1. No category

Affärsjuridik
Entreprenadbestämmelserna ABT 06 jämförda med NLM 10
vid industriella anläggningsleveranser
Företag som normalt brukar använda sig av leveransbestämmelserna NLM 10
och andra liknande bestämmelser som är avsedda för industriella leveranser får
ibland krav på sig från beställaren att ABT 06 - eller någon gång AB 04 - ska
gälla för affären. Det inträffar särskilt ofta när beställaren är en kommun eller när
beställaren av annan anledning ofta upphandlar byggnadsentreprenader.
I denna promemoria kommenteras några viktiga punkter där ABT 06 avviker från
de industriella leveransbestämmelserna NLM 10 och där dessa avvikelser
medför ökat ansvar för leverantören eller på annat sätt är betungande eller
överraskande för denne. Kommentarerna är i viss utsträckning relevanta även för
AB 04. Det gäller dock inte undantagslöst eftersom ABT 06 och AB 04 på
åtskilliga punkter skiljer sig från varandra. På vissa punkter görs också
jämförelser med ABA 99, som är ett kontraktspaket utgivet av Teknikföretagen för
större eller mer komplicerade industriella anläggningsleveranser.
AB 04 och ABT 06
AB 04 är villkor avsedda för byggnads- anläggnings- och installationsentreprenader där entreprenörens åtagande är att utföra entreprenaden i enlighet
med ritningar och beskrivningar som beställaren - ofta genom en särskilt anlitad
konsult - tillhandahåller. Eftersom beställaren utför projekteringen har
entreprenören i princip inte något ansvar för entreprenadens funktion utan hans
ansvar begränsar sig till att fackmässigt utföra de föreskrivna arbetena.
ABT 06 har samma tillämpningsområde som AB 04 med den skillnaden att
villkoren förutsätter att det är entreprenören som ombesörjer projekteringen
utifrån en av beställaren tillhandahållen rambeskrivning vilken anger bestämda
funktionskrav. I enlighet härmed får entreprenören också ansvaret för att de av
beställaren angivna funktionskraven innehålls.
I båda bestämmelserna anges att de är tillämpliga vid anläggningsentreprenader.
Det kan ge intryck av att de är lämpliga för leveranser av industriella
anläggningar av den typ som ofta levereras med tillämpning av NLM 10 eller
ABA 99. Här handlar det dock om skilda anläggningsbegrepp. I ABT 06 och
AB 04 avses härmed i första hand broar, järnvägar, flygplatser etc., däremot inte
anläggningar som producerar nyttigheter såsom varor, kraft och värme. De skilda
tillämpningsområdena för entreprenadbestämmelserna, jämfört med
bestämmelser för industriella leveranser, medför att avtalsregleringarna avviker
från varandra i stor utsträckning. Det uppkommer därför automatiskt problem - i
första hand för leverantören/entreprenören - om en byggnadsentreprenadbestämmelse blir styrande för en industriell leverans.
Ibland har dock leverantören inget val. Om det alls ska bli någon affär är han
tvungen att godta de bestämmelser som beställaren åberopar. Ofta går det dock
att förhandla om enskilda punkter i bestämmelserna. Denna promemoria är
avsedd som ett hjälpmedel i sådana situationer.
1(6)
Affärsjuridik
ABT 06
Entreprenör – Leverantör
Det objekt som omfattas av parternas avtal benämns i ABT 06 och AB 04
”entreprenaden”. Den som ska utföra arbetet kallas följaktligen ”entreprenören”.
Motsvarande begrepp i NLM 10 och ABA 99 är ”anläggningen” och
”leverantören”. Båda dessa begreppspar förekommer därför i kommentarerna
nedan. Den köpande parten kallas i samtliga villkor ”beställaren”. Där inte annat
framgår avser hänvisningarna till kapitel och paragrafer i ABT 06.
Kapitel 1 OMFATTNING
1:1 Kontraktsarbetena och kontraktshandlingarna
Entreprenören har ett ansvar för att objektet kan användas för det syfte som
beställaren redovisat för honom. Finns det specifika krav i kontraktet gäller dock
dessa i första hand. Det är därför viktigt, särskilt när det gäller entreprenadens
centrala funktioner, att dessa anges på ett sätt så att det objektivt kan
konstateras om entreprenaden är avtalsenlig.
1:3 Motstridiga uppgifter
Vid motstridighet mellan funktionskrav i förfrågningsunderlag och teknisk lösning i
anbudshandling har funktionskravet företräde trots att anbudshandlingen annars
har högre prioritet. Entreprenören bör således, om han är osäker på om hans
föreslagna tekniska lösning motsvarar funktionskravet, uttryckligen reservera sig
häremot.
