Språk, makt och identitet
Språk, makt och identitet 1 - Ur: Dahl, Östen. 2011. Språket och människan. Stockholm: Liber 1. Språket omkring oss 1)et är bara ett par art ioIl(Ien Se(Ian mnINItelck)ner kalIitles ‘‘yiiI)I)i(’ nallar” och mest ansågs vara en leksak 1ir yngre män i karriären. Nu dci säkert många soum inte kan föreställa sig tillvaron titan eli niohil. VarkW har mOlNItelefoflen 1)liVit en av de mest j)opnlära ml)f)fiunhimg är arna under senare tid? En viktig orsak är säkert att den underlättar flr OSS att ägna OSS ät en av kmvuritsysselsäitningarna för människor i alla tider och på alla platser att konunuriicera med våra vänner och när stående. När vi är tillsammans mcd andra människor pratar vi mest hela tiden, och mobiltelefonerna gör det möjligt att göra det även om de vi vill prata med inte finns inom hörhäll. Pratet, eller det talade språket, är centralt för människan och har alltid varit det. När vi pratar för att upprätthålla våra sociala kontakter Spe lar det mindre roll vad vi säger. Men naturligtvis har språket också en enorm praktisk betydelse i ett mänskligt samhälle. Genom språket får vi veta vad som händer på andra ställen och vad som hände för länge sedan. Vi kan planera vad vi ska göra tillsammans med andra männi skor och vi kan tala om för dem hur vi mår och vilka behov vi har. Vi kan varna varandra för faror och lösa problem Att lära oss prata är något vi börjar med mycket tidigt. Det första urskiljbara ordet brukar komma ungefär vid ett års ålder, men långt innan dess har barnet börjat träna för att lära sig omgivningens språk. Redan medan det ligger i mammans mage lär det sig att känna igen språkrnelodin i det språk som ska bli dess modersmäl. När barnet är omkring ett och ett halvt år börjar det sätta ihop ord till meningar, och när det fyller tre har det redan lärt sig stora delar av språkets ordför— råd och grammatik. 1 stor utsträckning sker det här spontant, utan att någon särskilt tränar barnet. Det här händer på samma sätt med barn i hela världen och så har det varit så länge man känner till men det är något som är unikt för människan. Också djur kan kommunicera med varandra, i många fall på mer avancerade sätt än man tidigare har trott, men det finns inget icke-mänskligt kommunikationssystem som går att jämföra med det mänskliga språket. Förmågan att utan synbar ansträngning lära sig omgivningens språk till fulländning är ännu mer begränsad den finns bara hos barn, inte hos vuxna: den som flyttar — — 1 SPRÅKET OMKRING OS S till en ny språkmiljö i vuxen ålde r talar nästan alltid det nya språ ket med “brytning”. Också människor har förstås andra sätt att kommunicera än det ta lade språket. När vi vill uttryck a våra känslor, använder vi kan ske ofta hellre vad som brukar kallas “kr oppsspråk”. Kroppsspråk kan vara rätt så olika saker en del av det är avsiktligt och medvetet som när vi kramar någon som vi tycker om , men det kan också vara sådant som inte är viijestyrt, som när man rodnar när man är generad elle r osä ker. Kroppsspråket är mycket äldr e än talspråket vi har det delv is ge mensamt med våra släktingar människoaporna, och mycket är sådant som är medfött och som man inte behöver lära sig. Till kropps språ ket kan man också räkna gester och pekningar, som i stor utsträck nin g används tillsammans med det talade språket. Men kroppsspråket bör skiljas från mera utvecklade form er av teckenspråk, som kan var a lik värdiga talade språk i vad de kan uttrycka. Teckenspråk har använts som mellanfoikliga språk och i sammanhang där man inte kan elle r får använda talet (som i vissa mu nkordnar), men den viktigaste fun kti o nen för teckenspråk är som mo dersmål för döva och hörselskad ade. Den text som du just nu läser är ett exempel på att språk också finns i en annan form som skrift. 1 ett samhälle som det svenska mö ter man skrivet språk överallt, och det är svårt att föreställa sig hur det skulle fungera om inte skriften fanns. Ändå har mänskligheten klarat sig utan skrivet språk under större dele n av sin historia, och i många länd er är det fortfarande en minoritet av befolkningen som kan läsa och skriva. Det är alltså inte något som man lär sig naturligt, som talspråket, utan som för det mesta förutsätter att man får undervisning i det i sko lan. — — — Språkets funktioner: vad använder vi språket til l? Språket är ett verktyg som kan användas på många olika sätt. Ma n kan också säga att språket gör det möjligt att utföra många olika språkhandlingar. Det som man förs t kommer att tänka på är förm odl igen att människor använder språket för att ge varandra informatio n om sig själva och världen runtomkring. Den språkhandling som vi då i första hand använder är påståenden, t.ex. “Det är kallt ute.” Men vi kan också använda språket för att söka inf ormation då använder vi istä llet frå — SPRÅKET OMKRING OSS gor, t.ex. “Är det kallt ute?”. 1 svenskan skiljer sig r1istien&leuI och frågor genom att de har olika ordföljd; de kan också ha olika satsmelodi och i skriftspråket använder vi skiljetecken (punkt och frågetecken) fr att markera vilken språkhandling som avses. Språket har också många andra funktioner som inte är di rekt knutna till överföring av information. Uppmaningar och befallningar används för att styra andra människors handlingar: “Stäng dörren!” Verbformcn stdng (som kal las imperativ) talar om att det är en befallning; i skrift språket används också utropstecken som markering. 