Mälardalens högskola
Eskilstuna 13 oktober
Västerås 14 oktober
kl 8.00-16.00
VÄLKOMMEN!
Årets huvudtalare
LUKAS SVÄRD,
SOFIA B KARLSSON &
DAVID THURFJELL
VÄLKOMMEN
till lärorika, inspirerande och
utmanande dagar där du får chans att reflektera över
olikheter, värderingar och fördomar och hur dessa
påverkar dig i din yrkesroll. Oavsett yrkesroll möter du
människor med olika bakgrund, kön, ålder, etnicitet,
religion, funktionsförmåga och sexuell läggning.
Det är viktigt att vi reflekterar över hur vi som
representerar offentliga organisationer bemöter våra
invånare och kunder på ett professionellt sätt. Att ta
tillvara mångfald skapar möjligheter för nytänkande
och är en nödvändighet för tillväxt och utveckling.
Bemötandedagarna är en konferens med intressanta
föreläsningar, workshops och andra aktiviteter. Ta del
av goda exempel från kommunerna, landstingen och
aktuell forskning från högskolan. Här får du diskutera
bemötandefrågor kopplade till din egen verksamhet.
Årets tre huvudföreläsare är LUKAS SVÄRD, som
berättar om hur han blivit bemött som man och som
transsexuell och hur bemötandet skiljer sig åt mellan
dem som vet hans historia och dem som inte vet, SOFIA
B KARLSSON, som arbetat normkritiskt inom Västerås
stad och även varit projektledare för AIK:s "Fotboll för
alla" och DAVID THURFJELL, religionshistorikern som
undersöker den sekulariserade svenskens tankar om
det övernaturliga, religion och ritualer.
Anmäl dig via länken Seminarier och events på
www.samhallskontraktet.se från och med 19 augusti.
Bemötandedagarna bjuder på intressanta föreläsningar och fika. Lunch ordnar du på egen hand.
Foto: Peter Knutson, Anette Nantelll och Mikael M Johansson
NÄR
OCH VAR?
Huvudföreläsare
Vad vet du egentligen om den
person du möter?
Hur är det att leva sitt liv med en rädsla om att ”störa”
sin omgivning? Att inte våga visa upp den man
egentligen är, utan försöka anpassa sig till rådande
normer? Lukas Svärd föddes i fel kropp och under hela
sin uppväxt försökte han anpassa sitt liv för att andra
skulle vara nöjda. Samtidigt pågick en inre kamp
mot självhat och självmordstankar. När Lukas väl fick
genomgå sina operationer började en annan kamp –
nämligen att leva ett liv där ingen skulle upptäcka vem
han egentligen var. Han anpassade sina arbetsdagar
på brandstationen för att ingen skulle upptäcka hans
bakgrund och försökte stå emot alla fördomar som
han mötte.
Under Bemötandedagarna berättar Lukas om hur han
blivit bemött som man och som transsexuell och hur
bemötandet skiljer sig åt mellan dem som vet hans
historia och dem som inte vet. Han berättar hur han
lyckats vända motgångar till fördelar och bemästrat
situationer och platser där transsexuella inte ”borde
vara” och inte alltid är välkomna.
Lukas Svärd föddes som flicka och påbörjade en
könskorrigering vid 18 års ålder. Idag bor han med
sin fru i Nacka, arbetar som affärsutvecklare och
satsar hårt på triathlon där han representerar Sverige i
långdistans-VM 2015.
Makt, manlighet och motstånd
Hur gör man för att en verksamhet ska vara
inkluderande? För att så många som möjligt ska känna
sig hemma, tilltalade och sedda? Vilka vinster finns det
med ett sådant arbete? Vilket motstånd kan man möta
och hur går det att förstå det?
Sofia B. Karlsson berättar om sina erfarenheter av att
jobba med inkludering i Västerås stad och i AIK Fotboll
med projektet Fotboll för alla och fokuserar på hur
det går att se och utmana traditionella normer för
manlighet.
Sofia B Karlsson är tennisspelare, AIK-supporter och
jämlikhetskonsult. Hon, tillsammans med andra i
projektledningen för Fotboll för alla, vann RFSU:s
Eldsjälspokal 2014 för arbetet med Fotboll för alla och
Stockholmsalliansens pris 2014 för sitt arbete för en
positiv supporterkultur. 2014 slutade hon sitt arbete i
AIK på grund av det massiva motstånd hon mötte.
