Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i

Kriminella nätverk inom
den organiserade
brottsligheten i Stockholm
Regionala underrättelsesektionen Stockholm
Utgivare
Polismyndigheten
Dnr
A216.613/2015
Produktion
Regionala underrättelsesektionen, polisregion Stockholm
Tryck
Polismyndigheten
Foto
Polismyndigheten

Innehåll
1. Sammanfattning.............................................................4
2. Inledning........................................................................5
2.1 Bakgrund..................................................................5
2.3 Definition av kriminella nätverk..................................6
2.2 Definition av organiserad brottslighet........................6
3. Metod och teoribildning.................................................7
3.1 Modell för samhällshotande brottslighet....................7
3.2 Modell för kapacitetsbedömning...............................8
4. Resultat..........................................................................9
4.1 De kriminella nätverken ............................................9
4.2 Inom vilken samhällsstruktur
verkar de kriminella nätverken?................................10
5. De kriminella nätverkens samhällspåverkan...................12
6. Slutsatser......................................................................15
3
Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten
1. Sammanfattning
Den regionala underrättelsesektionen i Stockholm, RUS,
har under år 2014 identifierat 39 kriminella nätverk i
polisregion Stockholm. Kartläggningen grundar sig på
inhämtad information från regionens dåvarande polismästardistrikt.
Sammantaget visar kartläggningen på den differentiering
och komplexitet som finns inom den organiserade brottsligheten. Nätverken är multikriminella där mångsidigheten blir ett sätt för dem att sprida risker samtidigt som de
ökar möjligheterna till brottsvinster.
Av de kartlagda nätverken verkar ett tiotal inom den
legala samhällsstrukturen vilket innebär att de använder företag som brottsverktyg i sina brottsupplägg.
Generellt bedöms utvecklingen inom den organiserade
brottsligheten vara att den mer och mer går mot legala
samhällsstrukturer. Lojaliteter mellan kriminella individer är också flyktigare nu än tidigare. Det innebär att de
kriminella nätverken inte är lika beständiga som tidigare
och att rörligheten mellan olika kriminella grupperingar
ökar. Individernas eventuella tillhörighet till olika
kriminella nätverk har mindre betydelse, utan nätverken
söker snarare samverkan med personer som kan tillföra
nödvändig kompetens. I och med detta har olika former
av möjliggörare, exempelvis specialister och insiders,
fått en allt viktigare roll inom den organiserade brottsligheten. Inslag av otillåten påverkan och korruption på
politisk-/myndighetsnivå förekommer också inom ramen
för nätverkens kriminella verksamhet.
Majoriteten av de kartlagda nätverken strävar efter territoriell kontroll av kriminella marknader och geografiska
4
områden. Något som de inte sällan försöker uppnå genom
våldshandlingar gentemot rivaler men även genom att de
använder våld för den egna rättskipningen. I flera områden i Stockholm är det också märkbart hur tongivande
aktörer använder sitt inflytande över ungdomar i lokalsamhället i syfte att skapa oro i området, vilken gagnar
deras brottsliga verksamhet. Förutom att ungdomarna
skapar oro bland allmänheten utsätter de även näringsidkare och myndighetspersoner för otillåten påverkan.
Utövandet av otillåten påverkan är ett välbeprövat verktyg för den organiserade brottsligheten, som kriminella
aktörer använder i syfte att vinna pengar, inflytande och
makt. Ett resultat av otillåten påverkan är ofta en minskad upplevd trygghet bland boende.
I arbetet mot den organiserade brottsligheten är myndighetssamverkan viktig, och bör vara ett stående inslag i
linjeverksamheten på alla nivåer inom polisens verksamhet. Avsaknad av myndighetssamverkan utnyttjas av
aktörer inom den organiserade brottsligheten, exempelvis
vid systematiska utnyttjanden av välfärdssystemet. För
att nå framgång och långsiktiga effekter mot de kriminella nätverk som är verksamma med komplexa brottsupplägg behöver Polisen samarbeta med andra myndigheter
och lyfta det brottsbekämpande perspektivet. Samtidigt
bör Polisen rikta fokus på det territoriella inslaget i
nätverkens brottslighet, dels för att försvaga dem geografiskt och marknadsmässigt men också för att öka
allmänhetens upplevda trygghet och stimulera till tillväxt
i området. Detta kan i förlängningen bryta den isolering
som finns i vissa områden i regionen, och därmed också
minska nyrekrytering av unga till kriminella nätverk.
Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten
2. Inledning
Vad gäller den organiserade brottsligheten i regionen har
RUS under senare år uppmärksammat brottslighet som
begås inom ramen för kriminella nätverk. Den organiserade brottsligheten är komplex och i ständig förändring vad gäller tillvägagångssätt och organisering. Där
nätverken inom organiserad brottslighet ständigt ligger i
framkant för att upptäcka nya områden med möjligheter
till ekonomiska förtjänster.
Under år 2014 genomförde den regionala underrättelsesektionen i Stockholm en kartläggning av befintliga kriminella nätverk som syftar till att identifiera
de nätverk som helt eller delvis verkar inom regionen.
Kartläggningen är en undersökning som grundar sig på
inhämtad information från dåvarande polisdistrikt, vilket
i förlängningen innebär att kartläggningen enbart täcker
in de kriminella nätverk som polisen tidigare arbetat mot,
och ger följaktligen inte en heltäckande bild för Stockholm då de nätverk som andra myndigheter, exempelvis
Ekobrottsmyndigheten, arbetar mot, inte täcks in.
2.1 Bakgrund
Stockholmsregionen har under en längre tid utvecklats mot att bli allt mer uppdelad avseende invånarnas
ekonomiska och sociala förutsättningar. Vilket till viss
grad återspeglar sig i regionens tre polisområden (PO-
City, PO-Nord och PO-Syd). I Citys polisområde finns
till exempel en stor andel av regionens socioekonomiskt
starka hushåll, till skillnad från de övriga två polisområdena, som har flera områden som utmärker sig genom
hög arbetslöshet och segregation.
Citys polisområde skiljer sig också genom att till ytan
vara det minsta polisområdet i länet, samtidigt som de
har en helt annan genomströmning av människor än de
övriga två. Detta beror på att många av kollektivtrafikens största knutpunkter finns inom polisområdet och
att den övervägande delen av Stockholms nöjesliv finns
här. Polisområdenas demografi återspeglar till viss del
i brottsligheten i områdena, där en något förenklad bild
av brottsligheten skulle kunna beskrivas så här: Restaurang- och krogtätheten i City gör att många kriminella
nätverk etablerar sig där. Nätverken köper restauranger
och krogar under så kallade bulvanförhållanden, då
dessa utgör stabila plattformar för ekonomisk brottslighet
och narkotikaförsäljning. Den brottslighet som begås i
Stockholms förorter i övriga polisområden kan förutom
den som begås på restauranger och krogar, ofta handla
om territoriella anspråk, häleri- och stöldbrottslighet och
social oro. Brottsligheten har många gånger en direkt
påverkan på boende, myndighetsutövning och näringsliv
i området.
5
Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten
2.2 Definition av organiserad brottslighet
I rapporten används EU:s definition av organiserad
brottslighet på de kriminella nätverk som finns i polisregion Stockholm. Definitionen är väldigt allmänt
hållen men kan ändock fungera som ett hjälpmedel i
analysen. För att komma med i denna rapport krävs att
det kriminella nätverket uppfyller denna definition, som
således blir en första sållningsmekanism. Minst sex av
kriterierna nedan ska uppfyllas för att det ska röra sig
om organiserad brottslighet. Punkterna 1, 3, 5 samt 11 är
obligatoriska.
1. Samarbete mellan fler än två personer.
2. Egna tilldelade uppgifter åt var och en.
3. Lång eller obegränsad utsträckning i
tiden.
4. Någon form av disciplin och kontroll.
5. Misstanke om allvarliga kriminella
handlingar.
6. Verksamhet på lokal nivå.
7. Användning av våld eller andra metoder
för hot.
8. Användning av kommersiella eller affärsmässiga strukturer.
9. Deltagande i penningtvätt.
10. Otillbörlig påverkan på politik, medier,
offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter eller ekonomi.
11. Strävan efter vinning och/eller makt.
1
Brå, 2014 - Organiserad brottslighet
6
2.3
Definition av kriminella nätverk
Brottsförebyggande rådet (Brå) definierar den organiserade brottsligheten enligt följande1:
• Det rör sig om en nätverksbaserad vinstinriktad
brottslig verksamhet i projektform som har vilja och
förmåga att skydda och underlätta brottsligheten
genom otillåten påverkan (trakasserier, hot, våld och
korruption).
• Inom ”projekten”, som avlöser varandra, finns en
arbetsdelning och flexibilitet som innebär att medarbetare går in och ut ur projekten.
• Verksamheten bedrivs i regel diskret, men kan
ibland ta sig uttryck i synliga gäng, med ett utmanande beteende, symboler och maktanspråk.
Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten
3. Metod och teoribildning
3.1
Modell för samhällshotande brottslighet
I rapporten beskrivs aktuell brottslighet utifrån teoribildningen att samhället består av tre olika samhällsstrukturer: illegala, legala och institutionella. Inom dessa tar sig
brottsligheten per automatik olika skepnader.
