1. No category

nr 1 2015
Hushållningssällskapet Gotlands
tidskrift
Innehållsförteckning
sid
Ledare: Stora krav på bonden som företagare 3
Framgångsrikt företagande i Stånga
5
Nytillskott på växtodlingssidan
9
Gårdsbesök på Lövsta gård
11
Gödsellagring i stall
14
Ekonomen funderar
19
Mobilisering inför Landsbygdsriksdagen 2016
22
EU 2015 -Stödrättsvärde
25
Baljväxtseminarium
26
Hushållningssällskapet blir sambo med KSLA
29
Klimatsmart mat = hållbar restaurangekonomi 30
Adress: Roma Lövsta 2, 622 54 Romakloster
Telefon: (växel): 0498-20 22 40
Telefax: 0498-20 22 49
Telefontid: 08.30 - 16.00
Hemsida: www.hushallningssallskapet.se/i
E-post: [email protected]
Individuella e-postadresser:
[email protected]
Plusgiro 18 98 24-6, Bankgiro 5684-4418
VD
Mats Pettersson
Länsbygderåd Gotland / Hela Sverige
skall leva Gotland
Adress: c/o Hushållningssällskapet, Roma
Lövsta 2, 622 54 Romakloster
Ordförande: Bengt Wickman
tel.070-357 60 12 e-post: [email protected]
20 22 41, 070-316 04 01
Växtodllingsrådgivare 20 22 42, 070-775 76
Göran Qviberg
(sjukskriven)
20 22 43, 070-775 76
Birgitta Kallings
20 22 44, 070-775 76
Bengt Viken
69 13 13, 070-775 78
Hanna Ahlsten
20 22 40, 073-626 32
Victor Olaison
31
32
33
33
12
Sekr/kansli: Riina Noodapera,
tel 070-775 76 30
E-post: [email protected]
Matkonsult
Veronica Östling
20 22 46, 070-775 76 36
Husdjursrådgivare
Christina Mellberg
69 13 12, 070-775 76 35
Hushållningssällskapets russtam, Lojsta hed:
Tillsynsman Ingvar Andersson, Autsarve,
Lojsta, tel 070-547 82 68
E-post: [email protected]
Landsbygdsrådgivare och projektledare
20 22 48, 070-775 76 30
Riina Noodapera
20 22 40, 070-241 00 97
Malena Bendelin
Hushållningssällskapets tidskrift:
Ansvarig utgivare: Mats Pettersson
Redaktionskommitté: Mats Pettersson, Peter
Olofsson och Veronica Östling
Annonser: Peter Olofsson, Mats Pettersson
Omslagsbild:
Jerseykalv på Lövsta gård.
Markkartering
Bengt Viken
20 22 44, 070-775 76 33
Redovisning/Avbytartjänst
20 22 47, 070-775 76 37
Peter Olofsson
Receptionist
Inger Nielsen
20 22 40
Hallfreda Försöksstation
Försöksledare
20 22 45, 070-775 76 34
Bo Pettersson
Foto: Marie Bodin
2
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
Stora krav på bonden som företagsledare
Det ställs allt större krav på bonden som företagsledare. Det är en accelererande
utveckling. Marknadens och myndigheternas krav på lantbrukaren ökar hela tiden. För
att klara konkurrensen utökar lantbrukaren sin produktion. Fler anställda behövs på
varje gård och lantbrukaren får ökat ansvar också som arbetsgivare.
Lönsamheten påverkas allt mer av omvärldsfaktorer som är svåra att bedöma. De
stora variationerna i världsmarknadspriser, som vi tidigare ofta var skyddade ifrån,
slår nu igenom med full kraft. Priserna på lantbrukets produkter varierar upp och ner
på ett sätt som kräver mycket god likviditet för att klara. Med olika åtgärder som tex
dränering och bevattning kan man begränsa effekterna av vädrets makter och av
klimatförändringar. När priserna varierar mycket, så måste lantbrukaren nyttja fler
instrument för omvärldsbevakning och prissäkring. Här vill Hushållningssällskapet passa
på och hjälpa till genom att erbjuda ett kostnadsfritt prova på abonnemang i 6 månader
av ”Ekonomens mail”.
Det är inte heller lätt för konsumenten att förstå hur priset till lantbrukaren påverkas
av olika köpbeteenden. När det gäller griskött så har den ökade efterfrågan på svenskt
griskött gjort att det svenska grisköttet nu värderas flera kronor högre per kilo, än
tex det danska grisköttet. Om vi tar mjölk så är det annorlunda, här påverkas Arlas
avräkningspris nästan enbart av världsmarknadspriserna och inte lika mycket av svensk
konsumtion. Därför finns det nu planer hos några gotländska mjölkproducenter att sälja
lokalproducerad mjölk under eget varumärke. Spännande om det lyckas!
Det är inte rimligt att klara allt själv som lantbrukare. Ta därför gärna hjälp av
Hushållningssällskapets HIR-rådgivare och EU-stödsrådgivare.
Det är många förändringar och nyheter vid årets SAM-ansökningar om EU-stöd. Under
mars, april och maj hjälper Hushållningssällskapet ca 250 gotländska lantbrukare med
årets SAM - ansökningar. Sista ansökningsdag är den 12 maj. Hör av Dig snarast om
Du också vill ha hjälp. Vi lämnar en garanti på att vi fyller i uppgifterna på rätt sätt.
Avslutningsvis ett grattis till alla elever med rötter
från jordbrukarhem som får dela på 392 000 kr
från Hugo och Josefina Karlströms minnesfond. Ett
grattis också till Göte Forslund, Visby, som lottades
som vinnare av en matkasse, bland alla som betalat
in medlemsavgiften till Hushållningssällskapet
senast 31 januari. Boken ”Smak av Gotland”, har
också lottats ut till Ingvar Söderdahl, Eskelhem,
Börje Bendelin, Väte, Viveka Johnsson, Othem, Vera
Öberg, Västergarn och Per-Olof Björklund, Rone
Mats Pettersson
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
3
Certifiering?
Vi kan certifiering inom lantbruk, butik,
livsmedelsförädling, restaurang och storhushåll.
Läs mer på www.hscertifiering.se
Besök vår hemsida:
www.hushallningssallskapet.se/gotland
4
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
Framgångsrikt företagande i Stånga
I Stånga finns det för närvarande sex gårdar med mjölkproduktion.
En av gårdarna är Hägvide Lantbruk LbM som drivs av Roy
Nilsson, Lena Hederstedt och deras son Johan Nilsson. Förutom
de själva har de en heltidsanställd och i växtodlingssäsongen
förekommer det timanställda traktorförare.
Hägvide är ingen gammal släktgård.
År 1953 var tre bröder från Småland
på Gotland på besök. De var och tittade
på Hägvide som då hade varit till salu
en tid och de blev mycket imponerade
av åkrarna som var helt fria från sten.
Den ena brodern som hette Erik slog
till på Hägvide. Han köpte gården som
då bestod av ca 35 ha för 155 000 kr.
