1. No category

Övergripande:
Redaktören för innehållet har ansvar för alla steg i processen och för att processen följs, men
redaktionen bär ett gemensamt ansvar för allt innehåll som produceras.
Redaktören ska genom hela processen ta hänsyn till aktuella riktlinjer och policys.
Processerna kan ta olika lång tid beroende på produktionen/revideringens omfattning. Vid behov, ta
hjälp av produktionsledare eller projektledare för att prioritera.
Produktionsledare eller projektledare ansvarar för budget. Vid frågor kring det kontakta någon av
dem.
Viktiga värden att ha med sig i allt redaktionellt arbete:
För 1177.se
Syftet med allt vårt material är övergripande att våra besökare ska få ökat handlingsutrymme och
må bättre (ur Förvaltningsplan 2014).
1177 Vårdguidens vision* är: En bättre hälsa hos alla, utifrån varje människas unika situation och
behov.
1177 Vårdguidens mission** är: Vi förenklar människors tillgång till hälsa, vård och omsorg genom
attraktiva, smarta och kvalitetssäkrade tjänster. (ur Varumärkesmanual 1177 Vårdguiden)
* Vision = den verklighet som vi strävar mot, som vi skymtar i framtiden.
** Mission = varför vi finns, vårt existensberättigande.
Varumärket 1177 Vårdguidens personlighet är formulerad såhär, det ska genomsyra vårt tilltal och
utformningen av vårt material: Många hör av sig till mig när de behöver ett råd. Det är för att de litar
på min kunskap och för att jag är bra på att lyssna. Jag tycker också om att vara uppdaterad kring det
senaste. Jag gillar att peppa andra, att inspirera och visa vägar till nästa steg. Jag är bra på att säga
som det är, utan att krångla till det. I mitt nätverk finns dessutom alltid någon jag snabbt kan
hänvisa till när jag inte själv har svaret. Ingen fråga är för liten.
Mina egenskaper: Kunnig, pålitlig, klok, medmänsklig, lyhörd, attraktiv, professionell.
Jag drivs av: Ge andra en trygg grund att stå på, vara seriös, förmedla livslust, skapa en känsla av
sammanhang, att inspirera andra (ur Varumärkesmanual 1177 Vårdguiden).
Våra värdeord ska också genomsyra tilltal och utformning. Ur Varumärkesmanual 1177 Vårdguiden:
Värdeorden leder oss såväl i vardagen som i det långsiktiga arbetet. De stödjer oss när vi utvecklar
och erbjuder nya tjänster, när vi skriver texter eller gör filmer och i dialogen med dem som kontaktar
oss. Det viktigaste med värdeorden är att de ska kännas och märkas. Utan att uttalas ska de upplevas
− i allt vi säger och gör.
SMIDIG − Vi förenklar för individen och ökar
tillgängligheten till hälsa, vård och omsorg. Vi
är lätta att ha att göra med, attraktiva och
obyråkratiska.
ENGAGERAD − Genom vårt engagemang
inspirerar vi till handlingskraft och underlättar
för individen att själv ta ansvar för sin hälsa.
NÄRA −Vi ser individens unika situation, har
ett personligt tilltal, finns i hela landet och för
alla.
TRYGG − Alla ska kunna känna förtroende för
oss, tack vare vår pålitlighet kvalitet och
erfarenhet.
Vi säkerställer att vi har rätt innehåll, tilltal och utformning genom att diskutera vårt material med
kollegor på innehållsmöten samt i utbytet med faktagranskare och granskningsråd.
Målgruppen är den innehållet berör, närstående till den det berör, den som är orolig eller undrar
(källa?).
För UMO.se
UMO:s verksamhetsidé är att vara en aktuell, levande och trovärdig digital kontaktyta för unga som
söker information och dialog och sex, hälsa och relationer (ur UMO:s varumärkesmanual).
Målgruppen är alla unga mellan 13 och 25 som har frågor om sex, hälsa och relationer.
UMO:s vision är att vara det självklara valet för alla unga i frågor om sex, hälsa och relationer.
UMO:s mission är att främja ungas hälsa och lika villkor samt stärka deras självkänsla.
Våra värdeord ska genomsyra tilltal och utformning:




Empowerment
Inkluderande
Trovärdig
Lustfylld
UMO:s personlighet är formulerad såhär, det ska genomsyra vårt tilltal och utformningen av vårt
material:



Öppen och nyfiken – lyssnar, är rättfram och vågar säga som det är
Någon du kan lita på – när du undrar om sex, hälsa och relationer
Personlig men inte privat – nära men inte kompis
Nyproduktionsprocess Redaktionen
1177 Vårdguiden och UMO.se
Förklaring av varje steg
En nyproduktionsprocess initieras av att redaktionen bedömer att det finns behov av ett nytt
material utifrån tendenser i omvärlden, till exempel medicinska. Produktionsplanen som är beslutad
utifrån förvaltningsplanen är ofta styrande, men det kan dyka upp nya ämnen utanför planen som
prioriteras. Processen används också vid nyproduktion initierad av externa uppdrag.
Fas 1: Uppstart
1. Grundläggande research och planering
Redaktören gör grundläggande research och planering utifrån beställning eller uppdrag från
produktionsledare.
2. Uppstartsmöte
Redaktören planerar och kallar till uppstartsmöte.
Redaktören bestämmer i samråd med produktionsledare vilka som ska delta på uppstartsmöte.
Deltagare på ett uppstartsmöte är vanligtvis:
 ansvarig produktionsledare
 ytterligare minst en redaktör
 vid behov medicinsk kompetens.
Uppstartsmötet syftar till att besluta:







Syfte
Vilka upplevelser/känslor/handlingar ska innehållet ge upphov till hos mottagaren?
Exempelvis ”Syftet med den här texten är att underlätta för en invånare att göra ett
informerat val” eller ”Syftet med den här texten är att informera om ett sjukdomsförlopp”.
Vinkel/perspektiv/avgränsningar
Vad vill vi förmedla med innehållet?
Vilka frågor ska innehållet svara på?
Ett ämne kanske behöver delas upp i flera delar för att inte spreta åt för många håll eller bli
för omfattande. Exempelvis kanske det är bättre att dela upp innehållet om rasism i flera
delar: ”Att utsättas för rasism”, ”Att utsätta någon för rasism”, ”Vad är rasism?”
Det kan finnas många aspekter inom ett ämne som går att lyfta fram, men ett urval behöver
ofta göras för att innehållet ska få en rimlig omfattning. Vilka avgränsningar behöver göras?
Primär målgrupp
Vilken är den primära målgrupp som innehållet ska produceras för?
Vilka förutsättningar är det troligt att målgruppen har?


Vilka frågeställningar samt behov har målgruppen?
Finns det några sekundära målgrupper som är viktiga att ta hänsyn till och i så fall hur?
Gestaltning
Beroende på varifrån uppdraget kommer kan gestaltning vara förutbestämd eller valfri utifrån vad vi
inom invånartjänster/redaktionen tycker passar bäst.

Vilken presentationsform är bäst lämpad? Till exempel text, bildspel eller film. Ta gärna
fram alternativa förslag om det högst prioriterade förslaget inte är genomförbart.
Faktorer som påverkar valet är:



Vilken är målgruppen och hur presenteras innehållet bäst för den?
Vad är syftet med innehållet – kan en viss typ av gestaltning vara att föredra för att få
fram informationen?
Vad finns det för budget? Produktionsledare eller projektledare avgör om det finns
utrymme.
Granskare/eventuell intervjuperson/ eventuell producent
Faktagranskare
Kriterier vid val av faktagranskare:



Kan vi använda befintlig faktagranskare, titta vem som används inom relaterade områden i
våra tjänster.
Geografisk spridning – vi strävar efter att hitta granskare från hela landet.
Nationellt perspektiv - faktagranskaren ska ha kunskap om hur det ser ut nationellt och inte
endast utgå från sitt eget landsting.
Redaktören ansvarar för att hitta och kontakta lämplig faktagranskare men det bör ske i samråd med
produktionsledaren och vid behov medicinskt sakkunnig.
Vid vissa tillfällen kan ett innehåll behöva granskas ur flera perspektiv och det är då möjligt att anlita
flera faktagranskare.
Intervjuperson
Ibland kan man behöva intervjua en sakkunnig för att få underlag till det innehåll man jobbar med.
Intervjun kan ske via mejl, telefon eller genom ett möte.
Redaktören ansvarar för att hitta och kontakta lämplig intervjuperson men det bör ske i samråd med
produktionsledaren och vid behov medicinskt sakkunnig.
Intervjupersonen ska ha ett nationellt perspektiv och vi strävar efter nationell spridning.
Producent
Ibland behöver innehållet produceras externt. Redaktören ansvarar för att hitta och kontakta lämplig
producent men det bör ske i samråd med produktionsledaren. Externa producenter ska få tydlig
information om syfte, målgrupp, avgränsningar m m samt för uppdraget relevanta redaktionella
riktlinjer. Vid behov även kontaktuppgifter till en målgruppsrepresentant, t ex en patientförening.
Kommentar [ÅS1]: Se dokumentet:
Faktagranskare av innehåll på 1177
Vårdguiden och UMO.
Publiceringskanal och möjlig samverkan
Beroende på varifrån uppdraget kommer kan publiceringskanalen vara förutbestämd eller valfri
utifrån vad vi inom invånartjänster/redaktionen tycker passar bäst. Vi ska sträva efter så stor nytta
som möjligt i alla våra kanaler och därför i så stor utsträckning som möjligt titta på möjligheter till
samverkansformer mellan kanalerna.
3. Tidsplan
Ansvarig redaktör gör ett förslag till tidplan. Beslut om tidplan fattas av redaktören tillsammans med
produktionsledare.
Fas 2: Förarbete
1. Stämma av internt
Stäm av vilket motsvarande eller relaterat innehåll som finns i våra olika kanaler 1177 Vårdguiden,
UMO, RGS, Frågetjänsterna och det regionala innehållet på webben och i tidningen.
Syftet med avstämningen är:



