Proffs på att bry sig om - Vamos handbok i uppsökande
Proffs på att bry sig om Vamos handbok i uppsökande ungdomsarbete. 4 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Innehåll 1. Introduktion till Vamos modell 7 2. Bakgrund: Uppsökande ungdomsarbete i Finland Målen med uppsökande arbete Vem stöder uppsökarna? 13 15 19 3. Vamos arbetsmodell: Interaktion och att bry sig om Yrkesmänniskan måste bry sig om Att bygga upp förtroende tar tid Förändring sker genom växelverkan 25 26 30 32 4. Vamos serviceprocess för uppsökande arbete A. Hänvisning: Inga remisser, inga diagnoser B. Att skapa kontakt: ”Hur är läget?” C. Första träffen: ”Min enda uppgift är att hjälpa dig.” D. Det intensiva första skedet: Framåt på den ungas villkor E. Servicehandledning vid rätt tidpunkt: Med nätverkens kraft F. Att bygga upp styrka inför fortsättningen: De första drömmarna i livet 39 40 42 44 46 48 52 G. Att förankra sig i den fortsatta vägen: Stödet slutar inte vid handledningen62 Vamos servicekarta 64 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 5 SR 5. Ledarskap och strukturer i uppsökande arbete Man bör hålla fast vid arbetets särdrag Strukturerat kaos Tillräckligt med stöd måste erbjudas 67 68 69 70 6. Mot ännu bättre uppsökande arbete Aktivera de närstående Hitta dem som har hamnat utanför Arbetspar som handlar snabbt Intensivare uppsökande arbete Tillräckligt tidigt uppsökande arbete 73 74 74 75 75 75 7. Dumma frågor 77 8. Källor 80 9. Bilagor 81 Bilaga 1. Ungdomslagen angående uppsökande ungdomsarbete UPPHOVSMÄN Markku Niskanen deltog med idéer och geringen av boken. För ombrytning utarbetandet av boken. och grafik svarade designbyrå Aivan Handboken skrevs av Vamos koordinator Boken är skriven med stöd av un- Olli Alanen och uppsökande ungdomsarbetare Aapo Kotkavuori. Vamos serviceområdeschef Ulla Nord och chefen för uppsökande arbete Ville Koikkilainen samt Helsingfors Diakonissanstalts utvecklingsdirektör Liisa Björklund och kommunikationschef Oy. Fotografier Sakari Röyskö (SR) och Joanna Moorhouse (JM). dervisnings- och kulturministeriet. Överinspektör Merja Hilpinen, konsul- Vårt allra största tack går till alla Vamos tativa tjänstemannen Seija Kähkönen uppsökare och deras ungdomar, genom och konsultativa tjänstemannen Jaana vilkas växelverkan modellen för uppsö- Walldén bidrog med värdefulla synpunk- kande arbete hela tiden utvecklas och ter på bokens innehåll. blir ännu bättre. Redaktör Riku Siivonen skötte redi- 6 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 1. 7 Introduktion till Vamos modell I Vamos uppsökande arbete löser man de problem som vårt specialiserade servicemaskineri inte längre klarar av att lösa. Metoden grundar sig på att bry sig om och ge ett helhetsbetonande stöd. Den här handboken handlar om tjänsten uppsökande ungdomsarbete, som ger stöd till sådana unga som kämpar med olika slag av problem och har hamnat utanför de olika tjänster som samhället erbjuder. Handboken presenterar de arbetsmodeller som har visat sig fungera vid Helsingfors Diakonissanstalt och som har utvecklats speciellt för de ungas individuella behov. Boken avslöjar en offentlig hemlighet, nämligen att en individs problem ofta uppkommer av bristfälliga eller skadliga interaktionsrelationer, men att de också kan lösas genom sådan interaktion där man visar att man bryr sig om individen. Det är grunden till Vamosmodellens styrka. Genom interaktion som bygger på att man bryr sig om den unga får han eller hon tillgång till sina egna förmågor och kan bygga upp sin egen positiva framtid. Vi tror att den modell som presenteras i boken i framtiden kan tillämpas i större skala inom välfärds-, hälso- och socialtjänster, där man vill hålla sig på en praktisk nivå och arbeta klientorienterat. Fallet Kalle beskriver en typisk situation, där vår arbetsmodell fungerar: Kalle föddes för 20 år sedan i ett trevligt bostadsområde i centrum av Helsingfors. Som barn fick han utmärkt rådgivningsservice och dagvård. Men Kalle var överaktiv. På daghemmet försökte man få hjälp genom många multiprofessionella möten. Vid barnrådgivningen fick Kalle remiss till specialsjukvården för att reda ut sina motoriska problem. Mamman, som hade blivit ensamvårdare, fick samtalsterapi på mentalvårdsbyrån för sin depression och vid företagshälsovården tog man upp mammans drogproblem. Man erbjöd hemvårdsstöd. I grundskolans lågstadium ordnade en arbetsgrupp för studerandeomsorg särskilt stöd för Kalle med anledning av de många problemen i skolan. På högstadiet skolkade Kalle. Kuratorn hänvisade honom till hälsovårdaren och han fick en remiss för utvärdering av inlärningssvårigheterna. Kalle Trots stödet avbröt Kalle grundskolan. Efter två år av sysslolöshet ingrep arbetskraftsbyrån i Kalles och den numera arbetslösa mammans situation genom olika åtgärder. För Kalle ordnades en kurs så att han skulle lyckas slutföra grundskolan. När Kalle avbröt kursen försökte socialarbetaren aktivera honom genom att sänka utkomststödet. Socialarbetaren föreslog att Kalles hälsotillstånd skulle utvärderas och drogproblemet skulle avhjälpas på ungdomsstationen. Kalle erbjöds också rättshjälp för en förestående rättegång. Men ingenting i Kalles liv verkade ordna sig. När Kalle kom till Vamos uppsökande arbete var han sjuk såväl psykiskt som somatiskt. Hans liv hade varken meningsfullt innehåll eller mål. 8 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM ! Namnen på personerna i boken är fiktiva. För tydlighets skull kallas alla klienter inom uppsökande arbete för unga. En ung är alltså vem som helst som är under 29 år och har varit klient i uppsökande arbete. Arbetstagarna kallas uppsökare och uppsökande ungdomsarbete kallas uppsökande arbete. Kalles problem var inte det att han inte fick stöd från samhället. I själva verket hade han i sitt liv träffat över hundra olika hjälpare. De flesta av dessa hjälpare hade varit välutbildade och välmenande yrkesmänniskor. Ändå hade man inte lyckats lösa hans problem. I själva verket är systemet till och med farligt för Kalle. Någon kan lägga en del av skulden på Kalle själv, men man måste ändå fråga sig hur det är möjligt att alla de pengar och stödåtgärder som har satsats på honom inte har gett något resultat. En orsak är att varje hjälpare har närmat sig Kalle med anledning av ett visst specifikt problem – inom den egna professionen och det egna delsystemet. Ibland har Kalle varit en specialelev, ibland en knarkare, någon gång en arbetslös ungdom eller ett hopplöst fall av utslagning. Ingen har kanske bekantat sig ordentligt med Kalle som person. Kalle kände att ingen lyssnade och ingen brydde sig. Den problemcentrerade servicekulturen och dess noggrant specificerade kundsegment förminskar den mänskliga verkligheten. Effektivitet har förståtts fel och därför ses den unga som ett knippe separata problem, som ska lösas vart och ett på sitt håll. De tjänster som är ägnade att hjälpa unga är ofta utformade så att arbetstagaren griper tag i det första problemet som framkommer, och börjar lösa det. Då märker man inte nödvändigtvis att den ungas olika problem är sammanlänkade med varandra. För att hjälpen och stödet ska ge önskat resultat måste man närma sig problemen på ett helhetsbetonande sätt. Den unga kan till exempel berätta att han eller hon saknar studieplats, men skulle vilja ha en sådan. Den naturliga lösningen kan då tänkas vara att hjälpa den unga att söka in till en utbildning. Men det kan hända att den unga för tillfället har en sådan funktionsförmåga som gör att studierna inte kan lyckas. Orsaken kan vara att den unga är deprimerad och därför inte har orkat söka in till någon utbildning på allvar. Den unga har kanske blivit mobbad i grundskolan och därför har det känts tryggare att stanna hemma. När man bekantar sig djupare med den unga kommer det fram många sådana saker som man kan stöda för att göra det möjligt för den unga lyckas med studier eller arbete. Om tidpunkten är fel eller om den unga hänvisas till fel skola väntar förmodligen en upplevelse av misslyckande och eventuella problem med socialstödet. Om man vill förstå vid vilken tidpunkt det med tanke på den ungas välbefinnande är bäst att börja skolan, måste det i arbetstagarens arbetsbeskrivning ingå t.ex. att se över den ungas dygnsrytm, bedöma den psykiska funktionsförmågan och observera boende och ekonomisk situation. De uppsökande ungdomsarbetarna gör allt det här. Den helhetsbetonande arbetsmodellen är ett sätt att se människan. Kalles fall belyser det centrala problemet i hela det finländska välfärdssystemet, nämligen att fogarna mellan olika myndigheter, aktörer, serviceområden och sektorer läcker. De som är i en svagare ställning får inte sådana tjänster som passar just dem. Vissa använder tjänster i stor utsträckning, men har ingen nytta av dem. Vissa blir besvikna på tjänsterna redan vid första besöket och söker sig sedan inte längre till den vård de behöver. Vissa fångas aldrig upp av tjänsterna överhuvudtaget. PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 9 drömmar vänner depression familj boende droger egna barn hobbyer sexualitet försäkringar studier förmåga mental hälsa hygien utkomst rädslor framtid skulder arbetsplats dygnsrytm önskningar meningsfull verksamhet barndom 10 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM SR Uppsökande arbete gör servicesystemet bättre Exemplet Kalle visar varför uppsökande ungdomsarbete behövs. Ingen tjänst fungerar, om den inte identifierar användarens aktuella behov vid tidpunkten i fråga. Majoriteten av människorna behöver inte intensiva helhetsbetonande stödåtgärder under sin livstid, men en del unga kan inte hjälpas på något annat sätt. En av det uppsökande arbetets centrala uppgifter är att hitta de unga som står utan stöd och vård och leda dessa personer tillbaka till hjälpen och ge dem stöd att förankra sig i de tjänster de behöver. Uppsökande arbete erbjuder den unga en möjlighet till en process i växelverkan, där de individuella behoven uppmärksammas. Det finländska servicesystemet har utvecklats till ett specialiserat system, som på grund av sin omständlighet inte har kunnat utvecklas vidare så att det svarar mot behoven bland unga som befinner sig i en svår livssituation. Yrkesmänniskornas resurser används nog i stor utsträckning, men effekterna är beklagligt svaga. Att enbart öka resurserna är därför inte en tillräcklig lösning. Det lönar sig inte att lägga ansvaret för misslyckandena på arbetstagarna, utan på hur arbetet är utformat, dvs. vilka metoderna och de stödjande strukturerna är. Det handlar om ett problem på systemnivå. Enligt våra observationer upplever många myndigheter att det professionella kunnandet inte används till förmån för klienterna på bästa möjliga sätt. I det uppsökande arbetet är erfarenheterna de motsatta. Yrkeskunnandet utvecklas tillsammans med klienterna. Enligt vår erfarenhet är individuella och intensiva tjänster den mest kostnadseffektiva metoden för de unga som behöver stöd. Med hjälp av dessa tjänster är det möjligt att skapa en grund för hållbart välbefinnande, att stödja både den unga och samhället. När man ser längre än ett kvartal framåt är den ungas fördelar också förmånliga ur samhällets synvinkel. Handledningen framåt som förordas av systemet – till exempel arbetsträning när deltagaren är i för dåligt skick – leder till en ond cirkel av misslyckanden och blir både mänskligt och ekonomiskt sett onödigt dyr. PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 11 Bokens innehåll I denna handbok presenterar vi Vamos modell för uppsökande ungdomsarbete, som grundar sig på filosofin om människovärdig service. Trots att modellen varken är färdig eller allsmäktig, kan den vara till hjälp för en förnyelse av hela systemet. Modellens viktigaste budskap är enkelt men radikalt. Varje ung person som behöver det måste erbjudas möjlighet till en egen personlig uppsökare, som bekantar sig med den unga och ger stöd genom ett helhetsbetonande och intensivt arbetssätt. Den unga och uppsökaren är samarbetspartner, med den ungas välbefinnande och tillväxt som gemensamt mål. I bästa fall är relationen mellan den unga och stödpersonen en gemensam utvecklingsprocess, under vilken båda växer som individer och lär sig nya saker. Arbetsmodellen beskrivs längre fram i boken, med fokus på den roll uppsökande arbete har och det stöd det erbjuder samt på servicestigen. Därtill behandlas i boken det uppsökande ungdomsarbetets möjliga framtid. Vi har belyst fem nödvändiga utvecklingsriktningar, där uppsökande arbete skulle vara till nytta. Vi erbjuder således all vår kunskap och alla våra erfarenheter i koncentrerad form för alla intresserades användning. Målet var att skriva en lättbegriplig och praktisk handbok i uppsökande ungdomsarbete. Innehållet grundar sig på Vamos sex år långa erfarenhet av uppsökande ungdomsarbete. Vamos modell är en bland flera modeller. Under processen intervjuade vi ett tiotal uppsökande ungdomsarbetare på andra orter. Deras synpunkter bidrog med värdefullt innehåll, speciellt i de avsnitt där uppsökande ungdomsarbete behandlas på ett mera övergripande plan. Eftersom boken fokuserar på Vamos modell, intervjuade vi speciellt sådana experter som redan känner till modellen, nämligen våra ungdomar inom uppsökande arbete. Intervjuerna med tio unga deltagare ökade vår förståelse av det uppsökande ungdomsarbetets process. De ungas synvinklar presenteras i varje avsnitt i boken. Det uppsökande ungdomsarbetet är krävande, och skulle uppskattas mera om man hade bättre insikt i dess betydelse och fältet där det verkar. Som benämning är uppsökande ungdomsarbete känt, speciellt bland dem som arbetar med ungdomar, men även bland allmänheten tack vare publicitet i de största medierna. Det råder emellertid inte lika hög grad av samförstånd om arbetets innehåll.1 En orsak till detta som uppsökare har observerat är att arbetets resultat bedöms med sådana mätare som enbart fokuserar på deltagarantal och handledning och inte når arbetets verkliga innehåll.2 Den här boken försöker svara mot dessa utmaningar genom att synliggöra vad uppsökande ungdomsarbete är i praktiken. De teman som behandlas täcker hela livsspektrumet. Uppsökande ungdomsarbete kan ses som ett övergripande begrepp, under vilket arbetet kan genomföras på många olika sätt.3 Det finns inte ett sätt som är det enda rätta. Arbetet grundar sig alltid på växelverkan mellan ungdomsarbetaren och den unga. Före introduktionen i Vamos modell tar vi ett litet steg bakåt och ser var det uppsökande arbetet fick sin början och hur dess roll har utformats i Finland. 1 Puuronen 2014 2 Puuronen 2014 3 Mikkonen m.fl. 2007 12 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Uppsökande ungdomsarbete i Finland startade redan på 1960-talet SR PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 2. 13 Bakgrund: Uppsökande ungdomsarbete i Finland Uppsökande ungdomsarbete sker inte längre enbart på gatorna, men det huvudsakliga syftet är det samma, nämligen att hjälpa unga som kämpar med olika problem att komma framåt och få rätt tjänster vid rätt tidpunkt. Uppsökande ungdomsarbete grundar sig på principen att tjänsterna måste föras till de personer som behöver dem, men som av någon anledning inte själva klarar av att utnyttja eller nå tjänsterna.4 Arbetsmodellen har en lång historia. I publikationer som behandlar det uppsökande arbetets historia hänvisas till den brittiska frälsningsarméns verksamhet på 1800-talet, då man i städernas slumområden sökte upp människor som var i behov av hjälp. Uppsökande arbete har gjorts i många olika människogrupper som lever i marginalen.5 I den offentliga diskussionen benämns dessa grupper ofta som marginaliserade eller personer som löper risk att marginaliseras. I uppsökande arbete ingår ingen kontrollförpliktelse, deltagaren kan inte tvingas och det finns inget sanktionssystem. Målet är att stödja deltagaren till en förändring i positiv riktning, och verksamheten är alltid målinriktad. Karaktäristiskt för uppsökande arbete är också att det görs utgående från deltagarens fria vilja och på deltagarens villkor.6 Det utgår från en människouppfattning enligt vilken varje individ har ett människovärde, som är oberoende av livssituation och gärningar. Uppsökande ungdomsarbete i Finland började redan på 1960-talet Då arbetade man under samma benämning särskilt med gäng, genom att radikalt frångå traditionella metoder, dvs. man lämnade kontoret och sökte sig till de ställen där de potentiella hjälpbehövande personerna fanns. Pionjärlandet för uppsökande arbete är emellertid Norge.7 Där väckte arbetsmodellen mycket uppmärksamhet på 1970- och 1980-talen. Modellen utvecklades och etablerades genom ökade resurser. Arbetet i Norge har haft stor betydelse för utvecklingen av den finländska modellen.8 Den modell som utvecklades i Norge användes på 1970-talet i Finland för sådana unga som ansågs leva i riskförhållanden. Under de följande årtiondena profilerades uppsökande arbete 4 5 6 7 8 se t.ex. Hjort 1995; Kaartinen-Koutaniemi 2012 se t.ex. Mikkonen m.fl. 2007; Kaartinen-Koutaniemi 2012 se t.ex. Puuronen 2014; Mikkonen m.fl. 2007 Männikkö 2011 Puuronen 2014 14 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM I Finland har man utvecklat en metod där man inte söker upp unga på gatorna. som arbete som utförs på gatorna, där man fokuserade på stöd till specialgrupper som befann sig i svåra situationer och stod utanför tjänsterna, såsom narkomaner och prostituerade. Uppsökande arbete som görs på gatorna är fortfarande den vanligaste arbetsformen i Europa.9 Där träffar man huvudsakligen de unga i arbetspar.10 Också i Finland görs det här så kallade gatuarbetet i arbetspar. Processen går till så att efter att man har skapat kontakt med den unga på gatan föreslår man en träff utanför ”fältet”, till exempel på ett kafé eller kontor. Förnyad arbetsmodell Andelen uppsökande ungdomsarbete som sker på gatorna har minskat under de senaste åren och utgör nu en mindre andel av de uppsökande arbetarnas verksamhet, eftersom en ny arbetsform, där ungdomarna inte söks upp gå gatorna, har utvecklats. 11 En av de centrala uppgifterna för uppsökande ungdomsarbete är fortfarande att reagera på de förändringar som sker i omgivningen. Det uppsökande ungdomsarbetet i Finland har kontinuerligt utvecklats för att motsvara de ungas behov. Också på Vamos började man omarbeta arbetet på grund av den förändrade omgivningen, då man observerade att en stor del av de unga som behöver hjälp inte finns på gatorna. Många av dem har inga vänner som de kan hänga med på stan och många har kommit över tonårsfasen när man hänger med kompisar. Många unga har sitt sociala liv på nätet. Det här har man märkt i uppsökande arbete även på andra håll i Finland. Samtidigt som det arbete som görs på gatorna fortfarande har sin plats, har betydelsen av den nya formen av uppsökande arbete och antalet aktörer som utför det ökat kontinuerligt.12 I bästa fall stöder de här två arbetsmodellerna, som grundar sig på samma princip, varandra. I båda är det viktigaste att möta den unga och ge stöd på vägen framåt utgående från individens egna önskemål. I det nya finländska uppsökande arbetet hänvisas unga till hjälp särskilt från myndighetsnätverk och via föräldrarnas och de ungas egna kontakttaganden. Somliga har hört om arbetsformen via medierna och tar sedan kontakt. Dörren till tjänsten är öppen för alla som behöver hjälp. För att nå de unga som bäst kan ha nytta av stödet har Vamos skapat täta samarbetsrelationer med olika myndigheter och andra aktörer inom servicesystemet för unga. Verksamheten har ända sedan starten planerats och utvecklats tillsammans med olika myndigheter i Helsingfors stad. Å andra sidan har Vamos haft en öppen linje och funderat hur man kan få med alla intresserade parter i samarbetet, oberoende av sektor eller bransch. Enligt vår erfarenhet klarar ingen enskild aktör av att ensam producera effektiva tjänster för unga, utan det behövs sektorsövergripande och mångprofessionellt samarbete. Samarbete 9 Rif 2010 10 Mikkonen m.fl. 2007 11 Häggman 2014 12 Häggman 2014 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 15 mellan olika aktörer är också kostnadseffektivt, eftersom det möjliggör en ändamålsenlig användning av olika tjänster vid rätt tidpunkt. Förmågan att bygga lokala nätverk är avgörande både för att hitta ungdomarna och för att kunna erbjuda det bästa möjliga stödet. Den modell för uppsökande arbete som har utvecklats vid sidan av gatuarbetet har emellertid inte riktningen tillbaka till kontoret. Vi har märkt att möjligheterna att hjälpa från enbart kontoret eller gatan är små. För uppsökaren betyder det här att arbetsplatsen i stället för kontoret eller gatan är hela staden, dvs. alla de ställen som man besöker tillsammans med den unga. Det viktiga är att verka i omgivningar som är meningsfulla för den unga och förankra den unga i de behövliga tjänsterna. Målen med uppsökande arbete Den nya ungdomslagen trädde ikraft år 2011. Med stöd av den har kommunerna möjlighet att enligt egna behov och möjligheter med stöd av undervisnings- och kulturministeriet antingen själva eller som köptjänst ordna uppsökande ungdomsarbete.13 Redan år 2008 startade emellertid uppsökande ungdomsarbete som kommunala försök, finansierade av undervisnings- och kulturministeriet. I samband med att lagen trädde ikraft har modellen fått en ännu viktigare roll i servicesystemet. Tillsvidare förpliktigar emellertid ungdomslagen inte kommunen att ordna uppsökande ungdomsarbete. Ändå har arbetsformen spridit sig över nästan hela landet Enligt 7 b § i ungdomslagen: ”Syftet med uppsökande ungdomsarbete är att nå unga som är i behov av stöd och att hjälpa dem att anlita sådana tjänster och övrigt stöd som främjar deras tillväxt och självständighetsprocess och som bidrar till deras möjligheter till utbildning och till inträde på arbetsmarknaden. Arbetet grundar sig i första hand på information som den unge själv har gett och på den unges bedömning av sitt behov av stöd. När kommunen ordnar uppsökande ungdomsarbete ska den till ansvarsperson för verksamheten utse en kommunal tjänsteinnehavare eller en person som står i arbetsavtalsförhållande till kommunen. Den som arbetar inom uppsökande ungdomsarbete ska ha tillräcklig utbildning och erfarenhet av arbete bland unga. Uppsökande ungdomsarbete verkställs av en kommun eller av flera kommuner gemensamt. Kommunen kan ordna med uppsökande ungdomsarbete också genom att skaffa tjänster från en sammanslutning som producerar tjänster för unga. I detta fall ansvarar kommunen för att de tjänster som den har skaffat ordnas på det sätt som avses i denna lag.”14 13 Notkola 2013 14 http://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2006/20060072, se bilaga 1. 