1. No category

~50: KI, SLL (BUP, H&H, KS, Sachska), KI & SLL
ki.se/kind : T ex KINDs sändlista, publikationer, filmer,
podcasts etc
Karolinska
institutet
SLSO/SLL
BUP Divisionen
KINDs styrgrupp
(Divisionschef Paula Liljenberg)
BUP Specialenheter
(Verksamhetschef
Charlotta Spangenberg Wiberg)
KIND
CAP Research center
BUP KIND ,BUP FUNK(kognitivt
stöd), BUP CPF
Institutionen för
kvinnors och barns hälsa
(Prefekt Olle Söder)
Enheten för neuropsykiatri
(Enhetschef Sven Bölte)
Chef Sven Bölte
Bitr chef Steve Berggren
Projekt med HSL patienter
Projekt med försökspersoner
KIND
 CAP ”Child and adolescens psychiatric research center”.
 Barn och ungdomspsykiatrisk forskningscenter
 CPF(centrum för psykiatriforskning (SLL & KI)
 BUP FUNK (tidigare BUP signal)
 Kognitivt stöd
 Bedriver barn och ungdomspsykiatrisk forskning.
 Kliniskt anknuten forskning men även grundforskning.
 Bedriver utbildning. Bygger just nu upp en utökad utbildningsdel
 Akademisk förankring(KI, kvinnors och barns hälsa, enheten för neuropsykiatri)
 Klinisk verksamhet (BUP-KIND Klinik)
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
5
Forskning
Utveckling
Undervisning
Klinik
BUP-KIND
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
6
FORSKNINGSPROJEKT PÅ KIND
 Projekt småsyskon
 Roots of Autism Twin Study of Sweden (RATSS)
 Validering och standardisering av psykologiska instrument (ADIR/ADOS/Conners-3)
 Vuxenbehandling för ADHD och deras närstående
 Behandling av vuxna med Aspergers syndrom
 EU AIMS
 COST -Enhancing the scientific study of early autism
 Långgtidsutfallet hos vuxna med utvecklingsrelaterade NPF
 Transistion
Läs mer om projekten på www.ki.se/KIND
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
7
Forskning
Utveckling
Undervisning
Klinik
BUP-KIND
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
8
www.
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
9
Forskning
Utveckling
Undervisning
Klinik
BUP-KIND
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
10
NPF-dagarna 2015! 16-20 november
 Pediatric neuropharmacology: an update for ADHD and ASD (Ralf Dittmann)
 Neurodevelopmental disorders and new technologies: evidence-based practice to support
intervention, education and integration (Sue Fletcher-Watson)
 Diagnosing and treating language disorders (Courtenay Frazier Norbury)
 ADHD state of the art (Joseph Sergeant)
 Applied research at KIND – a selection of diagnostic and treatment studies (Sven Bölte)

Interventions for adolescents and adults with ASD and ADHD: PEGASUS,
"Koll på Asperger" and others (Tatja Hirvikoski)
Passa på – platser kvar! Anmäl dig på www.ki.se/kind
Registreringen öppnar i september och du kan inom kort läsa mer på www.fokusautism.se
Registreringen öppnar inom kort på
www.fokusautism.se
2015-10-27 Steve Berggren
Christina Coco Anna Borg
13
Skoldagar NPF KIND
- att bygga broar!
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
14
Skolan- en livsviktig arena
 Fler elever obehöriga till gymnasieskolan. Under 2014, 14,4 %
obehöriga jmfr 13.1% obehöriga 2013 (SIRIS- Skolverket 2014)
 Barn med låga betyg från grundskolan utgör en riskgrupp för framtida
psykosociala problem, oavsett socioekonomisk
uppväxtbakgrund.(Social rapport 2010)
 Avsaknad av tidiga och riktade interventioner kan leda till mobbing,
ensamhet, hemmasittande, ”skolfobi” och kan utveckla sekundära
psykiatriska symtom. (Skolinspektionens rapport 2012, 2014)

Låga skolresultat associerat med dåligt mående i vuxenliv
(drogberoende, magsår, olyckor) (Almquist, 2013)
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
15
En fungerande skola, ett skydd mot fysisk och psykisk ohälsa!
Hur kan vi hjälpas åt?