Sedan åkte han tillbaka till Småland
och hämtade sina kor och frun. När
Erik väl flyttat till Hägvide blev han
”Småland” med omgivningen. Ett
namn som i viss mån gått i arv till nästa
generation
År 2000 ersattes den gamla ladugården från 1967 med en ny. Den
nya ladugården med mjölkgrop och
inredning från Westfalia har plats för
140 kor. Ärtor och spannmål från den
egna växtodlingen lagras in vid Stenstu
Kvarn som sedan maler och gör en
lämplig foderblandning.
Förutom ovan nämnda mjölkproduktion består driften av växtodling,
maskintjänster och entreprenad.
Växtodlingen som började med 35 ha
år 1953 omfattar nu 245 ha egen och
arrenderad mark. Jordarna består
av mellanlera, lättlera och myr.
Hägvide är en av många gårdar som
får växtodlingsrådgivning via HIR
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
(Hushållningssällskapets Individuella
Rådgivning). Som rådgivare är det
alltid trevligt att åka till Hägvide.
Trots att det är mycket att göra på
gården finns det tid för en kopp kaffe
och en extra pratstund. Johan som
sköter växtodlingen har Dataväxt
mobile i telefonen. Tillsammans gör
vi (undertecknad och Johan) upp
växtodlingsplanen som sedan blir
tillgänglig via surfplatta och telefon. I
Dataväxt mobile kan alla registreringar
läggas in som sprutjournal, skördedatum, gödslingar mm. Johan är nu en
av dem som kommit längst bland HIRkunderna i att utnyttja möjligheterna
med Dataväxt mobile.
Bland lantbrukare på södra Gotland
Roy, Johan och Lena vid infarten till gården.
I bakgrunden syns vägen mellan Stånga och
Ljugarn.
5
Vi finns nära dig!
Återförsäljare nära dig:
Fole Kvarn AB
621 75 Visby • Tel 0498-361 70
Svenska Foder AB • Box 673 • 531 16 Lidköping • Vxl 0510-828 00
• [email protected] • www.svenskafoder.se
6
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
är det nog maskintjänsterna som
Hägvide är mest känt för. Roy och
Johans genuina intresse för maskiner
gör dem till pålitliga aktörer i den
branschen. På slagning av vall och
framförallt rundbalspressning är de
ledande på Gotland.
De har även en JF exakthack som körs
en hel del utanför den egna gården.
Övriga maskintjänster är tröskning och
direktsådd av höstraps med Väderstad
Cultus. Roy har som tradition att
varje jul åka runt till alla kunder
med en julklapp, det blir nästan 100
chokladaskar som skall delas ut säger
Roy så det går inte att stanna och prata
för länge på varje ställe. Hägvide är
även delägare i ett ”maskinbolag”
som hyr ut gödseltunnor (3 st.) och en
omrörare till gödselbrunnen samt en
strängluftare.
Betodlingen saknar jag mycket säger
Roy, det var en intressant odling och
jag träffade många lantbrukare när
jag var runt på höstarna och tog upp
alla betorna.
Johan har även en traktorgrävare,
Volvo EL70, som han kör runt med
och utför mindre grävarbeten. Det
har blivit en hel del avlopp på sistone
säger Johan, tyvärr hinner jag inte med
alla grävjobb på sommaren när det är
mycket pressning.
Som för de flesta lantbrukare är det
svårt att skilja på hobbys, fritidsintressen och jobb. Men att Roy samlar
på veterantraktorer och Johan kör
traktorpulling får nog räknas som
fritidsintressen fastän verksamheterna
ligger nära jordbruket. Sommaren
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
Roy och Johan framför gamla trotjänaren, en
Ford TW 15 från 1989. Johan har renoverat och
lackerat traktorn.
2014 var Johan och tävlade i Laholm
med sin FORD 8600 och kom då tvåa
i klassen hot farm 4401-5700 kg,
vilket är en bra placering (författarens
anm.). Vill ni titta på veterantraktorer
så går det bra att ringa till Roy. Jag
tror att han har minst 12 st. just
nu. Vi önskar Hägvide LbM lycka
till. Med många ben att stå på finns
goda förutsättningar att lyckas även i
framtiden trots att det ser lite mörkt
ut för lantbruket i Sverige.
Värt att nämna är att Hägvide LbM
blev årets företag i Stånga 2014 med
motiveringen:
• B e d r i v e r o m f a t t a n d e j o r d b r u k o c h
mjölkproduktion med hjälp av anställd
personal
• På ett omsorgsfullt sätt växlat över till nästa
generation
• Gärna håller sig med bra maskiner och ny
teknik
• Utför maskintjänster i flera kringliggande
socknar
• Sponsrar och ställer upp för socknens
föreningar
• Har en fin gårdsbild med god ordning
7
Fakta växtodlingen på Hägvide:
Grödor 2015: Vall, höstkorn, höstvete,
vårkorn, ärtor och höstraps. Rapidsådd
lejs in förutom den raps som Johan
sår med Cultusen. På 30 ha finns
möjlighet till bevattning med vatten
från kommunala reningsverket.
Arronderingen är bra och skiftena är
stora.
Växtskyddsarbete lejs in av Niklas och
Håkan från Alskog. Raps och höstvete
säljs till lantmännen, medan ärtor och
korn blir foder till korna. Växtodlingen
är framgångsrik och skördarna ligger
väl över genomsnittet på Gotland. Tack
vare att vallen ligger med i växtföljden
finns inga svåra ogräs på gården.
Tröskning sker med en NH 540 S på
20 fot.
Johan står framför traktorgrävaren.
Bengt Viken
Växtodlingsrådgivare
Hushållningssällskapet
telefon: 0498-20 22 44
mobil: 070-775 76 33
TÄCKDIKNING
TÄCKDIKNING
Kompletta täckdikningssystem med ny
30-tonsmed
dikningsplog.
Kompletta täckdikningssystem
ny 30-tonsAvvägning,
dikningsplog.
dikningsplan och inmätning med GPS.
Avvägning, dikningsplan och inmätning med GPS.
Inströmningsfilter av grus. Försäljning av
Inströmningsfilter av grus.dräneringsslang,
Försäljning av dräneringsslang,
markrör,
markrör, 8m brotrummor.
8m brotrummor.
Tel Thomas: 070 483 70Tel
09 Thomas: 070 483 70 09
Email: [email protected]
Email: [email protected]
Bara Anderse
• ROMAKLOSTER
Hemsida: www.baramark.se
Hemsida: www.baramark.se
Bara Anderse
365 365
• ROMAKLOSTER
8
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
Nytillskott på växtodlingssidan
Mitt namn är Victor Olaison och är
nyanställd HIR-Växtodlingsrådgivare
på Hushållningssällskapet sedan första
januari 2015. Anställningen är på
deltid fram tills jag blir klar med mina
studier på Ultuna i december 2015 där
jag läser till Mark/växt- agronom. Jag
är uppvuxen tillsammans med min
äldre bror i Västerhejde och har alltid
varit intresserad av lantbruk och då
främst växtodling.