16 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM År 2013 hade 283 kommuner, dvs. 93 procent av kommunerna, uppsökande ungdomsarbete med statsstöd. Rovaniemi Kemi Uleåborg Kajana Kuopio Joensuu Björneborg Tammerfors Tavastehus Åbo Helsingfors St. Michel Villmanstrand PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 17 Den främsta uppgiften för uppsökande ungdomsarbete är att stödja personer under 29 år, som står utanför utbildning och arbetsmarknaden och behöver individuellt stöd för att anlita de tjänster de behöver. Sådana är till exempel olika social- och hälsovårdstjänster. Uppsökande ungdomsarbete erbjuder den unga helhetsbetonande stöd, förutsatt att den unga vill ta emot det. Arbetets omfattande, men begränsade roll Bland dem som utför uppsökande arbete råder samförstånd om att arbetets centrala innehåll är ungdomsorienterad, individuell handledning.15 Trots att målgruppen är de unga som står utanför tjänsterna, är det många som får olika stödtjänster som ändå behöver uppsökande arbete. Många av dem klarar av en eller annan anledning inte av att på egen hand få ut något av tjänsterna. Man bör fråga sig om det är etiskt ansvarsfullt att hänvisa en ung person från en tjänst till en annan, trots att personen inte klarar av att få ut något av tjänsterna. Servicesystemet karaktäriseras av en ivägsändande kultur, där de unga hänvisas från en tjänst till nästa, men ingen bär helhetsansvaret. Runt om i Finland hör man frågan om var gränsen för den uppsökande arbetarens ansvar går. Den uppsökande arbetarens uppgift är att komplettera, inte ersätta, servicesystemet. För tydlighets skull understryker vi ännu en gång att uppsökaren inte ska sköta de uppgifter som enligt lag ska skötas av någon annan aktör. Uppsökande arbete är ett element som effektiverar servicesystemet genom att det får till stånd det bästa resultatet i nära samarbete med kommunens tjänster. Det uppsökande arbetets uppgift är att komplettera, inte ersätta, det offentliga servicesystemet. Enligt 19 § i Finlands grundlag har alla som inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. Av dessa rättigheter förverkligas den första bättre. Ansvaret för en ung person som lider av t.ex. svåra mentala problem eller drogproblem skjuts alltför ofta över på de uppsökande arbetarna, trots att det inte hör till dem. Ändå förekommer det emellanåt sådana situationer, där en ung skrivs ut från psykiatrisk avdelningsvård eller avgiftning och hänvisas till det uppsökande arbetet utan någon ordentlig fortsatt vård. Om till exempel mentalvårdstjänsterna inte motsvarar den ungas behov, är det skäl att stanna upp och fråga sig vad en uppsökande arbetare kan göra i den situationen. Uppsökaren ska inte vara den sista möjliga rehabiliterande, vårdande eller omsorgsbärande aktören. Uppsökaren är inte heller en stödperson, utan en yrkesmänniska som ger stöd i förändringen. Uppsökarens uppgift är omöjlig, om det inte finns några tillgängliga tjänster, studieplatser eller arbetsplatser. Vi anser också att en av plikterna för uppsökande arbete är att förmedla information som samlas in under arbetet vidare till de kommunala beslutsfattarna. Uppsökarna känner till hur det lokala servicesystemet för unga fungerar och vilka brister det har, och de har även goda insikter i situationen för unga som befinner sig i en svår sits. Det skulle löna sig för beslutsfattarna att ta emot uppsökarnas information och använda den för att skapa en bätt- 15 Puuronen 2014 18 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM re kommun. Om uppsökaren endast betjänar enskilda unga lämnar en stor del av arbetets potential oanvänd. Det är dock skäl att påpeka att resurserna för uppsökande arbete i nuläget är väldigt begränsade och bundna till klientarbete. Av den orsaken borde man för finansieringsgrunden för uppsökande arbete fundera på en tilläggsresurs med vilken uppsökarnas information bättre än i nuläget kunde utnyttjas i det kommunala beslutsfattandet. Den nya ungdomslagen (2011) erbjuder ett bra forum för detta. Den ålägger kommunerna att grunda ett sektorsövergripande nätverk för myndighetssamarbete, som främjar kompatibiliteten mellan tjänsterna som riktas till unga. I det nätverk för vägledning av och tjänster för unga som har uppkommit i nästan varje kommun borde en representant för uppsökande ungdomsarbete vara med. Uppsökare eller deras förmän är med i över 60 procent av nätverken.16 Procentandelen har förvisso ökat, men kunde vara högre. Intensivt arbete för att förbättra livshanteringen och interaktions färdigheterna som framskrider i den ungas takt är ett hållbart och effektivt sätt att hjälpa. Ett av de första allmänna målen för uppsökande arbete är att tillsammans med den unga reda ut frågor i anslutning till sociala förmåner och den ekonomiska situationen, att främja en god dygnsrytm samt att stärka den ungas funktionsförmåga. Under arbetets gång framkommer i allmänhet drogproblem, frågor i anslutning till sexualitet, problem med den mentala hälsan, bostadssökande och utredning av myndighets- och skuldärenden. I dessa frågor ger uppsökaren sitt stöd enligt bästa förmåga och hjälper den unga att hitta de rätta tjänsterna. Å andra sidan är ett av de största problemen inom uppsökande arbete det, att de tjänster som behövs inte alltid finns. Förutom av Vamos har det här problemet också konstaterats i Puuronens (2014) undersökning. Hur det uppsökande arbetet lyckas i sin uppgift beror inte enbart på det uppsökande arbetets arbetsprocess.17 Små steg är stora Förenklat uttryckt är meningen med uppsökande arbete att stödja och uppmuntra unga framåt i livet. För nästan alla unga är målet att hitta en meningsfull studie- eller arbetsplats. För många klienter inom uppsökande arbete är de här målen emellertid avlägsna. Om den unga inte vågar lämna hemmet eller lider av akuta drogproblem, är det skäl att först fokusera på dessa problem. I många fall gäller det att först mildra rädslan för sociala situationer och hjälpa den unga att sluta identifiera sig själv som en misslyckad människa. En viktig del av arbetet är att erbjuda erfarenheter av att lyckas och ge respons. Positiv respons är för många väldigt viktigt och en kraft som bär framåt. Handledning som sker för tidigt är en av servicesystemets grundläggande synder. Det är alltid skäl att fundera på om den unga verkligen är redo för följande åtgärd eller om handledningen sker för att arbetstagaren känner en skyldighet att snabbt hänvisa den unga till arbete eller studier. På Vamos har sex års erfarenheter visat att ett intensivt arbete som sker i den 16 Häggman 2014 17 Puuronen 2014 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Många unga på Vamos känner inte ens att familjen eller vännerna uppskattar dem och speciellt för utomstående människor känner de misstroende. 19 takt som passar den unga och som fokuserar på att förbättra livshantering och interaktionsfärdigheter är hållbarare och effektivare hjälp än en snabb servicehandledning. Den bärande idén på Vamos är att bekanta sig med den unga och tillsammans med honom eller henne hitta en sådan fortsatt väg som inte leder till avbrott, återgång till det gamla eller illamående. Samma observation återkom i kommentarerna av så gott som alla uppsökande arbetare och klienter inom uppsökande arbete som intervjuades för boken. Små steg skapar en hållbar grund för övergången till studier eller arbetslivet. Att med en helhetsbetonande människosyn som utgångspunkt stärka den ungas sociala färdig heter kräver mycket av uppsökaren. Ingen kan ensam klara av att tillsammans med den unga svara mot alla behov som uppkommer. Här har de sektorsövergripande samarbetsnätverken en central roll. Uppsökaren försöker tillsammans med den unga aktivera dessa servicenätverk så att de stöder den unga, och se till att den unga verkligen har nytta av tjänsterna. Det uppsökande arbetet måste förutom att vara intensivt även klara av att vid behov ge möjlighet till en långvarig klientrelation. På många orter är emellertid omsättningen på uppsökande arbetare stor. Det torde åtminstone delvis bero på arbetets blygsamma lönenivå och det faktum att finansieringen av uppsökande arbete kommer för ett år i taget. Förutom omsättningen på uppsökare orsakar den nuvarande finansieringsgrunden även utmaningar för utvecklingen av arbetet och en långsiktig planering av verksamheten. Vem stöder uppsökarna? Det uppsökande arbetets kundkrets utgörs av personer under 29 år. Den undre åldersgränsen varierar, kommunerna och aktörerna emellan, från 10 till 20 år. Den största delen av aktörerna inom uppsökande arbete har satt åldersgränsen vid 13 - 16 år.18 Vamos har 16 år som åldersgräns. Arbetet är till sin natur något annorlunda med minderåriga, redan i fråga om de juridiska förpliktelserna. På Vamos finns emellertid väldigt få unga under 18 år, eftersom Helsingfors stad har en egen motsvarande tjänst för dem. Av den unga förutsätts endast samtycke till samarbete med den uppsökande ungdomsarbetaren. Verksamheten är, och bör alltid vara, helt frivillig och avgiftsfri för den unga. Unga hänvisas till uppsökande arbete till exempel från skolorna, psykiatriska polikliniker och socialstationer. Många föräldrar eller andra släktingar kontaktar uppsökarna, och många unga tar kontakt själva. Men vilka är då dessa unga? 18 Häggman 2014 20 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Det uppsökande arbete som undervisnings- och kulturministeriet finansierar når årligen nästan 30 000 unga i Finland. Det är onödigt att försöka fösa ihop dem under ett enda begrepp, som till exempel ”risk för marginalisering”. Ungefär 17 000 unga hamnar i tätare kontakt med uppsökande arbete och med dessa unga arbetar ungefär 500 uppsökande arbetare.19 Det här betyder att det årligen finns lika många olika klientrelationer, med fokus på att ge stöd till lika många olika unga. Uppsökande arbete sätter ingen stämpel på en person, eftersom man utgående från kundrelationen inte kan dra någon annan slutsats än att personen vill ha en förändring i sitt liv. Eftersom uppsökande arbete är helhetsbetonande, är det inte meningsfullt att bunta ihop unga i för snäva kundprofiler. Sådana förvränger verkligheten och leder lätt till att den helhetsbetonande bilden splittras. Därför har vi indelat ungdomarna i Vamos uppsökande arbete enbart i personer som behöver lätt stöd och mycket stöd. Både i Vamos och i hela Finland är könsfördelningen bland kunderna i uppsökande arbete cirka 60–40, varav unga män är i majoritet.20 Unga i uppsökande arbete förenas av många likartade erfarenheter. I Vamos undersökning om unga utreddes de ungas erfarenheter av välbefinnande, förväntningar inför framtiden och olika frågor i anslutning till personhistoriken. Majoriteten av de unga hade lidit av ensamhet, vissa ända sedan barndomen. En stor andel upplever att de inte har fått kamrater under barndomen eller i grundskolan.21 19 Häggman 2014 20Häggman 2014 21 Alanen m.fl. 2014 Unga som klarar sig med lätt stöd: Till unga som klarar sig med lätt stöd hör de som behöver stöd för att hitta en studie- eller arbetsplats. De är också i ett sådant skick som krävs för studier eller arbetsliv. Många av dem har avbrutit skolgången till exempel för att valet av bransch har visat sig vara fel. De kan ha problem med den mentala hälsan, såsom lindrig depression och ångest. När man tillsammans med dem går igenom orsakerna till att de inte arbetar eller studerar, framkommer ofta någon sådan sak som det lönar sig för uppsökaren att ta tag i vid sidan av arbetet med att hitta en studie- eller arbetsplats. Det kan till exempel handla om inlärningssvårigheter eller helt enkelt det att de inte vet vad de vill göra med sina liv. Uppsökarens uppgift är då att erbjuda alternativ och vid sidan av hjälpen med att hitta en studie- eller arbetsplats även ge stöd i att förankra sig i denna. Serviceprocessen för dem som klarar sig med lätt stöd löper ganska snabbt, eftersom de inte har behov av intensivare stöd och att stärka funktionsförmågan. Andelen unga som klarar sig med lätt stöd är i Vamos uppsökande arbete i nuläget ungefär 15 procent. PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Bland dem som behöver mycket stöd finns unga med varierande bakgrund. Många av dem har isolerat sig i sina hem och lider av brist på interaktion. Många i den här gruppen använder knappt droger överhuvudtaget. Andra åter är drogberoende och en del beställer droger på nätet. Några har isolerat sig i nätvärlden och virtuella relationer är de enda interaktionsrelationer de har kvar. Andra åter har inte vänner ens i den virtuella världen. Unga som har isolerat sig i sina hem är ofta ångestfyllda, deprimerade, somatiskt sjuka och socialt skygga. Många av dem har lidit av allvarlig skolmobbning. I allmänhet framförs oron om dessa till uppsökarna av föräldrarna eller andra släktingar. Många som har isolerat sig hemma har inga vårdkontakter, vilket delvis förklaras av att man kan neka till sådana efter att man fyllt 18 år. Många har haft flera vårdkontakter sedan tidig barndom, men hamnar utanför servicesystemet efter att de nått myndig ålder. En del av dem har avbrutit grundskolan redan på högstadiet och utsatts för allvarlig mobbning. Med dessa personer inleds arbetet med mycket små steg, såsom att ta promenader i näromgivningen och röra sig i miljöer där man träffar andra människor, som till exempel att använda kollektivtrafik. Unga som behöver mycket stöd: “Hur började ert samarbete?” “Det var svårt att ta emot hjälp. När man är isolerad länge blir det som en filt som man lindar in sig i och förändringar känns skrämmande.” – Tomi, 26. Bland dem som behöver mycket hjälp finns också blandmissbrukare. Blandmissbruk omfattar både olika bokstavskombinationer och mera traditionella droger som alkohol och cannabis. Många har också vänner som missbrukar, och processen att lösgöra sig från missbruket är svår även av sociala skäl. Dessa unga måste allra först få hjälp med att sluta använda droger och bygga upp ett nytt socialt nätverk. Då måste uppsökaren 21 fokusera på att stödja den ungas självkännedom och känsla av egenvärde och skapa nytt innehåll i vardagen med alternativ till drogmissbruket och de tillhörande följdverkningarna. Om man lyckas öka den ungas självrespekt och erbjuda alternativ och meningsfull sysselsättning, är det möjligt att man blir kvitt drogerna utan egentlig missbrukarvård. Bland dem som behöver mycket stöd finns även sådana unga som av en eller annan orsak är i psykiskt väldigt dåligt skick, men inte använder droger och inte heller har isolerat sig i sina hem. Många har traumatiska erfarenheter, såsom skolmobbning eller ångestfyllda upplevelser i den tidiga barndomen. För dessa unga är det viktigaste rehabiliterande elementet ofta att erbjuda en trygg gemenskap, där de kan känna sig accepterade. Många av dem har också avbrutit skolgången, i en eller flera skolor, där den bakomliggande problematiken inte har identifierats eller lämpligt stöd inte har erbjudits. Många som behöver mycket stöd har också neuropsykiatriska problem (såsom autism, ADHD eller Aspergers syndrom). Också många invandrare hör till dem som behöver mycket stöd. Det är ofta en utmaning att hitta dessa unga, eftersom de inte hänvisas till tjänsterna via olika institutioner i lika stor utsträckning som majoritetsbefolkningen, och deras anhöriga inte har tillräcklig kännedom om det finländska uppsökande arbetet. En ung person med invandrarbakgrund kan på grund av olika utmaningar med anknytning till språk och kultur få kämpa med många problem. Många har lidit av inlärningssvårigheter och brist på tillräckligt stöd. Svårigheterna har kunnat leda till mobbning, vilket har satt fart på spiralen som leder till marginalisering och även gjort att den fortsätter. Andelen unga i Vamos uppsökande arbete som behöver mycket stöd har ökat år för år och är för närvarande cirka 85 procent. 22 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Uppsökande arbete är inte en tjänst som den unga föses in i när alla övriga professionella medel har tagit slut. Majoriteten av de unga på Vamos upplever att de har varit utsatta för skolmobbning och lidit av inlärningssvårigheter. Att identifiera inlärningssvårigheter fungerar enligt våra erfarenheter inte lika väl som man kunde förvänta sig. Många som har avbrutit grundskolan och hänvisats eller sökt sig till Vamos i tjugoårsåldern har konstaterats ha till och med svårare grader av dyslexi, vilka inte har uppmärksammats i grundskolan. Många unga litar inte helt ens på sin närmaste krets och förhåller sig misstroende speciellt till utomstående. De upplever att människor inte uppskattar dem, och många känner att inte ens familjen eller vännerna uppskattar dem. En stor del identifierar sig som misslyckade individer och lägger skulden för sin situation på sina egna val. Många har allvarliga problem med självrespekten. Vissa upplever att de inte har tagits omhand tillräckligt som barn. Majoriteten av dessa unga börjar emellertid må bättre under verksamheten vid Vamos. Också deras framtidstro ökar avsevärt. Tre av fyra anser det troligt eller åtminstone möjligt att de studerar eller arbetar om ett halvår.22 SR 22 Alanen m.fl. 2014 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Uppsökande arbete är inte lösningen för alla unga. Om den unga inte vill ha stöd, är uppsökande arbete inte rätt tjänst. Om den unga har ett akut drogproblem, som han eller hon inte vill bli av med inom en nära framtid, har uppsökarna väldigt begränsade möjligheter. Då lönar det sig att inleda arbetet vid den tidpunkt, då den unga eventuellt funderar på att frigöra sig från drogberoendet. Unga som lider av en akut kris eller verkligt svåra problem med den mentala hälsan kan inte heller i första hand höra till uppsökarnas ansvar. Dessa unga behöver få hjälp av yrkesmänniskor inom offentliga sektorns mentalvårds- och krisarbete. En uppsökande arbetare kan emellertid hjälpa till med att hitta de rätta vårdplatserna. Också för unga som får stöd till exempel i barnskyddets eftervård bör man fundera över vilket mervärde uppsökande arbete kan ge. Om den ungas situation är sådan som beskrivs ovan, är det emellertid bra om uppsökaren kan säga vilken tjänst det lönar sig att vända sig till. Men verkligheten är tyvärr krass. Ibland finns det ingen lämplig tjänst, och en del unga hamnar För vem lämpar sig uppsökande arbete inte: 23 utanför även i fråga om uppsökande arbete. Ansvaret kan aldrig i sista hand vila på uppsökaren, men i brist på lämpliga tjänster är det tyvärr ofta det som händer. När en tjänsteinnehavare i den offentliga sektorn hänvisar en ung person till ett samtal med en uppsökande arbetare, bör uppsökaren fråga vilket mervärde det uppsökande arbetet kan ge den unga. Kanske kan den hänvisande tjänsteinnehavaren själv hitta en fortsatt väg innan ansvaret överförs till uppsökarna. Det uppsökande ungdomsarbetet hör inte till myndigheternas lagstadgade arbete och det slutliga ansvaret kan inte vila på uppsökarna. Det uppsökande arbetets förmåga att avgränsa verksamhetsområdet är viktig, eftersom myndigheterna har väldigt varierande uppfattning om arbetets innehåll. Uppsökande arbete är inte en plats där den unga placeras när de egna medlen tar slut. Unga som lider av en akut kris eller verkligt svåra problem med den mentala hälsan kan inte heller i första hand höra till uppsökarnas ansvar. 