1. No category

STUDENTEXAMENSNÄMNDEN
MODERSMÅLET II,
ESSÄPROVET
9.3.2015
Per Maning, Oscar (1988)
1
Alla skrivuppgifter finns på s. 2–3 i detta häfte. Till en del av uppgifterna hör material som
ska utnyttjas på det sätt som anges i uppgiften. Läs igenom uppgifterna, titta på materialet och
välj ut en av uppgifterna. Uppgifterna bedöms med poängen 0–60. Skriv en sammanhängande och språkligt välformulerad texthelhet. En lämplig längd är 4–5 sidor. Texten ska vara
tydligt och prydligt skriven, men du behöver inte renskriva med kulspetspenna eller bläckpenna. Några uppgifter är givna som färdiga rubriker och markerade med fet stil. I övrigt
väljer du själv rubrik till din text. Skriv ut uppgiftsnumret framför rubriken. Om du väljer
en materialbaserad uppgift ska din text fungera som en självständig helhet som kan förstås
också av en läsare utan tillgång till materialet. I materialbaserade uppgifter måste du hänvisa
till materialet.
UPPGIFTER
2
1. Vad gör en vits rolig?
2. Klassisk musik uppskattas högt i Finland. Många finländska kompositörer, dirigenter
och musiker har blivit världsberömda. Att spela något instrument är också vanligt i vårt
land. Skriv om ditt förhållande till klassisk musik.
3. Kan man lära sig att bli en god förlorare?
4. I medierna talas det ofta om farliga livsmedel, kemikalier, levnadsvanor, väderfenomen
o.s.v. Diskutera mediernas roll som förmedlare av hotbilder.
5. Det sägs att fattigdomen blivit synligare i Finland och att fattigdomen går i arv. Vem är
fattig i dagens Finland?
6. Hur skulle din religion se ut om du kunde välja ”de bästa bitarna” ur olika religioner?
7. Briljant taktik
8. Den norske konstnären Per Maning utforskar i sina fotografier människans förhållande
till andra arter. Vad berättar bilderna (s. 1 och s. 16) för dig?
9. Diskutera kapitlet (s. 4–6) ur Harry Martinsons bok Bollesagor utgående från luffaren
Sandemars livsfilosofi.
10. I boken Gryning över Kalahari intervjuar den svenske författaren Lasse Berg utvecklingspsykologen Leonard D. Katz. Ta ställning till synpunkterna i utdraget ur boken (s. 7).
11. Analysera Sonja Åkessons dikt på s. 8–9 med fokus på prestationsångest.
12. Vad berättar listorna på s. 10–11 om vår samtid?
13. De svenskspråkiga eleverna klarar sig betydligt sämre än de finska i läsförståelse. Detta
konstateras bl.a. i en artikel i Hufvudstadsbladet 3.9.2013. Ta ställning till de påståenden som framförs i artikeln (s. 12–13).
14. Klarar man sig på svenska i Norden? Utgå från artikeln på s. 14–15.
*
MATERIAL TILL UPPGIFTERNA 8–14
Per Maning: fotografier.........................................................................................................1 och 16
Harry Martinson: kapitel ur Bollesagor.........................................................................................4–6
Lasse Berg: utdrag ur Gryning över Kalahari – hur människan blev människa...............................7
Sonja Åkesson: Åkej.....................................................................................................................8–9
Teemu Kiviniemi: Vad googlade finländarna 2013?..................................................................10–11
Anna Svartström: Svenska elever behöver stimulans...............................................................12–13
Sofie Trosell: Öresundsbron bröt inte språkbarriär...................................................................14–15
Obs! Språket i texterna är identiskt med språket i originalpublikationerna.
3
Kapitel ur Bollesagor
PERSONER: SANDEMAR OCH EN PRÄST. Scen: en prästgård.
– Ni luffar och ni driver lös. Men vilken är er tanke om friheten,
frågade prästen.
– Vad friheten är har jag ännu inte kommit underfund med, sade
Sandemar.
– Men ni söker få reda på det genom att gå så här?
– Det vet jag inte, sade Sandemar.
