Metoder för att hitta tillskottsvatten

N Y H E T S B R E V 10
april 2015
ges ut av Dag&Nät
Utblick
Kommande disputation
VA-teknik, LTU
i
Den 12 juni 2015 ska Jonathan
Mattsson försvara sin doktorsavhandling ”Impacts on sewer systems
due to changes to inputs in domestic
wastewater”. Opponenten är professor David Butler från University of
Exeter, Storbritannien.
Välkommen att lyssna på seminariet som går av stapeln kl. 10 på Luleå tekniska universitet, A-huset, sal
A109 !
Pågående projekt
Metoder för att hitta tillskottsvatten
I Skellefteå pågår för närvarande en intressant fältstudie i avloppsledningsnätet.
Under tre månader kommer olika metoder för att identifiera och kvantifiera
tillskottsvatten till ledningsnät att utvärderas.
Redan tidigare i vinter genomförde Skellefteå kommun en filmning av den aktuella ledningssträckan, vilket är en av metoderna som
ingår i studien. Andra veckan i mars installerades en så kallad DTS kabel (Distributed Temperature Sensing) med vilket avloppsvattnets
temperatur längs hela ledningssträckan mäts
kontinuerligt. Detta är en av flera metoder som
kommer att utvärderas, här i samarbete med
Delft University och företaget Partners4UrbanWater. Installationen av kabeln krävde visst
förarbete av Skellefteå kommun men själva installationen av den 3.5 km långa kabeln gick
över förväntan. På mindre än två dagar var den
indragen i ledingsnätet, därefter återstod bara
några timmars kalibreringsarbete.
-Nu ser vi med spänning fram emot vad resultaten av DTS mätningarna kommer att visa,
säger Nils-Erik Hedblad, verksamhetschef på
Skellefteå kommun.
Ytterligare metoder som ingår i studien är
Aquaductus nivåsensorer som placerats ut i ledningsnätet, konduktivitetsmätningar som sker i
vissa punkter on-line, ammoniumprovtagning
och isotopanalyser.
Dessa
mätningar
kompletteras med
flödesmätningar
uppströms
och
nedströms
studieområdet
samt
”kampanjer”med
flödesmätning i ytterligare
punkter
längs den utvalda
avloppsledningen.
minska tillskottsvattenproblematiken.
Projektet är ett Dag&Nät projekt
och samfinansieras av Formasprojektet
”Renovering av åldrande avloppsledningsnät - Förbättrar miljö och hälsa
eller bortkastade pengar?”. Från LTUs
sida är Oleksandr Panasiuk främst involverad tillsammans med Annelie
Hedström.
[email protected]
Bo Hällgren, Skellefteå, visar
en flödesmätare
- Vid midsommartid
kommer
mätningarna att avslutas och därefter startar utvärderingsarbetet, berättar Oleksandr Panasiuk,
doktorand vid Luleå tekniska universitet.
[email protected]
Målet är att denna studie ska ge vägledning
om på vilket sätt datainsamling från ledningsnät ska göras för att på bästa sätt identifiera kritiska punkter som bidrar med tillskottsvatten
och peka ut insatser på ledningsnätet för att
Pågående projekt
Identifiering av diffusa föroreningskällor
Diffusa föroreningskällor för dagvatten,
exempelvis
byggnadsmaterial
och
trafik, har i EU:s vattendirektiv utpekats
som en bidragande
orsak till försämrad
vattenkvalitet. Avrinning från tak och
andra hårdgjorda ytor i stadsmiljön har
i tidigare studier visats vara en av de
största bidragarna av föroreningar till
dagvatten. Ett flertal av de 16 svenska miljömålen är också, indirekt eller direkt, kopplade till behovet av en
långsiktigt hållbar dagvattenhantering.
I studien ingår både organiska föreningar
och metaller, till skillnad från tidigare studier
inom området som i stor utsträckning har
fokuserat på endast metaller. Ett femtontal
olika takmaterial undersöks i studien och
dessa har valts ut med hänsyn till de vanligast förekommande takmaterialen i Sverige.
Inom projektet GrönNano utför nu Alexandra Andersson Wikström sitt examensarbete, som går ut på att utreda olika konventionella takmaterials bidrag av föroreningar
till dagvatten. Alexandra är civilingenjörsstudent i Naturresursteknik vid LTU med
inriktning mot miljö och vatten och examensarbetet utförs under vårterminen 2015.