24 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Handlingsmodellen utvecklas genom att identifiera behoven hos varje enskild ung person och dennas närmaste krets och genom att observera olika stadsdelars eller kommuners särdrag. SR PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 3. Vamos arbetsmodell: Interaktion och att bry sig om Vamos arbetsmodell grundar sig framför allt på hur den unga bemöts. Det sker genom att visa respekt för och bry sig om den unga. Först när den unga klarar av att engagera sig i den trygga interaktionsrelationen, kan han eller hon sätta upp mål och hålla fast vid dem. Vägen till positiv förändring I · UPPSÖK ARE II · UPPSÖK AREN OCH DEN UNGA ATT MÖTA OCH SE ATT BYGGA UPP FÖRTROENDE Det sätt på vilket uppsökaren skapar grunden för ett fungerande samarbete: Det sätt på vilket uppsökaren och den unga bygger upp samförstånd om den ungas situation: ·· Lämna kontoret ·· Använd ord som den unga förstår ·· Låt den unga själv bestämma tid och plats för mötet ·· Våga vara nära ·· Lyssna och möt blicken ·· Möt en människa, inte ett problem ·· Visa att du bryr dig – också med gester och tonfall ·· Låt den unga bestämma arbetets riktning ·· Var närvarande som människa, inte enbart som yrkesmänniska III · DEN UNGA IV · DEN UNGA ATT KNYTA AN ATT BLI SJÄLVSTÄNDIG En emotionell kontakt som är djupare än förtroende, med vars hjälp den unga som befinner sig i en svår livssituation: Den tidpunkt i samarbetet, då behovet av uppsökaren minskar och den unga: ·· Vet att hon eller han inte blir övergiven eller lämnad ·· Vågar identifiera och känna sina känslor ·· Vågar drömma och sätta upp mål ·· Klarar av att ta emot stödet och tjänsterna som erbjuds ·· Tar sin förmåga i användning ·· Kan uppskatta och bry sig om sig själv – och andra ·· Förbinder sig till sina mål – den positiva förändringen börjar ·· Upplever att de sociala relationerna bär och att vardagen är meningsfull 25 26 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Ju bättre förhållande som uppkommer mellan uppsökaren och klienten, desto svårare ärenden kan behandlas i samarbete Vamos arbetsmodell inom uppsökande ungdomsarbete har under sex år byggts upp till sin nuvarande form. Modellen är inte färdig. Det hör till dess natur att kontinuerligt utvecklas utgående från observationer som görs i arbetet. Därför kan man tala om en kontinuerligt förnyad handlingsmodell, som utvecklas genom att identifiera behoven hos varje enskild ung person, med tillhörande närmaste krets, och observera särdragen i olika stadsdelar eller kommuner och ha ett nära samarbete med olika aktörer i servicesystemet. Trots att handlingsmodellen formas enligt behoven bland klienterna och på områdena och varje uppsökare också arbetar utifrån sin egen personlighet, är enhetlighet ett kännetecken på en högklassig tjänst. Vamosmodellens styrka ligger speciellt i det sätt på vilket den unga bemöts, hur uppsökaren är närvarande, vad och hur hon eller han pratar. Det väsentliga är alltså inte enbart vad man gör i det uppsökande arbetet, utan hur man gör det. Därför har vi ägnat ett helt kapitel åt just det i den här handboken. Yrkesmänniskan måste bry sig om Många undersökningar visar att det som är viktigare än vilka metoder som används i hjälparbetet är hur hjälpmottagaren upplever sig bli bemött.23 Sättet att bemöta har till exempel i läkar-patient-relationer visat sig vara förklaringen till det som benämns placeboeffekt.24 Ur synvinkeln för framgång handlar det om vilken serviceupplevelse det uppsökande arbetet ger. Ett bemötande som kännetecknas av respekt och att bry sig om är utgångspunkten i uppsökande arbete. Ju bättre förhållande som uppkommer mellan uppsökaren och klienten, desto svårare ärenden kan behandlas i samarbetet.25 Möjligheter till träffar måste finnas tillräckligt ofta, så att interaktionen mellan uppsökaren och den unga framskrider och förtroende byggs upp, vilket gör det möjligt att anknyta. Att anknyta innebär att det mellan den unga och uppsökaren uppstår ett nära och positivt förhållande, med hjälp av vilket den unga förbinder sig till gemensamt uppsatta mål. Uppsökaren måste ge den unga tid och utrymme. Den unga får inte pressas, utan i växelverkan med uppsökaren gå framåt i sin egen takt. För många unga är det inte enbart fråga om en ålderskris i ungdomen utan om en djupare svårighet att hitta mål och mening i sitt eget liv samt om svårigheter att ta hand om sig själv. Enligt vår erfarenhet har dessa unga förlorat sin känsla för egenvärde och sina intressen. Det tar tid att hitta ett borttappat egenvärde, och det händer inte utan en interaktiv relation som präglas av att någon bryr sig om en. 23 se t.ex. Martela 2012 24 http://yle.fi/uutiset/uskotko_lumevaikutukseen/7136102 25 Särkelä 2001 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 27 SR Det är viktigt att observera att de unga ofta inte har någon svårighet att veta vad som är bra för dem, men de saknar krafter att börja arbeta för en bättre framtid för sig själva. Istället tillbringar de sina dagar med droger och spel, mitt i ett planlöst virrvarr, eller isolerar sig helt från andra och sjunker ner i apati och depression. Allt för många unga saknar känslan av att vara värdefulla som människor och ha en meningsfull framtid. I stället känner de att livet går ut på att tillfredsställa kortsiktiga, tillfälliga begär, eller att livet är en jämntjock ensamhet som saknar mål och mening. Vamos modell för uppsökande arbete har utvecklats genom att man har funderat på vilka de faktorer är som gör att unga människor handlar på sådana sätt som är skadliga för dem själva. Man har begreppsmässigt separerat ”tillfälliga begär” och ”varaktiga goda” saker. Genom att på ett djupare plan förstå ungas motivationsfaktorer kan man se att de sällan vill förstöra sin framtid eller skada sig själva. Majoriteten av de unga som omfattas av uppsökande arbete vet mycket väl vad som är bra för dem och vad de borde göra, men av en eller annan orsak klarar de inte av att handla enligt sina insikter. Den här begreppsmässiga indelningen beskriver Vamos sätt att förstå de ungas situation. De gör inte medvetna val, eller val som beror på lathet, för att förstöra sin framtid, utan de klarar inte av att förbinda sig till sådana saker som är ”varaktigt goda”. För att den unga ska kunna förbinda sig till mål som är bra för det egna välbefinnandet måste hon eller han först klara av att förbinda sig till en trygg interaktionsrelation. 28 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM ”Hurdana tankar väckte det här arbetet till en början hos dig?” ”Först kändes det konstigt med det här daltandet. De övervakade att jag fyllde i blanketter och förde dem ända fram. Det kändes konstigt. Nog hade jag väl klarat av det ensam också.” – Marko, 23. För många unga blir uppsökaren en viktig person i deras liv. I en emotionellt laddad relation upplever klienten att uppsökaren verkligen bryr sig.26 De flesta unga behöver inte nödvändigtvis det här, men för målgruppen för uppsökande arbete är det väsentligt. En trygg och emotionell interaktionsrelation kräver mycket av uppsökarna. Förändringen i deras professionella självkännedom var en stor utmaning när Vamos startade. De var tvungna att göra sig av med många tidigare inlärda handlingssätt. På Vamos försöker man få bort maktpositionerna från klientrelationen, utan att för den skull avstå från yrkesmässigheten. Och även som yrkesaktör talar man ett sådant språk som de unga verkligen förstår. Det betyder inte något mystiskt ”ungdomsspråk”, utan en uppriktig strävan efter att göra sig förstådd och samtidigt försöka förstå den unga. Behöver de unga i första hand en yrkesmänniska eller en människa som bryr sig? Det räcker inte att bara undvika kanslispråk. Man måste med sitt språkbruk visa att man lyssnar och bryr sig. Förenklat betyder det här att man vid varje möte frågar den unga hur hon eller han mår och visar att man tar den ungas upplevelser på allvar. Klientrelationen kan också ses som en samarbetsrelation, där målet är att öka den ungas välbefinnande i sin helhet. För att lära känna varandra och samarbeta är det viktigt att uppsökaren har förmågan att sätta sig in i den ungas situation. Enbart medkänsla räcker inte i hjälparbetet. Den kan till och med försvåra hjälpandet. Däremot måste uppsökaren ha förmåga till yrkesmässig empati. Det här betyder att uppsökaren förutom att sätta sig in i den ungas situation även har förmågan att förstå den ungas handlingar.27 I detta tidevarv av yrkesmässig specialisering anser vi att det är befogat att ställa sig frågan om yrkesmässigheten ibland i alltför hög grad skymmer mänskligheten. Behöver de unga i första hand en yrkesmänniska eller en människa som bryr sig? Äkta klientorientering kan uppnås endast genom att man bekantar sig med klienten på djupet. Uppsökaren måste tro på det goda i den unga, och på möjligheterna, och även visa detta för den unga. Det här är ett motiv för att bygga upp en emotionell relation, som den unga kan anknyta till. Det är viktigt att tillåta och sträva efter att den unga knyter an till uppsökaren, eftersom det hjälper den unga att ta emot sådana möjligheter som leder mot ett bra liv. Att sätta upp mål hjälper den unga att bygga upp en framtid som är hållbar och värdefull för såväl den unga själv som för hela samhället. 26 Särkelä 2001 27 Särkelä 2001; Kierkegaard 1998 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Utvecklingen av Vamos modell baserar sig på Helsingfors Diakonissanstalts rehabiliteringsmodell, som grundar sig på principen om människovärde, och på främjandet av mänsklig handlingsberedskap. I arbetsmodellen som betonar handlingsberedskap ses människan som en aktiv aktör, som lär sig och utvecklar sin förmåga i samverkan med övriga medlemmar i gemenskapen under hela livet. På Vamos utgör idén om handlingsberedskap utgångspunkten för det arbete för samhällets välfärd som utförs med unga. Den unga ses som en hel individ som utvecklas och ingår i sina gemenskaper. Målet är att erbjuda verksamhetsmöjligheter och att som yrkesmänniska fungera tillsammans med den unga för att skapa ett bra liv i de ungas egna gemenskaper. Handlingsberedskap och ett bra liv 29 I Vamos modell identifieras tre förutsättningar för ett bra liv: 1. En tidig interaktion i familjen, identifiering och kontroll av känslor, trygghet att knyta an till sociala relationer i ett tidigt skede samt uppföljning på rådgivning, daghem och skolor, måltider, utevistelse osv. 2. Den unga klarar av att fungera i olika gemenskaper och knyta an till dem, använda sina färdigheter och sitt kunnande (familj, vänner, skolor, hobbyer osv.) a) Klarar av att knyta an och fungera på olika platser och i grupper b) Känner sig trygg och har handlingsförmåga i olika gemenskaper. 4. Den unga får i sin utveckling känna sig som en värdefull och betydelsefull medlem i samhället. Genom sitt eget kunnande och görande får den unga känna sig som en värdefull samhällsmedlem, som har framtidsplaner. 30 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Att bygga upp förtroende tar tid På Vamos har det uppsökande arbetets strukturer utformats så att uppsökaren har möjlighet att träffa den unga tillräckligt ofta. Det har visat sig att täta träffar är av avgörande betydelse speciellt i det inledande skedet, för att ett ömsesidigt förtroende ska byggas upp. Med förtroende menar vi inte tystnadsplikt, utan det att den unga känner att uppsökaren är på samma sida – en bra typ som är till hjälp. I förtroende ingår ömsesidig uppskattning och respekt. Som tidigare har konstaterats förhåller sig majoriteten av Vamos unga med förbehåll både till sina nära och till utomstående.28 Det här utgör en utmaning för serviceproducenten, eftersom det gäller att bygga upp förtroende till en ung person som har svårt att överhuvudtaget lita på någon. Den unga måste känna att uppsökaren verkligen bryr sig. Ett sätt att visa det här, förutom genom verbal interaktion, är med hjälp av gester, miner och en närvaro som inte präglas av brådska. Det att någon vidrör ens axel, möter ens blick och säger att de tror på ens möjligheter, kan vara en ytterst betydelsefull upplevelse. ”I vilket skede började du lita på uppsökaren?” ”Allra först tänkte jag att är det här nu bara sånt där snack igen. Men sen då uppsökaren kom med och redde ut mina saker fattade jag att hon verkligen bryr sig. Det var så det började.” – Riikka, 20. I uppsökande arbete har vi märkt att de unga knyter an till interaktionsrelationen istället för till tjänsten. Därför är det viktigt att uppsökarna inte byts ut för ofta och att träffarna är tillräckligt ofta. Tiden finns, förutsatt att man har byggt upp arbetsmodellerna väl. På Vamos behöver uppsökaren till exempel inte anteckna innehållet i träffarna med de unga. I stället för till rapportering kan så gott som all tid användas till den huvudsakliga uppgiften, det vill säga klientarbete. I femte kapitlet tar vi upp hurdana strukturer och hurdant ledarskap Vamos arbetsmodell behöver som stöd. ”Hur skulle du beskriva ditt och uppsökarens förhållande?” ”Han har blivit min förtroendeperson. En vuxen som jag litar på. Jag vet att det inte blir nån katastrof när han är med.” – Karri, 20. Förtroendet byggs upp över tid och genom träffar och gemensamma erfarenheter. Arbetet görs där det behövs och där den unga tycker det är meningsfullt att träffas. Det här betyder att man går med den unga till exempel till myndigheter, till deras hem och på kaféer. För vissa passar det att sitta och prata på kontoret. För andra åter ger det upphov till ångest. Att införa funktionalitet i det uppsökande arbetets klientprocess har ofta hjälpt att få den unga att öppna sig. Att göra saker tillsammans kan stärka förtroendet, så att den unga under en cykeltur berättar sådana saker som hon eller han inte har klarat av att tala om under sex års terapi. Uppsökarna har förbundit sig till att arbeta med de unga utan tidsgränser och de unga har tid att förankra sig i verksamheten. Uppsökaren måste dock se till att de unga inte fäster 28 Alanen m.fl. 2014 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 31 SR sig vid verksamheten på ett sådant sätt att de klänger sig fast vid den. Man måste göra det tydligt för den unga att frånvaron av tidsgränser inte är synonymt med en evighet. Uppsökande arbete är alltid en temporär tjänst. När den unga kommer framåt i sitt liv, är det på uppsökarens ansvar att så småningom göra sig obehövlig. ”Vad tycker du att uppsökararbetet är?” ”Ert yrke är att vara nyckeln till det lås som har hindrat mig från att röra mig. Sen har jag så småningom klarat av att prata om det också med andra [terapeuten].” – Karri, 20. Många unga som är klienter inom uppsökande arbete saknar en trygg och pålitlig vuxen person i sitt liv. Många har också erfarenhet av att ”samhället” inte har haft mycket att ge och inte har litat på dem. När den unga börjar lita på uppsökaren och uppsökaren visar samma förtroende för den unga, börjar den ungas förtroende även för andra människor ofta stärkas. Den unga börjar se möjligheter där det tidigare enbart fanns misstroende och potentiella upplevelser av misslyckande. ”Hur har ert förhållande blivit fungerande?” ”Eftersom vi har känt varandra länge och förtroende har uppstått med tiden.” – Daniel, 23. Förtroendet byggs upp genom att även prata om uppsökarens personliga erfarenheter. Det här är ett exempel på att uppsökaren i sitt arbete, förutom att vara yrkesmänniska, även bör vara en människa med en egen livshistoria. För förtroendet är det också av avgörande bety- 32 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM SR delse att uppsökaren tror på den ungas möjligheter. Tron på förändring – eller bristande tro på den samma – kommer fram under arbetets gång. Om uppsökaren verkligen tror på den ungas förmågor och möjligheter, börjar också den unga själv tro på möjligheterna till förändring. Många unga inom uppsökande arbete har i början av arbetet inte ens några drömmar. Utan drömmar är det svårt att vara motiverad att göra saker. Men det räcker ändå inte att den unga litar på uppsökaren. Enligt vår erfarenhet har misstroendet i många hjälprelationer som de unga har upplevt varit ömsesidigt. I en fungerande samarbetsrelation litar även uppsökaren på den unga. Även det förtroendet kräver tid och en fungerande interaktion för att byggas upp. ”Hur tycker du att det sker en förändring i ditt liv?” ”Det behövs alltid motivation och mål eller delmål.” – Karri, 20. Förändring sker genom växelverkan Den nu ofta omtalade modellen med all service på ett och samma ställe är utmärkt. Den skulle förenkla det splittrade servicesystemet på ett avgörande sätt. Men det finns också problem med den. Modellen fungerar inte om den unga kommer till servicestället och det var tred- PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM I ett bra samarbetsförhållande litar uppsökaren på den unga. 33 je gång är någon annan person som tar emot, eller om mötena inte ordnas i tillräckligt snabb takt. Det är en uppsökare – inte en tjänst – som lär känna den unga. Det uppsökande arbetets styrka ligger i att den unga har en yrkesmänniska som hon eller han har möjlighet att lita på och knyta an till. Yrkesprofilen lyfts inte fram särskilt mycket i arbetet, utan man försöker möta den unga som en jämbördig aktör. Ett förhållande som präglas av ömsesidigt förtroende och som för den ungas liv framåt kan inte byggas upp utan god förmåga till dialog. Där ingår förutom verbal även ickeverbal interaktion. Hur vi tittar på den unga, hur vi gestikulerar och hur vi använder vår röst. Den ickeverbala interaktionen är i själva verket till och med viktigare än den verbala.29 Att bygga upp förtroendet och sättet att bemöta den unga kan inte begränsas till att omfatta enbart det verbala innehållet. Det är oerhört viktigt hur uppsökaren ser ut och pratar. En av de viktigaste uppgifterna är att stärka klientens aktörskap. Då måste klienten, i stället för att vara ett objekt, ha en aktiv roll i samarbetsrelationen. Om den unga upplever att uppsökaren leder in arbetet i sådana riktningar som inte känns rätt, kan den unga tolka det som att hon eller han inte är accepterad.30 Å andra sidan kan uppsökaren att även ställa krav. Om relationen mellan klienten och uppsökaren är god, upplevs uppsökarens krav som omsorg.31 Att ha en rak dialog är också en viktig del av en fungerande klientrelation. ”Upplever du att ditt förhållande till [uppsökaren] är annorlunda än till andra aktörer som du har haft att göra med [rätt så mycket]?” ”[Uppsökaren] är på nåt sätt mera vardaglig, vi är på samma nivå. Inte så där att jag patient, du vårdare. [Uppsökaren] ger stöd och använder inte för fina termer. Man kan prata om vad som helst, inte bara om sånt som handlar om vården.” – Emilia, 22. Interaktion är en process som inte kan planeras i förväg. Uppsökaren måste acceptera att inte i förväg veta hurdan den unga är, hur samarbetet med den unga kommer att vara och ”hur man borde göra” med den unga. Till exempel vid det första mötet i en ung persons hem används inget standardiserat frågeformulär, som gås igenom med den unga oberoende av situationen. Man kan förbereda sig för olika situationer, men det går inte att följa ett visst schema, eftersom