– Ni vet alltså inte varför ni går?
– Nej, i det långa loppet inte. Vi luffare räknar med vägkrökar.
– Men om vägarna blir uträtade? Eller om ni ser på kartan att dit och
dit leder vägen, men ingen annanstans?
– Då skulle vi gå av vägen och gå krokiga stigar i skog.
– Jag förstår, sade prästen. Ni menar att människan behöver sin dröm
om vägkröken?
– Om hon behöver den eller ej vet jag inte. Men hon har den. Och
det är den enda friheten kanske. Att slippa se runt hörn och ändå känna
sig trygg.
– Det finns ju också andra. Till exempel sådana som färdas på höga
berg med översikt och sådana som färdas på öppna hav.
– Alldeles riktigt. Då ser man längre. Då blir kröken längre bort.
Jordytans krökning. Horisontkröken.
– Det var intressant, skrattade prästen. Låt oss fortsätta så får vi se
vart det bär. Vill ni ha lite mer te?
– Tack. Tack.
– Te kommer från Ceylon med flera andra platser. Tänker ni på Ceylon när ni dricker te?
– Ja, gärna. Ceylon är värt alla de tankar man orkar tänka under ett
helt liv. Och alla drömmar. Och iakttagelser om Ceylon kan fylla ett liv.
Och ett liv på Ceylon kan fyllas med dessa liv.
– Och det finns många vägkrökar på Ceylon?
– Många vägkrökar. Och många krokiga stigar. Och mycken bambu
som står och stänger, så att inte allt blir uppenbart med ens.
– Och folket är fredligt, så att man kan känna trygghet inför krökarna
med bambu?
– Ja, i stort sett. Bara naturliga faror finns. Skapade faror. Leoparder
och naturliga bufflar, som kan bli faror om de retas. Annars är de godmodiga.
4
– Har ni varit på Ceylon?
– Ja.
– Det där med naturliga faror har jag inte hört förut. Var har ni mött
den tanken?
– Den ligger ju given.
– Allmän värnplikt för att freda sig mot anfall leder till allmän värnplikt i andra land. Det uppfattas som ett hot och hotet återgår, och som
en fara och faran återgår, återstudsar, återvänder. Det är bumerangvärlden.
– En maskin blir uppfunnen. Det försäkras att den skall göra människorna så mycket lyckligare, men användes fel, användes på ett motsägande sätt. Så blir den en bumerangmaskin.
Och psykologer skyndar fram för att förklara människans sammansatthet, men inte nätet som hon trasslat in sig i, och inte de uppenbara
och direkt dödande bumerangerna.
Människan blev en mästare i psykologi, men glömde visdomen.
Hon talar om ödesdiger mänsklig sammansatthet när hon i själva verket
borde tala om följderna av ytlig insyltning. Men om hon har förvirrat
världens pussel utanför sig, hur skall hon då kunna klara upp det innanför sig?
För min del har jag flytt från detta. Jag har flytt från verkligheten –
den verkligheten.
– För att få det enklare?
– Ja, för att få det enklare. Och för att kunna glädja mig åt den mångfald som finns i naturen och som kan sysselsätta sinnena tillräckligt
utan att det blir trassligare i själen.
Drömmen är till, menar jag, för att vi skall slippa tillverka det vi
drömmer. Dröm en önskad sak ända till leda och du tillverkar den inte.
De flesta av de struntsaker som tillverkas blir till därför att de är för dåligt drömda. De är dåliga efterapningar, dåliga kopior av dåliga drömmar.
Dröm med kräsnare krav och världen blir väsentligare. Då trasslar
vi inte in oss i det ytliga helvetesnät som är knutet av tallösa banaliteter. Industrialismen är dåligt använd. Den har blivit inte bara ett enkelt
ämbar eller en skopa att ösa ur usla brunnar med, men ett helt paternosterverk av skopor som skyndsamt, skyndsamt skopar intigheter över
världen.
– Men man måste ju tillverka massor av onödiga saker också, för att
det inte ska bli arbetslöshet.
5
– Jo, det är det vanliga argumentet. Men hur uppstår arbetslöshet?
