1. No category

r eportage
f örsvarsattach é n
Vår man i
Addis Adeba
– Officerstidningen träffar Percy Hansson vid Sveriges Ambassad i Addis Abeba
Fjärran från James Bond, spionkameror och exploderande cigarettändare lever och verkar Percy Hansson. Stationerad i Addis Abeba är han en av drygt tjugo försvarsattachéer som sänts ut från den svenska Försvarsmakten.
Men vad gör egentligen en försvarsattaché och hur blir man det?
Kontakterna och de sociala nätverken får Percy Hansson att trivas.
-Jag har fikat och druckit öl med rebelledare
i Darfur och träffat en av den sudanesiska
presidentens rådgivare i Khartoum, avslöjar
Percy Hansson.
Hans arbete går bland annat ut på att inhämta information om det militära läget
på Afrikas Horn (det vill säga Etiopien och
dess närområden, såsom Sudan, Djibouti,
Kenya med fler länder). Upplysningarna
han får vidarebefordrar han sedan till Försvarsmaktens högkvarter i Stockholm, som
bidrag till beslutsunderlag bland annat om
var svenska fredsbevarande trupper bör sättas in i framtiden.
– Det finns ett stort svenskt försvarsintresse för regionen, fortsätter Percy Hansson,
som förutom att ansvara för Etiopien också
är ackrediterad till Afrikanska Unionen,
AU.
Försvarsmakten hemma i Sverige behöver
bland annat veta vilka beslutsvägar som finns
inom AU och vilka befattningshavare som är
lämpliga att närma sig för att få information
inför planeringen av en fredsoperation med
svenskt förband i något afrikanskt land.
26
Officerstidningen 4/2008
Det är även viktigt för Försvarsmakten att
få förståelse kring vilken kultur som råder
i regionen.
Stockholm kan vidare från just Percy
Hansson behöva få reda på hur transitionen
går mellan AMIS (African Union Mission
in Sudan) och UNAMID (United Nations
– African Union Mission in Darfur). Inom
ramen för UNAMID ska nämligen runt
25 000 utsända från Afrikanska Unionen
inlemmas i en gemensam operation under
FN:s ledning i Darfur. Som tidigare rapporterats i media, nekade emellertid Sudans
president Omar Al-Bashir Sverige och Norge
att skicka trupp, varpå Carl Bildt och Norges utrikesminister Jonas Gahr Støre drog
tillbaka sitt erbjudande om en gemensam
ingenjörsstyrka på 400 man.
Men skulle då inte Percy Hansson kunna
få i uppdrag från Sverige att förhandla med
den sudanesiska regeringen, för att övertala
denna att tillåta svensk trupp till UNAMID?
– Nja, det ligger ovanför mitt huvud,
svarar Percy Hansson.
Mutor förekommer inte
Undantaget reseattachéer och sidoackrediterade attachéer finns alltså ett tjugotal
försvarsattachéer utsända från Sverige. Som
det heter på regeringens hemsida tillhör
och administreras försvarsattachéerna av
försvarsmakten, ”men utnämns av regeringen, vilket är en grund för att de ska få
diplomatisk status i det land de placeras”.
Percy Hansson är därmed anställd av
Försvarsmakten i Stockholm och har sin
egentliga chef där, men lyder också under
Sveriges ambassadör i Etiopien, Staffan Tillander, när det gäller svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Han är också militärrådgivare
till ambassadören, som under Officerstidningens intervju denna lördag, kommer in
på ambassaden från en löprunda.
– Det är bra att Percy får jobba lite även
på helgen, skrattar Staffan Tillander.
Det sociala livet är inte som hemma, eftersom umgänget i Addis Abeba består av
människor från hela världen.
– Min fru och jag går ofta på middag,
eller bjuder in folk, flera gånger i veckan,
berättar Percy Hansson
En stor del av själva jobbet för försvarsattachén går överhuvudtaget ut på att träffa
personer som har viktiga kunskaper för Sveriges försvarsplanering. Att skapa kontakter
eller inhämta information sker ofta med en
lunch eller middag som inramning. Mutor
förekommer dock överhuvudtaget inte, säger Percy Hansson.
Karriärväg olika för olika officerare
Under hela sin militära karriär i Sverige har
Percy Hansson ömsom arbetat vid försvarsmaktens högkvarter, ömsom vid Blekinge
flygflottilj F17, Karlskronason, som han
är. Han hade bland annat, som han säger,
turen att vara teknisk chef vid F17 när Jas
39 Gripen sattes in. Och genom tjänstgöringen på flygflottiljen har han tillägnat sig
omfattande teknisk kompetens, även om
han inte anser att det är en nödvändighet
för försvarsattachétjänsterna.
