B 2364-15
1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060305 DOM 2015-10-21 Stockholm Mål nr B 2364-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nyköpings tingsrätts dom den 12 februari 2015 i mål nr B 328-14, se bilaga A PARTER Klagande Blackstaby Gris Aktiebolag, 556565-0578 Blackstaby 642 95 Flen Ställföreträdare: L Ombud: jur. kand. M N Motpart Kammaråklagare G J Åklagarmyndigheten Riksenheten för Miljö- och Arbetsmiljömål Stockholm SAKEN Företagsbot _____________________________ HOVRÄTTENS DOMSLUT 1. Med ändring av tingsrättens dom ogillar hovrätten talan om företagsbot. 2. Blackstaby Gris Aktiebolag tillerkänns ersättning av allmänna medel för sina rättegångskostnader i hovrätten med 20 832 kr, avseende ombudsarvode. _____________________________ Dok.Id 1230919 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 16 Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 675 59 08-561 675 50 E-post: [email protected] www.svea.se Expeditionstid måndag – fredag 09:00-15:00 2 SVEA HOVRÄTT Rotel 060305 DOM B 2364-15 YRKANDEN I HOVRÄTTEN Blackstaby Gris AB (bolaget) har i första hand yrkat att talan om företagsbot ska ogillas och i andra hand att beloppet ska sänkas. Bolaget har vidare yrkat ersättning av allmänna medel för sina rättegångskostnader i hovrätten. Åklagaren har bestritt ändring av tingsrättens dom. Hovrätten har med stöd av 51 kap. 13 § andra stycket 4 rättegångsbalken avgjort målet utan huvudförhandling. HOVRÄTTENS DOMSKÄL Parterna har åberopat samma bevisning som i tingsrätten. Åklagaren har i hovrätten anfört att tingsrätten har gjort en korrekt analys av bevis och rättsläget. Åklagaren får därmed anses ha godtagit den bedömning av åtalet som tingsrätten har gjort. Vad hovrätten har att pröva är således om gödsellagunen har varit bristfällig i sin utformning på så sätt att lagringsutrymmet var underdimensionerat i förhållande till gårdens gödselproduktion. Åtalet grundar sig på föreskrifter om gödsellagring i förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket. I 6 § nämnda förordning regleras frågan om vilka krav som ställs på ett lagringsutrymmes kapacitet medan frågan om vilka krav som ställs på ett lagringsutrymmes utformning regleras i 7 §. Med hänsyn till att frågor om kapacitet och frågor om utformning behandlas i olika paragrafer är det enligt hovrättens mening inte möjligt att vid en straffrättslig prövning tolka in att ett lagringsutrymmes kapacitet är en del av utformningen av lagringsutrymmet även om detta allmänt språkligt sett skulle kunna vara fallet. Detta gäller särskilt i förevarande fall med hänsyn till att åklagaren i gärningsbeskrivningen enbart har angett att åtalet stödjer sig på 7 § i ovan nämnda förordning. Lagringsutrymmets eventuella bristande kapacitet i förhållande till gårdens gödselproduktion faller därmed utanför gärningsbeskrivningen. Talan om företagsbot ska därför ogillas. 3 SVEA HOVRÄTT Rotel 060305 DOM B 2364-15 Med hänsyn till utgången i målet ska yrkandet om rättegångskostnader bifallas. Yrkat belopp är skäligt. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2015-11-18 I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg och Eywor Helmenius samt tf. hovrättsassessorn Sigrid Malmström, referent. Bilaga A 1 NYKÖPINGS TINGSRÄTT R6 DOM 2015-02-12 meddelad i Nyköping Mål nr: B 328-14 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Blackstaby Gris Aktiebolag, 556565-0578 Blackstaby 642 95 Flen Ställföreträdare: LH Åklagare Kammaråklagare G J Åklagarmyndigheten Riksenheten för Miljö- och Arbetsmiljömål Stockholm Box 70296 107 22 Stockholm ___________________________________ DOMSLUT Beslut Betalningsskyldighet till staten 1. Blackstaby Gris Aktiebolag åläggs företagsbot med 50 000 kr. ___________________________________ Postadress Box 333 611 27 Nyköping Besöksadress Folkungavägen 4 Telefon Telefax 0155-12 04 00 0155- 26 76 45 E-post: [email protected] www.nykopingstingsratt.domstol.