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
16
Skolans styrkedja
HUVUDMANNANIVÅ
Huvudmannen ska skapa goda förutsättningar för skolornas utvecklingsarbete. Det
innebär bland annat att ha en dialog med rektor för att förstå skolans verksamhet och
behov.
ORGANISATIONSNIVÅ
Rektor leder utvecklingsarbetet och ska se till att varje elev får den undervisning hen
har rätt till. Rektor tar reda på lärarnas och elevernas behov. En del saker åtgärdar
rektor själv, en del måste tas upp med huvudmannen.
GRUPPNIVÅ
Läraren ansvarar för att varje elev får det stöd som behövs. Läraren berättar för
rektor vad som behövs.
INDIVIDNIVÅ
Eleven har rätt till en bra utbildning i en trygg miljö. Genom delaktighet och inflytande
får eleven möjlighet att berätta för läraren hur undervisningen fungerar.
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
17
Skolans systematiska kvalitetsarbete(SKA)
K
A
R
T
L
Ä
G
G
N
I
N
G
HUVUDMANNANIVÅ
ORGANISATIONSNIVÅ
GRUPPNIVÅ
I
N
C
L
U
S
I
O
INDIVIDNIVÅ
Nuläge
Progression
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
U
T
V
Ä
R
D
E
R
I
N
G
Målsättning
18
Inclusio- översikt
Organisationsnivå
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
19
Inclusio
Återkopplingsdata på organisationsnivå
S
T
Y
R
K
O
R
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
21
U
T
V
E
C
K
L
I
N
G
S
O
M
R
Å
D
E
N
Inclusio
Återkopplingsdata på organisationsnivå
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
22
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
23
Skolans systematiska kvalitetsarbete(SKA)
K
A
R
T
L
Ä
G
G
N
I
N
G
HUVUDMANNANIVÅ
ORGANISATIONSNIVÅ
GRUPPNIVÅ
INDIVIDNIVÅ
Nuläge
U
T
V
Ä
R
D
E
R
I
N
G
N
Y
T
O
R
S
M
O
D
E
L
L
E
N
Målsättning
Progression
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
24
Nytorpsmodellen 2005-2014
•
Relation
•
Förhållningssätt
•
Kartläggning
•
Individens delaktighet
•
Samverkan mellan professioner
•
Samverkan mellan aktörer
•
Att sätta mål/följa upp/utvärdera
Kartläggning och genomförandeplan
NYTORPSMODELLEN
GENOMFÖRANDE PLAN
Anpassning
Utveckling
Färdigheter
Förmågor
KARTLÄGGNINGSARBETE
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
26
Vad pratar vi om?
Särskilda behov
Diagnos
Utredning
Kartläggning
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
27
“I mötet med elever med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar måste hjälpmedelsbegreppet utvidgas
till att gälla stöd för kognitiva funktionsnedsättningar som att
förutsäga händelser, organisera material och handlingar, se
sammanhang, socialt samspel och kommunikation” (Falkmer,
2013).
 Forskning pekar på att elever med särskilda behov har
nedsatt förmåga till planering, organisering och
självstyrning.
 Svårigheter blir tydligare i och med ökad ålder då det ställs
större krav från omgivningen.
 Skolsystemet ställer stora krav på exekutiva förmågor vilket
medför ökad risk att inte klara skolan.
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
28
Kartläggning/Utredning?!
Individ/organisation/hem/pedagog
• Utbildning
• Utvärdering
• Implementering av träningsverktyg
• Handledning av pedagoger/föräldrar/barn
• Kartläggning
• Kognitivt stöd
• Kognitiva teorier
• Multidisciplinärt samarbete
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
29
Vanliga svårigheter i vardagen
 Planera och organisera
 Ambivalens
 Bristande koncentration och motorisk  Perception
oro
 Tidsuppfattning
 Minne
 Impulsivitet
 Annorlunda tänkande
 Språk och verbal kommunikation
 Icke-verbal kommunikation (mimik,
ögonkontakt, kroppsspråk)
 Begränsning i att automatisera
 Förstå regler
 Förändringar
 Matsituationer
 Sömn
 Känslighet för stress
 Rutiner
 Tics
 Förmåga att tolka/hantera kroppens
 Svårigheter i hemmet
signaler
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
Hur kan vi(i skolan) förstå behoven?
Bara se beteende
Beteende
Robin hamnar ständigt
i konflikter
Lo får utbrott
Hur kan situationen
vara ur elevens
perspektiv?