1 vardagsspråket använder man ibland “begrepp” när man menar “ord”, men här skiljer vi på ordet, som är ett språkligt uttryck, och begreppet bakom ordet. Träd på svenska och tree på engelska är olika ord men står för samma begrepp. Om jag säger “Det är kallt ute’ kan det förstås vara så att jag antar att detta är något som min samtalspartner inte vet. Men när vi pratar om vädret, handlar det ofta inte om att överföra någon ny information, utan språket får en mer eller mindre rent social funktion vi håller igång samtalet genom att tala om saker som alla känner till och kan hålla med om. Vi säger “god morgon” eller “hej” när vi träffas och bekräftar därmed att den sociala relationen fungerar om en av mina vänner plötsligt slutar hälsa på mig förstår jag att någonting är fel. — — Språket kan också användas för att uttrycka känslor, till exempel med hjälp av de ord som kallas interjektioner: oj, usch, fy. Här spelar det ofta mindre roll om någon hör vad som sägs: om man slår sig på tum men med en hammare kan ett lämpligt kraftuttryck vara på plats även om man är ensam. Skriftspråket kan användas för i stort sett all,a talspråkets funktioner men här tillkommer något som man kanske inte tänker på: skriften kan fungera som ett “externt minne’ dvs. vi använder den för att lagra information som vi annars riskerar att inte komma ihåg. Språk och tanke Det finns ett uttryck som lyder “att klä sina tankar i ord”. För att vi ska kunna säga något, måste det vi vill säga på något sätt först ha fun nits i våra tankar. Men är det också så att vi använder språket när vi tänker? Det här är en fråga som ingen har kunnat ge ett riktigt bra svar på. Det är nog ganska klart att man kan tänka utan språk; annars skulle ju inte spädbarn och djur som apor, hundar och papegojor ha •1 SPRÅKET OMKRING OSS nägon lali eförmäga, vilket verkar oriiiiligt. Men det kan ändå vara så att språket spelar eii roll i tänkandet, och framför allt dä i det som kallas begreppshildning. För att jag ska krstå ett ord som träd måste lag ha en föreställning om vad ett träd är ordet måste motsvaras av ett begrepp i mitt tänkande. Man kan säga att ett begrepp är ett sätt att klassificera verkligheten vi delar in världen i de saker som är träd och de saker som inte är träd. Många begrepp lär vi oss genom språ ket ett barn ser träd och får samtidigt höra ordet uttalas, och kan så småningom bilda ett begrepp ‘träd Det är då rimligt att tänka sig att språket stöder bcgreppshildningen det är lättare att bilda begrepp för något som vi har en språklig etikett för. -— — — — Men vi vet att språk aiwänder ord olilca. På svenska har vi två olika ord för vad man gör med en kniv och vad man gör med en sax: man skär bröd men klipper pappersfigurer. På engelska använder man samma ord för båda: cut. Den stora frågan är nu: betyder sådana här skillnader mellan språk att de som talar språken också tänker olika? Och om de tänker olika, är det då så att språket styr tanken, så att språkskillna der leder till skillnader i tänkande, eller är det kanske tvärtom så, att skillnader i tänkandet medför skillnader i språk? Detta har diskuterats mycket titan att man har fått någon riktig klarhet. Som ofta händer lig ger sanningen förmodligen någonstans mellan de mera extrema ståndpunkterna. De som har hävdat att människor i olika kulturer tänker helt olika och att detta styrs av skillnader i deras språk har nog överdri vit både olikheterna i tänkandet och de språldiga skillnaderna. Å andra sidan verkar det som om en språklig skillnad kan göra oss uppmärk samma på en skillnad i verkligheten, som vi kanske inte skulle lägga märke till annars. Vdka språk finns det i Sverige? Ingen vet hur många språk som egentligen talas i Sverige, mun upp skattningsvis är det åtminstone ett par hundra. Men bara nägra li av de här språken är sådana som har talats i Sverige under så läng tid att vi kan kalla dem inhemska. Dit hör lRrstås svenska iucn också dc språk som av riksdagen förklarats som officiella eller nationella niiimo— ritetsspråk: finska, jiddisch, nmeänkicfi, romani och sainiska samt det svenska teckenspråket. Svenska är majoritctsspräk i Sverige; större delen av hcolkimiiigcn har (0 SPRÅKET OMKRING OSS sveciski soni InotlerSlIhiL. l.)et är också det officiella språket i Svei-igc soiij används av myndigheter och i olika ofieniliga sammanhang ; det är det språk som det undervisas på i skolorna och det vanligaste språket i massmedia. 1 den spräldag som infördes 2009 används inte uttrycket “officiellt språk” titan där kallas svenska för huvticlspråket i Sveritc. 1)e flesta människor som bor i Sverige behärskar svenska mer eller mindre, men det finns många kansice så mycket som en och en halv miljon människor som har ett annat niodersml. Även utan för Sveriges gränser finns det modersmålstalare av svenska. Många av dessa är förstås utflyttade från Sverige men i Finland har svenska talats sedan medeltiden; idag har nästan 300 000 personer svenska som mo— dersmål där. 1 Estland fanns det före andra världskriget ungefär 7000 svcnsktalande, men de allra flesta bor numera i Sverige. — — Svenska språket är inte likadant överallt. För det mesta kan man höra varifrån en person kommer på hur han eller hon talar. När vi idag talar om dialeicter är det ändå för det mesta mindre skillnader i uttalet det handlar om, men på flera ställen, till exempel i norra Dalarna och norra Norrland, kan det vara svårt för en utomstående att förstå det som sägs. 1 norra Sverige har det också så länge man känner till funnits grupper som har talat sina egna språk som är helt skilda från svenskan: samiska, finska och meänkieli. Samerna bor inte bara i Sverige utan också i Norge, Finland och Ryssland. Det finns så pass stora språldiga skillnader mellan olika de lar av det sarniska området att man räknar med flera samiska språk ibland så många som elva. 1 Sverige brukar man räkna åtminstone med nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska, som alla finns också i Norge och som har varsifl skriftspråk. Nordsamiska, som är det störs ta, talas också i Finland. — När gränsen mellan Sverige och Finland drogs 1809, hamnade en del finsktalande områden i Norrbotten på den svenska sidan. Men det språk som nu talas i Tornedalen och på andra platser i Norrbotten skil jer sig så pass mycket från standardfinska, att det numera ses som ett eget språk, rneänkieli (“vårt språk”). 