Religiös mångfald i världens
mest sekulariserade land
- om religion och kulturmöten i Sverige
Vi firar kristna högtider, gifter oss i kyrkan och när livet
blir tufft ber vi – men vi kallar oss inte för kristna. När vi
däremot ser andra fira ramadan och be ser vi dem som
muslimer. Det är andra som är religiösa. Inte vi. Det
som är kulturellt kristet ser vi inte, medan kulturella
uttryck för andra religioner ses som religiositet. Det är
en mycket dubbel inställning som hindrar oss från att
se likheten mellan oss själva och andra.
Religionshistorikern David Thurfjell har i sin bok
”Det gudlösa folket” undersökt den sekulariserade
svenskens tankar om det övernaturliga, religion och
ritualer religion och spårar varifrån de kommer. Ingen
forskare har tidigare tagit en sådan idéhistorisk ansats.
Det gudlösa folket är en berättelse om vilka vi – de
sekulära svenskarna – är, varför vi tänker som vi gör och
om hur vår internationellt sett unika religionssituation
har uppkommit.
David Thurfjell är religionshistoriker och professor
i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Han
undervisar i islamologi och religionsvetenskap.
2015 gav han ut boken "Det gudlösa folket: de
postkristna svenskarna och religionen" som
handlar om religionsattityder inom den sekulära
svenska mainstreamkulturen. Hans nuvarande
forskningsprojekt handlar om religiositet och attityder
till religion bland sekulära medelklassvenskar utan
organiserad religionstillhörighet.
Parallella seminarier
1. Fler män i förskolan
Idag är endast tre procent av alla förskollärare män.
Höstterminen 2014 började cirka fem procent män
på förskollärprogrammet vid MDH. Samtidigt står
förskolesektorn inför stora utmaningar när det gäller
att rekrytera personal. Fler män i förskolan kan stärka
det normkritiska arbetet i förskolan genom att bryta
en manlig norm och visa barnen att det finns många
sätt att vara man på.
Välj ett av
spåren!
och fördomar. Hej Sverige har mött cirka 15 000 elever
och 70 000 elever har läst de berättelser projektet har
förmedlat genom bland annat seriealbumet ”Vi ska ses
igen Sanam”.
Emilia Pettersson, projektledare, visar kortfilmen
Krigsduvor, leder en workshop om inkludering
utifrån skol- och samhällsperspektiv där hon lyfter
upp vardagsrasismens mekanismer och delar med sig
av erfarenheter, ungas berättelser och resultat från
projektet.
Vid seminariet presenteras forskning om män,
normer och jämställdhet, och på vilket sätt arbetet
med just normer och jämställdhet påverkar barnens
möjligheter till lärande på ett positivt sätt. Hur kan
arbetet organiseras? Varför väljer så få män förskolan?
Hur kan barnens könsuppdelade lekar bli mindre
könsuppdelade? Eller vad är målet egentligen?
3. Hur tillgänglig är din arbetsplats?
Mia Heikkilä är universitetslektor och forskare i
pedagogik vid MDH och medverkar bland annat som
följeforskare i SKL:s satsning Fler män i förskolan. Mia
är författare till boken ”Lärande och jämställdhet i
förskola och skola” som utkom 2015 på Liber.
Från och med den 1 januari 2015 ingår bristande
tillgänglighet som en ny form av diskriminering i
diskrimineringslagen. Ett otillgängligt samhälle leder
till att människor med funktionsnedsättning utestängs
från samhället. Det kan handla om att inte kunna delta
på lektionerna i skolan, att inte komma in i en butik,
eller att inte få tillgång till myndighetsinformation.
2. Hej Sverige
- om att känna sig som hemma
i ett nytt land
För barn och unga som har flytt till Sverige utan sina
föräldrar är skolan den viktigaste hälsofrämjande
faktorn då familjen inte är fysiskt närvarande. Hur
kan elever och pedagoger i skolan arbeta med att
främja nyanlända elevers inkludering och psykosociala
miljö i skolan? Hur kan skolan och det civila
samhället förebygga stigmatisering och fördomar
mot ensamkommande flyktingbarn och nyanlända
flyktingar och istället bidra till social gemenskap och
inkludering?
