1. No category

Dags att agera mot
ungas psykiska
ohälsa!
Psykisk hälsa hos unga
Dialog och vägledning för bättre självkänsla
QQ
QQ
QQ
QQ
QQ
Konkreta metoder för att höja ungas självkänsla
och få dem att känna att de duger
Så kan du hjälpa unga att hantera stress och prestationskrav i dagens samhälle
Strategier för att hantera depression, oro och ångest
Så uppmärksammar du och arbetar förebyggande
med killars psykiska hälsa
Hör om beprövade sätt att möta ungdomar
med destruktiva nät- eller spelvanor
SAMARBETSPARTNER:
Moderator
LISA BENGTSSON
Mobbning — Nej tack!
Talare
LIV SVIRSKY
STHLM KBT
TOMAS OJALA
www.tojs.se
KARINA SOLAX STRIDH
Jämställdhetsstrateg
OSKAR FOLDEVI
Reconnect
MATHS ARNE EKSTRÖM
Nystart AB
IDA-KLARA JOHANSSON
PAULA BERGMAN
Region Jönköpings län
ALFRED SKOGBERG
Suicide Zero
CAJSA TENGBLAD
Cajsa Tengblad Education AB
Stockholm 8—9 februari 2016
LISA BENGTSSON
Mobbning — Nej tack!
www.teknologiskinstitut.se
Konferensprogram
Måndag 8 februari 2016
9.00 REGISTRERING MED KAFFE OCH SMÖRGÅS
9.30 MODERATOR LISA BENGTSSON INLEDER KONFERENSEN
Lisa Bengtsson är beteendevetare och driver företaget
Mobbning — Nej tack! där hon föreläser om mobbning
och psykisk ohälsa.
9.35
KARINA SOLAX STRIDH, jämställdhetsstrateg,
lärare och projektledare.
Karina har arbetat med systematiskt jämställdhetsarbete
med normkritisk inriktning och likabehandling i Gnesta
kommun och på Frejaskolan. Idag arbetar hon med mänskliga rättigheter
på Försäkringskassan samt håller föreläsningar och seminarier inom
områdena jämställdhet, likabehandling och normkritik i egen regi.
Hur kan vi bäst hantera ångest, oro och depression hos unga? Konkreta beprövade redskap
12.30 LUNCH
Psykisk ohälsa i form av ångest, depression och oro är vanligt
bland ungdomar. Personal inom skola och vård vittnar om
att det finns ett stort behov av verktyg och strategier för att
bemöta detta problem, som i längden kan leda till vidare
besvär så som social fobi och skolvägran. Hör psykologen
Liv Svirsky berätta om vilka konkreta redskap som finns för
att uppmärksamma och stötta en deprimerad ung människa.
Killar och psykisk ohälsa – så kan
vi arbeta förebyggande
QQ
QQ
QQ
QQ
QQ
En beskrivning av de olika ångeststörningarna samt depression
och hur de yttrar sig hos barn och ungdomar
Så kan vården/skolan identifiera ångest, oro och depression
Hur känner vi igen signalerna som gör att vi kan fånga upp
de unga i tid? Vilka praktiska verktyg finns?
Konsekvenser för individ och närstående — hur kan vi stötta?
13.30
Fler unga tjejer än killar söker hjälp för psykisk ohälsa, trots
att det är fler killar som begår självmord. En anledning till
detta kan vara att killar inte pratar om sina problem eller söker
hjälp, de håller ofta sina livsproblem för sig själva. Därför är
det viktigt att vuxenvärlden uppmärksammar killars psykiska
hälsa, så att det blir en signal till dem att det är okej att vara
sårbar även som kille.
QQ
QQ
QQ
QQ
QQ
LIV SVIRSKY, leg psykolog, leg psykoterapeut
med KBT-inriktning.
Liv är utbildad handledare i KBT samt författare av böcker om
parterapi, ångest hos barn och om föräldraskap. Hon arbetar i
privat regi med psykoterapier, handledning, föreläsningar och utbildningar.
11.00 BENSTRÄCKARE
11.15
Praktikfall från
hälsofrämjande normkritiskt arbete!