Att informationen i alla våra kanaler ska vara samstämmig.
Att få input till produktionen – vilka frågor får vi kring detta och om det inte finns några
frågor i svarsbanken behöver den kompletteras?
Att hitta möjligheter till synergier, kan vi använda oss av redan producerat innehåll, kan vi
anlita redan använda faktagranskare etcetera.
2. Stämma av externt
Stäm av vad som skrivits om ämnet i forskningsrapporter, böcker, tidningar, på andra webbplatser, i
sociala medier etcetera. Finns det intresseorganisationer och vilka tankar/åsikter företräder de?
Finns det olika skolor, hur skiljer de sig åt?
Vid behov ta hjälp av omvärldsanalytikerna på enheten Marknad & Kommunikation.
3. Övrig faktainhämtning
Inhämta fakta på olika sätt genom att och intervjua sakkunniga och/eller representanter för
målgruppen. Intervjua gärna olika sakkunniga med olika perspektiv, såsom t ex läkare och
målgruppsrepresentanter.
Genomföra källkritik
a)
Vem är källan/källans författare? Är författaren expert på området och
neutral?
b) I vilket syfte har källan skapats? För att sakligt presentera faktauppgifter, för
att göra reklam, för att argumentera för egna åsikter eller för att
underhålla?
c) Är informationen aktuell? Går det att hitta något datum för publiceringen?
d) Har andra faktagranskat och godkänt publiceringen? Ligger en myndighet
eller stor organisation bakom informationen, och är det viktigt för
organisationen att informationen är korrekt? Är källan en
forskningspublikation som har granskats av andra forskare? Är källan en
lärobok som har getts ut på ett akademiskt läromedelsförlag?
e) Kan andra kontrollera uppgifterna? Uppger författaren i sin tur källor, eller
redovisar författaren tillvägagångssätt som han eller hon har använt för
komma fram till sina slutsatser på ett sätt så att undersökningen eller
experimentet kan upprepas?
Går det att hitta andra trovärdiga källor? Säger andra källor samma sak?
4. Avtala med faktagranskare
I detta steg bör det finnas beslut om vilken faktagranskare som ska användas så att avtal kan
upprättas och vara klart när granskningen ska genomföras.
Se rutin för arvoden. Länk. Är under framtagning.
Fas 3: Pröduktiön
1. Producera/beställa produktion
Redaktören producerar innehållet. Om det är en beställning till extern part som ska göras ansvarar
redaktören för kontakten med den externa producenten och för att hen får ett så tydligt och bra
underlag och instruktioner som möjligt.
Vid produktion ska hänsyn till interna riktlinjer tas.
Länk. Språkliga riktlinjer. Är under framtagning.
Länk. Struktur. Är under framtagning.
2. Se på informationsdesign
Hur ska den sammantagna presentationen av innehållet se ut? Vad ska följa med i
informationspaketet tillsammans med artikeln, länkar till vidareläsning, relevanta vårdhänvisningar,
telefonnummer, bloggar som passar, annat relaterat innehåll på sajten?
3. Beställa bild/media – vid behov
Beställning av bild och film görs i samråd med produktionsledare och ansvarig bildredaktör.
Bildredaktören har t ex koll på avtal och riktlinjer och samordnar bildmaterialet och kan bistå med
olika stort stöd beroende på behov.
Fas 4: Sakerstalla kvalitet
1. Intern granskning
Redaktionen bär ett gemensamt ansvar för allt innehåll som produceras.
När det finns ett färdigt utkast till produktionen kallar redaktören till innehållsmöte. På
innehållsmöte diskuteras produktionen tillsammans med produktionsledaren och andra redaktörer.
Syftet med innehållsmötet är att diskutera perspektiv, språk och tilltal. Vid behov kan redaktören
även be medicinskt sakkunniga om hjälp att granska innehållet eller att delta på innehållsmöte.
Vid behov kan redaktören välja att ha ytterligare interna avstämningar med produktionsledaren
och/eller andra redaktörer.
Checklista för innehållsmöte planeras att tas fram. Ett innehållsmöte ska avslutas med något slags
beslut om vilka ändringar som är aktuella.
2. Extern faktagranskning
Efter eventuella justeringar från den interna granskningen skickar redaktören innehållet till en extern
faktagranskare. Faktagranskarens uppgift är att säkerställa faktainnehållet, samt att bistå med sina
kunskaper om omvärlden kring ett ämne som kan vara konstruktivt för innehållet. Redaktören är
den som äger texten och ansvarar för det språkliga innehållet. Faktagranskaren får ett arvode och en
deadline för när arbetet ska vara avslutat.
3. Avstämning med målgrupp – vid behov
I så stor utsträckning som möjligt ska innehåll som produceras även stämmas av med den primära
målgruppen. Det kan ske på olika sätt, t ex genom en användarpanel eller fokusgrupper. Innehållet
kan även skickas till en eller flera representanter i målgruppen som inbjuds komma med synpunkter
(exempelvis en patientförening).
4. Granskningsråd
När redaktören bedömer innehållet som helt färdigt meddelar denne sin produktionsledare.
Produktionsledaren samordnar granskningsrådet. Redaktören ansvarar för att innehållet är
tillgängligt för rådet att granska på bestämt datum. Efter rådets deadline går redaktören,
produktionsledaren minst ytterligare en redaktör samt vid behov medicinskt sakkunnig igenom
rådets kommentarer. Det är den gruppen som fattar beslut om eventuella ändringar, rådets
kommentarer är endast rådgivande. I detta steg fattas också beslut om publicering.
Justera
Redaktören justerar innehållet löpande utifrån de kommentarer som kommer in i de olika
granskningsprocesserna. Vid behov stämma av med t ex annan redaktör, faktagranskare, medicinskt
sakkunnig eller produktionsledare.
Fas 5: Publicera
Redaktören publicerar innehållet och tar vid behov hjälp av exempelvis bildredaktör.
I regel ska det stå Redaktör (den som senast reviderat innehållet) och där det är aktuellt
Faktagranskare som avsändare på sidan.
Undantag:
Om en frilansskribent har skrivit texten så ska hens namn stå som Skribent. Det kvarstår till dess
innehållet är så pass ändrat att skribentens ”röst” inte hörs.
Checklistor behövs tas fram för bland annat EPi-rutiner vid publicering och nästa revideringsår,
arvodesrutiner och dokumentation av källor etcetera.
Fas 6: Avslut
1. Uppdatera produktionsplan
Redaktören ansvarar för att fylla i produktionsplan med datum.
Ordval och rutiner kan skilja sig åt för olika kanaler. Behöver tydliggöras.
2. Meddela intressenter
Beroende på typ av innehåll och kanal kan det finnas olika intressenter. Exempel på intressenter är
regionala redaktörer, vårdpersonal, ungdomsmottagningspersonal, patientföreningar,
samarbetspartners. Hur och när informationen förmedlas diskuterar redaktören i samråd med
produktionsledare.
Är det innehåll som vi vet är av större intresse kan det finnas anledning att kontakta enheten
Marknad & Kommunikation för ett eventuellt pressutskick.
Nyproduktionsprocess ”light” Redaktionen
1177 Vårdguiden och UMO.se
Förklaring av varje steg
Nyproduktionsprocess ”light” ” avser notiser/nyheter, vårdvalsartiklar och upplevelsebaserade
reportage/intervjuer. Redaktören för innehållet har ansvar för alla steg i processen, men
redaktionen bär ett gemensamt ansvar för allt innehåll som produceras.
Den här processen används vid produktion av innehåll som behöver tas fram på kortare tid eller inte
har behov av samma omfattande granskningsprocess eftersom innehållet inte innehåller fakta eller
refererar till redan befintligt faktainnehåll inom våra tjänster. Det kan handla om nyhetsnotiser,
inlägg i sociala medier, upplevelsebaserade reportage och intervjuer och regler- och rättighetstexter.
Fas 1: Uppstart
1. Grundläggande research och planering
Redaktören gör grundläggande research och planering utifrån beställning, uppdrag från
produktionsledare eller eget initiativ som ryms inom de ordinarie arbetsuppgifterna.
I det grundläggande arbetet bör följande frågor besvaras:









Syfte
Vilka upplevelser/känslor/handlingar ska innehållet ge upphov till hos mottagaren?
Exempelvis ”Syftet med den här texten är att underlätta för en invånare att göra ett
informerat val” eller ”Syftet med den här texten är att informera om ett sjukdomsförlopp”.
Vinkel/perspektiv/avgränsningar
Vad vill vi förmedla med innehållet?
Vilka frågor ska innehållet svara på?
Ett ämne kanske behöver delas upp i flera delar för att inte spreta åt för många håll eller bli
för omfattande. Exempelvis kanske det är bättre att dela upp innehållet om rasism i flera
delar: ”Att utsättas för rasism”, ”Att utsätta någon för rasism”, ”Vad är rasism?”
Det kan finnas många aspekter inom ett ämne som går att lyfta fram, men ett urval behöver
ofta göras för att innehållet ska få en rimlig omfattning. Vilka avgränsningar behöver göras?
Primär målgrupp
Vilken är den primära målgrupp som innehållet ska produceras för?
Vilka förutsättningar är det troligt att målgruppen har?
Vilka frågeställningar samt behov har målgruppen?
Finns det några sekundära målgrupper som är viktiga att ta hänsyn till och i så fall hur?
Gestaltning
Beroende på varifrån uppdraget kommer kan gestaltning vara förutbestämd eller valfri utifrån vad vi
inom invånartjänster/redaktionen tycker passar bäst.