2012 startade barnrättsorganisationen Friends i
samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR kunskapskampanjen Hej Sverige - Om att känna sig som hemma
i ett nytt land. Genom konstnärliga samarbeten
som film, seriealbum och teater samt pedagogiska
metoder har projektet förmedlat berättelser från
ensamkommande flyktingbarn som har flytt till Sverige:
Mer än en tredjedel av Sveriges alla högstadieelever
har tagit del av dessa berättelser. Syftet har varit att öka
kunskapen om flykt och motverka negativa attityder
- Ny diskrimineringslag om bristande
tillgänglighet
Lagändringen innebär att personer med funktionsnedsättning ska ha en bättre möjlighet att hävda sin
rätt att kunna delta på likvärdiga villkor utan hinder i
form av bristande tillgänglighet.
I en workshop går Diskrimineringsbyrån Humanitas igenom diskrimineringslagen, vad lagändringen
innebär och belyser olika begrepp som är kopplade
till detta. Med interaktiva övningar och diskussioner
tittar vi på vad bristande tillgänglighet innebär och hur
det påverkar det dagliga arbetet och de människor vi
möter. Hur tillgänglig är din arbetsplats?
Malin Göransson, Diskrimineringsbyrån Humanitas.
Humanitas är en av 16 antidiskrimineringsbyråer och
ingår i nätverket Sveriges Antidiskrimineringsbyråer.
Humanitas verkar i Sörmland och Västmanland, med
säte i Eskilstuna.
Parallella seminarier
4. Barn och ungas delaktighet
Idag är det föräldrarna till barn med funktionsnedsättning
som måste ta initiativ, söka efter och samordna stödet
till sina barn. Det kan innebära upp till 20 kontakter
som familjen måste samordna. Regeringen har tydligt
i direktiv uttryckt att samverkan mellan olika aktörer
och samordning av stöd till barn och unga med
funktionsnedsättningar och deras familjer är av största
vikt.
SAMFÖR - Samordnat föräldrastöd för barn och unga
med funktionsnedsättning - är ett samverkansprojekt
mellan landsting, kommun, frivilligorganisationer
och högskola. SAMFÖR strävar efter att utveckla en
Mälardalsmodell för samordning av samhällets stöd till
barn, unga och föräldrar där deras behov står i centrum
och inte stuprörstänkandet.
I en workshop berättar representanter från SAMFÖR om
modellen Mälardalsmodellen, vad den innehåller och
hur den fungerar. Workshopen lyfter även frågan om vad
som kan göras för att öka barn och ungas delaktighet.
Medverkande: Elinor Brunnberg, professor i socialt arbete,
Jeanette Åkerström, fil.dr i socialt arbete, Mälardalens
högskola, Åsa Malmros, socionom/samordnare SAMFÖR
och Kim Talman, projektassistent SAMFÖR.
5. Det tysta brottet
- om kvinnlig könsstympning
Kvinnlig könsstympning är förbjudet i Sverige sedan
1982, och sedan 1999 är det straffbart även om
ingreppet utförs i ett annat land. Enligt regeringens
handlingsplan mot kvinnlig könsstympning är målet
att könsstympning av flickor som bor i Sverige ska
upphöra, samt att de flickor och kvinnor i Sverige som
redan blivit könsstympade ska få det stöd som de är i
behov av. Många flickor och kvinnor lider dock i det
tysta i Sverige. Hur kan vi hjälpa dem?
Det förebyggande arbetet är viktigt och personal
inom verksamheter som kommer i kontakt med
flickor i riskzonen behöver veta vad de ska göra.
Socialtjänsten ska alltid inleda en utredning om
risken är överhängande att kvinnlig könsstympning
sker, om föräldrarna har en positiv inställning till
könsstympning eller när man vet att könsstympning
skett.
Under seminariet får du kunskap om vad kvinnlig
könsstympning innebär. Vad får det för konsekvenser
för flickan och kvinnan? Vilka olika förklaringar
finns till att traditionen fortsätter? Vad gör jag
om jag misstänker att en flicka är i riskzonen för
könsstympning? Vilket stöd behöver flickor och
kvinnor som redan blivit könsstympade?
Anissa Mohammed Hassan berättar också om
Länsstyrelsen Östergötlands regeringsuppdrag att
ta fram förslag på vägledande material om hur
verksamheter och myndigheter kan arbeta för att
förebygga och motverka könsstympning, samt hur
man kan hjälpa och stödja dem som redan utsatts.
Anissa Mohammed Hassan, sakkunnig och rådgivare
inom könsstympning, Länsstyrelsen Östergötland.
