Validering steg för steg

2015-07-02
Validering steg för steg
Pilotstudie Riktat statsbidrag för validering
1. Vägledande samtal
Informera den sökande om validering och hur processen går till och vad som förväntas
utföras av den sökande i form av självskattning och kompetenskartläggning. Hänvisa till
Information inför kompetenskartläggning.
2. Kompetenskartläggning
En kompetenskartläggning är i många stycken det CV tillsammans med ev. betyg, intyg,
certifikat och egenskriven presentation de sökande redan idag skickar in
då de söker till utbildningen. Men för att den sökande i så stor
utsträckning som möjligt ska få med det som efterfrågas vid en
kompetensbedömning, redan från början, kan en given mall vara att
föredra inför ansökan. För det har vi tagit fram ett förslag på mall:
Kompetenskartläggning. Men som tidigare påpekats är det inget
krav på att använda just vårt förslag. Många har redan egna
formulär. Det viktiga är att innehållet är detsamma.
Generellt om kompetenskartläggning kan sägas att tillsammans med
den sökande görs inledande samtal runt Kompetenskartläggningsformuläret. Den sökande
bör vägledas genom hela formuläret, som i samtalet kan börja fyllas i. Det är ofta svårt för
individen att på en gång kunna verbalisera sina kunskaper, färdigheter och kompetenser. Här
måste vägledaren/kompetenskartläggaren ställa de frågor som gör att individen får syn på
det den inte visste att den visste. Ibland kan det underlätta om olika medier kan användas för
att demonstrera och dokumentera individens kompetens. Jobbet att dokumentera sin
kompetens är i första hand den sökandes, men att locka fram det bedömningsbara i en
valideringssituation är kompetenskartläggarens/vägledarens roll…
Kompetenskartläggningen är utforskande och öppen till sin karaktär. Därför bör det inte
fokuseras på läranderesultaten, i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser, för såväl
behörighet
som
tillgodoräknande,
för
tidigt
i
processen.
Då
riskerar
kompetenskartläggningen snävas in och istället bli alltför kontrollerande och
tillbakablickande. Då hela grundtanken med validering är att den initialt är framåtsyftande
och utforskande, kan inte svaren på förhand sättas upp alltför precist.
Kompetenskartläggningen bör alltså vara så neutral som möjligt för att kunna viktas mot
olika krav, i vårt fall för såväl behörighet som tillträde.
Kompetenskartläggningen ska tillsammans med kartläggningsutlåtandet (se nedan)
registreras på Mina Sidor – Registrera valideringsresultat genom uppladdning under
dokumentsnamnet Kompetensutlåtande.
3. Kartläggningsutlåtande
När kartläggningen genomförts ska den preliminärt bedömas utifrån de uppsatta målen och
generera ett Kartläggningsutlåtande med en åtföljande rekommendation för en eventuell
kompetensbedömning för behörighet och förhandsbesked om möjligt tillgodoräknande.
Kartläggningsutlåtandet kan göras av exempelvis vägledaren/kompetenskartläggaren med
kännedom om utbildningens behörighetskrav och kursmål. Kartläggningsutlåtanden kan visa
att den sökande har möjlighet att bedömas för behörighet och/eller få delar av utbildningen
tillgodoräknad. Men kartläggningsutlåtandet kan också visa det motsatta, nämligen att en
sökande troligvis inte kommer att uppfylla kraven för behörighet. Då ska istället formuläret
Avslagsmotivering, behörighet användas. Grundinställningen är att individen så långt som
möjligt ska få dokument på vad de kan istället för dokument om vad de inte kan. Men i vissa
fall är inte individen behörig, men kan då få rekommendationer om exempelvis hur den kan
göra sig behörig till en annan sökomgång. Kartläggningsutlåtandet finns i två varianter, ett
för behörighet och ett för tillgodoräknande.
Kartläggningsutlåtandet
alt.
Avslagsmotiveringen
ska
tillsammans
med
Kompetenskartläggningen registreras på Mina Sidor – Registrera valideringsresultat genom
uppladdning under dokumentsnamnet Kompetensutlåtande.
