kontakt
kontakt EN TIDSKRIF T FR ÅN SÖDR A NR 4 september 2014 En miljard i vinst för Södra Politiker intresserade av Väröexpansion Naturen färgar av sig Jenny och Martin satsar stort på skogen Investera i framtiden genom att gallra innehåll #4/14 4 Förbättrat resultat för Södra Södras resultat hittills i år förbättrades till 1 012 MSEK och blev 509 MSEK i andra ter tialet. Resultatökningen förklaras främst av ökad efterfrågan och högre färdigvarupriser. 10 Politikerträffar för bättre kunskap om skog och industri I samband med valrörelsen bjöd Södra tillsammans med LRF i augusti in politiker för informationsträffar om skogens och industrins betydelse för samhällsekonomin. 14 Utredning om markskoning i gallring I början av september gick startskottet för att utreda hur en markskoningsgaranti i gallring kan se ut. 26 Jenny och Martin satsar på skogen Målet för Martin Anderberg är att äga 400 hektar skog när han är 40 år. Vid 28 års ålder har han nått halvvägs. Med på resan har han frun Jenny. Södrakontakt Vad vill du läsa om? Tidning för Södras medlemmar. Utkommer med sex nummer per år Vi blir alltid glada för förslag på innehåll i Södrakontakt. Tipsa oss gärna på antingen [email protected] eller Södrakontakt, 351 89 Växjö. Redaktörer: Åsa Wernersson och Carin Bengtsson Ansvarig utgivare: Magnus Berg Redaktion: Åsa Wernersson, Carin Bengtsson och Frida Nielsen Medlemskontakt: [email protected] Adress: Södrakontakt, 351 89 Växjö Skogsägarnätet: skog.sodra.com Telefon: 0470-890 00 Telefax: 0470-894 70 Grafisk form: Ahlqvist & Co, Karlshamn Tryckeri: Printfabriken, Karlskrona, FSC-licensierat tryckeri Papper: Scandia 2000, 115 g, FSC- och PEFC-märkt papper Ledare: Vi står väl rustade Södras delårsrapport januari-augusti 2014: God utveckling och förbättrad lönsamhet 32 000 medlemmar berörs då insatsvalen förändras 5 6 8 9 10 12 13 14 15 16 Investering för ökad massaproduktion i Mörrum 18 20 Naturen färgar av sig 22 23 24 25 26 Kron- och dovviltskador är lokalt ett stort problem 28 29 30 Maskinell plantering igen efter rekordkort omloppstid 32 33 34 Studenternas uppföljningsarbete gör skillnad 35 36 38 39 40 41 42 42 Försäkra dig om ett jämnt elpris i vinter 43 44 46 Handelsplatsen 47 Johanna vill bli jägmästare efter skogskurs för tjejer Grattis alla vinnare! 48 PåGång – Prylspaning 16 Markägare protesterar mot ny ledning 1 100 markägare är berörda av Svenska Kraftnäts ledning mellan Ekhyddan/Oskarshamn och Hemsjö/ Olofström. På Södra och LRFs möten krävdes nedgrävning. Annonsering: 0454-154 24 3 4 Förnyat FSC®-certifikat för Södra Marknadsläget Virkesmarknaden Politikerträffar för bättre kunskap om skogen I höst startar bygget i Värö Politiker intresserade av Väröexpansionen Startskott för utredning om markskoningsgaranti i gallring Investera i framtiden genom att gallra Markägare protesterar mot ny 400kV-ledning – kräver nedgrävning Södras tågterminal invigd med pompa och ståt 200 medlemmar besökte nya terminalen Ny viltpolicy i Södra Södra förbättrar rutiner för att minimera brandrisk Avsättningsmöjligheter för Douglasgran undersökta Jenny och Martin satsar stort på skogen; Det är häftigt att äga skog och vi tror på vår kalkyl Informationsmöte för nya medlemmar Kusiner blev årets unga skogsmaskinföretagare; Vårt resultat kommer av duktiga medarbetare, bra nätverk och hårt arbete På Emåns Ekomuseum rinner det av liv Stort intresse för solel Södra aktivt på många plan under Almedalsveckan Ägonamn – en del av Sveriges historia Stort behov av att slutavverka ekskog under kommande år Kommersiellt steg för Durapulp Uppskattad dag på Astrid Lindgrens värld Ny generation granbarkborrar svärmade på sensommaren Lägre elnätsavgift Elspalten Vad gäller när du fått skadad skog? I love paper Lantbruksströ ny produkt för Södra Skogsenergi Anmäl dig till Södraskolan i höst Skogsägarplan webb utvecklas enligt plan Såg du Södra Timbers produkter i ”Sommar med Ernst”? Lyssna på Södrakontakt! Södrakontakt finns som taltidning på skogsägarnätet. Du laddar enkelt ned taltidningen från skog.sodra.com/sv/ Hamta-material/Medlemstidning/ Taltidning-Sodrakontakt/ Omslagsbild: Mycket av det som finns i skogen kan användas för att ge färg åt garn. Med löv, växtdelar, svampar och annat från naturen går det att få fram en full färgskala. Foto: Eijer Andersson 3 Vi står väl rustade Å rets sommar bjöd på en lång värmeperiod som nog trygga avsättningen för medlemmarnas virke. Den var uppskattad av de flesta. För skogen innebar starka intjäningen har gjort att vi har en god likviditet den dock att en andra generation barkborrar svärmade. och därmed står vi väl rustade att genomföra dessa Det finns därför anledning att vara observant på nya investeringar. Det är en styrka att vi i stor omfattning angrepp i våra skogar. Efter värmen kom sen kraftiga kan finansiera projekten med kassaflödet från vår be- regnväder, som lokalt och tillfälligt ledde till att vi fick fintliga verksamhet istället för med externa lån. problem med att hålla igång avverkningarna. Efter vad som ändå måste beskrivas som en riktigt fin sommar Nu ser vi framåt mot en intensiv höst och vinter. Vårens har nu hösten gjort sitt intåg. När detta skrivs är vi snart prishöjningar på timmer och möjligheten att ännu en halvvägs in i september och vi håller på att samman- tid utnyttja gallringspremien ger, tillsammans med en ställa och sammanfatta det ekonomiska resultatet för fortsatt hög produktionstakt i våra industrier, förut- årets åtta första månader. sättningar för hög aktivitet i våra medlemmars skogar. Efter ett par tuffa år kan vi konstatera en kraftigt förbättrad intjäning i Södra. Samtliga affärsområden redovisar resultat som är positiva och bättre än under motsvarande period ifjol. Trots ett antal oroshärdar runt om i världen har konjunkturen för våra huvudprodukter utvecklats väl. Marknaden för barrmassa har varit i fortsatt god balans, även under sommarmånaderna, och byggkonjunkturen i Europa har under året sakta fortsatt uppåt, visserligen från en låg nivå. Den stärkta efterfrågan har inneburit både ökande volymer och bättre priser på våra produkter. En annan viktig faktor är utvecklingen av valutakurserna. Dollarn har stärkts relativt kronan, vilket har stor inverkan på framför allt Södra Cell. Fortfarande ligger dock dollarkursen på en låg nivå i ett historiskt perspektiv. Noterbart är att Södras omsättning ökat med 5 procent jämfört med förra året, trots att vi inte längre har kvar bruket i Tofte. Den stärkta intjäningen är viktig för vårt arbete med att bygga för framtiden. Vi har under året fattat beslut om stora investeringar i våra massabruk i Värö och Mörrum. Det är satsningar som är viktiga för Södras långsiktiga utveckling – både industriellt och för att Lars Idermark, vd och koncernchef 4 Södras delårsrapport januari-augusti 2014: God utveckling och förbättrad lönsamhet Resultatet efter finansnetto förbättrades till 953 MSEK (-801) för årets första åtta månader och uppgick till 476 MSEK (-702) för andra tertialet. – Efterfrågan och orderläget för Södras produkter har förbättrats under andra tertialet och koncernen redovisar en god utveckling och en förbättrad lönsamhet. Södrakoncernens samtliga affärsområden har fortsatt förbättrat sina resultat. Förbättringen beror främst på en gynnsammare marknad men också på egna produktivitetshöjande åtgärder och fortsatta effektiviseringar, säger Södras vd och koncernchef Lars Idermark. Nettoomsättningen för årets första åtta månader ökade till 11 429 MSEK (11 137), främst som följd av större volymer och högre priser. För andra tertialet uppgick nettoomsättningen till 5 591 MSEK (5 599). För årets första åtta månader blev rörelseresultatet 1 012 MSEK (-786). I det ackumulerade resultatet ingår en positiv effekt gällande försäljning av utrustning från Södra Cell Tofte AS på 173 MSEK. Föregående års resultat belastas med omstruktureringskostnader gällande avveckling av Södra Cell Tofte AS. Koncernens rörelseresultat för andra tertialet uppgick till 509 MSEK (-687). 32 000 medlemmar berörs då insatsvalen förändras 15 oktober Vid föreningsstämman 15 maj antogs nya stadgar som påverkar medlemmarnas insatsval. Förändringen går i korthet ut på att: • De årliga insatsbegränsningarna (60 kr/ha och 30 kr/ha för nya medlemmar) på insatsavdraget tas bort. • Medlemmar som vill begränsa sitt insatsavdrag får möjlighet att välja en lägre insatsprocent 2%. Möjligheten att delta med överinsats förändras inte. Förändringen innebär en förenkling av reglerna då medlemmarna i framtiden enbart behöver välja insatsprocent (4% eller 2%) och om de vill delta med överinsats, säger Magnus Berg, medlemschef. Cirka 32 000 medlemmar kommer att beröras och samtliga kommer att få ut mer information under hösten. Södras resultat hittills i år (ackumulerat januari-augusti) förbättrades till 1 012 MSEK (-786) och blev 509 MSEK (-687) i andra tertialet. Resultatökningen förklaras främst av ökad efterfrågan och högre färdigvarupriser. 1 maj- 31 augusti 2014 • Nettoomsättning 5 591 MSEK (5 599) • Rörelseresultat 509 MSEK (-687) • Resultat efter finansnetto 476 MSEK (-702) • Kassaflöde efter investeringar 260 MSEK (396) 1 januari- 31augusti 2014 • Nettoomsättning 11 429 MSEK (11 137) • Rörelseresultat 1 012 MSEK (-786) • Resultat efter finansnetto 953 MSEK (-801) • Kassaflöde efter investeringar 775 MSEK (278) 5 Investering för ökad massaproduktion i Mörrum 700 miljoner kronor ska investeras i ökad massaproduktion vid Södra Cell Mörrum. En ny flisfabrik ska byggas och en av de två massalinjerna kommer att utvecklas. Text: Frida Nielsen Foto: Ola Åkeborn I juni beslutade Södras styrelse att investera cirka 700 miljoner kronor för ökad massaproduktion och investeringen beräknas öka produktionen med 45 000 ton massa per år. Från 380 000 till 425 000 ton. Investeringen omfattar en ny flisfabrik med två separata renserilinjer, en för barrflis- och en för lövflisproduktion, samt en modernisering av försileriet och brunmassatvätten på barrmassalinjen. – Genom investeringen möter vi våra kunders ökade efterfrågan på såväl barrmassa som den växande textilmassan. Vi får bättre energiutnyttjande, ännu högre massakvalitet och dessutom en bättre arbetsmiljö, säger Gunilla Saltin, affärsområdeschef för Södra Cell. Projektet påbörjat Just nu pågår förberedande arbeten med att skapa ytor där den nya flisfabriken ska ligga. Man jämnar ut marken på norra fabriksområdet då det även krävs ytor för entreprenörernas etablering vid projektstart. – Vi ska bygga en helt ny flisfabrik från inmatning till transportörer ut på stack vilket kräver utrymme. Den nya flisfabriken placeras på en yta som idag är vedgård i närheten av vår befintliga flisfabrik. Den kommer att vara i full drift under hela projektet vilket ställer särskilda krav på hur vi ska hantera säkerhet och samordning, säger JanOlof Karlsson, teknikchef. Investeringen innefattar en helt ny flisfabrik och en av de två befintliga massalinjerna kommer att utvecklas. Brunmassatvätten byggs om och moderniseras med ny utrustning och det byggs även ett nytt försileri. Syftet med denna del av investeringen är att öka kapaciteten men investeringen leder också till energieffektivisering och att kemikalieförbrukningen minskar. – Detta är ett efterlängtat jättelyft som betyder mycket för oss som arbetar här och vi ska se till att det blir till nytta för våra kunder och lönsamt för Södra. Vi bygger för framtiden och vi bygger efter vår nya strategi, säger Jan-Olof. Skapa värde Efterfrågan på massa ökar på marknaden vilket är grundsyftet med att Mörrum ökar produktionen med 45 000 ton. Det handlar om att skapa värde för medlemmarna, kunderna och medarbetarna vilket görs med investeringen. – Vi skapar värde på flera olika sätt och kvalitet är vår nyckel ut på marknaden. Med investeringen blir det ytterligare bättre kvalitet på våra produkter som redan idag är mycket uppskattade av våra kunder, säger Magnus Björkman, vd Södra Cell International. Arbetet i Mörrum påbörjas under september och det är NCC som har fått uppdraget att göra mark- anläggnings- och byggarbeten. GL&V uppgraderar barrmassalinjen och Valmet levererar maskinutrustning och monterar de två renserilinjerna, en för barrflis- och en för lövflisproduktion. Bygget beräknas stå färdigt december 2015, drifttagning av den nya flisfabriken planeras i mars 2016. 6 ® FSC - Förnyat certifikat för Södra Södra har fått förnyat skogsbrukscertifikat för FSC® de kommande fem åren. En extern revision har genomförts och 63 fastigheter har granskats under 2014. Revisionen omfattade alla tre dimensioner i standarden: sociala frågor, miljö och ekonomi. Text: Carin Bengtsson Foto: Mikael Dubois FSC®-certifieringen innebär att du som skogsägare åtar dig att bruka din skog på ett ansvarsfullt sätt. Många av Södras kunder sätter stort värde på att kunna köpa certifierade produkter av Södra. Forskning visar att FSC-standarden på flera sätt ger förbättringar för den biologiska mångfalden, till exempel genom att lämna hänsynskrävande biotoper, kantzoner, död ved, med mera. De sociala bitarna i standarden har också stor betydelse genom att det ställs tydliga krav kring till exempel arbetsmiljö. – Vi är stolta över det arbete som alla medlemmar och medarbetare lägger ner på att hålla en hög nivå i skogsbruket. Certifieringen ger oss ett kvitto på det arbete vi gör, säger Håkan Larsson, Södras skogsdirektör. Varje år görs kontroller av hur FSC-standarden följs. Södras egna skogsrevisorer gör stickprovskontroller som sammanställs i en årsrapport och hela Södras certifieringsarbete granskas sedan av externa, ackrediterade revisorer. Vart femte år ska ett certifikat för FSC förnyas. Det sker genom en extra stor revision då samtliga delar i standarden gås igenom på ett antal fastigheter. I årets revision granskades 63 fastigheter. Resultatet ser generellt bra ut när det gäller det arbete som har utförts i skogen. Avvikelser, det vill säga brister gentemot standarden, återfanns främst inom de administrativa delarna. Avvikelserna graderas i två nivåer – mindre avvikelser och allvarliga avvikelser. I revisionen fick Södra två allvarliga avvikelser som behövde åtgärdas innan certifikatet kunde förnyas. – Södra har ett av världens största gruppcertifikat för FSC med många certifierade skogsfastigheter. Att få certifikatet förnyat för denna stora verksamhet är ett bevis för att vi har lyckats bra med vårt arbete – det är ett mycket gott betyg, säger Klara Helstad, miljöchef i Södra Skog. Undvik avvikelser Som FSC-certifierad skogsägare finns det några saker man bör tänka på för att undvika avvikelser i kommande revisioner: • Ha skogsbruksplanen som utgångspunkt för de åtgärder som görs på fastigheten • Anlita bara PEFC-certifierade entreprenörer för jobb på din skogsmark • Teckna skriftliga avtal vid försäljning av virke och köp av entreprenadstjänster • Ge skrivna instruktioner med karta till entreprenörer som du själv anlitar • Dokumentera löpande vad du har gjort för skogsbruksåtgärder • Spara alltid den naturvårdshänsyn som har lämnats, till exempel död ved på marken och högstubbar • Gynna lövträd i kantzoner mot vatten Södra erbjuder sedan 2009 medlemmar att certifiera sitt skogsbruk enligt FSC® (Forest Stewardship Council C0149309) och PEFC™. Södra har ett av världens största gruppcertifikat. Totalt är 19 000 egendomar FSC-certifierade omfattande 1,45 miljoner hektar produktiv skogsmark. PEFC omfattas av ännu större areal: 1,7 miljoner hektar och 22 000 egendomar. 7 UPPLEV Vår kunskap, din känsla. KVALITET. KVALITET FÖR OSS. För oss på Trivselhus handlar kvalitet om att aldrig kompromissa med varken detaljer eller helhet. Grunden till din trygghet är vår gedigna byggkvalitet och totalentreprenad som innebär att vi tar helhetsansvar för att bygga ditt hus. KVALITET FÖR DIG. Mest av allt handlar kvalitet ändå om dina drömmar. När du väljer Trivselhus erbjuds du alltid en egen husdesigner som skapar ett skräddarsytt hus åt dig. Din valfrihet gör att vår kvalitet är något du måste uppleva. 260 SIDOR INSPIRATION. En bra början på din upplevelse är vårt magasin Houses. Nu finns ett nytt nummer ute, fullspäckat med spännande husmodeller och idéer för hemmet. Välkommen att beställa på www.trivselhus.se. NYTT NUMMER HOUSES No. 3 UTE NU 8 Massa Både upp och ner på marknaden för Södras produkter Marknadsläget för barrmassa är stabilt, medan det är ett överutbud av lövmassa. De senaste månaderna har marknaden för textilmassa förbättrats. Under hösten ser marknadsbilden för sågade trävaror något mer utmanande ut än under första halvåret medan den underliggande trenden för träbaserade interiörträprodukter är positiv. Biobränslemarknaden präglas av höga lager. Text: Frida Nielsen, Åsa Wernersson, Carin Bengtsson Foto: Andreas Lindholm, Ola Åkeborn, Tomas Carlén Trävaror Massa Marknaden för barrmassa är fortsatt stabil och priserna är långsamt på väg upp. Vad gäller lövmassa finns ett överutbud vilket gör att lagren på eukalyptusmassa tenderar att vara höga och priserna under press. Södra gick i slutet av augusti ut med en prisannonsering på 950 dollar per ton på barrmassa för september. Den amerikanska dollarn har blivit något starkare och en stark dollar gynnar Södra då vi får ut fler kronor per ton såld massa. – Skillnaden i balans mellan barr- och lövmassa har gjort att vi fått ett stort prisgap, en prisdifferens som nu stimulerar kunderna att subventionera barr mot löv. Hur hösten blir återstår att se, men barrmarknaden torde vara fortsatt stark, i balans och priserna svagt uppåt, säger Åke Axelsson, marknadsanalytiker på Södra. Interiörträprodukter Textilmassa Marknaden för viskosmassa har förbättrats under de senaste månaderna med anledning av flera mindre prishöjningar. Den kinesiska marknaden svarar för två tredjedelar av världens produktion av viskos och kapacitetsutnyttjandet i Kina har gått från 75 procent i juni till 88 procent i september samtidigt som lagren inte har ökat. Södras kunder förväntar sig en fortsatt förbättring 2015. – Dissolvingmarknaden präglas just nu av överutbud och låga priser. Det positiva däremot är att importen av dissolvingmassa* till Kina ökade med 14 procent under 2013 och de sju senaste månaderna med ytterligare 22 procent, säger Dag Benestad, affärsområdeschef för textilmassa*. – Det går åt rätt håll och vi förväntar oss en förbättring på dissolvingmarknaden vilket jag hoppas vi kan se till våren nästa år. Biobränsle Sågade trävaror Marknadsbilden för sågade trävaror ser något mer utmanande ut under hösten än vad den varit under våren och sommaren. Första halvåret präglades av bra balans mellan utbud och efterfrågan med höjda försäljningspriser som följd. Produktionen i Sverige har ökat och ligger på höga nivåer. Under 2014 kommer det att sågas drygt en miljon kubikmeter mer än förra året, det vill säga cirka 17,5 miljoner kubikmeter. Kunderna känner av det ökande utbudet. Det i kombination med en svagare svensk krona gör att det är press på priserna. Det handlar inte om några stora nedgånger och i botten finns ändå en god konsumtion. Exporten till Europa fortsätter att öka från låga nivåer, framför allt har byggandet tagit fart i Storbritannien. Den enda av de större europamarknaderna som fortsatt att backa är Frankrike. Egypten har varit en mycket stark marknad under första halvåret, men har tillfälligt avmattats på grund av ramadan. Efterfrågan från utomeuropeiska marknader är fortsatt viktig. Där är Kina en betydelsefull marknad som har ökat det senaste året. För tillfället finns det stora lager av trävaror i Kina, vilket påverkar priset och gör det svårt att konkurrera främst med Kanada. Särskilt intressant är det att hålla ögonen på världens största marknad, USA. Här har återhämtningen pågått i ett par år men den startade från extremt låg nivå. Utvecklingen har dock varit en besvikelse under första halvåret på grund av lägre efterfrågan på trä än förväntat. Utvecklingen på USA-marknaden är central för trävarumarknaden under kommande år. För svensk träindustri har juni och augusti varit starka. Kunderna har dock fortsatt en kort planering med små lager. Det gäller främst hyvlerier och emballageindustrin. Husindustrin går bättre och uppgången förväntas fortsätta under året, dock från mycket låga nivåer. För svensk bygghandel var sommarmånaderna mycket starka. Bygghandlarna är mer optimistiska inför hösten nu än vad de var förra året. Rot-sektorn, det vill säga renovering, ombyggnad och tillbyggand, är fortsatt viktig. Positiva effekter är också att vänta med tanke på kommande ”Attefallshus”. Den 2 juli 2014 blev det tillåtet att utan bygglov bygga ett upp till 25 kvadratmeter stort komplementbostadshus i närheten av en- eller tvåbostadshus. Träbaserade interiörprodukter Marknaden för träbaserade interiörprodukter har uppvisat en normal aktivitetsnivå i Skandinavien under sommaren, som är en säsongsmässigt svag period, men trenden är underliggande positiv. Under första halvåret i år har byggvaruhandelns försäljning sammantaget ökat jämfört med samma period föregående år. I Sverige påverkade det varma vädret i juli månad byggvaruhandelns försäljning negativt, då kunderna har prioriterat utomhusaktiviteter i sommar. Byggvaruhandeln har haft ett index som varit något lägre i juli än samma period 2013, både i Sverige, Norge och i Danmark. Nybyggnationen av bostäder med tonvikt på lägenheter har utvecklats väl och förväntas fortsätta så under hösten. Rot-avdraget ökade med 17 procent under första halvåret 2014 jämfört med samma period föregående år. I början av september var marknaden fortsatt avvaktande i Sverige, Danmark och exportländerna, medan Norge haft en bra start. Hösten förväntas innebära en ökad aktivitet eftersom detta är en säsongsmässigt starkare period för branschen. Biobränsle Marknaden för skogsbränsle kommer på sikt att påverkas av sommarens brand i Västmanland och under nästa höst räknar man med en tillkommande volym. Hur stor den volymen blir beror bland annat på hur stor andel av det brandskadade virket som går att såga och i vilken utsträckning brandskadad ved kan användas i värmeverken. En annan faktor som påverkar skogsbränslemarknaden är Sveriges ökade import av sopor. I Mälardalen har två stora aktörer byggt värmeverk för sopförbränning, i stället för att satsa på biobränsle. Samtidigt bygger Fortum nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk i Värtan i Stockholm som ska vara i drift i september 2015. När det gäller den svenska marknaden för pellets präglas den generellt av tillfälligt höga lager av färdig pellets. I syfte att försöka balansera marknaden har de flesta producenter haft produktionsbegränsningar sedan i maj. Den generellt höga försågningen vid de svenska sågverken har lett till höga lager och flöden av biprodukter. Dessutom är utbytet av biprodukter högre på sommarhalvåret när efterfrågan på biprodukter är som lägst, vilket spär på lagren ytterligare. De goda produktionsförhållandena för torv som under säsongen har rått i hela Sverige, har lett till en god tillgång på alla produkter av torv – växt-, strö- och energitorv. * Dissolvingmassa = samlingsnamnet på den massa som går till tyger, wetexprodukter, korvskinn etc. * Textilmassa = det namn Södra valt att kalla sin massa då massan endast levereras till textilindustrin. 