1. No category

kontrollpolitik. Det skulle
också vara viktigt att skapa gemensamma fora for kontrollpolitik, behandlings- och halsovårdpolitik och narkotikaforskning samt for representanter for å ena sidan en
restriktiv, å andra sidan en skademinimerande politik.
De olika aktorerna inom
narkotikapolitiken måste beharska allt storre helheter. Det
skulle darfor vara bra om lakare, halsovårdare, socialarbetare
och ungdomsarbetare som arbetar med narkotikabrukare
deltog i diskussionen om linjedragningarna i narkotikapolitiken och om polisens och
rattsvasendets verksamhets-
Droger och religion i fokus
Håkan Rydving (red.): Rus & rit. Om droger och religioner. Libris.
Orebro 1996. 25 I s.
delning meUan prevention och
Droger och religioner hor
samman sedan mycket lange.
Så långt tillbaka i historien vi
kan blicka har man i religiosa
sammanhang anvant sig av
droger for att hoja den kanslomassiga graden och for att fa
upplevelser av det overnaturliga. Man kan saga att religionen skapat de rituella monster
och former som gjort en droganvandning gångbar och socialt accepterbar. Då de religiost-rituella banden upplosts
har drogerna snarast kommit
att missbrukas och lett till att
personer brutits ner. Religionshistorien och drogerna
har daffor en lång gemensam
utveckling.
I maj 1995 holls i Uppsala
på initiativ av De Kristna Samfundens
Nykterhetsrorelse
(DKSN) popularvetenskapliga foredrag om droger och religion. Dessa foredrag har un48
der ledning av Håkan Rydving, professor i religionsvetenskap i Bergen, sammanforts till en volym av stort intresse. Har finner vi oversiktsartiklar om manniskans mote
med alkohol, artiklar om synen på alkohol i olika religioner samt slutligen mer socialt
och psykologiskt hållna artiklar om drog- och alkoholproblemen i våra lander.
Volymen borjar med en
oversiktsartikel av redaktoren.
Darefter ger Bengt Taranger,
generalsekreterare i DKSN, en
god introduktion i synen på
alkohol framfor allt i den judisk-kristna traditionen. Men
bakgrunden i Mesopotamien
och Egypten gloms inte heller
bort. Egentligen ar problemen
desamma under alIa århundraden och årtusenden. Ett måttligt bruk inom fasta sociala
granser kan accepteras men
missbruk fordoms och motar-
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL
15, 1998 ( I )
principer. Polisen och juristerna borde i sin tur fordjupa sig
i och ta stallning til! orsakerna
till och foljderna av narkotikabruk och til! behandlingen
av brukare. Eges bok ger ett
utmarkt underlag for denna
diskussion.
Lasse Siurala
overs. N E.-H
betas.
Så foljer en artikel av professor emeritus i religionshistoria
vid Uppsala universitet CarlMartin Edsman. Han skriver
om Nathan Soderblom och
sarskilt dennes artikel "Rus
och religion", som publicerades forsta gången år 1914. Artikeln baserar sig på ett foredrag, som holls redan år 1906.
Det fick sedan många olika
versioner i tryck. Man kan
saga att Nathan Soderbloms
bidrag på detta område utgor
en vasentlig del av hans insatser inom religionsvetenskapen. Med Nathan Soderblom
fick religionsvetenskapen en
fast stallning och god status i
teologiska och akademiska
kretsar i Norden. Han blev
professor i amnet år 1901 och
valdes til! arkebiskop i Uppsala år 1914.
Edsmans bidrag i volymen
ar forskningshistoriskt vardefullt. Han kommer också in på
den senare diskussionen om
mystik och droger, vilken var
framtradande under 1960och 70-talen. Då diskuterades
på allvar om hallucinogena
droger kunde bidra til! forho-
jandet av religiosa upplevelser
och kanslor. Diskussionen inspirerades till icke ringa grad
av forfattaren Aldous Huxleys
åsikter i amnet. Han forordade
ett måttligt anvandande av
droger i religiosa samrnanhang. Många reagerade emot
detta och en ratt omfattande
forskningsinsats gjordes på flera håll, icke minst vid Harvard
University i USA. Hela forskningsområdet kom dock att
ratt snabbt skandaliseras sedan
det visat sig att Timothy Leary
i samband med sin forskning
också borjade anvanda hallucinogener vid privata seanser
med eleverna. Han avsattes
från sin universitetstjanst men
fortsatte som ett slags guru for
en del av sina tidigare elever.