Så kan uppmuntran till kritiskt
tänkande kring normer och värderingar
stärka ungas psykiska hälsa
För att möjliggöra en jämställd utvecklingsmiljö där
ungdomar slipper leva upp till snäva mönster och ideal,
krävs att vi som arbetar med unga medvetandegör och
ifrågasätter rådande normer. Vi måste se kritiskt på dessa
för att undvika diskriminering och utanförskap. Karina
Solax Stridh inspirerar oss med erfarenheter gällande
hur det normkritiska arbetet konkret kan praktiseras.
QQ
QQ
QQ
Vad innebär ett normkritiskt perspektiv?
Vilken kunskap har vi om hur begränsande normer påverkar
ungas liv och utveckling?
Exempel från Frejaskolans normkritiska arbete med fokus på
våldsprevention och hälsofrämjande arbete
Även erfarenheter
från lyckat arbete med
ensamkommande
flyktingbarn!
Så kan vi samarbeta för att uppmärksamma killars psykiska ohälsa
Hur kan vi arbeta preventivt med unga pojkars/mäns psykiska hälsa?
Så kan du bemöta unga män som mår dåligt på bästa sätt
Varför är självmord vanligare hos unga killar?
”Värmlandsmodellen” — en kort presentation om hur HVB-hemspersonal för ensamkommande asylsökande flyktingungdomar
utbildas inom sex och samlevnad
TOMAS K OJALA, barn- och ungdomssjuksköterska,
Karlstads Ungdomsmottagning Druvan. Samordnare
på Hagfors Ungdomsmottagning, www.tojs.se
Tomas har träffat över 1 500 ensamkommande flyktingpojkar
sedan 2007 på deras HVB-hem. Landstinget i Värmland har sedan 2 år anlitat
honom som projektledare för att sprida sina erfarenheter inom länet.
14.30 FIKA
15.00
Så kan vi förebygga självmord
hos unga
Hör om lyckad
metod som kraftigt
minskar antalet
självmord!
Ungefär en tonåring i veckan tar sitt liv i Sverige. För att
minska självmorden bland unga är det viktigt att veta hur
du som personal inom vård eller skola kan förebygga dessa
allvarliga problem innan de inträffar. Hör Alfred Skogberg
berätta om hur du bäst kan uppmärksamma och bemöta
den psykiska ohälsan, samt lära dig att känna igen varningsklockor på ett suicidalt beteende.
Konferensprogram
Tisdag 9 februari 2016
QQ
QQ
QQ
QQ
Så minskade självmorden bland ungdomar i Miami med upp
till 100 procent — kan vi göra detsamma i Sverige?
Självmordets budskap — det vi måste lära oss av varje självmord
och vikten av händelseanalyser
Tre punkter som bör känneteckna suicidpreventionen i skolan
och i samhället
Vilka varningstecken bör skolpersonal uppmärksamma?
Och vad gör vi därefter?
ALFRED SKOGBERG, generalsekreterare, Suicide Zero.
Alfred är en av de två grundarna till Suicide Zero, en ideell
organisation som arbetar för att radikalt minska självmorden. Alfred har tidigare gjort ett uppmärksammat program
för Kalla Fakta, TV4, som handlade om självmord bland ungdomar och
som bidrog till att Sverige fick ett nationellt program för att förebygga
självmord. Alfred har även skrivit reportageboken När någon man
älskar tar sitt liv — tragedierna vi kan förhindra (Ordfront 2012)
15.45
Så kan vi arbeta hälsofrämjande
för flickors psykiska hälsa
Praktikfall med
forskningsbaserade
metoder
Stress, höga krav, oro, dålig sömn och nedstämdhet är vanligt bland unga tjejer och faktorer som kan bidra till känslor
av utanförskap och nedsatt självkänsla. Flickor med dessa
problem tenderar att falla mellan stolarna då de anses för
friska för BUP men ändå är i behov av mer stöd än vad bland
annat elevhälsan kan erbjuda. Därför har dansprojektet
Dansa utan krav initierats, vilket bygger på en forskningsstudie gjord i Örebro 2008-2011.