1 språldagen räknas både finska och meänkieli som nationella minoritetsspråk. De flesta finsktalande i Sverige är invandrare eller barn till invandrare som kom till Sverige under andra hälften av 1900-talet. fl 1 SPRÅKET OMKRING OSS 1 1 Såpmi, det samiska området, omfattar en stor del av norra Skandinavien, norra Finland och Kolahalvön. Av samerna ägnar sig endast en mindre del åt renskötsel. Här renskiljning i svenska Lappland. .1 .1 . SPRÅKET OMKRING OSS SAMISKA SKRIFTSPRÅK Nordsamiska: Lulesamiska: Sydsamiska: Sverige är en demokrati Ruo ta lea demokratia. Svierik la demokratiddja Sveerjesne deemovkratije lea. Finska: Meänkleli: Sverige är en demokrati Ruotsi on demokratia. Ruotti oon demokratia. De två andra nationella rninoritetsspråken, romani och jiddisch, har kommit senare till Sverige. De första romska grupperna tros ha kommit till Sverige under 1500-talet, men nya rornska invandrare har anlänt efterhand. Under senare år har stora grupper kommit från Finland och sydöstra Europa. Romerna, som ursprungligen kom från Indien, finns i nästan alla europeiska länder och är på många ställen starkt diskri minerade. Deras språk, romani, finns i flera olika varianter som skiljer sig starkt från varandra. Romska nationaldagen firas 1 Malmö.Att kasta blommor i vattnet är en gammal romsk sed. 1 1 1 SPRÅKET OMKRING OSS ROMANI VARIETETER Sverige är en demokrati Arli: 1 vedska tant jek demokr atija Gurbeti: 1 vedska si jek dem okratija Kalderash: 0 Shvedo si jekh demokratsia. Kalé: Sveittiko them hin dem okratisko. Lovari: vedo si jek demokr atcia. Svensk romani: Svedo-them honkar jekh demokrati. Jiddisch: N rN T7.i1W Shvedn iz a demokratie - Jiddisch talades tidigare av många miljoner jud ar i Östeuropa, men framför allt det nazistiska fol krnordet under andra världs kriget och ut vandringen till Israel och and ra länder har gjort att språke t nästan för svunnit där. De första jiddischt alarna korn till Sverige under 1700-talet innan dess var judar förbjudna att bosätta sig i Sverige. De fles ta som talar jiddisch i Sverige idag är flyktingar från Östeuropa. 1 Sverige finns det ca 8000 teck enspråkiga döva, som har det svenska teckenspr åket som moders mål. Teckenspråket räknas inte som nationellt minoritetsspråk men är officiel lt erkänt som de dövas modersmål. — Den språkliga mångfalden i det svenska riket har tidigar e varit be tydligt större än den är nu. Fram till 1809 hörde Finlan d till Sverige, och då talade ungefär en fem tedel av befolkningen finska. Också i Mellansverige, framför allt i Värmland, fanns det långt in på 190 0-talet en finsktalande befolkning, som hade kommit som svedje bön der från 1500-talet och framåt. När Sverige var som störst under andra hälf ten av 1600-talet talades ock så estniska, lettiska, tyska och flera andra språk inom rikets gränser. Dia lektskillnaderna var också stö rre än idag. De kom att utjämnas när alla började gå i skolan vid 100-ta lets milt, och i mitten på 1900-talet var Sverige ett jämförelsevis enh etli gt land ur språklig synpunkt. 4) SPRÅKET OMKRING OSS Dcii hä situationen iiidrades i och iiied att invaiidnngcn kom igång på allvar (iii(ler senare delen av 19()() -talet. Ffter cii llyktiiigväg saniband med andra världskriget kom (le flesta invandrarna under de följande decennierna frän Finland eller länder som Italien, Jugoslavien, Grelcland och Turkiet. 1 )c var vad inami brukar kalla “arhetsmarknadsinvandrarc’ det vill säga ininögranter Som kom hit för att få ett jobb. Så siiiåiiingoni ändrade invandringen karaktär och det blev övervägande flyktingar från olika komifliktområdcmi som lwni hit. Det forna Jugoslavien (i synner het Bosnien) och Turkiet fanns fortfarande med men många flyktingar kom frän länder som Synen och Irak i Mellanöstern, Chile i Sydamerika och Somalia, Etiopien och Fritrea i Afrika. Med invandringen har det kommit många nya språk till Sverige, som arabiska, bosniska/kroatiskal serbiska och spanska. Sammanlagt finns det åtminstone 150 invandrar språk i Sverige förmodligen är antalet ännu större. — Alla som har gått i skola i Sverige efter 1950 har fått undervisning i engelska. Nästan 9(1 procent av dem som bor i Sverige säger sig kunna tala engelska och många behärskar också ett eller flera andra främ mande språk. Engelskan har fått en allt starkare ställning i Sverige, framför allt genom massmedia och Internet, men också till exempel i högre undervisning och forskning. Denna utveciding oroar många, som är rädda att svenskan ska trängas undan. Engelska är inte det för sta utifrån kommande språket som har spelat en viktig roll i Sverige tidigare har latin, tyska och franska haft en stark ställning. — 1 1 SPRÅKET OMKRING OSS NÅGRA VIKTIGA INVANDRARSPRÅK 1 SVERIGE Arabiska (Ny)arameiska *i takkaIsvr4ansl (akrabryyah) är modersmål för mellan 200 och 300 miljoner och officiellt språk i 22 länder i Nordafrika och Mellanöstern. Det är ett afroasiatiskt (semitiskt) språk och skrivs med arabisk skrift. Arabiska är islams heliga språk och det arabiska skriftspråket (modern standardarabiska) bygger fortfarande på klassisk arabiska, dvs, språket i Koranen, som skrevs på 600-talet.Talspråken i de olika ara bisktalande länderna skiljer sig kraftigt både från varandra och från klassisk arabiska så pass mycket att språkforskare brukar se dem som olika språk snarare än som “dialekter”. Men det gemensamma skriftspråket gör att talarna ändå känner att man har samma språk i de olika ara bisktalande länderna. Arabiska är det största invandrarspråket i Sverige efter finska. — 1 ‘Ii rt.i4 ((uroyo) b.ia (urayt) härstammar från det afroasiatiska (semitiska) språk som var officiellt språk i det gamla perserriket och som också talades i Palestina på Jesu tid. Nyarameiska talas idag i flera vari anter av olika grupper 1 Mellanöstern (många har utvandrat till Europa och Nordamerika). 