Hämta - Kungsbacka kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-11-27 Beteckning Förslag Kommunfullmäktige Sammanträde 8 december 2015 klockan 18 i kommunfullmäktigesalen Obs! Luciafirande i kafé Nyfiket klockan 20 Ärende 1. Val av justerare och tid för justering Monica Neptun (L) och Anders Ekström (M) ersättare; Ulla Krantz (M) och Kent Stenhammar (S) 17 december klockan 17 2. Återkoppling från dialogen med kommunrevisionen, 10 november Kommunrevisionen, 18-18.10 3. Utbildning om barnkonventionen Amanda Kaså 18.10-19.10 Besvarade interpellationer och frågor 4. 5. Interpellation om uppsägning av hyresavtal för lägenheter vid Bukärrsgården KS/2015:450 Interpellation om byggande av små hyresrätter KS/2015:413 Kristin Löfgren Kommunstyrelsens förvaltning Direkt:0300-834233 [email protected] KF § 170 2015-11-10 Interpellationen får ställas och besvaras på nästa sammanträde av ordföranden i nämnden för Vård & Omsorg, Marianne Kierkemann (M). KF § 157 2015-11-10 Interpellationen får ställas och besvaras på nästkommande sammanträde av kommunstyrelsens ordförande, Hans Forsberg (M). Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon: 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (7) Ärende Beteckning Förslag KS/2014:207 KS § 262 2015-11-17 Beslutsärenden 6. Riktlinjer för upplåtande av kommunala lokaler och ytor till publika arrangemang med alkoholservering Kommunfullmäktige godkänner Riktlinjer för upplåtande av kommunala lokaler och ytor till publika arrangemang med alkoholservering, 2015-09-02. Brottsförebyggande rådet i Kungsbacka ansvarar för uppföljning. 7. Näringslivspolitiskt program 20162018 KS/2015:442 KS § 293 2015-11-17 Kommunfullmäktige godkänner näringslivsprogrammet Mål och strategier för näringslivsarbetet i Kungsbacka kommun 2016-2018, daterat 2015-11-04. Näringslivsprogrammet ska revideras efter beslut om Kungsbacka kommuns Vision 2030. 8. Förändring av förbehållsbeloppet KS/2015:429 vid avgiftsberäkning inom nämnden för Vård & Omsorg KS § 294 2015-11-17 Vid avgiftsberäkning för insatser för personer under 65 år höjs förbehållsbeloppet generellt med 10 procent. Nämnden för Vård & Omsorg får i särskilda fall göra individuella bedömningar av förbehållsbeloppets storlek vid avgiftsberäkningen. KUNGSBACKA KOMMUN 3 (7) Ärende 9. Beteckning Förändring av förbehållsbeloppet KS/2015:422 vid avgiftsberäkning inom nämnden för Funktionsstöd Förslag KS § 295 2015-11-17 Vid avgiftsberäkning för insatser för personer under 65 år höjs förbehållsbeloppet generellt med 10 procent. Nämnden för Funktionsstöd får i särskilda fall göra individuella bedömningar av förbehållsbeloppets storlek vid avgiftsberäkningen. 10. Taxa för brandskyddskontroll 2016- KS/2015:372 2019 KS § 296 2015-11-17 Under förutsättning att likalydande beslut fattas i Räddningstjänstförbundets medlemskommuner; Med stöd av 3 kap 6 § Lag (2003:778) om skydd mot olyckor antas taxa för brandskyddskontroll i enlighet med taxa för brandskyddskontroll. Räddningstjänstförbundet Storgöteborg ska för varje avgiftsår justera taxan enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Vid justeringen ska det PKV som publiceras vid SKL:s skatteprognos i oktober månad året innan ny taxa fastställs tillämpas. Justeringen ska göras med det index som gäller för det avgiftsår som justeringen avser. Taxan gäller för åren 2016 till och med 2019 med den justering som sker enligt punkt 2. KUNGSBACKA KOMMUN 4 (7) Ärende Beteckning Förslag 11. Sotningsfrister inom Räddningstjänstförbundet Storgöteborg KS/2015:373 KS § 297 2015-11-17 12. Revidering av VA-taxans textdel KS/2015:425 Kommunfullmäktige beslutar, under förutsättning att samtliga kommuner i Räddningstjänstförbundet Storgöteborg fattar likalydande beslut, att Förslag till sotningsfrister, daterat 2015-09-03, antas att gälla från och med 1 januari 2016 KS § 298 2015-11-17 Revideringar i taxa för Kungsbacka kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning, VA-taxan, daterad 2015-09-29, gäller från och med 201601-01. 