Illegala strukturer
Brottsligheten på denna nivå är varken beroende av eller
nyttjar legala samhällsstrukturer såsom exempelvis
företag eller offentlig service, utan begås till stor del
oberoende av samhället i stort. Brottsligheten inom illegala strukturer är relativt ”synlig” och kommer därmed
vanligtvis till myndigheters kännedom med avtryck i
kriminalstatistiken. Brottsliga handlingar på denna nivå
handlar exempelvis om stöld, misshandel, mord, narkotika och utpressning (bötning).
Legala strukturer
På denna nivå är brottsligheten beroende av och/eller
nyttjar befintliga legala strukturer, såsom företag och
offentlig service, i samhället. Denna brottslighet kräver därmed förmåga att förfina och förädla brottsliga
handlingar. Brottsligheten kommer vanligtvis ej till
myndigheters kännedom och syns därmed inte heller i
kriminalstatistiken i samma utsträckning. Kännedom
om denna brottslighet styrs i hög grad av myndigheters
och andra aktörers prioriteringar och förmåga. Brottsliga
handlingar på denna nivå handlar exempelvis om punktskattebrott, organiserat svartarbete, bedrägerier och
utpressning (bluffakturering).
2
Institutionella strukturer
Brottsligheten på denna nivå är beroende av och/eller
nyttjar institutionella strukturer i syfte att påverka myndighetsutövning och lagstiftning. Denna brottslighet kräver ekonomisk och/eller social och/eller politisk förmåga
att föra fram, förmedla samt genomföra ett särintresses
dolda agenda. Inte heller denna brottslighet kommer vanligtvis till myndigheters kännedom eller till uttryck i kriminalstatistiken. Kännedom om denna brottslighet styrs
även här i hög grad av myndigheters och andra aktörers
prioriteringar och förmåga. Brottsligheten på denna nivå
handlar exempelvis om otillåten påverkan som syftar till
att påverka tjänste- och myndighetsutövning.
Modellen för samhällshotande brottslighet visar utifrån
ett strategiskt perspektiv inom vilka samhällsstrukturer
brottsligheten verkar och kan därmed också tydliggöra ett kriminellt avancemang, såväl inom som mellan
strukturerna. All brottslighet utgör till sin natur någon
form av parallell struktur till majoritetssamhället och
har i olika grad en samhällshotande karaktär, i huvudsak
beroende på inom vilka strukturer den sker. Modellen
för samhällshotande fenomen kan jämföras med kapacitetsbedömningsmodellen inom Det kriminalarboristiska perspektivet (KAP)2, vilken dock snarast beskriver
enskilda individers förmåga i brottsupplägg.
Det kriminalarboristiska perspektivet. Särtryck. 2011. Rikskriminalpolisen.
7
Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten
3.2
Modell för kapacitetsbedömning
För att kunna analysera de kriminella nätverken har RUS
under år 2014 tagit fram en modell för att kunna genomföra kapacitetsbedömningar av kriminella nätverk. I
huvudsak rör det sig om fyra kapaciteter som används för
att bedöma nätverkens kriminella förmåga.
verka i polisutredningar. Vad gäller kontroll av offentlig
förvaltning och näringsliv med mera har det betydelse
för allmänhetens tilltro och uppfattning av legitimiteten
i politiska beslut och att marknadens mekanismer tillåts
fungera.
Nätverket har ett eget våldskapital
Med kapaciteten avses förmågan att utöva eller anstifta
våld eller hot. Våld eller hot om våld används av den
organiserade brottsligheten som stöd för att kunna
genomföra inkomstbringande brottslighet. Ryktbarhet
om förmåga att ta till våld kan användas som skrämselkapital, varför flera olika typer av våld är viktiga att lyfta
fram. Våld eller hot om våld kan användas som ett sätt
att upprätthålla disciplin internt inom grupperingar och
nätverk. Då är våldet till för att skydda annan brottslighet. Våld kan även användas för att möjliggöra annan
brottslighet, till exempel för att tvinga personer att begå
brott eller prostituera sig. Det kan även användas vid
utpressning, olika situationer av övergrepp i rättssak eller
materiella skador.
Nätverket har egen förmåga att genomföra komplexa
eller riskfyllda brottsupplägg
Med kapaciteten avses att nätverket har förmågan att
genomföra brottsupplägg som kräver särskilda kunskaper, noggrann planering, kontakter, finansiering med
mera. Exempel på dessa upplägg kan vara rån mot värdedepå i annat land, bedriva strippklubbsverksamhet eller
bank- och växlingskontor.