Vid samma tid vacktes intresset for indianernas anvandning av droger. Kulturantropologen Carlos Castaneda
från Sydamerika har darefter
nått ryktbarhet genom sina
bocker dar han beskriver kontakten med en indiansk schaman kallad Don Juan. Hans
bok accepterades så småningom som doktorsavhandling
vid University of California.
Diskussionen om hur samtalen egentligen gått till och var
Castaneda hamtat sina informationer går dock fortfarande
het. I sin artikel sallar sig Edsman till dem som ar ratt kritiska mot Castaneda som forskare. Castaneda har kraftigt bidragit till att den s.k. nyschamanis men i Vasterlandet fltt
ett uppsving. Den går garna
samman med olika grupper
som forespråkar naturvård.
I Stockholmsexegeten Olle
Christofferssons artikel "Nar
floden svepte jorden... " flr vi
en genomgång av Bibelns syn
på alkohol. Både gamla och
nya testamentet har många berattelser dar vin omnamns.
Något klart avståndstagande
från vindrickande finns inte.
Daremot varnas klart for
missbruk. Vinet ses huvudsakligen som en gudsgåva och ett
tecken på overflod och lycka.
Det ar något som ar allmant i
den framreorientaliska miljon
och ur denna har den stiliserade måltiden i kristna gudstjanster utgått, dvs. nattvarden.
Den gamla grekiska synen
redogor Lilian Portefaix for.
Hon ar docent i religionshistoria vid Uppsala universitet och
har specialiserat sig på kvinnliga gudar i det forna Grekland.
Har redogor hon dock for
Dionysos eller Backus och allt
vad som hor till dyrkan av
denne gud. Han ar den gransoverskridande guden med
både ljusa och morka sidor.
For de gamla grekerna spelade
måltiden, dansen och drycken
en stor roll. Har hade också
kvinnorna en tydlig roll. De
nyttjade ofta vin i samband
med extatiska kulter ute i det
fria.
I de två foljande artiklarna
behandlas synen på berusningsmedel i hinduismen och
buddhismen. Den ena artikeln
ar skriven av professorn i religionshistoria vid Stockholms
universitet Per-Arne Berglie
och den andra av Jonathan N.
Gnanadason, generalsekreterare i International Christian
Federation for the Prevention
of Alcoholism and Drug Addiction i Geneve. Båda artiklarna tar upp intressanta frågor
men blir något fragmentariska, framfor allt på grund av att
amnesområdet ar omfattande
och de historiska och sociala
perspektiven enorma.
Christer Hedin, som ar universitetslektor i religionshistoria vid Uppsala universitet, behandlar i sin artikel ratt ingående synen på alkohol hos
muslimerna. Han analyserar
de olika uttalandena om vin i
Koranen och konstaterar att
det finns en spanning isynen.
Dels fordoms vinet som ett
rusmede!, dels idealiseras det i
samband med beskrivningar
av himmelska måltider. Också
mystiker av olika slag jamfor
den innerliga gudskarleken
med rusets uttrycksformer. Islam har således en ambivalent
installning till alkohol, något
som också klart kommer till
synes i dagens samhallen och
sociala vanor. OfficielIt kan en
myndighetsperson ino m islamskt område knappast
dricka vin, men privat kan
många avsteg från principen
goras. Hedin tar också upp frågan om muslimska invandrares mote med alkoholkulturen
i våra nordiska lander. Detta ar
ett viktigt område inom vilket
det borde goras betydligt mer
forskning.
Av den tidigare professorn i
religionshistoria vid Stockholms universitet Åke Hultkrantz foreligger en artikel om
peyotereligionen och den s.k.
Native American Church i
USA. Hultkrantz rmas till de
allra framsta kannarna av in-
NORDISK ALKOHOL- (, NARKOTIKATIDSKRIfT VOL
15 . 1998 ( l )
I
49
diansk kultur och religion i
Norden. Har ger han en personlig och inkannande redogorelse for anvandningen av
peyote i indiansk kultur. I Native American Church har
droganvandningen fatt en roll
motsvarande vinet i nattvarden i kristn a kyrkor. I peyoterorelsen kan indianerna sagas
ha fatt en egen religion som ar
en vardig konkurrent till de vitas kristna kyrka.