arbetet görs utgående från den ungas behov. Mötets informella karaktär ses även i undersökningar som en faktor som ökar oförutsägbarheten.32 Anne Puuronen, som har forskat i uppsökande arbete, har konstaterat att metoderna i arbetet snarare utgörs av situationsspecifika lösningar än av förhandsplanering.33 Enligt Puuronen är det ovanligt att aktörer utanför uppsökande arbete förstår det här. Det syns också i de mätare med vilka 29 Helkama m.fl. 1999 30 Särkelä 2001 31 Särkelä 2001 32 Puuronen 2014 33 Puuronen 2014 34 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Frivilligheten gör att uppsökaren måste skapa en så bra relation till den unga, att hon eller han faktiskt vill arbeta tillsammans med uppsökaren. arbetets effektivitet mäts, vilket lätt leder till en felaktig organisering av arbetet. Det tål således att upprepas: uppsökande arbete utformas alltid enligt klientens behov, och kan inte ses som en standardiserad process. Uppsökaren kan utvecklas genom aktiva observationer och närvaro, men någon färdig schablon finns inte. När processen framskrider och klientrelationen fördjupas minskar oförutsägbarheten, men den finns ändå alltid där. ”Vad har du pratat om med uppsökaren?” ”Vi pratar om mitt liv, inte bara om att hjälpa mig. Jag fick snabbt en känsla av att uppsökaren förstår mig, trots att jag inte kan finska så bra.” – Paul, 20. Många klienter i uppsökande arbete lider brist på fungerande och sunda interaktionsrelationer. Det här kan påverka såväl relationerna i näromgivningen som möten med personer som arbetar inom servicesystemet. Fungerande interaktion gör att relationen mellan den unga och uppsökaren även blir rehabiliterande och terapeutisk till sin natur. Att i praktiken utveckla interaktionsfärdigheterna är av avgörande betydelse för många ungas framtid. De har kanske ingen nytta av de tillgängliga tjänsterna, eftersom de inte kan eller förmår uttrycka sina egna behov. Här har uppsökande arbete en stor möjlighet att hjälpa. En tjänst som tidigare inte har fungerat kan börja fungera då den unga bättre klarar av att berätta om sig själv och vad hon eller han behöver få ut av tjänsten. Oförmågan att berätta om sina egna behov leder lätt till tolkningen att klienten är svår. Frivilligt samarbete Eftersom uppsökande arbete är frivilligt för den unga, är det möjligt att skapa en jämbördig interaktion. Å andra sidan gör frivilligheten att uppsökaren måste skapa en så bra relation till den unga, att hon eller han faktiskt vill arbeta tillsammans med uppsökaren. Den unga och uppsökaren är jämbördiga aktörer med ett gemensamt mål, som bestäms av den unga. Samarbetet grundar sig inte på maktställning. I uppsökande arbete används inte sanktioner och den unga får ingen ersättning i pengar. Eftersom målen uppkommer av den ungas egna intressen, känner den unga också att de är värda att arbeta för. Tvång ingår inte i interaktionen mellan uppsökaren och den unga, och arbetet ger inte ens möjligheter till något sådant. Uppsökarens arbete är att hjälpa den unga att identifiera sina egna förmågor och stödja den unga i riktning mot sådan verksamhet där hon eller han kan använda dessa förmågor. Uppsökaren erbjuder ofta olika alternativ för den unga. Om uppsökaren i en klientsituation känner att det endast finns ett alternativ som är det rätta, är det skäl att stanna upp och tänka om.34 34Särkelä 2001 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 35 SR 36 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM ”Vad tycker du har fungerat bra i det här uppsökande arbetet?” ”Det att hon [uppsökaren] erbjuder alternativ, men inte tvingar mig. Jag känner mig inte instängd. Hon pressar mig inte, utan vi går igenom allt i lugn och ro och funderar tillsammans hur vi ska göra.” – Riikka, 20. I uppsökande arbete påverkar både uppsökaren och den unga varandra. Målet är att båda får ökad förståelse för den ungas livssituation. Det här betyder att arbetstagaren inte enbart identifierar sig med den ungas situation, utan genom sitt yrkesmässiga kunnande även försöker öppna nya synvinklar på situationen.35 ”Är det något som har irriterat dig i det här uppsökande arbetet?” ”De problem som vi ska behandla irriterar ibland, men man måste ju gå igenom dem.” – Daniel, 23. Uppsökaren måste emellertid klara av att kontinuerligt granska sina egna synpunkter och även kunna ändra sig. Uppsökaren måste godkänna sådana val som hon eller han inte själv understöder, om de är viktiga för den unga.36 Att hantera meningsskiljaktigheter utan att motsättningar uppstår kräver god social förmåga och långsiktigt tänkande. Uppsökaren kan inte veta hur det känns för den unga. Att bli arg eller visa att man är arg ingår inte i en professionell interaktion. Varje uppsökare hamnar någon gång i en situation där otacksamhet eller någon handling irriterar. Det här förekommer emellertid mycket mera sällan än en utomstående kan tro. Men även den mest härdade yrkesmänniska upplever sådana situationer där man har lust att ge upp. Att identifiera och hantera motstridiga känslor är en viktig del av yrkesmässigheten. Uppsökaren har emellertid sin fulla rätt att berätta för den unga om de känslor som samarbetet väcker. Äkthet eller bristen på äkthet syns lätt igenom. I en bra interaktionsrelation måste uppsökaren föra fram sina åsikter, men också motivera dem. Att skapa samförstånd För många unga i uppsökande arbete är det till en början svårt att handla på ett sådant sätt som är bra för deras välbefinnande på lång sikt. Många unga handlar enligt hur de känner sig för stunden. Enligt välfärdsundersökningar är det här väldigt vanligt.37 Användning av droger, ohälsosamma matvanor, en stillasittande livsstil och spelande på småtimmarna kan ge tillfredsställelse för stunden. På längre sikt minskar sådana vanor välbefinnandet för vem som helst. Det är uppsökarens uppgift att identifiera, och hjälpa den unga att själv identifiera, goda och skadliga handlingsmönster. Uppsökaren måste diskutera öppet med den unga och uppmuntra till bättre val. Utan förändringar i handlingarna sker inga förändringar i livet. Vikten av öppen diskussion betonas också av det faktum att inga hemliga agendor hör till uppsökande arbete. I en bra interaktionsrelation berättar uppsökaren om sina egna synpunkter, men måste också motivera dem. 34Mönkkönen 2002 36 Bohm & Peat 1992 37 Se t.ex. Lyuobomirsky 2009; Seligmann 2011 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 37 ”Har det funnits några meningsskiljaktigheter mellan dig och uppsökaren?” ”Först hade jag jättesvårt att acceptera att uppsökaren tyckte att vi skulle ta det lugnt. Men nu förstår jag att det var jättebra att sänka ribban och bara göra det som jag orkade. Annars hade jag bara gett upp igen.” – Emilia, 22. Det är viktigt att uppsökaren gör sig förstådd. Ett bra sätt att försäkra sig om det är att be den unga upprepa det man har kommit överens om. Å andra sidan är det viktigt att försäkra sig om att man själv har förstått den unga rätt. Menade du nu att ... förstod jag rätt att ... ? I många tjänster tar man till expertspråket, som ingen person utanför myndigheten begriper fullständigt. Språkbruket är av avgörande betydelse när man skapar en fungerande interaktionsrelation. Man måste prata det språk som de unga förstår och som de också själva pratar. ”Vad har uppsökaren hjälpt dig med?” ”[Uppsökaren] har hjälpt mig att se min egen förändring. [Uppsökaren] har alltid påmint mig när det har skett någon utveckling.” – Karri, 20. När man är tillsammans med den unga måste man koncentrera sig på honom eller henne, inte på någonting annat. Viktiga egenskaper för uppsökaren är att vara tyst och klara av tystnad i arbetet. Det är lätt att fylla obehaglig tystnad med sitt eget prat, men då kommer man lätt in på fel väg. När man klarar av att vänta kan man märka att den unga själv tar upp just den sak som uppsökaren själv hade tänkt ta upp till diskussion. Diskussionen kan också leda in på nya vägar som för arbetet framåt. ”Du har haft ganska många aktörer som har hjälpt dig i ditt liv. Är det här uppsökande arbetet annorlunda på något sätt?” ”Nå åtminstone på så sätt att man inte behöver stressa livet av sig nu. Man måste inte boka tid till fem olika ställen, utan uppsökaren kommer med och vi går dit tillsammans. Det är liksom en person som kontrollerar alltihop.” – Riikka, 20. Att stå ut med tystnad är en viktig egenskap hos uppsökaren. 38 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Den huvudsakliga betoningen måste vara på det intensiva första skedet och på att bekanta sig med varandra. SR PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 4. 39 Vamos serviceprocess för uppsökande arbete Uppsökande arbete görs enligt den ungas kraftresurser och målsättningar. Trots att uppsökaren konkret går med till myndigheter och skolor, är avsikten att hjälpa den unga att klara sig självständigt i livet. I det här kapitlet beskrivs klientprocessen för uppsökande arbete på Vamos. Trots att den här presenteras som en kurvig linje, löper processen för klientarbetet sällan helt enligt modellen. Med undantag av hänvisningen till Vamos kan de olika skedena i processen överlappa varandra, stanna upp, gå framåt och bakåt och allt där emellan. På Vamos indelas processen i sju skeden. För en del unga kan man hoppa från den första punkten direkt till den sista, men i de flesta fall ingår alla processens delområden i arbetet. Till särdragen för uppsökande arbete på Vamos hör att arbetets rytm avviker från många andra tjänster som riktas till unga. Den huvudsakliga betoningen är på det intensiva första skedet och på att bekanta sig med varandra. A. HÄNVISNING Man kan komma till Vamos varifrån som helst, utan remisser och diagnoser. B. AT T SK APA KONTAKT C. FÖRSTA MÖTE T Man berättar om tjänsten. Försöker komma överens om en träff. Man kartlägger behovet av stöd, men låter den unga berätta om sin situation i egen takt. E. SERVICEHANDLEDNING OCH NÄTVERKSARBETE D. ARBETET I DET INLEDANDE SKEDET Uppsökaren hjälper att hitta lämpliga tjänster och bekantar sig med dem tillsammans med den unga. Man bekantar sig med varandra och gör tillsammans upp planer på kort och lång sikt. F. AT T FÖRANKRA SIG I DEN FORTSAT TA VÄGEN G. AT T FÖRBINDA SIG TILL DEN FORTSAT TA VÄGEN Man söker en meningsfull gemenskap för den unga. Målet är studie- eller arbetsplats med stöd av uppsökande arbete. 40 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM A Hänvisning: Inga remisser, inga diagnoser Uppsökande arbete har alltså utvidgats från gatuarbete till att ta emot unga från vilket håll som helst. Uppsökande arbete görs fortfarande på gatorna, men det når endast de unga som vistas på gatorna. Genom de befintliga tjänsterna och t.ex. via skolorna når man inte alla unga som befinner sig i en svår situation. Den hänvisande instansens uppfattning om den ungas situation kan skilja sig avsevärt från den ungas egen upplevelse. På Vamos har vi satsat på att både de unga och deras närmaste ska bli medvetna om Vamos och vid behov kunna vända sig till oss. Till exempel efter dokumentären som berättade om unga på Vamos samlade en ung person, som hade isolerat sig i sitt hem, mod till sig under ett års tid, för att sedan kontakta en uppsökare. Nu går den unga personen i skola och mår bättre än på åratal. Det första steget har gjorts så enkelt som möjligt, genom att man kan hänvisas eller själv söka sig till Vamos uppsökande arbete varifrån som helst, utan remisser eller diagnoser. Det är också enkelt att hänvisa en ung person till tjänsten. Det räcker att man tar kontakt med en uppsökare per telefon eller e-post och berättar den ungas förnamn och telefonnummer. All verksamhet är frivillig, och ingen kan tvingas att bli klient inom uppsökande arbete. Enligt ungdomslagen anmäls till uppsökande arbete personer under 25 år som avbryter studier på andra stadiet eller militärtjänstgöring samt unga som inte har någon studieplats efter grundskolan. Olika myndigheter har laglig rätt att lämna ut information om unga personer till det uppsökande arbetet. Myndigheterna måste emellertid alltid överväga om den unga behöver stöd från uppsökande arbete innan de överlämnar uppgifterna.38 Det här har på fältet ansetts strida mot det uppsökande arbetets frivillighet.39 Problemet är i sig inte stort, eftersom det efter telefonsamtalet från uppsökaren är upp till den unga själv att avgöra om arbetet ska fortsätta. Om den unga inte nås trots upprepade försök per telefon eller textmeddelanden, skickar man, förutsatt att man känner till hemadressen, ett brev. På Vamos försöker man nå ungdomarna under några veckors tid. ”Hur kom du till Vamos?” ”Det var nog av en slump. Jag hörde om det av grannen.” - Mira, 27. 38se bilaga 1. 39 Puuronen 2014 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 41 När den instans som hänvisar den unga till uppsökande arbete tar kontakt är det skäl att diskutera behovet av stöd och orsakerna till hänvisandet. Vad kan det uppsökande arbetet erbjuda den unga? Får den unga kanske redan hjälp av sådana tjänster som borde ge tillräckligt stöd? Uppsökarens arbete ska inte vara en ersättning för de resurser eller det arbete som enligt lagstiftningen hör till andra tjänster. Det är bra att komma ihåg att den sändande instansens uppfattning om den ungas situation kan skilja sig avsevärt från den ungas egen upplevelse. Om den som ger den ungas kontaktuppgifter är en myndighet, eller annan aktör som hör till servicesystemet, ordnas det första mötet hos den sändande instansen. Om den första kontakten tas av den ungas föräldrar eller närmaste släkt ingår ofta en stark emotionell laddning. Många närstående till den unga kan själva lida så mycket av situationen att uppsökaren bör lyssna på dem och vid behov hänvisa dem till det stöd de kan behöva. Ett ökande antal unga tar även själva kontakt med uppsökarna.40 Det är oerhört viktigt att uppsökarna svarar på alla kontakttaganden. Det är möjligt att telefonsamtalet har krävt mycket mod, och den unga kanske inte ringer en gång till. ”Kände du att det var den rätta tidpunkten [för ett halvt år sedan] att börja arbetet?” ”Nå jo, kanske, men nåt sånt här liknande kunde också finnas redan i skolan. Man sku ha fått diskutera och fundera. I skolan är handledningen så ytlig, går som på löpande band.” - Emilia, 22. När telefonen ringer, kom ihåg: 1. Lyssna i lugn och ro, utan att avbryta. 2. Om den som tar kontakt är någon annan än den unga själv, försäkra dig om att den unga har gett lov till kontakttagandet, bor på din kommuns område och är under 29 år. 3. Berätta i korthet vad uppsökande arbete är. Fundera tillsammans över vilken hjälp det kunde ge den unga. 4.Be att du får ringa den unga genast och berätta vad uppsökande arbete är. 5. Om den som ringer är en tjänsteinnehavare, fundera över vilket mervärde uppsökande arbete kunde erbjuda den unga.40 40Företeelsen är allmän på hela det finländska fältet för uppsökande arbete, se Häggman 2014 42 B PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Att skapa kontakt: ”Hur är läget?” När den ungas kontaktuppgifter ges till uppsökaren, ska uppsökaren försäkra sig om atvt den unga har gett sitt medgivande till detta.41 När den ungas kontaktuppgifter har anmälts till Vamos uppsökande arbete, ska uppsökaren gärna ringa den unga redan samma dag, även om arbetet kanske inte kan starta genast. På Vamos har man märkt att det är viktigt att man så fort som möjligt berättar för den unga om den tjänst som hon eller han är på väg till. Uppsökarens första kontakttagande per telefon kan vara avgörande. Vissa unga har gett sitt medgivande till att man ger deras kontaktuppgifter, trots att de inte är motiverade att inleda någon klientrelation. Uppsökaren måste kunna sälja tjänsten. Det är viktigt att uppsökaren tydligt berättar vad arbetet går ut på och hur det skiljer sig från övriga tjänster. Samtidigt kan uppsökaren kartlägga den ungas situation och tillsammans med den unga fundera på vilken nytta hon eller han kan ha av samarbetet. Den unga får alltså själv bestämma vilka frågor hon eller han vill ha stöd i. Vi har märkt att det är viktigt att nämna att vi inte är någon myndighet och att vi arbetar utgående från den ungas egna behov och önskemål. Många är vana vid att besöka olika kontor och det är bra att uppsökaren berättar att arbetet till sin natur är sådant att det sker där den unga själv vill. Viktigare än själva sakinnehållet är emellertid det sätt på vilket man talar med den unga. Känslan att någon bryr sig kan skapas redan under det första telefonsamtalet. ”Bra att du gav oss lov att kontakta dig”, kan uppsökaren säga. Diskret, mänskligt och effektivt. ”Vad minns du av det första telefonsamtalet?” ”Ganska lite. Vi kom väl överens om en träff. Jag frågade nog ingenting, men efter samtalet kollade jag på nätet.” - Marko, 23. Att köa är alltid en beklaglig sak för unga inom uppsökande arbete. En tidsperiod som ser kort ut i kalendern kan kännas som en evighet för den unga. Stöd borde fås när man är redo att ta emot det. Annars kan problemen växa och bli svårare att ta sig över. Om det ändå är så fullt i det uppsökande arbetet att den unga tvingas vänta på att arbetet ska inledas, ges den unga stöd och råd i saker som hon eller han kan göra för att arbetet ska komma igång. Det kan handla om att ge råd om hur man anmäler sig som arbetslös arbetssökande eller hur man fyller i bostadsansökningar. Redan i det här skedet klargör man för den unga att hon eller han erbjuds hjälp av en yrkesmänniska i både små och stora frågor som rör olika livssituationer. Man berättar för den unga att hon eller han kan ta kontakt med uppsökaren under väntetiden, ifall det behövs. Förtroendet stärks också av att den unga vet att samma uppsökare som har ringt också kommer att svara på detta samma nummer. 41 Se bilaga 1. punkten ”Att lämna ut uppgifter för uppsökande ungdomsarbete” PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 43 SR ”Vad tycker du har fungerat bra i det här samarbetet?” ”Det är jättelätt att ta kontakt med [uppsökaren]. Hon är lätt att få tag på. Jag vet att jag kan skicka ett meddelande till henne på natten och sen på morgonen kollar hon telefonen och tar kontakt med mig. Och man får snabbt tid för en träff och vissa saker kan man sköta per telefon.” - Emilia, 22. När du talar med den unga första gången, kom ihåg: 1. Berätta vem du är. 2. Fråga hur läget är. 3. Berätta att din uppgift är att ge stöd i de saker som den unga själv bestämmer. 4.Fundera tillsammans om uppsökande arbete kunde vara till hjälp. 5. Föreslå en träff och fråga var den unga vill träffas. 