Nu är det inte längrebara ensilage
som förvaras i plast. Spannmålsodlaren Dan Jonsson utanför Stallarholmenhar lagraten stor del
av årets skörd i slang - och ser
det som ett flexibelt alternativ till
kostsamma lagerfickor.
Dan Jonsson på Eneby gård utanför
sörmländska Stallarholmen behövde
mer torkkapacitet och lagringsutrymmen med tanke på att större delen av
de 755 brukade hektaren är arrenderade. Det fanns redan sex spridda torkanläggningar så valet hur det skulle
lösas var inte självklart.
Funderingarna kretsade kring en
mobil torkanläggning när slanglagring
seglade upp som en intressant lösning.
Det löste det akuta problemet på ex-
traJagning till en rimlig investeringskostnad.
- Jag blev nyfiken och bestämde
mig för att prova. Det ger obegränsad
lagring när det behövs och jag slipper
silor som står tomma när skörden inte
blir vad man hoppas på. Tomma silor
är inte ekonomiskt försvarbart, säger
han.
Kan lagras hela vintern
Årets tröskning är i sluttampen när
Land Lantbruk besöker gården. Höstvetet börjar mörkna i axen efter den
senaste tidens skvättande väder.
Ett flexibelt mellanlagringssystem
har varit extra värdefullt under en
utdragen skördesäsong som denna
samtidigt som spannmålspriserna varit låga. Det har gjort att Dan har kunnat tröska vid vattenhalter upp till 18
procent och lagra in fuktig spannmål
direkt i slang för senare torkning.
-Är det bara lufttätt så sägs det kunna ligga kvar hela vintern utan att kvaliteten försämras, säger han.
Påett av gårdens skiften ligger de
vita slangarna uppradade fyllda med
brödvete, foderkorn och maltkorn.
Dan använder slangläggaren Grain
Saver D-9 som företaget Farm Mae tagit fram speciellt anpassat för svenska
förhållanden.
En mobil tömningstratt gör att överlastningen från fåltvagnen går snabbt.
Lastningskapaciteten är upp till 175
ton i timmen men teoretiskt kan läggaren klara 200-250ton i timmen.
Fördelarna med att mellanlagra den
tröskade spannmålen i slang är att
systemet förlänger torkningssäsongen
och går att variera i storlek efter behov.
Däremot kräver det en aktiv tillsyn för
att exempelvis laga hackskador från
fåglar och hålla vildsvin borta med
elstängsel.
Nöjd med nya tekniken
Trots merarbetet tycker Dan att den
nya tekniken levt upp till hans förväntningar och drar en parallell till
vallodlingen där utvecklingen gått från
silotorn till plastning eller slangläggning.
- Det är klart att det känns säkrare
att ha spannmålen i en plåtsilo. Men
svenska lantbrukare är lite konservativa - en tork är en tork och en silo är
en silo. Detta sätt är ett nytänk som kan
anpassas efter hur mycket man skördar, säger Dan Jonsson.
Anna Nilsson 08-588367 05
[email protected]