13. Utökning av VAverksamhetsområde 2012 KS/2015:364 14. Utökning av VAverksamhetsområde 2014 KS/2014:456 15. Ansvar för flyktingsamordning och planering av boenden för ensamkommande flyktingbarn KS/2015:449 16. Rapporteringsskyldighet enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade KS/2015:421 KS § 299 2015-11-1715 Kommunfullmäktige beslutar om utökat VA-verksamhetsområde i enlighet med beslut i nämnden för Teknik, 2012-0524, § 49. KS § 300 2015-11-17 Kommunfullmäktige beslutar om utökat VA-verksamhetsområde i enlighet med beslut i nämnden för Teknik, 2014-1023, § 96. KS § 301 2015-11-17 Se protokollsutdrag KS § 302 2015-11-17 Rapport från nämnden för Funktionsstöd enligt 16 kap 6 f § socialtjänstlagen och 28 f § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade noteras i protokollet. KUNGSBACKA KOMMUN 5 (7) Ärende Beteckning Förslag 17. Redovisning av obesvarade motioner KS/2015:346 KS § 306 2015-11-17 18. Svar på motion om policy gällande beslutsgången för avtal med Migrationsverket och länsstyrelsen från Stefan Jägnert (SD) KS/2015:109 19. Svar på motion om att uppföra en station, där cyklister erbjuds möjligheten att gratis pumpa sin cykel samt låna cykelverktyg, från Thord Brynielsson (SD). KS/2012:320 Redovisning av obesvarade motioner noteras i protokollet. Motionen avslås med hänvisning till; Genom lagändring från och med 2014 har det politiska momentet i avtalen om asyl- och PUT-platser för ensamkommande barn minskat. Avtalens funktion är i stället mer att tillförsäkra kommunen statliga ersättningar för mottagandet av ensamkommande barn samt ge de statliga myndigheterna kunskap om kommunernas mottagandekapacitet. Kommunfullmäktige har år 2014 dessutom uppdragit åt kommunstyrelsen att besluta om tillfälliga ändringar av asylplatser. Kommunstyrelsens beslut om överenskommelserna med Migrationsverket och länsstyrelsen i november 2014 strider därför inte mot 3 kap. 9 § i kommunallagen. KS § 304 2015-11-17 Motionen bifalles i delen som avser pumpanordning för cyklar. Motionen avslås i delen som avser lån av cykelverktyg med hänvisning till att stöldrisken är stor. Beslutsärenden; val 20. Entledigande och fyllnadsval av uppdrag som ersättare i Byggnadsnämnden KS § 303 2015-11-17 KS/2015:471 KUNGSBACKA KOMMUN 6 (7) Ärende Beteckning Förslag 21. Entledigande och fyllnadsval av KS/2015:470 uppdrag som ledamot i nämnden för Funktionsstöd 22. Entledigande och fyllnadsval av uppdrag som nämndeman KS/2015:466 23. Entledigande och fyllnadsval av uppdrag som ersättare i kommunstyrelsen KS/2015:474 24. Entledigande och fyllnadsval av uppdrag som ersättare i nämnden för Funktionsstöd KS/2015:476 25. Entledigande och fyllnadsval av uppdrag som ersättare i nämnden för Fritid & Folkhälsa. 