Jag har ett utpräglat intresse för hela
lantbrukssektorn och vill vara med
och utveckla den gröna näringen på
Gotland.
Mitt intresse för växtodling kommer
nog främst från min far. Hans
brinnande intresse måste ha smittat av
sig på mig när jag åkte med i traktorn
som liten när vi var ute och hjälpte till
hos vänner under skörd och i vår- och
höstbruket.
Jag läste naturvetenskap på gymnasiet
och jobbade på två lantbruk på
somrarna, den ena med växtodling och
den andra med köttdjursuppfödning.
Efter gymnasiet åkte jag ner till
Australien i 1 år och jobbade på ett
familjejordbruk med växtodling tre
timmar norr om Melbourne. När jag
kom hem började jag mina studier på
Ultuna 2011.
Victor Olaison
Växtodlingsrådgivare
Hushållningssällskapet
telefon: 073-626 32 12
[email protected]
Vill du också bli medlem i Hushållningssällskapet?
Ring 0498-20 22 40 eller på vår hemsida: www.hushållningssallskapet.
se/gotland klicka på ”Medlem” i vänsterspalten.
Välkommen!
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
9
Vi är lantbrukarens
bästa affärspartner
På Swedbank är vi stolta över våra specialkunskaper om det
gotländska lantbrukets särskilda förutsättningar. Med kontor i
Slite, Visby och Hemse finns vi alltid nära dig.
Mats, här i mitten, är din lokala mäklare på Fastighetsbyrån. Mats
omger sig med medarbetare på Swedbank Gotland.
Gör dina affärer med banken och Fastighetsbyrån i ryggen!
Vi ger dig kunskap och trygghet –hela vägen.
Välkommen att kontakta någon av oss!
/Juliana Falke, Anders Ahlin, Åsa Johansson,
Kerstin Sjögren, Ann Rydell Tellström och Mats Hedqvist
10
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
Gårdsbesök på Lövsta gård
Gården Lövsta i Roma bedriver ett skoljordbruk med växtodling och
många djur. På 1960-talet köptes Myre gård med mark i Dalhem in
och totalt omfattar gården idag 260 ha åkermark, varav 60 ha är
sidoarrende. Gården har sedan 1986 haft ekologisk odling, men det
var först 2001 som den större delen av gården gick över till KRAV.
Ca 200 ha av gårdens areal samt även lamm och kor är anslutet till
KRAV och resten drivs konventionellt. Den konventionella marken
är fastmark och belägen i Dalhem. Vall, åkerböna, spannmål, majs,
helsäd till ensilage odlas ekologiskt. Konventionellt odlas raps, korn,
vete, ärtor, höstkorn och rågvete. Hushållningssällskapet lägger en
del av försöksodlingen på gårdens åkermark, främst spannmål, ärtor
och åkerböna.
Den stora delen av det som odlas
på gården blir till mat till djuren.
Vallgräset lagras i torn, plansilo, korv
samt en liten del i rundbalar som
främst ges till lammen.
Det finns 6,5 ha naturliga betesmarker
samt ett Gotlandsänge på 1,32 ha, som
vårdas med slåtter och efterbete.
Maskinparken består av ordinarie
maskiner för en gård, dock med
övervikt på små maskiner för att passa
i undervisningen.
Hästar finns inte på gården utan
Lövsta hyr in sig i ett ridhus där den
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
praktiska undervisningen ges.
Gårdens bevattningsdamm delas
mellan Lövsta och brukarna av Stafvas
mark i lika delar. Främst bevattnas
vallarna och åkerbönor.
Skogen
Till gården hör ca 125 ha skog varav
106 ha är produktiv skogsmark, och
finns i Roma, Dalhem och Akebäck.
Skogen sköts till stor del av skolans
elever genom manuell huggning och
röjning samt med små skogsmaskiner i
skogsundervisningen. Skogen används
11
bl.a. till flisuppvärmning på gården. Det
är bra skogsmark, ett genomsnittligt
gotländskt skogsbestånd, med ca 75%
barrskog. Ett litet hygge är planterat
med fågelbär. Bonitet 4,9 M3sk,
genomsnittlig tillväxt 4,6 M3sk/ha/år
Mjölkproduktion
År 2000 stod den varma lösdriftsladugården klar med plats för 85
mjölkande kor och 40 ungdjur, en
kalvamma som inhyser 25 kalvar, sju
småkalvboxar och tre kalvningsboxar.
Utöver finns ett separat ungdjursstall
med plats för 42 st djur.
Besättningen består till största delen
av Svensk rödbrokig boskap, SRB, och
därefter Svensk låglandsboskap, SLB,
även kallad Svensk Holstein. Några
få Jerseykor och Fjällkor finns även i
besättningen.
Avelsthuren Wand. Bild: www.vikinggenetics.se
12
Mjölken av KRAV godkänd och korna
ligger på drygt 10.000 kg ECM per ko
och år. Mjölkningen sker i mjölkgrop
med tandemsystem där korna står
fyra på rad på vardera sidan om
gropen. Denna modell passar bra
i skolundervisningen då man ser
hela djuret vid mjölkning. Mjölken
levereras både till Arla och Stafva
Gård. Stafva tillverkar sin ost på
mjölken från Lövsta.
Avelsarbetet på gården har lett fram
till att Lövstas tjur Wand idag finns hos
Viking Genetics. Wand är den SRB-tjur
som har haft det högsta avelsvärdet
hos Viking Gentetics under 2014 och
ännu ligger i topp. Det är en tjur som
nedärver hög avkastning, bra hälsa och
god fruktsamhet.
Grisproduktion
I svinhuset finns det plats för 45 suggor
i grisningsboxar, suggorna kommer
från en så kallad suggring där Lövsta
fungerar som satellit. En suggring
seminerar och leasar ut dräktiga suggor
till olika besättningar. Sju veckor innan
grisning kommer de redan dräktiga
sinsuggorna till gården där de placeras
i ett sinsuggstall fram till grisningen.
Digivningstiden är 33 dagar innan
smågrisarna flyttas till tillväxtboxar
och därefter slaktsvinsboxar. Suggorna
skickas tillbaka till suggringen för att
åter insemineras. Ca 1600 slaktsvin
om året levereras till Gotlands slakteri.
Men var tredje omgång smågrisar
förmedlas vidare. Grisarnas foder
tillverkas av egen spannmål och
premix. En blötfoderanläggning
används vid utfodring.
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
Under de senaste två åren har det
drivits ett leaderprojekt på Lövsta
kring driften av en mobil hydda för
utegrisar som nu är avslutat. 20
smågrisar föddes upp som utegrisar
per år. De två grishyddorna kommer
användas till ekogrisar på andra
gårdar.
Gotlands Slagteri och skinnen säljs
till en hantverkare på Gotland. Lövsta
har även sålt livdjur, baggar till
baggauktionen men också livgimrar
vissa år. Lammen går på beten på
åkermark, då gården inte har några
direkta naturbeten. Avvanda tackor
betar ett skogsbete.