Joel vägrar vara med
Ann låser in sig på toan
Hur kan vi (i skolan) förstå behoven?
Självskattning(elev)
Cirklar
Stämmer
Termometer
Värdera
Stämmer inte
Smileys
Trappa
Steg för steg
mot mål
Värdera
Bra/dålig
Kul/tråkig
Känslor
ex.
ilska/glädje
Skala
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
Ringa in alternativ
Muntlig redovisning
Hemuppsats
+
Listor/
rangordna
Prov
32
Kartläggningsarbete
• Identifiera
styrkor och
svårigheter
• Balansera
anpassning och
utveckling
• Individualisera
behov och
insats.
”Utan spaning,
ingen aning.”
.
Fritid
Elev
Skola/elevhälsa Vårdnadshavare
Samverkan mellan aktörer
Med synkroniseringsfokus!
Kartläggningens syfte
- balansera krav och förmåga
Men också ett viktigt arbete för att förstå hur pedagogiken
behöver omskapas för att anpassa och utveckla!
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
Levalib
36
Kartläggningsexempel
Hur skattar pedagog, föräldrar och eleven själv
förmågor och färdigheter viktiga i skolan?
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
37
Gemensam skattning- överblick
Skola
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
VH
Elev
38
Kommunikation
Skola
Vårdnadshavare
Elev
11. Ger eleven lätt upp om en
uppgift är för svår?
15: Förmedlar eleven om
hen blir störd i skolan?
16: Signalerar eleven för
läraren om hen blir trött eller
behöver paus?
19: Vet eleven vad hen ska
göra på rasterna?
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
39
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
11. Ger du lätt upp om en uppgift är för svår?
Förstår ibland inte fast jag får hjälp. Men vågar
aldrig äga det.
16. Visar du på något sätt för läraren om du blir
trött eller behöver paus?
Nej har aldrig gjort det och tror jag aldrig att jag
kommer att göra.
19: Vet du vad du ska göra på rasterna?
Jag följer oftast med de andra. Nästan alltid. Om jag
inte gör det så går jag runt på skolgården. Fram och
tillbaka. Jag får ofta göra saker jag inte vill eller
orkar.
Eleven la till frågan: Har du det bra i skolan?
Bra kompisar men mycket bråk mellan dom. Jag
vågar inte säga till om något är jobbigt eller om jag
inte orkar. Jag gör bara samma sak som alla andra.
Varje dag längtar jag till skolan är slut och jag tittar
40
på klockan hela tiden. Är det tillräckligt med lärare?
Att förstå grundförutsättningarna för dagen
När?
Var?
Hur?
Varför?
Med vem/vilka?
Hur länge?
På vilket sätt?
Vad gör jag
sedan?
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
41
Övergångar, ”röda tråden” och sociala relationer
Jag tycker att
det är jobbigt
att prata även
om vi bara
arbetar två och
två.
Blir stressad när
jag inte vet exakt
vad som ska hända
under dagen om
det t ex är något
som är annorlunda
mot andra dagar.
Kommer vi få sluta
tidigare? Kommer
mamma att stå vid
parkeringen?
Blir otroligt stressad
när jag får sluta
tidigare
Jag räcker upp
handen när det är
många som räcker
upp handen för att
det är minst risk att
jag ska få svara då.
Jag vågar inte prata
och jag är rädd för
att svara fel.
Vad ska jag göra?
Med vem/vilka=
När?
Hur?
Hur länge?
Var?
Vad händer sedan?
Ska jag gå in nu?
Tänk om jag
kommer in sent?
Hur länge ska vi
ha rast?
Vill egentligen inte
spela fotboll hela
tiden men vet inte
vad jag ska göra
annars.
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
42
B
Vaddska jag
göra?
Med vem/vilka?
När? Hur? Hur
länge?
Var? Vad händer
sedan?
Sl
Vad ska jag
göra?
Med vem/vilka?
När? Hur? Hur
länge?
Var? Vad händer
sedan?
Id
Vad ska jag
göra?
Med vem/vilka?
När? Hur? Hur
länge?
Var? Vad händer
sedan?
Vad ska jag göra ute?
Ska jag gå in nu?
Rast
Vad tänker de andra om mig?
Tänk om jag kommer in sent?
Hur länge ska vi ha rast?
Ma
Vad ska jag göra?
Med vem/vilka?