26. Val till Tölö bygdegårdsförening Övrigt 27. Motion om boende för äldre på Furubergsvägen 14 från Roger Larsson (KB) KS/2015:467 28. Interpellation om utredning av Inlag KS/2015:478 29. Motion om Kungsbackas ansvar för klimatet från Clas Rosander (MP) 30. Eventuellt nya interpellationer, frågor och/eller motioner 31. Redovisning av inkomna skrivelser KS/2014:107 Per Ödman Anna Rehnberg Ordförande Sekreterare KUNGSBACKA KOMMUN 7 (7) ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga. Välkomna att lyssna på överläggningarna! Hela dagordningen och handlingarna till mötet finns att läsa på www.kungsbacka.se. Utsändning av kommunfullmäktiges sammanträde sker över Närradion, 95,2 MHz. Till Kommunfullmäktige i Kungsbacka kommun Interpellation till Marianne Kierkemann, ordf. i Vård och Omsorg I direkt anslutning till Bukärrsgårdens äldreboende finns 16 stycken små hyreslägenheter med adress Furubergsvägen 14 och som ägs av EKSTA Bostads AB. I lägenheterna bor äldre människor som på ålderns höst vill ha ett enklare och tryggare boende. Den boende hyr lägenheten via ett upprättat hyresavtal med EKSTA. Denna boendemöjlighet har funnits i över 30 år och varit till stor glädje för såväl de boende som anhöriga. Enligt uppgift vill kommunen att denna boendemöjlighet skall upphöra. Jag har försökt att hitta information om beslutsgången men det har varit knapphändigt. Det jag funnit är 2015-05-12 Förvaltningsskrivelse: Förslag till förändring av olika boenden där i förslag till beslut nämns om nedläggning av Furuberg. 2015-05-13 Vård & Omsorg Au-möte. Ingen notering, inget förslag till beslut 2015-05-20 Information från förvaltningschef till de boende om beslutad nedläggning av Avdelning Furuberg 2015-05-27 Vård & Omsorg Nämndmöte. Ingen notering, inget beslut. 2015-06-05 Förvaltningen V & O säger upp hyresavtalet av Furubergsvägen med förvaltningen för Service, vilket Service bekräftar samma dag. Service meddelar samtidigt att internhyresavtalet med V & O följer det externa som Service har med EKSTA, d.v.s. till och med 2019-12-31. Önskad avflyttningsdag för V & O är 2015-12-31 och Service meddelar att de kommer att arbeta för att hitta ny hyresgäst till lokalen snarast efter detta datum. De meddelar också att det redan pågår ett arbete med att hitta en lösning för ensamkommande barn i lokalerna snarast möjligt. Mina frågor till dig som ordförande - Med vilken rätt säger förvaltningen upp ett hyresavtal som är upprättat mellan fastighetsägaren EKSTA och den boende? - Är det rätt att de gamla, som har byggt upp detta samhälle, inte skall få fortsätta sitt omtyckta boende, bara för att vi skall finna lösningar på andra samhällsproblem? ……………………………………………….. Roger Larsson Kb Svar på interpellation angående förslag till bostadsbyggande på Östanvindsgatan Sverigedemokraterna har i interpellation konstaterat att det råder stor bostadsbrist i kommunen och med anledning av denna frågat varför inte förslaget om 144 små hyresbostäder vid Östanvindsgatan kommer fram. Kungsbacka är en av de kommuner i riket som under de senaste decennierna byggt flest bostäder och därmed haft mycket hög befolkningsökning. Nuvarande målsättning, som kommunfullmäktige beslutat om, innebär ett årligt byggande på 500 bostäder. I de större bostadsprojekten kräver kommunstyrelsen att minst en tredjedel ska vara hyreslägenheter. 500 bostäder är en avvägning mellan god bostadsförsörjning och en investeringstakt som kommunen mäktar med. En långsiktig större ökning av bostadsbyggandet skulle få tröskeleffekter inom en rad områden och därmed också besvärande kommunalekonomiska konsekvenser. Aranäs förslag om att bygga 144 små hyresbostäder vid Östanvindsgatan har studerats av företaget och kommunen under en lång tid. Berörda förvaltningar har utrett förutsättningarna för projektet och konstaterat att förslaget har svårt att få plats på den lilla yta som står till buds – möjligtvis skulle ett bantat projekt till hälften medföra gottagbar stadsbyggnad. Aranäs har i skrivelse i somras konstaterat projektet inte är ekonomiskt genomförbart om det bantas till hälften. Företaget har nu meddelat