Lamm
Gården har 2 baggar och cirka 45
pälstackor som på våren föder knappt
100 lammungar. Slaktlammen
säljs genom EKO lammringen till
Malena Bendelin
klustersamordnare
Gotlands Grönt Centrum
mobil: 070-241 00 97
Boka 5-6 september
2015
Gotlands
Skördefestival
på Lövsta
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
13
Gödsellagring i stall
-är det dags att göra om 60-talets misstag?
På 60- och 70-talen var det vanligt att det i Sverige byggdes
stallar där gödseln hanterades och ibland lagrades inne i stallet
i flytande form. Så länge gödseln låg stilla fungerade systemen
bra, men när gödseln rördes om i samband med svämning,
omröring, pumpning eller spolning så kunde farliga mängder
gödselgaser frigöras. Efter omfattande mätningar och försök
kom det anvisningar om hur man skulle utforma systemen för att
minimera riskerna. Sedan dessa åtgärder stegvis införts under
70- och 80-talet så minskade problemen så mycket att olyckor
blev mycket ovanliga. Nu har de erfarenheter och kunskaper som
fanns då fallit i glömska och därför börjar det återigen byggas
stallar med farliga gödselhanteringssystem.
Nere i stillaliggande flytande gödsel
bildar bakterier snabbt giftiga gaser.
En av de giftigaste är svavelväte (H2S).
Låga halter svavelväte luktar illa och
ger symtom som ögonirritation och
obehag i luftvägarna. Inandning av
lite större mängder ger huvudvärk,
yrsel och illamående. Vid högre
koncentrationer känner man ingen
lukt eftersom luktsinnet förlamas.
Gasen påverkar nervsystemet med
andningsförlamning och medvetslöshet som följd. Svavelväte är så giftigt
att ett enda andetag kan döda.
I stillaliggande flytgödsel bildas direkt
svavelväte och det kan finnas farliga
mängder i gödseln redan efter en halv
dag. Så länge flytgödseln inte rörs om
märks inte gasen men frigörs direkt vid
omrörning, spolning eller pumpning.
Med självflyt eller skrapor inne i stallet
kan gödseln transpor¬teras till en
pumpbrunn eller lagringsbehållare
14
utomhus utan att farliga mängder gas
frigörs. I kulverten mellan stall och
gödselbrunn måste det dock finnas
vattenlås och gödselgasfläkt för att
förhindra att de gödselgaser som
frigörs vid pumpning och omrörning
ute kan tränga in i stallet. Det räcker
inte med gummidukar som skydd.
Vattenlås och fläkt behövs också i
stallar med naturlig ventilation.
Att lagra större mängder flytgödsel
inomhus under spalt är mycket
riskfyllt eftersom det är omöjligt att
förhindra att gödselgas kan tränga upp
i stallet genom spalten när gödseln
rörs om eller pumpas i samband med
tömning. Undantaget är rännor med
självflytande gödsel som inte rörs om
utan sakta glider ut på en vätskespegel.
Tillåtet är också vakuumutgödsling i
slaktsvinsstallar där gödseln samlas i
mindre bassänger under spalt och sugs
ut via en bottenplugg.
Byggnadslösningar med spaltgolv och
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
gödsellagring i stall är vanliga i många
andra ändra länder. År 2012 var en
av artikelförfattarna (Cilla Hagberg)
bland annat i Tyskland och Irland för
att studerade enkla stallar för nötköttsoch lammproduktion. De flesta av
dessa stallar hade gödselkällare
under spalt. Det förekommer många
olika lösningar - helspalt, liggbås
och spaltgolvsgångar, ströbädd med
spaltgolvsgångar m.m. Systemen
förekommer även inom mjölk- och
grisproduktionen. Stallarna är ofta
oisolerade med naturlig ventilation
genom perforerat material i väggar och
öppen nock eller likvärdigt.
Under resan vittnade myndighetsrepresentanter, rådgivare och lant-
Din lokala bank
på Gotland
Vi har ett komplett utbud
av banktjänster, både
för privatpersoner och
företag, och har plats
för fler nöjda kunder.
Välkommen!
brukare om de stora riskerna med
att ha gödsellager under samma
tak som djuren. På Nordirland, där
detta system är mycket vanligt, har
sex personer dött de senaste två åren
och det har varit många allvarliga
olyckor pga. att personer har blivit
utsatta för gödselgaser vid omrörning.
Hundratals djur har också förolyckats
under liknande omständigheter. För att
begränsa riskerna har myndigheterna
utfärdat detaljerade anvisningar hur
man skall bygga och sköta denna typ
av anläggningar. På Irland anger man
bl.a. att stallet skall evakueras helt
på djur och människor i samband
med tömning av gödselbehållarna
under golv. Ändå förekommer det
många allvarliga olyckor. På stallfakta.
Visby Öster
Kung Magnus väg 6
Telefon 0498-26 00 70
handelsbanken.se/visby_oster
Slite
Tullhagsplan 1
Telefon 0498-26 00 40
handelsbanken.se/slite
Visby Adelsgatan
Adelsgatan 13
Telefon 0498-26 00 50
handelsbanken.se/visby_adelsgatan
Klintehamn
Donnersgatan 1A
Telefon 0498-26 06 80
handelsbanken.se/klintehamn
Hemse
Storgatan 41
0498-26 06 90
handelsbanken.se/hemse
Fårösund
Kronhagsvägen 31
Telefon 0498-26 00 60
handelsbanken.se/farosund
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
15
EU-service 2015
Inför 2015-års SAM-ansökan finns många nya frågor att ta ställning
till. Hushållningssällskapet hjälper Dig med detta!
•Gårdsstöd
•Förgröningsstöd
•Stödrätter
•Miljöstöd
•Vallodling
•Nötkreatursstöd
•Betesmarker
•Kompensationsstöd
•Ekologisk produktion
•Stöd till unga lantbrukare
Våra EU-rådgivare är:
Bengt Viken
Birgitta Kallings
Christina Mellberg
Hanna Ahlsten
Victor Olaison
Anders Uddin
Från Hushållningssällskapets EU-rådgivare får Du den bästa hjälpen och vi
lämnar en garanti på att inga misstag görs när vi optimerar Din SAM-ansökan.
Ring och boka rådgivning nu på tel 0498-20 22 40.
Sista ansökningsdag är 12 maj 2015.
16
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
se finns länkar till videor där man
intervjuar lantbrukare som hade tur
och överlevde gasolyckor. Gemensamt
var att de är erfarna och försiktiga
yrkesmän, men det räckte inte när
gasen blockerade deras luktsinne
och att det sedan räckte med ett enda
andetag för att de skulle falla ihop
medvetslösa.
Under de senaste åren har varianter
på dessa system med gödsellagring
i stall börjat komma till Sverige.