I examensarbetet utförs en första screening
av materialen i labb, där laktester av de utvalda
materialen genomförs med syntetiskt regnvatten. Regnvattnet tillverkas i labbet utifrån
tidigare mätningar av regnvattenkvaliteten
i Sverige. Syftet med denna första screening är att kunna välja ut ett antal takmaterial att studera vidare, både
i laborativ och större skala.
Det övergripande målet med arbetet är
att studera vilka typer av föroreningar som
kan väntas påträffas i avrinnande vatten
från olika takmaterial. Genom att utreda
detta kan det i förlängningen bli möjligt
att undvika förorening av dagvattnet, genom att antingen utesluta berörda material
ur byggprocessen eller utveckla relevanta
dagvattenhanteringssystem i stadsmiljön.
Heléne Österlund
[email protected]
Alexandra Andersson Wikström
Nu dammsugs Sveriges gator
Doktoranden Matthias Borris undersöker på vilket sätt stora
partiklar som ackumuleras på bilvägar
vid torr väderlek, och
inte transporteras med
avrinnande vatten under regn, ändå på
plats kan påverka dagvattenkvaliteten.
nande vatten under ett regn. Skaktiden är
bestämd utifrån den tid som motsvarar genomsnittlig uppehållstid av dagvattnet på
avrinnande ytor. När skakförsöket avslutats
separeras vattenfasen inklusive den fraktion
suspenderade partiklar som förväntas vara
så liten att den följer med dagvattenflödet
(dvs. <250 µm). För dessa prover analyseras löst såväl som total halt av tungmetaller.
Speciellt efter vintern finns det stora
mängder med sediment längs vägarna.
Dessa stora partiklar (”grus”) misstänks ha
potential att bidra till föroreningsbelastning i dagvatten även när de ligger kvar på
vägen. Det är viktigt att förstå hur processerna fungerar för att kunna sätta in rätt åtgärder och minska föroreningsmängderna.
De första delresultaten från studien visar
att det troliga scenariot är att stora partiklar
fungerar som fällor för mindre partiklar som
bildas under torr väderlek, men sedan medföljer vattenströmmen när det regnar. Detta
har betydelse för dagvattenhantering och
bekräftar fördelarna med att sopa gatorna
regelbundet, speciellt efter vintern. Resultaten kommer att presenteras på en konferens (12th Urban Environment Symposium) i Oslo längre fram i vår.
Stora partiklar från bilvägar, vägsediment,
samlas upp på flera olika platser i Sverige (t.ex.
Luleå, Malmö och Stockholm) med hjälp av
en cyklondammsugare. Fördelen med denna
typ av dammsugare är att den saknar filter
som annars skulle täppa igen relativt fort.
Efter provtagning påbörjas labbarbetet
med att först sikta fram önskad storleksfraktion (250-2000 µm). Därefter följer
lakningsförsök med syntetiskt regnvatten.
I dessa försök blandas sedimentprovet med
det syntetiska regnvattnet och skakas därefter för att simulera turbulensen från avrin-
Matthias Borris
[email protected]
Pågående projekt
Den optimala planeringsprocessen
Beprövade och välfungerande
gröna
lösningar för dagvattenhantering
är
något som funnits
länge. Trots att det
finns både förståelse
och incitament, t ex klimatförändringar, ökat fokus på hållbarhet och
systemtänkande, för en förändrad dagvattensyn i svenska kommuner återstår
många hinder för ett brett genomförande av en hållbar dagvattenhantering.
som små exploateringsprojekt samt nyexploateringar i befintliga områden.
Inom ramarna av GrönNano projektet
anordnas nu ett flertal workshopar. Syftet
med första workshopen i ’den optimala
planeringsprocessen’ är dels att skapa en
förståelse för och samsyn kring dagvattenfrågan i planeringsprocessen hos berörda
kommunala aktörer, dels att påbörja arbetet
med att lyfta in dagvattenfrågan tidigt i planeringsprocessen samt skapa ett utrymme
för gemensam diskussion om dagvatten och
planering över organisationsgränserna.
En av svårigheterna rör komplexiteten i
att genomföra förändringsprocesser i sociotekniska system. En annan svårighet är att
ta steget från strategiskt styrdokument till
praktiskt genomförbart arbetssätt. Ytterligare en svårighet, är att hitta en arbetsmetod som fungerar för såväl planering av stora
Under januari 2015 hölls varsin workshop i Skellefteå och Sundsvall. Upplägget
har gått ut på att, utifrån dagsläget i kommunen, strategier och styrdokument samt
de behov de enskilda kommunerna har,
ställa ett antal frågor som tjänstemännen
från berörda kommunala organisationer har
fått arbeta fram svaren på i grupper. Det vill
säga, det har skapats ett utrymme för diskussion genom att ställa frågor som sedan
besvarats av kommunernas tjänstemän.
