1. No category

E-tidningen
ÖTs historiska arkiv
Kontakta oss
Prenumerationer
Annonsera
Läsarmaterial
onsdag 25 februari 2015, vecka 9
Jakobstad kl. 10
+2°
Hejsan! Denna onsdag är det
jag som webbar. Har du ett
tips som vi kan skriva om?
Hör gärna av dig genom att
klicka på namnet eller ring 06 7848 479.
Vind: 6 m/s
Siw Högnäs
INRIKES
Startsida
Nyheter
Webb-TV
Väder
TV-tablåer
Sportissajten
A till Ö
Foto: Lehtikuva Jägarnas parad på Vasa torg efter landstigningen på Vasklot.
1/9
Jägarna ledde Finland
till självständighet
För hundra år sedan anlände de första jägarna till Tyskland för att få
militär utbildning.
Publicerad 25 februari kl 05:01
0
Jägarna kom senare att få en avgörande roll då Finland blev
självständigt, i krigen under självständighetsprocessen och då
Finlands försvarsmakt bildades.
– Oberoende av vad man anser är jägarnas roll i Finlands historia
synnerligen betydande, säger Lasse Laksonen som är docent i
krigshistoria vid Försvarshögskolan.
Den nationalitetstanke som uppstod i slutet av 1800-talet var en
viktig orsak till att jägarrörelsen föddes. Enligt Föreningen
Jägarbataljon 27:s traditioner ville det ryska tsardömet avskaffa
storfurstendömet Finlands autonomi. Det uppstod en antirysk
sinnesstämning i Finland.
Rörelsen drev på Finlands självständighet och beslutade i
november 1914 att Finland bör lösgöra sig från Ryssland med
maktmedel. Eftersom det inte gick att utbilda eller beväpna sig i
hemlandet, Sverige eller Danmark vände sig till Rysslands fiende
Tyskland.
De första jägarna anlände till Tyskland norr om Hamburg den 25
februari 1915. Så uppstod den 27:e Kungliga preussiska
jägarbataljonen. Totalt reste närmare 2 000 finländare till Tyskland
för att utbilda sig.
Utbildade soldater mot "hemgjord" armé
Så här firas
jägarutbildningen i
Finland och Tyskland
I Finland
I infanterimuseet i S:t Michel
ordnas en utställning som
fokuserar på jägarna under åren
1915–1944.
Yles Elävä arkisto har publicerat
jägarintervjuer gjorda på 1960och 1970-talen.
I Tyskland
Torsdagen den 26 februari
ordnas ett seminarium som
behandlar jägarutbildningen och
första världskriget i Hamburg.
Diskussionsinledare är bland
andra professorerna Martti
Häikiö och Kari Hokkanen.
I jägarnas utbildningscentral,
nuvarande Hohenlockstedt
ordnas flera minnesevenemang
27–28 februari. I dem deltar
enheter ur Finlands
försvarsmakt.
Sök
I det finländska inbördeskriget deltog 1 261 jägare på de vitas sida.
De utbildade och erfarna soldaternas roll i de vitas seger var
betydande.
– Jägarna bildade det avgörande ledarmaterialet som påverkade
slutresultatet i kriget, säger Laaksonen.
Han påminner dock om att tanken på att jägarna skulle ha varit en
monolitisk enhetlig grupp är en myt. Interna konflikter syntes i
senare krig i form av tvister mellan olika kommendörer.
– Det rörde sig om nästan 2 000 män som representerade alla
samhällsgrupper. Den svenskspråkiga akademiskt utbildade delen
av jägarna klarade sig bättre och kom bättre överens med tyskarna
än de finskspråkiga med arbetarbakgrund.
Den 27 februari ordnas en
historiedag i Hohenlockstedt med
en konsert av Gardets musikkår
samt en traditionsmarsch där
finländska värnpliktiga från
jägarbataljonerna deltar.
Lördagen den 28 februari ordnas
den officiella
minneshögtidligheten i
Hohenlockstedt. Förutom en
avdelning från Finlands
försvarsmakt har också anhöriga
till jägarna inbjudits.
I vinstparaden i Helsingfors red de vitas överbefälhavare general Mannerheim i täten.
Men relationerna mellan jägarna och Mannerheim som hade fått sin utbildning i ryska
armén var inte problemfri.
– Mannerheim hade tidigare krigat vid Rysslands östgräns mot tyskarna och han gillade
inte tyskarna. Under inbördeskriget ville Mannerheim splittra de erfarna jägarna på olika
enheter.
Närmare 40 000 människor fick sätta livet till under inbördeskriget, terrorn och i
fånglägren. Tudelningen av folket satte sin prägel på det självständiga Finland. Det sägs
att först Vinterkriget enade det finländska folket. 730 män från Jägarbataljon 27 deltog i
det kriget, främst på ledande officersposter.
Text FNB
Rekommendera
Dela
0
Tweeta
0
Kommentarer
Regler för kommentarer
Inga kommentarer.
Kommentarerna är ett forum för att
diskutera artikeln och de tankar som
artikeln ger upphov till, samt tillföra
ny kunskap i ämnet.
Prenumerera på kommentarer till denna artikel
Kommentera artikeln
Samtliga kommentarer
förhandsmodereras. Modereringen
sker med jämna mellanrum, förutom
mellan 01.00 och 08.00 då ingen
moderering och således ingen
publicering av kommentarer sker.
Rolle Mattsson
Kommentar
Du får inte skriva kommentarer som
bryter mot någon lag som tillämpas i
Finland: göra dig skyldig till
ärekränkning, sprida kränkande
uppgifter om andras privatliv, hetsa
mot folkgrupp, bryta mot
Skicka
MEST LÄST SENASTE VECKAN
Juha Sipiläs son har dött Anneli Auer frikänns
18 februari kl 10:49
19 februari kl 13:06
Unga sannfinländare
brände EU-flaggan