Nätverket besitter eller strävar efter territoriell kontroll
Med kapaciteten avses flera aspekter av kontroll i ett
geografiskt område. Dels att nätverket har eller strävar
efter att ha kontroll av kriminella marknader men även
kontroll av offentlig förvaltning, samhällsservice eller
näringsliv. I sin strävan efter kontroll av kriminella marknader använder nätverken inte sällan våld för den egna
rättskipningen och våldshandlingar som till exempel
skjutningar påverkar indirekt den upplevda tryggheten
hos allmänheten och i förlängningen viljan att med-
8
Nätverket har egen förmåga att använda företag i
brottslig verksamhet och förvalta brottsvinster
Med användandet av företag avses att nätverket på något
sätt använder sig av företag i sin brottsliga verksamhet
som kan syfta till att öka illegala vinster eller att undgå
lagföring. Det resulterar i att kriminella aktörer inom den
organiserade brottsligheten kan göra mycket stora vinster
samtidigt som de snedvrider konkurrensen på marknader. Det är viktigt att se på både stora och mindre företag.
Användandet av mindre företag är ofta del av ett avancerat och välorganiserat upplägg. Myndighetskontrollen
och insynen är mindre i de små företagen, vilket gör det
möjligt för dem att undvika att betala skatt. Användandet av flera mindre företag medför även möjligheter för
aktörerna att flytta pengar mellan sig.
Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten
4. Resultat
4.1
De kriminella nätverken
39 kriminella nätverk har identifierats. Nätverkens
organisationsgrad varierar från tydligt strukturerade och
ordnade efter hierarkiskt mönster till löst sammansatta
med en eller några tongivande aktörer.
Nätverken är multikriminella men det finns också de
nätverk som är mer specialiserade. Exempelvis beskriver
Brå:s kartläggning från 2012 Stockholm som ett kunskapscentrum för grova rån i och med att här bor ”expertkunskapen” som har förmågan att genomföra spektakulära rån och förvalta brottsbytet3. Nuvarande utveckling
visar dock att rånspecialister i större utsträckning ägnar
sig åt andra brottsupplägg eftersom kontanthanteringen
inom många branscher har minskat och att säkerheten
har blivit bättre.
Nätverkens mål är alltid att optimera den ekonomiska
förtjänsten, där multikriminaliteten blir ett sätt för
nätverken att sprida sina risker och öka möjligheterna till
brottsvinster. Men det är också ett sätt för den enskilde
individen och nätverket att ständigt utvecklas i sin brottslighet. När nätverken utvecklas i sin brottslighet kännetecknas det ofta av att de förvärvar förmågan att begå
komplexa brottsupplägg, förvalta sina brottsvinster och
använda företag i sin brottsliga verksamhet4.
3
4
I och med att de kriminella nätverken avancerar i sin
brottslighet, exponerar de tongivande individerna sig
också allt mindre och får ett mer affärsmässigt förhållande till sin kriminalitet. Ofta knyter de till sig yngre
personer som får utföra brotten, bland annat i narkotikaförsäljningen. När nätverken förbättrar sina brottsupplägg och exponerar sig mindre, försvårar det myndigheternas brottsbekämpande arbete.
En utveckling som skett inom den organiserade brottsligheten är att lojaliteter mellan kriminella individer nu
är flyktigare än tidigare. Det innebär att de kriminella
nätverken inte är lika beständiga över tid och att rörligheten mellan olika kriminella grupperingar ökar. Kriminell
samverkan bygger på principen att om den gynnar brottsligheten och ökar de kriminella aktörernas möjligheter
till ekonomisk vinning, så sker den. Individernas eventuella tillhörighet till olika kriminella nätverk har mindre
betydelse, utan nätverken söker snarare samverkan med
personer som kan tillföra nödvändig kompetens. I och
med detta har olika former av möjliggörare såsom specialister och insiders fått en allt viktigare roll inom den
organiserade brottsligheten. Inslag av otillåten påverkan
och korruption på politisk-/myndighetsnivå förekommer
också inom ramen för vissa nätverks kriminella verksamhet.
Brottslighet och Trygghet i Malmö, Stockholm och Göteborg – En kartläggning, Brå, 2012
Se avsnitt 3.2
9
Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten
4.2
Inom vilken samhällsstruktur verkar
de kriminella nätverken?
Av 39 identifierade nätverk har ett tiotal förmågan att
verka inom flera samhällsstrukturer samtidigt. Vilket
dels visar på komplexiteten men också på omfattningen
av nätverkens brottslighet. De nätverk som verkar inom
den institutionella och legala samhällsstrukturen har en
lång historik av brottslig verksamhet. De har en tydlig organisation där det går att urskilja en eller ett par
huvudaktörer. Deras brottsliga verksamhet är omfattande
och komplex, och de har det kontaktnät som krävs för att
knyta till sig betydelsefulla kompetenser.