44 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM C Första träffen: ”Min enda uppgift är att hjälpa dig.” Att första gången träffa en ung person som befinner sig i en svår livssituation är alltid en unik situation för både uppsökaren och den unga. Om den sändande instansen har berättat saker om den ungas situation, lönar det sig för uppsökaren att försöka nolla läget och möta den unga som om ingen information hade getts. Det är också möjligt att den sändande instansens uppfattning om den ungas situation helt enkelt är felaktig. Det första intrycket säger mycket, men inte allt. Ibland kan det också leda helt fel. När förtroendet byggs upp kommer det ofta fram sådana saker som man inte hade förväntat sig när man träffades första gången. Därför lönar det sig inte att tro att den första sak som den unga säger sig behöva hjälp med är den enda. ”Kommer du ihåg någonting från er första träff?” ”Vi gick på café i köpcentret och jag fick nån jättedyr kaffe.” – Mira, 27. I arbetet handlar det alltid om ett möte mellan två olika personer. Det är viktigt att satsa på den första träffen, så att den unga vill träffas igen. Det är ytterst viktigt att den unga får känslan av att uppsökaren respekterar och verkligen bryr sig om den unga. Om det inte sker under den första träffen, kan det vara svårt att korrigera i ett senare skede. Många unga har flera liknande möten med hjälpande aktörer bakom sig. Det gäller att skilja sig ut mängden. Man måste marknadsföra uppsökande arbete och de möjligheter det ger den unga. ”Vad kommer du ihåg från den första träffen med uppsökarna?” ”Jag fattade inte varför de betonade ett långvarigt förtroendeförhållande.” – Marko, 23. Den första träffen sker alltid på en plats som passar den unga. Det här betyder istället för kontoret i allmänhet den ungas hem, ett café eller någon annan offentlig plats. Under det första mötet är det viktigt att lyssna på den ungas berättelse om sin egen situation. Träffen inleds ofta med den enkla men fungerande frågan: ”Hur är läget?” Efter att man har växlat några ord berättar uppsökarna kort vad uppsökande arbete är. Det är viktigt att fördjupa de saker som man har pratat om under det första telefonsamtalet. Vi för vår del betonar att arbetet är frivilligt för den unga, att vi inte är någon myndighet och att vår uppgift är att ge den unga stöd på vägen framåt i livet. Den unga måste känna att arbetet görs utgående från hans eller hennes egna behov och mål. Eftersom arbetet grundar sig på växelverkan, är det viktigt att se till att den första träffen inte blir en ensidig ström av frågor. Också den unga har möjlighet att berätta och fråga saker, som till exempel om uppsökande arbete eller om uppsökarna. Under den första träffen lönar det sig alltså att speciellt fokusera på att lyssna på den unga och skapa en bild av att det är vår uppgift att hjälpa den unga vidare. PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 45 ”Kommer du ihåg hur det kändes att komma till den första träffen?” ”Jag var förstås nervös, och jag var van vid att alla bara vill bestämma, så jag var hoppfull men befarade det värsta.” – Mira, 27. På den första träffen går man sällan djupare in på den ungas situation. Det är bra att betona att den unga själv får berätta det hon eller han vill. Det är ändå viktigt att få någon slags bild av vad den unga tycker sig behöva stöd med och tillsammans fundera på hur uppsökarna kan hjälpa för att man ska nå de uppsatta målen. Under den första träffen lönar det sig att hitta åtminstone en konkret sak som man börjar arbeta på. Det här kan till exempel vara att hitta en lägenhet eller ansöka om utkomststöd. ”Kommer du ihåg vad ni gjorde när ni träffades första gången?” ”Vi diskuterade åtminstone pengar och varför Vamos grupper [från vilka den unga hade hänvisats till uppsökaren] inte var min grej.” – Emilia, 22. På Vamos ordnas den första träffen alltid med två uppsökare, alltså ett arbetspar. Det är bra med två par ögon. Den ena kan koncentrera sig mera på observationer medan den andra har huvudansvaret. I slutet av träffen kommer vi ofta överens om nästa träff, om den unga själv vill det. Om den unga inte är säker, kan man också komma överens om att hon eller han kan fundera på saken och att uppsökaren ringer om några dagar. Enligt vår erfarenhet är nästan alla unga villiga att sätta igång med arbetet genast efter den första träffen. ”Hur har det känts att det alltid är den ena uppsökaren du arbetar med, istället för att de båda hela tiden skulle vara med?” ”Det känns mycket naturligare med en.” – Marko, 23. När du träffar den unga första gången, kom ihåg: 1. Var närvarande, lyssna på den unga och visa att du bryr dig. 2. Försäkra dig om att den unga förstår vad uppsökande arbete är. 3. Betona speciellt att arbetet är helhetsbetonande, frivilligt, målinriktat och deltagarorienterat. 4.Berätta med vilka konkreta saker uppsökande arbete kan hjälpa den unga. 5. Var dig själv, göm dig inte bakom din yrkesroll. 46 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM D Det intensiva första skedet: Framåt på den ungas villkor Också på den andra träffen är arbetsparet vanligtvis med. Då gör man klart konkretare planer än på den första träffen. Man sätter upp kort- och långsiktiga mål för arbetet. Efter den andra träffen bestämmer den ungas situation och behov om man fortsätter arbetet i första hand med en uppsökare eller som ett arbetspar. Oftast fortsätter samarbetet med endast en uppsökare. ”Vad tog du först itu med tillsammans med uppsökaren?” ”Något av det första var nog att ansöka om utkomststöd. Några veckor senare sökte vi bostad. Sen började jag träffa Vamos psykiatriska sjukvårdare och sen började jag i Vamos grupp.” – Marko, 23. Senast under den andra träffen börjar man reda ut hälsotillståndet och andra akuta frågor, som utkomst och boende. Ofta kommer frågorna emellertid fram redan under den första träffen. För många klienter inom uppsökande arbete är de grundläggande sakerna i oordning när arbetet inleds. Den fysiska och/eller psykiska hälsan är i obalans. Av en eller annan orsak har klienterna inte ansökt om utkomststöd, bostadsfrågan är inte löst och obetalda hyror hotar att leda till vräkning. Det lönar sig att ta itu med de akuta frågorna genast. Därtill är det för många unga ett problem att de inte förstår besluten från FPA eller socialbyrån. Då fungerar uppsökaren också som tolk. ”Vad har du haft konkret nytta av?” ”[Uppsökaren] känner de där byråkratiska systemen, så man inte själv behöver fundera i onödan.” – Emilia, 22. I det inledande arbetsskedet reder man, förutom de nämnda grundläggande frågorna, ut om den unga möjligtvis har vårdkontakter eller andra aktörer, som uppsökaren bör känna till. Det är viktigare att definiera målen än att definiera problemen i det uppsökande arbetet. Att tillsammans med uppsökaren sätta upp mål gör att den unga kommer igång med förändringsprocessen. Eftersom målen utgår från den unga själv, är det naturligt att förbinda sig till dem. Vissa unga berättar om sina verkliga önskningar och om sin egen situation först när klientrelationen fördjupas. Därför uppdateras de planer som gjordes i inledningsskedet ofta vartefter. Det är viktigt att uppsökaren hjälper den unga att se sådana saker som han eller hon är bra på – i stället för att koncentrera sig på misslyckanden i det förflutna. Det är inte meningen att uppsökaren ska sköta olika ärenden istället för den unga. Uppsökarens roll är att ge stöd och försäkra sig om att den unga själv sköter de ärenden som är nödvändiga för det egna välbefinnandet. Avsikten med stödet är att den unga i fortsättningen självständigt ska klara av motsvarande situationer utan stöd av uppsökaren eller någon annan. PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 47 SR ”Vad gjorde ni då till en början?” ”Vi pratade och skötte om olika myndighetsärenden. Jag fattar ingenting av dem, det där språket är helt obegripligt för mig.” ”Nå, vi förstår dem inte heller alltid …” ”Men ni klarar ändå av det.” – Riikka, 20. I början av arbetet är det viktigt att tillsammans med den unga bestämma arbetets innehåll och takt. En uppsökare med längre erfarenhet kan bilda sig en klar uppfattning om hur man ska gå till väga och hur den ungas ärenden ska fås i ordning. Det är naturligtvis viktigt att förklara de här tankarna för den unga, men samtidigt måste man vara lyhörd för hur den unga själv vill börja och vad som känns meningsfullt för honom eller henne. Uppsökaren måste ändå prata öppet även om sina egna synpunkter. Det är lätt hänt att man tror sig veta vad som är bra för någon annan. Istället måste man fråga den unga hurdant liv han eller hon vill leva i framtiden och sedan tillsammans börja arbeta mot det målet. En av de viktigaste uppgifterna för uppsökaren är att respektera och stödja den ungas autonomi. Många unga är tysta och tillbakadragna när det uppsökande arbetet inleds. Det lönar sig också för uppsökaren att portionera ut de saker som ska gås igenom med den unga. Till exempel drogproblem eller frågor som har med familjen att göra tas upp så småningom, så att den unga får tid att själv fundera och gå igenom dem. Om allting kastas fram direkt finns det en risk att den unga försvinner. 48 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM SR För många är det lättare att diskutera när man samtidigt gör någonting konkret. Flexibelt men enträget arbete Trots att det enligt vår erfarenhet är ovanligt att den unga vill avsluta arbetet innan målen är nådda, finns det orsak att förbereda sig på en sådan situation. Den ungas livssituation kan ändras, och förmågan att få ut någonting av det uppsökande arbetet kan försvagas till exempel på grund av drogproblem eller en livskris. Om den unga vill avsluta arbetet, måste man naturligtvis göra så. Men ju bättre klientförhållandet är, desto mera kan uppsökaren ifrågasätta den ungas beslut. Det är inte meningsfullt att avsluta samarbetet bara av den orsaken att den unga för tillfället inte har tillräckligt med krafter. Man kan ta en paus och fortsätta senare, när tidpunkten är bättre. Om den unga inte längre svarar på uppsökarens kontakttagande, är det bra att vänta lite och försöka på nytt om ett par veckor. Det här är också en av det uppsökande arbetets styrkor och en faktor som skiljer arbetet från många andra tjänster. Inom många andra tjänster är det svårare att vara flexibel på det sätt som den unga behöver, och det kan leda till att tjänsten avbryts helt och hållet. Några träffar som inte blir av eller en tid av tystnad betyder inte för det uppsökande arbetets del att arbetet avslutas. Särskilt i början av arbetet händer det att träffar avbokas eller PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 49 inte blir av, och det måste man helt enkelt stå ut med, även om man i det här skedet inte får någon ordentlig förklaring till frånvaron. Att knyta an tar tid och saker framskrider inte alltid enligt planerna eller förväntningarna. Förmågan att vara flexibel och klara av att planer inte genomförs ökar med tiden och ingår som en naturlig del av uppsökarens vardag. ””Vad har fått dig att fortsätta med det här arbetet?” ”Det att vi utvecklar de här sakerna tillsammans. Man känner sig viktigare när hon inte bara ger råd.” – Emilia, 22. ”Vad har varit bra i det här arbetet, tycker du?” ”Det är bra att man har valfrihet, även om man inte använder sig av den. Och världen går inte under fastän man inte kommer till en träff, man känner sig inte instängd.” – Marko, 23. Istället för att ge råd är uppsökarens viktigaste uppgift att med hjälp av öppen dialog hjälpa den unga att identifiera de saker som hon eller han på kort eller lång sikt önskar sig i livet och som främjar välbefinnandet. Att reda upp skuldärenden genom utmätning eller att förnya arbetsansökningen på arbetskraftsbyrån är inte nödvändigtvis det som den unga är mest intresserad av. Det är viktiga ärenden, och de måste i något skede tas omhand, men de är ändå sällan helt akuta. Den unga kan känna att det viktigaste är att hon eller han nu har en människa att dricka kaffe och prata med om vardagliga eller personliga saker. Det är viktigt att det finns möjlighet även för det här i det uppsökande arbetet. Under sådana vardagliga samtal kan man försöka nå samförstånd om varför det är viktigt att reda ut skuldfrågorna eller förnya arbetsansökan. ”Minns du vad uppsökaren hjälpte dig med till en början?” ”Först var det med olika papper. Allt sånt där var ett mysterium för mig. Nu går det automatiskt.” – Daniel, 23. För många är det lättare att diskutera när man samtidigt gör någonting konkret. Till exempel promenader, cykelturer eller någonting annat som den unga tycker om kan vara helt avgörande. Om den unga tillbringar sin tid i videospelens värld, kan det vara en god idé att uppsökaren efter den första träffen följer med den unga hem och spelar spel. Diskussionerna om den ungas frågor ger inte bara uppsökaren behövlig information som stöd för arbetet, utan hjälper också den unga att själv identifiera sina mål. Att göra någonting konkret gör det möjligt att bekanta sig med varandra på ett naturligt sätt, utan press. Somliga unga, särskilt de som har isolerat sig i sina hem, är i början av arbetet i så dåligt skick att uppsökaren besöker dem en gång i veckan i deras hem, och det första målet är att få den unga ut ur bostaden. ”Har uppsökaren hälsat på dig i ditt hem?” ”Jo, det har han. Vi öppnade räkningar och ordnade alla mina viktiga papper i en mapp.” – Daniel, 23. 50 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM ”Hur byggdes er relation [med uppsökaren] upp?” ”Efter några gånger var vi på samma våglängd. Jag märkte att hon var intresserad av mig, och inte tänkte att jag bara var någon sån där typ.” – Emilia, 22. Om det inledande arbetet inte är intensivt, är det mycket sannolikt att samarbetet går i fel riktning och man inte lyckas bygga upp förtroende. I uppsökande arbete gör man upp en gemensam plan, som har vettiga mål enligt båda parter – den unga och uppsökaren. ”Har den här tjänsten på något sätt varit annorlunda än andra tjänster?” ”Den har varit mycket mindre byråkratisk. Mycket flexiblare med tidtabeller och hur man själv kan påverka. Uppsökaren berättar inte hur allting är, utan man kan också säga vad man själv tycker, det kan man inte på arbetskraftsbyrån.” – Marko, 23. Särskilt unga som lider av flera olika problem har ofta svårt att skapa realistiska framtidsdrömmar eller skilja sina behov från kortsiktiga önskningar. I sådana fall erbjuder uppsökaren som känner den unga sin yrkeskunskap som stöd, och i den ingår som en väsentlig del även den intuition som växer i takt med erfarenheten. Trots att arbetsmodellen utgår från den unga, vore det dumt att påstå att allt arbete görs på den ungas villkor. Om den unga har sådana handlingsmodeller som är skadliga för honom eller henne själv, är det brist på yrkeskunskap eller mod om uppsökaren inte ingriper. Till exempel önskningar med anknytning till sysselsättning är inte de första sakerna som man ska ta itu med för en person som lider av akuta drogproblem, även om den unga själv tycker det. Man måste emellertid motivera riktningen för den unga. ”Hur skulle du beskriva det här arbetssättet?” ”Hur säger man på svenska, alltså solution oriented [lösningsorienterad]. Alltid då man träffas är det någonting som man ska få gjort.” – Tom, 26. När arbetet kör igång, kom åtminstone ihåg: 1. Gör upp en preliminär plan för samarbetet, ta den ungas önskningar på allvar. 2. Ta hand om ärenden i anslutning till det akuta hälsotillståndet, boendet och utkomsten. 3. När relationen fördjupas, uppdatera planen och sätt upp konkreta mål. 4.Förverkliga målen tillsammans, ett i taget. Låt förändringen ta tid. 5. Gör också trevliga saker tillsammans. PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM JM 51 52 E PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Servicehandledning vid rätt tidpunkt: Med nätverkens kraft Det finländska servicesystemet är omfattande och ter sig för många som en komplicerad labyrint. Bakom hörnet öppnar sig alltid en ny korridor, men något slut syns aldrig till. Majoriteten av de unga som hänvisas till Vamos uppsökande arbete är inte helt i studie- eller arbetsskick. Då utgör rehabiliterande och socialt stärkande arbete den centrala delen av tjänsten. Det intensiva inledande skedet, när den unga bekantar sig med tjänsten, skapar grunden från vilken uppsökaren och den unga funderar på vilka tjänster som är de rätta för att studier eller arbete ska bli ett meningsfullt mål, som känns realistiskt. Det egna intresset – den ungas egen grej – kanske redan finns, men funktionsförmågan behöver stärkas. Att söka en genväg leder lätt till nya erfarenheter av avbrutna planer och misslyckanden. Att ha bråttom leder ofta in på fel väg. ”På vilket sätt har uppsökaren hjälpt dig, om du jämför med andra tjänster?” ”Genom att komma med mig till olika ställen. Jag hade aldrig gått dit ensam!” – Emilia, 22. De flesta tjänster som den unga behöver produceras inte av det uppsökande arbetet. Att lösa själva problemet är inte alltid det uppsökande arbetets uppgift, men däremot att göra den unga medveten om problemet och hitta rätt sorts hjälp. Uppsökande ungdomsarbete skiljer sig från många andra tjänster som riktar sig till unga också genom att nätverksarbete är en viktig del av arbetet.42 Man kommer långt med uppsökande arbete, men i många fall krävs sektorsövergripande samarbete för att en förändring ska ske. Utvecklingen av nätverksarbetet har hamnat i kläm i klientprocessen. En utmaning är också det olika språkbruket olika aktörer emellan.43 Man kan fråga sig om det är rätt att förvänta sig att den unga ska förstå yrkesmänniskorna, om dessa inte sinsemellan förstår varandra. Om man inte bekantar sig med den unga, är servicehandledningen meningslös. Vikten av att bekanta sig med den unga framhävs speciellt om den unga i tjänsteprocessens inledande skede inte är i sådant skick att sysselsättning eller studier för tillfället är möjliga. I det här skedet kan man indela servicehandledningen i fyra olika riktningar: mentalvårds-, missbrukar-, social- och boendetjänster. Ett stort problem inom uppsökande arbete är att dessa tjänster inte är tillräckligt tillgängliga, och till sin uppbyggnad inte tillräckligt intensiva. För många unga är det också svårt att förankra sig ordentligt i tjänsterna. Därför är en möjlighet, som man på Vamos har konstaterat vara fungerande, att integrera kommunens social- och hälsovårdstjänster i samma servicehelhet som uppsökande arbete. Det betyder bland annat att Helsingfors stads psykiatriska sjukvårdare arbetar i Vamos enhet. Likaså har stadens socialar- 42 Puuronen 2014 43 Puuronen 2014 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 53 Individualiserad servicehelhet och aktivt nätverksarbete Uppsökaren hjälper den unga att hitta lämpliga tjänster vid rätt tidpunkt och stöder den unga i att förankra sig i dem. Hälsovårdscentralen Socialväsendet Folkpensionsanstalten Uppsökaren Boendetjänst Den unga Missbrukar tjänst Rättsfrågor Läroanstalt Skuldrådgivning Psykiatrisk vård betare ibland jour på Vamos. För den unga är det lättare att kontakta tjänster om de tillhandahålls av en person som åtminstone ser bekant ut. ”Var det lätt eller svårt för dig att börja träffa vår psykiatriska sjukvårdare?” ”Tröskeln var förstås lägre då han var här [på Vamos]. Jag blir lätt nervös av nya platser och då blir allt bara så konstigt.” – Marko, 23. Det är lättare för den unga att övergå från en tjänst till en annan, då tjänsterna är lätta att nå och vid behov själva kommer till den unga. Samarbetet mellan personer som arbetar i olika tjänster blir speciellt viktigt då den unga både övergår från en tjänst till en annan och samtidigt använder flera olika tjänster som stöder olika områden. Att övergå från en tjänst till nästa är ett skede då både den unga och den information som behövs för bästa möjliga service kan försvinna på vägen, om inte uppsökaren följer med på vägen. Det är ytterst viktigt att erbjuda stöd i övergångsskeden. Till en början kan det här för det uppsökande arbetets del betyda att uppsökaren tillsammans med den unga bokar tid till en ny tjänst, eventuellt går med den unga till avtalat möte och med den ungas medgivande försäkrar sig om att behövliga uppgifter om den ungas livssituation överförs till den nya tjänsten och att de personer som arbetar med ärendet förstår den ungas behov. 