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00 2 NYKÖPINGS TINGSRÄTT DOM 2015-02-12 B 328-14 R6 YRKANDEN Åklagarens yrkanden, se bilaga 1–2. DOMSKÄL Blackstaby Gris Aktiebolag (Blackstaby) har motsatt sig att betala företagsbot. Blackstaby har vidgått dels att det skedde läckage av gödsel från lagringsutrymmet för gödsel vid ett tillfälle (september 2012), dels att det skedde avrinning av vatten från samma lagringsutrymme vid tre tillfällen (hösten 2012, juli 2013 och april 2014), men gjort gällande att detta inte utgör ett brott mot miljöbalken eftersom det inte var något fel på utformningen av lagringsutrymmet. Inledningsvis har följande framkommit av utredningen. Blackstaby bedriver grisuppfödning på tre gårdar. Sedan den 1 augusti 2011 arrenderar bolaget svinstallarna på gården F (F) i Katrineholms kommun. På gården finns en gödsellagun som Blackstaby använder som lagringsutrymme för djupströgödseln som kommer från svinstallarna. Gödsellagunens bas är konstruerad som en rektangel med en betongplatta i botten och en betongkant längs tre av sidorna. Rektangels ena kortsida är öppen för att det ska vara möjligt att köra gödsel till och från lagunen. Under perioden november 2011–april 2014 gjorde miljöinspektören T K ett antal tillsynsbesök på F. Vid samtliga besök fotograferade hon gödsellagunen från olika vinklar. L H har berättat i huvudsak följande. Han har varit lantbrukare och arbetat med grisuppfödning i 35 år. Blackabygris hanterar årligen 20 000 ton gödsel. F har 400 suggor och 100 gyltor. Gården förbrukar årligen 500 ton halm som används till en djupströbädd. Miljöhälsoskyddsnämnden i Katrineholms hade haft synpunkter på Fs göselanläggning innan Blackstagris började hyra gården. Anläggningen byggdes därför om. Den 13 november 2010 godkändes den dock av 3 NYKÖPINGS TINGSRÄTT DOM 2015-02-12 B 328-14 R6 nämnden. När T K inspekterade anläggningen i november 2011 låg det visserligen en mindre mängd gödsel utanför lagunen, men hon påtalade inte att det var problem med avrinningen. Hon påpekade bara att det var gödsel på kanten och att det fanns en liten hög med gödsel utanför anläggningen. Den 23 juli 2012 fick Blackstagris ett slutgiltigt tillstånd att bedriva verksamheten på F. Sommaren och hösten samma år regnade det extremt mycket, vilket skapade stora svårigheter för lantbrukarna i södra landet. I normala fall klara Fs gödselanläggning att hantera regnvatten, som sugs upp av halmen i gödseln. Lagunen var dimensionerad för att vara full vid slutet året. På hösten sprids sedan gödseln på åkrarna. Hösten 2012 var emellertid nederbörden så pass stor att vatten rann över anläggningen vid några tillfällen. De extrema förhållandena ledde också till att det över huvud taget inte var möjligt att köra ut och sprida gödseln på åkrarna. För avleda regnvattnet grävdes ett dike. Dessutom anlades en avgränsningsvall i form av gödsel på anläggningens platta. Vallen byttes sedermera ut mot en vall av jord. Den spolades dock bort på grund av att nederbörden var osedvanligt stor vid ett tillfälle. När det var uppehåll transporterades gödseln bort. Under den här perioden tömde L P anläggningen på regnvatten vid ett flertal tillfällen. Tack vare detta skedde ingen avrinning i november 2012. Den 10 juli 2013 var det åskoväder och det regnande 70 mm. Blackstaby hade ingen möjlighet att vidta några försiktighetsåtgärder dessförinnan eftersom det inte fanns någon prognos om ett åskoväder och stor nederbörd. År 2013 utförde Fs ägare ett underhållsarbete på gödselanläggningen. Entreprenören som utförde arbetet gjorde återpackade dock jordmassorna på ett felaktigt sätt. Det ledde till att lagunens ena hörn sprack, varpå det rann ut ca 200 liter vatten. Läckaget återgärdades emellertid omgående – men efter att T K hade gjort sin oanmälda inspektion våren 2014 – genom en tillfällig lagning. I början av juli 2014 lagade ägarna skadan permanent. Därefter har det inte skett någon avrinning eller läckage. 