6. Projektet SAMBO
- Professionella möten i brukarens vardag
Eskilstuna kommun har under 2014 drivit projektet
SAMBO för att förbättra förutsättningarna för personer
som får stora hemtjänstinsatser i samband med
hemgång från sjukhus till eget boende. Arbetssättet
med en mer intensiv rehabiliteringsperiod och
sjukgymnast och arbetsterapeut som följt brukaren
från sjukhuset till hemmet har fått ett positivt
utfall. Projektets resultat är tryggare brukare med
ökad självständighet samtidigt som hemtjänstens
insatstimmar minskar.
Vad har bidragit till att brukare, anhöriga och personal
i hög utsträckning upplevt delaktighet, trygghet, gott
bemötande och engagemang samt ett professionellt
förhållningssätt?
Seminariet beskriver projektets arbetssätt och resultat,
och ger möjlighet till dialog kring hur det goda mötet
kan skapas med brukare och anhöriga.
Medverkande: Lotta Gellrich leg. fysioterapeut/
projektledare, Johnny Holmberg leg. arbetsterapeut/
projektledare, båda verksamma på ReHabenheten
inom Eskilstuna kommun.
Parallella seminarier
7. Barns sexualitet, heteronormer
processer som kan leda till en förändring och öka
självkänslan hos deltagarna. Deltagarna får på olika
sätt öva på att ha huvudrollen i sitt eget liv.
Vad säger vetenskapen om barns sexualitet och
hur upplever vi vår sexuella läggning och vår
könstillhörighet? Sanningen är att vi kan veta mycket
om detta redan i förskoleåldern. Vad händer exempelvis
med en sexualitet som måste hållas hemlig? Hur
påverkar heteronormen vår bild av hur killar och
tjejer får vara, vår bild av kön och av sexualitet och
kärlek? Och hur påverkar normen med kärnfamilj
synen på stjärnfamiljen, men även förväntningar på
hur föräldrar i kärnfamiljen respektive stjärnfamiljen
ska vara?
Medverkande: Karin Larsson, deltagare i VIPkursen, har en psykisk funktionsnedsättning och
brukar vård- och omsorg i Eskilstuna kommun.
Åsa Johansson, kvalitetssäkringssamordnare, VIPgruppledare samt utbildare i VIP-konceptet, vård- och
omsorgsförvaltningen, Eskilstuna kommun.
och familjenormer
Föreläsningen blandar aktuell forskning om
barns sexualitet med diskussioner och exempel
på heteronormen och familjenormer bidrar till
hur både barn och vuxna ser på kärlek. Genom
diskussionsövningar och tankeuppgifter belyser
föreläsningen hur synliggörandet av barns sexualitet
bidrar i ett långsiktigt, förebyggande och hälsofrämjande
perspektiv.
Annelie Salminen projektledare. Föreläsningen ingår
i RFSU Västerås projekt ”Hur pratar vi om kärlek på
förskolan?”
8. VIP - En kurs om känslor, relationer
och våld för personer med intellektuell
funktionsvariation
Vilken kunskap bidrar till att minska risken för
destruktiva relationer för personer med intellektuell
funktionsvariation/psykisk funktionsnedsättning? På
vilket sätt kan vi göra kunskap om känslor, gränser
och våld tillgänglig? Gruppdeltagare och gruppledare
från Eskilstuna delar sina erfarenheter av VIP-kursen.
Vad kännetecknar våldet mot kvinnor och män, flickor
och pojkar i behov av stöd och service? Vad innebär
det att arbeta förebyggande mot våld i nära relationer?
VIP-konceptet utgörs av en strukturerad, pedagogisk
gruppledarutbildning vars syfte är att förebygga våld
i nära relationer för personer med intellektuella
funktionsvariationer/psykiska funktionsnedsättningar.
Genom att bli medveten om sina känslor, träna på att
sätta gränser och lära sig om våldets olika uttryck kan
det bli lättare att göra bra val i olika situationer. Att
dela sina åsikter och erfarenheter i grupp sätter igång
9. Det finns ingen som helst
koppling mellan problem och
lösning
Sedan år 2007 har IDA-enheten arbetat med ett
lösningsfokuserat arbetssätt, något som har blivit en
framgångssaga inom skolvärlden. Att använda ett
lösningsfokuserat arbetssätt innebär en coachande
ledarstil som förflyttar fokus från ledande till frågande.