Vilken presentationsform är bäst lämpad? Till exempel text, bildspel eller film. Ta gärna
fram alternativa förslag om det högst prioriterade förslaget inte är genomförbart.
Faktorer som påverkar valet är:



Vilken är målgruppen och hur presenteras innehållet bäst för den?
Vad är syftet med innehållet – kan en viss typ av gestaltning vara att föredra för att få
fram informationen?
Vad finns det för budget? Produktionsledare eller projektledare avgör om det finns
utrymme.
Granskare/eventuell intervjuperson/ eventuell producent – vid behov
Faktagranskare
Kriterier vid val av faktagranskare:



Kan vi använda befintlig faktagranskare, titta vem som används inom relaterade områden i
våra tjänster.
Geografisk spridning – vi strävar efter att hitta granskare från hela landet.
Nationellt perspektiv - faktagranskaren ska ha kunskap om hur det ser ut nationellt och inte
endast utgå från sitt eget landsting.
Redaktören ansvarar för att hitta och kontakta lämplig faktagranskare men det bör ske i samråd
med produktionsledaren och vid behov medicinskt sakkunnig.
Vid vissa tillfällen kan ett innehåll behöva granskas ur flera perspektiv och det är då möjligt att anlita
flera faktagranskare.
Intervjuperson
Ibland kan man behöva intervjua en sakkunnig för att få underlag till det innehåll man jobbar med.
Intervjun kan ske via mejl, telefon eller genom ett möte.
Redaktören ansvarar för att hitta och kontakta lämplig intervjuperson men det bör ske i samråd med
produktionsledaren och vid behov medicinskt sakkunnig.
Intervjupersonen ska ha ett nationellt perspektiv och vi strävar efter nationell spridning.
Producent
Ibland behöver innehållet produceras externt. Redaktören ansvarar för att hitta och kontakta lämplig
producent men det bör ske i samråd med produktionsledaren. Externa producenter ska få tydlig
information om syfte, målgrupp, avgränsningar m m samt för uppdraget relevanta redaktionella
riktlinjer. Vid behov även kontaktuppgifter till en målgruppsrepresentant, t ex en patientförening.
Publiceringskanal och möjlig samverkan
Beroende på varifrån uppdraget kommer kan publiceringskanalen vara förutbestämd eller valfri
utifrån vad vi inom invånartjänster/redaktionen tycker passar bäst. Vi ska sträva efter så stor nytta
som möjligt i alla våra kanaler och därför i så stor utsträckning som möjligt titta på möjligheter till
samverkansformer mellan kanalerna.
2. Uppstartsmöte – vid behov
Beroende på behovet och vilken typ av innehåll som ska produceras kan redaktören planera och kalla
till uppstartsmöte. Då kan ovanstående frågor diskuteras där.
Redaktören bestämmer i samråd med produktionsledare vilka som ska delta på uppstartsmöte.
Deltagare på ett uppstartsmöte är vanligtvis:
 ansvarig produktionsledare
 ytterligare minst en redaktör
 vid behov medicinsk kompetens.
3. Tidsplan – vid behov
Ansvarig redaktör gör ett förslag till tidplan. Beslut om tidplan fattas av redaktören tillsammans med
produktionsledare.
Fas 2: Förarbete
1. Stämma av internt
Stäm av vilket motsvarande eller relaterat innehåll som finns i våra olika kanaler 1177 Vårdguiden,
UMO, RGS, Frågetjänsterna och det regionala innehållet på webben och i tidningen.
Syftet med avstämningen är:



Att informationen i alla våra kanaler ska vara samstämmig.
Att få input till produktionen – vilka frågor får vi kring detta och om det inte finns några
frågor i svarsbanken behöver den kompletteras?
Att hitta möjligheter till synergier, kan vi använda oss av redan producerat inehåll, kan vi
anlita redan använda faktagranskare etcetera.
2. Stämma av externt
Stäm av vad som skrivits om ämnet i forskningsrapporter, böcker, tidningar, på andra webbplatser, i
sociala medier etc. Finns det intresseorganisationer och vilka tankar/åsikter företräder de? Finns det
olika skolor, hur skiljer de sig åt?
Vid behov ta hjälp av omvärldsanalytikerna på enheten Marknad & Kommunikation.
3. Övrig faktainhämtning – vid behov
Inhämta fakta på olika sätt genom att och intervjua sakkunniga och/eller representanter för
målgruppen. Intervjua gärna olika sakkunniga med olika perspektiv, såsom t ex läkare och
målgruppsrepresentanter.
Genomföra källkritik
f)
Vem är källan/källans författare? Är författaren expert på området och
neutral?
g) I vilket syfte har källan skapats? För att sakligt presentera faktauppgifter, för
att göra reklam, för att argumentera för egna åsikter eller för att
underhålla?
h) Är informationen aktuell? Går det att hitta något datum för publiceringen?
i) Har andra faktagranskat och godkänt publiceringen? Ligger en myndighet
eller stor organisation bakom informationen, och är det viktigt för
organisationen att informationen är korrekt? Är källan en
forskningspublikation som har granskats av andra forskare? Är källan en
lärobok som har getts ut på ett akademiskt läromedelsförlag?
j) Kan andra kontrollera uppgifterna? Uppger författaren i sin tur källor, eller
redovisar författaren tillvägagångssätt som han eller hon har använt för
komma fram till sina slutsatser på ett sätt så att undersökningen eller
experimentet kan upprepas?
Går det att hitta andra trovärdiga källor? Säger andra källor samma sak?
4. Avtala med faktagranskare – vid behov
I detta steg bör det finnas beslut om vilken faktagranskare som ska användas så att avtal kan
upprättas och vara klart när granskningen ska genomföras.
Se rutin för arvoden. Länk. Är under framtagning.
Fas 3: Pröduktiön
1. Producera/beställa produktion
Redaktören producerar innehållet. Om det är en beställning till extern part som ska göras ansvarar
redaktören för kontakten med den externa producenten och för att hen får ett så tydligt och bra
underlag och instruktioner som möjligt.
Vid produktion ska hänsyn till interna riktlinjer tas.
Länk. Språkliga riktlinjer. Är under framtagning.
Länk. Struktur. Är under framtagning.
2. Se på informationsdesign
Hur ska den sammantagna presentationen av innehållet se ut? Vad ska följa med i
informationspaketet tillsammans med artikeln, länkar till vidareläsning, relevanta vårdhänvisningar,
telefonnummer, bloggar som passar, annat relaterat innehåll på sajten.
3. Beställa bild/media – vid behov
Beställning av bild och film görs i samråd med produktionsledare och ansvarig bildredaktör.
Bildredaktören har t ex koll på avtal och riktlinjer och samordnar bildmaterialet och kan bistå med
olika stort stöd beroende på behov.
Fas 4: Sakerstalla kvalitet
Beroende på vilken typ av innehåll som tas fram ser behovet av granskning olika ut men grunden är
att allt innehåll ska granskas av någon mer än redaktören före publicering. Minst möjliga granskning
är att någon annan redaktör har tittat på innehållet.
1. Intern granskning
Redaktionen bär ett gemensamt ansvar för allt innehåll som produceras.
När det finns ett färdigt utkast till produktionen ska minst en annan redaktör granska innehållet.
Redaktören väljer själv vilken annan redaktör som ska granska. Vid behov fattas beslut i samråd med
produktionsledare, projektledare eller medicinskt sakkunnig.
Vid behov kan redaktören välja att ha ytterligare interna avstämningar med produktionsledaren
och/eller andra redaktörer.
2. Extern faktagranskning – vid behov
Efter eventuella justeringar från den interna granskningen skickar redaktören innehållet till en extern
faktagranskare. Faktagranskarens uppgift är att säkerställa faktainnehållet, samt att bistå med sina
kunskaper om omvärlden kring ett ämne som kan vara konstruktivt för innehållet. Redaktören är den
som äger texten och ansvarar för det språkliga innehållet. Faktagranskaren får ett arvode och en
deadline för när arbetet ska vara avslutat.
3. Avstämning med målgrupp – vid behov
I så stor utsträckning som möjligt ska innehåll som produceras även stämmas av med den primära
målgruppen. Det kan ske på olika sätt, t ex genom en användarpanel eller fokusgrupper. Innehållet
kan även skickas till en eller flera representanter i målgruppen som inbjuds komma med synpunkter
(exempelvis en patientförening).
Justera
Redaktören justerar innehållet löpande utifrån de kommentarer som kommer in i de olika
granskningsprocesserna. Vid behov stämma av med t ex annan redaktör, faktagranskaren,
medicinskt sakkunnig eller produktionsledare.
Fas 5: Publicera
Redaktören publicerar innehållet och tar vid behov hjälp av exempelvis bildredaktör.
I regel ska det stå Redaktör (den som senast reviderat innehållet) och där det är aktuellt
Faktagranskare som avsändare på sidan.
Undantag:
Om en frilansskribent har skrivit texten så ska hens namn stå som Skribent. Det kvarstår till dess
innehållet är så pass ändrat att skribentens ”röst” inte hörs.
Checklistor behövs tas fram för bland annat EPi-rutiner vid publicering och nästa revideringsår,
arvodesrutiner och dokumentation av källor etcetera.
Fas 6: Avslut – vid behov
1. Uppdatera produktionsplan – vid behov
Redaktören ansvarar för att fylla i produktionsplanen med datum.
Ordval och rutiner kan skilja sig åt för olika kanaler. Behöver tydliggöras.
2. Meddela intressenter – vid behov
Beroende på typ av innehåll och kanal kan det finnas olika intressenter. Exempel på intressenter är
regionala redaktörer, vårdpersonal, ungdomsmottagningspersonal, patientföreningar,
samarbetspartners. Hur och när informationen förmedlas diskuterar redaktören i samråd med
produktionsledare.
Är det innehåll som vi vet är av större intresse kan det finnas anledning att kontakta enheten
Marknad & Kommunikation för ett eventuellt pressutskick.
Revideringsprocess Redaktionen
1177 Vårdguiden och UMO.se
Förklaring av varje steg
En revidering kan initieras på flera olika sätt men det normala är att det är dags enligt
produktionsplanen. En revidering kan också bli aktuell då omfattande ändringar behöver göras till
exempel för att nya riktlinjer har tillkommit i ämnet, relevanta synpunkter kommer in och så vidare.
Regionalt innehåll som ska lyftas till nationellt nivå omfattas också av revideringsprocessen.
Mindre uppdateringar av vårt innehåll sker löpande och behöver då inte till fullo följa denna
revideringsprocess men alla uppdateringar ska dokumenteras.
Syftet med att kontinuerligt revidera innehållet inom våra tjänster är att säkerställa kvaliteten samt
se till att det är relevant för den tilltänkta målgruppen. En revidering kan innebära allt ifrån stora
förändringar av innehållet till att inga ändringar görs. Redaktören bedömer vilka ändringar som
ska/inte ska göras genom att sätta sig in i ämnet och vid behov ta hjälp av intern och/eller extern
kompetens.
Fas 1: Genömgang
1. Innehållsgenomgång
Gör genomgång av hela innehållet. Ha övergripande syfte, värdeord och målgrupp för tjänsten i
åtanke, såväl som vilka interna riktlinjer som är relevanta för innehållet exempelvis
berättarstrukturer, språkliga riktlinjer, länkpolicy etc.
Se över gestaltning. Är presentationssättet av innehållet det bäst lämpade för målgruppen? Ge
förslag på annan gestaltning om det är relevant och kolla med produktionsledare om det är möjligt
att genomföra i mån av tid och pengar. Lägg förslag i önskelista.
Checklista vid genomgång:









Vem vänder sig innehållet till?
Är målgruppen fortfarande densamma eller har den ändrats?
Vilka förutsättningar är det troligt att användaren har, vilka frågeställningar samt behov har
hen?
Är innehållet relevant utifrån ovan frågor?
Är språket på rätt nivå, med enkla, vanliga och begripliga ord?
Är innehållet uppbyggt på ett lättnavigerat sätt?
Är det tydligt vad användaren ska göra, stärker innehållet hen som aktiv person?
Är tonen empatisk och stärkande?
Är innehållet exkluderande genom att förutsätta vissa egenskaper, förutsättningar eller
förhållanden hos användaren?

Om det finns länkar är de relevanta, saknas det länkar? Se över brödtextlänkning och puffar.
2. Synpunktsgenomgång
Finns det synpunkter på innehållet som har kommit in inifrån och utifrån verksamheten? Avväg
huruvida de ska påverka innehållet, stäm av vid behov med kollegor och medicinskt sakkunnig.
3. Stämma av internt
Stäm av vilket motsvarande eller relaterat innehåll som finns i våra olika kanaler 1177 Vårdguiden,
UMO, RGS, Frågetjänsterna och det regionala innehållet på webben och i tidningen.
Syftet med avstämningen är:



Att informationen i alla våra kanaler ska vara samstämmig.
Att få input till revideringen – vilka frågor får vi kring detta och om det inte finns några
frågor i svarsbanken behöver den kompletteras?
Att hitta möjligheter till synergier, kan vi använda det innehåll vi redan producerat bättre,
kan vi anlita redan använda faktagranskare etcetera.
4. Stämma av externt
Stäm av vad som skrivits om ämnet i forskningsrapporter, böcker, tidningar, på andra webbplatser, i
sociala medier etc. Finns det intresseorganisationer och vilka tankar/åsikter företräder de? Finns det
olika skolor, hur skiljer de sig åt?
Vid behov ta hjälp av omvärldsanalytikerna på enheten Marknad & Kommunikation.
5. Se över informationsdesign
Informationsdesignen är helheten som presenteras inklusive text, bild, länkar.
Beslut
Utifrån det som redaktören kommer fram till under genomgången av innehållet fattar hen ett av
följande beslut:
Justera innehållet

