt arkiv, en plats
där Go-Sakuramachis studierum och trädgård finns bevarade.
Omori Yuhis
trädgård
Dai-Genkan
Shikyaku-mon
Flicka utan makt
Ryujin-no
Ike dammen
Go-Sakuramachi var monark i Japan
1762 - 1770. En av åtta bekräftade
kvinnliga kejsare och den sista kvinnliga monarken innan den nya konstitutionen förbjöd kvinnlig tronföljd i
Japan år 1867.
Shin-den
Kogosho
Soamis
trädgård
(.f )
Hiyoshi
Shrine
(v -)
Dotter till kejsare Sakuramachi och
Nijō Ieko föddes hon som prinsessan
Toshi-ko vid det kejserliga palatset
i Kyoto 1740. Vid 22 års ålder blev
hon genom ett kejserligt dekret utsedd att efterträda sin bror Momozono på tronen vid hans abdikation
eftersom hennes brorson prins Hirohito var för ung. Hon besteg tronen
under namnet Go-Sakuramachi och
blev därmed den första kvinnan på
tronen på 119 år.
Shijoko-do
klockstapel
Shoren-in templet
kamferträd
Dagarna i Shoren-in
När Go-Sakuramachis brorson fyllde
tretton år 1770 abdikerade hon till
hans förmån. Under denna tid var
det sed att monarken abdikerade tidigt och inte satt på tronen till sin
död. Exmonarken hade då ofta mer
inflytande än den sittande kejsaren, dels som monarkens rådgivare
och dels för att en exmonark hade
större möjlighet att ägna sig åt politik när entledigad ifrån de många
tidskrävande ceremoniella plikter
som kejsartiteln innebar. Strax efter sin abdikation valde exmonarken
Go-sakuramachi att flytta ifrån det
kejserliga palatset och istället slå sig
ned i Shoren-in templet beläget vid
Higashiyamabergets fot i Kyoto. Här
Som monark hade Go-Sakuramachi
endast ceremoniell och rituell makt,
den verkliga makten utövades av en
shogun. Hon kröntes till kejsare enligt samma ritual som en man och
utövade sitt yrke enligt samma regler
som en manlig monark, vilket innebar att hon bland annat klädde sig i
traditionellt manliga kläder och fick
bära ett mansskägg vid ceremoniella
tillfällen.
Go-Sakuramachi avbildad som man med
pipskägg, omgiven av shinto. Träsnitt av
Toyohara Chikanobu (1838-1912)
.
väntan på ett större offer. Hon har
kallats grym och galen, men var enligt nyfunna dagboksanteckningar
övertygad att hon snart skulle förrådas av någon i hennes närhet.
kunde hon själv diktera villkoren för
sina egna och hovdamernas levnadsvillkor. Aldrig mer klädde hon sig till
man vid offentliga framträdanden,
men under hennes dagliga morgonpromenad ifrån Kachu-den via gången mot stigen och porten bakom
Dai-Genkan höll hon tal till sina undersåtar med hot om att låta dränka
den som motsatte sig hennes rätt att
dagligen fritt välja könstillhörighet
i Ryujin-no Ike dammen. Det finns
inga bevis för att hoten någonsin
införlivades, men promenaden som
avslutades i hennes studierum, Kobun-tei, hade ett andra stopp i det
nordöstra hörnet av Kogosho där
hon sägs ha hedrat sitt avtal med
dammens andar genom att spilla
en droppe av sitt eget blod åt dem i
.
Ovan: Karta över Shoren-in templet.
Nedan: Vy ifrån brandtrappan i MIHFs
arkiv mot de två tornen och kjolteatern.
Section b-b 1: 200
.
the Exhibition hall and View from the
fire escape staircase
a-b
II
Obs! Hela detta uppslag är en - the
annons
isles of Årsta ifrån det Moraliska Institutet för Högre Fiktion
The current commissions of the Moral Institute of Higher Fiction concern:
I
III
II
XENOPHOBIA ‘Remembering the Stockholm Riots’
A magazine campaign composed in response to the key events of
the infamous uprising that stormed the streets of Stockholm in May
2013, trying to unmask them by asking: What really happened?
LONELINESS ‘Islands’
FEAR ‘Fire spire flight of steps’
A recounted myth supported by two storybooks accentuating place and imagination aspiring to construct
ecologies of post-human co-existence through imbuing our immediate surroundings with new meaning.