att man avvaktar med projektet tills kommunen tar ett större planeringsgrepp över hela området och då återkommer med bostadsplanering på sin fastighet vid Östanvindsgatan. Vårt partis politiska målsättning är att bygga bostäder med olika upplåtelseformer med utgångspunkten att det är den som bor i sin bostad som skall betala för dess kostnader. Med anledning av bostadsbristen och flyktingströmmarna samt regeringens nya anvisningslag så kommer vi titta på hur bostadsproduktionen kan öka inom kommunens ekonomiska möjligheter. Hans Forsberg (M) Kommunstyrelsens ordförande Interpellation till Hans Forsberg Det är idag svårt att få en lägenhet i Kungsbacka kommun.Det står närmare 5300 i kommunens bostadskö men endast 174 lägenheter har förmedlats under året.Det innebär många års väntan på att få ett förstahandskontrakt på en lägenhet. Många ungdomar som önskar bo kvar i kommunen när det är dags att flytta hemifrån tvingas flytta till andra kommuner pga av att det inte finns bostäder. För ungdomar och ensamstående som inte har möjlighet att köpa en bostadsrätt eller villa och för pensionärer som kanske sålt sin villa och önskar få ett mindre och billigare boende måste det finnas alternativ. Så gott som alla partier i Kungsbacka har propagerat för att man måste bygga fler små hyresrätter. Då det är svårt att få lönsamhet i byggandet av smålägenheter är det inte lätt att finna byggherrar som vill uppföra dessa. Aranäs har dock tagit fram ett förslag på att bygga 140 st lägenheter i form av ettor och tvåor på Östanvindsgatan i Kungsbacka för att tillgodose detta uttalade behov. Kommunen vill dock banta ned projektet till 70 st lägenheter. Då antalet lägenheter är avgörande för om byggnationen kan genomföras så har Aranäs därför meddelat att man lägger dessa byggplaner åt sidan. Bara hos Aranäs står det 1500 i kö för en mindre bostad. Det vore mycket dumt av Kungsbacka kommun att missa ett tillfälle att kunna erbjuda billiga smålägenheter som det råder mycket stort behov av. Med anledning av ovan önskar Sverigedemokraterna i Kungsbacka svar på följande frågor. Varför är man inte mer tillmötesgående så att byggnationen kan genomföras när bostadsbristen är så akut? Vill man inte att Kungsbacka ska vara en stad för alla? Carita Boulwén Sverigedemokraterna Kungsbacka TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-11-03 Diarienummer KS/2014:207 Riktlinjer för upplåtande av kommunala lokaler och ytor till publika arrangemang med alkoholservering Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner Riktlinjer för upplåtande av kommunala lokaler och ytor till publika arrangemang med alkoholservering, 2015-09-02. Brottsförebyggande rådet i Kungsbacka ansvarar för uppföljning Sammanfattning Ledamoten Stephan Philipson (KB) väckte i skrivelse daterad 2010-09-07, motion om att ändra riktlinjerna för förtäring av alkohol i kommunens lokaler, för att efter särskild prövning göra det möjligt att servera alkohol till allmänheten. Efter remiss till kommunstyrelsen och därefter nämnderna för Fritid & Folkhälsa och Individ & familjeomsorg samt samrådsgruppen för folkhälsa fick undertecknade uppdraget av Kommunstyrelsen att utarbeta riktlinjer med skrivelsen som utgångspunkt. Utredningen avser endast riktlinjer avseende upplåtande av lokaler och ytor för publika arrangemang med tillfälligt serveringstillstånd för alkoholservering i kommunens lokaler. Servering vid äldreboenden, representation, slutna sällskap, privat konsumtion i kommunal lokal eller yta samt liknande tillfällen berörs inte i denna utredning. Arbetet har inriktats på att formulera tydliga riktlinjer eftersom