Olycksrisker förekommer inte bara
då all producerad gödsel lagras i
stallet utan även vid korttidslagrad
gödsel som måste gödslas ut. Exempel
på korttidslagring är spaltförsedda
samlingsfållor i en mjölkladugård där
gödseln pumpas ut. Andra exempel är
där gödseln, efter utspädning utanför
stallet, pumpas in under spalt igen för
att underlätta utgödsling.
finns inte heller någon information eller
kunskap om hur man ska arbeta med/i
dessa stallar för att undvika olyckor. I
andra länder finns förhållningsregler
vid pumpning och omrörning av gödsel
såsom: tömma stallet på djur, bara
omröra om god luftning av byggnaden
kan erhållas (blåsigt ute), inte gå in i
stallet 1 timme efter omrörning, bära
friskluftsmask om stallet ändå måste
beträdas vid omrörning m.m. m.m.
Dessa förhållningsregler finns inte
utan orsak.
Mer info och länkar till utländska
källor på Stallfakta.se
Cilla Hagberg
www.cillabyggkonsult.com
och
Anders Ehrlemark
www.ptek.se
Huruvida olika konstellationer av
gödsellagring och gödselhantering i stall är godkända i Sverige är myndigheternas uppgift att utröna
och besvara. Det som dock
kan konstateras är att
det i Sverige idag byggs
djurstallar med system
som utgör betydande
risker för människor och
djur. Riskerna med dessa
system har fallit i glömska,
men de mikroorganismer
som producerar svavelväte
utgör en lika stor risk nu
som på 60- och 70-talet.
När stallarna väl är byggda Flytgödselhanteringen i spaltgolvsstall kan bli en dödsfälla.
Foto C. Hagberg.
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
17
18
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
Ekonomen funderar
Om 20 år beräknas jordens befolkning bli 9
miljarder. En frågeställning inställer sig:
Kommer de areella näringarna att klara av att
försörja ytterligare 2 miljarder människor om
20 år?
Det tog ungefär 60 000 år från det att
de första människorna utvandrade
från Afrika för att uppfylla alla jordens
hörn, till dess att befolkningen i
världen vuxit till 1 miljard. Det skedde
kring år 1820. Hundra år därefter
hade världens befolkning vuxit till 2
miljarder. Nu har det gått ytterligare
nästan hundra år och idag är vi 7,1
miljarder människor. Ökningstakten
ligger för närvarande på cirka 100
miljoner människor per år och om
20 år beräknas vi bli 9 miljarder.
En intressant iakttagelse är att hela
jordens befolkning kan samlas på
Gotland och en ståplats står då till
förfogande till var och en. Räcker
maten?
Spannmålsproduktionen i världen
uppgår idag till 2.300 miljoner ton.
Av denna volym går ca 900 miljoner
ton till djurfoder. Biodrivmedelstillverkningen förbrukar ytterligare
200 miljoner ton. Återstår då ca 1.200
miljoner ton för humankonsumtion
eller ca 170 kg spannmål per capita
och år.
Köttkonsumtionen beräknas öka med
ca 2 % per år och det kräver 18 miljoner
ton spannmål per år. 100 miljoner nya
munnar per år att mätta med brödspannmål mm. kräver 17 miljoner ton.
Sammanlagt skulle då konsumtionen
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
öka med 35 miljoner ton spannmål i
världen per år (7 svenska årsskördar).
Om tjugo år måste världens spannmålsproduktion ha ökat med 700 miljoner
ton spannmål på årsbasis.
Var finns då utvecklingspotentialen?
Indien har ökat sina spannmålsskördar
markant under senare år och är idag
nettoexportör av vete. En av metoderna har varit att subventionera
priserna på handelsgödselmedel. Kina
har också valt ett liknande system
där exportavgifter på handelsgödsel
under delar av året håller nere de
inhemska prisnivåerna. Här hemma
i stora Sverige går utvecklingen som
bekant i diametralt motsatt riktning
och skatter införs istället på våra
produktionsmedel.
När spannmålspriserna stiger i
framtiden kan ökningstakten av köttkonsumtionen påverkas negativt.
Köttproduktion kräver i regel mycket
spannmål och ett högt spannmålspris
påverkar köttpriset. Samtidigt kan
det konstateras att under de år vi haft
spannmålspriser som legat mellan
1,50 – 2 kr/kg har inte köttpriserna
avskräckt konsumenterna i någon
större utsträckning.
Växtförädling och förbättrad produktionsteknik förväntas att öka
19
Boka ditt
nästa möte
redan nu!
Lövsta
Kök
&
Konferens
Välkommen till
Gotland Grönt Centrum
Restaurangen Lövsta Kök & Konferens är öppen
måndag-fredag mellan 11.00-13.00
Varje dag serveras två varma rätter, vegetariskt alternativ och sallad.
Konferensmöjligheter för små och stora grupper, även catering.
Restaurangen är KRAV-certifierad och köttet kommer från gårdens egna
djur!
ROMAKLOSTER Lövsta
Telefon: 0498-20 38 40
www.lovsta.com
20
e-post: [email protected]
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
spannmålsproduktionen i världen,
även om framstegen relativt sett inte
verkar vara lika stora idag som för tio
år sedan.
Nyodling av mark av betydande
omfattning sker idag framförallt i
områden där regnskogar avverkas.
Samtidigt tar infrastruktur och utbyggnad av städer ansenliga arealer i
besittning och på sina håll breder
öknen ut sig över väldiga åkerområden
pga. felaktig odlingsteknik.
I det fall spannmålspriserna hamnar
på mycket höga nivåer under en längre
tid, är det möjligt att tillverkningen av
biodrivmedel kommer att ifrågasättas.
Idag går nästan tio procent av världens
spannmål till denna produktion, vilken
är beroende av politiska beslut om
inblandningstvång i våra drivmedel.
Sammanfattningsvis är det troligt det
ökade konsumtionsbehovet av
spannmål kommer att kunna tillgodoses.
Däremot kan t ex klimatstörningar
påverka skördarna negativt i viktiga
produktionsområden och det kan leda
till kraftiga prisfluktuationer, precis
som vi upplevt under de senaste åren.
Torsten Thuresson
Ekonomirådgivare och seniorkonsult
HIR Skåne
Vill du kostnadsfritt prova ”Ekonomens
Mail” skicka ett e-postmeddelande till:
[email protected] och ange
ditt namn + postadress + mobilnummer.
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
Anmälan ”Ekonomens Mail”
I ”Ekonomens Mail” skall jag utnyttja
snabbheten att nå ut med viktig information
om räntor, valutasäkring, börsanalys,
ve g e t a b i l i e p r i s e r p å r å va r u b ö r s e r,
handelsgödselmarknaden, oljemarknaden,
foderpriser med mera.
Du kan prova abonnemanget kostnadsfritt
u n d e r 6 m å n a d e r. S e d a n k o s t a r
abonnemanget 900:- per år och du kan
då ta ställning till om du vill fortsätta att
vara ansluten till ”Ekonomens Mail”.