Jo, för det mesta därför att de människomassor som köpt en viss dussinvara, en viss dussindröm, plötsligt tröttnar på denna och vill ha en ny
dussindröm tillverkad.
– Menar ni att industrien för tillverkning av än det ena än det andra
som människorna inte behöver, menar ni att den skulle tas bort?
– Nej, tvärtom. Jag menar att alla bör få hålla på med dussinkvarnarna så mycket de vill. Så att det hela blir fullständigt lavinartat och tills
en fullständigt sinnesförvirrad helvetisk materialism står människorna
så högt upp i halsen att de inte kan ta emot mera.
Men själv skall jag be att få korrumpera mig på ett enklare sätt, på
landsvägen, flydd – så mycket man nu kan fly – från det där yrvädret av
millioner bumeranger. Och så vill jag inte höra någonting om arbetets
heder och arbetets ära.
Det mänskliga arbetet är alldeles för insyltat i den allmänna lavinen
för att vara någonting annat än ett öde rätt och slätt, ett fäktande för
livet och livsuppehället i materialismens forsar. Först i den meningen
taget är det en ära, en heder – att man bär sitt arbetsöde, att man håller
sig själv uppe, att man försörjer sig själv och sin familj mitt i denna
fors som man inte kan överblicka. Och om någon kvinna ville ha mig
och jag inte hade så ful näsa, så skulle jag själv bära det arbetsödet utan
knyst. Men nu är jag ensam, och jag reder mig genom att smita undan
för det mesta och arbeta då och då allteftersom förståndet säger mig
att jag skall göra rätt för mig, det gör det samma var. Jag sprider mitt
tärande och jag sprider mitt arbete. Sprider jag det ena är det rimligt att
jag sprider det andra.
Prästen såg upp på denna underliga luffare, som satt där och smuttade på det nu kallnade teet, och med en hel världsfilosofi uppbyggd på
en inslagen näsa.
– Det beror alltså på att ni tror att ingen kvinna vill ha er därför att ni
har ful näsa. Men i själva verket finns det inga fula näsor. Och er näsa
går också an.
– Sedan man slog av mig näsan har jag i alla fall inte kunnat med att
närma mig kvinnan annat än i drömmen.
– Jag förstår, sade prästen.
Harry Martinson, Bollesagor (1983)
6
Utdrag ur Gryning över Kalahari
Jag pressar honom på vad som verkligen är människan. Vad är det
som i grunden skiljer oss från de andra aporna, eller däggdjuren överhuvudtaget?
Jo, säger han, jag tror jag vet vad det är. Det handlar om den mänskliga kärleken, den är mystisk, så annorlunda mycket annat i djurvärlden.
Vi har en biologisk egenhet i hjärnan som gör att vi inte tröttas ut. Man
kan peka ut var den finns: den orbitala del av pannloben som sitter innanför pannan närmast bakom ögonen, och den ventromediala delen som
finns mer mot mitten. Det vet vi eftersom människor som skadats där
saknar den här normala mänskliga uthålligheten. De blir också ytterst
oansvariga, kan inte leva ett normalt liv.
Det normalt mänskliga beteendet är istället att ha en, i jämförelse
med den övriga djurvärlden, extrem strävan efter perfektion. För de
andra primaterna måste vi framstå som mer eller mindre sinnessjuka.
Ingen annan apa skulle som vi kunna sitta dag ut och dag in och knacka
på en sten tills den blir perfekt. Ingen skulle skriva om samma mening
gång på gång tills den är som den skall. Och ingen annan apa skulle
pilla löss ur pälsen på en och samma livsledsagare under ett helt liv.
Ingen apa skulle heller komma på den befängda tanken att gå och lägga
sig och sova bredvid någon man haft sex med. Bara ungar sover med
sina mammor.
Om man tänker sig att en schimpans som var psykoanalytiker betraktade oss människor så skulle han beskriva vår besatthet av andra
individer som sjukligt infantil. Han skulle uppmana sin patient att gå ut
och ha sex som en vanlig apa och försöka undvika det där tramset med
att bli kär. Ingen normal apa skulle ty sig så extremt till någon enskild
partner.