9 Virkesmarknaden Fortsatt god efterfrågan på massaved och timmer Efterfrågan på massaved och timmer i Södras område är fortsatt god trots ett stärkt flöde, främst av fiber. Hittills syns inga stora angrepp av granbarkborre, men inventering i höst är viktigt. Text: Karin Jansson Foto: Mats Samuelsson Massaved Idag ser vi en stärkt balans av fiber i Södras område. På grund av det planerade underhållsstoppet vid Södra Cell Mönsterås, som varar längre än vanligt, stärks balansen än mer för Södra på kort sikt. Stoppet innebär även logistiska utmaningar i omställning av flöden och ställer högre krav på alla inblandade i försörjningskedjan. Lagren av barrmassaved vid bilväg i södra Sverige ligger på en normal nivå för årstiden. Det är fortsatt god avsättning för barrmassa, så trots den stärkta balansen av barrmassaved är efterfrågan fortsatt god. Den stora skillnaden i prisnivå mellan södra och mellersta Sverige kvarstår till Södras fördel. Södras erbjudande ligger cirka 100 kr/m³fub högre än övriga aktörers, inklusive certifiering och gallringspremie. Observera att gallringspremien slutar att gälla den sista oktober, se mer information på sidan 15. Timmer Den svenska produktionen av sågade trävaror ökade under augusti. Produktionen har under perioden januari till augusti legat på en hög nivå, fortsatt drygt tio procent högre än samma period 2013. Det beror till stor del på utebliven vinter, ökad efterfrågan och ett gott utbud av timmer. Det totala lagret av färdigvara ligger på en lite högre nivå än tidigare år. Dock väntar en oviss höst med bland annat högre lager i Nordafrika och det osäkra politiska läge som råder i världen. Utbudet av slutavverkningar ligger på en för årstiden fortsatt bra nivå i Götaland och det är en god balans av timmer. Priserna är fortsatt bra i Södras område. Skogsbränsle Produktionstakten av skogsbränsle ligger på en låg nivå i hela Sverige på grund av högre temperaturer än normalt för hösten. Planerad lageruppbyggnad av skogsbränsle för säsongen pågår. Dock finns det lokala skillnader i behovet av lageruppbyggnad då det finns höga lager av bränsleved och biprodukter i vissa områden som kan begränsa produktion av skogsbränsle. 10 Politikerträffar för bättre kunskap om skogen – Vi tog tillfället i akt att informera politikerna så att de fick med sig rätt I samband med valrörelsen bjöd Södra tillsammans med LRF i augusti in politiker för informationsträffar information inför valet. Det finns idag ett kunskapsunderskott när det kommer om skogen. Syftet med träffarna var bland annat att beskriva skogens betydelse för samhällsekonomin. – Vi beskrev skogens villkor, vad som är viktigt för En ständig uppgift näringen och för medlemmarna, säger Mats Blomberg, näringspolitisk expert i Södra. Text: Frida Nielsen till de skogliga frågorna och det hoppas vi förändra, säger Mats. Under april samlades Södras förvaltningsråd för att lägga upp vilka frågor som skulle lyftas på politikerträffarna. Totalt var det en större politikerträff i varje län plus några mindre runt om i verksamheten. – Frågorna vi fokuserade på var hur skogen påverkar ekonomin, miljöarbete i skogen och skogsägarnas roll och villkor. Resultatet av träffarna blev bra och Vartannat år bjuder Södra in politiker för att informera om skogsindustrin och vi är mycket nöjda med utfallet. Det är viktigt att vi har en nära kontakt med vad som händer inom verksamheten. Det är viktigt att uppdatera politikerna politiker från alla partier, att de ser vad som händer inom skogssektorn och får och se till att de får med sig kunskapen om skogen. veta skogens avgörande roll i det framtida biobaserade samhället. Politiker fick veta skogens betydelse för Ljungby kommun Före valet fick kommunpolitiker i Ljungby lära sig vad skogen betyder för kommunen och hur dagens skogsbruk och skötsel går till. – Lärorikt och nyttigt. Nu är vi uppdaterade, summerade kommunalråden Ann-Charlotte Wiesel (m), Carina Bengtsson (c) och Anne Karlsson (s) efter informationsdagen som Ljungby skogsbruksområde bjudit in till. Text och foto: Sven-Eric Petersson Lars-Ove Johansson, ordförande i skogsbruksområdet, berättar att upplägget planerats tillsammans med fyra andra skogsbruksområden i Kronobergs län. – Vi tror att sysselsättningen inom skogsnäringen kan bli ännu större med rätt förutsättningar. Därför bjöd vi in politiker från alla tio partier som är representerade i kommunfullmäktige och sju av dem kom. Skogsdagen var förlagd till Marianne och Arne Lundins gård i Ramsås vid sjön Möckelns norra strand, en skogsfastighet på cirka 200 hektar som Södra använder som demonstrationsgård. Längs skogsslingan fick politikerna veta mer om både Södras syn på skogsskötsel och hur makarna Lundin sköter sin skog. Thorsten Petersson, vice ordförande i skogsbruksområdet, berättade att Södra förädlar skogsråvaran till pappers- och textilmassa, sågade trävaror och biobränslen, men från produktionen kommer också grön el och fjärrvärme. Södramedlemmarnas skog är inte enbart produktionsskog utan de avsätter i genomsnitt åtta procent av skogsmarken till naturvård. – Sammanlagt handlar det om en yta motsvarande 200 000 fotbollsplaner, berättade Thorsten. Nya trädslag Längs slingan tittade man särskilt på strandskogen utmed sjön och en granplantering efter stormen Gudrun. Politikerna fick också veta hur nya trädslag fungerar på makarna Lundins marker, bland annat visade Arne ett ungt bestånd med Douglasgran som inte blivit vad han hoppades. Britta-Stina Svensson lyfte fram skogens roll som koldioxidfälla. På en station fick politikerna veta vad skogen betyder för Ljungby kommun när det gäller sysselsättning, intäkter och rekreation. Två tredjedelar av kommunens yta består av skogsmark och fem procent av invånarna är sysselsatta med skogen. De gröna näringarna ger kommunen 690 miljoner i bruttointäkter och av dessa svarar skogen för 65 procent. Det var siffror som ingen av politikerna kunde gissa. – Vi måste tänka mer i trä när vi bygger, sade Ljungbypolitikerna Anne Karlsson (s), Magnus Gunnarsson (m) och Carina Bengtsson (c) när de berättade för SVT:s Smålandsnytt och lokalpressen vad skogen betyder för kommunen. Politikerna lyssnade intresserat när Thorsten Petersson berättade om Södra, allemansrätten och skogsskötsel. Många tankar om skogen Insikten om skogens möjligheter var dock stark när politikerna listade tankar om hur skogen kan bli än mer betydelsefull för Ljungby kommun. – Vi behöver tänka mer i trä vid upphandlingar och när vi bygger, till exempel i vårt helägda bostadsbolag, sade kommunalrådet Carina Bengtsson (c) och fick medhåll av kollegan AnnCharlotte Wiesel (m): – Dessutom är skogen viktig för turismen och besöksnäringen i kommunen. Miljöpartisten Tommy Göransson talade sig varm för att använda skogsråvaran för att tillverka metanol. – Kina satsar på metanol som fordonsbränsle. Det borde vi också göra för metanolen kan också ersätta fossila råvaror, till exempel vid tillverkning av plaster. Arne Lundin visade upp gårdens 18 år gamla bestånd av hybridasp. – Alla skogsägare tänker inte som vi men hybridaspen är ett bra exempel på nya trädslag som fungerar bra hos oss, sade Arne. Vandringen avslutades vid ett bestånd av hybridasp. Arne Lundin berättade att beståndet var 18 år och nu var träden ungefär 23 meter höga. – Det innebär att hybridaspen växer mer än dubbelt så fort som gran, sade Arne Lundin. Efter lunch vid sjön fick politikerna berätta för journalister från både SVT:s Smålandsnytt och lokalpressen vad skogen betyder för kommunen och alla möjligheter. 11 Långasjö lockade politiker ut i skogen Den 20 augusti besökte riksdagspolitiker Långasjö i Kalmar län och Eksjö i Jönköpings län. – Det är viktigt att våra politiker har kunskap om skogen då det är en av de viktigaste näringarna i Sverige, säger Mats Blomberg, som arbetar med näringspolitik i Södra. Text och foto: Frida Nielsen Tidigt på onsdagsmorgonen träffades 20 politiker från Kalmar och Kronobergs län utanför Södras sågverk i Långasjö. Syftet med dagen var att visa politikerna Södras arbete och viktiga frågor som bland annat hållbarhet, äganderätt och miljöhänsyn. Jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) var på plats och poängterade betydelsen av dessa träffar. – Det är oerhört givande. Södra är bra på att bjuda in politiker och visa verksamheten. Skogsnäringen betyder mycket, såväl för sysselsättning som för rekreation och klimat, säger Eskil Erlandsson. Känslan för skogen Dagen började med en rundvandring på sågverket där politikerna fick veta mer om sågade trävaror i Södra. Platschef Ola Bjelkvik ansvarade för guidningen. – Genom att bjuda in våra politiker Levande landsbygd lockade politiker i Alvesta får vi möjlighet att visa industrins betydelse för landsbygden. Detta ger ringar på vattnet, säger Ola Bjelkvik. Efter rundvandringen på sågen blev det ett besök på Södramedlemmen Karl-Johan Gunnarssons gård i Långasjö. Därifrån begav de sig ut i skogen för mer detaljerad information kring skogsbruket. Vid tre olika stationer gavs det information kring skogens ekonomiska betydelse, äganderätten och vad framtida Politiker från Kalmar och Kronobergs län besökte Södras sågverk och en medlemsgård i Långasjö i mitten av augusti. nedgrävningar av kraftledningar och jordkablar innebär för medlemmarna. I Eksjö var det politiker från Jönköpings län som träffades på Rickelstorps gård i Nässjö kommun. I Eksjö hade man även en partipolitisk debatt med skogligt perspektiv. Södra arrangerar en större politikerträff i varje län plus ett antal mindre. – Många tror att musikbranschen är Sveriges viktigaste näring, men det är skogen som är viktigast för Sverige. Södra är en väloljad koncern, säger Katarina Brännström, riksdagsledamot (m). En levande landsbygd var temat när Alvesta skogsbruksområde bjöd in Alvestas kommunpolitiker till en träff hos det unga paret Tobias Eriksson och Therese Nilsson, som flyttat från Stockholm till Lönashult, utanför Jordbruksminister Eskil Erlandsson var på plats när LRF och Södra bjöd in politiker till Långasjö. Växjö. Frivillig avsättning och vikten av bredband var några punkter som diskuterades. Text Åsa Wernersson Foto: Helene Lantz och Anette Giselsson Förtroenderådet lockade politikerna med en inbjudan som var formulerad: Aldrig har väl skogsbruk och dess skötsel varit så i fokus som nu. Vem är ägaren? Hur ser han/hon ut? Hur ser de på framtiden för sin skogsgård? Vad betyder skogbruket för Alvesta kommun? Inbjudan skapade intresse och samtliga politiska partier i kommunen var representerade på träffen. Stefan Karlsson, förtroenderådets ordförande, inledde med att presentera Södra och förtroenderådet. Therese och Tobias har lämnat storstaden för att leva sina liv som skogsägare på landsbygden. De berättade för politikerna om hur de kom fram till det beslutet och om sina visioner inför framtiden. Ämnen som diskuterades var att skogsägaren ska få bruka skogen med Anette Giselsson, från Alvesta förtroenderåd, (mitten) samtalar med centerpolitikerna Ingrid Samuelsson och Hagart Valtersson. Med Gräv-Oxen kan du rensa diken i skogen på ett enkelt sätt! Therese Nilsson och Tobias Eriksson tog emot Alvestas kommunpolitiker hemma på sin gård när Alvesta skogsbruksområde bjöd in till politikerträff. frihet under ansvar, infrastruktur, frivillig avsättning av skog och att skogen ger arbetstillfällen. Tobias och Therese slog ett slag för att bygga i trä och därmed binda koldioxid. Paret håller för tillfället på att renovera sitt trähus och försöker använda så mycket trä som möjlig eftersom skogens produkter är förnybara, komposterbara och återvinningsbara. De berättade om alla fördelar med att vara skogsägare och bo på landet, men även om vad som kan bli bättre. Där är täckning och bredband viktiga utvecklingsområden för en levande landsbygd. – Vi hade en mycket trevlig träff med många frågor och jag tror att vi har ökat medvetenheten om skogens betydelse för samhället och hur vi skogsägare lever och tänker, säger Therese. Tel 054-87 23 10 s www.myreback.com 12 I höst startar bygget i Värö Detta händer vid Expansion Södra Cell Värö En utveckling för samtliga avdelningar och medarbetare – En tid framöver kommer Södra Cell Värö vara en stor byggarbetsplats med mycket folk i rörelse. Det kommer att krävas en hel del både av entreprenörerna och av vår egen personal, säger Jonas Eriksson, platschef. Text: Frida Nielsen Foto: Ola Åkeborn, Ola Kjelbye Nytt kokeri, ny sågflisstack, ombyggnad av massalinje, utbyggd sodapanna, nytt kyltorn, utbyggnad av vedgård och mycket, mycket mer. Investeringen på 4 miljarder kronor i Värö innebär en utveckling för samtliga avdelningar på bruket där produktionen av pappersmassa ökar från 425 000 årston till 700 000 ton per år och fabriken görs ännu mer energieffektiv med ökade leveranser av grön energi. – Med investeringen ser vi flera möjligheter med att förbättra vår massa och fortsätta vara ledande leverantör på barrmassa i Europa, säger Jonas. – Utbyggnaden är en viktig del i vår strategi och en förutsättning för att vi ska kunna utveckla vår verksamhet. Marknaden för pappersmassa växer globalt och nu blir det möjligt för oss att fortsätta växa tillsammans med våra kunder, Lars Idermark, vd och koncernchef i Södra. Just nu I skrivande stund pågår rivningen av den gamla mesaugnen och förgasanläggningen på Värö. Som en del i att förbättra logistiken och göra det säkrare för fotgängare och cyklister så byggs hela parkeringen om. Expansionen av Södra Cell Värö stärker Södras marknadsposition. Koncernen levererar redan idag högkvalitativ massa till flera olika kundsegment och detta kommer nu ytterligare utvecklas och förstärkas. bruket och 220 arbetstillfällen inom omkringliggande verksamheter, säger Jonas Eriksson. Upphandlingar gjorda Byggföretaget NCC har fått uppdraget att genomföra mark-, anläggningsoch byggnadsarbeten vid utbyggnaden och de är redan i full gång med planeringsfasen. Valmet har valts som huvudleverantör för processutrustningen som består av ett nytt kontinuerligt kokeri och uppgraderingar av vedhantering, fiberlinje, indunstningsanläggning, sodapanna, kausticering, flingtork, torkmaskin och balning. En stor del av ordern kommer att levereras från Valmets Genom utbyggnaden skapas 400 årsarbeten under en tioårsperiod. verksamhet i Sverige: kokeAmbitionen är att vara kundernas riet och kausticeringen från Karlstad, förstahandsval. Går allt enligt plan fiberlinje, flingtork och balning från kommer den utbyggda fabriken att Sundsvall och indunstning och sodakunna tas i drift under det tredje panna från Göteborg. Vedhanteringskvartalet 2016. och massatorksleveransen kommer Investeringen får stor betydelse från Finland. för Södras medlemmar – både som – Vi har goda erfarenheter av industri- och skogsägare. Genom Valmet och är övertygade om att det utbyggnaden får Södra en effektivare här projektet kommer att bli en succé. massaproduktion samtidigt som konVi har haft ett nära samarbete med cernen tryggar en långsiktig och Valmet i planeringen av projektet och lönsam avsättning för medlemmarnas det ger oss en bra start. Den här invedråvara. vesteringen ökar vår massaproduktion, – Genom utbyggnaden skapas gör bruket mer energieffektivt och 400 årsarbeten under en tioårsperiod. ökar vår potential att leverera bioInvesteringen skapar också långsiktigt energi, säger Gunilla Saltin, vd Södra ett tjugotal nya arbetstillfällen på Cell. Flisfabriken • Utökning med ytterligare en ny renserilinje • Ny sållutrustning • Ny sågflisstack Kokeri och massafabrik • Nytt kokeri med kontinuerlig kokare • Ombyggnation av massalinjen • Ny syrgasfabrik • Både ECF- & TCF-blekning Turbin/Kyltorn • Utbyggd sodapanna • Komplettering och utbyggnad av industning • Ytterligare en turbin med kondenssteg • Nytt kyltorn Torkning • Ombyggnad av torkmaskin Kaustisering • Nytt vitlutsfilter Logistik • Utbyggnad av vedgård och lagringsytor inom fabriksområdet • Hantering av ökade transporter med lastbil och tåg Hållbarhet • Ny biologisk reningsanläggning för avloppsvatten • Filtrering av avloppsvatten • Bullerdämpande åtgärder • Rökgasrening Medarbetare • Stor utbildnings- och kompetenssatsning • Delaktighet från alla avdelningar • Nya utvecklingsmöjligheter Doosan Skoda Power har fått uppdraget att leverera en komplett turbininstallation bestående av turbin, generator och övrig utrustning. Turbinen är en kondensturbin på 60 MW och den säkerställer den utbyggda fabrikens elgenerering där elöverskottet kommer att levereras ut på nätet. Det betyder för Södras del ökade leveranser av ”grön el” vilket ersätter fossila bränslen i samhället. – Vi fick ett mycket konkurrenskraftigt erbjudande från Doosan skoda och har dessutom varit väldigt nöjda med den turbin från Doosan Skoda som vi startade 2007, säger Jonas Eriksson, platschef Södra Cell Värö. 13 Politiker intresserade av Väröexpansionen 28 riksdagspolitiker utspridda över partigränserna besökte i augusti Södras verksamhet i Värö. De fick information om Södras utbyggnad av massabruket och kunskap om skogen, Södras framtid och betydelsen av en väl fungerande skoglig verksamhet. – Vi måste sprida kunskapen om skogen och våra politiker är en viktig del i vår utveckling, säger Christer Segerstéen, styrelseordförande i Södra. Text & foto: Frida Nielsen Expansionen i Värö är ekonomiskt den största industrisatsningen i Sverige på flera år. Fyra miljarder kronor investeras i en kraftig utbyggnad som beräknas vara färdig under det tredje kvartalet 2016. Med anledning av denna satsning bjöd Södra in politiker från Västra Götaland och Hallands län som under tisdagen fick information om bygget och möjlighet att ställa frågor. – Det har varit väldigt givande och jag är enormt imponerad över hur energieffektiva Södra är. De är duktiga på att ta tillvara på värmen, säger Monica Green, Socialdemokrat i Skövde. Skogsbranschen i fokus Paul Christensson, ordförande i LRF i Västra Götaland och ledamot i Södras styrelse hälsade politikerna välkomna till Värö och poängterade hur viktigt det är att Sveriges riksdagsledamöter vet vad som händer inom skogsbranschen. – Det händer mycket inom den svenska skogsindustrin och vår uppgift är att spegla vad som händer inom branschen och på Södra. Därför är det bra att det kom så många idag. Christer Segerstéen pratade om strukturförändringar, investeringar och långsiktighet. Han var även noga med att poängtera en sak: – Vi är ingen krisbransch! Vi omstruktureras och förändras men är inte i kris. Ann-Sofie Alm, riksdagsledamot i Bohuslän, besökte Värö tillsammans med andra riksdagsChrister pratade om megatrenpolitiker från Västra Götaland- och Hallands län. der i världen fram till 2050, om Även Södras styrelseordförande Christer Segerstéen var på plats. befolkningstillväxt, den ökande energikonsumtionen och vattenbristen som kommer att uppstå. Han poängterade här skogens betydelse och att satsningen i Värö är viktig för framtiden. Under dagen hade politikerna möjlighet att ställa frågor. De handlade bland annat om koldioxid, klorblekning och skogsbränder. De var även intresserade av Södras arbete med bland annat hållbarhet och biodrivmedel. – Skogen är en enorm energikälla och där finns otroliga utvecklingsmöjligheter med tallolja, textilier och biokompositer, säger Fredrik Christensson, centerpartist i Bohuslän. Södras väg framåt Jonas Eriksson, platschef Södra Cell i Värö, gav politikerna en tydlig bild av expansionen. Även han var noga med att påpeka att skogen inte är någon krisbransch. – Vi omstruktureras och genom vår utbyggnad skapar vi stora förutsättningar för att förbättra konkurrenskraften. Vi ska förädla medlemmarnas råvara och har stora möjligheter att förändra vårt marknadsfokus då vi har flera ben att stå på. Innan politikerna lämnade Värö fick de en rundvandring på bruket. De fick se produktionen och även en klarare bild över hur bruket kommer förändras de kommande åren. Din bäste vän i skogen. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se hela modellprogrammet hos din återförsäljare eller på www.mowi.se FTG Cranes AB. Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors. Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: [email protected] www.ftgforest.com 14 Vimmerby verksamhetsområde blir värd för pilotprojektet om att införa markskoningsgaranti i gallring. Fr v Carl-Johan Olsson, områdeschef, Robert Alm, entreprenör, Magnus Bogren, produktionsledare. Startskott för utredning om markskoningsgaranti i gallring I början av september gick startskottet för att utreda hur en markskoningsgaranti i gallring kan se ut. – Vi har mycket positiva erfarenheter av vår markskoningsgaranti i vår nya slutavverkningstjänst och det är ett logiskt steg att utvidga den även till gallring, säger Göran Örlander, skogschef på Södra Skog. Text: Åsa Wernersson Foto: Pelles Photo, Kisa, Åsa Wernersson Projektgruppen hade sitt första möte den 3 september. – Vi har beslutat att Vimmerby verksamhetsområde kommer att bli värd för pilotprojektet. Det innebär att vi kommer att testköra med markskoningsgaranti i gallring för att få ett beslutsunderlag om hur en garanti kan se ut i framtiden. Under senhösten kommer vi att erbjuda medlemmar i Vimmerby verksamhetsområde att kontraktera med markskoningsgaranti i gallring. Exakt hur garantin kommer att utformas är ännu inte klart. Men den kommer gissningsvis att få ungefär samma utformning som markskoningsgarantin för slutavverkning, säger Jakob Henriksson, projektledare. I projektet utreder man villkor, utbildningsinsatser och hur man praktiskt löser en markskoning i gallring. – Utmaningen i gallring är att man inte får så mycket ris att bygga basvägar med. Det är stor skill- nad mot slutavverkning då man har tillgång till stora mängder ris. I gallring måste vi hitta andra smarta lösningar, säger Jakob. Projektgruppen består av Carl-Johan Olsson, länst fram till vänster, Magnus Bogren, Jakob Henriksson, längst bak till höger och Göran Örlander. Förbättrade villkor för bärighetsklass 3 i slutavverkningstjänsten Projektet ska studera hur man bäst löser markskoning i gallring. Den nya slutavverkningstjänsten som infördes den 1 augusti 2013 innefattar omfattande förebyggande åtgärder för att skona marken. Det innebär bland annat att Södra planerar avverkningarna bättre med hänsyn till bärighet och väderlek. Entreprenörerna utför en ordentlig avverkningsplanering, risar upp huvudstråk samt vid behov ändvänder markskonare eller virke för att förebygga markskador. Skulle marken trots dessa åtgärder skadas ser Södra till att reparera dem. Skogsmarkens bärighet delas in i klasserna 1, 2 eller 3 som har olika villkor. Bärighetsklass 1 kännetecknas av bärighet året runt på både avverknings- objekt, basväg och bilväg (undantaget tjällossningsperiod för bilväg). På klass 3-mark bör drivning endast ske på hårt tjälad mark, vid sommartorka eller med specialmaskiner. Merparten av skogsmarken är så kallad normal skogsmark och tillhör bärighetsklass 2. – Den 1 juli förbättrade vi villkoren något för den sämsta bärighetsklassen 3. Det är fortfarande en stor skillnad till de högre klasserna, eftersom vi premierar högre bärighet. Därför är det fortsatt lönt att förbättra vägstandarden, säger Göran Örlander, skogschef på Södra Skog. 15 Investera i framtiden genom att gallra Med gallring ökar du lönsamheten i skogsbruket. Genom att ta bort de mindre värdefulla träden så utvecklas de träden som står kvar bättre och värdetillväxten i skogen ökar. Träden blir mogna för slut- Kontrakte före den 31 ra ok och erhåll S tober öd gallringspre ras mie avverkning tidigare i den gallrade skogen. Text: Christina Fenyö Foto: Stig-Göran Arthursson För dig som skogsägare bidrar gallringen till lönsamhet genom tidig intäkt eftersom produktionen av gagnvirke ökar, alltså det virke som skogsägaren kan avverka och sälja. Gagnvirke ökar i bestånd gallrade enligt Södras gallringsprogram jämfört med ogallrade bestånd. I granskog ökar den inte bara lite utan rejält. Det kan handla om en ökning på nästan 15 procent. Dessutom ger gallringen kvalitetsförbättring genom stamval, ökad volymproduktion genom trädslagsval och stabila bestånd med låg risk för vind- och barkborreskador genom korta omloppstider. Passa på att kontraktera gallring före den 31 oktober så erhåller du en gallringspremie om 30 kr m3fub. Gallringsvirket har unika egenskaper och kan inte utan vidare ersättas med massaved från slutavverkningar. Passa på att gallra nu! Se över din skogsfastighet med hjälp av din skogsbruksplan för att se om du behöver göra någon gallringsåtgärd. Läs Hållbart familjeskogsbruk till våren ÄGER DU EN SKOGSFASTIGHET? NYHET VÅREN 2015 Vill du lära dig mer om skogsfastighetsskötsel? Sedan starten har drygt 3 000 skogsägare och andra skogsintresserade läst kurser i Hållbart familjeskogsbruk. Studenterna kommer från hela Sverige. Några har levt med skogen sedan barnsben, andra har just köpt eller ärvt en fastighet. Kurserna ges på halv- och kvartsfart och läses på distans. Från och med vårterminen 2015 startar kurserna Hållbart familjeskogsbruk två gånger om året både i januari och i augusti. Sök nu, sista ansökningsdag för vårens kurs är 15 oktober. mer information hittar du på webben: lnu.se/amnen/skogoch-tra. Eller ring vår studievägledare Stanley Neergaard, tel 0470-70 86 25. 16 Markägare protesterar mot ny 400kV-ledning – kräver nedgrävning Svenska Kraftnät vill bygga en ny 20 mil lång 400kV-ledning mellan Ekhyddan/ Oskarshamn i Kalmar län och Hemsjö/Olofström i Blekinge län som ska tas i drift 2021. Ledningen berör drygt 1 100 markägare utmed den tänkta sträckningen. Södra och LRF höll under augusti sju markägarmöten med över 700 besökare för att ge information om ledningen och upplysa om hur markägarna kan yttra sig i ärendet. Möjligheten att påverka är störst tidigt i processen. Eniga möten krävde bättre samrådsunderlag och att Svenska Kraftnät gräver ner likströmskabel. Text: Åsa Wernersson Foto: Åsa Wernersson, Mats Blomberg Södra och LRF har hållit sju markägarmöten under augusti med över 700 besökare. Mats Blomberg, Södra och Helene Lantz, LRF, höll i mötet i Ruda. Södra och LRF samarbetar för att på olika sätt stödja berörda medlemmar utmed planerade ledningar. Det handlar inte bara om att lyfta argument och skapa opinion utan också finnas till hands för att skapa mötesplatser och utbyta erfarenheter. – Vi vill inte bromsa utvecklingen inom infrastruktur, men vi måste hitta lösningar som gör att intrånget görs så litet som möjligt, så att markägaren kan leva med det i generationer, säger Mats Blomberg, näringspolitisk expert på Södra. Önskemålet är att markägare och kraftbolag tillsammans tittar på hur man får ett så litet intrång som möjligt. – Framför allt måste det finnas en morot för ägare av infrastruktur att bemöda sig att se om man kan sammanlägga nya ledningar och vägar. Vår åsikt är att nedgrävd likströmskabel ska vara förstahandsvalet för att minimera intrång. Om inte markkabel av något skäl är möjligt förespråkar vi att ledningar sammanbyggs med befintliga ledningar. Vi arbetar även för att markägarna ska få så hög ersättning som möjligt vid intrång. Ersättningen har höjts, men inte tillräckligt. Vi kräver därför en förändrad lagstiftning där markägare får en årlig ersättning för intrånget, säger Mats Blomberg. Det lönar sig att protestera – Vi vet att markägarnas synpunkter gör skillnad. Svenska Kraftnät hävdade först att nedgrävd likström var otänkbart för Sydvästlänken. Många protester och remissyttrande för nedgrävning gav resultat och man grävde ner delar av länken, totalt 19 mil, och byggde omriktarstationer för likström, säger Mats Blomberg. Svenska Kraftnät höll samrådsmöten i juni då de presenterade det aktuella förslaget på sträckning för en ny 400 kV luftledning mellan Ekhyddan (Oskars- hamn) och Hemsjö (Olofström). Den nya ledningen är tänkt att enligt vissa sträckningsalternativ anläggas parallellt med tidigare 400 kV-ledning i området, vilket gör att den totala bredden blir minst 120 meter. Detta upprör givetvis många markägare. För de som redan har ledningar på sin mark blir en ny ledning av den här storleken ett dramatiskt stort intrång för den enskilde. Konsekvenser för den enskilde blir nästan alltid stora breda ledningsgator, risk för nya stormskador, sönderstyckade bestånd/infrastruktur och svårigheter att bruka skogen rationellt. – Vi är inte nöjda med de samråd som hölls. Samråden är till för att informera och ta in synpunkter från markägarna. Men Svenska Kraftnät gick ut med budskapet att så här kommer vi att göra. Vi önskar att samråden ska förbättras, en tidig dialog och uppriktiga samtal. Många markägare fick inte heller inbjudan. Yttranden angående ledningen kunde lämnas in till och med den 5 september. Frågor som markägarna tog upp i sina yttranden var hur de uppfattade samråden, produktionsbortfallet på fastigheten, oro för strålning och magnetfält, landskapsbilden och att likström markkabel ska användas. – Vi vet att många har skrivit, men vet ännu inte hur många som har kommit in. Men när Sydvästlänken byggdes kom drygt 1800 yttranden in. Södra har skickat in yttrande central samt lokalt från berörda skogsbruksområden. Södra och LRF har träffat även riksdagsledamöter, lokala politiker, länsstyrelse, beslutsfattare samt alla tre berörda landshövdingar. – Vi har kommit till ett läge där alla Håkan Johansson deltog på markägarmötet i Ruda. Han har en fastighet på 80 hektar utanför Högsby i Kalmar län. Markintrånget på hans fastighet kommer enligt gällande förslag att bli sex hektar. – Det är givetvis jättetråkigt. Nu gäller det att överklaga och stå på sig så mycket som möjligt, så att de helst hittar andra stråk, alternativt gräver ner en likströmskabel. Jag lämnade in ett yttrande och hävdade att det blir ett för stort markintrång. Jag har 50 hektar produktiv skogsmark och att ta sex av dem känns för mycket. Den berörda marken består av en 40-45 årig granplantering, som nyligen är gallrad. Om förslaget går igenom kommer den att slutavverkas alldeles för tidigt. Man får givetvis ersättning, men jag vill ju se slutresultatet av allt det arbete jag lagt ner. Politiker och landshövdingar måste engagera sig i frågan. Ett viktigt argument för samhället är att nedgrävd ledning innebär att svensk arbetskraft används. Blir det luftledningar är det främst utländsk arbetskraft. Jag tog även upp oro över strålning i mitt yttrande. 17 Enigt markägarmöte i Figeholm kräver att Svenska Kraftnät ska gräva ner likströmskabel. som arbetar med infrastruktur måste titta på frågan. Vi måste få en helhetssyn som beaktar även påverkan på människor och brukande utmed ledningar. Det kommer inte att stanna med den här ledningen utan vi har fler ledningar att ta ställning till i framtiden. Frågan måste lyftas vidare. Framför allt måste man på regerings- och riksdagsnivå förstå hur hårt drabbade många skogsägare blir. Södra och LRF ger inte upp förrän situationen för drabbade markägare förbättrats radikalt, säger Mats Blomberg. Efter Södras och LRFs markägarmöten har många fått upp ögonen för ledningens konsekvenser. Det finns också en gemensam syn på att ledningen bör grävas ned från berörda kommuner och länsstyrelser. SIMPLY FINE MACHINES Palms P640-8s med pluspaket! Vinsch med radiostyrning och lättviktspaket. Sparar in ett hydr.uttag. Nils-Erik Nilsson var också med på markägarmötet i Ruda. Han har en fastighet på 200 hektar belägen mellan Högsby och Ruda i Kalmar län. Markintrånget på hans fastighet kommer enligt gällande förslag att bli fyra hektar. – Jag har redan sedan tidigare två markintrång på sammanlagt åtta hektar. Det är en 400 kV ledning och en 130 kV-ledning. Området var inte så stort från början utan har blivit större efterhand som kraftbolagen har trädsäkrat. Jag har dessutom ett litet torp med en ladugård som ligger 60 meter från den tänkta ledningen. Torpet kommer de att få lösa in om förslaget går igenom. Jag hade planerat att renovera och hyra ut det, men nu lägger förslaget en död hand över torpet. Jag kan inte göra något under perioden utredningen pågår. Den berörda marken består delvis av en granplantering som slutavverkades hösten 2013. Där kommer jag att plantera nya plantor även om förslaget ligger. Det är mycket som kan hända till 2021. Resten av marken är 85-årig tallskog. Ledningen kommer också att gå nära sjön Sinnergölen som är ett Natura 2000 område. Jag är mycket begränsad när det gäller åtgärder i området, då känns det konstigt att det går att dra en ledning där. Jag lämnade in ett yttrande till den 5 september. Jag tog upp att jag har flera markintrång, mitt torp, Natura 2000 med mera och kräver att de ska gräva ner kabeln och hoppas att den då placeras längs E22an. KAMPANJ! Palms skogsvagn P640-8s Lastkapacitet: 8-ton. Kran: 6,4 m. Pris: (157.000) ..............................145.000:Priser är exkl. moms. Hitta ytterligare information och din närmaste återförsäljare på nordfarm.se. Kampanjen gäller t.o.m. 23 dec. -2014 nordfarm.se 18 Att färga garn och tyg med hjälp av växter är en urgammal metod som fortfarande används och lärs ut. På Blekinge Folkhögskola får eleverna ibland färga in det material de ska använda i textilutbildningen. Text: Stefan Hedner Foto: Eijer Andersson Genom historien har människor i olika kulturer använt färgämnen i allt från jord och lera till snäckor och växtdelar för att få den rätta kulören på sina kläder. Redan för flera tusen år sedan var purpurröda tyger en dyrbar handelsvara och i Sverige fanns på medeltiden stora odlingar av vejde, en växt som gav blå färg. Idag köper de flesta av oss våra kläder och industrin har hittat nya sätt att färga. Men traditionen lever ändå kvar. – Det finns ett stort intresse för att växtfärga garn och tyg, berättar Ylva Foglert, som är lärare och kursansvarig för textillinjen på Blekinge Folkhögskola. I början av årets hösttermin hade skolan en heldag som ägnades åt växtfärgning. Elever från både textil- Naturen färgar av sig 19 linjen och konstlinjen höll till nere vid en sjö, eldade med ved under stora grytor och satte färg på mycket av det material som sedan kommer att användas under terminen. Naturliga färgämnen – Det är härligt att gå in i växtfärgningens långsamma process, förklarar Ylva. Vi arbetar nära och tillsammans med naturen, hämtar vatten i sjön, tänder eldar och använder helt naturliga och giftfria färgämnen. Ylva och hennes elever får fram en full färgskala med hjälp av sådant de dels plockar i den svenska naturen och dels skickar efter från andra länder. – Svenska växter ger ofta gula och gulgröna nyanser. Vi brukar till exempel använda pors, gullris, renfana, tagetes och färgkulla. Vi använder också stenlav, som ger vackra bärnstensfärgade toner, men eftersom laven växer så långsamt tar vi inga stora mängder. Bland det man brukar skicka efter från utlandet finns koschenill, en lus som lever på kaktusar och som ger en blåaktigt röd färg. Man beställer även krapp, en rot från en växt som finns vid Medelhavet och som ger en riktigt varm röd färg. – Den är släkt med vår vitmåra som också går att använda, men som ger betydligt svagare kulör. Vi färgar även med indigo, som är en klassisk färgväxt och framför allt är känd för att ge den typiska färgen till blåjeans. Färger från skogen Nu är det inte bara valet av färgämnen som påverkar slutresultatet. Om garnet är vitt eller grått från början har betydelse, liksom kvaliteten och temperaturen på vattnet, hur mycket man rör i grytorna och hur länge garnet får ligga i färgbadet. Även om man vet vad man kan vänta sig för resultat finns det alltså utrymme för överraskningar. – Allt har betydelse och det är också lite av tjusningen. Sedan är det även så att olika färgämnen fäster olika bra. I princip behöver man alltid ett så kallat betmedel för att ämnet ska fästa riktigt bra på garnet och bli beständigt. Det mest använda betmedlet är alun, som finns att köpa på apoteken. Mycket av det som finns i skogen kan också användas för att ge färg åt garn. Björkens blad och bark används ofta och kan ge allt från gula till gul-, grön- och rödbruna nyanser. Grankottar huggs sönder och ger en brun färg medan ljung ger gula färgtoner. – Många svampar går också utmärkt att färga med, förklarar Ylva. Lysticka ger en jättevacker lila färg, med blå taggsvamp får man mörka nyanser och honungsskivling färgar garnet gult. Prova själv Den som själv vill prova att växtfärga garn hemma behöver inte vara rädd för att försöka. Ylva Foglert rekommenderar nybörjaren att testa med lökskal, alltså det yttersta frasiga höljet, eller med björklöv. – Björklöven ska helst användas runt midsommar då de är riktigt gröna och fina. Då tar man 600 gram färska löv till 100 gram garn. Löven kokas i 5 liter vatten i 1–2 timmar. Sedan silas löven bort, man tillsätter 10 gram alun i vattnet, rör om tills det löst sig och sedan får garnet ligga i en timme i 90 grader varmt vatten. Garnet ska vara blött och förvärmt innan det läggs i färgbadet. Använder man lökskal behövs det 50 gram skal till 100 gram garn. Skalen kokas i 5 liter vatten. Efter 1 timme silar man bort lökskalen och tillsätter 10 gram alun, rör om och lägger i det förvärmda garnet som sedan får ligga en timme i 90-gradigt vatten. Låt gärna garnet ligga kvar i det avsvalnande vattnet över natten. På morgonen hängs det gulfärgade garnet på tork. Det är inte så svårt, bara att prova! 20 Södras tågterminal invigd med pompa och ståt Upphissade i en skylift gjorde Södras ordförande Christer Segerstéen och Julas vd Joachim Frykberg ett klipp och invigde med gemensamma krafter kombiterminalen Dryport Skaraborg och Södras nya virkesterminal. – En historisk dag för Falköping, konstaterade kommunstyrelsens ordförande Ulf Eriksson. Den nya Södra terminalen har kapacitet att omsätta cirka 300 000 m3fub virke per år för transport till Värö och Mörrum. På terminalen flisas också 100 000 m3fub energived. – Det är Södras största investering någonsin på terminalsidan och arbetet Solen sken när Falköpings trumkår och drillflickor inledde invigningsceremonin med pompa och ståt. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Sven-Eric Petersson, Paul Tshibanda. har pågått i två års tid. Tågtransporter är effektiva med både miljömässiga och ekonomiska vinster, sade projektledaren Björn Karlsson. Invigningen genomfördes i strålande sol. Programmet inleddes med pompa och ståt av Falköpings trumkår och drillflickor. Sedan invigningskättingen klippts av öppnades både Södras virkesterminal och den nya kombiterminalen för besök. Strategiskt läge Södras terminal är strategiskt belägen i regionen för att både fånga virke från Södras medlemmar och för att möta expansionen i Värö. – Intransporterna grundas på flödesanalyser som visar lämpliga fångstområden och vilka volymer som bör läggas på tåg för vidaretransport, sade Thomas Frick, logistiker på Södra. Han bedömer att i dagsläget kommer en årsvolym på 200 000 kubikmeter timmer, lövmassaved och barrmassaved att passera terminalen. Men kapacitet finns att ta emot cirka 300 000 kubikmeter. – Hur mycket det blir avgörs av kostnadsutvecklingen för lastbilstransporter i jämförelse med järnvägstransporter samt Södras marknadsandel inom fångstområdet, sade Thomas Frick. Två användningsområden Falköpingsterminalen har två användningsområden. Det ena är Södra Skogs hantering av ett skogfallande sortiment som körs med bil till terminalen. På järnväg transporteras barrmassaved och timmer vidare till kombinatet i Värö och lövmassaved till massabruket i Mörrum. Det andra området är Södra Skogsenergis hantering av bränsleved i rundvedsform som innebär att veden också flisas på terminalen och transporteras på lastbil till kund. Virkesterminalen har en yta på sex Efter invigningen öppnades virkesterminalen för besökare. 200 medlemmar besökte nya terminalen I anslutning till den officiella invigningen av Falköpingsterminalen bjöd Skövde Många av besökarna tog chansen att besöka den närliggande mätstationen för att prata med VMF Syd om mätning och apteringsfrågor. verksamhetsområde in till skogsdag på terminalen. Den drog över 200 medlemmar och andra intresserade. Områdeschefen Henrik Sandström, hans medarbetare och förtroenderådet berättade om verksamheten i området. På plats fanns också Södras transportorganisation med transportledare från Värö. Terminalflisaren tilldrog sig stort intresse. Den flisar cirka 1 000 kubikmeter energived på ett skift. Stor kapacitet På den nya terminalen kunde man titta närmare på flisbil av senaste snitt och en specialbyggd lastbil för lastning av tåg. Men det var ändå den mobila terminalflisaren som tilldrog sig det största intresset. Den flisar energived på flera av Södras biobränsleterminaler, ungefär 100 000 m3fub på en säsong. Med den stora effektiviteten flyttar den till ny terminal nästan varje dag. Om veden är av hög kvalitet klarar den att flisa 150 m3fub i timmen. Fredric Paulsson, affärsområdesansvarig på Region Väst, berättade för intresserade besökare att Södra Skogsenergi har flera entreprenörer som flisar ved på terminalerna. – På våra terminaler lagrar vi energived under sommarhalvåret för att klara leveranserna under vinterhalvåret. Veden flisas i takt med beställningarna från förbrukarna, sade Fredric. VMF Syd hade öppet för att berätta om sin verksamhet och svara på frågor om mätning och apteringsfrågor. Fångstområdet för biobränslet till Falköpingsterminalen ryms inom en radie på sex mil. Klart störst är sortimentet grot (grenar och toppar) som flisas i skogen. – Inom vår region tar vi fram ungefär en halv miljon kubikmeter grot och 100 000 m3fub energived som ger 250 00 kubikmeter flisat. Volymen av grot är alltså dubbelt så stor som energived. Höjd kvalitet Södra Skogsenergi håller på att minska antalet terminaler och samtidigt höja kvaliteten. Falköpingsterminalen ska i första skedet användas som en ren biobränsleterminal. – Med inmätning, inhägnad och hårdgjord yta är den en stor förbättring. Samtidigt kan vi samköra vedhanteringen med andra sortiment. På sikt kan järnvägen komma att användas för transport av bränsle till exempelvis Mälardalen, där flera stora förbrukare finns, sade Fredrik Paulsson. Inför kommande säsong är läget gott med en prognos där produktionen är i balans med avsättningen, dock med svag prisnedgång. – Men för skogsägaren är priset oförändrat jämfört med förra säsongen, då vi kontinuerligt pressar våra kostnader, till exempel genom bättre logistiklösningar. Invigningsklipp Södras ordförande Christer Segerstéen medverkade också på skogsdagen och höll ett kort tal där han bland annat framhöll skogens betydelse på energiområdet. – Skogsbruket och skogsindustrin 21 hektar och är en del av ett nytt logistikområde på cirka 70 hektar. På området finns också en modern och kostnadseffektiv kombiterminal, Dryport Skaraborg, som är en inlandshamn med samma funktioner och säkerhet som en vanlig hamn. Logistikseminarium Invigningsdagen inleddes med ett logistikseminarium med 150 deltagare från näringsliv, akademi och offentlig sektor som deltar i utvecklingen av konceptet Skaraborg Logistic Center. Det arbetet är inriktat på att länka samman näringslivet i Skaraborg med övriga världen genom höga krav på miljövänliga, snabba och effektiva transporter. Vid seminariet berättade Christer Segerstéen att Södra tror på en ljus framtid för skogen och skogsindustrin. – Skogen spelar en viktig roll vid övergången till ett fossilfritt samhälle och svarar för 30 procent av Sveriges energiförsörjning. Den andelen kan vi öka med ytterligare tio procent. Södra är självförsörjande med energi. Vi producerar mer grön el än vi använder och säljer fjärrvärme till villor nära massabruken. Christer Segerstéen berättade att fram till 2005 gick alla transporter till massabruk och sågverk med lastbil. När lastbilarna inte räckte till efter stormen Gudrun ändrades förutsättningarna. – Vi såg järnvägens möjligheter och utnyttjar i dag flera järnvägsterminaler. – Efter stormen Gudrun räckte inte lastbilarna till. Då insåg vi järnvägens möjligheter och att vi nu satsar på järnvägsterminalen i Falköping beror på våra investeringar i Värö, sade Christer Segerstéen när han talade vid seminariet som föregick invigningen. Till höger moderatorn Tomas Arvidsson från Trafikverket. Fakta / Södras terminaler Södra använder i dag fem järnvägsterminaler inom sitt medlemsområde. De finns i Uddevalla, Falköping, Stockaryd, Elnaryd och Eslöv. Viss utlastning av lövmassaved sker i Värö. Falköpingsterminalen är speciell då den ägs helt av Södra. I Uddevalla arrenderas terminalen, i Stockaryd hyrs den, i Elnaryd äger Södra ytan men inte spåren och i Eslöv hyr Södra in sig på Trafikverkets öppna terminal. I Falköping har Södra köpt sex hektar mark och äger spåren från tomtgränsen. Det finns inga anställda på terminalen, utan lastningen sköts av entreprenörer. Under hösten kommer terminalen att få en obemannad mätstation som med kameramätning kan mäta dygnet runt. Ett tågsätt är 476 meter långt och består av 17 vagnar. Varje vagn kan lasta 64 ton vedråvara. Vid fallande längder lastas vagnen i fyra stuvar och vid 3-metersved med sex stuvar. Beroende på årstid och sortiment kan varje vagn lastas med 60-75 m3fub. Fördelarna är tydliga: effektivare transporter, mindre utsläpp och färre lastbilar på vägarna. Bakgrunden till satsningen på järnvägsterminalen i Falköping är investeringarna vid massabruket och sågverket i Värö. – För att hitta effektiva logistiklösningar är det viktigt att företag och kommuner kan samverka. Falköping är ett gott exempel på detta, avslutade Christer Segerstéen. Jula, som har ett mycket stort centrallager i Skara, har valt att satsa på järnvägstransporter från Göteborgs hamn till Falköping och längre lastbilar mellan Falköping och centrallagret för att minska trafiken på vägarna. – En bra och hållbar lösning för vår containertrafik. Vårt långsiktiga engagemang är så stort att vi till och med köpt 22 godsvagnar till tågpendeln, sade Julas vd Joachim Frykberg. Julas transporter sköts av DB Schenker. Sedan starten i september förra året har tåget från Göteborg i genomsnitt haft 15 vagnar av 21 möjliga. Redan med den beläggningen är pendeln lönsam. – Under det här året hoppas vi komma upp i fulla volymer fem dagar i veckan, berättade Joakim Eriksson från DB Schenker. Förutom av Jula används pendeln också av andra företag som t ex Swedish Match och underleverantörer till bland annat Ikea. H8 OCH SMIDIG SKÖRDARE B TTUFF fför effektiv och lönsam gallring ROTTNE H8B är en idealisk skördare för beståndsgående gallring. Det tvådelade chassit med midjeleden på mitten ger exakt spårning. Tillsammans med nivelleringsmöjligheterna blir H8-skördaren mycket följsam och lättkörd, vilket ger förutsättningar för ett skadefritt bestånd. Arbetet blir enkelt och smidigt – hela vägen! Thomas Frick, logistiker på Södra, och Erik Lärkhammar från Virkesfrakt, visade upp en modern separatlastare specialbyggd fört effektiv lastning av tåg. bidrar med råvara och egen energiproduktion som motsvarar drygt 30 procent av den totala energiförbrukningen i Sverige. Klimatnyttan är tydlig och i fjärrvärmeproduktionen har kol och olja under de senaste 20 åren kunnat ersättas med grot (grenar och toppar) från vårt trakthyggesskogsbruk. Groten står för drygt 30 TWh per år. Jämför det med en kärnkraftsreaktor som producerar cirka sex TWh per år. – I Värö är Södra i dag självförsörjande för driften av både sågverket och massabruket. Vår produktion ger ett överskott av energi som motsvarar uppvärmningen av 75 000 villor, sade Christer Segerstéen. som sedan förklarade terminalen invigd när han klippte av ett blågult band, assisterad områdeschefen Henrik Sandström och Christina Fenyö, marknadskoordinator på Södra Skog. KONTAKTA DIN ÅTERFÖRSÄLJARE FÖR MER INFORMATION www.rottne.com 22 Skador uppträder både i ogallrade och nygallrade bestånd och de öppna såren blir inkörsport för bland annat röta. Såren läker ofta bara delvis och kåda, missfärgningar och bark vallas in i veden. Följden blir en kvalitetsförsämring av rotstocken, i värsta fall från timmer till energived. Kron- och dovviltskador är lokalt ett stort problem Det samlade betestrycket från alla klövdjur förorsakar stora skador på ungskog. Som regel är älg- och rådjursskador de mest allvarliga men lokalt kan skador av kron- och dovvilt vara omfattande. I vissa delar av Blekinge och Skåne har skogsägare stora problem med att kronviltet barkskalar den 15-45-åriga granskogen. I juni samlades 100 skogsägare till ett kronviltsmöte i Sjöbo för att diskutera frågan. Text: Åsa Wernersson Foto: Johan Frisk, Joakim Pettersson Med kronvilt i markerna följer fina jakt- och naturupplevelser men också mycket svåra och kostsamma skador genom barkskalning på främst 15-45-åriga granskog. Även andra trädslag än gran kan drabbas. Ett barkgnag på en gran innebär att rotstocken som är den värdefullaste delen på trädet blir nedklassad till massaved eller i sämsta fall energived. Vid omfattande barkgnag dör trädet. I slutet av juni samlades 100 skogsägare till ett kronviltsmöte i Sjöbo för att diskutera frågan. Varje sår blir snart en försvagning av stammen, vilket ökar risken för stambrott exempelvis i samband med snö eller hård vind. Skogsägaren tvingas ofta till förtida avverkning av angripna träd eller i värsta fall hela beståndet. Det är därmed bland de allvarligaste skogsskador man som skogsägare kan råka ut för, just när beståndet ska börja generera intäkter efter flera tunga skogsvårdsinvesteringar. förvalta en kronviltstam. Just benägenheten att För närvarande pågår en statlig utredning om uppträda i flock gör att markägare som har attrakjaktlagstiftningen. Där ingår även hur regelverket tiva kronviltsbiotoper löper stor risk att få mycket om kronviltet ska se ut. kännbara skador som upprepas år efter år. BarkskalSödra och LRFs ståndpunkt är att allmän jakt ning upp till 90 procent av stammarna är inget på kronvilt är att föredra. Möjligheten för den ovanligt, vilket kan innebära intäktsbortenskilde skogsägaren att motverka skafall på 50 000-80 000 kronor per hektar dor är begränsad och därför är allmän vid slutavverkning. jakt på kronviltet att föredra över hela Södra anordnade ett kronviltsmöte i landet. Allmän jakt innebär att man Sjöbo i juni, där kronviltsfrågan diskuteunder en viss tid får skjuta valfritt antal rades. På mötet medverkade Södra, Jägardjur oavsett storlek på markerna. I dag förbundet, Skogsstyrelsen, LRF i Skåne söker kronviltskötselområdet en tilldeloch kronhjortsforskaren Anders Janemo. ning av länsstyrelserna som gäller endast – Det var ett bra initiativ från Södras de marker som är anslutna till kronvilts- Carl-Johan Nordström sida. Vi hade en bra diskussion på en bra skötselområdet. nivå. Vår åsikt är att stammarna kraftigt måste I Södras område finns kronviltet i Skåne, Blereduceras på de ställen där de har etablerat sig och kinge, Östergötland och Kalmar län. Även i Haldär vi har svåra skador. Förutom allmän jakt är det land har kronviltet etablerat sig de senaste åren. På även önskvärt att jakttiden förlängs med februari Österlen finns det mellan 75-80 kronvilt per 1 000 månad. Det är även viktigt att länsstyrelserna har hektar. Två kronvilt motsvarar betestryck av en älg. en generös syn på skyddsjakt, säger Carl-Johan Kronviltet uppträder gärna i flock. Detta är ett Nordström, viltförvaltningstalesman för Södra. svårt problem om man tänker sig att kollektivt 23 Ny viltpolicy i Södra Södra antog i juni en ny viltpolicy. Den bygger delvis på den snart 15 år gamla viltpolicyn. Nytt är att det tagits hänsyn till den nya älgförvaltningens intentioner liksom skogsbrukets gemensamma målformuleringar. Södra har dessutom kompletterat målen med tre ytterligare punkter. Text: Åsa Wernersson Grunden i Södras viltpolicy är att skogen och viltstammarna ska förvaltas så att skogens alla nyttigheter tas tillvara samtidigt som det övergripande målet är att uppnå hög ekonomisk avkastning på skogsgården utifrån de naturliga förutsättningar som finns. Syftet med policyn är att vara ett verktyg för både enskilda medlemmar och markägarrepresentanter på alla nivåer inom viltförvaltningen i arbetet med att nå en realistisk balans mellan skogsbruk och vilt. I denna upplaga har kronviltet lyfts in i policyn: – Kronviltet är lokalt en allvarlig skadegörare då den gnager och flänger bark på vuxen skog. Den ekonomiska förlusten för skogsägaren blir omfattande då värdet på en stor andel av rotstockarna förstörs på kort tid, säger Mats Blomberg, näringspolitisk expert på Södra. Vidare har Södra tagit in svenskt skogsbruks gemensamma mål för skog och klövvilt i policyn. Svenskt skogsbruk samarbetar genom enskilda skogsföretag, skogsägarföreningar och LRF för att uppfylla adaptiva klövviltförvaltningens intentioner. Skogsbruket strävar efter balans mellan klövviltstammar och fodertillgång för att uppnå hög skogsproduktion och livskraftiga viltstammar av god kvalitet. Huvudmål och mätbara mål har tagits fram i samverkan och revideras vid behov. Målen speglar skogsbrukets samlade syn på hållbart skogsbruk. Södra har dessutom kompletterat målen med tre egna mål. Det beror på att det i södra Sverige finns flera viltarter och ofta i större populationer än i övriga landet. Dessutom förekommer fler trädslag. • Granbetning, barkflängning och barkgnag, utöver enstaka stammar på beståndsnivå, accepteras inte. • Hägn accepteras inte som generell åtgärd för att klara föryngringar. Undantag kan göras för särskilda betesbegärliga trädslag såsom exempelvis, hybridasp och ek. • Skador orsakade av vildsvin som medför stora konsekvenser för skogsbruket, bland annat på vägar, diken och hägn minimeras. Södras Viltpolicy hittar du på Södras skogsägarnät skog.sodra.com Det här är vår hemmaplan. Det var i lantbruket och skogen vi startade för mer än 150 år sedan. Och här finns vi fortfarande kvar. Med försäkringar som skyddar värdet på din skog, och med ekonomisk rådgivning och banktjänster som hjälper dig att få värdet att växa. Kontakta Länsförsäkringar där du har din skog så får du prata med någon som kan mycket om de lokala förutsättningarna för skogsbruket. lansforsakringar.se/lantbruk Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder. 24 Södra förbättrar rutiner för att minimera brandrisk Med anledning av den omfattande skogsbranden i Västmanland under sommaren har Södra valt att se över sina rutiner och riktlinjer för hur markberedning och drivning ska ske när det råder torka i markerna. – Vi har nu inlett arbetet med förbättringar och har en dialog med entreprenörer och skogsägare. Vi kommer också i större utsträckning att använda oss av prognoser om brandrisk som tas fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och SMHI, säger Håkan Larsson, skogsdirektör i Södra. Text: Carin Bengtsson Foto: Andreas Lindholm Skogsbranden som härjade i Västmanland i juli är den största i Sverige i modern tid. Omkring 200 enskilda skogsägare drabbades och skogsägarföreningen Mellanskog arbetar nu för att hjälpa och stödja dem. Bland annat har man varit i kontakt med representanter från Södra för att ta del av erfarenheter från de stora stormarna. Skogsbranden i Västmanland tros ha startat i samband med en markberedning som utfördes av en entreprenör på uppdrag av Stora Enso, en av skogsägarna i det drabbade området. En utredning för att ta reda på orsaken pågår just nu. Tydliga riktlinjer I Södras arbete med ansvarsfullt skogsbruk är avtal med och tydliga riktlinjer för skogsentreprenörerna en viktig del. – Efter stormen Gudrun 2005 såg vi ett stort behov av att tydliggöra såväl Det mest brandfarliga arbetet i skogsbruket är markberedning och därför är den åtgärden hårt reglerad i avtalen mellan Södra och markberedningsentreprenörerna. 25 ansvar som hur vi ska förebygga skador och olyckor liksom bränder. Vi utformade då egna avtalsmallar där åtgärder för att minska brandrisken regleras. Våra krav är likvärdiga med de avtalsmallar som används av andra skogsbolag, säger Håkan Larsson. – Stormens följder blev enormt kännbara för många skogsägare, något som stormsförsäkringar till viss del kunde lindra. För att slippa alltför stora ekonomiska förluster i händelse av skogsbrand rekommenderar vi starkt alla skogsägare att kontrollera så att man har brandförsäkrat sin skog, fortsätter Larsson. Markberedning hårt reglerat Enligt Räddningsverket är de vanligaste orsakerna till skogs- eller markbränder mänsklig aktivitet såsom eldning av gräs, grillning eller att bränder anläggs. För drygt en tredjedel av bränderna är orsaken okänd. Det mest brandfarliga arbetet i skogsbruket är markberedning. Därför är just markberedning hårt reglerat i avtalen mellan Södra och markberedningsentreprenörerna. – När brandrisken är hög ska entreprenören bevaka området en timme efter avslutad körning (för att se till att ingen brand finns), ha släckutrustning i maskinen och ha minst en kubikmeter vatten vid uppställningsplatsen för att kunna transportera ut på hygget med maskinen, säger Magnus Petersson, skötsel- och teknikchef i Södra Skog. – Det är entreprenören som befinner sig i fält som tillsammans med personal på verksamhetsområdet vid varje enskilt tillfälle måste göra bedömningar om vad som är bästa agerande. Södras områdeschefer ser till att brandrisken följs och kontrollerar att åtgärder vidtas, fortsätter Magnus. Ser över rutiner Efter den omfattande branden i Västmanland har Södra nu valt att se över sina rutiner för hur markberedning och drivning ska ske när det råder torka i markerna. Ett nytt hjälpmedel är den bedömning av risk för brand som finns på nätet. Det bygger på prognoser om brandrisk som tas fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och SMHI. – Här kan vår fältpersonal, entreprenörer och skogsägare få dagligt uppdaterade prognoser, viket är till stor hjälp vid bedömningen av eventuella åtgärder. Det finns också en app för smartphones Avsättningsmöjligheter för Douglasgran undersökta – Brandrisk Ute – som kan ge besked om brandrisken på just den plats där du har din fastighet, berättar Magnus. Lämpliga åtgärder Södra har med hjälp av risklassningen tagit fram riktlinjer för lämpliga åtgärder. – Beroende på verksamhet kan åtgärderna bland annat vara att ta av band och kedjor från maskinerna, att ha med sig vatten till uppställningsplatsen eller att bevaka området efter avslutat arbete, säger Magnus. För att rätt beslut ska kunna fattas vid hög brandrisk har Södra nu börjat informera om dessa riktlinjer i sin fältorganisation och bland sina entreprenörer. – Det är viktigt att göra en lokal bedömning, vilket bygger på en bra dialog mellan vår fältpersonal och entreprenörerna. Under den gångna sommaren stoppades skoglig verksamhet på ett par platser i Södras område just på grund av den höga brandrisken, säger Magnus Petersson. Södras översyn av rutiner och riktlinjer för hur markberedning och drivning ska ske när det råder torka i markerna är alltså i full gång, och det är ett arbete som kommer att fortgå under vintern. – om skogs- och markbränder hittar du på webbplatsen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ida.msb.se Snabbfakta/Bränder/ Bränder i skog och mark. Här hittar du bland annat aktuella brandriskprognoser. – om Södras rutinerför att minimera brandrisk på Skogsägarnätet skog. sodra.com Karl Wahlman kör storskotare i krävande småländsk terräng med Multistud 160TS och TL95 Multistud är vår senaste kedja. Breda, kraftiga U-broddar i kombination med stående broddar över ringarna ger ett suveränt grepp och lång livslängd. stabilitet, böjhållfasthet, rötbeständighet, hög kärnandel, densitet samt vacker och rustik ådring är argument som uppges som fördelaktigt. Mest troligt kommer det att skapas en större industri av Douglasgran då tillgångarna på timmer ökar. I nästa nummer av Södrakontakt redovisas hela arbetet. Mer information Säkert och skonsamt Funderar du på att plantera Douglasgran, men känner dig tveksam på avsättningsmöjligheterna i framtiden? – Nu finns det information som kan hjälpa dig i beslutet. Douglasgran är förknippat med stor potential, inte minst beroende på dess vedegenskaper, men också en rad problem och risker. En möjlig risk man som skogsägare kanske funderar på inför en satsning är om det finns en marknad för råvaran i framtiden. Ett examensarbete har nyligen undersökt avsättningsmöjligheter för Douglasgran i Sverige, Danmark och norra Tyskland. Johannes Hansson, jägmästarstudent, har genom företagsbesök och intervjuer av markägare och forskare kartlagt marknaden för skogsråvaran utifrån ett markägarperspektiv. För en markägare som överväger att plantera Douglasgran förordar studien att synen på försäljningsskedet bör avdramatiseras. Douglasgranens goda virkesegenskaper inom form- – I detta arbete kommer vi bland annat att ta resultatet av utredningen om orsaken till den stora skogsbranden i Västmanland i beaktande, säger Håkan Larsson. 