QQ
QQ
QQ
QQ
QQ
Bakgrund — psykisk ohälsa hos tjejer och vikten av fysisk aktivitet
Konceptet Dansa utan krav! För tjejer 13-18 år med psykosomatiska
problem
Så har vi använt oss av forskningsbaserade metoder
Implementering, utmaningar och resultat Prova på Dansa utan krav!
IDA-KLARA JOHANSSON, projektledare Dansa utan krav!
Sektion folkhälsa, Region Jönköpings län. Leg. arbetsterapeut och dansare med uppdrag och projekt inom
ramen för psykisk hälsa samt äldre och kultur.
PAULA BERGMAN, processledare inom kultur
och hälsa, Folkhälsovetare.
Sektion folkhälsa, Region Jönköpings län.
16.30 MODERATOR LISA BENGTSSON AVSLUTAR KONFERENSENS
FÖRSTA DAG
8.30 KONFERENSEN INLEDS AV MODERATOR LISA BENGTSSON
8.35
Mobbning – nej tack! Så kan vi arbeta mobbningsförebyggande
Mobbning är vanligt bland unga, cirka 7-8% av alla skolelever är utsatta. Det är ett allvarligt problem som kan
få mycket omfattande konsekvenser för den som utsätts.
Mobbning leder ofta till depression, ångest, självskadebeteenden och självmordstankar. Alla vuxna som kommer
i kontakt med grupper av unga behöver arbeta mobbningsförebyggande genom attityder och förhållningssätt. Lisa
Bengtsson som själv har varit utsatt för mobbning och haft
ett självskadebeteende, berättar mer om ämnena och hur
du aktivt kan arbeta för att förhindra och bemöta dem.
QQ
QQ
QQ
QQ
Hur kan du hjälpa de som blir utsatta för mobbning och
förhindra unga att utsätta andra för mobbning?
Mobbningens olika arenor – i skolan, på nätet och fritiden
Konsekvenserna av mobbning om vi inte tar upp problemet i tid
Konkreta verktyg för hur vi kan förebygga mobbning
LISA BENGTSSON, beteendevetare, Mobbning – Nej tack!
Lisa arbetar bl.a. som föreläsare om sin egen erfarenhet
kring mobbning och att ha ett självskadebeteende. Hon
föreläser främst för vuxna om att ge rätt verktyg och
information och kunskap så att vi kan hjälpa våra ungdomar att känna
sig trygga både på fritiden, hemma och i skolan.
Hur arbetar vi med att uppmärksamma
och bemöta självskadebeteende?
Ett självskadebeteende kan vara en följd av utsatthet där många
unga redan lider av svår ångest och på så sätt försöker döva
smärtan genom att avsiktlig göra skada på sin egen kropp.
Beteendet uppkommer främst i tonåren och mycket tyder på
att det blir allt vanligare och är därför ett viktigt ämne att
belysa och diskutera för de som möter unga i deras vardag.
QQ
QQ
QQ
Vad är ett självskadebeteende?
Hur många självskadar sig och varför?
Så kan vi, uppmärksamma, hjälpa och bemöta unga
med självskadebeteende
LISA BENGTSSON, beteendevetare, Mobbning — Nej tack!
10.00 FIKA
10.30
Lyssna till specialistkunskap om digitala livsstilar
och spelberoende
Hur inverkar ungas digitala livsstil på hälsa och
fungerande?
– Så kan vi hantera och bemöta ”skärmberoende”
Datorer och mobiler upptar en stor del av ungdomars vakna
tid. Det handlar om snabba belöningar och verklighetsflykt,
men också om sökande efter gemenskap och meningsfullhet
i en uppkopplad tid. Som förälder eller yrkesverksam är det
viktigt att ta hänsyn till livet online i mötet med ungdomar.
QQ
QQ
QQ
Hur ser ungas nät- och spelvanor ut idag?
Vad innebär det att leva uppkopplat och vilka följder får tiden
vid skärmarna?
Hur kan vi bemöta och stötta ungdomar med destruktiva
nät- eller spelvanor?
