1. No category

R a l ly ly d n a d
hundsporter
Hundägarnas nya
Att tävla rallylydnad blir allt populärare. 2014 gjordes det hela 22.831 officiella starter i
Sverige. Det är en ökning med 49 procent på ett år. Men trots att även tävlingarna var
fler är det vanligt med bortlottningar. Uppsala Hundungdom, som arrangerade en
inomhustävling med samtliga klasser i början av februari, lyckades dock ordna det så
att alla anmälda ekipage fick starta.
Text: Mari Edman
Foto: Robert Widholm
Förra året tävlade 4.695 hundar rallylydnad i Sverige, alltså 28 procent
fler än 2013. I snitt gjorde dessa hundar fem starter var. Och hade det
inte varit för att det är så vanligt med bortlottningar hade det totala antalet officiella starter, 22.831, förmodligen varit ännu högre.
Till exempel så var Uppsala Hundungdom tvungen att lotta bort 90
ekipage när klubben i februari förra året arrangerade en tävling med
alla fyra svårighetsklasserna i Stockholms Hundsportcentrum i Upplands Väsby norr om Stockholm. I år, när klubben vid samma tidpunkt
arrangerade en likadan tävling i samma hall, fick den ungefär lika många
anmälningar, det vill säga 230 ekipage.
Inställd på att lotta bort
– Jag var ganska inställd på att bli tvungen att lotta bort i år också. Men
två av domarna föreslog att vi skulle göra banorna lite mindre, så att vi
fick plats med tre istället för två, och att domarna skulle anpassa sin
banläggning efter det, berättar Elisabeth Sterner.
Men om förslaget på nya regler som nyligen var ute på remiss går
igenom kommer det inte gå att göra så här i framtiden, eftersom SBKs
rallylydnadsgrupp föreslår att ordet ”bör” i meningen ”Banområdet bör
inte vara mindre än 15 x 25 meter” ska bytas ut mot ”ska”.
– Först tyckte jag att förslaget var bra, men nu känns det som att man
kanske målar in sig i ett hörn. Visserligen behöver mästarklasserna sjukt
mycket större banor än nybörjar- och fortsättningsklasserna, men om
arrangörer och domare bara kommunicerar går det att ha lite mindre
banor. Det som inte är bra är om domarna inte är informerade i förväg
och tvingas göra panikändringar i sista stund, förklarar Elisabeth.
Det var hon som skötte alla förberedelser inför tävlingen i Stockholms Hundsportcentrum, det vill säga planerade tävlingsdagen, skaffade funktionärer och priser.
– Det tog mig en halvtimme att få ihop ett tidsschema. Jag har en mall
som jag räknar efter. I nybörjar- och fortsättningsklass räknar jag på
3,5 minut per ekipage och i avancerad- och mästarklass på 5 minuter.
Cirka 20 ekipage behöver totalt 20 minuters banvandring, beskriver Elisabeth.
För henne var det inget alternativ att inte ansöka om att få arrangera alla klasser.
– Man vet ju ändå inte vilka klasser som kommer att bli stora, förutom nybörjarklassen. Och den vill jag definitivt ha med när jag ordnar
tävling. Men för att ingen ska bli alltför besviken skriver jag alltid tydligt i inbjudan i SBK tävling att det finns en risk för att vi måste lotta
bort ekipage, förklarar hon.
Hoppade in och dömde
I år slapp Uppsala HU alltså det. För Elisabeth pusslade ihop det och
hoppade in och dömde ett par klasser själv.
– Jag hade tänkt stå som reservdomare, ifall någon av de andra blev
sjuk. Men det var svårt att få tag i domare tre veckor före tävlingen. Är
man ute i god tid brukar det inte vara några problem. Jag tycker att det
är kul att ta in långväga domare, men det blir så klart dyrare med tanke på resor och boende. I det här fallet kostade hallen mycket att hyra, så vi var tvungna att tänka på ekonomin och valde därför att bara
ha domare från Uppland och Stockholm, säger Elisabeth Sterner.
Hon berättar att rallylydnadstävlingar är en av Uppsula HUs större inkomstkällor nu för tiden. Klubben har arrangerat en eller två
tävlingar per år sedan Elisabeth, efter att ha tjänstgjort som skrivare ett tag, utbildade sig till tävlingssekreterare hösten 2012. Året efter utbildade hon sig även till domare.
