Validering steg för steg
2015-07-02 Validering steg för steg Pilotstudie Riktat statsbidrag för validering 1. Vägledande samtal Informera den sökande om validering och hur processen går till och vad som förväntas utföras av den sökande i form av självskattning och kompetenskartläggning. Hänvisa till Information inför kompetenskartläggning. 2. Kompetenskartläggning En kompetenskartläggning är i många stycken det CV tillsammans med ev. betyg, intyg, certifikat och egenskriven presentation de sökande redan idag skickar in då de söker till utbildningen. Men för att den sökande i så stor utsträckning som möjligt ska få med det som efterfrågas vid en kompetensbedömning, redan från början, kan en given mall vara att föredra inför ansökan. För det har vi tagit fram ett förslag på mall: Kompetenskartläggning. Men som tidigare påpekats är det inget krav på att använda just vårt förslag. Många har redan egna formulär. Det viktiga är att innehållet är detsamma. Generellt om kompetenskartläggning kan sägas att tillsammans med den sökande görs inledande samtal runt Kompetenskartläggningsformuläret. Den sökande bör vägledas genom hela formuläret, som i samtalet kan börja fyllas i. Det är ofta svårt för individen att på en gång kunna verbalisera sina kunskaper, färdigheter och kompetenser. Här måste vägledaren/kompetenskartläggaren ställa de frågor som gör att individen får syn på det den inte visste att den visste. Ibland kan det underlätta om olika medier kan användas för att demonstrera och dokumentera individens kompetens. Jobbet att dokumentera sin kompetens är i första hand den sökandes, men att locka fram det bedömningsbara i en valideringssituation är kompetenskartläggarens/vägledarens roll… Kompetenskartläggningen är utforskande och öppen till sin karaktär. Därför bör det inte fokuseras på läranderesultaten, i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser, för såväl behörighet som tillgodoräknande, för tidigt i processen. Då riskerar kompetenskartläggningen snävas in och istället bli alltför kontrollerande och tillbakablickande. Då hela grundtanken med validering är att den initialt är framåtsyftande och utforskande, kan inte svaren på förhand sättas upp alltför precist. Kompetenskartläggningen bör alltså vara så neutral som möjligt för att kunna viktas mot olika krav, i vårt fall för såväl behörighet som tillträde. Kompetenskartläggningen ska tillsammans med kartläggningsutlåtandet (se nedan) registreras på Mina Sidor – Registrera valideringsresultat genom uppladdning under dokumentsnamnet Kompetensutlåtande. 3. Kartläggningsutlåtande När kartläggningen genomförts ska den preliminärt bedömas utifrån de uppsatta målen och generera ett Kartläggningsutlåtande med en åtföljande rekommendation för en eventuell kompetensbedömning för behörighet och förhandsbesked om möjligt tillgodoräknande. Kartläggningsutlåtandet kan göras av exempelvis vägledaren/kompetenskartläggaren med kännedom om utbildningens behörighetskrav och kursmål. Kartläggningsutlåtanden kan visa att den sökande har möjlighet att bedömas för behörighet och/eller få delar av utbildningen tillgodoräknad. Men kartläggningsutlåtandet kan också visa det motsatta, nämligen att en sökande troligvis inte kommer att uppfylla kraven för behörighet. Då ska istället formuläret Avslagsmotivering, behörighet användas. Grundinställningen är att individen så långt som möjligt ska få dokument på vad de kan istället för dokument om vad de inte kan. Men i vissa fall är inte individen behörig, men kan då få rekommendationer om exempelvis hur den kan göra sig behörig till en annan sökomgång. Kartläggningsutlåtandet finns i två varianter, ett för behörighet och ett för tillgodoräknande. Kartläggningsutlåtandet alt. Avslagsmotiveringen ska tillsammans med Kompetenskartläggningen registreras på Mina Sidor – Registrera valideringsresultat genom uppladdning under dokumentsnamnet Kompetensutlåtande. Kompetenskartläggningen och Kartläggningsutlåtandet ligger till grund för Schablonersättning 1 4. Kompetensintyg för behörighet För de sökande där det, av kartläggningsutlåtandet, framgår att