Leonard Katz tror att denna defekt, sett med de andra apornas ögon,
har skapat den biokemiska och neurologiska grunden för både vår otroliga fallenhet för att uppleva kärlek och vår moral.
Just så är det naturligtvis. Människan är den besatta apan.
Lasse Berg, Gryning över Kalahari – hur människan blev människa (2005)
7
Åkej
Åkej.
Jag är misslyckad.
Åkej.
Jag klarar inte opp det här.
Åkej.
Jag har en annan rytm.
Åkej. Åkej.
Åkej.
Man är väl fel person.
Åkej.
Av fel kön.
Åkej.
I fel roll.
Åkej.
I fel ålder
på fel plats
vid fel tidpunkt
på galen planet.
Hängig på morron.
Åkej.
Döle vid lunchdags.
Åkej.
Färdig vid middan.
Åkej.
Åkej åkej
det är väl hösten
eller vintern
eller våren
eller välfärden
nån bristsjukdom
eller
jag har en annan rytm
åkej
åkej åkej
jag ska försöka bättra mej
8
jag ska försöka som
den dära statsrådsfrun i reportaget
förra veckan
yeh
eller som den med nie barn
som jobbar heldag
och dessutom bakar vörtlimper
och tjänar extraknäck på kåserier
yeh åkej
åkej
och tänk på alla dom i Norrland
som får bära vatten långa vägar
medan spisen ryker in och gröten möglar
tänk på dom
åkej
och tänk på dom i Spanien
och negrerna i Afrika
och tänk på Gittan som blev lämnad ensam
med ett koppel slitvargar i värsta åldern
och som är för stolt att gå till socialen
och dom ska ju ha som andra ungar har
och tänk på sjukvårdspersonalen
vad dom orkar
yeh
åkej
åkej
jag ska försöka bättra mej
i morron ska jag gå till jobbet
yeh
åkej
och engagera mej
verkligen engagera mej
och vara bussebussig mot den lilla nya
yeh
åkej
och skriva brev till mormor
och till Doris och till Kalle
äntligen
åkej
och ägna mej
verkligen ägna mej
åkej åkej
och få en tid hos tandläkarn
åkej
och gå till biblioteket
äntligen
åkej
och låna alla böcker
som man måste läsa ju
ja hjälp
åkej
och börja föra kassabok
och börja läsa ryska
och koka äppelmarmelad
och repetera tyska
och måla kryddhyllan i någon piffig raffig färg
åkej
och laga någon liten piffig raffig rätt
till TV:s panorama
yeh åkej
just nu så har jag inte lust till nånting alls
nehej
jag är väl missanpassad
misslyckad
åkej
jag tror jag lika gärna går och hänger mej
över en Allers eller Damernas
åkej
nu sticker jag och dränker mej
i drömmen om att vara en av dom som orkar
med
och lyckas
yeh åkej
åkej
åkej
jag passar ändå ingenstans
jag går och knyter mej
Sonja Åkesson, Jag bor i Sverige (1966)
och dammsuga bilen förstås
och vädra garderoben förstås
och sy den dära tevärmarn
jag tänkt så länge
äntligen
åkej
åkej åkej
och verkligen ägna mej
verkligen engagera mej
och vara på ett jättefint humör
åkej
åkej åkej
men det får bli en annan dag
åkej
9
Vad googlade finländarna 2013?
Publicerad 16.12.2013
Här är killen vi googlat mest 2013. Copyright YLE
Robin Packalén och Cheek är de mest sökta personerna på Google i Finland. Justin
Bieber kommer som trea och av någon obegriplig anledning finns också Johanna
Tukiainen på listan.
Facebook, Iltalehti och Youtube är de mest använda sökorden på Google. På listan över personer som blivit mest googlade jämfört med år 2012 kan man hitta till exempel Paul Walker,
Isac Elliot och Krista Siegfrids.
Kållådan och makaronilådan har länge varit de mest googlade matträtterna, men i år fick de
möta sin vinnare. Avokadopastan är det mest sökta receptet i Finland.