1 Sverige använder talarna beteckningar som “assyriska”. “syrianska” och “kaldéiska” på sitt språk. Som skriftspråk och religiöst språk används klassisk syriska. en form av aramelska som talades under första årtusendet e.Kr. och som skrivs med syrisk skrift. Spanska espotiol (costellano) 1 1 ‘i tänder där arabiska dr officiellt språk. talas som modersmål av 300—400 mil joner främst 1 Spanien. latinamerika och USA. Det är officiellt språk i 20 länder. Spanska är ett indoeuropeiskt (romanskt) språk De flesta spansktalande i Sverige kommer från latin amerikanska länder som Chle. 1 1 Länder där spanska är majoritetsspråk .,-elierofficieiltsprak. , SPRÅKET OMKRING OSS BosnlskaIkroatiskal serbiska (blkls) Persiska bosanskilhrvatskilcpncKu (farsi) är ett indoeuropeiskt (iranskt) språk som är majori tetsspråk och officiellt språk i Iran. Dan 1 Afghanistan och tadzjikiska 1 Tadz;ikistan och Uzbekistan är vari anter eller närbesläktade språk. Det sammanlagda antalet talare är 60—70 miljoner. Persiska skrivs med arabisk skrift. betraktades i det gamla Jugoslavien som ett språk under beteckningen “serbokroatiska”, men efter att landet delats ses de som olika språk, även om skillnaderna måste sägas vara små. Språken är indoeuropelska (slaviska) och har sammanlagt mellan IS och 20 miljoner talare, främst i Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Kroatlen, Montenegro (där man nu ofta talar om “mon tenegrinska” som ett eget språk) och Serbien. Alla språken kan skrivas med det latinska alfa betet men bosniska och 1 syn nerhet serbiska använder också kyrillisk skrift. Albanska gjuha shqipe talas i Albanien, Kosovo och andra länder på Balkan av ca 7,5 miljoner. Det utgör en egen gren av de lndoeuropeiska språken och skrivs med latinskt alfabet. Språket har två huvudvanianter: gheg och tosk. Standardspråket är baserat på toskalbanska. De flesta albansktalande 1 Sverige kommer från Kosovo där gheg albanska talas, — Kosovo Ingick tidigare 1 Jugoslavien och sedan i Serbien men blev självständigt 2008. Somallska af Soomaah är ett afroasiatiskt (kushitiskt) språk som talas i Somalia och omkningliggande länder av lO—IS miljoner. Det skrivs med latinsk skrift. Kurdiska kurdY 1 talas främst iTurkiet, Irak, Iran och Synen av 20—35 miljoner. Det är ett indoeuropelskt (iranskt) språk. Det finns flera varianter av kurdiska som skiljer sig rätt kraftigt från varandra.Viktigast är kurmanji (nordkurdis ka) och sorani (sydkurdiska). Kurdiska kan skrivas både med latlnsk och arabisk skrift.— Kurdistan har aldrig varit en självständig stat; efter kriget i Irak har det bil dats en autonom kurdisk region i norra delen av lan det. 1 Irak är kurdiska officiellt språk men i Synen och Turkiet har det varit mer eller mindre förbjudet och användningert är fortfarande underkastad restriktioner. 1 1 L flirkmenhstsn - ... ,‘4 r-’ ‘I ,, » Dtt kurdiska spfs3IOrnrådet -. ., !%, “ VI SPRÅKET OMKRING OSS De 12 största modersmålen i Sverige Språk ‘ . Antal talare Procent av (uppskattat) befolkningen ØØka 7,7 milj. 85 aImeänkieh 225 000 2,5 al,iska (alla varieteter) bosniska/kroatiska/serbiska 150 000 1,7 1 lO 000 1,2 spanska 63 000 0,7 norska 61 000 danska 56 000 persiska 52 000 0,6 kurdiska 46 000 0,5 engelska 0,7 ‘ 0,6 43 000 0,5 albanska 43 000 0,5 arameiska 41 000 0,5 KÄLLA: Mibel Parkvalt 1 Språken Sverige Språk med mellan lO 000 och 40 000 modersmålstalare i Sverige: vietnamesiska ungerska tyska rumänska turkiska somahska grekiska thailändska kantonesiska estniska ryska Språk med mellan 2000 och lO 000 modersmålstalare i Sverige: polska tjeckiska armeniska pashto franska slovenska punjabi japanska italienska azerbajdzjanska mandarin- slovakiska tigrinja romani nederländska samiska amhariska oromo portugisiska makedonska bengaliska gujarati berberspråk isländska lettiska malapska . kinesiska tagalog 8. Språk, makt och identitet Attityder till språk Språk kan väcka starka känslor. latchooksidan 1 )h’l II lIiR “KlX” INTE SCFI FX! gillades i april 2011 av 35 427 personer medan 1 )II Il I1’ER SCI IEX INTE “KLiX”! samlade 16 30Ct sympatisörer. 1 själva verket är uttalet av ordet kex geograf iski bestämt; uttalet med tje ljud (det som pä Facebook återges med se?,) är det vanligaste södra i osli västra Sverige och uttalet med k vanligast i övriga Sverige och Finland. Det är alltså helt enkelt fråga om olika dialekter eller varianter av svenska, och man kan inte säga att det ena uttalet är rätt och det andra är fel. facebook Seartir DET HETER KEX” INTE SCHEX’ OC& w5L r1019! WI jr HETER KEX WE SCeE’ WaI Top 1 tro Lj Phuto tord gerritigen Iroter det Inkort 0 oC 8rSnerr’ 1 peopi. Ek. thrrr. Q det heter torr ored 1, för hur St,veS det? jo nred Id heter det tr,hett 1 Lr0 V0Iw o 5 fl _, Ser tt r.re,r bekrrrr. Mop lEif tSl6pm Men när kan man då säga att ett visst uttal eller uttryckssätt är rätt eller fel? 1 alla samhällen finns det lagar och regler för vad man får göra och inte göra. Många har med moral och etik att göra: man får inte slå ihjäl folk och inte heller stjäla deras ägodelar. Vare sig man tror att moralen kommer från Gud eller att den bara finns för att samhället ska funger a, kan man vara överens om att sådana regler måste finnas. 