den reella kompetensen är relevant att gå vidare med, görs nu en kompetensbedömning för behörighet. Denna bedömning görs utifrån de läranderesultat/behörighetskrav som sattes upp inledningsvis för behörighet till utbildningen. Om det i bedömningen framgår att den sökande uppfyller kraven för behörighet, upprättas ett Kompetensintyg för behörighet. Detta kompetensintyg utgör det formella beviset på behörighet utifrån den kvalitativa bedömning som gjorts under kompetenskartläggning och kompetensbedömning. Kompetensintyget för behörighet innebär att den sökande går vidare till ett eventuellt urval och det ligger slutligen till grund för ledningsgruppens beslut om antagning. De paragrafer och punkter i tredje kapitlet av YH-förordningen som har använts för att förklara den sökande behörig ska anges i intyget. Kompetensbedömningen görs troligtvis av en person med spetskompetens inom såväl utbildning som ämnesområde. I vissa fall kanske medbedömning görs av en branschrepresentant tillsammans med lärare/utbildningsledare. Vilka som är lämpliga att bedöma ser säkert olika ut, men gemensamt är att bedömarna har god kunskap om ämnesområdet i förhållande till kursplaner samt förmågan att se holistiskt på styrdokumenten i förhållande till de läranderesultat som satts upp. Denna bedömning ska generera ett Kompetensintyg för behörighet. Om den fördjupade kompetensbedömningen istället visar att den sökande inte är behörig skrivs istället en Avslagsmotivering. Det är viktigt ur individsynpunkt att skilja på kompetensintyg, som verkligen ska visa det individen kan och utelämna det den inte kan. En avslagsmotivering, däremot, bör ange vilka läranderesultat som inte uppfylldes. Individen ska kunna utläsa vad den ska göra för att på sikt ev. kunna göra sig behörig. Kompetensintyget för behörighet ska registreras på Mina Sidor – Registrera valideringsresultat genom uppladdning under dokumentsnamnet Kompetensintyg. Kompetensintyget för behörighet ligger tillsammans med redovisningen av de antagna studerande till grund för Schablonersättning 2 5. Kompetensintyg för tillgodoräknande För de studerande där den reella kompetensen bedöms vara intressant för tillgodoräknande, kan stödet Tillgodoräknandeutredning användas. I den kan såväl de uppfyllda lärandemålen som de eventuellt icke uppfyllda lärandemålen skrivas in, liksom motivering inför beslut. Därefter upprättas ett Kompetensintyg för tillgodoräknande. Detta kompetensintyg utgör vid tillgodoräknande den kvalitativa bedömning som gjorts utifrån kompetenskartläggning och kompetensbedömning och ligger även till grund för den Individuella studieplan som upprättas. Beslut om tillgodoräknande fattas av utbildningens ledningsgrupp och Tillgodoräknandeutredning och/eller Kompetensintyg för tillgodoräknande utgör då underlag för beslut. Kompetensintyg för tillgodoräknande ska registreras på Mina Sidor – Registrera valideringsresultat, genom uppladdning under dokumentsnamnet Kompetensintyg. 6. Individuell studieplan Om det blir aktuellt att upprätta en Individuell studieplan utgör Kartläggningsutlåtande med Kompetensintyg för tillgodoräknande de underlag som den individuella studieplanen vilar på. Då Individuell studieplan bör upprättas innan utbildningen startar för att ligga till grund för de anpassningar i utbildningen som kan bli nödvändiga, har sannolikt inte några beslut om tillgodoräknande hunnit fattas än. En Individuell studieplan kan därför behöva revideras under utbildningens gång och planen visar vad den studerande ska studera och när, under vilka tidsintervall. Individuell studieplan ska registreras på Mina Sidor – Registrera valideringsresultat, genom uppladdning under dokumentsnamnet Kompletteringsutlåtande. Kompetensintyget för tillgodoräknande samt Individuell studieplan ligger till grund för Schablonersättning 3. För ytterligare information: Projektledare: David Lundgren, Nationell samordnare validering 010-20 90 106 Bakgrund, historik: Pär Sellberg, Nationell samordnare validering Mina Sidor: Anna Wahlgren, handläggare Mail: Tel (växel): [email protected] 010-20 90 100
© Copyright 2024