0490-890 00 GBOchain.com Clark TL95 är bandet för de största maskinerna. Rejält grepp i kombination med skonsamhet mot underlaget tack vare plattans unika form. 26 Jenny och Martin satsar stort på skogen Det är häftigt att äga skog och vi tror på vår kalkyl Jenny och Martin satsar på skogsbruket för att visa att även unga skogsägare kan sköta sin skog på ett bra sätt. – Jag ska äga 400 hektar skog när jag är 40, sade Martin Anderberg när han var 20 år. I dag, åtta år senare, har han nått halvvägs och med på resan har han sin fru Jenny. – När jag träffade Martin visste jag inte mycket om skogsskötsel. Det är häftigt att äga skog, men jag hade ingen aning om att allt som har med skog att göra 28-årige Martin har skogsintresset med sig hemifrån. Han gick på Ryssbygymnasiet och startade eget företag med röjning och skotning. När han fyllt 18 började han bjuda på skogsfastigheter och köpte 16 hektar som ett första steg för att nå målet. Då blev han medlem i Södra och bestämde sig för att en dag kunna leva på sin skog. – Jag är fortfarande övertygad om att det ska gå att leva på 400 hektar skog, säger Martin. När Martin träffade Jenny bodde de först i Småland, men flyttade sedan till Östergötland, där Martin fortsatte sitt företagande: planterade, röjde och skotade. De gifte sig och återvände till Martins hemtrakter. – Här har vi många kontakter och jag fick jobb i butik, säger Jenny. Ett äldre par hade ett par år tidigare sagt till Martin att de ville att han skulle ta över deras gård. För ett år sedan bestämde de sig för att köpa ett mindre hus och ett par månader senare var det klart. – Så här i efterhand hade jag önskat att vi köpt gården tidigare. En del tror att det var generationsskiftet som gjorde det lätt för oss att köpa gård. Jag hade gärna velat visa att vi hade kunnat köpa gården ändå, säger Martin. Mycket ska avverkas Skogen på den förvärvade fastigheten är till stor del blädningsskog med mycket tall, ofta gammal och grov. Där finns också en del gallringsskog. Skogen från generationsskiftet är i alla åldrar. – De första åren blir det inga problem pengamässigt för ganska mycket skog är avverkningsmogen. Sedan gäller det att avverka och gallra i rätt tid för att få ut maximalt från skogen. De skrev kontrakt med Södra om den första avverkningen så fort de köpt gården. handlar om så stora pengar, säger hon. Text och foto: Sven-Eric Petersson De äger och bor på gården Neråsen i Torlarp, en dryg mil nordost om Ljungby, inte långt från Martins föräldrahem. Tillsammans äger de 196 hektar fördelat på skog, mosse, åkermark och bete. En satsning som många tvekar att göra. Det gör inte Martin och Jenny. De bestämde sig för att köpa en fastighet med 120 hektar skog och mark. Samtidigt generationsskiftade Martins far sin gård mellan de fyra sönerna. Martin tog över 60 hektar skog som gränsade till Neråsen. Sedan tidigare hade de ett skogsskifte på 16 hektar. – Jag förstår att många tycker det är en tuff satsning, säger Martin. Han känner visserligen någon i sin egen ålder som äger så mycket skog, men ingen som köpt en gård med 120 hektar skog. – Jämfört med att köpa hus i stan för tre miljoner känns det här ändå som en bättre och betydligt roligare investering. Räntekostnad som bilar Han är öppen med vad deras gemensamma satsning kostar för att andra som Satsar tillfunderar i samma sammans banor ska kunna Jenny är 25 år och vill bolla både siffror visa att unga också och tankar. kan driva skogsbruk – Förhopppå ett bra sätt. ningsvis kan det – Vi gör satsöppna ögonen på ningen tillsammans dem som inte tror och då ska båda vara att våra skogsgårdelaktiga i skötseln, dar kostar oss menar hon. något. Det handJenny växte upp lar om ett antal på ett litet lantbruk i miljoner kronor i östgötska Drabo som lån som ska räntas hennes föräldrar och amorteras. arrenderade, men då Pengar som ska Jenny har skött det mesta av underröjinget skogsbruk ingick ningen på ungefär 15 hektar inför den komma från första stora avverkningen. lärde hon sig aldrig skogsbruket. Just hur skog ska skötas. nu motsvarar årsräntan vad det kostar att – Ändå har skogen alltid funnits köpa en Skoda Octavia kombi. Går nära mig. Jag har ridit i skogen och räntan upp närmar vi oss en Volvo XC70. vägen till skolbussen gick genom skogen. Med de jämförelserna förstår mina komSkogsskötsel vill jag lära mig genom pisar att det inte handlar om guld och kurser som Södra och Linnéuniversitetet gröna skogar, säger Martin. ordnar, säger Jenny. En stor del av skogen på Neråsen är blädningsskog med stor andel grova granar och tallar. Men det finns också pelarsalar som den här 50-åriga granskogen. – Vi förhandlade också med andra företag, men på sikt tror vi att Södra betalar bäst. Det är tryggt att samverka i Södra. I år ska 4 000 kubikmeter avverkas, hälften är klart. De har underröjt på den hyggesanmälda arealen. Jenny, som tagit motorsågskörkort och lärt sig röja genom Martin, har röjt 15 hektar och Martin tre. – Det kunde vi göra för att vi fick lov av tidigare ägaren att förbereda för avverkningen. Vi försöker undvika stora hyggen genom att lämna träd som avgränsar. Jenny och Martin tycker egentligen inte att det är särskilt komplicerat att äga skog, men skötseln kräver hela tiden mycket arbete. Med viss hjälp av Södra sköter de själva all planering. Deras skog 27 ska vara både lönsam och trevlig att vistas i. – Vi vill ha ett aktivt skogsbruk, sätter upp mål och funderar över hur de ska nås när vi är i skogen. För att få ekonomin att gå runt ska vi ha skog i alla åldrar. Planterar själva Markerna i de här trakterna är till stor del fuktiga och då är det viktigt att underhålla dikena. Det är frostlänt men relativt lätt att självföryngra. som sitt största intresse, annars går det nog inte, tycker Jenny och Martin. Martin och Jenny vill se en levande landsbygd och i byn Torlarp finns få tomma hus. – I höst flyttar ett yngre par in i ett av grannhusen. Det är roligt att unga människor vill bo på landet och ha åkrar och skog runt sig, tycker Jenny. Funderingar kring turism Som ett komplement till skogsbruket har de en del funderingar om turism, men vill inte utveckla vad det innebär innan det tagit fastare form. – I sommar har det känts skönt att bara landa och fundera. Vi har skapat en facebook-sida, Neråsen, för att informera släkt och vänner vad vi håller på med. SamtiBetes- och åkermarken på Neråsen ska hållas öppen med djur. digt är det början på att bygga upp vårt varumärke. – Vi ska försöka klara planteringen Både Jenny och Martin är föreningssjälva för jag vill veta att plantorna sitter människor. Han valde att lämna LRF där de ska. Om en planta dör är det mitt Ungdomens riksstyrelse för att helhjärtat fel och ingen annans, säger Martin som ägna sig åt gården och sitt företag, men berättar att de redan bestämt vad och när han tvekar inte att på nytt engagera sig i de ska plantera efter avverkningarna. framtiden. Jenny är engagerad i LRF:s Det blir övervägande gran. Plug-pluskommungrupp och lokalavdelning. Båda ett-plantor ska planteras i höst på marker sjunger gärna i kör och jakt är ett gemendär de inte behöver dika och då inte samt intresse. heller markbereder. På den lilla skogsfasDe tror på en ljus framtid som skogstigheten ska de sätta 5 000 täckrotsplantor och hemma vid gården 5 000 Bredingeplantor. – Vi kommer inte att sätta något som växer fortare än detta för vi vill inte att de förädlade plantorna ska växa snabbare uppåt än neråt. Då hänger inte rotsystemet med och risken ökar att plantorna blåser omkull. På gammal betesmark funderar de på att sätta hybridasp och på ett par hektar hoppas de på självföryngrad tall. – Vi ska försöka skjuta tillräckligt med älgar innan, men inhägnar nog ändå området. Tror på sin kalkyl De ska själva röja så mycket de hinner med. Manuellt arbete som till exempel avverkning av övergrova träd, avveckling av skärmar, viss lövhuggning och huggning längs dikeskanter är andra exempel på sådant de ska göra själva. I kalkylen har de räknat med att hugga 100-150 kubikmeter manuellt. Gallring och slutavverkning ska de leja bort. – Vi tror på vår kalkyl. Med vår satsning bör man ha gården och skogen Jenny och Martin Anderberg har valt att satsa stort på skogsbruk och går ofta och gärna runt i markerna med sina hundar. – Vi tror på vår kalkyl och en ljus framtid på Neråsen, för både skogsbruket och våra andra intressen. ägare men visst finns det saker som oroar. – De flesta skulle kanske sagt högre räntor, men jag är mer oroad av att vi inte ska hinna med allt. Jag kan vara oroad av betesskadorna från älgarna och hur branschen ska få unga entreprenörer att stanna kvar i skogen, säger Martin. För sena ägarskiften Men det som oroar dem allra mest är de sena generationsskiftena. Hälften av Södras medlemmar är över 60 år. Många generationsskiften kommer att genomföras de närmaste åren, tyvärr alldeles för sent. Det betyder ofta att skogen inte sköts som den borde, samtidigt som nya skogsägare inte får genomföra sina idéer när de är unga. – Nya generationer måste känna att de jobbar för sin egen framtid och Södra måste locka en ny generation unga skogsägare att engagera sig i föreningen, säger Martin, som han menar är möjligt bara om medlemskåren, de förtroendevalda och ledarskapet föryngras. – Det oroar mig att så få unga inte är intresserade, inte vågar eller får chansen. De äldre ska lämna över i tid och med sin erfarenhet och sitt kunnande vara mentorer för de yngre. Därför är tidigare ägarskiften en del av lösningen och en viktig fråga för Södra. Han har valt att tillsammans med Jenny satsa på att uppfylla drömmen att kunna leva på sin skog. Med en välskött produktiv skog är de övertygade om att framtiden är ljus. I sommar har Martin och Jenny huggit fram betesmark bakom ladugården. Nu syns både stengärdsgården och de gamla ekarna. 28 Maskinell plantering igen efter rekordkort omloppstid På 40 år hann granskogen på åkermarken bli avverkningsmogen. Och trots den snabba tillväxten i beståndet blev det ekonomiska resultatet bra. Nu har marken planterats maskinellt – för andra gången. Text: Carin Bengtsson Foto: Tomas Sättlin 1970 planterade föräldrarna till Tomas Sättlin och hans bror Mats Svensson en elva hektar stor åker. På den tiden fick man statligt stöd för att plantera igen åkermark, så föryngringen blev billig. Plantorna sattes maskinellt med hjälp av en planteringsmaskin som hängdes på efter traktorn. Plantorna som användes var gran av snabbväxande proveniens. – Eftersom marken dessutom var blöt och lämpade sig bra för granodling, började plantorna växa bra. Beståndet har sedan fortsatt att växa snabbt, men två gallringar har hunnit genomföras, berättar Tomas. 1998 tog Tomas och Mats tillsammans över fastigheten Släbobygget utanför Hässleholm efter sina föräldrar. Efter en del tillköp har de nu totalt cirka 200 hektar mark, varav 170 hektar utgör produktiv skogsmark. Enligt Tomas fungerar samägandet bra. – Vi jobbar bra ihop och har samma mål med skogsbrukandet – att utöka verksamheten och att producera så mycket skog som möjligt. 2010 tyckte bröderna att det var dags för slutavverkning av granbeståndet på den gamla åkern. En del träd hade till och med blivit övergrova. Tillstånd att avverka – Enligt Skogsvårdslagen måste ett bestånd vara minst 45 år för att det ska få slutavverkas, så en skogskonsulent från Skogsstyrelsen fick komma ut och göra en kontroll. Han gjorde samma bedömning och därmed fick vi tillstånd att avverka, säger Tomas. Trots beståndets rekordkorta omloppstid och trädens frodvuxenhet blev timmerutbytet i avverkningen normalt och det ekonomiska resultatet bra. – Det är intressant och visar att gran på åkermark i södra Sverige kan vara riktigt lönsamt, trots att kvaliteten på virket kan påverkas negativt av alltför hög tillväxt. Jag tror att om vi privata skogsägare ska kunna hävda oss på en allt tuffare marknad och fortsätta få lönsamhet i vårt skogsbruk måste vi satsa mer på intensiv skogsodling, säger Tomas. Manuellt och maskinellt Ett par år efter avverkningen var det 2012 dags att föryngra hygget. Tomas och Mats planterade de elva hektaren manuellt, men året därpå förstördes en stor del av planteringen av vårvintertorka. I det fina vårvädret hade plantorna satt igång och växa medan marken fortfarande var frusen, vilket fick till följd att plantorna dog. – Omplanteringen ersattes av vårt försäkringsbolag, så då valde vi i våras maskinell plantering för att själva slippa göra om allt arbete. Med sin Bracke-maskin satte entreprenör Sven Ralsgård 16 000 granplantor av nordostproveniens, som är tålig mot vårfrost. Att samma mark har hunnit planteras maskinellt två gånger är nog unikt, tror Tomas. Nu hoppas han och Mats att den andra maskinella planteringen på den gamla åkermarken ska bli lyckad och att beståndet ska utvecklas snabbt och bra så att de hinner uppleva ännu en lönsam slutavverkning. Tomas Sättlins söner Anton och David och två generationer planteringsmaskiner: till vänster det moderna Bracke-aggregatet, till höger maskinen som användes vid planteringen 1970 29 Informationsmöte för nya medlemmar Nyblivna medlemmar bjöds in till ett informationsmöte på verksamhetsområdets kontor i Vimmerby där de fick information om Södra, den ekonomiska modellen och vad Södra kan erbjuda medlemmarna. Text: Carin Bengtsson Foto: Carl Johan Olsson R sk äd og da en Sedan ett par år tillbaka bjuder man på Vimmerby verksamhetsområde in skogsägare som blivit medlemmar under det senaste året till en informationskväll. Kvällen är till för att nya medlemmar ska känna sig välkomna i föreningen och få information om Södras värden. Under den här kvällen deltog knappt 30 personer, unga som gamla, men alla med det gemensamt att de är nyblivna medlemmar i Södra. Kvällen inleddes med en liten måltid och sedan delades medlemmarna in i två grupper. – Eftersom vi denna kväll var så många valde vi att ha två grupper för att på så vis få bättre diskussioner. Ett av syftena med en sådan här träff är att medlemmarna ska kunna fråga och få svar på just sina frågor och då är det viktigt att gruppen inte blir för stor, menar områdeschef Carl Johan Olsson. Kvällen var uppdelad i två block. Christer Segerstéen medverkade och pratade om Södra i stort, dess historia och meningen med föreningen. Skogsinspektor Markus Johansson och områdeschef Carl Johan Olsson informerade om den lokala verksamheten, hur ett avverkningsuppdrag fungerar, vad man bör tänka på inför en avverkning, med mera. En viktig Nyblivna medlemmar fick information om Södra, den ekonomiska modellen och vad Södra kan erbjuda medlemmarna. punkt var att gå igenom hur Södras ekonomiska modell fungerar och hur värdet från en enskild avverkning ökar över tid. – Dessa bitar är också viktiga att ta upp. Vi är ju – Tyvärr är det många medlemmar som inte unika med vår organisation och hur vi arbetar med riktigt förstår hur Södras modell fungerar och hur den demokratiska biten, menar Magnus Johansson, man som medlem får del av förädlingsvinsten som ordförande i Vimmerby skogsbruksområde. genereras i Södras industrier. Är man aktiv och – Diskussionen var aktiv och frågorna många sköter sin skog, levererar sitt virke till Södra så ger under kvällen. Det innebär att det finns ett stort det mervärden i många år framåt, säger Markus behov av denna typ av medlemsträffar, så detta Johansson. kommer vi att arbeta vidare med i framtiden också, Från förtroenderådet informerade man om den säger Magnus Gustafsson, förtroenderådsledamot demokratiska organisationen: Hur fungerar Södra? och ansvarig för kvällen. Hur kan jag som medlem påverka och ha synpunk– Vi vill ju bygga en långsiktig relation och då är ter på verksamheten? Vad gör förtroenderådet och det viktigt de får en bra start som Södramedlem. vilka är det som sitter i det? NYTT VILTSKYDD – LÄTT ATT HANTERA – LÄTT ATT SPRUTA Stoppa viltskador året runt! MOT VILTSKADOR ÅRET RUNT Arbinol B har den unika fördelen att den kan användas året runt för att skydda löv- och barrträdsplantor mot viltbetning. Efter flera års väl beprövad användning i övriga Europa kan nu äntligen vi i Sverige också skydda vår skog mot viltbetning hela året. Alltså även mot den aggressiva betningen sommartid. Arbinol B stör djurets alla delaktiga sinnen! Mekaniskt via tänderna, optiskt genom vit infärgning, en bitter smak och en doft av naturliga eteriska oljor. Läs mer om hur du stoppar viltskador på www.interagroskog.se Ytterligare en av våra viltskyddsprodukter som bredvid Arbinol B anses vara marknadens effektivaste i sitt slag. Cervacol Extra är för övrigt Europas mest använda viltskyddsprodukt. 30 Kusiner blev årets unga skogsmaskinföretagare Vårt resultat kommer av duktiga medarbetare, bra nätverk och hårt arbete Kusinerna Håkan Nilsson, 37 år och Fredrik Nilsson, 31 år, utsågs 2013 till Årets unga skogsmaskinföretagare. Sedan 2009 har deras företag AB Bröderna Nilsson haft en genomsnittlig avkastning på 15 procent, medel i branschen är cirka 3 procent. Vad är förklaringen till de fina resultaten? – Duktig personal, brett nätverk av kunniga personer och givetvis hårt arbete, säger Håkan Nilsson. Håkans pappa Roland Nilsson startade AB Bröderna Nilsson 1974 tillsammans med sin bror Bengt Nilsson. Företaget ligger i Traryd, söder om Ljungby i Småland, och arbetar med allt från grov slutavverkning till klena gallringar. De har kört åt Södra sedan 1990. Redan som 15-åring började Håkan 1990 att arbeta som anställd i företaget. Samma år delades företaget mellan bröderna och kvar i företaget blev Håkan och hans pappa. 