1:6 Ansvar för uppgifter
En part som tillhandahållit uppgifter, undersökningsmaterial eller tekniska
lösningar ansvarar för desamma. Godkännande av den andra parten påverkar
inte detta ansvar.
1:7 Förutsättningar
Observera att entreprenören enligt denna bestämmelse förutsätts att genom
besök skaffa sig kännedom om förhållandena på arbetsplatsen samt även om
andra förhållanden som är av betydelse för hans anbud. Någon direkt skyldighet
för entreprenören att inställa sig på arbetsplatsen finns dock inte, men han kan
således inte för att undkomma ansvar för entreprenadens avtalsenlighet skylla på
omständigheter som han skulle ha upptäckt vid sådant besök eller annars borde
ha känt till. Beställarens ansvar för uppgifter han lämnat (1:6 ovan) inskränks
dock inte härigenom.
1:8 Beställarens tekniska lösning
En viss av beställaren föreskriven teknisk lösning ska i den delen anses
motsvara kontraktsenliga fordringar. Entreprenörens funktionsansvar för
anläggningen i övrigt bortfaller dock inte. Han måste därför på eget ansvar
undersöka vilka följdeffekter den av beställaren föreslagna tekniska lösningen får.
Kapitel 2 UTFÖRANDE
2:2 Kvalitets- och miljöarbete
Entreprenören är skyldig att upprätta en kvalitets- och miljöplan för
entreprenaden. Någon sådan skyldighet finns inte enligt NLM 10.
2(6)
Affärsjuridik
2:3 ÄTA-arbete
Entreprenören är skyldig att under entreprenadtiden utföra sådana ändrings- och
tilläggsarbeten (ÄTA-arbete) som föreskrivs av beställaren. Arbetena ersätts i
princip enligt de normer som gäller för övriga avtalade arbeten.
Entreprenören måste också acceptera att beställaren inskränker arbetenas
omfattning, s.k. avgående arbeten. Om vid en nettobedömning de avgående
arbetena överstiger tilläggsarbetena har entreprenören rätt till viss ersättning för
sin förlust, 6:11.
Enligt NLM 10 däremot kan beställaren inte ensidigt beordra ändringar.
Leverantören är endast skyldig att utföra sådana ändringar som parterna kommit
överens om och sådana ändringar som blir nödvändiga på grund av ändrad
lagstiftning eller praxis. Här kan även noteras att ABA 99 ger leverantören en mer
omfattande skyldighet att utföra ändringar, men inte så omfattande som enligt
ABT 06 och AB 04.
2:6, 2:7 och 2:8 Underrättelse om ÄTA-arbete
Anser entreprenören att en instruktion från beställaren innebär en ändring eller
om förhållandena nödvändiggör en ändring måste han omgående skriftligen
underrätta beställaren om detta. Underlåter han det har han enligt 2.8 inte rätt till
betalning för ändringen, såvida inte detta skulle vara oskäligt.
Även vid leveranser som utförs enligt NLM 10 är det naturligtvis viktigt för
leverantören att snarast möjligt underrätta beställaren om att leverantören anser
sig ha rätt till tilläggsersättning t.ex. på grund av att beställaren enligt
leverantörens mening framställt krav på tilläggs- eller ändringsarbeten. Även om
det där saknas uttryckliga preskriptionsregler kan leverantören få svårt att hävda
sin rätt till ersättning.
Kapitel 3 ORGANISATION
3:1 Ombud
Det ombud som vardera parten ska utse har behörighet att företräda sin
huvudman i alla frågor som rör entreprenaden, t.ex. att ingå bindande avtal om
ändrings- och tilläggsarbeten, att träffa ekonomiska uppgörelser etc.
Behörigheten är således betydligt mer vidsträckt än behörigheten hos den
representant som vardera parten ska utse enligt NLM 10 punkt 29. Dessa
representanter har endast behörighet att fatta beslut om montagearbetet på
anläggningsplatsen samt att motta meddelanden från den andra parten med
verkan att meddelandet ska anses ha kommit den mottagande parten tillhanda.
Kapitel 4 TIDER
4:7 Ansvarstid och garantitid + 5:5, 5:6
Skillnaderna i entreprenörens/leverantörens ansvarstid mellan å ena sidan
ABT 06 och AB 04 och å andra sidan NLM 10 är bland de viktigaste att beakta.