1 andra fall kan det vara klart att man behöver en regel men det spelar ändå mindre roll hur den ser ut. Exempelvis skulle det bli kaos i trafiken om man inte hade en regel om vilken sida av vägen man ska köra på, men däremot fungerar både vänstertrafik och högertrafik ungefär lika bra. Språkets regler är av den senare sorten. Det skulle till exempel fungera mindre (7) SPRÅK, MAKT OCH IDENTITET väl 0111 ordet höger kir vissa män niskor betydde ‘vä nster’ och tvärtom. 1 )et finns faktiskt en del sådana problem. Mötet skulle ägo ruin kl. 13 ilie)! JI)’IhidL’s/mnl en linhine kan betyda både att det började kl. 2 och att det började kl. 14. Men frågan om uttaletav kex handlar knappast om förstiielseproblcm, utan snarare att människor inte tolererar några avvikelser fiön vad dc själva uppfattar som tätt. Det finns en avgörande skillnad mellan en tratikregel som den om högertrafik och språkliga regler. Tralikregler slår i Trafikfö rordningen som är utfärdad av Sveriges regering. De språkliga reglerna Ilar inte utfärdats av någon myndighet eller bestämts av riksdagen. Istället förs språket vidare från generation till generation genom att barn återska— par omgivningens språk från vad de hör omkring sig. Overföringen är nästan perfekt men bara nästan det uppstår en naturlig variation inom språket SOm betyder att alla inte talar likadant. Då finns det inte heller någon som kan säga att en variant är bättre än en annan. — Det här gäller i första hand talspråket. När det gäller skriftspråket, i synnerhet i fråga om stavning, finns det visserligen inte några lagar och förordningar men det finns ordböcker och ordlistor som man kan följa. Skriftspråket liirs ju också för det mesta in på ett annat sätt än talspråket genom skolundervisning. Det är därför naturligt att skrift språket är nornlerat i större utsträckning än talspråket, och då finns det ofta också ett svar på vad som är rätt och vad som är fel. — Dispyten om uttalet av kex kanske inte har någon större betydelse (och alla deltagare tar den nog inte heller på allvar) men den är ett exempel på de attityder människor har till språk och språkliga företeelser. En vanlig inställning är att det bara finns ett riktigt sätt att uttrycka sig—och detta sätt är för det mesta personens eget eller också det som stämmer med standardspråket i samhället ifråga. Det är också så att olika språk, dia lekter och sociolekter har olika prestige eller status i ett samhälle och den prestigen eller statusen stämmer för det mesta väl med vilken plats talarna har i den samhälleliga hierarkin, liksom standardspråket oftast är det som används av grupper med hög prestige och status. — Liksom rasismen har motiverats med pseudovetenskapliga argument, händer det inte sällan att en negativ syn på ett språk eller en dialekt motiveras med skenbart sakliga påståenden, som att det “saknar gram matik” eller är “ologiskt”. 0 SPRÅK, MAKT OCH IDENTITE T Språkets förfall? 1 )et är naturligt att 1yka att ens mod ersmål ska låta och se ut precis som när inuti själv en gång lärde sig det. Andra sätt itt tala OCh skriva uppfattar man Som tdaktiga. Särskilt gäller detta för nyheter i språket. 1 )et är vanligt att äldre personer tycker att de yngre inte visar respekt för språkets regler och beklagar sig över språkets förhdl. Nu vet vi att människor i alla tider har Idagat över ungdomars beteende, och detta gäller också deras språkbruk. Men språk förändringar beycler i allmän het inte att språket blir sämre utan bara annorlunda. Språk och identitet Enkelt uttryckt är min identitet svaret på frågan vem jag är. Men liksom det finns olika svar på den frågan, finns det också olika sätt att förstå begreppet identitet. Identiteten kan vara personlig och social. Min per sonliga identitet är unik för mig: det är den som jag visar upp när jag räcker fram min legitimation på bank en. 1 Sverige har varje människa ett unikt personnummer som är knut et till hennes identitet. Men iden titeten är också social: det innebär att jag ingår i ett eller flera större sociala sammanhang. Ofta handlar det då om att jag tillhör en grupp av människor—till exempel de som bor i en by eller stad, ett landskap eller ett land, eller de som har en viss i-elig ion eller politisk åskådning. När jag talar ger jag information både om min personliga och om min sociala identitet. Lite förenklat kan man säga att rösten avslöjar den talandes personliga identitet medan språk et utpekar den sociala iden titeten. Vi är kusligt effektiva när det gälle r röstigenkänning om det är någon man känner räcker det att perso nen säger “hej” för att man ska höra vem det är. Men vi kan ofta ocks å höra varifrån någon kom mer i landet efter att ha hört några ord eller en mening. Likaså hör vi snabbt om det är någon som talar språk et som modersmål eller inte. Det här kan förstås utnyttjas på olika sätt. 1 Gamla Testamentet finns en berömd historia som har gett upph ov till termen “schibbolet” som betyder ‘något som avslöjar ens ursp rung På ett lite mindre drama tiskt sätt kan ett särskilt sätt att tala markera tillhörighet till en viss grupp i samhället. Det kan sägas vara en viktig funktion hos det som benämndes sociolekt i förra kapitlet. — 0 SPRÅK, MAKT OCH IDENTITET Människor har ett speciellt förhållande till de personer, platser och saker som dc har växt upp med och som de förknippar med sin barndom. Detta gäller i hög grad också språ ket. Modersmålet är för de flesta människor både det språk de har lättast att uttrycka sig på och det som de har den starkaste