När? Hur? Hur länge?
Var? Vad händer sedan?
Mu
Vad ska jag göra?
Med vem/vilka?
När? Hur? Hur
länge?
Var? Vad händer
sedan?
Eng
Vad ska jag
göra?
Med vem/vilka?
När? Hur? Hur
länge?
Var? Vad händer
sedan?
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
Hi
Vad ska jag
göra?
Med vem/vilka?
När? Hur? Hur
länge?
Var? Vad händer
sedan?
Geo
Vad ska jag
göra?
Med vem/vilka?
När? Hur? Hur
länge?
Var? Vad händer
sedan?
Tk
Bi
Vad ska jag
göra?
Med vem/vilka?
När? Hur? Hur
länge?
Var? Vad händer
sedan?
R
e jag
Vad ska
göra?
Med vem/vilka?
När? Hur? Hur
länge?
Var? Vad händer
sedan?
Vad ska jag
göra?
Med vem/vilka?
När? Hur? Hur
länge?
Var? Vad händer
sedan?
Fy
Vad ska jag
göra?
Med vem/vilka?
När? Hur? Hur
länge?
Var? Vad händer
sedan?
Sh
Vad ska jag
göra?
Med vem/vilka?
När? Hur? Hur
länge?
Var? Vad händer
sedan?
Ke
Vart ska jag
vara?
Vilken Id
dörr ska
jag gå in i?
Vad betyder
utegympa?
Ras
Vad ska tjag göra ute?
Ska jag gå in nu?
Vad tänker de andra om m
Tänk om jag kommer in se
Hur länge ska vi ha rast?
Sv
Vad ska jag
göra?
Med vem/vilka?
När? Hur? Hur
länge?
Var? Vad händer
sedan?
43
Elevens tid i skolan
Hemundervisning från KIND
Insats via KIND -15
Nytorpsmodellen
Elevens tid i
skolan
Hemundervisning
från skolan
Hemundervisning
från KIND
Elevens tid i skolan
Stöd i skolan av KIND
Utvärdering Nytorpsmodellen 2009-2014
 Kartlägga/individanpassa
 Trygghet
- utgå från intresse
- Relationer
- med styrkor i fokus
- medvetenhet om svårigheter
- Planeringen ger trygghet
 Effekter
- hög delaktighet och motivation
 Arbetssätt
- tydliga mål
 Vad krävs- utmaningar med
modellen
- uppföljning/utvärdering
- rektor måste prioritera och följa upp
arbetet
- tydlig ansvarsfördelning
- tidskrävande
- samarbete
- tydlig ansvarsfördelning
- flexibelt arbetssätt
- mod
- samarbete - ett krav
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
47
Kartlägga/Individanpassa
 Uppgifter/prov
 Bemötande
 Miljö(hur man sitter, perception, hjälpmedel, lysrör)
 Mål, metod och uppföljning och utvärdering
 Hitta det som fungerar för att utveckla
 Möt det som inte fungerar med anpassningar
 Intresse, viktig grund för motivation
 Använd nätverket för att samarbeta
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
48
Arbetssätt
 Dokumentationen gör att alla håller sig till planen
 Dokumentationen gör att man kan arbeta systematiskt, utvärdera och
få syn på framgång
 Mål i sikte
 Flexibilitet inför det som sker
 Arbetar för att hitta lösningar på det som ännu inte fungerar
 Tydlig ansvarsfördelning- varför, vem gör vad, när, med vilka till när?
 Uttalade rutiner för samarbete inom skolan och samverkan utanför
skolan
 Dokumenten ger stöd för ett fungerande samarbete mellan skola och
hem
 Dokumenten ger stöd för ett fungerande samarbete inom skolan
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
49
Samarbete
Vad säger vårdnadshavare?
 ”Det jobbas mycket med nätverk, att man knyter ihop skola, fritid och hem. Bland
annat genom att göra en kontaktkarta över viktiga personer i elevens liv och
liksom vad de brukar hjälpa till med eller skulle kunna hjälpa till med”
 ”Det ju väldigt mycket nätverkande och jättetight kontakt mellan föräldrar och
skola”
 ”Det ligger ganska mycket ansvar på både pedagogerna och föräldrar att
upprätthålla den kontakten som behövs, ibland dagligen via sms, telefon eller
mail”
 Som minst har man liksom ett veckobrev som bollas fram och tillbaks, där både
föräldrar, mentor och pedagoger och dessutom eleven får och ger lite feedback
på hur det går och hur saker som man har bestämt har fungerat att genomföra”
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
50
Trygghet
 Mentor ger trygghet
- Relationen mellan elev och mentor
- Relationen mellan mentor och föräldrar
- Relationen mellan mentor, förälder och rektor
 Planen ger trygghet
-Strukturen som ger förutsägbarhet
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
51
Mentorsrollen
Vad säger föräldrarna?