Enligt ABT 06 är ansvarstiden tio år från entreprenadens godkännande.
Ansvarstiden inleds med en garantitid om fem år för såväl arbete som material.
3(6)
Affärsjuridik
Om beställaren föreskrivit ett särskilt material eller en särskild vara - d.v.s. ett
visst fabrikat - så är garantitiden endast två år för dessa. Om en längre garantitid
för material eller vara gäller mellan material- /varuleverantören och entreprenören
så gäller den automatiskt även i relationen mellan entreprenören och beställaren.
Garantin innebär att det är entreprenören som har att bevisa att påtalade fel inte
beror på honom. Det ytterligare ansvar som entreprenören har efter garantitidens
utgång avser enligt 5:6 endast väsentliga fel vilka beror på entreprenörens
vårdslöshet. Dessutom är det beställaren som måste styrka att felet beror på
entreprenören, d.v.s. att felet är ursprungligt.
Regleringen i AB 04 såvitt avser ansvaret för fel är densamma som i ABT 06
utom på en punkt. I AB 04 är garantitiden endast två år för material och varor.
Men precis som enligt ABT 06 kan beställaren tillgodogöra sig eventuell längre
gällande garantitid mellan material- /varuleverantören och entreprenören.
Enligt NLM 10 punkterna 56 och 57 är garantitiden ett år med förlängd garantitid
på utbytta eller reparerade delar. Förlängningstiden är ett år räknat från
tidpunkten för avhjälpandet. Till följd av stupstocksregeln i punkt 66 har dock
leverantören enligt NLM 10 inget ansvar för någon del i anläggningen längre än
två år från övertagandet. Enligt ABA 99 är garantitiden två år från övertagandet
och två år från garantiavhjälpande för utbytta eller reparerade delar.
Stupstocksregeln skär där av ansvaret tre år efter övertagandet.
Kapitel 5 ANSVAR
5:2 Ansvar under entreprenadtiden (Förtida ibruktagande)
Beställaren har rätt att efter samråd med entreprenören ta entreprenaden i bruk
innan den i sin helhet är avlämnad. (Observera att samtycke inte krävs.) Detta
innebär typiskt sett en inte obetydlig risk för skador på entreprenaden, särskilt vid
entreprenader som avser industriella anläggningar. I och för sig svarar
beställaren för skada på entreprenaden till följd av brukandet, men diskussioner
kan lätt uppkomma mellan parterna rörande skadornas orsak och värdering.
Enligt NLM 02 (och ABA 99) leder ett förtida ibruktagande utan leverantörens
skriftliga medgivande till att anläggningen omedelbart anses övertagen och att
anläggningen därefter används på beställarens egen risk.
5:3 Vite vid försening
Enligt denna bestämmelse ska entreprenören vid försening betala vite till
beställaren för varje påbörjad vecka varmed entreprenören överskrider
kontraktstiden. Emellertid anges inte veckovitets storlek. Inte heller anges det
något maximum. Därför bör entreprenören se till att det i kontraktet bestäms ett
vite som anges som en viss procent av kontraktssumman, t.ex. 1 %. Dessutom,
och minst lika viktigt, bör ett tak anges, t.ex. 10 % av kontraktssumman.
5:5 och 5:6 Ansvar under respektive efter garantitid
Se ovan under 4:7.
5:13 Tredje man
Enligt denna bestämmelse är entreprenören ansvarig i förhållande till beställaren
för skada som drabbar tredje man till följd av entreprenaden. Annorlunda uttryckt
innebär detta att entreprenören i förhållande till beställaren bär produktansvaret
4(6)
Affärsjuridik
för entreprenaden. Om en skadedrabbad tredjeman utkräver ersättning av
beställaren för skada som entreprenaden orsakat honom kan således beställaren
regressvis utkräva motsvarande ersättning av entreprenören. Entreprenören
ansvarar dock inte om han kan bevisa att han inte rimligen kunnat förebygga eller
begränsa skadan.
Enligt NLM 10 punkt 68 har leverantören inget ansvar för skada på fast eller lös
egendom som anläggningen vållar sedan den efter övertagandet är i beställarens
besittning. Beställaren ska hålla leverantören skadeslös från anspråk från tredje
man avseende sådan skada. Sammanfattningsvis har NLM 10 en omvänd
reglering av produktansvaret jämförd med ABT 06.
5:23 Försäkringar
Entreprenören är skyldig att ha dels en allriskförsäkring för skador på
entreprenaden, dels en ansvarsförsäkring för entreprenadverksamhet.