Det handlar om att identifiera och bygga vidare på
det som redan fungerar. Ett tydligt framtidsperspektiv
som fokuserar på hur människors styrkor, egenskaper
och resurser kan vara till nytta i en värld där allt är i
konstant förändring, är centralt. Metoden växte fram
under tidigt 1980-tal och bygger på Steve de Shazers
arbete om hur vi kan uppnå samarbete istället för att
hantera motstånd.
I en workshop berättar representanter från IDAenheten, Västerås stad om metoden och varför de tror
att lösningsfokus kan bidra till bättre möten mellan
människor.
Medverkande: Mikael Thunblom och Martin Larsson.
Tillsammans har de utbildat lärare och rektorer i hur
man kan jobba med ett coachande förhållningssätt för
att bygga relationer och skapa möjligheter.
PROGRAM
Eskilstuna 13 oktober
Västerås 14 oktober
Plats: Mälardalens högskola, Aula Collegium
Plats: Mälardalens högskola, Omegasalen
08.00-08.30
08.30-10.00
10.00-10.30
10.30-11.30
Sal:
E205 E206
E207 E304
E308 E305 E208
E309 Aula
Collegium
11.30-12.45
12.45-14.10
14.10-14.30
14.30-14.45
14.45-16.00
08.00-08.30
08.30-10.00
10.00-10.30
10.30-11.30
Sal:
R1-122 Pi
R2-151
R1-131 Paros R1-141
R1-121
Omega
11.30-12.45
12.45-14.15
14.15-14.45
14.45-16.00
Registrering och kaffe
Inledning
Lukas Svärd "Vad vet du egentligen om den
person du möter?"
Fika
Parallella pass
1. Fler män i förskolan
2. Hej Sverige
3. Hur tillgänglig är din arbetsplats?
4. Barn och ungas delaktighet
5. Det tysta brottet
6. SAMBO - professionella möten i
brukarens vardag
7. Barns sexualitet, heteronormer och
familjenormer
8. VIP - känslor, relationer och våld
9. Det finns ingen som helst koppling
mellan problem och lösning
Lunch
Sofia B Karlsson
"Makt, manlighet och motstånd"
Fika
Prisutdelning, Eskilstuna kommuns
jämställdhetspris
David Thurfjell
"Religiös mångfald i världens mest
sekualiserade land - om religion och
kulturmöten i Sverige."
Avslutning
Frågor och kontaktpersoner
För frågor om anmälan, kontakta:
Karin Engström, eventsamordnare tel: 021 - 10 13 70
e-post: [email protected]
För information om programmet, kontakta:
Ami Netzler, Västerås stad, tel: 021-39 25 02
e-post: [email protected]
Vedad Begovic, Eskilstuna kommun, tel: 016-710 87 58
e-post: [email protected]
Ulla Elfvendahl, Landstinget Västmanland, tel: 021-17 31 35
e-post: [email protected]
Ing-Marie Andrée, Landstinget Sörmland, tel: 070-398 82 38
e-post: [email protected]
Marika Hämeenniemi, Mälardalens högskola
tel: 021-10 15 93, e-post: [email protected]
Registrering och kaffe
Inledning
Lukas Svärd "Vad vet du egentligen om den
person du möter?"
Fika
Parallella pass
1. Fler män i förskolan
2. Hej Sverige
3. Hur tillgänglig är din arbetsplats?
4. Barn och ungas delaktighet
5. Det tysta brottet INSTÄLLT
6. SAMBO - professionella möten i
brukarens vardag
7. Barns sexualitet, heteronormer och
familjenormer
8. VIP - känslor, relationer och våld
9. Det finns ingen som helst koppling
mellan problem och lösning
Lunch
Sofia B Karlsson
"Makt, manlighet och motstånd"
Fika
David Thurfjell
"Religiös mångfald i världens mest
sekualiserade land - om religion och
kulturmöten i Sverige."
Avslutning
Om arrangörerna
Bemötandedagarna arrangeras av Samhällskontraktet
- en samverkansplattform mellan MDH, Västerås stad,
Eskilstuna kommun och landstingen i Sörmland och
Västmanland. Den fördjupade samverkan rör gemensamt
utvecklingsarbete kring skola, hälsa och välfärd, hållbar
samhällsutveckling och framtidens arbetsliv. Läs mer på
www.samhallskontraktet.se.