Prissäkring av drivmedelspriset
Råoljepriset har nu sjunkit till drygt 85
dollar/fat från nivåerna kring 110 dollar/
fat under 2010-2013. Om råoljepriset
fortsätter att sjunka kan det bli intressant
att via råvarubörs prissäkra ett lågt oljepris
under t ex ett till två år framåt i tiden.
Under 2009 när råoljepriset låg kring 70
dollar/fat testade vi detta tillvägagångssätt.
Mer om vilka möjligheter och risker det
finns med att prissäkra råoljepriset kan du
läsa om i ”Ekonomens Mail”.
När kommer nedgången på
världens aktiebörser?
Aktiebörser runtom i världen har noterat ”all
time high” under 2014. Uppgången, med
ett antal mellanliggande mindre nedgångar,
har pågått sedan 2009. Börsindex i Sverige
har stigit med sammanlagt 130 % under
dessa år och därutöver har aktierna gett en
utdelning på ca 3 % per år. Den intressanta
frågeställningen är givetvis hur länge
festyran varar på Stockholmsbörsen.
Det finns ett antal världsekonomiska
indikatorer som pekar på att den stora
nedgången kommer inom en inte alltför
avlägsen framtid. Mer om detta går att läsa
om i ”Ekonomens Mail”.
21
Mobilisering inför Landsbygdsriksdag
på Gotland 2016
Landsbygdsriksdagen anordnas vartannat år av Riksorganisationen Hela Sverige ska leva och förläggs till Gotland
27-29 maj 2016. Tillsammans med alla upptänkliga landsbygdsaktörer skall vi göra ett så bra program vi kan för både hitresta
och oss själva som bor på ön.
Hela Sverige ska leva /Länsbygderåd Gotland har genomfört ett
upptaktsmöte i januari inför genomförandet av Landsbygdsriksdagen i maj 2016. Det man framför allt fokuserade på vid
denna första träff var Landsbygdsriksdagens första dag då det
är tanken att tillgodose 700-900 personers önskan att åka ut på
den gotländska landsbygden för att se och lära av hur det jobbas
med landsbygdsutveckling.
Under ledning av två utomordentligt
dynamiska processledare Mats Jansson Destinationsarenan och Lars
Bäckman Visby Stift lyckades man
leda ett sextiotal medverkande
genom kvällens work-shop som
resulterade i ett stort antal idéer för
vad man kan paketera som bussturer
under Landsbygdsriksdagen. Allt
från lokal energiproduktion till
Pilgrimsavandringar kom upp som
förslag. Nu behandlas idéerna och
ett antal grupper kommer att formas
22
under våren. Innan deltagarna
lämnade arenan på Lövsta Konferens
på onsdagskvällen fick man sätta upp
en post-it lapp på en eller flera ämnen
man vill jobba vidare med. Hela
Sverige ska leva Gotlandsavdelning
tar sedan stafetten vidare mot nästa
avstämningsmöte som äger rum i
maj, då man förhoppningsvis vet mer
om lokaler, transporter, förplägnad,
sponsring av råvaror mm och har
kunnat knyta till sig fler behövliga
aktörer.
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
Vi har även hunnit stämma av mot
Riksorganisationen Hela Sverige ska
leva och fått ”gillande” för ett antal
teman som utkristalliserat sig under
resans gång och som kan tas upp under
seminarierna i Landsbygdsriksdagens
övriga program. En övergripande
styrgrupp och en lokal projektgrupp
för planering och genomförande av
Landsbygdsriksdagen 2016 på Gotland
skall tillsättas under våren med olika
ansvarsområden.
Stormöten är planerade till maj och
september för främst det fortsatta
arbetet med utflyktsdagen. Till
november skall allt vara paketerat
och klart. Parallellt med detta kommer
givetvis andra grupper att behöva
arbeta med mat, boende, kulturislag
mm avseende Landsbygdsriksdagens
genomförande så att arrangemanget
ska bli så bra som möjligt för både
gotlänningar och hitresta.
Arbetet med Landsbygdsriksdagen kan
följas på bloggen
http://helasverigegotland.wordpress.com.
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
Missade du upptaktsmötet och vill
vara med och jobba inför Landsbygdsriksdagen, hör av dig till :
Bengt Wickman
ordförande i Hela Sverige ska leva Gotland
telefon: 070-357 60 12
e-post: [email protected]
eller till undertecknad.
Vi gör er uppmärksamma på att
Länsbygderåd Gotland byter namn till
Hela Sverige ska leva Gotland, så man
förstår att det är en lokalavdelning
till Riksorganisationen Hela Sverige
ska leva. Den tidigare benämningen
Länsbygderåd Gotland kommer att
upphöra.
Riina Noodapera
sekreterare i Hela Sverige ska leva Gotland
telefon: 0498-20 22 48
mobil: 070-775 76 30
[email protected]
23
Gotlands Frö- och Oljeväxtodlare
Inbjudan till årsstämma och växtodlingskväll
Måndagen 18 maj, kl 18:00-21:30 Näsungs, Dalhem
Program
•Fältbesök, oljeväxter, biodling mm hos familjen Ljunggren, Näsungs
•Förtäring i Dalhems bygdegård
•Föredrag ”Pollinering – hjälp bina så hjälper de dig”, Jordbruksverket
•SFOs ordförande Lars Johan Merin informerar
•Årsmöte
Välkommen!
24
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
EU 2015 – stödrättsvärde
I år påbörjas förändringen av gårdsstödet för att år 2020 vara 198
euro/ha oavsett region eller ev. tilläggsbelopp. Vissa stödrätter
kommer därmed öka i värde medan andra kommer att minska
i värde. 2015 kommer dock gårdsstödet att minska för alla. I
oktober i fjol beräknades minskningen 2015 bli ca 15 % jämfört
med 2014. Nu bedöms minskningen bli mer på stödrätter med
höga värden. Definitivt beslut tas inte förrän september 2015.
10-25 % i minskat gårdsstöd
Gårdsstödet delas från och med 2015
i två delar, grundstöd och förgröningsstöd. I nuvarande förslag sjunker
värdet på samtliga stödrätter med 50%
2015 jämfört med dagens värde. 2016
och framåt sker en utjämning så att
alla stödrätter 2020 kommer att vara
värda 128 euro/ha. Uppfyller man
kraven för förgröning (ekologisk
fokusareal och det antal grödor som
krävs) tillkommer 54,5 % av aktuellt
stödrättsvärde.
För stödrätter med ett värde på 146,03
euro/ha i december 2014 (1336 kr/ha,
grundbelopp i område 4) betyder detta
att utbetalningen 2015 minskar med ca
10 % jämfört med 2014.
För stödrätter med ett värde på 184,81
euro/ha i december 2014 (1690 kr/ha,
grundbelopp i område 3) betyder detta
att utbetalningen 2015 minskar med ca
15 % jämfört med 2014.
Bengt Viken
Växtodlingsrådgivare
Hushållningssällskapet
telefon: 0498-20 22 44
mobil: 070-775 76 33
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
Många har dock tilläggsbelopp på
stödrätterna och då blir minskningen
större än beräkningarna i exemplen
ovan. Diagrammet nedanför illustrerar
detta.