l(änslomäs— siga kopplingen till. På så sätt kan man säga att modersmålet är en del av den personliga iden titeten. Men genom att språket associeras med en viss grupp människor eller med ett land är det också en del av vår sociala identitet. ileaditerna spirra(lc vadställena över Jordan för efraimiterna, och itäj någon av de flyende efraitnilerna ville gå över floden frågade gileaditerna: “Är du efraimit?” Om han svarade nej sade dc: “Säg shibbolet!” Om han då sade “sibbolet”, därför att han inte kunde uttala ordet rätt, grep (le honom och högg ner honom vid vadstället. Vid detta tillhilte stupade 42 I)omartmken I2:d--6 1 äldre tider var det inte ovanligt att människor bodde hela livet på en och samma plats, inte gjorde några längre resor och sällan kom i kon takt med folk från andra orter. Den sociala identiteten gällde främst den närmaste gruppen, de som bodde i samma by. 1 en sådan situation var människors spräkliga identitet oproblematisk modersmålet var det självklara. Vår tids människor bor ofta på en annan ort ibland i ett annat land när de är vuxna än de gjorde i sin barndom; de kan vara födda på ett annat ställe än sina föräldrar och många möter ett annat språk i skolan än vad de talar hemma med familjen. Den sociala identiteten blir därför komplicerad och kan ofta bli ett problem. Om man har växt upp i ett land fast ens föräldrar och släkt kommer från ett annat kan man känna att man samtidigt hör till två kulturer iucn ändå inte kan identifiera sig fullständigt med någon av dem. Samma sak gäller då också språket; vilket är mitt modersrnål om jag har haft ett språk hemma och ett annat på dagis? Den som flyttar från en del av landet till en annan måste välja mellan att hålla sig till sin gamla dialekt eller byta till den nya. Omgivningen kan vara ganska obarmhärtig mot — — den som talar på “fel” sätt. Ibland kan det vara så att en person identifierar sig med en grupp vars språk han eller hon inte behärskar Kanske föräldrarna har flyttat ifrån det område där språket talas, och inte brytt sig om att tala det med barnen. Det kan leda till att barnen senare i livet känner att det är nå got viktigt som de har gått miste om. Men även om det då är för sent att lära sig språket som modersmål, tycker många att det ändå är värt mödan att ha det som ett andraspråk. () 001) efraimiter. SPRÅK, MAKT OCH IDENTITET Slang och ungdomsspråk Slaiig och g(lohILsS)iäk är l()ieICelser Som hänger nära ihop med spräkel som id iititetsniarkör. Varken slang eller uiigdomsspräk kan sägas vara egna språk, snarare är de register som talare kan använda för att markera sin tillhörighet till en viss grupp. 1)e utmärker sig framfö r allt genuin skillnader i ordförrädet. Slang förekommer inte bara hos ungdomar utan i de flesta gruppe ri sanihållet. 1 )et är inte självklart varI som ska räknas som slang. Ibland likställs slang med uttryck som är informella eller vardagliga, men ty pisk slang är oftast något mer: det är inte bara att man är informell utan man vill också markera att man är det. Slang ska dessutom gärna vara kreativ, humoristisk och elkktfull, och den måste också förnyas för att inte effekten ska gå förlorad. Många slangord byts därför ut efter några år andra är dock förvånansvärt stabila men kan då förlora sin slang— karaktär. Oi-dct (lass för ‘toalett’ har till exempel funnits i över 100 år. l)essutom är det vissa ämnesområden som oftare dyker upp i slang. Det finns till exempel ett stort antal slangord som bar med alkohol och clroger att göra. Här finns en koppling till tabuord (se s. 57f), men om slangen är kopplad till språkliga tabun är de betydligt svagare och mindre emotionellt laddade än svordomar och könsord. Ett exempel på gamla tiders slang finns på s. 24. Exempel på dagens slang riskerar att vara föråldrade så fort de kommer i tryck eftersom det här är en lärobok för gymnasiet är läsarna själva de bästa experterna. — — Även om slang används av de flesta människor, uppfattas den ändå som särskilt utmärkande för ungdomars språk. 1 ungdomsgrupper finns det en stark tendens till likformigt beteende, även språkligt. Man anpassar sig gärna till de ledande gruppmedlemmarnas stil. Det är också ganska tydligt att ungdomar vill markera sig språldigt gentemot de etablerade grupperna i samhället, och för att åstadkomma detta använder man både slang och mer utpräglade tabubelagda ord. Men man kan också välja att använda en dialekt som avviker markant från standardspråket. Även i fråga om uttal tar man gärna efter gruppen och dess inflytelserika medlemmar. Det betyder att ungdomskulturen är pådrivande i språkförändringsprocesser ett nytt uttal kan börja i en ungdomsgrupp och sedan föras vidare till nästa generation när medlemmarna i gruppen bildar familj och får barn. — 0 SPRÅK, MAKT OCH IDENTITET Språk och etnicitet För inte så länge sedan ansägs det självklart att mänsk ligheten kunde indelas i olika folk eller nationer, och att människor tillhörd e ett loik eller en nation frän födseln. Ofta har man också menat att det är att varje tolk ska ha sitt eget land, och att alla människor i ett land ska höra till ett folk och dii också helst tala samma språk. Som vi har sett tidigare i den här boken är detta ofta bara en önskedröm. 