Innehållet behåller i stort sin tidigare karaktär trots ändringar.
Justera innehållet så pass mycket att det måste gå igenom nyproduktionsprocessen


Innehållet bedöms behöva så stora ändringar att det i stort ändrar karaktär.
Det gamla innehållet får finnas kvar till dess det ersätts.
Avpublicera innehållet om det bedöms inte längre vara relevant





Beslut sker i samråd med produktionsledare och vid behov medicinskt sakkunnig.
Se till att innehållet tas bort ur revideringslistan.
Lägg till information om varför i planeringsfliken i EPi. Avpublicera och flytta innehållet till
noden ”Avpublicerat material som inte ska slängas”. Om revideringskopia redan har skapats,
måste revideringen avslutas, artikeln publiceras och sedan avpubliceras.
Avlänka i andra artiklar som länkar till innehållet.
Meddela redaktörsnätverket och eventuella andra intressenter exempelvis om man vet om
någon som länkar till innehållet.
Fas 2: Revidera
Genomför ändringar i innehållet utifrån resultatet av genomgången. Ta hjälp av till exempel
bildredaktör vid bildbeställning.
Fas 3: Sakerstalla kvalitet
1. Intern granskning
Redaktionen bär ett gemensamt ansvar för allt innehåll som produceras och beslut om hur
slutprodukten ska se ut fattas därför gemensamt.
När redaktören har reviderat innehållet ska minst en annan redaktör också titta på innehållet.
Vid behov kan redaktören be flera kollegor att vara bollplank. Vid större ändringar eller
tveksamheter kan innehållet tas upp på ett innehållsmöte. Då meddelar redaktören
produktionsledare eller den redaktör som ansvarar för innehållsmöten. På innehållsmöte diskuteras
revideringen tillsammans med produktionsledaren och andra redaktörer. Syftet med innehållsmötet
är att diskutera perspektiv, språk och tilltal. Vid behov kan redaktören även be medicinskt sakkunnig
om hjälp att granska innehållet eller att delta på innehållsmöte.
2. Extern granskning
I första hand ska redaktören vända sig till den faktagranskaren som granskat innehållet tidigare om
hen bedömer att det fungerar och att faktagranskaren fortfarande har rätt profil. Om en ny
faktagranskare ska väljas så kan redaktören själv föreslå en person och stämma av med
produktionsledaren eller ta hjälp av exempelvis medicinskt sakkunnig. Redaktören kontaktar
faktagranskaren med en förfrågan om att granska.
Faktagranskare
Kriterier vid val av faktagranskare:

Kan vi använda befintlig faktagranskare? Titta vem som används inom relaterade områden i
våra tjänster.


Geografisk spridning – vi strävar efter att hitta granskare från hela landet.
Nationellt perspektiv - faktagranskaren ska ha kunskap om hur det ser ut nationellt och inte
endast utgå från sitt eget landsting.
Redaktören ansvarar för att hitta och kontakta lämplig faktagranskare men det bör ske i samråd med
produktionsledaren och vid behov medicinskt sakkunnig.
3. Avstämning med målgrupp – vid behov
Vid behov ska redaktören stämma av revideringen med dess primära målgrupp. Det kan ske på lika
sätt, t ex genom en användapanel eller fokusgrupper. Innehållet kan även skickas till en eller flera
representanter i målgruppen som inbjuds komma med synpunkter.
Fas 4: Publicera
Redaktören publicerar innehållet och tar vid behov hjälp av exempelvis bildredaktör.
I regel ska det stå Redaktör (den som senast reviderat innehållet) och där det är aktuellt
Faktagranskare som avsändare på sidan.
Undantag:
Om en frilansskribent har skrivit texten så ska hens namn stå som Skribent. Det kvarstår till dess
innehållet är så pass ändrat att skribentens ”röst” inte hörs.
Checklistor behövs tas fram för bland annat EPi-rutiner vid publicering och nästa revideringsår,
arvodesrutiner och dokumentation av källor etcetera.
Fas 5: Avslut
1. Uppdatera produktionsplan
Meddela produktionsledaren som administrerar revideringslistan att revideringen är slutförd.
Ordval och rutiner kan skilja sig åt för olika kanaler. Behöver tydliggöras.
2. Meddela intressenter
Beroende på typ av innehåll och kanal kan det finnas olika intressenter. Exempel på intressenter är
regionala redaktörer, vårdpersonal, ungdomsmottagningspersonal, patientföreningar,
samarbetspartners. Hur och när informationen förmedlas diskuterar redaktören i samråd med
produktionsledaren.
Är det innehåll som vet är av större intresse kan det finnas anledning att kontakta enheten Marknad
& Kommunikation för ett eventuellt pressutskick.