I mitten av 90-talet genomgick han så
Försvarshögskolans högre officersutbildning.
r eportage
f örsvarsatttach é n
En försvarsattaché bör ha bred livserfarenhet, anser Percy Hansson.
Han blev därefter sektionschef vid högkvarteret. Nu har han överstelöjtnants grad.
Men hur blev han sedan försvarsattaché,
och hur kan andra följa hans bana? Percy
Hansson exemplifierar inte med någon fullkomligt repeterbar utbildnings- och karriärgång, utan nöjer sig med att berätta om
sin egen väg fram till tjänsten.
– Man måste ha uppnått en viss nivå i
sin militära skolning, påpekar han. Utöver
det måste man förstås ha viss livserfarenhet,
kunskap om det område man vill åka till och
de frågor man tänker bevaka, samt allmän
kunskap om internationella villkor.
”Allmän kunskap om internationella villkor” kan enligt Percy Hansson översättas på
många olika sätt. Tjänstgöring i Natoförband, i FN-styrka eller andra fredsbevarande
styrkor kan exempelvis vara bra ingångar
till tjänsten. För Percys Hansson egen del
började den internationella karriären 2001,
när han togs ut till en sexmånaders Natomission i Bosnien-Hercegovina. Uppdraget gav
ovanligt tuffa och betydande erfarenheter, då
11 september-attentaten inträffade kort efter
det att Percy Hansson anlände till SFOR:s
högkvarter i Sarajevo:
– Vi var tvungna att vara inlåsta på området i tre månader, på grund av risken för
attentat mot amerikanerna, berättar Percy
Hansson. Att på det sättet leva instängd och
under ovisshet om vad som skulle hända var
mycket krävande.
2003 var det så dags för utlandstjänstgöring igen. Percy Hansson och ytterligare
en officer anmälde sig då till en MONUCmission i Kongo-Kinshasa på ett halvår.
28
Officerstidningen 4/2008
Uppgiften var att som förbandschef bedriva
militär flygplatsverksamhet:
– Efter det kändes det som att jag ”lämnat mitt huvud i Afrika, och tagit kroppen
med mig till Europa”, minns han. Min fru
menade därför att jag ”ju i vilket fall som
helst inte kunde sitta still, och att det var
lika bra att jag anmälde mig till en ny utlandstjänst”.
Addis Abeba – and beyond
Sagt och gjort. Percy Hansson sökte, och
fick den nya tjänsten som försvarsattaché
i Addis Abeba. Sommaren 2006 åkte han
och frun Iréne ner till Etiopien, där nu Percy
Hansson varit placerad i ett och ett halvt
år. Tjänstgöringsperioden löper över tre år,
varför paret avser vara kvar i ytterligare ett
och ett halvt år. Två vuxna döttrar reder sig
bra hemma, och Iréne tar tillfället i akt att
ytterligare bygga på sina tidigare universitetsstudier i arbetspsykologi med hjälp av
studier på distans. Det går inte som svensk
medföljande att åka utomlands och tro att
man ska ha tålamod att tillbringa tiden
med att sola, bada och sköta hemmet, säger
Percy Hansson. För vissa passar det därför
att studera under utlandsvistelsen.
Och vad händer sedan? Kommer den
svenske försvarsattachén i Etiopien att söka
nya utlandstjänster? Det är ännu oklart.
Klart är i vart fall att det inte bara handlar om middagsbjudningar och lyx. Percy
Hansson har under sin tid i landet hunnit få
amöbadysenteri sex gånger och springmask
en gång, med krävande antibiotikabehandlingar som följd. Miljön i Addis Abeba kan
upplevas som mycket krävande, fattigdomen
är enorm, infrastrukturen mycket dålig.
Trafiken i den etiopiska huvudstaden är
dessutom farlig, och Percy har flera gånger
sett trafikdöda människor ligga lämnade
vind för våg vid sidan av vägen.
Men när Percy Hansson pratar om kontaktnätverken och de sociala tillställningarna
märks det att han trivs med sitt jobb.
– Vi hade middagsbjudning härförleden;
klassisk svensk skiva med specialimporterad
surströmming. Flera etiopier, ghananer och
italienare kom, samt den brasilianske ambassadören och – förstås – en finländare. De
tyckte faktiskt om surströmmingen. Och
sådana möten är förstås väldigt fascinerande
och roliga för någon med en horisont från
Karlskrona, som jag!
Text och foto: Joakim Lindberg