I mitten på april 2015 kommer varsin
workshop att hållas i Göteborg och Östersund.
Stina Ljung
[email protected]
Lena Goldkuhl
[email protected]
I korthet
Nationella konferensen
Avlopp & Miljö (#NAM)
Den 20-21 januari 2015 gick den första Nationella konferensen Avlopp&Miljö
(#NAM15) av stapeln i Örebro. NAM
är Svensk Vattens nya forum för kunskap
och diskussion om dagvatten, spillvatten, avloppsanläggningar och dess betydelse för kretslopp, klimat och miljö och arrangerades i samarbete med
Dag&Nät, VA-teknik Södra, VA-kluster Mälardalen och Örebro kommun.
Dag&Nät ställde ut med en monter på
konferensen samt stod för ett av tre parallella spåren, på temat ”Dagvatten,
bräddvatten och ledningsnät” där det
redovisades projekt som syftar till minskad miljöbelastning från ledningsnät och
dagvattensystem. Dessutom höll Maria
Viklander och Godecke Blecken i en
workshop om dagvattenanläggningar där
det diskuterades erfarenheter av dagvattenrening och vilket underhållsbehov
som finns. Särskilt fokus låg på frågor som
rör drift och underhåll av dagvattenanläggningar.
VA-seminarium och
branschdag 2015
Den 17 februari var det dags för seminariet ”Hållbar Avloppsvattenhantering”
som samarrangerades av VA-teknik vid
LTU, Dag&Nät och branschorganisationen Svenskt Vatten. Seminariets fokus
låg på småskalig avloppsteknik som Kjell
Lundqvist, Vatten&Miljöbyrån, gav med
sig av sina erfarenheter, samt ny teknik
på reningsverken som Linda Åmand, IVL
Svenska Miljöinstitutet, berättade om.
Robert Hansson, Umeva, illustrerade i
bild och tal hur nya reningsverket i Umeå
om/nybyggs.
Branschdagen anordnas årligen för studenter som läser kursen VA-system på
civilingenjörsprogrammen Väg &Vatten
och Naturresursteknik samt det tvååriga
programmet Samhällsbyggnad och ger
studenterna och deras potentiella framtida
arbetsgivare möjlighet att få träffas och
presenteras för varandra. Representanter
från kommuner och näringslivet i år kom
från Luleå kommun, Umeva, Tyréns, Sweco,Vatten&Miljöbyrån, WSP, IVL Svenska
Miljöinstitutet samt Svenskt Vatten.
Seminariet var som vanligt öppet för
alla intresserade från VA-branschen.
Rörnät & Klimat 2015
Den 10-11 mars avhölls den årliga konferensen Rörnät och Klimat i Stockholm.
Många besökte Dag&Näts monter och
Annelie Hedström och Günther Leonhardt följde även konferensens program.
En av årets höjdpunkter var de internationella utblickarna som rörde dagvattenoch översvämningshanteringen i Hannover, Berlin och Köln.
- Vi fick höra att i Tyskland finns ett infiltrationspåbud för att upprätthålla vattenbalansen och att fastighetsägarna har större
krav på sig att själva ta hand om det regnvatten som faller på privat mark, påpekar
Annelie Hedström.
Ylva Lund-Weiss från det kommunala
företaget ”Stadtentwässerung” som ansvarar för dagvattenhantering och avloppsvattenrening i Hannover menade att de
var på god väg att klara de kvantitativa
aspekterna av dagvattenhanteringen men
var mer frågande när det gällde kvalitet –
även i Hannover fanns inga tydliga krav
för dagvattenrening. Elin Jansson, Uppsala
Vatten och Marie Falk, Göteborg Kretslopp och vatten, som deltagit i studieresor
till Berlin och Köln konstaterade också
att i Tyskland finns kraftfulla ekonomiska
incitament för att få fastighetsägare att ta
hand om sitt dagvatten. Ett annat positivt
intryck från Tyskland var vattenbolagens
omfattande kommunikationsinsatser gentemot kunderna.
Aktuellt
Tungmetaller i
dagvattenbehandlingssystem
Den 19 december 2014 presenterade Laila Søberg sin licentiatuppsats
”Metal pathways in stormwater treatment systems” på ett seminarium
med Lian Lundy, professor i miljövetenskap vid Middlesex University
London, Storbritannien, som diskussionsledare. Uppsatsen sammanställer hennes forskningsresultat på
metallrening i dagvattenbiofilter (se
Dag&Nät nyhetsbrev #4, april 2013)
samt i våta dagvattendammar.