nuvarande regler upplevs som otydliga samt inkonsekventa. Det har bland annat sin grund i att nämnden för Fritid & Folkhälsa idag har ett Kommunstyrelsens förvaltning 1 (3) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) förbud mot alkohol på sina anläggningar. Flera verksamhetsföreträdare har också tolkat att förbudet gäller för samtliga förvaltningar. Otydligheten har även framkommit i kontakt med externa arrangörer samt tjänstemän inom kommunen. Under utredningens gång har vi efter samtal med nyckelpersoner inom kommunen, uppfattat att det finns ett behov av att kunna erbjuda större publika arrangemang i Kungsbacka. Vid ett flertal tillfällen har bland annat Fritid & Folkhälsas förbud lett till att arrangörer avstått från att förlägga större arrangemang i främst Kungsbacka stad. Det har framkommit att det uppskattningsvis är fråga om 3-5 publika arrangemang som skulle tillkomma årligen. Vi har med utgångspunkt från Stephan Philipsons skrivelse, och att nuvarande bestämmelser upplevs som otydliga samt att det finns en efterfrågan på fler och större arrangemang till Kungsbacka stad, vägt sociala konsekvenser mot utformningen av nya riktlinjer. Med utgångspunkt från utredningsunderlaget, och tidigare nämnda skrivelse, föreslår vi sex kommunala lokaler och ytor som lämpliga för publika arrangemang med möjlighet att tillfälligt servera alkohol. Följande punkter är en sammanfattning av motiveringen till föreslagna riktlinjer: - Trots en kraftig ökning av antalet serveringstillstånd i Sverige har inte alkoholkonsumtionen ökat nämnvärt. - De föreslagna lokalerna är tydligt avgränsade vilket skapar goda förutsättningar för tillsyn och minimerar risken för att personer under 18 år ska få tillgång till alkohol på eventuella arrangemang. - Ett uppskattat tillskott på 3-5 större publika arrangemang med alkoholservering är ett begränsat antal arrangemang vilket rimligtvis inte leder till sociala konsekvenser. - Ett utvecklat och väl fungerande arbete med Ansvarsfull alkoholservering där krögare, polis och kommun medverkar, minskar risken för överservering. - Välutvecklad och effektiv samverkan mellan Polis och kommun genom ÖPK, BRÅ och tillståndshandläggning, är redan etablerad - Tydligare och mer enhetliga riktlinjer gör det enklare att tolka vad som gäller för publika arrangemang. - Förslaget på riktlinjer är en del av ett sammanhang där Kungsbacka kommun prioriterar arbetet med att skapa förutsättningar för god hälsa och trygghet. Kommunstyrelsen och nämnderna bedriver ett aktivt arbete med dessa frågor. - Specifika lokaler och ytor skapar förutsägbarhet för tillsynsmyndigheterna vilket leder till bättre planering, brottsförebyggande arbete samt goda möjligheter till tillsyn. - De föreslagna lokalerna och ytorna är utformade för publika arrangemang med goda kommunikationsmöjligheter och närhet till kollektivtrafik. KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Det bör genomföras en strukturerad uppföljning och utvärdering av de nya riktlinjerna i form av statistik på alkoholrelaterat våld, omhändertagande av berusade personer och ordningsstörningar. Brottsförebyggande rådet i Kungsbacka bör ansvara för uppföljningen inom ramarna för ÖPK och i samverkan med Polis och andra berörda parter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-11-03 Riktlinjer för upplåtande av kommunala lokaler och ytor till publika arrangemang med alkoholservering 2015-09-02 Riktlinjer och underlag alkoholservering 2015-09-02 Kommunfullmäktige, 2010-09-07, § 174 Beslutet skickas till FF, KT Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör Riktlinjer för upplåtande av