 ”För oss var det viktigt att vi hade EN person på skolan som hade det
övergripande ansvaret för vårt barn. Tidigare var vi ansvariga att maila all lärare
när det inte fungerade så det kunde bli upp till 15 mail om dagen.”
 ”Viktigt att vårt barn fick lära känna en av alla pedagogerna lite extra bra och att
mentorn på det viset lärde känna just vårat barn. Saker som var extra viktigt för
vårt barn kunde sedan mentor förklara vidare för andra lärare i arbetslaget, så
att det effekter ganska snabbt.”
 ”Mentorn hjälpte mitt barn att sammanföra skolarbetet och hemmet på ett tydligt
och strukturerat sätt med hjälp av veckoplaneringen. Vårt barn kunde hel
plötsligt se att det man inte gör i skolan behöver göras hemma och läxarbetet
kom igång på så vis.”
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
52
Effekt och resultat
- Vad säger pedagoger och föräldrar
- ”Upplevda effekter ger motivation att orka” (pedagog)
- ”Betygen gick snabbast att åtgärda och på en termin hade mitt barn gått från
inga till alla betyg utom ett”(förälder)
- ”Snabba resultat ger mersmak”(förälder)
- ”Det tar helt klart tid att göra, särskilt i början men i efterhand finns inga tvivel
på att det fungerar”(pedagog)
- ”Det är ett annat tänk än i vanliga skolan. Svårt i början men när det går
bättre och bättre vill man bara fortsätta”(förälder)
- ”Det fungerar verkligen och då vill man fortsätta”(förälder)
- ”När det fungerar blir det lättare för alla så då vill man fortsätta”(pedagog)
- ”Jag har svurit många gånger under tiden men aldrig slutat att arbeta och tur
var det” (pedagog)
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
53
Effekter- vad säger eleverna?
 - ”Eeh.. det var.. asså, jag hade väldigt mycket att göra innan jag fick
hjälp. Och det var svårare att veta exakt vad jag skulle göra för att.. ja,
komma ikapp och så. Så det var ju lättare när… jag lärde mig att planera
med Nytorpsmodellen…för att då fick jag ju allting gjort som jag skulle
ha gjort. För annars, jag hade jättemycket rester och saker som jag inte
hade gjort, som jag bara lät vara för jag orkade inte... ja..”
 ”Nytorpsmodellen är väl.. liksom den är ett hjälpmedel som gör det
lättare. Så att man vet exakt vad man ska göra, när man ska göra det
och man behöver aldrig liksom tänka mer på det än mer att kolla på den
ibland och liksom - ja, idag ska jag göra det, okej då vet jag. Och att man
på så sätt.. ja, planerar in hur det är... Om det är nån viktig händelse så
står det kanske det, typ prov - ja, då kommer jag ju ihåg det…”
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
54
Vad krävs? Utmaningar med modellen.
 Mycket engagemang och vilja
 Kunskap, kompetens och förståelse
 Att ALLA är med
 Rektor måste prioritera och följa upp arbetet
 Tid att reflektera över dokumentationen så att den blir en del
av arbetsredskapet
 Tid att analysera det som går bra
 Mod att utvecklas i samarbete med andra
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
55
Utgångsvärde (pre/post) Nytorpsmodellen
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
56
Skolans styrkedja
K
A
R
T
L
Ä
G
G
N
I
N
G
HUVUDMANNANIVÅ
ORGANISATIONSNIVÅ
GRUPPNIVÅ
U
T
V
Ä
R
D
E
R
I
N
G
A
S
C
I
N
C
L
U
S
I
O
N
INDIVIDNIVÅ
Nuläge
Målsättning
Progression
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
57
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
58
ASC Inclusion






Lärandespel
Hög-låg fungerande barn
Uttryck(Inte bara igenkänning)
Internetbaserad plattform
Ansikte, kropp och röst
Får tillbaka feedback från
systemet
 Könsfördelad feedback
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
59
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
60
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
62
Senaste teknologin för att kunna analysera hur barn uttrycker känslor.