OSKAR FOLDEVI, leg. psykolog, Reconnect
Oskar har lagt mycket energi och tid på att specialisera sig
inom spelproblematik och det han valt att kalla ”hälsa för
uppkopplade”. Eftersom han har gedigen utbildning som
psykolog har han också förmågan att placera in den digitala livsstilen
i en helhet. Oskar arbetar med utbildning och rådgivning kopplat till
digitala livsstilar och spelande och är verksam som terapeut vid ett
behandlingshem för spelberoende.
11.30 LUNCH
12.30
Hör mer om vad
forskningen säger
om självkänsla!
Hur kan vi hjälpa våra unga till en sund självkänsla, gott självförtroende och sann självbild?
För att förbättra ungdomars psykiska hälsa är det viktigt
att få dem att känna att de duger som de är, att stärka deras
självbild och förbättra den negativa syn som de ofta har på
sig själva. En positiv självbild, självkänsla och ett gott självförtroende är grogrunden till psykisk hälsa. Cajsa Tengblad
berättar om de verktyg och strategier som du kan arbeta
utifrån i mötet med ungdomar som kämpar med dessa frågor.
QQ
QQ
QQ
QQ
Vad säger forskningen om vilka metoder som leder till en stabil
och ”lagom” god självkänsla?
Användbara verktyg och strategier för att stärka ungdomars
självkänsla och självbild
Hur ser vårt allmänmänskliga och grundläggande behov av
bekräftelse och kärlek ut?
Vad finns det för risker med för låg och för hög självkänsla?
CAJSA TENGBLAD, hälsopedagog, författare
och yrkesföreläsare
Cajsas passion är att förebygga psykisk ohälsa och hon
brinner för att möta ungdomar och ge dem redskap till att
hantera livet när det är tufft, något hon har arbetat med i över 20 år.
Cajsa har skrivit tre böcker som är fyllda av strategier för att uppnå
en bättre självkänsla och är prisbelönt för sitt arbete med att lyfta
fram frågor om psykisk ohälsa.
13.30
Så boostar
vi ungas mentala
hälsa!
Prestationsprinsessan – när duktigheten går
från att vara ett privilegium till att bli en piska
Pressen är stor på unga idag, många känner krav på sig att
uppnå social status, se bra ut, vara vältränade och lyckas
i skolan, helt enkelt göra allt rätt och vara ofelbar. Det är
viktigt att uppmärksamma unga på att prestation inte är
ett sätt att definiera deras värde.
QQ
QQ
QQ
QQ
Så kan du hjälpa unga att hitta vilan i egenvärdet i ett samhälle
där vi är vad vi gör
Att hitta balansen mellan krav och resurser, aktivitet och vila,
socialt liv och stillhet
Strategier för livet — så kan du ge redskap för att hantera livet
när det är tufft
Likabehandling — att behandla dig själv på samma sätt
som du behandlar dina vänner
CAJSA TENGBLAD, hälsopedagog, författare och yrkesföreläsare
14.30 FIKA
15.00
Ta del av konkreta
motivationsstrategier!
Stress och prestationskrav – hur kan vi hjälpa unga
att förhålla sig till samhället så som det ser ut idag?
Ungdomar har aldrig blivit mer störda i sina liv än nu. Skolarbetet är utsatt för hög konkurrens av exempelvis spel och
sociala medier, vilket på sikt kan leda till missade deadlines,
stress, sömnsvårigheter, skolk, låg självkänsla, depression,
avhopp och hemmasitteri. I denna föreläsning visar Maths
Arne Ekström de verktyg ungdomar kan använda sig av för
att hantera den verklighet de lever i, metoder som är lätta
att ta till sig och går att individanpassa.
QQ
QQ
QQ
QQ
Konkreta tips och redskap som hjälper unga att nå sin fulla potential
Vad är prokrastinering och hur kan en fokustaktik hjälpa vid detta
beteende?
Så kan vi öka ungas självmedvetenhet och förmåga till reflektioner
Forskningsbaserade motivationsstrategier för unga som ökar viljestyrkan att rusta sig för vuxenlivet
MATHS ARNE EKSTRÖM, skolkurator, psykoterapeut, Nystart AB
Maths Arne har arbetat i över 20 års tid med personlighetsutvecklande strategier på individ- och gruppnivå. Han har stor
erfarenhet av förändringsarbete med ungdomar och brinner
för enkla och lättförståeliga metoder med konkreta redskap som kan
stärka unga i deras vardag.