Tungmetaller i dagvatten försämrar
ekologiska statusen i mottagande ytvattnen. För att minimera negativa effekter
har olika dagvattenbehandlingssystem utvecklats och
implementerats
i
urbaniserade områden de senaste
50 åren. Ett av de
vanligaste och än
idag dominerande
systemen är våta/
kontinuerligt fyllda
dagvattendammar. Funktion och design
med avseende på både vattenkvantitet
och vattenkvalitet för våta dagvattendammar har studerats av många. Idag
är fokus mer det faktum att de fungerar som akvatisk habitat och livsmiljö
for naturligt förekommande djur, vilket skapar en möjlig ekologisk risk.
Att bättre förstå hur metaller beter sig
i dammar kan bidra till att utveckla och
förbättra framtida dagvattenhantering,
genom att förbättra utsläpp och minimera
risk för metallspridning. För att utvärdera metallackumulering i olika sektioner
av våta dagvattendammar utfördes laboratoriestudier och fältförsök. Frågan var
här eventuella risker för omgivningen.
Musslor som biomarkörer bekräftades
inte vara en tillförlitlig metod för att bedöma de ekologiska förhållandena i dammarna, eftersom de inte återspeglade den
övergripande bioackumulationen. Dock
verkar användningen av fastplacerad fauna lovande för detta ändamål eftersom
den återspeglade de metallföroreningen
som belastar våta dagvattendammar.
Resultaten från denna studie visade att
våta dagvattendammar, trots kontinuerlig belastning med tungmetaller, har
förmåga
till
hög biologisk
mångfald och
därmed ekosystemtjänster
utan att kritiskt
förorena dammens
fauna.
Dock kommer
våta dagvattendammar med
tiden sannolikt att utgöra en ekologisk risk gentemot omgivande miljö.
Studien om tungmetaller i våta dagvattendammar genomfördes under
ledning av företrädare vid Aalborg
Universitet, Danmark.
[email protected]
Nominering till Sigge Thernwalls stora byggpris
Maria Viklander, professor i VA-teknik
vid Luleå tekniska universitet (LTU), har
blivit nominerad till stora byggpriset. Nomineringen hänvisar till att hon bland
annat leder projektet Attract, där hon
tillsammans med privata och offentliga
aktörer utvärderar och vidareutvecklar en
samförläggningslåda, där vatten-, avloppsoch fjärrvärmeledningar läggs samman.
Pristagare kommer att presenteras på
Chinateatern i Stockholm 28 april 2015.
Senaste
licentiatuppsatser
publicerade inom VA-teknik:
Utöver Laila Søbergs presentation av sin
licentiatuppsats (se artikeln till vänster)
presenterade också Ahmed Al-Rubaei
resultaten av sina studier på ett licentiatseminarium med temat ”Hydraulic
Performance of Stormwater Infiltration
Systems – Long-Term Behaviour”. Diskussionsledare på seminariet var Magnus
Bäckström,Vatten&Miljöbyrån.
Ledig tjänst
Stadens Vatten söker doktorand i VAteknik med inriktning mot framtidens
ledningsnät. Sista ansökningsdag: 201505-04
Läs mer på LTUs hemsida: www.ltu.se/ltu/lediga-jobb
Kalendarium
19-20 maj 2015: Vattenstämman (med
Svenskt Vattens föreningsstämma), Sundsvall
1-3 jun 2015: 12th Urban Environment
Symposium, Oslo, Norge
20-23 sept 2015: 10th IWA/IAHR
International Urban Drainage Modelling
Conference UDM, Québec, Kanada
4-6 nov 2015: 14th Nordic Wastewater
Conference NORDIWA, Bergen, Norge
- ett kompetensnätverk mellan forskningsgruppen Stadens vatten/VA-teknik vid Luleå tekniska universitet, Luleå kommun,
Skellefteå kommun, Umeva (Umeå), MittSverige Vatten (Sundsvall),Vatten Östersund. samt Svenskt Vatten
Kontaktuppgifter: Maria Viklander, professor VA-teknik, projektledare. [email protected]. Tel 0920 49 1634, 070 330 14 86
Sylvia Kowar, projektkoordinator Dag&Nät. [email protected]. Tel 0920 49 1473, 072 247 36 63
http://www.ltu.se/dag-nat
För att anmäla eller avanmäla dig till vårt elektroniska utskick av nyhetsbrevet, skicka gärna ett mejl med dina kontaktuppgifter till [email protected]