2001 blev Håkan delägare, samtidigt tog de in Håkans kusin Fredrik Nilsson för att arbeta i företaget. Text och foto: Åsa Wernersson – När pappa ville börja trappa ner erbjöds Fredrik 2009 att köpa pappas halva. Fredrik och jag hade under åren vi jobbat tillsammans lärt känna varandra och visste att vi var ungefär lika våghalsiga och hade ungefär samma värderingar, vilket är viktigt när man ska driva ett företag ihop, berättar Håkan. Delägarskapet har visat sig vara ett lyckokast. Företaget har gått från en skördare och tre skotare till fyra skördare och sex skotare. De har också ökat med en anställd om året och är i dag tio anställda. Sedan den gemensamma starten 2009 har företaget varit lönsamt. – Vi har i genomsnitt haft en avkastning på 15 procent. Att vi lyckats beror på att vi utvecklar vårt företagande och vår ledarroll i stället för att bara vara inriktade på att producera virke, säger Håkan. Som skogsmaskinsföretagare ska man vara kunnig inom så många områden, man ska köra maskin och utföra service och reparationer samtidigt som man ska vara personalchef, förhandlare och ta hand om sin bokföring. – Det här är svårt för många, därför måste man ta hjälp och bilda nätverk. De som kommunicerar, samarbetar och utnyttjar sina nätverk har oftast en fördel. Det är också viktigt att förstå sitt bokslut och kunna tyda andras. Ur andras bokslut får man en fingervisning om vad det är som fungerar eller inte, till exempel hur många anställda man ska ha, hur nya maskiner som behövs med mera. Vi tittar mycket på andra och försöker lära oss vad som är lönsamt och inte. Det svåraste är att vara ekonomisk men inte snål. Det gäller att fråga och diskutera. I dag räcker det inte med att bara vara duktig på att köra i skogen, säger Fredrik. Behandla inte medarbetare lika Både Fredrik och Håkan har under åren gått flera kurser i ledarskap och ekonomi för att förstå sitt företagande bättre. De går också en utbildning för unga företagare hos branschorganisationen SMF Skogsentreprenörerna. Där lär de sig om ledarskap, lagkänsla, lönsamhet, teknisk kompetens och långsiktighet. – Något vi har lärt oss är att personalen är viktigare än maskinerna. Det kvittar hur fina maskiner vi har om inte personalen mår bra och kan prestera sitt bästa. Vi har också lärt oss att alla medarbetare inte ska behandlas lika. Det kan låta konstigt, men det handlar om att tillgodose personligheten. Medan en person blir peppad över att få hem uppdrag för ett halvår framåt ser en annan person bara massa jobb framför sig. I det senare fallet ska medarbetaren få uppdragen i portioner. Vi har gjort en så kallad jobbHåkan Nilsson och Fredrik Nilsson utsågs 2013 till årets unga skogsmaskinföretagare. De förklarar sina fina resultat med att de utvecklat sitt företagande och sin ledarroll i stället för att bara vara inriktade på att producera virke. 31 matchning med våra medarbetare för att ta reda på deras personliga egenskaper för att bättre kunna anpassa arbetet efter deras behov, säger Fredrik. Enkäter Håkan och Fredrik har även gett ut enkäter där personalen har fått sätta poäng på vad man vill att företaget lägger pengar på. – Vi ställde frågan: Om vi ska satsa pengar på något, vad skulle du vilja att vi satsade på? Högre lön, fler personalaktiviteter, ändrade arbetstider, mer utbildning, nyare maskiner med mera. Det som hamnar i topp är givetvis lön och arbetstider. Svaren blir en hjälp för oss att prioritera och på det här sättet blir personalen också delaktig i vilken riktning vi driver företaget. Vi har till exempel infört fler enkelskift. Har man till exempel inte satt poäng på personalaktivetet är det inte lika lätt att klaga på att vi inte gör något. Nöjda medarbetare är jätteviktigt för företagets utveckling, säger Håkan. Lära sig bli företagare Vad kan Södra göra för att underlätta för entreprenörer? – Södra kan inte göra så mycket, utan entreprenörer måste lära sig att bli företagare. Vi lever i en marknadsekonomi, där utbud och efterfrågan sköter sig själv. Betalar Södra mer, så blir vi fler som konkurrerar och om Södra pressar oss blir vi färre. Det som är viktigt är att Södra är långsiktiga i sina beslut. Ibland har priser pressats och entreprenörer försvunnit och plötsligt blir det en brist, den ryckigheten Personalen är viktigare än maskinerna. Det kvittar hur fina maskiner man har om inte personalen mår bra och kan prestera sitt bästa. Håkan och Fredrik har gjort en så kallad jobbmatchning med sina medarbetare för att ta reda på deras personliga egenskaper för att bättre kunna anpassa arbetet efter deras behov. Håkan samtalar med Rene Nielsen om dagens sevicearbeten. som uppstår är negativ. Att Södra nu erbjuder entreprenörerna ekonomiutbildning är mycket bra. När du börjar förstå helheten i företaget blir du en bättre företagare. Att förstå ett bokslut är ju inte detsamma som att man måste sköta allt själv. I vårt fall är Håkans fru anställd på halvtid och sköter bokföring och bokslut, eftersom hon har arbetat på redovisningsbyrå, säger Fredrik. I november förra året fick de ta emot priset Årets unga skogsmaskinföretagare av SMF, Skogsmaskinernas branschorganisation. Priset är på 50 000 kronor. – Vi är givetvis stolta över att uppmärksammas för vårt arbete. Vårt företags styrkor är att vi haft personal som stannat länge samt att vi utför mycket i egen regi. Även om vi inte är i mål med allt, så är vår vision klar och den handlar om hårt arbete, bra nätverk och god personalvård. VEM SKA TA ÖVER? Att planera och genomföra ett generationsskifte ställer stora krav på kunnande inom skatte- och civilrättens områden samt i frågor som rör värdering och ekonomi. Låt någon av LRF Konsults generationsskiftare hjälpa dig och din familj. Oavsett om det gäller en gård eller ett företag så besitter vi all den kompetens som krävs för ett lyckat ägarskifte. Under hösten anordnar vi ett femtiotal generationsskiftesträffar runt om i landet. Anmäl dig och din familj på www.lrfkonsult.se/gba2014. lrfkonsult.se 32 Studenternas uppföljningsarbete gör skillnad I röjningsbestånden kontrollerar man bland annat om rätt stammar har plockats bort respektive lämnats kvar. Under sommaren har 13 skogsstudenter arbetat med att följa upp kvaliteten i de skogsvårdsåtgärder som entreprenörer har utfört åt Södra. – De har gjort mätningar i fält, kontrollerat mot våra föreskrifter och återkopplat till entreprenörerna – en viktig uppgift för att vi ständigt ska kunna bli bättre, men som vi inte hinner med att göra själva i det dagliga arbetet, säger skogsbruksutvecklare Magnus Lindén. Text: Carin Bengtsson Foto: Tomas Rahm Innan det var dags för studenterna att börja inventera fick de utbildning i Södras rutiner för kvalitetsuppföljningar. Här pågår kontroll av genomförd plantering. Varje år genomför Södra noggranna uppföljningar av skogsvårdsuppdragen. Kvaliteten kontrolleras i ett antal slumpmässigt och systematiskt utvalda objekt där markberedning, plantering, röjning och gallring har utförts. Syftet är att se till så att uppdragen genomförs med god skogsskötsel och att få underlag för att jobba med kvalitetsförbättringar. Sedan ett tiotal år erbjuder Södra jägmästar- och skogsmästarstudenter, studenter från Skogs- och Träprogrammet samt de som utbildar sig till skogstekniker att på sommarlovet genomföra dessa kvalitetsuppföljningar. – Från och med i år har även uppföljning av skogsbruksplanläggningen skett på några områden, berättar Magnus Lindén. Efter en inledande utbildning i Södras rutiner för kvalitetsuppföljning inleds arbetet med att inventeraren lägger ut ett antal provytor i beståndet. När det gäller planteringsuppföljningen räknar man antalet plantor på ytan och kontrollerar var plantorna sitter och hur de är planterade. I röjningsbestånden räknar man hur många stammar som har tagits bort och hur många som är kvar. Man undersöker också om det är rätt stammar som har tagits bort respektive lämnats kvar. Förutom kvalitetskontroller görs även ganska omfattande kostnadsuppföljningar på markberednings-, planterings- och röjningsuppdragen. När fältarbetet är klart jämförs de insamlade uppgifterna med Södras standarder för de olika skogsvårdsåtgärderna och resultatet återkopplas till utföraren. Kvalificerade uppgifter – Uppföljningsarbetet är ganska kvalificerat. Studenterna får jobba praktiskt ute i skogen, göra digitala datasammanställningar och dra slutsatser. – De ska dessutom återkoppla resultatet till och diskutera skogsvårdsåtgärder med entreprenörerna. Det gör de tillsammans med skogsvårdsledaren eller produktionsledaren på verksamhetsområdet. Allt eftersom de blir varma i kläderna får de ta mer ansvar för dialogen med entreprenörerna. Bra erfarenhet Anna Henckel, som studerar tredje året på jägmästarprogrammet vid SLU i Umeå, är en av dem som i sommar har hjälpt Södra med kvalitetsuppföljningar. – Jag har jobbat med plant- och röjningsuppföljning inom Region Öst och även en vecka med ÄBIN-inventering. Efter en bra uppstart med några dagars utbildning var det enkelt att komma igång och det var lärorikt att själv få planera arbetet. De praktiska uppgifterna ute i skogen i kombination med problemhantering och diskussioner med entreprenörer har gett mig en bra erfarenhet för framtiden, säger Anna. Gör då studenternas insatser någon skillnad? – Ja, det måsta man nog säga. Våra kvalitetsuppföljningar har lett till många förbättringar. Inte minst tack vare att vi upptäcker sådant som inte syns så tydligt, men som är väldigt viktigt för skogsägaren, till exempel planteringsförbandet eller avståndet mellan stickvägarna i ett gallringsbestånd. – Hade vi inte haft dem är jag ganska säker på att våra skogsvårdsåtgärder inte hade hållit den nivå de gör idag. Planteringarna har definitivt blivit bättre, bland annat tack vare uppföljningarna. När det gäller röjningarna har kvaliteten i dem blivit mycket jämnare än de var tidigare, och i skogsvården i gallringarna lyckas vi hålla samma höga kvalitet. I gallringarna har vi också börjat jobba med nya kvalitetsmått, något som har varit möjligt tack vare uppföljningarna. Ett sådant mått är att alltid anpassa beståndens täthet till markens produktionsförmåga så att volymtillväxten efter gallring blir så hög som möjligt, säger Magnus Lindén. 33 På Emåns Ekomuseum rinner det av liv Vatten är det viktigaste vi har för att leva och därför något det bör talas mer om. Vid Emåns Ekomuseum i Bodafors pågår det för tillfället en utställning om skogens vatten. Syftet är att väcka tankarna kring vattnets roll i skogen och människans ansvar för naturens artrikedom i känsliga miljöer. Text och foto: Frida Nielsen Genom åren har människan varit delaktig i naturen och på ett avgörande sätt förändrat skogens miljö. Detta har bland annat påverkat vattenhushållningen i landskapet och därmed också det känsliga samspelet mellan mark, skog, vatten och övrig natur. Emån är en nationalälv med en naturslinga som skär genom 12 olika naturtyper. Här står vattnet i centrum och med utställningen vill man inspirera till eftertanke, reflektion och varsamhet. – Vi måste sprida kännedomen om vattnet och dess värde i naturen. Man glömmer lätt bort kopplingen till de stora vattendragen och därmed betydelsen av att alla måste göra rätt. De små bäckarna bildar allt större åar som mynnar ut i det stora havet. Så om en person inte följer lagarna så blir det fel för alla, säger Ronny Johansson, Södramedlem sedan 1975. Allt handlar om kunskap På Emåns Ekomuseum står vattnet i centrum. Redan utanför den gamla kvarnbyggnaden möter du som besökare spelande vatten och ljudet från bäcken. Det finns även spännande attraktioner i form av olika vattenexperiment som uppskattas av besökarna. När du sedan stiger in på museet kan du se en unik vattenskulptur där vattnet ”pulserar” och lever. – Man måste förstå hela sammanhanget och vi presenterar här en värld som är dold för många. De ekologiska frågorna får allt större tyngd och i en värld där allt fler kan allt mer om allt mindre har museet en viktig uppgift att förklara olika övergripande orsakssammanhang, säger Nils-Erik Eriksson, vice ordförande Emåns Ekomuseum. Nils-Erik och Ronny pratar om vattnets betydelse och att vi har alla har ett stort ansvar, både som skogsägare men även som besökare i skogen. Det är allas vår uppgift att se till att vattnet mår bra. – Vatten är liv och vatten berör. Många gånger behöver vi vitalisera vattnet, det vill säga tillföra stenar i våra vattendrag för att vattnet och fiskarna ska rinna och simma på bästa sätt. Några gånger har det blivit fel vid en avverkning nära ett vattendrag och då kan flera arter försvinna om det vill sig riktigt illa, säger Nils-Erik. Utställningen Skogens vatten Utställningen är uppdelad i olika stationer och får man en bra guidning så förstår man allt hänger ihop. Museet visar fiskar, musslor, fåglar och olika vattensystem. Vid en station ser man hur vattnet rinner och vid en annan visas Södras arbete med naturhänsyn vid vatten. – Vi måste förvalta arvet och det är viktigt att veta att det jag gör påverkar alla andra. Sköter inte jag avverkningen ordentligt vid min bäck så tar hela vattnet skada och då spelar det ju ingen roll i längden om grannen tar väl hand om sitt vatten. Det är viktigt att veta att det finns dolt vatten under marken och därför finns det tydliga regler om hur man använder maskiner i skogen, säger Nils-Erik. Skydda dina plantor mot viltskador med Trico ® - en naturlig produkt Trico håller viltet borta från betning och är milt mot plantan så du kan börja behandla redan nu. 7ULFRKDUHQOnQJYDULJERUWVW|WDQGHHIIHNWPRWUnGMXUKMRUWRFKlOJ 7ULFRlUHQQDWXUOLJWSURGXNWGHQUHSHOOHUDQGHVXEVWDQVHQEHVWnU av fårfetter. 7ULFRlUYDWWHQUHVLVWHQWGnGHQWRUNDW 7ULFRNDQDQYlQGDVSnHWWVWRUWDQWDOWUlGRFKYl[WHUVnVRPJUDQ WDOOOlUNRFKO|Y 7ULFRlUJRGNlQGI|UFHUWLILHUDWVNRJVEUXN 7ULFRlUHQNODVVSURGXNWRFKNDQDQYlQGDV DYDOODDOOWVnEHK|YVLQJHQXWELOGQLQJ 7ULFRlUOlWWDWWDQYlQGDXWUXVWQLQJHQUHQJ|UV med diskmedel och vatten. Läs mer på www.organox.se eller ring Agneta på 073-9800636 eller Stefan på 070-5818230 Ronny Johansson, södramedlem och Nils-Erik Eriksson, vice ordförande Emåns Ekomuseum visar hur vattenexperiemtnen utanför Emåns ekomuseum fungerar. Utställningen är uppdelad i olika stationer där man bland annat får se fiskar, musslor, fåglar och olika vattensystem. Organox AB utvecklar och marknadsför biologiska medel för areella näringar i nära samarbete med forskare och företag 34 Stort intresse för solel som man inte har användning av själv för att underlätta beslutet att investera i solpaneler. Det går ihop att producera sin egen el och får man ett överskott så kan man sälja det till Södra El, säger Larz. Enligt beräkningar kan en installation av solpaneler betala sig på 10-15 år beroende på elpris och statliga investeringsstöd, och beroende på hur stor anläggning du har. – Även om anläggningen sannolikt blir en bra affär, så tycker jag ändå inte att ekonomin är det viktigaste motivet till att investera i en solelsanläggning. Energifrågan har stötts och blötts i decennier, så det är verkligen en mycket speciell känsla när solen tittar fram, elmätaren stannar och gården är helt självförsörjande på el. Solljus är ren energi och en investering i solceller är en investering i klimatet. Södra Els kunder Lokalproducerat visar stort intresse för solel och Södra har tillsammans med Jämtkraft tagit fram ett solelspaket. för nordiskt förhållande – Prestandan på solpaneler har ökat och priset har sjunkit rejält, så erbjudandet ligger helt Förutom att solenergi är en hållbar energikälla som rätt i tiden, säger Larz Teke, verksamhetsutvecklare. Text: Frida Nielsen Foto: Aktiv Sol i Nöbbelse är god mot naturen är även kvalitet och miljö viktigt i hela produktionsprocessen. Solpanelerna är byggda I början av sommaren presenterade Södra El ett Flera vinster med solel i Sverige för nordiskt klimat och konstruktionen är solelspaket med ambitionen att åstadkomma ett Allt du behöver ha för att producera el är en solig tålig mot hård vind, kallt väder och snö. Panelerna enkelt, prisvärt och pålitligt sätt att skapa sin egen plats på fastigheten och en solcellsanläggning. Solär bättre konstruerade för att bättre ta tillvara på el. Många av Södra Els kunder är intresserade av att cellerna kräver minimalt underhåll och elproduktiosolenergi under mörkare förhållande. installera en solcellsanläggning och sälja överskottet nen är tyst. Panelerna saknar rörliga delar och håller – Så här långt är vi nöjda med utfallet av vårt till Södra El. mycket länge. Panelerna säljs med en effektgaranti solelpaket och är helt säkra på att fler kommer – Vi har haft informationsträffar och flera har på 25 år men sannolikt kommer du att ha elprodukkontakta oss för installation. hört av sig och vill veta mer. Tillsammans med tion i ytterligare flera decennier. Jämtkraft har vi tagit fram detta erbjudande som är – Förutom att priset på solceller har sjunkit För mer information kontakta Södra Els anpassat för våra medlemmar och ett antal anläggrejält så har dessutom regeringen aviserat att man kundtjänst på telefon 0470-890 20 eller ningar har redan blivit sålda genom Södra, säger Larz. besök Jämtkrafts hemsida www.jämtkraft.se kommer införa ett skatteavdrag för den överskottsel Södra aktivt på många plan under Almedalsveckan Som ett led i att lyfta fram användningen av trä visade Södra Timber upp ett 100 kvadratmeter stort tralldäck med produkten brun rillad trall under Almedalsveckan 2014. Södras koncernchef Lars Idemark och styrelseordförande Christer Segerstéen deltog i flera debatter där de lyfte Södras investeringsprogram och arbete med hållbarhet. Lars Idemark invigde även ett industriområde. Text: Åsa Wernersson Foto: Per-Erik Eriksson Produkten brun rillad trall var Södra Timbers bidrag i projektet Bostadsmodul 1.0 som genomfördes tillsammans med sex arkitektkontor, fyra hustillverkare och ett antal underleverantörer som alla ingår i Smart Housing Småland. Södra Timber är medfinansiär genom stiftelsen CBBT, Centrum för byggande och boende i trä, till Vinnväxtprogrammet Smart Housing. Under en treårsperiod har 50 miljoner avsatts för att bygga höga hus med trä. Man vill skapa ett smart boende och hållbar byggd miljö med bas i glas och trä. Södra Timbers trall omgav en bostadsmodul som var uppställd i Visby hamn. Modulen innehåller en komplett bostad för två personer och är tänkt att användas i flerbostadshus med upp till sex våningar. Den byggs färdig i fabrik och kan transporteras på lastbil. En tänkbar lämplig applikation skulle kunna vara som bostad för ungdomar eller studenter. Modulen är ett sätt att visa hur industriellt byggande i trä kan skapa attraktiva boendemiljöer och spännande arkitektur. – Bostadsmodul 1.0 är ett bra projekt som syftar till att öka använd- ningen av trä i byggande som ligger väl i linje med våra produkter, säger Fredrik Gustavson, försäljningschef Sverige. Bostadsprototypen gjorde succé i Almedalen. Under en veckas öppethållande kom nästan 1 800 besökare för att se hur Småland tycker att man ska bygga för att lösa bostadskrisen. – Det är klart att politiker och byggare söker lösningar på bostadskrisen, säger Smart Housing Smålands processledare Per-Erik Eriksson. Man är frustrerad, man vill komma igång, men för lite händer. 35 Försäkra dig om ett jämnt elpris i vinter Vill du vara säker på att du får ett jämnt elpris i vinter? Då är Södra Els vintererbjudande något för dig. Med det behöver du inte binda elpriset längre än fem månader. För några år sedan hade vi ett par riktigt kalla vintrar och många drabbades av höga elräkningar. Under 2013 erbjöd Södra El därför sina kunder att teckna avtal om ett fast elpris under perioden november till mars. Kampanjen fick ett bra mottagen och nu har Södra El tagit fram ett liknande erbjudanden för den annalkande vintern. – De senaste vintrarna har inte varit så kylslagna och elpriserna har därmed legat på en stabil och relativt låg nivå. Men vi vet ju inte hur vädret blir den kommande vintern. Med Södra Els vintererbjudande får du ett tryggt och jämnt elpris under hela vinterhalvåret, säger Gustav Tibblin, Södra El. Vintererbjudan de Tryggt elpris i vin ter OBS! Kor t svarstid Många känn er oro för att elpriserna Samtidig t i vinter kan vill man inte stiga. binda elpri set för en alltfö r lång perio Som svar på d. detta erbju der Södra El över vintern dig att bind med start a elpriset 1 novemb Därefter står er och fram det dig fritt till 31 mars att välja om bundet elpri . du vill forts s eller om du ätta med vill ha rörlig t elpris över sommaren Erbjudan . det i kort het: y Fast elpri s 1/11 2014 – 31/3 2015 y Dagsaktu ella elpriser samt avtalsvill ww w.sodrakor finner du el.com eller på om du ringe på 0470-890 r vår kundtjäns 20 t y Detta erbju dande är öppe t både för nya som redan är kund kunder och för dig Läs mer om Södra Els vintererbjudanden i den bilaga som medföljer denna tidning. Erbjudandet vänder sig både till befintliga kunder i Södra El och till Södramedlemmar som vill bli kunder. Du kan också läsa mer om vintererbjudandet på nätet, www.sodra-el.com. Om du är intresserad så kan du y Teckna anti elavtal onlin e på ww w.so ngen Kontakta vår dra-el.com kundtjänst på 0470-890 e-post kun dser vice@so 20, alternativ t via dra-el.com Fylla i och skicka in blan ketten neda n y y Teckna elav tal Tänk på att bestämma dig kvickt. kunna bind Vintern närm a ditt elpri ar sig. För s från 1/11 oss tillhanda att 2014 så mås senast 10 te blankette oktober. n vara Grön el från skogen – en riktigt bra Jag är: Medlem Tillsvidareanst älld Samarbetspa rtner Startdatum Datum då nuvarande elavtal löper ut Avtalsfor m Tryggt elpri si tecknas fram vinter – fast elpris nove mber – mars till 10 okto ber Grönt rörlig t elpris, löpan de avtal Grönt fast elpris, 2-års avtal r Fakturaadres s Postnr Ort Telefon dagt id Anläggnings uppgifter Anläggnings- Personnumme Förnamn Efternamn E-post ID Områdeskod/ -ID Anläggningsa dress Underskrift Postnr Ort Namnförtydl igande www.sodra.com Skonsamt SKOGSBRUK Traktorprocessorer för rätt uttag vid rätt tidpunkt HYPRO 755 HYPRO 450 XL – Tillverkar och säljer traktorprocessorer, fällgripar och skotarvagnar För mer information, kontakta HYPRO på tel. 0479 220 59 eller besök www.hypro.se affär! 