Den förstnämnda ska gälla under entreprenadtiden och, i fråga om skador som
entreprenören ansvarar för, i minst två år sedan entreprenaden godkändes.
Beställare som också är byggherre ska vara medförsäkrad. Försäkringsbeloppet
ska motsvara entreprenadens återanskaffningsvärde inklusive arbete.
Ansvarsförsäkringen ska gälla under entreprenadtiden och under minst två år
sedan entreprenaden godkändes. Försäkringsbeloppet får vara lägst 200
prisbasbelopp.
För båda försäkringarna gäller att självrisken får vara högst tre prisbasbelopp.
NLM 10 saknar regler om försäkringsplikt. Leverantören har dock i praktiken alltid
en montageförsäkring och en ansvarsförsäkring.
Kapitel 7 BESIKTNING
Reglerna om hur entreprenaden respektive anläggningen avlämnas är i grunden
olika i ABT 06 och NLM 10.
Enligt ABT 06 (och AB 04) ska entreprenaden före avlämnandet genomgå en
slutbesiktning för att avgöra om entreprenaden är avtalsenlig. Besiktningen utförs
av en besiktningsman som beställaren utser.
Enligt NLM 10 ska i stället leverantören i beställarens närvaro och med dennes
medverkan genomföra ett övertagandeprov som visar om anläggningen uppfyller
avtalade krav. Detsamma gäller i ABA 99 men där används termen ”provdrift” för
att beteckna den funktionsprovning som leder fram till övertagandet.
I begreppet besiktning ligger att det ska ske en okulär kontroll av objektet. När
entreprenaden avser en industriell anläggning kommer det dock att krävas någon
form av funktionsprovning under drift av anläggningen. Parterna bör därför i
kontraktet noggrant ange hur detta ska ske, under vilken tid och vad som ska
uppnås för att entreprenaden ska bli godkänd med avseende på de avtalade
funktionerna. I annat fall är det upp till besiktningsmannen att avgöra hur och i
vilken omfattning entreprenaden ska undergå funktionsprovningar, vilket gör att
5(6)
Affärsjuridik
entreprenören i hög grad blir beroende av den av beställaren utsedde
besiktningsmannens objektivitet och kompetens.
Kapitel 9 och 10 TVISTELÖSNING
Enligt ABT 06 (och AB 04) ska tvister avgöras av allmän domstol såvida inte det
omtvistade beloppet överstiger 150 prisbasbelopp, vilket 2010 motsvarar
6 360 000 kronor. Tvister om högre belopp ska avgöras genom skiljeförfarande.
Dessutom erbjuder bestämmelserna i kapitel 10 en möjlighet till ”förenklad
tvistelösning”. Denna innebär att parterna gemensamt utser en skiljeperson som
efter en begränsad prövning meddelar sitt beslut. Part som inte är nöjd med
beslutet kan dock anmäla missnöje och låta tvisten slutligt avgöras enligt regeln i
kapitel 9.
Enligt NLM 10 ska tvister generellt avgöras genom skiljeförfarande.
Enligt ABA 99 ska tvister avgöras genom skiljeförfarande enligt Stockholms
Handelskammares Skiljedomsinstituts regler. Tvister avseende mindre än en
miljon kronor ska därvid avgöras enligt institutets regler för förenklat
skiljeförfarande. Det sistnämnda innebär att man endast har en skiljeman, att
skriftväxlingen begränsas och att skiljedomen ska meddelas inom tre månader
efter att skiljemannen utsågs. Till skillnad mot den förenklade tvistlösningen enligt
ABT 06 rör det sig dock här om ett slutligt avgörande som inte kan överklagas.
Vad som generellt är att föredra beror på flera faktorer, varför det inte är möjligt
att generellt förorda en viss form av tvistlösning. Några av fördelarna med
skiljeförfarande är att det är snabbare och ger möjlighet att utse skiljemän med
erfarenhet av de frågor som tvisten avser samt att förfarandet omfattas av
sekretess. En fördel med allmän domstol är å andra sidan att det är billigare att
inleda tvisten, vilket kan göra förfarandet mer lämpat för mindre tvister och när
beställaren innehåller slutlikviden, en tvistesituation som inte är alltför ovanlig.
De regler som ABA 99 innehåller utgör en ganska vanlig kompromiss som på ett
rimligt sätt balanserar kraven på snabbt och ”billigt” avgörande med kraven på
rättssäkerhet. Exempel på formuleringar av skiljeklausuler finns på
www.chamber.se.
6(6)