Av politikerna googlas Timo Soini och Päivi Räsänen flitigast. De trendigaste namnen inom
idrotten är den före detta freestyleskidåkaren Pekka Hyysalo och Oscar Pistorius.
Rock the Beach är årets mest googlade festival, men också Sauna Open Air och Weekend
Festival hittas på listan över mest sökta evenemang.
Mest googlade personer
1. Robin
2. Cheek
3. Justin Bieber
4. Johanna Tukiainen
5. Miley Cyrus
6. Petri Nygård
7. Martina Aitolehti
8. Jennifer Lawrence
9. Kim Kardashian
10. Anna Abreu
Mest googlade personer jämfört med i fjol
1. Paul Walker
2. Andy McCoy
3. Marianne Kallio
4. Sini Sabotage
5. Isac Elliot
6. Krista Siegfrids
7. Pekka Hyysalo
8. Cory Monteith
9. Frederik
10. Susanna Indren
10
Mest googlade ord
1. Facebook
2. Iltalehti
3. YouTube
4. Google
5. Ilta-Sanomat
6. Gmail
7. Nettiauto
8. Veikkaus
9. Hotmail
10. MTV3
Mest googlade recept
1. Avokadopasta
2. Kållåda
3. Makaronilåda
4. Pizzabotten
5. Ugnslax
Populäraste hur? -sökningar
1. Hur förstår man kvinnor
2. Hur blir man rik
3. Hur blir man seglare
4. Hur får man sömn
5. Hur bantar man
6. Hur får man en flickvän
7. Hur blir man sjuk
8. Hur får man sixpack
9. Hur förstår man en man
10. Hur laddar man minecraft
Mest googlade idrottare jämfört med i fjol
1. Pekka Hyysalo
2. Oscar Pistorius
3. Oona Tolppanen
4. Antti Raanta
5. Ayrton Senna
Mest googlade politiker
1. Timo Soini
2. Päivi Räsänen
3. Jutta Urpilainen
4. Sauli Niinistö
5. Jussi Halla-aho
Mest googlade evenemang jämfört med i fjol
1. Ishockey VM
2. Rock the Beach
3. Eurovisionen
4. Tall Ships Race
5. Confederations Cup
6. Jukolan viesti
7. Kalevan kisat
8. Bostadsmässan
9. Sauna Open Air
10. Weekend Festival
Text: Teemu Kiviniemi
Svenska Yles webbplats,
svenska.yle.fi/artikel/2013/12/16/
vad-googlade-finlandarna-2013
Hämtat 14.2.2014.
11
12
Hufvudstadsbladet 3.9.2013
13
Öresundsbron bröt inte språkbarriär
21.11.2013
Ungdomar i Öresundsregionen träffas sällan, läser inte varandras litteratur på originalspråk eller tar del av varandras medieutbud. Och när de möts talar de helst engelska.
Det menar två forskare vid Lunds universitet,
Robert Zola Christensen och Mari Bacquin, i
en rapport om de ungas grannspråksförståelse i Öresundsregionen som presenterades
under ett seminarium i Lund.
Mari Bacquin och Robert Zola Christensen
Det gör, enligt forskarna, att det kan vara dags att tala om danska och svenska som främmandespråk istället för grannspråk. Två gymnasieskolor i vardera land var med i undersökningen.
– Vår föreställning när bron stod klar 2001 var att nu skulle en ny tid att börja med mer interaktion mellan länderna. Men så blev det inte, berättar Zola Christensen. Istället har den
minskat. Bara fem procent av de danska ungdomarna är i Sverige en gång per månad. Av
de svenska ungdomarna är det däremot 21 procent som besöker Danmark en gång per
månad. Men jämför man med en liknande undersökning gjord för tretton år sedan besökte drygt 35 procent av svenska ungdomar Danmark en gång i månaden.
Enligt Robert Zola Christensen finns det två krafter som jobbar mot språkförståelsen. Dels
engelskan som vi blir bättre och bättre på och dels att vi tar mindre del av varandras litteratur, media osv.