36 © Lantmäteriet 37 När Södramedlemmen Hans Rosenlund började släktforska hittade han inte bara namnen på sina förfäder. På gamla skifteshandlingar fanns också en mängd ägonamn på åkrar, ängar och annan mark som bönderna nyttjade. Text: Stefan Hedner Foto: Mikael Wallerstedt, Eijer Andersson Ägonamn – en del av Sveriges historia – Jag började släktforska på min morfars fars sida och Fantasifulla namn hamnade då i Gränum, sydöst om Olofström, berättar En äga kunde också ha olika namn beroende på vem Hans. När jag gick igenom gamla handlingar och kartor det var som refererade till den. Någon som bodde i byn från det laga skiftet i mitten av 1800-talet stötte jag på Söderby kallade kanske en av byns hagar för Väster- ägonamnen och började inventera dem. De allra flesta är hagen, medan de som bodde i grannbyn inte sa Väster- borta idag, men jag tyckte att det var intressant att samla hagen utan Söderbys Västerhage. Många gamla ägonamn har också en förmåga att och föra över dem till dagens kartbilder. sätta fantasin i rörelse. Bland alla Norrgärdet, Storängen Spåra till medeltiden och Mellanhagen framträder i Elin Pihls avhandling Människan har döpt sina åkrar och ängar ända sedan även namn som Gråthagen, Helveteskärret, Snåltäppan hon blev bofast och började bruka jorden. De flesta av och Förtretet. Det är inte svårt att föreställa sig vilken de ägonamn vi har omkring oss i dag är förhållandevis svårighet bönderna hade att få vettiga skördar på de unga, men det finns också de som överlevt generationer markerna. – Där jag har varit och tittat finns ett stort stycke av ägarbyten. I enstaka fall kan man spåra ägonamn mark som kallades Vången, säger Hans Rosenlund. ända tillbaka till medeltiden. Men denna Vången var uppdelad i säkert hundra om- Elin Pihl har forskat kring ägonamn och menar att de berättar en del om Sveriges och lantbrukets historia. råden som alla fick sina egna namn beroende på läge, Med ägonamnen har den vanliga människan, hon som ägare eller egenskaper. Det var ett sätt att värdera inte syns i så många historieböcker, fått sätta ett avtryck. marken och berätta om den var stenig, mager, sank eller kanske lättbrukad och fin. – Ägonamnen kom på pränt när man på 1600-talet började göra geometriska kartor över Sverige, förklarar Elin. Men den stora dokumentationen skedde i sam- Namn på skogar band med jordbruksreformer som det laga skiftet. Då Namn på skogar sorterar inte under ägonamnen utan gick lantmätarna ut på bred front över landet för att under det som kallas naturnamn, tillsammans med bland göra skifteskartor över alla socknar och byar. Varje liten annat berg, sjöar och åar. – Som regel nyttjade bönderna den kringliggande teg skulle definieras. skogen gemensamt innan den skiftades i samband med Det typiska ägonamnet är tvådelat och består av ett storskiftet, berättar Hans. Inom många byar och familjer huvudled som -åker eller -äng, samt ett bestämningsled som Stor- eller By- i exempelvis Storåkern eller ett fall där en ängsmark först kallas Djupröfven och Byängen. sedan ändras av lantmätaren till Djupängen. – Många åkrar, ängar och beteshagar döptes efter namngav man även skogar och delar av skogar. När Hans och hans fru köpte sin skogsfastighet i Alltidhult utanför Olofström för 17 år sedan fick de Ägare och väderstreck sina ägare, som MattsJönstäppan. En del fick namn efter överta en skogskarta som den gamle ägaren hade gjort I Elin Pihls avhandling berättas om hur det gick till när yrkesgrupper, till exempel Soldatvreten, Prästängen och eller ärvt från tidigare ägare. Där hade olika partier av lantmätarna kom ut till byarna och skulle få klart för sig Skomakarkärret. Även väderstreck var vanliga. skogen fått olika namn. vilka ägor som fanns och vilka som brukade dem. – De talade då framför allt med de äldsta bönderna, eftersom det var dessa som visste mest om de olika ägorna och deras namn. Ibland kunde det hända att lantmätaren justerade ett namn som han tyckte var olämpligt. Elin skriver om Vissa ägonamn har med tiden och efter bebyggelse – Före mobiltelefonernas tid var det nog nödvändigt övergått till att bli namn på allt från stadsdelar till hela att ha det så, inte minst av säkerhetsskäl. Man talade om tätorter. på morgonen vilken del av skogen man skulle arbeta i, – Jag bor själv i Storvreta, berättar Elin. Det namnet kommer säkert från att ett stycke odlad mark en gång i tiden fanns på platsen och hade namnet Storvreten. och kom man inte hem på kvällen så visste de andra var de skulle leta. 38 Stort behov av att slutavverka ekskog under kommande år Slutmålet ekföryngring. En stor del av den sydsvenska ekskogen har uppnått slutavverkningsbar ålder. En fjärdedel av volymen är grövre än 45 cm i brösthöjd och hälften är klassad som slutavverkningsskog enligt riksskogstaxeringen. Behovet av att föryngra ek kommer därför att bli stort under kommande år. Den mest kostnadseffektiva modellen för föryngring av befintlig ekskog är att uppnå spontan naturlig föryngring. För föryngringskostnader utgår ett 80 procentigt statsbidrag för samtliga föryngringskostnader inklusive hägn. Det blir därmed inte dyrare än en normal granplantering. Skötsel Eken har goda ollonår med 3-8 års mellanrum. De begränsas främst av frost under blomningen. Även om det finns rikligt med ekollon kan föryngring utebli om ollonåret sammanfaller med stora populationer av sorkar och möss. Förutom smågnagare är Nötskrikan gömmer ekollon som gräs den svåraste faktorn vintermat. Lyckligtvis har den dåligt minne och konsekvensen blir självför den unga ekplantan, sådd ekplanta. där framför allt vattenkonkurrensen är allvarlig. Första året får ekplantan ofta bara en enkel bladkrans i toppen, men skjuter ner en pålrot 30-50 centimeter under mark. Har den väl etablerat sig är den sedan mycket tålig. Eken föredrar skugga och god tillgång på fukt de första åren men kräver sedan snabbt god tillgång till ljus. Spontan föryngring uppstår regelbundet i ekskog med bra marktillstånd, men plantorna tynar snabbt bort om de inte får ljus. Unga plantor är dessutom relativt känsliga för frost. Föryngring år 0 Observera tillgången på ekollon under sommaren! Ansök om tillstånd för föryngringshuggning och ädellövskogsbidrag hos Skogsstyrelsen. Markbered kraftigt och arealtäckande om det finns mycket gräs eller tjocka lager av icke nedbrutna löv. Vid bra marktillstånd är markberedning onödig. Mylla om möjligt ner ollonen på hösten. Markberedning kan ske med vanlig skogsmarkberedare men bör ske i dubbla stråk alternativt att ytan körs två gånger vinkelrät mot varandra. Myll- ningen kan göras med fyrhjulsdriven jordbrukstraktor och ett nät av kedjor som släpas efter, alternativt manuellt med kratta. År 1 Observera antalet lövplantor - minsta antal bör vara 3500/ha, varav minst 200/ha ekplantor. En lyckad föryngring bör ha 5000-6000 plantor per hektar varav 2000 av ek. Ljushugg beståndet genom att avverka ca 40% av virkesvolymen. Avverka all underväxt i det gamla beståndet och flisa den. Sätt upp ett 2 meter högt hägn om klövvilt finns i området. År 3 Om tillräckligt med plantor har etablerat sig avverka resterande del av ekbeståndet. Hjälpplantera i mistor med björk eller lönn/lind/ fågelbär eller sätt i ekplantor om antalet huvudstammar inte är tillräckligt stort eller väl spritt över arealen. År 5 Röj i brunnar runt tänkta ekhuvdstammar och vargröjning (förväxande vidkroniga individer). Dubbeltoppar och andra defekter klipps bort med sekatör/grensax på ekhuvudstammarna. Röjningsprogrammet vid olika höjd Höjd 4 m Röj till 3500-6000 plantor per hektar. Tidigaste tidpunkt att avlägsna hägnet. Höjd 7 m Röj till 2500-3000 plantor per hektar. Sista tidpunkt för att avlägsna hägnet. Höjd 9m Gallring till 1500-2000 plantor per hektar. Äldre ekskog lämplig för slutavverkning och självföryngring. Observera att inget hägn är helt vilttätt! Regelbunden tillsyn av hägnet är nödvändig liksom att med hundar jaga av hägnet flera gånger per säsong. Avveckla inte hägnet för tidigt eftersom älgar och andra hjortdjur kan gnaga på stammarna hos yngre ek. Slutavverkning av ek Det finns en myt att ädellövskog inte får slutavverkas. 26 procent av eken är grövre än 45 cm i brösthöjd. 48,9 procent av eken finns i huggningsklass D vilket betyder slutavverkningsskog enligt riksskogstaxeringen. Behovet av att föryngra ek kommer därför bli stort de kommande tioårsperioderna. Det är lika tillåtet att avverka ek som att avverka gran. Men utöver den normala hyggesanmälan ska tillstånd begäras från Skogsstyrelsen och ett samråd med myndigheten ska ske. En välskött ekskog med högt virkesvärde har ofta måttfulla naturvärden varför tillstånd sällan eller aldrig nekas. Det är också tillåtet att slutavverka till exempel en dålig bokskog och byta trädslag till ek. Kravet för all ädellövskog är att den ska efter föryngring bestå av minst 70 % lövträd och minst 50 % ädla lövträd. Det är alltså möjligt att ha 30 procent barrinblandning. Det är upp till skogsägaren att välja naturlig föryngring eller plantering. För föryngringskostnader utgår ett 80 procentigt statsbidrag för samtliga föryngringskostnader inklusive hägn. Det blir därmed inte dyrare än en normal granplantering. Även gräsrensning ingår. Nettot vid slutavverkning varierar mellan 200 000 per hektar (kvist ek under 50 cm i brösthöjd) till 700 000 per ha för 60 huvudstammar 70 cm+ kvistfria 9 m. Det är få trädslag där rätt skötsel lönar sig bättre. Anders Ekstrand Lövskötselexpert på Södra 39 Kommersiellt steg för Durapulp Södra tar det första kommersiella steget ut på den internationella marknaden för biokompositmaterialet Durapulp. Det sker genom samarbete med brittiska James Cropper PLC och ambitionen är att nå konsumentmarknaden med produkter som har Durapulp som råvara. Foto: Andreas Lindholm, Rasmus Malbert Södra och James Cropper väver ihop sina respektive kärnkompetenser och skapar krossfunktionella expertteam som syftar till att utveckla Durapulplösningar för ett brett användningsområde. – James Cropper har hög teknisk kompetens och en global marknadstäckning som gör att vi kan öka tempot i att kommersialisera Durapulp, säger Anna Altner, projektledare i Södra för Durapulp. – Samarbetet ska inledningsvis främst ske inom nisch- och lyxförpackningar men vi ser även bredare användningsområden, inklusive trädgårdsmarknaden, säger Jacqueline Redman, strategisk marknadsoch innovationschef på James Cropper. James Cropper arbetar med specialpapper och konvertering och har teknisk fiber som en del av produktportföljen. Företaget har spetskompetens inom skräddarsytt färgat papper och har de senaste sex månaderna vunnit två utmärkelser för innovativa hållbara lyxförpackningar, det senaste i Shanghai. James Cropper har även varit framgångsrikt inom teknisk fiber med produkter för bland annat bil och flygindustrin. – Vi ska nu utforska om vi kan etablera värdefulla användningsområden för vår unika produkt på dessa marknader, säger Urban Blomster, affärsutvecklare på Durapulp. Södra har sedan tidigare ett samarbete på teknikområdet med Swt Paper, ett privatägt affärsutvecklingsföretag i Varberg inom kundanpassade papUrban Blomster per- och kartongprodukter. Det samarbetet gör det möjligt att ta fram våtformade Durapulpdemonstratorer som visar materialets möjligheter inom kundanpassade förpackningar och kartonger. Vi kan skog och lantbruk och hjälper dig gärna Välkommen in på något av våra 461 kontor runt om i hela Sverige. handelsbanken.se/skogochlantbruk 40 Uppskattad dag på Emil, Ida, Madicken och Emil var några av de karaktärer som lockade Södras medlemmar till Astrid Lindgrens värld en dag i augusti. – Det var härligt att tillsammans med Vimmerbys skogsbruksområdes förtroendevalda välkomna nästan 3 000 Södramedlemmar till medlemsdagen vid Astrid Lindgrens värld, säger Petra Patcha, kommunikatör på medlemsavdelningen och ansvarig för medlemsdagen. Solen sken och temperaturen låg runt 20 grader när portarna till Astrid Lindgrens värld öppnades. För åttonde gången bjöd Södra in sina medlemmar till Astrid Lindgrens värld den 24 augusti. I Södras medlemstält fick barnen hämta glass, prova på kottkastning och se om de vuxna visste hur en slangbella ska hanteras. De fick även information om Södraskolans kurser från en av regionens kursledare. – Denna dag är oerhört uppskattad bland våra medlemmar och i år kunde vi dessvärre inte tillhandahålla biljetter till alla som ville komma, vi får helt enkelt se vad vi kan göra till nästa år, säger Petra. Systrarna Wilma och Lovisa vann pris i kottkastningen. Lina ville också kasta kottar. Systrarna Emilia oc h My Sand Nellie Dah ström och l såg fram kusinen emot dage Lindgren s värld. n på Astri d Södras styrelserister ordförande Ch r på Segerstéen va tält plats i Södras och svarade på frågor från . medlemmarna En scen ur Madicken uppskattades av publiken som trängdes i bänkraderna. Kottkastningen i Södras Pippi Långstrump bjöd på mång a skratt vid Villa Villerkulla. tält lockade många. Sabina och mamma Mia Melin var på plats. 41 Ny generation granbarkborrar svärmade på sensommaren I slutet av juli och början av augusti svärmade en ny generation granbarkborrar. Angrepp som sker sent på säsongen är svåra att upptäcka, men håll utkik efter färgförändringar i barren och bark som lossnar högt upp på stammarna. Leta i första hand i områden med kvarglömda vindfällen och där tidigare angrepp har skett. – Har man skött skogsskyddet bedömer vi dock att risken för omfattande angrepp är liten, säger Magnus Petersson, skötsel- och teknikchef i Södra Skog. Text: Carin Bengtsson Foto: Per-Erik Larsson Upparbetningen av vindfällen i de södra delarna av Götaland tog lång tid eftersom många fastigheter drabbats. Arbetet blev klart under våren och transporten av virke till industrin fungerade tillfredsställande. Huvudsvärmningen började i april och kulminerade i slutet av maj och därefter startade syskonkullsvärmning från de djur som inledde svärmningen i april. Den nya generationen granbarkborrar var klar att svärma i mitten Under hösten kan den nya generationen orsaka nya angrepp som vi bör se upp med. Magnus Petersson av juli, vilket också visade sig i en ökning av fällfångsterna. Under slutet av juli och början av augusti upplevde vi en period med mycket varmt och torrt väder, men sedan blev det återigen mer nederbörd. – Därför har motståndskraften mot angrepp varit relativt god under större delen av säsongen och inga stora angrepp på stående skog har rapporterats. Under hösten kan den nya generationen orsaka nya angrepp som vi bör se upp med, säger Magnus. Råd till skogsägaren Den nya generationen granbarkborrar inledde svärmningen vecka 28 och den var intensiv under slutet av juli och början av augusti. Risken för större angrepp hos de medlemmar som skött skogskyddet bedöms som relativt liten, men det är alltid viktigt att följa utvecklingen. – Leta i första hand efter angrepp i nya beståndskanter och i områden med tidigare angrepp samt i anslutning till kvarglömda vindfällen. På våren och sommaren upptäcks angrepp ofta genom ingångshål, kodflöde och borrmjöl ganska långt ned på stammarna. Nu på hösten bör man också titta i trädkronorna efter eventuella färgförandringar i barren och bark som lossnar från stammen. Hackspettar hittar ibland träd med angrepp och hackar bort barken högt upp på stammarna för att komma åt larverna. – Avverka och forsla bort angripna träd så fort som möjligt för att få maximal skogsskyddseffekt och rädda virkesvärdet. Kontakta ditt verksamhetsområde för mer information och om du behöver hjälp med avverkningen. Lämna alltid kvar träd som varit döda en längre tid med hänsyn till naturvården, säger Magnus Petersson. Träd som nyligen har växlat barrfärg till rödbrun kan avverkas för att rädda virkesvärdet, men troligen har granbarkborrarna redan lämnat trädet. Nu dags för är det snart ÄLGJAKT! Se vårt jakt- och friluftssortiment online, alltid uppdaterat med senaste nytt. Vår erfarenhet och bredd - Er fördel! 0644-72100 – skogma.se 42 Gustav Tibblin Vad gäller när du fått skadad skog? Av: Vibeke Alstad, LRF Konsult. [email protected] I augusti härjade en brand i Västmanland och många skogsägare drabbades, både direkt och indirekt. Detta har aktualiserat frågan vad som gäller, rent skattemässigt, för den som fått skadad skog. Reglerna är självklart desamma om skogen är skadad av något annat som till exempel vind eller insekter. Lägre elnätsavgift Det är inte så väldigt länge sedan som elen kom till byn. Om man går runt och pratar med de gamla, stöter man förr eller senare på någon som kan berätta om hur det var när elen kom till byn. Den stora kostnaden på den tiden var att dra fram el till gården. Idag kallar vi det för elnätsavgift. Den lilla kostnaden var själva elförbrukningen, det fanns ju nästan inget som förbrukade ström. En glödlampa var ofta det första man införskaffade och i brist på elmätare, var det enkelt att fördela byns elkostnader på antalet glödlampor i varje hem. Hemma hos oss gick det bra ända tills man kom till gården som satt upp en elektrisk lampa i ett stort rum som bara användes för fester. Den lampan lyste ju bara några få gånger om året och kunde ju inte gärna kosta lika mycket som en lampa i ett kök… Sedan dess har både elförbrukning och kostnaden för el ökat väsentligt. Under många år har den löpande kostnaden för elförbrukning varit helt dominerande. Men, den allra senaste tiden har elnätsavgiften ökat i betydelse och idag motsvarar den ungefär en tredjedel av den totala elkostnaden. Elnäten är en monopolverksamhet. I varje del av Sverige är det någon som har monopol på att ha elnät. Denne någon har även rätt att ta betalt för elnätet, men storleken på avgiften fastställs av en statlig myndighet, Elmarknadsinspektionen. Som ett av de sista besluten innan valet, beslöt regeringen nyligen att förändra beräkningsgrunden för hur elnätsavgiften ska beräknas. Enligt Energimarknadsinspektionen kommer detta att leda till minskade elnätskostnader på i storleksordningen 4 – 5 öre/kWh, eller ca 5 procent minskning för en privat slutkonsument. För elkunder är detta en välkommen utgiftsminskning. För de som äger elnäten innebär det sämre avkastning. Ryktet går att Fortum har planer på att sälja hela sitt elnät i Sverige. Detta är logiskt eftersom Fortums avkastningskrav är 12 procent. Den nivån blir nog svår att nå på att äga elnät i framtiden. Skadad skog innebär ofta att man får en oplanerad skogsinkomst. Vilka skattemässiga verktyg finns då för att den drabbade skogsägaren ska kunna styra beskattningen av denna inkomst på bästa sätt? Skogskonto/Skogskonto med förhöjd insättning/Skogsskadekonto Skogskontots syfte är att dela upp en inkomst på flera år och på så vis undvika onödigt hög beskattning. På ett skogskonto får man sätta in en viss andel av den virkeslikvid man fått. Även försäkringsersättning för skog och skogsprodukter får sättas in på skogskonto. Man sätter in på skogskonto i samband med deklarationen och kontot får behållas i maximalt 10 år. Har man fått skador som omfattar två års tillväxt eller mer får man använda skogskonto med förhöjd insättning. Det är fortfarande ett vanligt skogskonto som får behållas i 10 år men man får sätta in en större andel av virkeslikviden. Om skadorna på skogen är så omfattande att de motsvarar en tredjedel av avkastningsvärdet och den huvudsakliga delen av årets skogsintäkt kommer från skadad skog får man sätta in på skogsskadekonto. Ett skogsskadekonto får behållas i maximalt 20 år. Andelen av virkeslikviden som får sättas in är samma som på ett skogskonto med förhöjd insättning. Gemensamt för alla tre typerna är att insättningen inte får leda till underskott i näringsverksamheten och därför är det väldigt viktigt att inte göra insättningen förrän bokslutet är färdigt! Skogskontoinsättning ska alltid göras på våren, efter att bokslutet är färdigt men innan deklarationen lämnas in! Ersättningsfond Försäkringsersättning får avsättas till ersättningsfond. Om det handlar om skador på skog så blir det en ersättningsfond för mark men det finns även ersättningsfonder för inventarier, byggnader, markanläggningar och djurlager. Syftet med ersättningsfonden är att den oplanerade intäkten ska kunna återinvesteras utan att först beskattas. Får man skador på skogen kan man alltså använda sin ersättningsfond till att köpa ny mark. Fonden avsätts i deklarationen och måste användas inom tre år. Har man inte lyckats köpa ny mark inom tre år kan perioden förlängas med maximalt tre år till. Har man inte använt fonden inom dessa sex år återförs fonden till beskattning i inkomstslaget kapital. Vid återföringen görs ett tillägg på 30 procent av fondens belopp. Med detta tillägg blir alltså skatten 39 procent vilket ändå innebär en lägre beskattning jämfört med inkomstslaget näringsverksamhet. Förutom försäkringsersättning får även till exempel intrångsersättning vid naturreservat och ersättning i samband med rationaliseringsförvärv avsättas till ersättningsfond. 