4 NYKÖPINGS TINGSRÄTT DOM 2015-02-12 B 328-14 R6 T K har berättat i huvudsak följande. Hon har haft tillsyn över lantbruk sedan år 2002. Hon gjorde sitt första tillsynsbesök hos Blackstaby på F den 13 november 2011. L H närvarade vid besöket, som var föranmält. Det fanns gödsel som hade runnit utanför lagunen. Hon kommer inte ihåg om det fanns vätska utanför anläggningen vid det tillfället. Hon påpekade för L H att det inte att det inte var godtagbart att gödsel låg utanför anläggningen. Hon informerade honom även om att större verksamheter som denna ska ha en gödselanläggning med tillräcklig lagringskapacitet och vara utformad så att läckage inte förekommer. Hon kommer inte ihåg vad han svarade på det. Hon gjorde ett nytt tillsynsbesök på F i februari 2012. L H närvarade inte vid det besöket. Av fotografierna som hon tog vid det tillfället framgår att gödseln som hon hade upptäckt vid det förra besöket fortfarande låg utanför anläggningen. Av fotografierna framgår även att det stod gödselvatten över lagunkanten och att det hade runnit gödselvatten från lagunen mot åkern. Med anledning av detta hade hon telefonkontakt – sammanlagt vid 70 tillfällen - med L H. Av samma anledning skrev hon den 27 juli 2012 till Blackstaby ett föreläggande i vilket hon angav ett försiktighetsmått om att anläggningen skulle vara utformad så att avrinning eller läckage till omgivningen inte sker. Hon har svårt att tänka sig att inte skulle ha förstått att hon ansåg att anläggningen läckte. I september 2012 gjorde hon ett nytt tillsynsbesök. Vid det tillfället bedömde hon att läckaget var så pass omfattande att hon gjorde en åtalsanmälan mot verksamhetsutövaren. Av fotografierna som hon tog vid det tillfället framgår att det läckte gödselvatten från lagunen och att det låg ännu mer gödsel utanför lagunen än vid hennes föregående tillsynsbesök. Hon påpekade för L H att lagringskapaciteten av gödsel var för liten. Det grävda diket bidrog vidare till att öka avrinningen. Enligt Jordbruksverkets föreskrifter ska vatten som tillförs en gödselanläggning behandlas som stallgödsel och därför också tas hand om. Anteckningar på fotografierna gjorde hon i samband med åtalsanmälan. Av fotografierna från hennes tillsynsbesök den 2 oktober 2012 framgår att gödseln som låg utanför lagunen vid besöket i september 2012 fortfarande låg kvar där, även om Blackstaby hade vidtagit vissa åtgärder 5 NYKÖPINGS TINGSRÄTT DOM 2015-02-12 B 328-14 R6 såsom att skrapa bort gödsel som fanns utanför lagunen. Hon gjorde ytterligare ett tillsynsbesök den 24 oktober 2012, men vid det besöket finns det inte någon anteckning om att det skulle ha läckt gödsel från anläggningen. Blackstaby hade också tagit bort den gödsel som hade legat utanför anläggningen tidigare. Vid det besöket påpekade hon emellertid att risken för läckage fortfarande var stor om det skulle komma nederbörd och att gödselvallen inte var tillräcklig att för att förhindra läckage vid regn. Det var allmänt känt att det var en regnig höst. Hon gjorde ännu ytterligare tillsynsbesök den 14 november 2012 eftersom hon var mån om att gödselläckaget skulle åtgärdas före vintern. Vid det här tillfället hade Blackstaby tömt lagunen på en hel del gödsel. Trots det rann det gödselvatten från lagunen och ner i diket oh ut på åkern. Den 19 februari 2013 gjorde hon ett nytt tillsynsbesök, men då kunde hon inte konstatera att det förekom läckage eftersom det var snö och fruset. Hon bedömde dock att det fortfarande fanns en risk för läckage. Nästa tillsynsbesök gjorde hon den 11 juli 2013. Vid det besöket rann det gödselvatten från lagunen åt tre håll. Det låg även gödsel över lagunens betongkant. L H förklarade att