Redaktoren Håkan Rydving
ger i sin artikel "Sottungamjodet, vishetens kalla" en oversikt av olet och mjodet i Skandinavien under vikingatid och
medeltid. Dessa drycker var
ganska vanliga under de
namnda tidsperioderna och
uppfattades
huvudsakligen
som sakrala drycker. Drickandet var kringgardat av ett omfattande regelverk. Efter kristnandet av Norden blev dessa
drycker "sekulariserade", vilket kom att innebara att konsumtionen okade. De blev vardagsdrycker utan sakrala ritualband.
Professorn i etnologi i UppsalaAnders Gustavsson beskriver i sin artikel folkliga uppfattningar om alkohol och
nykterhet vid sekelskiftet
1900. Ett något likartat grepp
har Katarina Lewis som tar
upp nykterhetsidealet inom
schartauanismen, en sydvastlig vackelserorelse i Sverige. I
artikel n "Helnykterhet som
religios livshållning" av Rolf
Kristoffersson, knuten till
DKSN, far vi en redogorelse
for det kristn a Sveriges installning till nykterhetsfrågan,
framfor allt under innevaran-
50
I
de århundrade. Nykterhetsrorelsernas kamp och målsattningar har varierat under årens
lopp. Att idag arbeta for ett totalt alkoholfritt Norden framstår som helt omojligt. I stallet
har de flesta nykterhetsrorelserna fatt se som sitt mål att arbeta for att alkoholkonsumtionen inte okar uran forblir på
en oforandrad nivå. Alkoholkonsumtionen ar i mycket hog
grad beroende av kultureffekter och bor således ges fasta
och tydliga sociala ramar.
Harrned ar jag inne på det
tema som docenten i religionspsykologi vid Uppsala
universitet Valerie DeMarinis
har gett sig in på. Hennes artikel ar kortfattad men tar upp
vasentliga synpunkter vid forståelsen av missbruk. Titeln på
hennes bidrag lyder: "Drogmissbruk som ersattning for
religiosa rituella upplevelser".
Har tar DeMarinis fram den
senaste forskningen inom den
gren som kallas "Ritual Studies". Inspirationen hartill utgår framfor allt från den tyskamerikanske djuppsykologen
Erik H. Erikson, som talar om
ritualisering som ett viktigt socialt och psykologiskt begrepp. Han menar att man genom ritual ens heliga lekar kan
bygga upp en kansia av tillhorighet och av att livet har en
mening. Det ar något som religionerna, men också många
andra grupper som idrottsforeningar och intressegrupper
av olika slag, också alltid gjort.
Att i samhallet rycka bort traditioner och ritualer skapar for
individerna svåra valsituationer som kan leda till tomhets-
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL
IS . 1998 ( I )
kanslor och utanforskap. Då
kan missbruk av droger och alkohol komma in som ersattande medel med kraftiga uttryck
och foljder. DeMarinis beskriver ett fall av narkotikaberoende utgående från dessa synvinklar och finner att den rituelIa processen måste fungera
på olika nivåer. De viktigaste
ar den biologiska, den sociala,
den psykologiska och den existentiellt-symboliska. Den sistnamnda har att gora med
manniskans livsåskådning och
hennes ritualer for att uppratta och behålla en integrerad
jagbild. Att organisationer
som arbetar på dessa nivåer
också lyckas med missbrukarvård blir då tydligt. Sådana ar
grupperingar med klart religiosa trosforestallningar och
riter, men också sådana som
Anonyma Alkoholister. De
erbjuder individen en omritualisering av sitt liv, något
som ofta måste till for att
missbruk skall upphora.
Boken "Rus & rit" ar som
framgått mycket rik på synpunkter. Ofta enbart tangeras
viktiga frågor, men alIa vacker
intresse for fortsatt studium.
Artiklarna baserar sig på popularvetenskapliga foredrag och
representerar ingen enhetlig
linje eller några klara teoretiska eller metodiska grepp. Artiklarna har darfor en något
ojamn kvalitet. Men boken ger
mersmak och det ar att hoppas
att forskningen rorande rus
och religion kunde inspireras
till vidare anstrangningar.
Nils G. Holm