54 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Enligt våra undersökningar litar de unga starkt på sin Vamos-uppsökare. Uppsökarna hjälper de unga att lita också på andra yrkesmänniskor. Uppsökaren går med den unga till de olika tjänsterna och sitter vid behov med till exempel hos psykologen. Om det i det uppsökande arbetet kommer upp trauman från den ungas barndom, kan uppsökaren ge den unga stöd i att berätta om upplevelserna för en eventuell vårdkontakt. Ibland kan uppsökarens uppgift vara att hålla den unga i handen hos tandläkaren. En bra regel för nätverksträffar är att man också lämnar dem tillsammans med den unga. Om uppsökaren stannar kvar i rummet med den andra tjänstens yrkesmänniska, kan den unga få känslan av att de båda stannar kvar och diskuterar den unga utan att hon eller han själv är med. Man måste komma ihåg att också nätverksarbetet ska ske på den ungas villkor. Uppsökaren berättar sina egna insikter i och åsikter om den ungas situation endast om den unga själv vill. Det enda undantaget utgörs av arbete med minderåriga eller med en sådan ung som själv har ett barn. Då är uppsökarna enligt 25 § i barnskyddslagen skyldiga att ”utan dröjsmål och trots sekretessbestämmelserna göra en anmälan till det organ som ansvarar för socialvården i kommunen, om de i sin uppgift fått kännedom om ett barn för vars del behovet av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller barnets eget beteende kräver att behovet av barnskydd utreds.”44 Om det inte är säkert huruvida en anmälan om fallet ska göras, bör man vända sig till kommunens socialväsende, där man kan få reda på rätt handlingsförfarande utan att ange den ungas personuppgifter. Att hantera helhetssituationen Eftersom många unga som är klienter i uppsökande arbete helt eller delvis har tappat förtroendet för utomstående människor, är det viktigt att få den unga att känna förtroende för de personer som arbetar med att hjälpa honom eller henne. Enligt våra undersökningar litar i praktiken alla unga på Vamos på sina egna uppsökare.45 Vi fungerar också som de ungas ”advokater” i servicesystemet, där många inte känner sina rättigheter eller skyldigheter. För många unga är arbetet med uppsökaren i sig rehabiliterande och stödjande, men många behöver också sådan hjälp som uppsökaren inte kan ge. Missbrukar- och mentalvårdstjänster är exempel på sådana tjänster som uppsökaren vid behov ska hänvisa unga till. Erfarenheten visar emellertid att det inte på något vis är säkert att tjänsterna är tillgängliga vid den tidpunkt då den ungas motivation är tillräckligt hög, eller att tjänsterna till sitt innehåll motsvarar behovet. I praktiken utför uppsökarna, oberoende av kommun, även sådant arbete 44 http://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2007/20070417 45 Alanen m.fl. 2014 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 55 som egentligen hör till missbrukar- och mentalvårdstjänsternas uppgifter. De unga kan nog, enligt Vamos uppsökares erfarenhet, rehabiliteras till exempel i Vamos egna gruppverksamheter, men någon hjälp av specialyrkesmänniskor är det inte. De unga som hänvisas till uppsökande arbete är ofta i så dåligt psykiskt skick, att de inte kan hjälpas enbart genom uppsökande verksamhet. Det här är i och för sig inte fel. Situationen blir problematisk om det inte går att hitta lämpliga tjänster för dessa unga, eller om de inte lyckas få fotfäste i tjänsterna. För att uppsökande arbete ska ge resultat, behövs fungerande kommunala tjänster. Uppsökande arbete kan inte, och bör inte, ersätta dessa. Uppsökaren kan emellertid koordinera tjänsterna kring den unga, eftersom hon eller han ofta är bättre insatt i den ungas helhetssituation än majoriteten av de övriga personer som arbetar med att stödja den unga. På fältet är man ibland rädd för att uppsökarna ska ta plats på andra yrkesmänniskors område.46 Sådana professionella murar har lyckligtvis börjat försvinna i takt med att arbetet har visat sig utgöra ett stöd för, inte ett hot mot, alla övriga tjänster. På Vamos slutar arbetet så gott som aldrig med servicehandledning. Även om den unga har alla tjänster som behövs, är servicesystemets splittrade struktur fortfarande ett problem. Uppsökaren arbetar tillsammans med den unga och kan se till att den unga får tillräckligt mycket ut av de tjänster som tillhandahålls. ”Har det [uppsökande arbetet] motsvarat dina förväntningar?” ”Det har varit mindre pinsamt än jag trodde. Först tänkte jag nog att jag är ju en vuxen man och borde klara av de här sakerna själv.” – Marko, 23. Eftersom man inte klarar allting ensam, kom åtminstone ihåg: 1. Hänvisa den unga till behövliga tjänster först när du känner den unga och hans eller hennes behov. 2. Förbered er för mötet tillsammans med den unga. Diskutera varför ni går till stället i fråga. 3. Gå tillsammans med den unga till och från nätverksmötena. 4.Ta i nätverket upp endast de saker som den unga har gett sitt medgivande till. Försäkra dig om att alla medlemmar i nätverket har ett gemensamt mål. 5. Kom ihåg att nätverksarbete är samarbete, bemöt även yrkesmänniskorna med respekt. 46 Puuronen 2014 56 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Uppsökarens dag KL. 11 Första träffen på socialen i Hertsikka Jag cyklade till Fiskehamnen. Där lämnade jag cykeln, så att jag lätt kan hämta den senare på dagen. Från Fiskehamnen fortsatte jag österut med metron. KL. 8 Hämtade Toni Dagen började i Konttula. Jag var lite trött, men cykelturen piggade upp. Jag hämtade Toni hemifrån till Diakonissanstalten, där Toni har gått grundskolan. Avsikten är att avbryta Tonis skolgång för resten av vårterminen. Toni avbröt grundskolan på nionde klassen och har nu försökt slutföra den med varierande framgång. Han hade redan på hösten svårigheter att vakna på morgnarna och komma iväg och sedan januari har han varit i skolan endast ett par gånger, då jag har hämtat honom hemifrån och följt honom ända fram. Nu har Toni och jag kommit överens om att det inte lönar sig att försöka slutföra skolgången med våld, utan det är bättre att börja med att förbättra funktionsförmågan med små steg. Jag är nöjd att Toni själv insåg hur viktigt det är att få upp farten lite nu. Vi kom överens om att Toni deltar i Vamos verksamhetscenter under våren, med målet att få vardagsrytmen i skick och lära sig gruppfärdigheter. Skolan skulle han sedan fortsätta med på våren. Jag tror verkligen att den här planen fungerar. Toni sov när jag kom för att hämta honom. Hans rumskompis släppte in mig. Det var som vanligt. Toni hade trott att vi skulle träffas först mitt på dagen. Han drack kaffe, klädde sig och rökte en cigarett, och sedan for vi iväg. På vägen berättade Toni att han tycker det är obehagligt att sitta i metron, speciellt utan hörlurar, då man hör andra människors andning. Vi pratade också lite om rymden och universum, som Toni hade läst om på natten på Wikipedia. Till en början kan funderingarna verka rätt virriga, men när man lyssnar ordentligt, så inser man att han i själva verket har verkligt intressanta och bra tankar. Det gick helt ok att avbryta skolgången, ingenting konstigt. Toni returnerade skolböckerna. Vi kom överens om att vi skulle bekanta oss med verksamhetscentret om två veckor. Han talade om att börja träna på gym med sin brorsa, men det har han sagt tidigare också, men inte ännu gjort. Jag tänkte att om han inte börjar så ska jag nog försöka puffa på lite. Från Kallio tog jag metron till Fiskehamnen, där jag hade lämnat cykeln på morgonen. Jag fortsatte från Fiskehamnen med cykel till Hertsikka och följande träff. Jag träffade mitt arbetspar i socialbyråns aula. Där är alltid litet förbryllande stämning. Vaktmästaren trodde också idag att jag var klient på socialbyrån. I väntrummet satt förutom vi en ung flicka, som verkade väldigt blyg, tillsammans med sin mamma. Efter en stund blev det klart att de var på väg på samma möte som vi. Flickan sade med svag stämma att hon heter Mia. Mia var under hela mötet väldigt tyst, men mamman pratade rätt mycket. Socialarbetaren berättade att de hade träffats endast ett par gånger. Jag försökte koncentrera mig på flickan och filtrera bort en del av mammans prat. Det händer att närstående har ett färgat sätt att se på den ungas situation. Mamman berättade att Mia under en lång tid bara har varit hemma. Hon är mest på datorn och dygnsrytmen är omvänd. Socialt umgänge med andra endast i liten utsträckning. Mia svarade några gånger, när vi frågade henne om hennes situation, och hon log emellanåt. Leendena var trevliga, hon verkar vara en schysst typ. Mia längtade tydligen efter en förändring i sin livssituation, och något annat att göra på dagarna. De har gått hos yrkesvalspsykolog och mamman berättade att det nu har kommit fram att kläddesign skulle vara Mias bransch. Jag frågade Mia om branschen intresserar henne. Hon svarade försiktigt positivt. Jag blev nu inte helt övertygad, men vi hinner diskutera de här sakerna PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM senare, många gånger. Socialarbetaren deltog inte desto mera i mötets framskridande. Mia gick med på att genast komma överens om en ny träff. Vi kom överens om att vi träffas om en vecka i Hertsikka, vi går på kaffe och gör upp noggrannare planer. Jag fick en bra känsla. Jag cyklade från Hertsikka till Östra Centrum, där jag åt lunch. Följande träff (hembesök) var om en halv timme på andra sidan stan, så jag lämnade cykeln och tog bussen. Jag hoppades att den skulle finnas kvar på eftermiddagen. På vägen till träffen skickade Petski ett meddelande, att om vi ändå kan träffas vid Böle station, eftersom han hade varit hos en kompis och inte hinner hem i tid. Det var okej. Jag sade att jag blir lite sen. KL. 12.30 Med Petski på kaffe i Böle Petski och jag gick på kaffe till Nelmanni. Petski berättade att skolan börjar imorgon. Han kände sig spänd inför skolstarten. Två kompisar börjar i samma skola, vilket gör att det känns lättare. Petski har inte ännu någon riktigt klar bild av verkstadsmekanikerstudierna. Det har inte jag heller. En treårig utbildning. Petski berättade att han har varit i Helsingfors i sommar. Det hade varit meningen att han skulle till sin lillebror i Raumo, men det hade inte blivit av. Han hade senast varit ute i lördags (nu onsdag). Han verkade ändå må riktigt bra. Han har slutat röka. När jag frågade om han vill träffa vår sjukvårdare, sade han försiktigt att han inte tycker att det finns något behov för tillfället. Trots att jag inte helt håller med honom, kom vi överens om att han berättar om behov uppstår. Det går nog att ordna träffar. Petski funderade, att om behov uppstår, kunde det ändå vara lättare att träffa Vamos psykiatriska sjukskötare än skolans hälsovårdare, eftersom han skulle vara tvungen att förklara allting från början för den senare. Vi kom överens om att vi ses om en vecka och pratar mera om hur skolan har kommit igång och om det har uppkommit något behov av stöd med anknytning till skolgången. Efter mötet satt jag kvar på Böle station. Jag svarade på de e-postmeddelanden som hade kommit under dagen och ringde upp en klient som hade försökt nå mig. Jag påminde också en klient, via sms, om fredagens fotboll. Jag hoppas verkligen att han kommer den här gången. KL. 14.30 Med Jocke på kontoret för att reda upp skulderna Vi träffades vid Sörnäs metro. Jocke var på plats redan före överenskommen tid. Han sade att allt är helt okej, inga förändringar. Jag frågade om judon och Jocke berättade att han fortfarande tränar på Kisis med kompisarna ibland. Han har tidigare vunnit silver i junior-FM. Han har också spelat fotboll. Vi gick tillsammans igenom Jockes räkningar i 1,5 timme. Hans skulder är totalt cirka 7 000–8 000 €. Jocke ringde tålmodigt till de olika 57 fordringsägarna, trots långa köer. Jocke sade att han klarar av att betala bilskatten (40 euro) och skatteintyget (21 euro). Med utmätningsmannen kom vi överens om att denna reder ut situationen och sedan ringer upp Jocke. Det går eventuellt att få en månads respit innan skulderna går till utmätning. För snabblånens del kom vi överens om en betalningsplan på 2 x 50 euro/månad. Snabblånen var just på väg till tingsrätten, arbetstagaren på snabblånsfirman betonade hur bra det var att Jocke ringde, eftersom det var alldeles i sista stund. Annars hade räkningarna snart fördubblats. Trots att jag är van vid det här så är jag ändå irriterad på de där snabblånen. I början av nästa månad ska Jocke alltså betala cirka 200 euro (han lever för tillfället på utkomststöd), men han försäkrade mig att han klarar av det. Han konstaterade att han helt enkelt måste betala de här räkningarna. När jag sade att det blir ganska knappt, eftersom han också har hunden som ska ha mat, svarade han att hunden aldrig har behövt gå hungrig och att eftersom de har överlevt hittills, så ska han nog klara av det här också. Jag önskar att jag själv också kunde ha sådan tillit till att allting ordnar sig. Jocke var ändå väldigt lättad över att räkningarna nu hade gåtts igenom och att han hade en plan för hur de skulle betalas. Vi kom överens om att vi kollar upp läget på fredag, om utmätningsmannen har ringt, och att vi sedan ringer socialen. Ganska många saker att reda ut idag, det snurrar i skallen, men på ett rätt bra sätt. En bra dag. Hämtade cykeln från Östra Centrum och cyklade hem. 58 F PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Att bygga upp styrka inför fortsättningen: De första drömmarna i livet Särskilt när det gäller sådana unga, som inte klarar av eller vill börja studera eller arbeta när de kommer med i det uppsökande arbetet, koncentrerar vi oss på två saker: att stärka funktionsförmågan och öka känslan av meningsfullhet. Målet är att stärka den beredskap och de förmågor som krävs i arbets- eller studielivet, d.v.s. en normal dygnsrytm, identifiering av egna inlärningssätt, kännedom om arbetslivets spelregler (t.ex. att man måste anmäla om man är försenad eller sjuk), klara av socialt samspel och sköta sin personliga hygien. Långvarigt utanförskap och sysslolöshet lamslår mångas funktionsförmåga.47 Enbart individstöd räcker sällan som stödform för att förbättra funktionsförmågan och öka känslan av meningsfullhet hos en ung person med svag psykisk hälsa. ”Har någonting hos dig förändrats under det här halvåret [som klient i det uppsökande arbetet]?” ”Jag har nog fortfarande brist på motivation, men en bra sak är att jag inte längre bor hos föräldrarna.” – Marko, 23. Utan drömmar har man ingenting att arbeta för. Enligt vår erfarenhet lider en stor del av ungdomarna inom uppsökande arbete av en kronisk känsla av meningslöshet. De har under en lång tid känt att deras insats eller de själva inte är viktiga. Till känslan av meningslöshet kan också höra en handlingsoförmåga som beror på depression, vilken gör att individen har svårt att se någon mening med att till exempel försöka hitta en sysselsättning. Bakom handlingsoförmåga hos en ung person, som utåt kan verka lat, finns ofta många saker som den unga behöver stöd i att ta sig igenom. Många unga som kommer till Vamos har inte ens några drömmar. Utan drömmar har man ingenting att arbeta för. Uppsökaren måste försöka hitta den ungas inre motiverande faktorer. En fortsatt väg som bygger på dem är ofta ett hållbarare alternativ. Den externa motivationen byggs upp med hjälp av morötter och piskor. Då försöker individen undvika bestraffningar och uppnå belöningar. Den inre motivationen däremot utgår från individen själv och personer som handlar utifrån den är mera entusiastiska och mår bättre.48 På Vamos har man i den servicehelhet som har byggts upp runt uppsökande arbete skapat flera meningsfulla platser där man kan vara tillsammans och ha olika aktiviteter. Gruppverksamhet med låg tröskel utgör för många unga en fungerande väg till studier eller arbetsliv. Det främsta målet med verksamhetsformerna är att stärka den ungas sociala förmågor och öka interaktionsfärdigheterna. På det här sättet kan den unga känna sig betydelsefull och som en del av en gemenskap, och även uppleva sig vara ett stöd för andra. När man inledde uppsö- 47 Campbell m.fl. 2006 48 Martela & Jarenko 2014 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 59 SR kande arbete på Vamos, märkte man att det i Helsingfors inte fanns tillräckligt många grupper med låg tröskel, där unga i dåligt skick kan klara av att förankra sig. Därför byggde man på Vamos upp olika gruppverksamheter utgående från de ungas behov, till vilka många klienter i uppsökande arbete hänvisas. I grupperna övar man upp sina arbetslivs- och studiefärdigheter i en trygg miljö, i synnerhet med hjälp av funktionella metoder. För många unga som under lång tid har varit sysslolösa är grupperna en orsak att stiga upp på morgonen och gå ut genom dörren. De kan också fungera bra för unga som har ett tillfälligt avbrott i sina studier och som riskerar att hamna utanför övriga tjänster och behöver en verksamhetsform som upprätthåller eller stärker deras funktionsförmåga. Även Puuronen (2014) har i sin forskning i uppsökande ungdomsarbete observerat att den centrala uppgiften för uppsökande arbete är att få den unga att bli en del i någon gemenskap.49 I Vamos grupper främjas samma mål som i det uppsökande arbetet. Till exempel för att söka studie- eller arbetsplatser behövs då inte uppsökaren nödvändigtvis i någon större utsträckning. ”Hur kom du med i Vamos grupper?” ”Motvilligt, jag ville inte riktigt, men jag kunde ändå inte säga nej. Sen bara fortsatte det. Nu känns det ändå bra [deltagit ett halvt år i Vamos gruppverksamhet].” – Marko, 23. Många unga har de mest negativa erfarenheterna från situationer tillsammans med jämnåriga. Också därför är det redan i sig rehabiliterande att göra något meningsfullt tillsammans med andra unga i samma ålder. När den unga får fotfäste i gemenskapen minskar det uppsökande arbetets intensitet och ökar åter nästa gång den unga hamnar i ett krisläge eller övergår till följande tjänst eller till exempel börjar studera. 49 Puuronen 2014 60 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM ”Hur har det gått för dig i Vamos gruppverksamhet?” ”Svårt att förklara, på något sätt fattade jag att jag hade glömt hur det känns att må bra.” ”Märker du någon speciell sak som har förändrats?” ”Egentligen insåg jag just att i förrgår pratade jag för första gången på ett par, tre år med människor i min egen ålder. Och jag var den som pratade mest. – Mika, 20. Att göra saker tillsammans och en trygg grupp har en viktig roll i processen med att stärka de sociala färdigheterna. Ingen kan rehabiliteras i ett tomrum eller i interaktion med endast en person. Att höra till en gemenskap och bli accepterad är en av våra mest centrala psykologiska behov.50 Därför är det särskilt viktigt att hitta en meningsfull gemenskap för en ung person när studie- eller arbetsliv av en eller annan orsak inte är aktuellt. Om vi på Vamos inte hade byggt upp en servicehelhet som utgår från behoven hos ungdomarna i uppsökande arbete, hade det uppsökande arbetet ständigt stått inför samma fråga, dvs. vart man ska hänvisa de unga som ännu inte har tillräckligt god funktionsförmåga för att fortsätta vidare. Dessutom finns det för alla unga på Vamos olika hobbymöjligheter, kamratstödsgrupper och meningsfull frivilligverksamhet. Exempel på sådana finns på servicekartan på sidorna 64–65. Om det inte finns något lämpligt, utvecklas flera möjligheter. ”Hade det varit tillräckligt för dig med enbart uppsökande arbete?” ”Jag tror inte att det hade hjälpt mig så mycket med bara uppsökande arbete. Det har varit ett stöd i praktiska saker. [Vamos] grupp har varit bra på så vis att jag har lärt mig att kommunicera igen och fått några kompisar också. Därför har jag det mycket bättre nu. Jag kan fara till olika ställen och sköta mina ärenden själv.” – Daniel, 23. När det ännu inte är aktuellt med skola eller arbete, kom åtminstone ihåg: 1. Utvärdera hur den gemensamma planen genomförs och uppdatera den vid behov. 2. Bekanta er tillsammans med olika alternativ i fråga om studier, arbetsliv och hobbyer som intresserar den unga. 3. Hitta tillsammans med den unga en meningsfull funktionell gemenskap. 4.Ge hela tiden mera ansvar till den unga och gör dig själv mera obehövlig. 