Nätverk inom den illegala samhällsstrukturen
I princip alla nätverk verkar i någon form inom den
illegala samhällsstrukturen, det vill säga de är varken
beroende av eller nyttjar legala strukturer. Nätverkens
brottslighet är relativt synlig och majoriteten av nätverken strävar efter territoriell kontroll.
Samtliga nätverk som verkar inom den illegala samhällsstrukturen har ett våldskapital, och av de nätverk som i
huvudsak verkar lokalt, skapar de genom sitt våldskapital
en otrygghet i lokalsamhället, bland annat genom att
ägna sig åt otillåten påverkan mot lokala näringsidkare
och myndighetspersoner såsom poliser, brandmän och
socialtjänstemän.
För flera av de nätverk som agerar inom den illegala
strukturen bedöms förutsättningarna för dem att avan-
10
cera i sin brottslighet som goda. Tongivande aktörer har
en lång historik av kriminalitet och har skaffat sig den
kunskap och de kontakter som är nödvändiga för att
avancera i sin brottslighet. Vanligt förekommande är att
de kriminella nätverken utvidgar sin verksamhet med
ekonomisk brottslighet, och oftast ger de sig in i restaurangbranschen. Andra branscher kan vara fastighets- och
bilbranschen.
Av de kartlagda nätverken finns det några som inte
främst drivs av ekonomiska förtjänster utan snarare
begår brott med ideologiska motiv eller kopplade till
klubbtillhörighet. För dessa nätverk är våldskapitalet unisont, och det är också den enda kapacitet som nätverken
har. Risksupportrarna möts genom sina våldsyttringar i
idrottssammanhang och de ideologiska nätverken använder våldet som ett medel mot sina politiska motståndare.
Nätverk inom den legala samhällsstrukturen
Den generella tendensen inom den organiserade brottsligheten är att den mer och mer går mot legala samhällsstrukturer. Att använda företag i sin brottsliga verksamhet är ett återkommande och naturligt inslag för många
kriminella. För att nätverken ska nå framgång och öka
sina illegala vinster uppstår ofta behovet av specialister i
form av exempelvis jurister, ekonomer och personer med
teknisk kompetens.
Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten
Nätverken använder sig främst av företag inom kontantintensiva branscher eller av nystartade företag. Brå:s nyligen utgivna rapport Intyg som dörröppnare till välfärdssystemet – en rapport om välfärdsbrott med felaktiga
intyg5 beskriver hur gärningspersoner använder företag
i brottsligt syfte i sina bedrägerier mot myndigheter och
kommuner.
Nätverk inom den institutionella samhällsstrukturen
Ett fåtal nätverk har förmågan att verka inom den institutionella samhällsstrukturen, vilket syftar till att påverka
myndighetsutövning och lagstiftning. Att bedriva brottslighet på denna nivå kräver en ekonomisk, social eller
politisk förmåga att föra fram, förmedla samt genomföra
ett särintresses dolda agenda.
Typexempel: Grovt bedrägeri
I media beskrivs ärendet som ”assistanshärvan”. 35 personer åtalades varav 34 dömdes för grovt bedrägeri mot
Försäkringskassan.
Inslag av otillåten påverkan och korruption på politisk-/
myndighetsnivå förekommer inom ramen för nätverkens
kriminella verksamhet, där bedrägerier och bidragsbrott
underlättas av personer som har insyn i eller inflytande
över myndigheters handläggningsprocesser, det vill säga
så kallade insiders eller specialister.
Brottsupplägget bestod av att två huvudmän under bolaget Elma personlig assistans AB uppgett oriktiga uppgifter till Försäkringskassan gällande vilka som arbetade
som assistenter åt dem och hur många assistentimmar
som deras anställda hade utfört. Genom arbetsgivarintyg
utfärdat av Elma personlig assistans AB har assistenterna
också kunnat skaffa sig en vit inkomst, vilket berättigade
dem till SGI6, och därmed också rätt till diverse bidrag.
Brottsupplägget var beroende av specialister. Läkarintyg
behövdes för beslut om ersättning från Försäkringskassan samtidigt som huvudmännen har haft medhjälpare
vid förvaltning av sina brottsvinster.
5
6
Polisiära insatser har för tillfället försvagat de kriminella
nätverk som verkar inom den institutionella samhällsstrukturen. Exempelvis renderade polisinsatsen Tore 2 i
en myndighetsgemensam insats där flera personer greps,
misstänkta för grova bedrägerier mot Arbetsförmedlingen, varav en var nätverkets huvudman. Denne hade med
hjälp av insiders systematiskt fått felaktiga utbetalningar.