Av de danska ungdomarna anger 42 procent att de upplever det svårt, eller mycket svårt,
att förstå talad svenska. Motsvarande siffra för svenska ungdomar är 92 procent. – Vi menar att det är ett skifte i hur vi ser på språken och att det kan vara något positivt.
Det kan ge ett nyväckt intresse för språken i och med att vi kallar det för främmandespråk
istället för grannspråk, poängterar Mari Bacquin.
Älska varandra till döds?
Men varför ska vi lära oss våra grannspråk? Och hur motiverar vi ungdomar att lära sig
grannspråk och vilken vinning ger det dem? Henrik Rahm, docent vid Lunds universitet
varnar för att vi ska ”älska varandra till döds”. Han menar att det är viktigt att vara pragmatisk när det gäller språkbruk och inte bara följa principer eller ideologier.
– I vissa fall kan det vara på sin plats att börja ett samtal på engelska som kanske övergår
till modersmålet. Och i vissa fall kan man börja på modersmålet för att sedan gå över till
engelska, menar han.
14
Initiativ för att öka språkförståelsen
Det pågår ett antal initiativ för att öka språkförståelsen bland ungdomar. Bland annat berättades det om ett skolsamarbete mellan Helsingör och Helsingborg där 50 klasser årligen deltar i olika skol- och kulturaktiviteter i syfte att öka förståelsen länderna emellan. En
ny webbsida har just lanserats, Norden i Skolan. Det är en gratis undervisningsplattform,
som ger lärare och elever i alla nordiska länder nya möjligheter att arbeta med grannspråken danska, norska och svenska, både i grundskolan och gymnasiet.
En som har mycket konkret erfarenhet av arbeta med både dansk och svensk språkundervisning är Susanne Månsson från Geijerskolan i Malmö. Där har de en Öresundsprofil
vilket innebär att eleverna deltar i en kulturellt och språkligt gränsöverskridande klass.
Eleverna fördjupar sig i såväl svensk som dansk kultur och språk.
– Man måste börja redan när barnen är små, menar Susanne. Vi har en vision om att fostra
Öresundsmedborgare och på frågan om vilket är ditt språk så svarar barnen på vår skola
att danska OCH svenska är vårt språk.
Modet som saknas
Hans Wallmark, riksdagsledmot och medlem i Nordiska rådet, tror framförallt att det är
modet som saknas.
– Det är inte för att vi inte förstår danska utan att vi inte vågar förstå. Idag finns det en
rädsla för att tala modersmålet samtidigt som vi överskattar vår kunskap i engelska.
Någon som håller med är journalisten Richard Lööf som jobbat både i Sverige och Danmark. Han menar att om vi talat samma språk hade integrationen i Öresund varit mycket
större. Men det är många som inte kommer över sundet för de inte tror sig kunna förstå
danska, men det lär man sig otroligt fort. Skolans viktigaste roll är att ge barnen det modet. Men det krävs pengar för att uppnå en förändring menade Lööf, och skickar därmed
en passning till politikerna.
– Det är inte mer pengar som behövs, jag tror det är andra incitament. Kanske en dansk
”Skavlan”?, föreslår Karen Elleman, folketingsmedlem och även hon medlem i Nordiska
rådet. Istället för mer pengar tycker hon att befintliga pengar i det nordiska samarbetet
behöver omfördelas och omprioriteras.
– Jag tror att Bron och Borgen har gjort mer för språkförståelen än vi politiker, avslutar
Hans Wallmark.
Seminariet ägde rum i Lund och arrangerades av Centre for Scandinavian Studies, Lund
universitet, Föreningen Norden och Norden i Fokus.
Sofie Trosell
Nordiska ministerrådets webbplats,
www.norden.org/fi/pohjoismaiden-ministerineuvosto/
yhteistyoeministerit-mr-sam/norden-i-fokus-toimistot/
norden-i-fokus-sverige/oeresundsbron-broet-inte-spraakbarriaer
Hämtat 19.2.2014.
15
Per Maning, Fyra kor (1989)
Per Maning, Två grisar (1991–92)
Per Maning, Maggie (1997)
16