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
63
Senaste teknologin för att kunna analysera hur barn uttrycker
känslor.
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
64
Skolans styrkedja
K
A
R
T
L
Ä
G
G
N
I
N
G
HUVUDMANNANIVÅ
ORGANISATIONSNIVÅ
GRUPPNIVÅ
U
T
V
Ä
R
D
E
R
I
N
G
S
K
O
L
K
O
N
T
A
K
T
INDIVIDNIVÅ
Nuläge
Målsättning
Progression
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
65
SKOLKONTAKT
Ett utvecklingsarbete på KIND
(prof. Sven Bölte,
leg.psy Steve Berggren,
leg. psy Christina Coco och
ped./skolsamordnare Anna Borg)
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
66
SKOLKONTAKT- bakgrund
 Ca 15% av elever i skolan visar på svårigheter avseende social
kompetens (CASEL, 2003, Lewis; Lewis-Palmer, Newcomer, Stichter &
Sugai 2004)
 Studier har visat på samband mellan social kompetens, relationer med
jämnåriga och skolframgång (Welsh et. al 2001)
 Låga skolresultat associerat med dåligt mående i vuxenliv t.ex.
drogberoende, magsår, olyckor (Almquist, 2013)
 Avsaknad av tidiga och riktade interventioner kan leda till mobbing,
ensamhet, hemmasittande, ”skolfobi” och kan utveckla sekundära
psykiatriska symtom (Skolinspektionens rapport bl.a. 2012, 2014)
 Individer med AST tenderar underprestera i skola eller på
arbetsmarknaden i relation till dess IQ (Howlin & Goode, 2004)
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
67
SKOLKONTAKT-bakgrund
KONTAKT
 (Pilotstudie genomförd i Tyskland och i Sverige med lovande resultat)
 Pågående klinisk utprövning (analysfas) av en manualbaserad, strukturerad
social färdighetsträning i grupp (RCT-multicenterstudie)
 Ett forskningsprojekt i samarbete mellan KIND och BUP (projektansvarig
professor Sven Bölte och
projektkoordinator Nora Choque Olsson)
 Barn/ungdomar med HF AST och komorbiditet (ADHD,
depression och ångest)
 Barn-och tonårsgrupp; kort och lång behandling
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
69
SKOLKONTAKT- bakgrund
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
Positiv men
begränsad effekt
av interventioner
och ev.
metodbrister
Rek.: genomföra
insatserna i
förändringsfaser i
livet, ökad
frekvens, i
klassrummet, var
trogen sin metod,
använd
engagerande
övningar
70
Social och emotionell träning, SET
 SET- ett material som använts i vissa skolor i Sverige
 Ibland schemalagt som ”livskunskap” men åtfinns ej i läroplanen
 Kritik från Skolinspektionen bl.a.
- ej anpassat till individen utan
metod togs in i sin helhet i skolor
- ev. öka risken för förekomst av kränkande
behandling
- ej tillräckligt studerat
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
71
Från KONTAKT till SKOLKONTAKT
 Anpassa KONTAKT till skolans miljö, dvs SKOLKONTAKT
 Skapa en manual för skolans personal
 Bibehålla metodens grundidé men med vissa förändringar
 Applicera och utvärdera interventionen (dess genomförbarhet) på
gymnasieskola dvs HF tonåringar
Bland annat:
- Fokus på konkreta beteenden
- Fler direkt skolrelaterade sociala färdigheter
- Övergång/”transition” till barndom-tonår/tonår-vuxenliv
- Ej krav på diagnos men dock sociala svårigheter
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
72
SKOLKONTAKT- en insats som vissa elever har
behov av
Krav på ett dokumenterat individuellt behov i rel. till SKOLKONTAKT som
insats
1. Extra anpassning
SKOLKONTAKT som en extra anpassning för vissa elever. Kan föregås
av en individuell kartläggning.
2. Särskilt stöd
SKOLKONTAKT som en insats och en del av ett åtgärdsprogram för
vissa elever. Behöver föregås av en individuell kartläggning och ett
rektorsbeslut om åtgärdsprogram.