25
Baljväxtseminarium på Grönt Centrum!
Greppa Näringen i samarbete med SLU, Partnerskap Alnarp och
Hushållningssällskapet bjöd in till en seminariedag om odling
av baljväxter- en möjlighet på Gotland? Stora konferenssalen
fylldes av intresserade åhörare, både lantbrukare, rådgivare och
husbehovsodlare från ön. Linda Larsson från Greppa Näringen
på Länsstyrelsen Gotland höll ihop dagen som inleddes med
information om SLU och Partnerskap Alnarp och deras arbete.
Georg Carlsson från avdelningen
för biosystem och teknologi på
SLU berättade om sin forskning
kring odlingsekologi, kvävefixering,
proteinförsörjning, diversifiering och
biologisk mångfald.
Per Modig, rådgivare på HIR Skåne
som arbetat med försöksodling av
matbönor gick grundligt igenom
sorter, odlingsteknik, hantering och
marknad för matbönor framöver.
Han betonade att det knappt finns
någon kommersiell odlare i Sverige
av matbönor.
Före lunchen berättade Veronica
Östling och Riina Noodapera
från Hushållningssällskapet om
möjligheterna för ärtor och bönor i
kosten i framtiden, med exempel på
mat till glutenallergiker där man ex.
vis redan idag gör pasta och spaghetti
av bönor i olika färger, att blanda
bönmassa med kött för att nyttja
naturresurserna bättre, att använda
bönor i bröd, knäckebröd och kakor.
Till lunchen bjöds smakprover på
en burgare med 50% bönor i smeten
och en ”pirrvitt” med 34% böna till
eftermiddagsfikat.
26
Lena Nygårds från POM,
programmet för odlad mångfald
presenterade ett upprop kring äldre
köksväxter som gjorts i Sverige där
Gotland bidragit med många, nästan
flest sorter i Sverige. Det är mest bönor
som bevarats, utsäde av ärtor saknas
nästan helt i materialet som samlats
in. Sorterna har namngivits av odlaren
som lämnat sorten eller platsen där
den odlats. Kokbönan ”Elna”, Gulböna
från Östergarn, kokbönorna ”Lau” ,
”Sanda”och ”Källunge”, Bondböna
”Ösel” eftersom utsädet kom därifrån.
Lena betonade också vikten av att föra
med berättelserna kring sorterna som
ger dessa ett mervärde. Vid servering
av en speciell sort medföljer en liten
skrift vid tallriken, alt. att man säljer
frön med berättelsen och kan ta ut en
betydligt större summa än annars.
Stefan Haase, kulturhistoriker och
husbehovsodlare i Lau berättade om
familjens odlingar av bland annat ärtor
och bönor och delade med sig av sina
medhavda sorter från Gotland, Sverige
och Litauen.
Ett Vinnova-finansierat projekt pågår
Ny Svensk Mat, projekt med nya grödor,
där sortförsök görs av olika baljväxter
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
bevarande, utveckling och odling för
konsumtion.
När det gäller arbetet med baljväxtodlingen på Gotland är ett alternativ
att bjuda in till ett nytt möte med
diskussion kring ett föreningsbildande
av intresserade av baljväxtodling samt
anordnande av fler seminariedagar
med provsmakningar, innovativa
baknings och matlagningstekniker
med baljväxter och tips om sortval,
maskinpark etc. Linda Larsson
Länsstyrelsen och rådgivarna på
Hushållningssällskapet blir kontaktyta.
Seminariet bekostades delvis genom
Landsbygdsprogrammet 2007-2013
med medel från EU och Svenska
staten.
bland annat. Hur möjligheterna att
kunna göra försök på Gotland ser ut
framöver vet vi ännu inte. Det finns
klart ett behov och en möjlighet att
påbörja ett arbete med baljväxter till
mat. Det finns Gotlandslins, Gulböna
som exempel på grödor att uppföröka.
Fler sorter kan hämtas från NordGen
och andra från Per Modigs arbete i
Fagraslätt i Skåne.
Riina Noodapera
landsbygdsrådgivare
Hushållningssällskapet
telefon: 0498-20 22 48
mobil: 070-775 76 30
Dagen avslutades med frågan hur vi
går vidare. Curt Niklasson berättade
hur arbetet med de ursprungliga
Gotländska spannmålssorterna
startade i första halvan av 2000-talet,
med behovet att ”näringen” skulle ta
hand om material som uppförökats
i försöksodlingar och en förening
Gutekorn ekonomisk förening bildades
2008 med aktörer från jord till bord
som nu arbetar vidare med både
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
27
Landsbygdsenheten informerar om SAM 2015
I år startar en ny period för jordbrukarstöden. Ta chansen att uppdatera dig inför
årets SAM-ansökan, sista ansökningsdag är 12 maj. Det är många nyheter i gårdsstödet och en del justeringar i miljöersättningarna.
Vi erbjuder flera informationsträffar där vi fördjupar oss lite extra i de olika stöden
och ersättningarna. Hur är stöden utformade? Vilka villkor ska uppfyllas? Hur går
ansökan till? Du kan anmäla dig till ett eller flera av informationspassen.
Plats:
Informationsträffarna är på Gotland Grönt Centrum (tidigare Lövsta landsbygdscentrum) i stora konferenssalen. Om du väljer förmiddagspasset bjuder vi på
fika från kl. 09.30. Vill du ha lunch betalar du den själv.
Välj ett eller flera av de här informationspassen:
Tisdag 17 mars
kl 10-12 Gårdsstöd, förgröningsstöd m.m.
kl 13-15 Miljöersättningar, tyngdpunkt betesmarker samt ekologisk produktion
Onsdag 18 mars
kl 10-12 Gårdsstöd, förgröningsstöd m.m.
kl 13-15 Miljöersättningar, tyngdpunkt betesmarker samt ekologisk produktion
Torsdag 19 mars
kl 10-12 Gårdsstöd, förgröningsstöd m.m.
Onsdag 25 mars
kl 10-12 Miljöersättning för betesmarker
kl 13-15 Ersättning för ekologisk produktion, Anita P HS Certifiering deltar
kl 19-21 Gårdsstöd, förgröningsstöd m.m.
Torsdag 26 mars
kl 10-12 Unga nystartare, om startstöd men även gårdsstöd, förgröningsstöd m.m
kl 13-15 Unga nystartare fortsätter, tyngdpunkt betesmarker samt ekologisk produktion
kl 19-21 Miljöersättningar, tyngdpunkt betesmarker samt ekologisk produktion
Anmäl dig senast:
Fredagen den 13 mars till [email protected] tel. 010-223 92 07
eller [email protected] tel. 010-223 92 44
Välkomna!