Då var rallylydnaden två år gammal som officiell sport och det fanns
När Elisabeth
Sterner tre
veckor före
tävlingen inte
lyckades få tag
i någon mer
domare
bestämde hon
sig för att
hoppa in och
döma själv, så
att alla som var
anmälda till
tävlingen skulle
få starta. Här
leder hon
domargenomgången i en av
fortsättningsklasserna.
68
hundsporter
”folksport”
Elisabeth Sterner skötte alla förberedelser inför Uppsala Hundungdoms tävling den 7 februari: ”För mig
har rallylydnad varit en jättebra inkörsport till tyngre droger, det vill säga andra hundsporter.”
endast cirka 40 domare i landet. Nu är de så klart fler, men på vissa
håll i landet kan det fortfarande vara svårt att få tag i tillräckligt många
domare.
– Första året dömde jag 800 ekipage, vilket blir cirka 16 tävlingar.
Men det var lite nyhetens behag. Nu dömer jag inte lika mycket, säger Elisabeth.
slapp också fixa folk som skötte parkeringen och kaféet, för det gjorde personalen på Stockholms Hundsportcentrum.
Elisabeth tycker att det är underbart att hallen finns och går att utnyttja på så många sätt. Å andra sidan menar hon att det nog inte var
så dumt som det var förr, då hundarna fick en naturlig viloperiod under vintern.
Inkörsport till andra sporter
Tävlingar året om
Hon kom i kontakt med sporten i samband med en prova på-dag.
– För mig har rallylydnad varit en jättebra inkörsport till tyngre droger, det vill säga andra hundsporter. Jag skaffade min första hund,
en blandras, för fem år sedan. Nu har jag även en hund av bruksras
som jag tävlar bruks med. Min blandras är pensionerad från rallyn och
tävlar i dag lydnad, freestyle och heelwork istället.
Förutom Elisabeth var det ytterligare fyra domare som dömde på
Uppsala HUs tävling. Nybörjarklassen delades på tre och fortsättningsklassen på två domare, så totalt blev det sju klasser.
– Jag var noga med att kolla med domarna i förväg hur många ekipage som de ansåg att de kunde döma. Sofia Angleby svarade 50,
Carola Hag 60, Liss-Britt Elegård 40 och Caroline Gustafsson 60.
Jag dömde cirka 40 ekipage. Inklusive domarna var vi 16 funktionärer. Tre av dem var inhyrda skrivare, för klubben har bara två egna. Vi
Men nu för tiden kan alltså den som vill tävla året om göra det. Inte bara i rallylydnad, utan också i lydnad, agility och freestyle. Det har säkert
bidragit till att antalet starter per år ökar i de flesta hundsporter.
Och även om Elisabeth Sterner nu har upptäckt flera av dem, så
klappar hennes hjärta fortfarande lite extra för rallylydnad.
– Jag tror att sporten passar alla och den ger mycket hopp, för det
finns alltid en chans att klara sig och få ett kvalificerande resultat.
Det krävs inte en massa detaljpet, som snabba lägganden och ett
perfekt fotgående. Ändå tycker jag att det är en hel del lydnadsfolk
som har börjat tävla. Jag tror att det beror på att det innebär många
för dem nya moment. Lydnadsfolk gillar ju utmaningar.
För 25 år sedan var det just lydnad som var hundägarnas ”folksport”, men 2015 pekar alltså mycket på att det är rallylydnad som förtjänar det epitetet.
Enkät och
galleri på
nästa sida
69
hundsporter
Varför tävlar du
rallylydnad?
Camilla Alvesborg, Värmdö BK, som
tävlar med whippeten Herman i fortsättningsklass:
– Tidigare har jag tävlat rätt mycket lydnad, bruks och allt möjligt med en flatcoated retriever. Jag upptäckte rallylydnaden via min brukshundsklubb. Den
här sporten passar mig och min nuvarande hund perfekt. Vinthundar vill inte
nöta detaljer. Vi har tävlat för fjärde
gången i dag och det gick bra.
Diana Huuki, Märsta-Sigtuna BK, som
tävlar med dansk-svenska gårdshunden Valter i mästarklass:
– Lydnad, som jag tränade utan att våga tävla tidigare, kändes stramt. Men
när jag i rallyn fick prata kunde jag
slappna av mer. Nu tävlar jag i båda
sporterna. Rallylydnad är en helt annan
utmaning än lydnad. Förutom att hunden ska lyda, så ställs det höga krav på
förarprecision. Man kan också tjäna på
att vara taktisk och tänka: ”Vad ger
mest avdrag?” Eftersom jag tycker att
det är kul att bygga banor och titta på
alla olika raser som tävlar, så har jag utbildat mig till domare.