Brå rapport 2015:8
Sjukdomsgrundande inkomst
11
Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten
5. De kriminella
nätverkens samhällspåverkan
Några av de kriminella nätverken har förmågan att parallellt verka inom flera samhällsstrukturer vilket dels visar
på omfattningen av nätverkens brottslighet men också på
komplexiteten kring den.
Generellt har de nätverk som har förmågan att verka
inom den institutionella och legala samhällsstrukturen en
lång historik av kriminell verksamhet, och av dem som
främst verkar på polisområdesnivå, har några ett märkbart inflytande över det lokala civilsamhället. Inom vissa
socioekonomiskt utsatta områden ses också tendenser
till parallellsamhällen, det vill säga det finns en informell
ekonomi och egna regelverk. Denna maktförskjutning
beror ofta på en misstro till de rättsvårdande myndigheterna.
Den brottslighet som begås inom den illegala samhällsstrukturen är relativt synlig och får många gånger tydliga
konsekvenser i samhället, ofta på grund av de kriminella
nätverkens strävan efter territoriell kontroll som leder
till våldsammandrabbningar mellan personer i de olika
nätverken, ibland med en risk för tredje man.
De nätverk vars drivkraft främst är ideologisk snarare
än ekonomisk, har ofta en ambition att påverka politiska
beslutsfattare och samhället i stort mot vad de anser
vara en mer önskvärd riktning. Supporternätverken
har främst ett intresse av att påverka den egna klubbens
beslutsprocesser. Deras primära fokus är dock uppgjorda
slagsmål. En möjlig utveckling för dessa nätverk är att
personer från nätverken infiltrerar styrelser i sin strävan
att påverka beslutsprocesser.
12
De ungas väg in i kriminaliteten
I resurssvaga områden finns det generellt ett underlag
för rekrytering till kriminell verksamhet bland unga
personer. Unga slussas in i kriminaliteten genom syskon, vänner, släkt eller genom andra äldre personer
som de ser upp till. Från nätverkens sida är det sällan en
fråga om aktiv rekrytering, utan i deras periferi samlas
unga, vilka ofta benämns som nätverkens ”svans” eller
”springpojkar”. De utför uppdrag åt de äldre kriminella
oftast frivilligt men det förekommer också att unga begår
brott under hot eller på grund av skulder som ska betalas
av. För att stävja den negativa utvecklingen i resurssvaga områden, där unga utgör en rekryteringsbas till de
kriminella nätverken, är det brottsförebyggande arbetet
av stor betydelse. I det krävs en hög grad av samverkan
med andra samhällsaktörer (skola, kommun, socialtjänst)
som kan erbjuda alternativ till den kriminella karriären.
Viktigt blir också att stärka de vuxnas roll i samhället för
att kunna påverka de unga i rätt riktning under ett tidigt
stadium.
Nätverkens strävan efter territoriell kontroll
Majoriteten av de kartlagda nätverken strävar efter territoriell kontroll av kriminella marknader och geografiska
områden. Något som de inte sällan försöker uppnå genom
våldshandlingar gentemot rivaler men även genom att de
använder våld för den egna rättskipningen. På liknande
sätt använder de nätverk som redan uppnått territoriell
kontroll, hot om våld eller faktiskt våld för att bibehålla
sin kontroll. Denna strävan resulterar inte allt för sällan
i skjutningar på allmän plats, ibland med risk för tredje
man. I flera polisområden är det också märkbart hur ton-
Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten
givande aktörer använder sitt inflytande över ungdomar
i lokalsamhället i syfte att skapa oro i området, vilken
gagnar deras brottsliga verksamhet.
Otillåten påverkan – ett välbeprövat verktyg
Förutom att ungdomarna skapar oro bland allmänheten
utsätter de även näringsidkare och myndighetspersoner
för otillåten påverkan. Utövandet av otillåten påverkan
är ett välbeprövat verktyg för den organiserade brottsligheten som kriminella aktörer använder i syfte att vinna
pengar, inflytande och makt. Ett resultat av otillåten
påverkan är ofta en minskad upplevd trygghet bland
boende. Bristande tilltro till polisen och deras förmåga
att skydda allmänheten och minska brottsligheten i
området, kan i förlängningen leda till att så kallade
”tysta” samhällen bildas (det vill säga medborgarens vilja
att medverka vid polisutredningar är låg eller obefintlig).