50Se t.ex. Lyuobomirsky 2009; Seligman 2011 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Ungdomarna på Vamos har tillgång till olika hobbyverksamheter och kamratgrupper. Om det inte finns något som passar, utvecklas flera alternativ. JM 61 62 G PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Att förbinda sig att gå vidare: Stödet slutar inte vid handledningen Som tidigare konstaterats, är målet för uppsökande arbete att nå den unga och hjälpa honom eller henne till sådana tjänster eller sådant stöd som stöder utvecklingen mot självständighet. Det sekundära målet är att stödja den unga att hitta en studie- eller arbetsplats och stärka de färdigheter som behövs för detta. Men också sådana unga som redan i det inledande skedet har så god funktionsförmåga att man efter den första träffen fokuserar på att hitta en studieeller arbetsplats hänvisas till uppsökande arbete. På Vamos utgör dessa unga endast en dryg tiondel. ”I vilket skede behöver du inte längre uppsökaren?” ”Vi börjar nog vara i det skedet nu. Åtminstone till pappers börjar allt vara i skick. Jag har en långsiktig plan [universitet] och går regelbundet i Vamosgruppen.” – Marko, 23. Det finns ett stort utbud av läroanstalter, och utbudet är i ständig förändring. Det samma gäller arbetsplatserna. I en stad av Helsingfors storlek är det omöjligt att ständigt hålla sig uppdaterad om alla förändringar som sker på fältet. Den offentliga diskussionen om ungdomar är ibland aningen fördomsfull, men enligt vår erfarenhet vill i praktiken varje ung som har kommit till Vamos antingen studera eller jobba i framtiden. För att sysselsättningen ska förverkligas så effektivt som möjligt, har man vid Vamos utvecklat en funktion för karriärservice (fi. urapalvelut). Dess uppgift är att enligt modellen för uppsökande arbete hitta praktik- och arbetsplatser för de unga. Också i karriärservicen är utgångspunkten att den unga själv vet vad som är bäst för honom eller henne själv. Arbetstagaren på karriärservicen bygger tillsammans med den unga upp en väg till arbetslivet som utgår från den ungas kapacitet och önskningar. Ibland går vägen via studier, men majoriteten av de unga som omfattas av karriärservice är i första hand intresserade av att hitta ett jobb. De unga ges individuellt stöd i att utforma, planera och förverkliga sina yrkesmässiga mål. En viktig del av verksamheten är att skapa och upprätthålla ett omfattande och fungerande arbetsgivarnätverk, främst bestående av företag. Den unga får alltid komma tillbaka, om det behövs. I karriärservicen förankras det uppsökande arbetet i det omgivande samhället och man går tillsammans med ungdomarna till de ställen som de behöver besöka för att nå sina mål. Karriärservicens arbetstagare besöker tillsammans med den unga både arbetsplatser och arbetskraftsbyrån och hjälper till med praktiska saker som främjar sysselsättningen och stärker arbetslivsfärdigheterna. Också det stöd som erbjuds till arbetsgivarna är av avgörande betydelse för arbetets effektivitet. Målet är att sammanföra en arbetsgemenskap med en ung person som passar in i den och att bygga upp förtroendet mellan dessa båda. Både den unga PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 63 och arbetsgivaren ges stöd även efter att ett eventuellt anställningsförhållande har utformats – alltid när det finns behov. ”Vilket skede är nu på gång med uppsökaren?” ”Vi håller långsamt på att avsluta samarbetet, mycket mindre kontakt nu och mest bara om det blir någon kris.” – Mira, 27. En del av ungdomarna i uppsökande arbete fortsätter mot studie- eller arbetslivet via olika förberedande eller rehabiliterande utbildningar. Också sådana finns det, särskilt i större städer, gott om. Även på det här fältet sker ständiga förändringar. Det lönar sig för uppsökarna att uppdatera sina kunskaper genom olika frivilliga utbildningar. När man har hittat rätt väg framåt och den unga har förankrat sig i den vägen, börjar klientförhållandet ofta avvecklas av sig självt. Enligt vår erfarenhet lönar det sig att stärka uppsökarens roll när den unga inleder till exempel studier eller praktik. I övergångsskeden är det viktigt att stärka stödet eller åtminstone intensifiera kontakten, eftersom övergångar för många unga i uppsökande arbete ofta har lett till nya avbrott. För många är det lätt att börja något nytt, men för att förankra sig i verksamheten behövs särskilt stöd. När den unga inte längre behöver uppsökaren, är det bra att uppsökaren och den unga pratar om att klientskapet ska avslutas. Samarbetet blir på grund av sin intensitet viktigt för både den unga och uppsökaren. Det är bra att arbetet inte avslutas helt plötsligt. Efter det egentliga arbetet är det till och med önskvärt att uppsökaren kontaktar den unga några gånger och frågar hur det går. På Vamos har vi bestämt att den unga alltid får komma tillbaka, om det behövs. Det händer sällan att någon kommer tillbaka, men för de som gör det är det viktigt att veta att det alltid går att ringa en uppsökare – ofta dessutom samma välbekanta människa. ”Hur känns det nu, när ni håller på att avsluta ditt klientskap?” ”Nu när jag bor ensam känns det nog bra att veta att det finns någon jag kan ringa till om jag verkligen behöver hjälp. Fastän vi inte längre träffas.” – Daniel, 23. När samarbetet avslutas, kom åtminstone ihåg: 1. Träffa den unga några gånger efter att han eller hon har fortsatt vidare. 2. Avsluta arbetet genom att till exempel gå på lunch. 3. Gör klart för den unga att han eller hon fortfarande kan ta kontakt efter att arbetet har avslutats. 4.Kom överens om att ta kontakt ett halvår efter att samarbetet har avslutats. 64 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Vamos tjänster Varje ung ska ha möjlighet till en bra framtid HANDLEDNING TJÄNST FRIVILLIGHET FÖR VARJE UNG EN EGEN • Den unga själv • Föräldrar • Kamrater och den närmaste kretsen Band Kamratstöd till föräldrar Gym Förlängning Cirkus Utbrytningsgrupp • Socialväsendet • Hälsoväsendet • Läroanstalter Klättring Barndom av glas FC Vamos Regnbågsgrupp HOBBYER KAMRATSTÖD Individstöd AT T B R Y S I G Uppsökande ungdomsarbete AT T LYS S N A Karriärservice Gruppverksamhet Verksamhetscentral Startträning Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte AT T B E K A N TA S I G STÖD I VARDAGSOCH LIVSHANTERING Utvärdering av stödet Gemensam plan Dygnsrytmen i skick Interaktionsfärdigheter Psykiskt välbefinnande Missbrukarrådgivning Munhälsa Sexualhälsa Ekonomirådgivning SERVICEHANDLEDNING & NÄTVERKSARBETE Mentalvårdstjänster Missbrukartjänster Boendetjänster Utkomst Arbetskraftsförvaltningens tjänster Övriga myndighetsärenden PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM HELHET ATT BLI SJÄLVSTÄNDIG ARBETSTAGAREN OCH EN PLATS I GEMENSK APEN TRO PÅ FRAMTIDEN Verkstäder & Föreläsningar Utflykter & läger Senior-Vamos Utbildning och sysselsättning Bemärkelsedagar Amigo-mentorer Årstidsfester FRIVILLIGVERKSAMHET Meningsfull verksamhet HÄNDELSER & EVENEMANG Funktionsförmåga och livshantering AT T G Å T I L L S A M M A N S Den unga Vad är ett bra liv för mig? FÖ R T R O E N D E (egen definition) AT T K N Y TA A N FORTSATTA VÄGAR ATT IDENTIFIERA SINA TALANGER Studie- och arbetslivsfärdigheter Att utveckla sina egna färdigheter Att hitta ett intresse Att fungera i en gemenskap EN STÄRKANDE GEMENSKAP En trygg och meningsfull plats Integrerade tjänster Att ställa iordning lokaler Utbildning som förbereder för examen Utbildning på andra stadiet Praktik Sysselsättning Drömmar och mål 65 66 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM En av Vamos styrkor är att de som leder det uppsökande arbetet även själva arbetar som uppsökare. JM PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 5. 67 Ledarskap och strukturer i uppsökande arbete Uppsökande arbete sätter stora krav på ledningen. Chefen måste ha goda insikter i arbetet och också själv arbeta på fältet då och då. Chefen måste ge uppsökarna tillräcklig frihet, men samtidigt säkra deras arbetshälsa genom att avgränsa arbetet tillräckligt noggrant. Ledningskulturen har haft en stor betydelse för att Vamos uppsökande ungdomsarbete har utvecklats till sin nuvarande form. Vamos styrka är att de som leder det uppsökande arbetet även själva arbetar som uppsökare. Chefen är en av oss. Varken uppsökarna eller chefen behöver kunna allt. Chefen behöver inte ha svar på alla frågor. Det viktigaste är att vara närvarande och ha förmåga att lyssna och vilja att lära och garantera uppsökarna goda förutsättningar att sköta sitt arbete. Chefen måste identifiera uppsökarnas styrkor och låta dem använda dessa i arbetet. Om chefen och ledningen är långt från det grundläggande arbetet, kan det vara svårt att förstå verksamhetsmiljöns mångformighet. Chefen kan inte vara en utomstående. Arbetet måste vara uppbyggt så att det innehåller regelbundna möten och dialog med uppsökarna. Grunden till gott ledarskap ligger i att föregå med gott exempel och använda en coachande arbetsmetod. Chefen är ett serviceproffs, som ska arbeta för att arbetstagarna ska känna entusiasm och engagemang i sitt arbete. Han eller hon ska skapa förutsättningarna för att arbetstagarna använder sitt kunnande så effektivt som möjligt till förmån för arbetsgemenskapen och de unga, och även försäkra sig om att de gör det arbete som de är anställda för att göra. En engagerad uppsökare engagerar även sina unga klienter. Precis som när det gäller ungdomarna är sättet på vilket man bemöter sina underordnade det avgörande. Ledarskapet måste alltså vara öppet och värna om arbetstagarnas välbefinnande, för att man ska kunna nå målen med arbetet. Eftersom uppsökarna huvudsakligen arbetar ensamma, är det viktigt att det tillräckligt ofta ordnas gemensamma möten och att dessa präglas av öppenhet och ömsesidigt förtroende. Arbetet är tungt, och svåra saker kommer upp till ytan. Det går inte att utföra arbetet om man är i halvdant skick. Varje uppsökare måste ha möjlighet att med chefen och de andra arbetstagarna ta upp de frågor som uppkommer i arbetet, genast behov uppstår. Arbetet är ofta väldigt belastande, och inkluderar även risk för empatiutmattning och medtraumatisering. En fungerande arbetsgemenskap tar i bästa fall gemensamt ansvar i de svåraste frågorna. På Vamos har det uppsökande arbetets effektivitet även byggt på att samarbetsrelationerna med de unga är långvariga. Om arbetstagarna ofta byts är det inte säkert att det uppstår en sådan interaktionsrelation som för framåt. Att satsa på arbetshälsan underlättar för arbetstagarna att förbinda sig till arbetet och gör att arbetet upplevs som meningsfullt. 68 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Man bör hålla fast vid arbetets särdrag Förutom att värna om arbetstagarnas arbetsförmåga är ledarskapets uppgift även att möjliggöra att de grundprinciper som presenteras i den här boken förverkligas. Vid rekryteringen är det skäl att fästa särskild uppmärksamhet vid arbetstagarens förmåga att bemöta unga och försöka ta reda på attityderna till ungdomar som befinner sig i en svår livssituation. Arbetstagarna får inte ha flera unga än de verkligen klarar av att stödja. På Vamos har vi märkt att en arbetstagare kan ha cirka 20–25 unga i aktivt arbete. Också det är för många, om alla befinner sig i arbetets intensiva skede. Om antalet klienter ökar, förlorar det uppsökande arbetet sina karaktäristiska drag. En bra indikator är uppsökarens kalender. Om där finns tomt utrymme finns det plats för flera ungdomar. Träffarnas längd varierar beroende på de ungas behov. Om uppsökaren inte minns namnen på alla klienter, är de för många. På Vamos har vi satt som mål att en uppsökare träffar i genomsnitt tre unga per dag. Eftersom man oftast bestämmer träff med de unga utanför kontoret, går en stor del av dagen åt till resor. I Helsingfors fungerar kollektivtrafiken täckande och de olika tjänsterna finns ofta på samma område. Situationen är en helt annan till exempel i Lappland, där en resa till arbetskraftsbyrån kan ta nästan en hel arbetsdag. Även om uppsökaren träffar de unga på kontoret, rekommenderar vi inte flera än fyra träffar per dag, eftersom uppsökarens förmåga att vara närvarande för flera unga än så blir lidande, och arbetet inte längre känns meningsfullt. Undervisnings- och kulturministeriet samlar årligen in uppgifter om bakgrund, antal och genomförda handledningar angående unga som deltar i uppsökande arbete. De i sig värdefulla uppgifterna och siffrorna utelämnar emellertid en stor del av det arbete som det uppsökande arbetet, åtminstone på Vamos, huvudsakligen fokuserar på. Utmaningarna i anslutning till statistik och mätningar av arbetets effektivitet är kända både av aktörerna inom uppsökande arbete och på ministeriet, och nya lösningar håller på att utvecklas. Servicehandledningar eller att hitta arbetsplatser berättar inte nödvändigtvis någonting om de ungas välbefinnande. Om det finns lokala brister i utbudet av arbete eller till exempel missbrukar- och mentalvårdstjänster, kan det uppsökande arbetet inte nå goda ”resultat” i den mån som de nuvarande indikatorerna mäter det. De bristerna är också en knäckfråga för att ungdomsgarantin ska lyckas.51 Chefen måste hålla huvudet kallt och låta arbetstagarna utföra sitt arbete väl, trots att kraven på effektivitet är höga. Man bör hålla fast vid arbetets särdrag. En bättre bild av arbetets kvalitet än vad siffror kan visa får chefen genom att vara närvarande i uppsökarnas vardag och även själv delta i det uppsökande arbetet. Om väntetiderna mäts i månader, betyder det att det finns klara brister i resursallokeringen och organiseringen av det uppsökande arbetet. På Vamos har vi haft som princip att uppsö- 51 Tuusa m.fl. 2014; Notkola m.fl. 2013 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 69 SR karna tar emot nya unga i den takt som de föregående går vidare, även om det finns unga i kön. Om man genast tar emot alla unga som anmäler sig, och varje uppsökare får flera tiotals egna unga, är det inte möjligt att utföra arbetet med den intensitet som är utmärkande för uppsökande arbete. Om uppsökaren inte minns namnen på alla klienter, är de för många. Strukturerat kaos På Vamos har vi märkt att uppsökarnas varierande arbets- och utbildningsbakgrund och olika arbetserfarenhet är en stor rikedom. Det är också bra om uppsökarnas könsfördelning är jämn. Eftersom utmaningarna och problemen, liksom även servicesystemet, är så omfattande, är det bra att det finns mångsidigt kunnande i det egna teamet. Trots att uppsökarna har sina egna specialområden, har vi ändå inte i någon nämnvärd utsträckning preciserat arbetsbeskrivningarna sinsemellan olika. För att leda ett mångprofessionellt team behövs smidighet och förmåga att identifiera de olika uppsökarnas kunnande. I uppsökande arbete är det viktigt att chefen skapar sådana strukturer inom vilka det fungerar bra att utföra ett arbete som kräver flexibilitet. Uppsökande arbete är fullt av osäkerhet och överraskande situationer. Det är viktigt att värna om arbetstagarnas arbetshälsa genom att erbjuda sådana strukturer som bildar viss regelbundenhet, såsom veckomöten och professionell arbetshandledning. Det är också viktigt att säkra arbetstagarnas möjlighet att utvecklas i arbetet. Om de inte får pröva nya saker och ta sig an nya utmaningar tynar det uppsökande arbetet bort. Det finns inte någon modell som 70 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM kan fungera som en patentlösning för allt uppsökande arbete. Dagarna består av nya situationer och kräver kreativa och snabba lösningar av både arbetstagarna och förmännen. Alla arbetsdagar är olika. I flexibelt individarbete är det viktigt att chefen ser till att arbetet inte börjar kännas kaotiskt. Eftersom man ofta arbetar med individer som mår dåligt, och de behövliga tjänsterna inte alltid är tillgängliga, består dagarna inte enbart av framgångar. Därför är det viktigt att chefen skapar strukturer och håller fast vid dem. Arbetstiderna måste gå att justera enligt de ungas behov. Huvudsakligen – men med möjlighet att flexa vid behov – utförs arbetet emellertid på tjänstetid. Chefen måste försäkra sig om att uppsökarna inte fortsätter arbetet på fritiden. På grund av arbetets natur måste chefen lita på arbetstagarna och ge dem utrymme att utföra arbetet självständigt. På Vamos inleds och avslutas varje vecka tillsammans med arbetskamraterna. På måndagen startar veckan med en genomgång av gemensamma ärenden och veckans arbetsfördelning. Om någon märker att den har sådana uppgifter i sin kalender som förutsätter stöd av andra, är det här rätt tillfälle att be om och få stöd. Eftersom uppsökarna i stor utsträckning arbetar ensamma är det viktigt att alla deltar i de gemensamma mötena. Nästan ännu viktigare än måndagens veckomöte är fredagsgenomgången. Då har varje arbetstagare möjlighet att ta upp aktuella eller problematiska frågor som har uppkommit under veckan. Det är viktigt att behandla dessa frågor tillsammans, inte enbart för att få dela med sig, utan även med tanke på arbetets utveckling. Tillräckligt stöd måste erbjudas De ungas olika situationer och livserfarenheter som uppsökarna tar del av i sitt arbete kan vara väldigt betungande. Samarbetet med vissa unga kan vara långvarigt och trots att relationen alltid är professionell, utvecklas även en emotionell sida av relationen. Det är också möjligt att uppsökaren upplever att hans eller hennes betydelse för den ungas välbefinnande är större än den i verkligheten är. Salmisaari (2013) har beskrivit ett fenomen av det här slaget i missbrukar- och mentalvårdsarbetet som ”suuren sylin syndroomaksi” (ungefär: ”den stora famnens syndrom”). För att undvika det här är det viktigt att chefen verkligen är insatt i arbetet och systematiskt går igenom klientsituationer tillsammans med arbetstagarna. Kanske ännu viktigare är att tala om fenomen av det här slaget och få arbetstagarna själva att fundera på sina roller i de ungas liv. Arbetet måste utföras tillräckligt – inte alltför – väl. Annars blir arbetstagaren utmattad och resurserna riktas fel. Att definiera den önskade kvalitetsnivån är chefens uppgift, inte arbetstagarnas. På Vamos har arbetshandledning ända sedan starten varit en central del av det uppsökande arbetet. Med hjälp av en utomstående arbetshandledare har vi behandlat både situationer i anslutning till klientarbetet och arbetsgemenskapens handlande. Tyvärr är det inte så här väl ordnat överallt. År 2013 fick ungefär en tredjedel av de finländska uppsökarna ingen arbets- PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Att definiera den önskade kvalitetsnivån är chefens uppgift, inte arbetstagarnas. 71 handledning.52 Förutom arbetshandledning varje månad har varje uppsökare på Vamos möjlighet att genom företagshälsovården få prata med en psykolog, om det i arbetet har förekommit en sådan situation som upplevs kräva individuellt stöd utanför arbetsgruppen. Uppsökarna möter i sitt arbete olika slag av mänskligt lidande och även om arbetstagarna är erfarna kan chefen inte förvänta sig att de klarar av varje situation. Det är viktigt att chefen håller sig uppdaterad om uppsökarnas arbete, och vid behov erbjuder professionellt stöd eller hänvisar till företagshälsovården. Det närmaste stödet på Vamos finns i arbetsparet. Arbetet parvis har ingått i Vamos struktur för att främja arbetstagarnas arbetshälsa och utvecklingen av arbetet. Som ovan konstaterats sker den första träffen med de unga tillsammans med arbetsparet och beroende av situationen är arbetsparet med i större eller mindre utsträckning under hela processen. Senast en månad efter den första träffen sker en träff med den unga tillsammans med arbetsparet. Arbetsparets uppgift är att stödja den ungas egna uppsökare i arbetet och erbjuda sitt yrkeskunnande speciellt i sådana skeden då arbetet verkar stampa på stället. Å andra sidan är parets uppgift att diskutera och ge respons på det arbete som har utförts och ständigt utveckla de enskilda uppsökarnas och hela arbetsformens metoder. Även här är förtroende viktigt. Arbetstagarna måste känna varandra och lita på varandra, så att båda vågar tala även om sina tillkortakommanden och blandade känslor. Arbetsparet är alltid den första person som uppsökaren diskuterar den ungas ärenden med. Redan vetskapen om att paret finns lättar uppsökarens börda. Du som är chef, kom åtminstone ihåg: 1. Utför också själv klientarbete. 2. Var tillgänglig för dina underordnade och lita på din arbetsgrupp. 3. Håll uppsökarnas klientantal på en måttlig nivå och definiera tillräcklig kvalitetsnivå. 4.Se till att strukturerna är tillräckligt starka och tydliga. Försäkra dig om att de iakttas. 5. Samarbeta intensivt med andra producenter av ungdomstjänster. Sätt ihop en mångprofessionell ledningsgrupp som stöd för det uppsökande arbetet. 52 Häggman 2014 72 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Vi påstår inte att Vamos modell skulle vara färdig och allsmäktig. SR PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 6. 