43 Du vet väl att du enkelt kan köpa och sälja insatskapital Södra har tillsammans med SE-Banken i Malmö skapat en handelsplats där Södras medlemmar får hjälp med att på ett enkelt sätt köpa eller sälja insatskapital. Handeln ger dig som medlem möjlighet att bygga upp ett större insatskapital, som i sin tur är grund för vinstutdelning. Utdelningen förra året var 4 procent. Att sälja insatskapital kan till exempel vara en möjlighet för dig som lämnar Södra att få ut det i förtid, till en möjlig överkurs. Se tabellen för senaste kurs. Så här handlar du Handel med emitterat insatskapital sker en gång i månaden (augusti undantaget, då det är uppehåll.) Emitterat insatskapital kan man köpa och sälja utan begränsning. Insatskapitalet som är registrerat hos Södra är det nominella värdet. Genom handeln med detta kapital får det ett marknadsvärde och det verkliga värdet blir synligt. Den som säljer får ut pengar, medan kapitalet stannar kvar i Södra. Vill du köpa eller sälja insatskapital måste du första gången underteckna särskilda avtal och sända avtalen i dubbla exemplar till SEB Aktiehandel, 205 20 Malmö. Lägg märke till att det är olika avtal för emitterat och inbetalt insatskapital. Handelsavtalen ska vara inskickade i god tid före orderläggning. Så lägger du din order Alla order ska ringas in till SEB Aktiehandel absolut senast första onsdagen i den aktuella handelsmånaden, förutsatt att detta är en bankdag. Telefonnumret till SEB Aktiehandel är 040-667 66 87 och här kan du också få svar på frågor angående handeln. Man talar om att man vill köpa eller sälja och vilket pris man tänkt sig. Det gör man antingen som limit (”jag är beredd att betala x procent över nominellt värde”) eller som Sammanställning handel med inbetalt insatskapital via SEB Datum Omsatt volym (kr) sep-11 nov-11 sep-12 nov-12 sep-13 nov-13 sep-14 721 834 655 762 813 025 151 214 221 452 666 320 409 025 Avslutspris av nominellt 115 120 110 105 100 100 100 marknadspris (”till bästa möjliga pris”). Samtalet spelas in och SEB får en bekräftelse på att den som ringer är medlem och behörig att handla. Arbetsflödet mellan SEB och Södra är enkelt. SEB registrerar köp- och säljintresse, stämmer av medlemskap och innehav/saldo mot Södras medlemsregister. På avslutsdagen matchas inneliggande order och samtliga avslut sker till samma kurs. Betalning Bytet av pengar mellan köpare och säljare sker genom SEB. Köparen får en nota för betalning och säljaren får sina pengar insatta på sitt medlemskonto i Södra. Sammanställning handel med emitterat insatskapital via SEB Datum Omsatt volym (kr) okt-12 nov-12 dec-12 jan-13 feb-13 mar-13 april-13 maj-13 juni-13 jul-13 aug-13 sep-13 okt-13 nov-13 dec-13 jan-14 feb-14 mar-14 apr-14 maj-14 jun-14 jul-14 sep-14 398 600 1 783 000 1 249 000 525 000 210 000 365 000 115 655 610 000 150 021 150 000 ingen handel 328 595 265 000 1 255 000 6 561 792 1 406 000 688 000 695 000 630 000 1 710 000 2 092 000 2 690 000 1 645 000 Passa på att handla med inbetalt insatskapital i november I september kunde man handla med inbetalt insatskapital. Nästa chans att handla inbetalt insatskapital blir i november. Sedan dröjer det till september nästa år innan du åter kan handla igen. Emitterat insatskapital kan du som vanligt handla med varje månad. Mer information om handeln och handelsregler finns även på Södras skogsägarnät, skog.sodra.com. Där finns också handelsavtal för utskrift. SÄLJA SKOGSFASTIGHETER Avslutspris av nominellt 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Vid handeln i september omsattes 1 645 000 kronor (nominellt värde) till kursen 100 procent. Erfarna fastighetsmäklare som behärskar samtliga i en fastighetsaffär ingående moment • Fastighetsbildning (avstyckning, klyvning, fastighetsreglering m m) • Pantbrevshantering • Kreativa skattelösningar såsom reavinstbeskattning, ersättningsfonder, skogsavdrag m m • Hantering av EU-stöd, stödrätter etc • Kalkyler för såväl växtodling som djurhållning • Hantering av arrendefrågor, servitut, nyttjanderätter..... • Fastighetsvärderingar med god precision • Upprättande av skogsbruksplan Vid förmedlingsuppdrag ingår alla dessa moment utan extra ersättning utöver överenskommen provision. ERFARENHET - KONTAKTNÄT - AMBITION Välkomna att kontakta oss! SKÅNEGÅRDAR AB • HUVUDKONTOR: Lund 046-19 04 40 REGIONKONTOR: Jönköping 036-30 76 80 • Kristianstad 044-35 23 01 44 I lov Det har gått fort för Fideli Sundqvist. Efter bara några år i yrket är hon en av Sveriges mest framstående papperskonstnärer. Uppdragen kommer från hela världen och nyligen gav hon ut en bok om konsten att klippa i papper. Text: Stefan Hedner Foto: Martin Ridne, Maria Wretblad, Helena Karlsson, Maria Wretblad, Olivia Jeczmyk, Marie Wretblad, Anna-Lena Ahlström 45 och kan användas för mer funktionella modeller. Normalt börjar Fidelis arbete i datorn där hon gör skisser i Illustrator. Det sparar tid och syftar till att visa sig själv och kunderna hur slutresultatet ska bli. När hon är nöjd startar arbetet med att klippa, skära, vika och sätta ihop. Oftast utgår hon från A4-ark, så de färdiga objekten blir inte så stora. Det underlättar transporten till fotostudion, för det mesta fotograferas och det är de bilderna som sedan används som illustrationer. – Det är underbart att jobba med händerna och att bygga olika miljöer och karaktärer. Jag tycker också om att det är så många olika moment inblandade, från idé, skissande, mätande och byggande till att slutligen arrangera de olika modellerna i en scenografi. e paper Det är lätt att bli fascinerad av silhuettklipp och pappersmodeller. Sinnrika geometriska figurer, små verklighetstrogna modeller av höghus eller fantasifulla djur är både vackra och spännande att se på. Men hur går det till att göra dem? Fideli Sundqvist vet och delar också med sig av flera exempel i boken ”I love paper”, som kom ut förra hösten. – Det var förlaget Natur & Kultur som tog kontakt och föreslog att jag skulle skriva en bok i ämnet, berättar hon. Boken fungerar dels som en inspiration med förslag och mallar till ett 40-tal pappersprojekt, dels är det en konstbok med mycket bilder av det jag gjort de senaste åren. Bland annat byggnader, blommor, frukter, djur och olika maträtter. Svenskt och internationellt Fideli har arbetat som papperskonstnär sedan hon gick ut Konstfack för tre år sedan. – Uppdragen växlar mellan reklamuppdrag, illustrationsarbeten, skyltningar och egna, mer konstnärliga projekt. Jag har en agentur som representerar mig och hjälper till med kundkontakter och förhandlingar. Ungefär hälften av uppdragen kommer från Sverige och hälften från utlandet. Emellanåt försöker jag också ha utställningar för att visa mina egna projekt. Bland det Fideli gjort i Sverige märks kampanjer för Arla, Systembolaget och Kronans Apotek. I somras var hon aktuell med en stor kampanj för Åhléns. Internationellt har hon exempelvis jobbat med Louis Vuitton i samband med att modehuset öppnade en ny butik i Seoul i Sydkorea. Provade många material Fideli växte upp i ett kreativt hem och hade tillgång till många olika material och verktyg i mammans keramikverkstad. Efter skolan var pysslandet ett självklart tidsfördriv. – Det var lyxigt att ha så många material att jobba med. Jag provade förstås keramik, men det var för långsamt med alla väntetider. Att hålla på med papper var snabbare och mera min stil. I boken ”I love paper” bjuder Fideli på en hel del av det hon lärt sig genom åren. Allt från tips om verktyg och papper till grundtekniker och rena steg för steg-instruktioner. Definitivt något för den som gillar att pyssla och som vill smycka hemmet med små fina pappersklipp. Vinn I LOVE O PAPER! – Och så är det klart att ”I love paper” ska översättas till engelska och ges ut i USA och Storbritannien. Tacksamt med papper I sina projekt arbetar Fideli mycket med att bygga upp stämningar och berättelser. – Då är papperet ett tacksamt material, menar hon. Olika färger, papperskvaliteter och tjocklekar förmedlar helt olika känslor. Pastellfärgat papper kan ge ett poppigt eller till och med barnsligt intryck, medan svart blir mer strikt och elegant. Eftersom det är ett lätt material kan det också hängas upp i tunna linor i skyltfönster. Samtidigt är det starkt och stabilt Södrakontakt har köpt in 10 exemplar av boken Fideli Sundqvists bok ”I love paper”. Du kan vinna ett exemplar genom att svara på tävlingsfrågan samt utslagsfrågan och sedan skicka ditt svar senast 12 november till: [email protected] eller Södrakontakt, 351 89 Växjö. Bland de tävlande som svarat rätt väljer en jury från Södra ut de mest spännande svaren på utslagsfrågan. Vinnarna meddelas per brev samt offentliggörs i nästa nummer av Södrakontakt. Fråga: Vilken svensk varuhuskedja var Fideli aktuell med i somras? Utslagsfråga: Vad skulle du vilja skapa av papper, om du hade obegränsad tillgång till verktyg och material? 46 Lantbruksströ ny produkt för Södra Skogsenergi Södra Skogsenergi har numera produkten lantbruksströ i sitt sortiment. Södramedlemmar i hela Södras område har möjlighet att beställa balar av lantbruksströ från Södras sågverk i Kisa. Text: Åsa Wernersson Foto: Arkiv, Henrik Hjelm I april förra året fattades beslutet att investera i en kutterspånsanläggning i Kisa och från årsskiftet har anläggningen varit igång. Vid anläggningen började man att tillverka briketter till kaminer och kutterspånsbalar som i huvudsak används till stallströ åt hästar. Den produkten är dammfri. Nu har sortimentet utökats även med lantbruksströ. – I vår nya pro– Det är viktigt att fortdukt, lantbruksströ, sätta utveckla nya produklåter vi dammet vara ter och tjänster av våra kvar. Vi tar dock bort fantastiska råvara. I dag är stickor och större fjärrvärme, aska, briketter, bitar. Det här är en pellets, kutterspånsbalar, produkt som redan målade paneler, råspontfinns på marknaden. luckor och strö av lövträd Vi har erbjudit lantexempel på nya produkter brukare att hämta som tillkommit de senaste lantbruksströ i lösvikt åren. Förhoppningsvis är det på sågverken. Men vi bara början, säger Fredrik. Fredrik Tärneberg har fått förfrågningar på Balarna med lantbruksom vi istället kan leverera i balar. Med strö levereras inom hela Södras område den nya anläggningen har vi fått möjmed en leveranstid på max två veckor. lighet att göra balar med lantbruksströ Leveransen kommer på en pall med och kan därmed också sälja till en 21 balar. större målgrupp, säger Fredrik TärneSe prislista och villkor på http:// berg, säljare på Södra Skogsenergi. skog.sodra.com/Bestall-Torvstro Anmäl dig till Södraskolan i höst Höstens Södraskolankurser planeras för fullt och en del är redan igång. Håll utkik i Sbo-nytt och på Skogsägarnätet, skog.sodra.com, efter vilka kurser som erbjuds i ditt område och när de börjar. På Skogsägarnätet ser du vem som är kursledare i ditt område. Vänd dig till kursledaren med funderingar kring Södraskolan och med frågor om kursutbudet nära dig. Södraskolan är ett unikt skogsutbildningskoncept för privata skogsägare som ska ge deltagare kunskap, inspiration och glädje. Skogsägarplan webb utvecklas enligt plan Arbetet med att utveckla systemet för skogsbruksplanen på webben, så att det blir möjligt för skogsägaren att själv göra redigeringar, går planenligt. Efter en första omgång tester av en särskild testgrupp med bland andra Södramedlemmar togs en lista med prioriterade förbättringar fram. Utvecklingen av dessa förbättringar är klar och testas nu av Södrapersonal. – Arbetet med utveckling av Skogsägarplan webb går enligt plan. Vi jobbar nu prioriterat med testerna och räknar med att ha ett resultat klart om några veckor, säger Mats Johansson, planchef i Södra. Parallellt med testarbetet tas informations- och utbildningsmaterial fram. En användarguide som kommer att finnas tillgänglig på Skogsägarnätet arbetas fram. Den kommer att utgöra grunden för ett utbildningspaket som ska erbjudas medlemmarna inom Södraskolan. Målet med Södraskolan är främst att genom kurser och utbildningar förmedla skogliga kunskaper kopplade till Södras verksamhet och främst inom ämnet skogsbruk. Södraskolan vill även ge inspiration och öka gemenskapen för ett aktivt brukande av skogen och för en ökad tillväxt och lönsamhet på skogsgården samtidigt som andra intressen tas tillvara, som exempelvis natur- och kulturhänsyn, skogens vatten och biologisk mångfald. Såg du Södra Timbers produkter i ”Sommar med Ernst”? Under sommarens sändningar av det populära TV-programmet ”Sommar med Ernst” fanns produkter från Södra Timber med. Esters Gård förnyades och slussades sakta in på 2000-talet. Med varsam hand omfamnade Ernst rum för rum i det gamla huset och tittarna fick vara med om fantastisk resa i tid och rum. I den här förvandlingen fick Södra Timber vara med och bidra med ytterpanel och råspontsluckor. Missade du programmen? Gå in på TV4Play. 47 Grattis alla vinnare! I Södrakontakt nummer 3 tävlade man om Sofis bärbok av Stefan Casta och Bo Mossberg. Vi har fått många härliga svar där flera skriver i sin motivering att det är en lisa för kropp och själ att få plocka sina egna bär för att förgylla gröten, filen, efterrätten och bakningen under höst och vinter. Motion, frisk luft och avkoppling är andra gemensamma upplevelser av bärplockning. Skogens bär är helt enkelt livets plockgodis! Johanna Bruhn, till höger, vill läsa till jägmästare efter att ha gått kursen ”Skogskurs för tjejer”. Under kursen fick de testa på praktiska saker. Här mäter Johanna och Josefin Eriksson med relaskop. Johanna vill bli jägmästare efter skogskurs för tjejer Johanna Bruhn deltog i kursen ”Skogskurs för tjejer” som genomfördes i somras i Skinnskatteberg. Här får tjejer utan skoglig erfarenhet lära sig om alla yrkesmöjligheter inom skogsbruket. – Tack vare kursen vill jag läsa till jägmästare, säger Johanna. Text: Åsa Wernersson Foto: Ida Karlsson Kursen anordnades i Skinnskatteberg den 31 juli till den 3 augusti och organiserdes av tre skogsmästarstudenter och två jägmästarstudenter. Alla fem var tjejer. Det var sjätte gången kursen genomfördes. ”Skogskurs för tjejer” är ett projekt som drivs av Fakulteteten för skogsvetenskap vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Syftet är att bredda rekryteringen till SLU:s skogliga utbildningar Jägmästare i Umeå och Skogsmästare i Skinnskatteberg. Det primära målet är att få en jämnare könsfördelning. I år deltog totalt 19 tjejer. En av dem var Johanna Bruhn, 20 år, från Åmål i Dalsland. – Det var mina föräldrar som också är skogsägare som hade läst om kursen. Eftersom jag funderade på mitt framtida yrkesval, tyckte de att det kunde vara ett bra tillfälle för mig att få mer kunskap om vilka arbeten som finns inom skogsindustrin. Jag har ett grundläggande naturintresse och blev därför nyfiken på kursen. Jag hade ingen uppfattning om vilka jobbmöjligheter som fanns, men trodde mest att det var praktiska yrken. Kursen motsvarade Johannas förväntningar. – Den hade ett bra upplägg. Jag gillade att vi bara var tjejer och att ingen hade någon förkunskap. Vi blandade teori om yrkesval med praktik där vi fick plantera, sitta i skotare och se en avverkning. Det som gav mig mest är insikten om vilken bredd det finns på yrken inom skogsbranschen. Med en skoglig utbildning kan man jobba i Sverige eller utomlands, i staden eller på landsbygden. Man kan arbeta ute hela dagen eller ha en kontorstjänst. Man kan även arbeta inom flera olika områden till exempel, miljö, natur, logistik, ekonomi eller förnybar energi. I dag jobbar jag i färgaffär men har bestämt mig för att söka till jägmästare. Det var flera på kursen som tänker söka antingen jägmästare eller skogsmästare. Jag önskar att fler tjejer fick möjligheten att upptäcka vilka möjligheter det finns inom skogsnäringen. Malin Löndahl Andersson skrev i sin motivering: Att gå ut i skogen och plocka bär tillsammans med familjen är ren avkoppling i vårt stressade samhälle. Att sedan producera saft eller sylt eller bara äta smultron med mjölk är en härlig känsla av att kunna använda det naturen ger till oss. Att inte behöva köpa färdigproducerad sylt eller saft som är fyllt av konstgjorda aromämnen, konserveringsmedel och E-nummer. Att ge dottern en god start i livet på det vi kan få från naturen. Tillfredsställande!! De tio lyckliga vinnarna är: Malin Löndahl Andersson, Gärds Köpinge, Berith Andersson, Hjältevad, Helena Isaksson Petersson, Växjö, Carlo Tengwall, Flisby, Anne-Marie Eriksson, Halmstad, Alma Larsson, Forserum, Kristina Westin, Horn, Graham Carter, Ljungby, Helmer Ohlinder, Landsbro, Maria Fransson, Jönköping VILTSKADOR? Kontakta oss! Plantskydd AB Torsjö 444, 260 70 Ljungbyhed TELs&AX GYLLEBOPLANTSKYDD TELIACOMsWWWGYLLEBOPLANTSKYDDCOM Posttidning B BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan) Avsändare: Södra, 351 89 Växjö PåGång prylspaning Intresserad av att pryda väggen med en bild av världens största tallkotte? Eller med alfabetet där bokstäverna formats av snirkliga växter? Eller behöver du en rejäl och snygg väska som funkar både till kontoret och i skogen? Följ länkarna så får du mer information. Djurspegel Taklampa Fantasifull spegel för barnrummet. Finns även med kanineller lejonformad träbaksida. Säljs i inredningskedjan Habitats butiker i Stockholm. Det började med att fyra post-itlappar sattes ihop. Sedan växte skalan och Marit Stigsdotter och Staffan Lind skapade en taklampa av formpressat och lamineratt björkträ. www.bsweden.com Väska av ekologisk canvas En praktisk väska i robust och ekologisk bomullscanvas, med detaljer i blått samt läderdetaljer. Reglerbar axelrem och många praktiska fickor. Väskan ingår g i Timberlands Earthkeepers® sortiment. www.hildur.se Plansch ABC-tapet Världens största tallkotte har blivit konst st på denna plansch från svenska designgruppen Form Us With Love. Kotten är i skala 1:1 och planschen är 50 x 70 cm. m. www.paper-collective.com Tapet med alfabetets bokstäver i vacker sommarskrud. Tapeten går att anpassa i format och bilden går att flytta över våderna i samband med beställning. www.rebelwalls.se Skogsfåglar Nattskärra Caprimulgus europaeuss Under stilla sommarnätter ljuder nattskärrans ihållande spel. Det låter som om någon spinner, ett ganska entonigt surrande som ibland byter frekvens. Förr fanns nattskärran i glesa tallbestånd och hagmarker, men idag hörs den ofta från hyggen. Det ska helst vara hyggen där grupper av träd lämnats. Men det är en ganska kort tid som hygget passar nattskärran. När de nyplanterade träden börjar sluta sig, trivs inte nattskärrorna längre. Nattskärran lever på insekter som den fångar i flykten. Den tar allt från små knott och mygg till större nattfjärilar. Denna insektsdiet innebär också att nattskärran flyttar långt söderut på vintern. Merparten av våra svenska nattskärror övervintrar i Afrika söder om ekvatorn. Foto från boken: Leif Gustavsson I boken Fåglarna i Sverige – antal och förekomst berättas att vi har drygt 7000 par i landet och att den är talrikast i sydöstra Sverige. Boken går att köpa på Naturbokhandeln. www.naturbokhandeln.se • 0485-444 40 Södrakontakt betraktar nya skogsfåglar i nästa nummer.
© Copyright 2024