Våldsanvändning bland de kriminella nätverken
Våld och territoriell kontroll går hand i hand och våldsanvändning vid konflikter är snarare en regel än undantag.
Polismyndigheten har tidigare uppmärksammat hur
våldet bland kriminella aktörer har ökat i omfattning och
grovhet. Fler personer har lättare att ta till våld samtidigt
som våldet blir allt allvarligare. Därtill bedöms vapentillgången i Stockholm som god och det förefaller ha skett
en attitydsförändring gällande vapenanvändning, där
forskning har visat att skjutningar i samband med kriminella konflikter har ökat7.
Narkotikabrottsligheten – roten till kriminella konflikter
Våld och kriminella uppgörelser har ofta sin grund i
narkotikabrottsligheten. Av de kartlagda kriminella
nätverken begår majoriteten narkotikabrott i någon form
– spannet sträcker sig från gatuförsäljning till storskalig
smuggling. Narkotikabrottsligheten är ofta en basinkomst för kriminella aktörer inom den organiserade
brottsligheten. För många av de karlagda nätverken som
verkar på lokal nivå utgör narkotikabrottsligheten kärnan
i deras verksamhet, och det är också den som kan utgöra
ingången för unga till den organiserade brottsligheten.
Multikriminella nätverk och möjliggörarens roll för den
organiserade brottsligheten
Sammantaget visar kartläggningen på den differentiering och komplexitet som finns inom den organiserade
brottsligheten. Nätverken är multikriminella och mångsidigheten blir ett sätt för dem att sprida risker samtidigt
som de ökar möjligheterna till brottsvinster. Rörligheten
mellan nätverken har också ökat och nätverken ser till att
rekrytera den kompetens som de behöver.
Möjliggörarens roll inom den organiserade brottsligheten kan inte nog understrykas. Möjliggöraren behöver
inte alltid vara en fysisk person utan kan också vara en
internetsajt, pengar som möjliggör brottslighet och så
vidare. När möjliggöraren är en person kan denne ha en
avgörande position på en arbetsplats eller besitta en särskild kunskap som är till fördel för de personer som vill
begå brott. Möjliggörarens information, kunskap eller
7
Brottsförebyggande rådet, Brå (2011) Det dödliga våldets utveckling – Fullbordat och försök
till dödligt våld i Sverige på 1990- och 00-talet, rapport 2011:5
13
Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten
agerande kan vara helt avgörande för om brottsuppläggen
lyckas eller inte. Ett uthålligt arbete mot möjliggörare är
kritisk i arbetet mot den organiserade brottsligheten, och
då framförallt mot möjliggörare som har kompetenser
inom it och ekonomi.
Ekobrottslighet – en grundläggande kompetens bland
de kriminella nätverken
På samma sätt som narkotikabrottsligheten kan utgöra en
basinkomst för de kriminella nätverken kan ekonomisk
brottslighet göra detsamma, och idag bedöms ekobrott
såsom bedrägerier utgöra en grundläggande kompetens
för kriminella inom den organiserade brottsligheten.
Bedömningen är att den ekonomiska brottsligheten
kommer att bli mer omfattande med tiden samtidigt som
den kommer att ytterligare förfinas rent tillvägagångsmässigt. Likaså kommer det tekniska kunnandet bland
aktörer inom den organiserade brottsligheten att öka, och
därav också den it-relaterade brottsligheten. Flera brottsbekämpande myndigheter lyfter den identitetsrelaterade
brottsligheten som lukrativ för den organiserade brottsligheten och samtidigt spås trenden gällande bedrägerier
mot välfärdssystemet fortsätta, detta som en följd av att
lagstiftning och kontrollsystem utnyttjas och undgås8.
Trots att polisens medvetande kring ekobrott har ökat,
finns det fortfarande kunskapsluckor och brister som
utnyttjas av personer som begår ekonomisk brottslighet.
Flertalet myndigheter har regionala uppdelningar och
när kriminella personer verkar över gränser försvårar det
upptäckten av brottslig verksamhet9. Samtidigt distanse-
rar och anonyminserar kriminella personer sig ytterligare
från brotten genom användandet av företag och tekniska
lösningar.
Framtida utveckling?
Målsättningen för de aktörer som verkar inom den organiserade brottsligheten är alltid att optimera den ekonomiska förtjänsten, vilket innebär att nätverken ständigt
måste ligga i framkant för att upptäcka nya lukrativa
områden. Livsmedelsbedrägerier, miljöbrott och människosmuggling bedöms vara attraktiva brottkategorier
eftersom risken för upptäckt är liten, straffen relativt låga
och vinsterna stora. Efter narkotika- och vapenbrott är
miljöbrott10 den största illegala verksamheten i världen;
den är global, organiserad och gränsöverskridande11.