Islands are intensifications of life, solitudes in the midst of action, spatial segregations to the extreme or
opportunities to a world experience in a different place. No woman is an island and yet islands stand in
as registers of loneliness and isolation, islands being the topographical register of the city of Stockholm.
A patent application of an elevated men-only safe passage over Stockholm is made in the wake of a sexual assault,
using its skyline of spires as fire beacons and support for a suspension bridge system strung between them, an idea
impressed into the notion of the Stockholmian night.
Besöket på Årsta Holmar
Oftare än någon annan kejsare eller
exmonark under Tokugawashogunatet (1603-1868) reste Go-Sakuramachi till utlandet. Den omslutande
värld hon byggde upp vid Shoren-in
templet speglar hennes många resor
till fjärran länder. Dit tog hon med
sig kunskapen om kalla ökennätter
i Gobi, ornamentens betydelse vid
Louvren i Paris och säkert ilskan över
orättvisan hon bevittnade och sättet
hon behandlades på vid ankomsten
till Stockholm år 1771. Go-sakuramachi var en vetgirig kvinna, hon
läste mycket och var utbildad av de
främsta prästerna av Tendai-sekten i
Kyoto. Hon visste vad som lämpade
sig och inte vid ett statsbesök och
förväntade sig det vem som helst i
hennes position skulle göra, ett anständigt mottagande. Så blev det
inte. Det sändebud ifrån Sverige som
skulle ha informerat Go-Sakuramachis hov om Kung Adolf Fredriks
Programme:
c - the great undulating lawn
.monuments;
.d - Ferdinand Tollin in the shape of crystal lantern
.e - marble bust of Märta Helena Reenstierna
(.f ) - bronze sculpture of Josabeth Sjöberg
(see section b-b to your right)
g - frog fountain
h - the wooden cloak
i - the crystal palace
j - fire beacon
k - periscope
l - the auditorium for dissections of ordinary things
m - thing and archive preparatory room
n - toilets
o - archive
p - dressing room
q - tech room - the grand chandelier
r - the skirt theatre
s - the carpeted swamp
t - the two towers
u - directors’ study
(v -) exhibition hall (see section b-b to your right)
x - fire escape staircase
Obs! Hela detta uppslag är en annons ifrån det Moraliska Institutet för Högre Fiktion
(.f )
(v -)
På djurgårdens norra strand
Nedan: Den okända kvinnans träsk ifrån
Årsta holmar utgör verkstadsytan i institutets arkiv.
På detta vis hamnade Go-sakuramachi hos oss på det Moraliska Institutet för Högre Fiktion. Hon gick, som
ni kommer att få göra, över den stora
böljande pelousen via trädgården och
skulpturparken genom träkappans
tunga dörr till mitten av ett kristallpalats, konstruerat som om av två
glasklockor, en över den andra. Ett
hål i taket bär en eldkorg. I mitten av
rummet finns ett periskop som erbjuder en tjuvtitt ned i den underjordiska världen nedanför. Go-Sakuramachi tittade nyfiket ned och såg en
stilla droppe blod upplyst i mörkret
i det lilla brant stigande auditoriet.
Hon fortsatte nedåt i en vindlande
trappa för att upptäcka mer, gick
genom plan av trappor med mjuka
väggar till en liten teaterscen där hon
tvingades hoppa ned i det okända
utanför. Hon landade följsamt i ett
Section a-a 1: 200
.
the Crystal Palace, the Auditorium for dissections of
ordinary things and the Carpeted Swamp
- Royal Djurgården, northern shore
död misslyckades och hon anlände
till ett rike utan monark. Gustav III,
som var menad att efterträda sin far
på tronen, var i Frankrike och ingen
vid det svenska hovet fanns på plats
attis ta
besökare,
så tillsammans
‘A building
only emot
as good as its
current commitments’
.
med sina två medföljande hovdamer och tre vakter drev hon omkring
i Stockholm i 4 dagar innan någon
ens talade till henne. Det skedde på
Årsta Holmar i stadens utkanter,
dit hon sökt sig för att finna ro och
kraft att ta sig igenom den skam
hon kände över att inte vara väntad
eller önskad på denna okända plats.