73 Mot ännu bättre uppsökande arbete Uppsökande arbete är till sin natur som en kameleont. Det måste anpassas till verksamhetsmiljön och servicesystemet, som båda är i ständig förändring. Dessutom måste man kunna erbjuda varje ung person individuellt stöd som utgår från den ungas behov. Den ständiga förändringen utgör också grunden till en flexibel utveckling. I den här publikationen har Vamos verksamhetsmodell presenterats på både filosofisk och konkret nivå. Vi påstår emellertid inte att Vamos modell skulle vara färdig och allsmäktig. Det bör den inte vara, eftersom miljön som arbetet utförs i är i ständig förändring och de ungas behov alltid är individuella. Vi påstår ändå att modellen erbjuder en fruktbar grund, på vilken man kan bygga ännu bättre uppsökande ungdomsarbete. Vi anser att det är förenligt med det uppsökande arbetets ideologi att vi inte är låsta i våra yrkeskategorier, utan ständigt redo att utveckla servicen så att den blir allt mera helhetsbetonande och allt bättre stöder de unga. I det här kapitlet presenterar vi fem utvecklingsriktningar, som det uppsökande arbetet kunde utforska. De har alla utformats i samspel med unga och utgående från deras behov. De är inte avsedda att minska stödet från de befintliga målgrupperna, utan att styra uppsökande arbete även i andra riktningar, där Vamos arbetsmodell kunde vara till stor nytta. SR 74 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Fem utvecklingsriktningar för uppsökande arbete 1. Aktivera de närstående Idén med helhetsbetonande stöd till individen är bra. Individen är emellertid inte nödvändigtvis alltid ett tillräckligt omfattande mål. Om man utvidgar det helhetsbetonande stödet, är det skäl att även observera de närstående som omger den unga, dvs. kamrater och familj. Vi har märkt att stödet till de unga i många fall skulle stå på en hållbarare grund om även de närstående skulle få det stöd de behöver. Till exempel en ung som har problem med droger kanske inte har någon annan närmaste krets än missbrukargemenskapen. Det kan vara verkligt svårt, och kanske inte ens önskvärt, att bryta sig loss från den, eftersom den kan vara den enda gemenskap den unga upplever sig tillhöra. Om familjerelationerna är problematiska räcker det inte nödvändigtvis att den unga ges individuellt stöd. Då borde familjen fås med, även om den unga har fyllt 18 år. För att uppsökande arbete ska kunna betjäna hela gemenskaper bättre än i nuläget, borde det bättre svara mot de befintliga behoven. I uppsökande arbete har betoningen på individen kunnat leda till att de närstående inte uppmärksammas i klientprocessen.53 2. Hitta dem som har hamnat utanför Trots att unga hänvisas till uppsökande arbete från vitt skilda tjänster och man på vissa orter letar upp unga på gatorna, finns det ändå sådana unga som inte nås. Om den unga inte har sådana närstående som oroar sig för honom eller henne, eller om de närstående inte känner till uppsökande arbete, kan den unga förbli utan stöd. Speciellt bekymrande är situationen för invandrare, eftersom deras närstående är mindre medvetna om uppsökande arbete än majoritetsbefolkningen. Den proportionella andelen invandrare har minskat avsevärt i uppsökande arbete i hela Finland och är nu under fem procent.54 Redan genom en omfattande informationskampanj som riktar sig till specialgrupper kan man få mycket till stånd, men det räcker inte hela vägen. Det uppsökande arbetet måste hela tiden utveckla sina tjänster i en sådan riktning att även de som är i skymundan får det stöd och de tjänster de behöver. Det uppsökande arbetet borde i fortsättningen sträva efter att genom mera direkta kanaler hitta invandrare med behov av stöd. Det här kan i praktiken betyda att man till exempel bildar nätverk med myndigheter som arbetar med invandrare och med invandrarnas egna gemenskaper. 53 Häggman 2014 54Puuronen 2014 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 3. Arbetspar som handlar snabbt 4. Intensivare uppsökande arbete 5. Tillräckligt tidigt uppsökande arbete 75 Till uppsökande arbete hänvisas ofta unga som är i akut behov av stöd. Till det uppsökande arbetets natur hör att omedelbart svara mot behovet. Eftersom det tidvis är kö till uppsökande arbete är det här inte alltid möjligt. På mänsklig nöd borde man svara när den uppkommer. En snabbare reaktion är också mera kostnadseffektiv. Det vore kanske orsak att utveckla en modell med resursallokering till varje kommun, med hjälp av vilken det uppsökande arbetsparet kunde åka iväg och träffa den unga genast efter den första telefonkontakten, för att kartlägga situationen. Vi har märkt att en del av de unga som hänvisas till uppsökande arbete skulle behöva en ännu intensivare tjänst än uppsökande arbete för att rehabiliteras. Å andra sidan är den uppsökande arbetsmodellen just vad de längtar efter. Ett flexibelt stöd som är människonära och bryr sig om och kommer med till de ställen där det behövs. Stödet vore klart effektivare om träffarna ordnades så gott som varje dag. Vanligtvis träffar Vamos uppsökare sina unga ungefär en gång i veckan, men det räcker inte för alla. Den nya modellen vore till sin karaktär klart mera terapeutisk och skulle fokusera ännu starkare på den kraft som interaktionen mellan två människor utgör. Vi tror att en intensivare modell också skulle vara mera kostnadseffektiv för de unga som verkligen behöver stödet. Vi tror att en arbetsmodell i stil med uppsökande ungdomsarbete skulle fungera bra redan i grundskolan. Då skulle det uppsökande arbetets förebyggande funktion få en mera framträdande roll. Det vore mycket mera kostnadseffektivt att ta tag i problemen när de uppkommer. Uppsökande arbete idkas redan nu på vissa orter bland unga i grundskoleåldern, men huvudsakligen stöder arbetsformen unga i åldrarna 15–19 år.55 Den modell som presenteras i den här boken skulle fungera bra också med yngre klienter. Till exempel på högstadiet kunde finnas utomstående uppsökande ungdomsarbetare, vilkas uppgift – liksom även för unga över 16 år – skulle vara att bekanta sig med den unga och ge ett helhetsbetonande stöd. Många som får stöd på det här sättet skulle inte vara i behov av rehabilitering efter grundskolan och modellen skulle också förebygga avbrytande av grundskolan och stödja förankringen i studier på andra stadiet. 55 Häggman 2014 76 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM JM PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 7. 77 Dumma frågor Varför namnet Vamos? En av de uppsökare som var med och grundade Vamos hade som sin idol den spanska tennisspelaren Rafael Nadal, som efter ett lyckat slag ropade “¡Vamos!”. Det är ett uppmuntrande tillrop som används i spansk idrott. På vilket sätt skiljer sig Vamos modell från ”vanligt” uppsökande ungdomsarbete? Det finns inte något sådant som ett ”vanligt” uppsökande ungdomsarbete. Det görs på olika sätt beroende på ställe och uppsökare. Avsikten med den här boken var inte att berätta hur Vamos skiljer sig från andra modeller, utan hur uppsökande arbete görs på Vamos och varför. Vi hoppas att vi genom att berätta om våra sex års erfarenheter ska kunna bidra med någonting till andra aktörer. Vad betyder ”en helhetsbetonande arbetsmodell” egentligen? Det betyder att uppsökaren stöder den unga i alla de frågor i anslutning till välbefinnande som den unga behöver stöd i. Vi bemöter den unga som en person istället för som till exempel en missbrukare eller arbetslös. Få problem uppstår ur tomma intet och ett mera systematiskt tänkesätt är väsentligt för ett hållbart och effektivt stöd. Vi hänvisar inte de unga vidare till följande instans så fort vi möter ett problem som vi inte själva klarar av att lösa. Trots att vi stöder den unga i att hitta fram till de tjänster som passar bäst, bär vi ändå ansvaret för helheten. Enligt vår erfarenhet är det ett oumbärligt stöd för såväl den unga som för servicesystemet. Är den här arbetsmodellen dyr? Nej. Genom att satsa på intensitet i det inledande skedet, dvs. genom att bekanta sig med den unga, blir den fortsatta vägen hållbar. Kostnadseffektivitet på lång sikt uppkommer genom intensitet, individualitet och genom att det finns en yrkesmänniska som bryr sig om den unga. I själva verket blir vår modell väldigt billig för samhället. 78 PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM Hur får man med övriga aktörer i nätverkssamarbetet – de har säkert väldigt bråttom? Övriga aktörer har så småningom märkt att uppsökande arbete ger mervärde åt servicesystemet. Nätverkssamarbete har funnits redan innan den nuvarande formen av uppsökande arbete, så det är inte fråga om någonting nytt i sig. Majoriteten av de övriga yrkesmänniskorna har ändå inte beredskap att besöka de unga i deras hem eller gå med dem till behövliga tjänster. Därför lönar det sig att vända sig till den uppsökande sidan när behov uppkommer. Ett fungerande nätverksarbete sparar allas resurser. Vad betyder det att en interaktionsrelation är emotionell och förmedlar att uppsökaren bryr sig om den unga? Det är grunden till vårt uppsökande arbete, och betyder att vi respekterar och bryr oss om den unga som människa. Uppsökaren måste också genom sitt handlande visa det för den unga. Varje människa är värdefull och förtjänar ett sådant liv som han eller hon själv tycker är bra. Många unga i uppsökande arbete har saknat goda interaktionsrelationer. När de får uppleva att någon (uppsökaren) tycker att de är värdefulla och unika som människor, blir klientrelationen mycket stark. Den kan få mirakel att ske och förädla upplevelsen av förändring vidare till en känsla av egenvärde och självrespekt. Då är relationen till uppsökaren inte längre ett livsvillkor för de här goda känslorna, utan den unga kan så småningom börja frigöra sig från uppsökaren och leva ett självständigt liv. Hur går det med yrkesmässigheten om känslorna är för mycket med? Hur går det med yrkesmässigheten i hjälparbete, om känslorna inte alls är med? Inte bra. Det är klart att för mycket känslosamhet är en nackdel, men om arbetet utförs strikt rationellt, får den unga inte nödvändigtvis någon känsla av att uppsökaren bryr sig om honom eller henne. Arbetet måste utföras med känslor. Det finns inte någon enkel lösning på den här frågan. Varje uppsökare går en balansgång, där den ena ytterligheten är kall yrkesmässighet och den andra är en varm vänskapsrelation. Ingen av dessa ytterligheter hör till uppsökande arbete. Kan man använda modellen i kommunens tjänster? Allt är möjligt. Å ena sidan har vi märkt att mindre organisationer mera flexibelt kan erbjuda stöd till unga som befinner sig i en svår livssituation. För motsvarande tjänster med låg tröskel, som snabbt utvecklas enligt behoven, kan det vara svårt att skapa fungerande ramar på kommunnivå. Å andra sidan, utan intensivt samarbete med kommunerna skulle det inte vara någon idé med hela systemet. Vamos är en servicehelhet som kompletterar kommunens PROFFS PÅ AT T BRY SIG OM 79 tjänster, och utvecklas i samarbete med kommunerna för att på bästa sätt svara mot lokala behov. Vamos erbjuder en grund i vars servicehelhet det går att flexibelt integrera även kommunens egna tjänster. Kan ni på något sätt bevisa att ert system fungerar? Vamos uppsökare är så motiverade, att de hade stuckit någon annanstans om vår modell inte hade fungerat. Om Vamos inte var en verkligt kostnadseffektiv modell, hade vi inte uppnått en så central roll i servicesystemet för unga i Helsingfors och Esbo. Åtminstone inte så här snabbt. Systemet fungerar bättre för varje år, och enligt våra undersökningar stärks de ungas övergripande välbefinnande och tro på en bättre framtid genom uppsökande arbete och Vamos övriga tjänster.56 Eftersom vi ser positiva förändringar varje dag, är vi övertygade om att vår modell fungerar. Till exempel Kalle, som vi presenterar i början av boken, har just studerat färdigt och fått ett yrke, och hans framtid ser lovande ut. Förutom att bry sig om är det oerhört viktigt att yrkesmänniskorna tror på de ungas förmågor och möjligheter, eftersom den tron förmedlas vidare till de unga. Uppsökarnas tro på en förändring till det bättre är av stor betydelse för Vamos effektivitet. 56 Alanen m.fl. 2014 80 Källor Intervjuer med experter: social exclusion and self-control. Social kommunikaationa ja suhteena. Vastaami- Neuroscience. Volume1, issue 2, 2006. sen, vallan ja vastuun merkitys sosiaalia- Psychology Press. lan asiakastyön vuorovaikutussuhteessa. Merja Angle, handledare för uppsökande Kuopion yliopisto. Kuopio. ungdomsarbete, Jyväskylä stads ungdoms- Helkama, Klaus & Myllyniemi, Rauni tjänster Reetta Karvonen, handledare för & Liebkind, Karmela 1999: Johdatus Notkola, Veijo & Pitkänen, Sari & Tuusa, uppsökande ungdomsarbete, Esboregionens sosiaalipsykologiaan. Edita Publishing Oy. Matti & Ala-Kauhaluoma, Mika & Harkko, utbildningssamkommun Omnia Helsingfors. Jaakko & Korkeamäki, Johanna & Katariina Kauppola, uppsökande ungdoms- Lehikoinen, Tuula & Lehtoranta, Pirjo & arbetare, Joensuun nuorisoverstas ry Hjort, Haldis 1995: Etsivän työn psykologia. Puumalainen, Jouni & Ehrling, Leena & Sanna Kyriopoulus, handledare för upp- Gummerus Oy. Jyväskylä. Hämäläinen, Juha & Kankaanpää, Eila & sökande ungdomsarbete, Esboregionens Rimpelä, Matti & Vornanen, Riitta 2013: utbildningssamkommun Omnia Häggman, Erik 2014: Etsivä nuorisotyö 2013 Nuorten syrjäytyminen. Tietoa, toimintaa Tarja Laukkanen, ansvarig handledare, tilastoraportti. Trenditietoja 2008-2013. ja tuloksia? Riksdagens granskningsutskotts Tammerfors stads ungdomstjänster Undervisnings- och kulturministeriet. publikation 1/2013. Riksdagen. Helsingfors. arbetare, Vasa stads ungdomsavdelning Kaartinen-Koutaniemi, Jaakko 2012: Puuronen, Anne 2014: Etsivän katse. Etsivä Jenni Turpeinen, uppsökande ungdoms Etsivässä työssä. Nuorten keskus. nuorisotyö ammattina ja ammattialan arbetare, Joensuun nuorisoverstas ry Helsingfors. kehittäminen - näkökulmia käytännön Kirsi Päivinen, uppsökande ungdoms Paula Väänänen, koordinator för upp työstä. Nuorisotutkimusverkosto, julkaisuja sökande ungdomsarbete, Rovaniemi stads Kierkegaard, Sören 1998: The Point of View. ungdomstjänster Kalle Ylönen, upp Princeton University Press. Princeton. sökande ungdomsarbetare, Heinola stads ungdomstjänster 144. Helsingfors. Rif, 2010: RiF Riksförbundet för Lyubomirsky, Sonja 2009: Kuinka fältarbete, Fältarbete och Forskning – en onnelliseksi. Uusi tieteellinen sammanställning av forskning som gjorts på lähestymistapa. Basam Books. Helsingfors. fältarbete i Sverige, RiF Rapport 1/2010. Emilia, 22-årig klient i uppsökande arbete Martela, Frank 2012: Caring Connections Salmisaari, Timo 2013: ”Suunnitelman Paul, 20-årig klient i uppsökande arbete - Compassionate mutuality in the mukaista hoitoa.” Teoksessa Moring ym. Erika, 20-årig klient i uppsökande arbete organizational life of a nursing home. Aalto (toim.) 2013: ”Kansallinen mielenterveys- Mikael, 20-årig klient i uppsökande arbete University publication series. Doctoral ja päihdesuunnitelma 2009-2015. Marcus, 23-årig klient i uppsökande arbete Dissertations 144/2012. Unigrafia Oy. Monipuolista sisällöllistä ja rakenteellista Mira, 27-årig klient i uppsökande arbete Helsingfors. kehittämistä 2012. Arbetspapper 15/13. Tom, 26-årig klient i uppsökande arbete Karri, 20-årig klient i uppsökande arbete Daniel, 23-årig klient i uppsökande arbete Institutet för hälsa och välfärd. Martela, Frank & Jarenko, Karoliina 2014: Sisäinen motivaatio. Tulevaisuuden Seligman, Martin 2011: Flourish. A New työssä tuottavuus ja innostus kohtaavat. Understanding of Happiness and Well- Riksdagens framtidsutskotts publikation Being – and How to Achieve Them. Nicholas 3/2014. Riksdagen. Helsingfors. Brealey Publishing. London. Vamos-nuorten hyvinvointikokemukset Mikkonen, Mika & Kauppinen, Jaana & Särkelä, Mikko 2001: Välittäminen ja tulevaisuuden odotukset. Helsingfors Huovinen, Minna & Aalto, Erja 2007: Etsivä ammattina. Näkökulmia sosiaaliseen Diakonissanstalt. Helsingfors. työ. Euroopan syrjäytyneiden väestönosien auttamistyöhön. Vastapaino. Jyväskylä. Litteratur: Alanen, Olli & Kainulainen, Sakari & Saari, Juho 2014: Vamos tekee vaikutuksen. parissa. Suuntaviivoja yhdenmukaisiin Bohm, David & Peat, David F 1992. etsivän työn palveluihin. A-klinikkasäätiön Tuusa, Matti & Pitkänen, Sari & Shemeikka, Tiede, järjestys ja luovuus. Gaudeamus. raporttisarja nro 58. Foundation Riikka & Harju, Henna & Saares, Aurora & Helsingfors. Regenboog AMOC. Amsterdam. Pullianen, Marjo & Kettunen, Aija & Piirainen, Campbell, Keith & Krusemark, Elisabeth & Männikkö, Jaana 2011: Etsivän nuorisotyön tuloksia. Nuorisotakuun tutkimuksellisen Dyckman, Kara & Brunell, Amy & McDowel, ja työotteen pika-analyysi. Kaupunki- tuen loppuraportti. Kuntoutussäätiö ja Jennifer & Twende, Jean & Clementz, innovaatiot -hanke. Helsingfors. Diakonia-ammattikorkeakoulu. Helsingfors. Keijo 2014: Yhdessä tekeminen tuottaa Brett 2006: A magnetoencephalography investigation of neural correlates for Mönkkönen, Kaarina 2002: Dialogisuus 81 Bilagor Bilaga 1 Ungdomslagen angående uppsökande ungdomsarbete 7 b § (20.8.2010/693) grundläggande utbildning men inte har det organ som ansvarar för socialvården i Uppsökande ungdomsarbete placerat sig i utbildning efter den grundläg- kommunen. Syftet med uppsökande ungdomsarbete är gande utbildningen, att nå unga som är i behov av stöd och att 2) utbildningsanordnare ska lämna ut 7 d § (20.8.2010/693) hjälpa dem att anlita sådana tjänster och uppgifter om unga som inte har fyllt 25 Behandlingen av uppgifter som lämnats övrigt stöd som främjar deras tillväxt och år och som avbryter sina yrkes- eller ut med tanke på det uppsökande självständighetsprocess och som bidrar gymnasiestudier, ungdomsarbetet till deras möjligheter till utbildning och till 3) försvarsmakten eller civiltjänstcen- Unga personers identifierings- och kontakt- inträde på arbetsmarknaden. Arbetet grun- tralen ska lämna ut uppgifter om unga som uppgifter för det uppsökande ungdoms- dar sig i första hand på information som inte har fyllt 25 år och som befrias från sin arbetet får lämnas ut på elektronisk väg. den unge själv har gett och på den unges värnplikts- eller civiltjänstgöring för att de Utöver det som i personuppgiftslagen bedömning av sitt behov av stöd. inte är tjänstdugliga eller som avbryter sin (523/1999) bestäms om behandling av per- tjänstgöring. sonuppgifter får uppgifter som inkommit När kommunen ordnar uppsökande ungdomsarbete ska den till ansvarsper- En undervisningsanordnare, en utbild- i samband med arbetet samköras eller son för verksamheten utse en kommunal ningsanordnare, försvarsmakten eller annars behandlas inom ramen för det upp- tjänsteinnehavare eller en person som civiltjänstcentralen som utifrån tillgäng- sökande ungdomsarbetet i syfte att iden- står i arbetsavtalsförhållande till kommu- lig information och med beaktande av en tifiera unga som är i behov av stöd och för nen. Den som arbetar inom uppsökande i 2 mom. avsedd ung persons situation skötseln av uppgifter inom det uppsökande ungdomsarbete ska ha tillräcklig utbild- och stödbehov som helhet bedömer att ungdomsarbetet. Vid behandlingen av ett ning och erfarenhet av arbete bland unga. personen inte är i behov av i 7 b § avsedda ärende som angår en enskild ung person Uppsökande ungdomsarbete verkställs tjänster och annat stöd behöver inte lämna inom ramen för det uppsökande ungdoms- av en kommun eller av flera kommuner ut uppgifter om honom eller henne. arbetet antecknas den som har anmält den gemensamt. Kommunen kan ordna med Också andra myndigheter än de som unges kontakt- och identifieringsuppgifter, uppsökande ungdomsarbete också genom nämns ovan i denna paragraf får utan hin- beslut om fortsatta åtgärder samt vilka att skaffa tjänster från en sammanslutning der av sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter om den unga som lämnats ut och som producerar tjänster för unga. I detta en ung persons identifierings- och kontakt- till vem. Kommunen är registeransvarig för fall ansvarar kommunen för att de tjänster uppgifter till hans eller hennes hemkom- behandlingen av personuppgifterna. som den har skaffat ordnas på det sätt som mun för det uppsökande ungdomsarbetet, avses i denna lag. om myndigheten utifrån information som ungdomsarbetet får uppgifter om en ung den fått i sin myndighetsroll samt med person lämnas ut till andra myndigheter beaktande av den ungas situation och stöd- endast med den unga personens samtycke. 7 c § (20.8.2010/693) behov som helhet bedömer att han eller Om den unga personen är minderårig, Att lämna ut uppgifter för uppsökande hon utan dröjsmål är i behov av tjänster krävs också vårdnadshavarens samtycke. ungdomsarbete och annat stöd. Uppgifterna ska förstöras omedelbart när För att information ska få lämnas ut för Den som lämnar ut uppgifter som I samband med det uppsökande de inte längre är nödvändiga för skötseln av uppgiften. det uppsökande ungdomsarbetet krävs den avses i denna paragraf ska på förhand på unges samtycke, om inte annat föreskrivs lämpligt sätt underrätta den unga personen i denna lag eller någon annanstans. och vårdnadshavaren för en minderårig om ungdomsarbetet får inte för utomståen- Den som arbetar med det uppsökande att uppgifter om den unge kan lämnas ut de röja vad han eller hon i samband med sekretess ska en ung persons identifierings- för det uppsökande ungdomsarbetet i situ- skötseln av uppgifter som avses i denna lag och kontaktuppgifter med tanke på det ationer som avses i 2 och 4 mom. har fått veta om den unges personliga för- Utan hinder av bestämmelserna om uppsökande ungdomsarbetet lämnas ut till hans eller hennes hemkommun, som följer: 1) undervisningsanordnare ska lämna ut uppgifter om unga som har avslutat sin Uppgifter som avses i denna para- hållanden, hälsotillstånd eller ekonomiska graf får inte lämnas ut om en ung person situation eller om förmåner eller stödåtgär- som man enligt 25 § i barnskyddslagen der som han eller hon åtnjuter. (417/2007) ska göra en anmälan om till
© Copyright 2024