Visborgsallén 4, 621 85 VISBY. Tfn: 010-223 90 00. www.lansstyrelsen.se/gotland
E-post: [email protected]
28
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
Hushållningssällskapen blir sambo med KSLA
Det är nu klart att Hushållningssällskapens förbund kommer
att flytta in hos KSLA, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
på Drottninggatan 95 B i Stockholm. Hushållningssällskapens
förbund har tecknat ett treårigt hyresavtal och inflyttning sker
i början på oktober 2015. Tidigare har Hushållningssällskapens
förbundskansli funnits i Gamla Stan.
– Det är två organisationer som redan
idag har mycket utbyte och kontakt
med varandra. Genom att sitta i
samma hus kommer vi säkert också att
hitta fler sätt att dra nytta av varandra
med det gemensamma målet att öka
konkurrenskraften inom de gröna
näringarna, säger Jesper Broberg,
förbundsdirektör vid Hushållningssällskapens Förbund.
– En av akademiens första uppgifter
vid starten 1813 var att se till att det
bildades hushållningssällskap i alla
de län där sådana inte fanns. Fram
till dess att Hushållningssällskapens
förbund bildades för drygt 65 år sedan
hade akademien under många
år överinseende över Hushållningssällskapen.
Fakta om KSLA:
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
är en fri och oberoende organisation
som arbetar med frågor om jordbruk,
trädgårdsbruk, livsmedel, skog och
skogsprodukter, fiske och vattenbruk,
miljö och naturresurser. Akademien
instiftades år 1811 på initiativ av Karl
XIV Johan och startade sitt arbete den
28 januari 1813.
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
KSLA och Hushållningssällskapet delar
alltså i flera avseenden en gemensam
historia och nu blir det spännande
att mer aktivt dela framtiden. Jag ser
enbart fördelar med att hyra ut lokaler
till Hushållningssällskapet, menar
Carl-Anders Helander, akademiens
sekreterare och VD.
Jesper Broberg
Förbundsdirektör
Hushållningssällskapet
telefon: 070 22 99 878
Fakta om Hushållningssällskapen
i Sverige:
Hushållningssällskapet är 17 fristående
sällskap som verkar över hela landet.
Drygt 700 medarbetare – främst
rådgivare, lärare och projektledare –
sysslar med rådgivning, utbildning,
forskning och fältförsök. Våra kunder
finns inom lantbruk, skog, offentlig
verksamhet och andra näringar, främst
på landsbygden. Tillsammans erbjuder
vi kunskap för landets framtid.
29
Hur kan klimatsmart mat ge hållbar ekonomi
till restaurangen?
”Du är vad du äter” brukar man säga. Det handlar inte längre
bara om oss människor utan också om hur jordklotet vi lever
på och av mår. Det blir för allt fler lika angeläget att välja
klimatsmart mat som bidrar till en hållbar framtid, som att
välja hälsosam mat. Som tur är går dessa båda hand i hand. Mer
frukt, grönt och fullkorn på tallriken är både och: ger god hälsa
för den som äter, god ekonomi för den som lagar maten och en
hållbar framtid för oss alla.
Som krögare och egen företagare i
livsmedelsbranschen är det ofta tufft.
Det kan vara svårt att få ekvationen
god, vällagad, närproducerad och
klimatsmartmat mat kontra ekonomi
att gå ihop. Samtidigt är det viktigt att
fånga upp nya trender och önskemål
hos matgästerna.
Många matgäster blir allt mer pålästa
och efterfrågar allt mer information
om maten de beställer och om matens
ursprung. Vi kan hjälpa dig hur du
kan höja råvarukvalitén och samtidigt
ändå få ekonomi på det. Vi ger dig råd
och verktyg för hur du kan få pusslet
att "gå ihop".
En väg att utveckla din restaurangverksamhet kan vara att ställa om till
en mer rationell, energieffektiv drift
med hållbara tillagningsmetoder och
bra rutiner samt säsongsanpassade
och klimatsmarta råvaror och menyer.
Det kan både spara pengar inom
verksamheten och samtidigt ge mer
klirr i kassan då matgästerna många
gånger kan vara beredda att betala lite
mer för "rätt" kvalitet.
30
Hushållningssällskapet utbildar
och coachar
Ibland "ser man inte skogen för alla
träd". Det är lätt att bli hemmablind.
Du kan behöva en sparringpartner att
utifrån se och diskutera utvecklingsoch förändringsområden för din
verksamhet/restaurang.
Vad kan förändras och förbättras i
verksamheten? Vad vill du förändra?
Upprättande av en handlingsplan
med delmål och slutmål. Regelbunden
uppföljning, vad har gått bra och vad
har gått mindre bra?
Det kan dessutom behövas inspiration
och nya idéer i den kreativa processen
eller ny kunskap till medarbetarna.
Vad gör du t.ex. när servitriser kommer
in med en beställning utan gluten eller
på en helt vegansk rätt? Kan vi svara
på frågor från födoämnesöverkänsliga
matgäster? Var hittar jag rätt råvara
och rätt producent att samarbeta med?
Hur kan vi jobba för att minimera
matsvinnet i vår verksamhet och sluta
"slänga pengar i sophinken"?
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
Kreatör Karin Olsson, Fotograf Linda Romppala
Nyckelhålet på Restaurang
-möjlighet till bättre lönsamhet
Att höja personalens kompetens och
bli riktigt bra på någon särskild typ av
rätter kan för vissa restauranger vara
en väg att profilera sig framför andra.
Att Nyckelhålscertifiera din restaurang
är ett sätt att garantera dina matgäster
mat som är lustfylld, bra för hälsan
och hållbar (för miljön och ekonomin).
Hushållningssällskapet fungerar som
coach och bollplank för restauranger
som vill certifiera sig inom Nyckelhålet
på Restaurang. Vilken mat är bra för
hälsan enligt de senaste rönen? Vad
innebär klimatsmart tillagning? Vilka
råvaror är i säsong och när?
Varför inte marknadsföra smakprovningar av lokala produkter eller
bli bäst på att hitta nya tillbehör till
de traditionella rätterna. Kan mer
Hushållningssällskapet Gotlands tidskrift nr 1:2015
kunskap om t.ex. charkprodukter
och hur de produceras bli en
konkurrens-fördel eller nisch för er?
Vad är ekologiskt, närproducerat och
hållbart?
Vi på Hushållningssällskapet kan
hjälpa dig med allt detta. Vi har
lång erfarenhet av att utbilda inom
livsmedelssektorn och har ett brett
och gediget utbud av praktiska och
teoretiska utbildningar som kan
skräddarsys just för din verksamhet.
Kontakta oss om du är nyfiken och vill
veta lite mer!
Karin Olsson och
Veronica Östling
matkonsulter
Hushållningssällskapet
telefon: 0498-20 22 46
mobil: 070-775 76 36
31
B
69(5,*(
32572%(7$/7
Avsändare:
+XVKnOOQLQJVVlOOVNDSHW
5RPDNORVWHU
Hushållningssällskapet Gotland, Roma Lövsta 2, 622 54 Romakloster
Hatten
av
för
Nyhet 2015!
Flexibel maltkvalitet
Internationellt känd sort
Goda stråegenskaper
Hög och stabil skörd
www.scandinavianseed.se