han skulle åtgärda bristerna genom att låta transporta bort gödsel, vilket gjorde att det läckte från den. Den 6 december 2013 talade hon med L H som förklarade att han ville att ägaren skulle förstärka lagunen med en betongbalk. Han förklarade också att han välkommande ett vitesföreläggande så att det verkligen skulle bli gjort. Det sista tillsynsbesöket gjorde hon under våren 2014. Vid det tillfället läckte det återigen från lagunen. Det rann ut gödselvatten genom skarvarna i betongmuren på samma sidor som det hade gjort tidigare. Gödselvattnet rann 50– 100 ut meter på åkern. Djupströgödsel får tillfälligt ligga i form av en stuka på en åker. Det ursäktar emellertid inte det läcker djupströgödsel från en permanent lagringsanläggning. Det grundläggande problemet var att gödselanläggningens kapacitet inte räckte till. En av anledningarna till att den läckte var att lagunen överfylld med gödsel. Stallgödsel är samlingsnamnet för all sorts gödsel som kommer från ett stall, såsom djupströgödsel. 6 NYKÖPINGS TINGSRÄTT DOM 2015-02-12 B 328-14 R6 M H har berättat i huvudsak följande. Han arbetar som agronom vid Lantbrukarnas riksförbund. Vattenproverna som L H försedde honom med visar att halten av näringsämnen var nästintill obefintlig. Han vet inte var L H tog proverna. Han har sett Fs gödselanläggning och den är utformad helt i enlighet med branschpraxis utan brister. Den är dessutom konstruerad med en nedsänkt betongplatta. Enligt Jordbruksverkets föreskrifter ska en gödselanläggning ha kapacitet för månaders gödselproduktion. Anläggningen är utformad för att lagra djupströgödsel. Avrinning från sådan gödsel får ske när det förvaras på en åker i form av en stuka. Det beror på att djupströgödsel skiljer sig från flytgödsel på så sätt djupströgödsel är hårt bundet halmen som den är blandad med. Därför kan djupströgödsel lagras på acceptabelt sätt i naturen, även om djupströgödsel formellt sätt inte är undantagen i regleringen. På grund av den stora nederbörden i oktober och november 2012 var situationen i södra och mellersta landet akut för många lantbrukare eftersom de inte kunde sprida sin gödsel på åkrarna. Marken var nämligen för alldeles för blöt. Jordbruksverket gick ut med information om att det var möjligt att söka dispens från reglerna om gödselhantering. Det minst dåliga alternativet var att låta gödseln vara kvar i lagringsutrymmena. För brott som har begåtts i utövningen av näringsverksamhet ska näringsidkaren enligt 36 kap. 7 § brottsbalken åläggas företagsbot om det för brottet är föreskrivet strängare straff än penningböter och näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten, eller om brottet har begåtts av en person i ledande ställning grundad på befogenheter att företräda näringsidkaren eller en person som annars haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten. Enligt 7 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket ska ett jordbruksföretags lagringsutrymmen för stallgödsel vara så utformade att avrinning eller läckage till omgivningen inte sker. Den som med uppsåt eller oaktsamhet bryter mot den bestämmelsen döms till böter, se 29 kap. 9 § 1 st. 4 p. miljöbalken 7 NYKÖPINGS TINGSRÄTT DOM 2015-02-12 B 328-14 R6 (även i sina lydelser före den 11 juli 2013 och före den 1 maj 2012). Även om åklagaren inte har gjort gällande att Blackstaby skulle ha orsakat en förorening eller någon annan betydande olägenhet i miljön, så saknar det självständig betydelse eftersom regleringen inte är villkorad av att en sådan har uppstått. Frågan i målet är därför begränsad till om Fs gödsellagun, vid de aktuella tidpunkterna, var så utformad att avrinning eller läckage till omgivningen inte skedde. Inledningsvis kan också konstateras att delar av det påstådda brottet är preskriberat (se 35 kap. 1 § 1 st. 1 p. brottsbalken). Enligt 36 kap. 14 § kan dock en talan om