Identitetsutveckling och delaktighetsprocesser med stöd av internet - En beskrivande litteraturstudie om tonåringar med hörselnedsättning Stina Eriksson och Sofie Gustavsson. Enheten för audiologi, institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet Sammanfattning Begränsningar i kommunikation och sociala samspel kan försvåra identitetsskapandet för tonåringar med hörselnedsättning. Den fysiska och sociala omgivningen är viktiga faktorer för tonåringars utveckling och internet kan ses som en aspekt av ungas sociala omgivning. Internet har medfört nya kontexter för att socialisera, varav det går att anta att det har betydelse för identitet och delaktighet. Det är av intresse att öka förståelsen för hur en individ kan påverkas av en hörselnedsättning på fler plan än det rent fysiologiska, samt vikten av att kunna identifiera sig med sin omgivning för att känna delaktighet. Bakgrund Identitet kan ses som en individs relation till sin självbild och medvetenheten om att vara unik som individ : vem är jag, varför är jag så, vad gör mig unik? Dessa frågor kan bli mer framträdande under tonåren på grund av många kroppsliga, psykologiska och sociala förändringar. Ett medvetande om sig själv uppstår i en social process med andra. Andra teoretiska inriktningar beskriver identitet som formad utifrån individens utveckling eller påverkad av samhälleliga faktorer och kulturen som unga möter varje dag. I ett utvecklingsekologiskt perspektiv beskrivs identiteten som påverkad av flera nivåer i den omgivande miljön. Miljön struktureras in i mikro-, meso-, exo- och makrosystem (figur 1). En modernare teori beskriver vilken inverkan digital teknologi har på ungas utveckling (figur 2). Figur 1: Inspiration från Figur 2: Inspiration från Johnson & Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Puplampu, 2008. Metod En beskrivande litteraturstudie görs för att få en sammanfattande bild av forskning kring delaktighetsprocesser och identitetsutveckling hos tonåringar med hörselnedsättning. Material Internet har medfört att socialisering kan ske i andra kontexter, det underlättar för att bestämma vilka delar av identiteten som ska framhävas och vilka som ska exkluderas. Internet kan göra det möjligt att ta kontakt med andra i liknande situation som en själv och känna tillhörighet. Användningen kan därför ha stor betydelse för den personliga utvecklingen och identiteten. Syfte Syftet är att undersöka vad forskningen under de senaste tjugo åren visat gällande identitetsutveckling hos tonåringar med hörselnedsättning och om sociala processer som sker på internet/sociala medier kan inverka på delaktigheten/tillhörigheten. Frågeställningar 1. Vad visar litteraturen om identitetsutveckling hos tonåringar med hörselnedsättning? 2. Kan internet/sociala media användas som ett verktyg för delaktighet för tonåringar med hörselnedsättning? Materialet består av 15 artiklar publicerade mellan 1995-2015, och består av artiklar om identitet hos tonåringar med hörselnedsättning, samt artiklar om internet och delaktighet bland tonåringar med hörselnedsättning. Resultat Resultatet pekar på vikten av att kunna identifiera sig med sin omgivning. Tonåringar med hörselnedsättning som kan identifiera sig med majoriteten i sin vardagsmiljö har en mer stabil självbild och identitet Internetanvändning kan öka delaktigheten hos tonåringar med hörselnedsättning, genom ökad tillgång till information att det är lättare att hålla kontakt med familj/vänner. Diskussion Internet kan ses som en del av ungas kultur och Ziehe (1999) beskriver hur samhälleliga faktorer påverkar identiteten och hur unga socialiseras in i kulturen. Under tonåren sker många sociala förändringar, erfarenheter och socialisering som för tidigare generationer skett offline sker nu online på sociala nätverk. Internet och sociala media kan därmed ses som en aspekt av tonåringens sociala omgivning. Att skriva om identitetsutveckling har ökat vår förståelse om hur en hörselnedsättning kan påverka individen på fler plan än det rent fysiologiska. Kunskap om hur en hörselnedsättning kan inverka på identitet och självbild skulle kunna öka exempelvis audionomers förståelse för varför vissa patienter har svårt för att acceptera sin hörselnedsättning eller hörhjälpmedel. Det är viktigt att vårdpersonal som arbetar med tonåringar med hörselnedsättning förstår vad internet kan erbjuda och även integrerar det i sin behandling, ex. genom rehabiliteringsgrupper. Att ge dessa tonåringar möjlighet till kontakt med andra jämnåriga i liknande situation kan bekräfta och göra det lättare att identifiera sig med sin omgivning, vilket skulle kunna öka deras upplevelse av tillhörighet och delaktighet. Konklusion -Tonåringars identitet verkar formas utifrån omgivande miljö, att kunna identifiera sig med sin omgivning verkar leda till en stabil identitet, medan en känsla av att vara ensam med sin hörselnedsättning kan leda till en upplevelse av utanförskap. -Internet verkar fungera som ett verktyg för ökad delaktighet, genom bättre tillgång till information samt för att hålla kontakten med familj och vänner. -För tonåringar med hörselnedsättning verkar internetananvändning erbjuda en plats där kommunikation kan ske utan hinder och på lika villkor som för normalhörande.