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
73
SKOLKONTAKT- ett pågående utvecklingsarbete
 Manualbaserad strukturerad intervention utifrån KBT-principer
 3ggr/vecka (tot. 2h/vecka) under 13 veckor och en ”boostervecka”
 Varje vecka har ett eget tema
 Veckoutskick till föräldrar och närmaste lärare
 Grupp på 4-8 deltagare och 2-3 gruppledare (skolpersonal under
handledning)
 Både generella och individuella mål (hjälper till att matcha intervention
med individens behov)
 Tydlig struktur, ramar och upprepning samt feedback från gruppledare
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
74
Att arbeta med
SKOLKONTAKT
 Manualbaserad, strukturerad social
färdighetsträning i grupp.
 Manual för gruppledare i skolan att
följa med allmän info, schema,
gruppveckobeskrivningar, PPTs och
känslouttryck samt termometer
 Handledning
 Arbetsbok för deltagare med allmän
info, schema, PPTs, hemuppgifter,
känslouttryck och termometer samt
stjärnor
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
75
SKOLKONTAKTs syfte
SKOLKONTAKT syftar till att förbättra och deltagarna får träna på:
Social interaktion
och
kommunikation
Problemlösning
Ansiktsmimik och
kroppsspråk
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
Konflikthantering
Social kompetens
Förstå sin egen
roll i sociala
sammanhang
Ögonkontakt
Lyssna på andra
och berätta för
andra om sig
själv
Självförtroende
76
SKOLKONTAKTs
verktyg och övningar
För att träna och förbättra sociala färdigheter använder SKOLKONTAKT
olika verktyg och övningar bland annat:
Gruppdiskussioner
Charader
Beteendeanalys
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
Rollspel
Samspelsövningar
Termometern
Förståelse för
känslouttryck
Gruppaktiviteter
Känslouttryck
77
SKOLKONTAKT- gruppövning för känslouttryck
 Olika sätt att öva på att känna igen, uttrycka och förstå känslouttryck
 Bl.a. genom gruppövningar som rollspel, charader, diskussion kring
icke-verbal kommunikation utifrån olika filmsnuttar
- ”EU-motion”
- Scen ur spelfilm t.ex. ”Love Actually”
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
78
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
SKOLKONTAKTs upplägg
Fasta inslag: inlednings- och
avslutningsrunda, utskick till
föräldrar och lärare, hemuppgifter,
fika, dagordning, coachning av
hemuppgifter
Återkommande: psykoedukation,
gruppregler, gemensam aktivitet,
fördjupad temadiskussion
Valbara inslag: temadiskussioner
inklusive ev. fördjupad
temadiskussion och gruppövningar
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
•
•
•
•
•
•
Session 11:2
Inledningsrunda
Coachning av hemuppgift
Temadiskussion: Vilka
förändringar kan man förvänta sig
i skol- och arbetssammanhang
(t.ex. vikarie, schemaändring,
studiedagar, brandlarm)?
Ev. fördjupning: Hur kan man
hantera och vilka strategier kan
man ha för de förändringar som
sker i skol- och
arbetssammanhang?
Fika
Avslutningsrunda
80
Utvecklingsarbetet SKOLKONTAKT i Strängnäs
 6 deltagare från Thomasgymnasiet, Strängnäs
 Majoriteten av dessa ungdomar har diagnos inom AST och/eller annan neuropsykiatriskt
funktionsnedsättning men med en normalbegåvning
 Har behov att stärka sina sociala färdigheter
 Alla elever hade rätt att tacka nej till deltagande i SKOLKONTAKT eller avbryta deltagande.
 Alla har genomgått en pedagogisk utredning som grund till sitt deltagande i SKOLKONTAKT
 Gruppledare för utvecklingsarbetet SKOLKONTAKT är 3 personer (skolpersonal) från
Thomasgymnasiet, Strängnäs
 Alla har genomgått utbildning i KONTAKT/SKOLKONTAKT (1 heldag)
 Under handledning (1 dag/månad) av pedagog Anna Borg och psykolog Christina Coco från KIND i
Stockholm. Professor Sven Bölte, KIND, är ansvarig för SKOLKONTAKT
 Mål: att testa metodens genomförbarhet och undersöka preliminär effekt
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
81
Röster från utvecklingsarbetet SKOLKONTAKT
 ”Ett bra verktyg för lärare kring sociala färdigheter: viktigt i och med nya utmaningar bl.a.