16.15 MODERATOR LISA BENGTSSON SUMMERAR
OCH AVSLUTAR KONFERENSEN
Psykisk hälsa hos unga
Dialog och vägledning för bättre självkänsla
Vi nås ständigt av rapporter om att unga mår allt sämre och att självmorden
ökar bland denna grupp. Så kan vi inte ha det! Det är högaktuellt att ta reda
på vad vi kan göra för att hjälpa och bryta den negativa trenden.
Många unga känner höga krav och brottas samtidigt med känslor
av otillräcklighet och låg självkänsla. Vi måste ta problemen på
allvar, våga ställa frågor och tala högt om svåra saker. Hur kan du
arbeta för att höja ungdomars självkänsla och få dem att känna att
de duger som de är? Hur känner du igen den psykiska ohälsan hos
unga och hur fångar du upp den i tid? Och när du väl har uppmärksammat ett problem, vilken beredskap behövs och vilket
ansvar har du som personal?
På konferensen ”Psykiska hälsa hos unga” får du som möter unga
i din vardag tillfälle att höra mer om de konkreta och hälsofrämjande verktyg som du kan använda dig av för att arbeta preventivt
med ungdomars psykiska hälsa. Ta chansen att lyssna till insatta
experters kunskaper, självupplevda erfarenheter och lärorika
praktikfall.
Varmt välkommen!
Sigrid Widén
Projektledare
Teknologisk Institut
0765-27 55 40
Lär dig mer om
QQ
QQ
QQ
QQ
Vad du kan göra för att hjälpa
unga till en sund självkänsla
Hur du bäst hanterar ångest,
oro och depression hos unga
Hur du hjälper unga hantera stress
och prestationskrav
Att hantera och bemöta
”skärmberoende”
Porto betalt
Sverige
Psykisk hälsa hos unga
Dialog och vägledning för bättre självkänsla
Varför ska du gå på Psykiska hälsa hos unga?
QQ
Lär dig att hantera oro, ångest och depression hos unga
QQ
Metoder för preventivt arbete med unga pojkars/mäns psykiska hälsa
QQ
Hör om sätt att minimera självmord bland unga
QQ
Så kan du stärka ungas självkänsla
QQ
Så kan du hjälpa unga att hantera stress och prestationskrav
TRE ENKLA SÄTT ATT ANMÄLA DIG
PRISER
Boka innan
18 december
 www.teknologiskinstitut.se/konferens
Konferens
5 980 kr i r0ab00 kr
att
[email protected]
@
 031-350 55 00
DATUM OCH PLATS
Stockholm
8–9 februari 2016 (3986-1)
Hotel Birger Jarl, Birger Jarlsgatan 61 A, Stockholm
ANDRA UTBILDNINGAR I TEKNOLOGISK INSTITUTS REGI
Hemmasittare
Akutpsykiatri
Kvalitet och lärande i skolan
Se www.teknologiskinstitut.se för datum och mer information
RETURADRESS Teknologisk Institut, Rådmansgatan 38, 113 57 Stockholm
1 Boka innan 22 januari
5
6 480 kr i r0ab0 kr
att
ORDINARIE
PRIS *
6 980 kr
* Mängdrabatt: 4 980 kr / person 2 000 kr
i rabat
t
(vid bokning av tre eller flera personer)
I priset ingår lunch och förfriskningar under fikapauser. Anmälningsbekräftelse och faktura sändes efter mottagen anmälan. Moms tillkommer
på priserna ovan. Rabatter och erbjudanden går ej att kombinera.
ÖVRIG INFORMATION
På www.teknologiskinstitut.se hittar du praktisk information och tips
på boende. Anmälan är bindande, för av- och ombokningsregler vänligen
se hemsidan. Har du övriga frågor kontakta gärna projektledaren
Sigrid Widén på [email protected]. Teknologisk Institut förbehåller sig rätten till ändringar av program, tid och plats.