1 de flesta länder bor många olika etniska grupper med olika språk, kultur och religion. Men exakt vilka grupper som är etniska och vem som ska anses tillhöra dem är inte alltid så lätt att bestämma. Under olika tider och i olika delar av världen har man ansett olika saker viktiga för att skilja mellan människor. Det är inte alls självldart att språket är utslagsgivande ofta har till exempel religionen ansetts viktigare. Det är påfallande att många av de svåraste konflikterna under de senaste hundra åren har varit mellan människor som bott i samma land och talat samma eller nästan samma språk— man kan tänka på länder som Nordirland, Jugoslavien och Rwanda. Men ofta har en etnisk grupp ett språk som framhålls som särskilt viktigt för gruppidentite ten. Det är inte säkert att detta språk är gruppmajoritetens modersmiil, utan det kan till exempel vara ett språk som förknippas med gruppe ns religion och som heligt eftersom det anses vara givet av Gud. — — Språk och makt Språk och makt hänger ihop på olika sätt. Den grupp som har mak ten i ett samhälle kan också bestämma hur man bör tala och skriva. Föreställningen om att alla människor i ett land ska tala ett och samma språk leder till att andra språk än makthavarnas motarb etas. När män niskor hindras från att tala och skriva sitt modersmå! kan man tala om språkligt förtryck. Pör inte så länge sedan var det förbjud et för skolelever i Norrbotten att tala finska eller meänkieli på rasterna. 1 USA skickades barn från indianreservaten till internatskolor där de hindra des från att tala sina modersmål. 1 Spanien försökte diktatorn Franco förbjuda offentlig användning av minoritetsspråk som katalanska och baskiska, och i Turkiet har kurdiska hittills inte varit tillåtet i rnassme dier och skolor, fast man nu håller på att lätta på restrik tionerna. 0 II-— SPRÅK, MAKT OCH IDENTITET Vi har redan talat ont att språket kan användas hör att tipprätthälla gränser mellan olika grupper i ett samhälle, nuh att (Id kan stälLts krav på alt man ska (ala på ett visst sätt för att bli acceplerad. 1 är också så all den som inte behärskar ett språk or deittligt automatiskt L)lir handikappad i komumu— nmm(atlonen men uem som gor oet. l)et galler nade invandrare i Sverige som måste kommunicera i svenska oeh svenskar som måste tala engelska i in-ternatiommehla sammanhang. Maktförhählandena i ett samhälle återspeglas ofta 1 språkbruket. ‘l’ydligast är det kanske när det gäller mäns och kvinnors ställning. länge ansågs det helt naturligt att använda pronomneIet han på svenska när man talade om människor i allmänhet, t.ex. i ordspråket som I)cm, soni spnr hatt hat; trots att det förstås är sant om båda könen. Numera försöker man använda andra uttryckssätt orn (le!-!, han eller hon, hon eller lulu eller en omskrivning. ‘r 1) E SC 1: N iF4lo I 0 1» M A N, -ii ,m,ei’i ., r.it, . *LUMArn.E ttI Im Charles Darwins bok handlade trots titeln om alla människors härstamning, inte bara männens. På liknande sätt kan ett och samma ord användas för ‘man’ och ‘män niska’ i många språk. Många yrkesbeteckningar kom till när yrkena fortfarande bara kunde innehas av personer av det ena könet, men vi har numera vant oss både vid att riksdagen kan ha en “fru talman” och att vi kan möta manliga sjuksköterskor. Migration och invandrarspråk Under det senaste århundradet, och i synnerhet de senaste decennier na, har stora mängder människor flyttat från sina ursprungliga boplat ser till andra delar av det egna landet eller till andra länder. Människor flyttar för att få ett bättre liv eller för att de drivs bort från sina hem på grund av “etnisk rensning” eller andra former av förföljelse. Men livet blir inte alltid bättre; de som flyttar hamnar ofta i flyktingläger eller slumområden i utkanten av stora städer och kan bli utsatta för diskri minering och förföljelse också på det nya stället. 1 många europeiska länder finns det nu stora grupper av utomeuro peiska invandrare som kommit dit som flyktingar eller arbetssökande, 0 SPRÅK, MAKT OCH IDENTITE T ofta illegalt. Också inom Europa har folk flytt at på sig, framför allt från de södra och östra delarna till länderna i norr. Bara i Tyskland finns 15 miljoner människor (20 % av befolkningen) som själva har invandrat eller har minst en fträlder som har gjort det. En person som har flyttat till ett annat land har i de flesta fall ett anna t modersmål än majori teten i landet. Att inte fullt behärska språket i det där land man bor är alltid ett problem men kan för många bli ett besv ärligt handikapp. Språkbehärskningen hos invandrare varierar natu rligtvis från att man kan språket som en infödd till att man inte kan det alls. En hel del åtgärder vidtas för att underlätta inva ndrarnas språkliga in tegration. 1 Sverige har invandrare rätt tal sven skundervisning (sfl), men debatten om kvaliteten på den undervisning som erbjuds har varit livlig. Invandrare har också rått till tolkh jälp vid kontakt med myndigheter. Den språkliga situationen för barn till invandra re i Sverige kan vara mycket olika. En del barn, i synnerhet sådana som bara har en invand rad förälder, kanske inte ens får höra något anna t språk än svenska, om föräldrarna väljer att tala svenska med dem. And ra kan växa upp i en miljö där de mest träffar människor som talar föräldrarnas språk och där de knappast möter svenska alls. Men för majo riteten finns både föräldrarnas språk och svenska omkring dem och de kan då bli två språkiga på ett naturligt sätt. Den svenska de talar kan ändå vara lite speciell. På vilka sätt den är det och varför är inte helt lätt att reda ut, inte ens för de forskare som har studerat det närm are. Man talar ofta om “rinkebysvenska” Rink eby är som bekant en Stockholmsförort med en stor ande l in vandrare. “Rosengårdska” är på samma sätt uppk allat efter en förort till Malmö. En allmännare betecknin g är — — inult ietniskt ungdomsspråk. Många tänker sig att det speciella med de här språkformerna är att de anvä nder en del ord som inte finns i standardsvenska, som aina När Jonas Hassen Khemiri gav ut sin dagboksroman “Ett öga rött” 2003, som handlar om en invandrarkille stockh olmsförorten Skärholmen, väckte den uppseende bia. för att den var skriven på “rinkebysvenska”. Men det språk som författa ren använder är delvis hans egen konstruktion han bryter t.ex. konsek vent mot V2-regeln på ett sätt som är mindre vanligt bland invandrarung domar. — (94) SPRÅK, MAKT OCH IDENTITE T tör ‘polis’ eller kt’// för ‘dålig’. 