med sociala medier” (Muntlig utvärdering med familjerna)
 ”Bra att det skedde under skoltid, en förutsättning- hade inte hänt annars” (Muntlig
utvärdering med familjerna)
 ”Ja, jag skulle rekommendera SKOLKONTAKT till någon annan. Det är bra för lärare och
elever att få bra verktyg att arbeta med. En mall för flera skolor.” (Kille 18 år)
 ”Jag har blivit bättre på ögonkontakt och på att fortsätta ett samtal” (Tjej 17 år)
 ”Hon är mer aktiv i samtal och har t.o.m. mycket lättare att inleda egna
samtal”(gruppledare om tjej 17 år)
 ”Gruppledarna (pedagogerna) är mycket positiva till att de får kompetensutveckling och fler
verktyg och teoretisk grund i sitt arbete” (Rektor och biträdande rektor, Thomasgymnasiet)
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
82
Skolans styrkedja
K
A
R
T
L
Ä
G
G
N
I
N
G
HUVUDMANNANIVÅ
ORGANISATIONSNIVÅ
GRUPPNIVÅ
U
T
V
Ä
R
D
E
R
I
N
G
T
R
A
N
S
I
T
I
O
N
INDIVIDNIVÅ
Nuläge
Målsättning
Progression
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
83
TRANSITION
vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Stöd inriktat för unga vuxna med ADHD eller autismspektrumtillstånd
(AST) för att förebygga arbetsmarknadsmarginalisering och
utanförskap.
KIND, Norra och Södra Stockholms psykiatri, Habilitering och Hälsa
Christina Coco, Sara Brown, Steve Berggren,
Tatja Hirvikoski, Ulf Jonsson, Sven Bölte
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
84
Vad är TRANSITION - projektet?
 Preventiv psykoedukativ träningsmetod i grupp och
individuellt för äldre ungdomar och unga vuxna med ADHD
eller AST (17-24 åå)
 Under utveckling - resultera i standardiserat och
manualiserat program - tillämpas flexibelt i olika
verksamheter/sammanhang
 TRÄNA konstruktiva lösningsstrategier för sådant som utgör
utmaningar och risker för individer med ADHD eller AST
 Efter piloteringen skall metoden kunna utprövas i en
storskalig randomiserad kontrollerad interventionsstudie
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
88
TRANSITION och skolan?
 Har alla gymnasieelever de färdigheter som behövs för att gå ut i vuxenlivet?
 Hur kan skolan hjälpa elever på väg ut från gymnasiet?
 Ev. möjlighet med TRANSITION som extra anpassning eller insats genom
särskilt stöd?
 Ev. enskilt eller som en påbyggnad till SKOLKONTAKT?
 TRANSITION fortfarande i ett utvecklingsskede med som förhoppning att vara
en metod som ska kunna anpassas till skolan
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
90
Skolans styrkedja
K
A
R
T
L
Ä
G
G
N
I
N
G
HUVUDMANNANIVÅ
ORGANISATIONSNIVÅ
GRUPPNIVÅ
INDIVIDNIVÅ
Nuläge
U
T
V
Ä
R
D
E
R
I
N
G
K
O
G
N
I
T
I
V
T
S
T
Ö
D
Målsättning
Progression
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
91
Kognitivt stöd: möjliga områden i skolan
Bl.a.
 Kompenserande interventioner
 Anpassningar i miljön
 Förebyggande interventioner
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
92
Kognitivt stöd i skolan?
 Rapport från Skolverket 2014 (Vägledning för elevhälsan), bl.a. med syfte att
bidra till en ”hälsofrämjande skolutveckling och undanröja hinder för enskilda
elevers lärande”
 Begränsad vägledning om att
kognitiva hjälpmedel kan hjälpa
elever att klara sin skolgång
 Rapport från Myndigheten för
delaktighet (2014, Arbetsterapeut i
skolan): teknikstöd kan underlätta för många elever men tekniken behöver
anpassar efter den enskilda eleven, arbetsterapeuter kan komplettera
specialpedagoger/speciallärares och elevhälsans kompetens
 Debatt: vad är kommunens och vad är landstingets ansvar?
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
93
Avslutningsvis
Ett case- ”Guldtröjan”
Wikimedia commons
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
95
:Nybergh
2015-10-27 Steve Berggren Christina Coco Anna Borg
96