Ytterskorna fick alla ta av sig. För att mattan (Matting
Agility) ska hålla och förbli fräsch i hallen är det inomhusskor eller strumpläst som gäller.
Honnören är en obligatorisk och i vissa
fall poängmässigt avgörande skylt som
utförs i en ruta i anslutning till banan i avancerad klass och mästarklass. Konstigt
nog är det en ”vakt” och inte domaren
som övervakar vad hunden och föraren
gör där.
Carita Borneland, Södertälje BK, som
tävlar med irish softcoated wheaten
terrierna Lotta i nybörjarklass och Lisa i
fortsättningsklass:
– För att jag älskar att jobba med mina
hundar. Men på grund av mina knän
kan jag inte hålla på med agility längre.
Lydnad tycker jag är för tråkigt och allvarligt. Rallylydnad kan jag träna hemma och i trädgården. Det är en så lättillgänglig sport. Det arrangeras dessutom många tävlingar inom rimligt avstånd.
Rolf Hägne, Mälarö BK, som tävlar
med dvärgschnauzern Messi i mästarklass:
– Det är kul att göra något tillsammans
med sin hund och rallylydnad är en
otroligt trevlig tävlingsgren, med bra
gemenskap på tävlingar. Vi tävlar också
i lydnadsklass III och lägre klass spår,
och tränar specialsök. Men just nu blir
det mest rallylydnad, eftersom vi jagar
SM-kvalpoäng. Vi tränar fem dagar i
veckan. Jag gillar att de flesta momenten går att träna inomhus hemma.
Jenny Ohlsson, Nynäshamns BK, som
tävlar med flera shetland sheepdogar i
nybörjarklass, avancerad klass och,
med Winnie, i mästarklass:
–Rallylydnad är ett bra komplement till
agilityn. Just Winnie tävlar jag rallylydnad med för att hon har svårt att klara
tiderna i agilityklass III. Hon tycker helt
enkelt att rallylydnad är roligare, eftersom vi får arbeta närmare varandra.
Rallylydnad är definitivt vår sport.
Lotta Zanderholm, Nacka BK, som
tävlar med pinschrarna Skrållan i nybörjarklass och Ciwi i mästarklass:
– Att träna rallylydnad är ett bra sätt att
träna kontakt. Och jag behöver ha tävlingar som morot för att jag ska träna.
När vi tävlar får jag dessutom ett kvitto
på hur träningen går. I dag, på vår debuttävling, märkte jag till exempel att
jag behöver störningsträna mer med
min unga hund. Lydnad tycker jag är en
stel sport. Jag gillar att prata med mina
hundar. Vi tävlar även agility.
70
Banskissen är att bra att kunna studera
för dem som har svårt att hinna lära sig
banan under banvandringen.
Sekretariatet hade fullt upp hela dagen.
Banorna
ska vara utformade så
att det inte
spelar någon
roll ifall hunden är stor
eller liten,
snabb eller
långsam.
Det viktiga
är att både
hund och förare gör rätt.
För lite äldre
hundar är
sporten perfekt, eftersom den inte
är fysiskt ansträngande.
hundsporter
R a l ly ly d n a d
Väntan är
en stor del
av rallytävlandet.
Och de tre
banorna
gjorde att
det blev
rätt trångt i
Stockholms
Hundsportcentrum.
Skyltarna blir fler och svårare ju högre upp i klasserna som hunden avancerar. I mästarklass finns
det sammanlagt 78 skyltar, som hunden ska kunna utföra på eller från både höger och vänster sida
om föraren.
8:ans frestelser är en skylt som dyker
upp i fortsättningsklass. Den fanns
med i flera av banorna. Någon domare
hade valt att ha mjuka leksaker som
frestelser och andra valde burkar med
godisdoft.
Inroparen hade inte mindre än 220 ekipage, fördelade på sju klasser, att hålla ordning på.
Rasbredden är mycket stor
och även oregistrerade hundar
får tävla i rallylydnad. Förra
året gjorde 4.695 hundar
22.831 officiella starter.
”Filmare” är bra att ha med sig, för
den som vill lära sig av sina misstag
och har svårt att minnas exakt vad
hunden och man själv gjorde vid
varje skylt.
Banvandringen för cirka 20 ekipage tar 20 minuter. Första varvet går domaren med för att
förklara hur banan är tänkt att utföras och svara på eventuella frågor.
71