Kvinnan hon mötte på Årsta holmar
lät med en enkel karta leda henne till
Kungl. Djurgårdens norra strand,
och lovade att där skulle hon finna
en plats för tanken att gro till dess
att hon hade ork att återvända hem
igen.
the Moral Institute of Higher Fiction
.
a brief introduction
This thesis diploma design research explores the invented construction of the
MIHF in order to investigate the status of architectural reality, specifically to
assert that architecture is more than merely built form and emerges instead on
the threshold between fact and fiction. It follows that the design research uses the
story I
notion of the plausible, or how far a suspension of disbelief can be maintained in
exploring the precarious zone where fact and fiction intersect.
.
The Moral Institute of Higher Fiction is an independent institute acting on urban
issues in the city of Stockholm through critical spatial experiments that operate
on the threshold between fact and fiction, challenging our assumptions about
architectural realities. The work of the institute dates back through history and
also contributes the critical projections of possible futures. It traverses, and even
collapses relations between temporal and spatial continuity, in order to comment
on contemporary Swedish society.
j-
The research also poses questions about the temporal and spatial alterations of
both architecture and society - in the search for a future field of architectural
practice that consciously intervenes in a politics of space and challenges what
architecture is most often assumed to be.
We engage in our given commissions by investigating their charge of affect and
ideas; how these contain and transmit the thoughts that preoccupy contemporary
society, shifting our relations to ecologies, challenging skepticism and stirring
belief and action - all through the telling of stories.
A perpetual reconstruction of the Moral Institute of Higher Fiction is undertaken
to address societal ills, including xenophobia, fear and loneliness, set against the
backdrop of the city of Stockholm.
.
the Moral Institute of Higher Fiction - Diploma project by Olga Tengvall Studio 6
Supervised by Hélène Frichot, Leif Brodersen and Teres Selberg
story N
i-
h-
.g (.f )
k-
.e
.d
c-
story IN
l-
u(v -)
o-
x-
mn-
Inner-city Stockholm 1: 20000
.
Northern shore of Djurgården 1: 4000
p-
story IIN
q-
r-
story IIIN
ts-
.
Visningarna pågår tom oktober.
Till höger: Bevarad illustration av MIHFs utställningsrum januari 2015. Nedan:
Gången mot stigen och porten bakom Dai-Genkan och vy över det nordöstra hörnet
av Kogosho mot Ryuin-no Ike dammen, artiklar ifrån utställningen i MIHFs arkiv.
Section b-b 1: 200
.
the Exhibition hall and View from the
fire escape staircase
- the MIHF motto
All of the commissions that are undertaken by the institute actively take part in
its current embodiment, which is sited on the northern shore of Royal Djurgården.
Djurgården has been possessed by the monarch of Sweden since the 15th century,
once part of the royal hunting grounds, later transformed into a grand democratic english garden, now a well-visited island in the heart of Stockholm that houses
many important cultural institutions and former castles. Having been the scene
of two major international exhibitions and also flaunting traditional architecture
from all regions of Sweden at the open air park Skansen, the island assembles a
collection of inventive structures that stir the imagination, sprinkled into its parkland and forest between canal and harbour sides. Manifesting as architecture,
this is where the stories of the Moral Institute of Higher Fiction unfold.
Överst till vänster: Go-Sakuramachi
avbildad som kvinna, okänd konstnär.
Ovan: Karta Djurgårdens norra strand.
Vänster: Sektion genom MIHF 2015.
Programme:
c - the great undulating lawn
.monuments;
.d - Ferdinand Tollin in the shape of crystal lantern
.e - marble bust of Märta Helena Reenstierna
(.f ) - bronze sculpture of Josabeth Sjöberg
(see section b-b to your right)
g - frog fountain
h - the wooden cloak
i - the crystal palace
j - fire beacon
k - periscope
l - the auditorium for dissections of ordinary things
m - thing and archive preparatory room
n - toilets
lurvigt rosa träsk, ett mjukt sensorium som bildar grunden för verkstaden och arkivet i vårt institut. Ifrån
taket hänger rum som på olika sätt
används i institutets dagliga arbete.
Ett studierum, en utställningshall,
en stig mot portarna i Shoren in.
Go-Sakuramachi tvekade, men följde vägen upp för arkivets långa
gångar, runt och upp och upp igen
och fann den plats hon sökte. Här
stod hon upp och människorna i
institutets alla trappor och gångar
såg henne i ögonen. De visste att
hon skulle resa sin väg, att de aldrig
skulle få någonting tillbaka av det
de gav henne men också vad hon
lämnat efter sig. Rester av någonting
som inte skulle glömmas bort utan
värnas, växa och bestå hos oss på
Djurgårdens norra strand.
.