1 )et skulle (lä va ra iriiga om en shuig används just i dc här Som stadsddariia. Men oft a ka n man hitta andra dra Som är typisk g a h’r det nitiltic niska mgdonisspräkcL. 1 sy nnerhet låter proSodin (se s. 42) an norlunda än i standard svcnska. Långa voka kortare och korta vo lur är kaler längre, vilket ka n bid ra till att talet låter “stö tigt”. Ibland kan det — också finnas skillnade r i ordföljden, som nä inte använder V2-ordfö r ma n ljd (se s. (5) utan säger t.ex. Sen jug gick hei n. Ar det här “bruten svenska” eller är det en egen svensk dialekt? man säger att en pe När rson talar mccl brytni ng , handlar det norm om någon som har lär alt t sig svenska som an d raspräk. Det som “rinkebysvenska” tal ka lla s as ofta av personer so m är födda i Sverige lärt sig svenska från och har början, så man kan inte säga att de har svenska som andrasp lärt sig iåk, men i en invan dra rtä t mi ljö ha r den svenska de hört mycket av i familjen och bland ko mpisar varit “annorlun Eftersom barn och un da”. gdomar framför allt lär sig av va ran dra, förstärks sedan de speciella dra gen i språket, och så uppstår en ny variant svenska som kan kalla av s dialekt eller sociolek t men i den utsträck den bara används nä nin g r ungdomar talar med va ran dra är de t ka rare fråga om vad so nske sna m brukar kallas regist er (se s. 78). — Stockholmspolisen på charmoffensiv förorten med sin bil markerad me språkets ord för ‘polis’. d ungdoms- 0 SPRÅK, MAKT OCH IDENTITET Språken i framtiden Vilka språk kommer att finnas i framtiden? 1 )et är förstås en omöjlig fråga att besvara nästan det enda säkra vi kan säga om framtiden är alt den inte kommer att bli som vi tror. Men man kan diskutera de ittveiklingstendenset vi set idag. -- ln rätt säker firntsägelse är att det kommer att finnas färre språk än det gör idag. Som vi såg i förra avsnittet finns det mänga språk som ännu talas men inte förs vidare till nya generationer. Det är troligt att den här processen kommer att fortsätta, fast hur omfattande språkdö— den blir vet vi inte. Kommer engelskan att slå ut alla andra språk, eller blir det istället span ska eller kinesiska som blir det viktigaste internationella språket? Vad vi kan se idag är att engelska fortfarande är på frammarsch som inter nationellt lingua franca. På många områden är engelska nästan helt allenarådande, till exempel inom naturvetenskapen. Engelska är också dominerande när nya grupper av människor ska lära sig ett främman de språk vilket till exempel betyder att det ekonomiska uppsvinget i Kina än så länge förmodligen har ökat antalet engelskkunniga mer än det har ökat antalet kinesiskkunniga. Men det är ganska säkert att om utvecklingen i Kina fortsätter, kommer kinesiska (dvs. mandarin) att få ökad betydelse i världen. Om det kan konkurrera med engelskan som internationellt språk är däremot inte ldart. Det som kan hålla tillbaka ett uppsving för kinesiskan är att den är nästan helt koncentrerad till ett enda land och dessutom har ett skriftsvstem som gör det svårtill gängligt för den som vill lära sig det. Det kommer dessutom att ta tid innan det finns tillräckligt många lärare som kan undervisa i kinesiska i andra länder. Spanska har visserligen lika många modersmålstalare som engelska men har hittills haft nackdelen av att vara koncentrerat till en region Latinamerika som dessutom har varit svag ekono miskt, och där det största landet (Brasilien) använder ett annat språk, portugisiska. En viktig sak är att engelskan har ett mycket starkt för språng genom att redan idag ha en så stark position, som den för modligen kommer att behåLla ett bra tag även om USA:s inflytande i världen skulle minska i framtiden. — — — SPRÅK, MAKT OCH IDENTITET Vad kommer att hända i Sverige? Kommer enge lskan att ta över eller kommer svenskan att kunna hävda sig? Och kom mer de andra språken i Sverige att överleva? De som är oroliga för enge lskans frammarsch ser lite olika faror. En del är rädda för de engelska lånorden man fruktar att det kommer att bli fler och fler enge lska ord i svenskan så att svenskan så småningom förvandlas till enge lska. Till detta kan man säga att språk inte försvinner på det viset låno rd leder inte till språkdöd. Dessutom har inflödet av lånord varit betydligt starkare un der tidigare perioder än det är nu. Svenskan har fortfarande många fler lågtyska än engelska lånord. En annan risk som många ser är det som brukar kallas domänförluster att svenska mer eller mindre slu tar användas inom vissa områden, till exempel inom vetenskap och teknik. Det betyder då bland annat att vi inte kom mer att ha någon utvecklad svensk terminologi på de här områdena . Man ser en fara i att vetenskapliga avhandlingar och artiklar skriv s på engelska och att många kurser på universitet och högskolor ges på enge lska. Dilemmat är att om man väljer svenska som språk kommer få personer att läsa avhandlingarna och kurserna får inte tillräckligt många studenter för att kunna starta. — — — III Om svenskan försvinner i framtiden, blir det nog inte i första hand genom domänförluster av detta slag, utan genom att rörligheten över gränserna blir så stor att svensktalande vänjer sig vid att använda eng elska (eller något annat internationellt språk) som talspråk även i var dagen. Men om det verkligen kan gå så vet vi inte.
© Copyright 2024