Kompetenskartläggningen och Kartläggningsutlåtandet ligger till grund för Schablonersättning 1
4. Kompetensintyg för behörighet
För de sökande där det, av kartläggningsutlåtandet, framgår att den reella kompetensen är
relevant att gå vidare med, görs nu en kompetensbedömning för behörighet. Denna
bedömning görs utifrån de läranderesultat/behörighetskrav som sattes upp inledningsvis för
behörighet till utbildningen. Om det i bedömningen framgår att den sökande uppfyller
kraven för behörighet, upprättas ett Kompetensintyg för behörighet.
Detta kompetensintyg utgör det formella beviset på behörighet
utifrån den kvalitativa bedömning som gjorts under
kompetenskartläggning
och
kompetensbedömning.
Kompetensintyget för behörighet innebär att den sökande går
vidare till ett eventuellt urval och det ligger slutligen till grund för
ledningsgruppens beslut om antagning. De paragrafer och punkter i
tredje kapitlet av YH-förordningen som har använts för att förklara
den sökande behörig ska anges i intyget. Kompetensbedömningen
görs troligtvis av en person med spetskompetens inom såväl utbildning
som ämnesområde. I vissa fall kanske medbedömning görs av en branschrepresentant
tillsammans med lärare/utbildningsledare. Vilka som är lämpliga att bedöma ser säkert olika
ut, men gemensamt är att bedömarna har god kunskap om ämnesområdet i förhållande till
kursplaner samt förmågan att se holistiskt på styrdokumenten i förhållande till de
läranderesultat som satts upp. Denna bedömning ska generera ett Kompetensintyg för
behörighet. Om den fördjupade kompetensbedömningen istället visar att den sökande inte
är behörig skrivs istället en Avslagsmotivering.
Det är viktigt ur individsynpunkt att skilja på kompetensintyg, som verkligen ska visa det
individen kan och utelämna det den inte kan. En avslagsmotivering, däremot, bör ange vilka
läranderesultat som inte uppfylldes. Individen ska kunna utläsa vad den ska göra för att på
sikt ev. kunna göra sig behörig.
Kompetensintyget för behörighet ska registreras på Mina Sidor – Registrera
valideringsresultat genom uppladdning under dokumentsnamnet Kompetensintyg.
Kompetensintyget för behörighet ligger tillsammans med redovisningen av de antagna
studerande till grund för Schablonersättning 2
5. Kompetensintyg för tillgodoräknande
För de studerande där den reella kompetensen bedöms vara intressant för tillgodoräknande,
kan stödet Tillgodoräknandeutredning användas. I den kan såväl de
uppfyllda lärandemålen som de eventuellt icke uppfyllda
lärandemålen skrivas in, liksom motivering inför beslut. Därefter
upprättas ett Kompetensintyg för tillgodoräknande. Detta
kompetensintyg utgör vid tillgodoräknande den kvalitativa
bedömning som gjorts utifrån kompetenskartläggning och
kompetensbedömning och ligger även till grund för den Individuella
studieplan som upprättas. Beslut om tillgodoräknande fattas av
utbildningens ledningsgrupp och Tillgodoräknandeutredning och/eller
Kompetensintyg för tillgodoräknande utgör då underlag för beslut.
Kompetensintyg för tillgodoräknande ska registreras på Mina Sidor – Registrera
valideringsresultat, genom uppladdning under dokumentsnamnet Kompetensintyg.
6. Individuell studieplan
Om det blir aktuellt att upprätta en Individuell studieplan utgör Kartläggningsutlåtande med
Kompetensintyg för tillgodoräknande de underlag som den individuella studieplanen vilar på.
Då Individuell studieplan bör upprättas innan utbildningen startar för att ligga till grund för de
anpassningar i utbildningen som kan bli nödvändiga, har sannolikt inte några beslut om
tillgodoräknande hunnit fattas än. En Individuell studieplan kan därför behöva revideras
under utbildningens gång och planen visar vad den studerande ska studera och när, under
vilka tidsintervall.
Individuell studieplan ska registreras på Mina Sidor – Registrera valideringsresultat, genom
uppladdning under dokumentsnamnet Kompletteringsutlåtande.
Kompetensintyget för tillgodoräknande samt Individuell studieplan ligger till grund för
Schablonersättning 3.
För ytterligare information:
Projektledare:
David Lundgren, Nationell samordnare validering
010-20 90 106
Bakgrund, historik: Pär Sellberg, Nationell samordnare validering
Mina Sidor:
Anna Wahlgren, handläggare
Mail:
Tel (växel):
[email protected]
010-20 90 100