Intresset för återvinning eller handel med avfall ökar
inom den organiserade brottsligheten, mycket på grund
av den låga upptäcksrisken och de låga straffnivåerna i
kombination med stor ekonomisk vinning. Faktorer som
gör att kriminella aktörer som tidigare varit aktiva inom
andra områden söker sig till miljöbrott. Uppgifter från
Brå visar att i endast en bråkdel av de anmälda miljöbrotten i Sverige, kan en person lagföras12.
På samma premisser är livsmedelbedrägerier lönsamma
för aktörer inom den organiserade brottsligheten. Bristande tillsyn och strukturella svagheter i livsmedelskedjan gör matfusk till en fördelaktig arena. I och med att
få brott upptäcks, finns det också stora kunskapsluckor
kring dessa typer av brott.
Ekobrottsmyndigheten, EBM (2014) Ekobrottsmyndighetens lägesbild 2014, EBM A-2014/0435
Ekobrottsmyndigheten, EBM (2014) Ekobrottsmyndighetens lägesbild 2014, EBM A-2014/0435
10
Exempel på brott: förbjudna transporter med farligt avfall, illegal dumpning av sopor och avfall.
11
Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI (2013) Strategisk utblick 2013, M. Tham Lindell, J. Hellström, L. Molin & Å. Wiss (red.)
12
http://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/miljobrott.html 2015-03-09
8
9
14
Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten
6. Slutsatser
Den organiserade brottsligheten är komplex. Nätverken
förändrar ständigt tillvägagångssätt samtidigt som allianser skiftar.
En generell tendens inom den organiserade brottsligheten
är att den mer och mer styrs mot legala samhällsstrukturer. Polisen ser en utveckling mot ett systematiskt användande av företag som ett lönsamt verktyg för kriminella
aktörer i sin brottsliga verksamhet, vilket får ses som
ett naturligt steg när kriminella aktörer avancerar i sin
brottslighet, och behovet av att förvalta och investera
brottsvinster uppstår på ett annat sätt än tidigare.
Användandet av företag i brottslig verksamhet samt det
ökade tekniska kunnandet gör att kriminella aktörer kan
distansera och anonymisera sig från sina brott på ett helt
annat sätt än tidigare. Samtidigt förändras nätverkskonstellationerna ständigt, då rörligheten mellan kriminella
grupperingar ökar, lojaliteteter skiftar samt att nätverken
i mångt och mycket formas efter planerade brottsupplägg. Det är brottsupplägget som avgör vilka kompetenser som behövs.
Vidare bedöms nätverken ha en god förmåga att anpassa
sina brottsupplägg efter rådande lagstiftning, rättväsendets agerande och samhällets kontrollåtgärder. Här fyller
polisen en viktig roll gällande att lyfta fram det brottsbekämpande perspektivet gentemot andra myndigheter,
eftersom vi ofta besitter kunskapen om hur den organiserade brottsligheten undgår och utnyttjar systemet.
I det brottsbekämpande arbetet är det viktigt att synliggöra den brottslighet som begås på legal och institutionell
nivå. Detta blir särskilt angeläget då utvecklingen inom
den organiserade brottsligheten mer och mer går mot
eko- och it-brott. Tydliga indikatorer på detta är det systematiska användandet av företag och den trendförskjutning som ses där bedrägerier ingår som en naturlig del
av en persons brottskatalog. Likaså sker utnyttjandet av
välfärdsystemet allt mer systematiskt och utstuderat samt
att it-relaterad brottslighet bedöms vara en fullt integrerad del av den organiserade brottsligheten.
I arbetet mot den organiserade brottsligheten behöver
fokus också riktas mot det territoriella inslaget i brottsligheten, dels som ett led i att försvaga nätverkens ställning geografiskt och marknadsmässigt jämväl som det
ökar allmänhetens upplevda trygghet och stimulerar till
tillväxt i området. Detta kan i förlängningen hjälpa till
att bryta den isolering som finns i vissa områden och
därmed minska ungas rekrytering till kriminella nätverk.
I arbetet mot den organiserade brottsligheten är myndighetssamverkan viktig, och bör vara ett stående inslag i
linjeverksamheten på alla nivåer inom polisens verksamhet. Brist på myndighetssamverkan utnyttjas av aktörer
inom den organiserade brottsligheten, exempelvis i form
av systematiska utnyttjanden av välfärdssystemet. För
att nå framgång och långsiktiga effekter mot de nätverk
som är verksamma med komplexa brottsupplägg behöver
Polisen samarbeta med andra myndigheter och lyfta det
brottsbekämpande perspektivet.
15
polisen.se