företagsbot väckas inom en femårsperiod räknat från tiden för brottet och oavsett om åtalspreskription har inträtt dessförinnan. Eftersom talan om företagsbot har väckts inom en femårsperiod från det påstådda brottet är den inte preskriberad. T K har gett ett mycket tillförlitligt intryckt. Exempelvis har varit noga med att påpeka att läckage eller avrinning från gödsellagunen inte förekom vid vissa av hennes tillsynsbesök (den 24 oktober 2012 och den 19 februari 2013). Hennes uppgifter vinner starkt stöd av de fotografier som hon tog vid besöken. Genom hennes uppgifter och fotografier är det bevisat att det skedde läckage av gödsel och/eller avrinning av gödselvatten vid samtliga sju tillfällen som åklagaren har påstått, dvs. november 2011, februari 2012, september 2012, den 2 oktober 2012, november 2012 och den 11 juni 2013 samt mars–den 1 april 2014. Blackstaby har gjort gällande det saknar betydelse om det skedde avrinning eller läckage eftersom det inte var något fel på utformningen av gödsellagunen. Utredningen ger visserligen inte stöd för att själva konstruktionen av anläggningen skulle ha varit bristfällig. Genom T K uppgifter står det dock klart att läckaget och avrinningen framför allt skedde till följd av att gödsellagunens kapacitet inte var tillräcklig för den mängd gödsel som lagrades där. Med andra ord var lagringsutrymmet underdimensionerat i förhållande till gårdens gödselproduktion. Enligt tingsrättens mening innebär detta att utformningen av 8 NYKÖPINGS TINGSRÄTT DOM 2015-02-12 B 328-14 R6 gödsellagunen inte var så utformat att avrinning eller läckage till omgivningen inte kunde ske. Som jordbruksföretag hade Blackstaby en skyldighet att se till att lagringsutrymmet var utformat så utformat att avrinning eller läckage till omgivningen inte kunde ske. Även om tingsrätten har viss förståelse för att den stora nederbörden under delar av den aktuella perioden gjorde det svårt att tömma lagunen och sprida gödseln på åkern, är det genom T Ks uppgifter klarlagt att lagunen var så pass fylld att det inte lämnades någon säkerhetsmarginal vid regn. Enligt tingsrättens mening kan det krävas att Blackstaby skulle ha sett till att det fanns en sådan säkerhetsmarginal. Med hänsyn till L Hs långa erfarenhet som lantbrukare, borde han också ha kunnat beräkna om lagringskapacitet var tillräcklig i förhållande till omfattningen av grisuppfödningen som Blackstaby bedrev på gården. Eftersom den grundläggande orsaken till avrinningen och läckaget var att lagringsutrymmet var underdimensionerat i förhållande till verksamhetens omfattning, kan de åtgärder som L H har beskrivit att Blackstaby vidtog inte anses tillräckliga. Därmed har Bolaget agerat oaktsamt och det har således begåtts ett brott mot miljöbalken. Blackstaby har begått brottet i utövandet av näringsverksamhet. Bolaget har inte gjort vad som skäligen har kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Därmed föreligger förutsättningar för att förelägga Blackstaby företagsbot. Enligt 36 kap. 8 § brottsbalken ska företagsbot fastställas till lägst 5 000 kr och högst 10 miljoner kr. När storleken av företagsboten bestäms, ska enligt 36 kap. 9 § brottsbalken, med beaktande av straffskalan för brottet, särskild hänsyn tas till den skada eller fara som brottsligheten har inneburit samt till brottslighetens omfattning och förhållande till näringsverksamheten. Med hänsyn till att har varit fråga om en upprepad brottslighet under en förhållandevis lång tid framstår en företagsbot om 9 NYKÖPINGS TINGSRÄTT DOM 2015-02-12 B 328-14 R6 sammanlagt 50 000 kr som väl avvägd. Några skäl för jämkning av företagsboten har inte framkommit. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 400) Överklagande ställs till Svea hovrätt men ska ha kommit in till tingsrätten senast den 5 mars 2015. På tingsrättens vägnar Johan Holmquist
© Copyright 2024