kommunala lokaler och ytor till publika arrangemang med alkoholservering § 1 Följande lokaler och ytor upplåts till publika arrangemang med alkoholservering Följande lokaler och ytor har en utformning som lämpar sig för publika arrangemang1 med alkoholservering2 • Tingbergsvallen • Aranäshallen A • Ishallarna • Gräsplanerna vid Kungsbacka Sportcenter • Grusparkeringarna vid Kungsbacka Sportcenter • Kungsbacka torg 1 2 Ett publikt arrangemang skall vara öppet för allmänheten, med eller utan inträdeskostnad Med alkoholservering avses drycker som överstiger 2,25 volymprocent § 2 Andra lokaler och ytor som kan upplåtas till enstaka publika arrangemang Andra lokaler eller ytor kan vara aktuella för enstaka publika arrangemang. Den nämnd eller styrelse som ansvarar för verksamheten i berörd lokal eller yta beslutar om den får upplåtas till publikt arrangemang. Beslut tas i berörd nämnd inför varje enskilt arrangemang. Om ansvarig nämnd eller styrelse beslutar att upplåta lokal eller yta, kan tillstånd för servering av alkohol sökas hos kommunens alkoholhandläggare. § 3 Publika arrangemang i anslutning till barn- och ungdomsverksamhet Vid publika arrangemang i anslutning till pågående verksamhet för barn och ungdomar under 18 år, ska arrangemangslokal eller yta vara avskild från pågående barnoch ungdomsverksamhet. Med avskild avses separat lokal eller där permanenta väggar avgränsar arrangemang och verksamhet. § 4 I följande fall upplåts inte lokaler och ytor Lokaler och ytor inom skolområde eller där pedagogisk verksamhet bedrivs, upplåts inte. Undantag görs för Kungsbacka Teater samt restaurangen på Elof Lindälvs gymnasium som innehar permanenta serveringstillstånd för alkohol. KUB1002, v2.0, 2013-05-29 Lokaler eller ytor upplåts inte om det samtidigt pågår barn- och ungdomsverksamhet i samma lokal eller på samma yta. § 5 Vilka huvudmän omfattas av riktlinjerna Lokaler och ytor som ägs av Kungsbacka kommun och lokaler och ytor där kommunen bedriver verksamhet, omfattas av riktlinjerna. Riktlinjerna omfattar bolag och stiftelser inom koncernen Kungsbacka kommun som tillhandahåller eller hyr ut lokaler och ytor avsedda för publika arrangemang. § 6 Ansökan om tillstånd Tillstånd för servering av alkohol söks hos kommunens alkoholhandläggare. 1 (1) Datum 2015-09-02 Utredning angående upplåtande av kommunala lokaler och ytor till alkoholservering Patrik Adiels Erik Norinder © Utges av Kungsbacka kommun maj 2015 Kungsbacka kommun Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1.1 2 3 Avgränsningar 5 Lagstiftning 6 3.1 4 8 16 Region Hallands folkhälsopolicy ..................................................................................... 16 Policy och handlingsplan för barnkonventionen.............................................................. 16 Fullmäktiges prioriterade mål .......................................................................................... 16 Idrotts- och hälsocertifiering............................................................................................ 17 Handlingsprogram för det alkohol- och drogförebyggande arbetet LAST’N.................... 17 ÖPK, Överenskommelse Polis och Kommun ................................................................. 17 Står föreslagna riktlinjer i konflikt med kommunens mål, inriktning och styrdokument?.. 18 Diskussion och slutsats 8.1 8.2 9 14 Göteborgs stad: .............................................................................................................. 14 Partille kommun: ............................................................................................................. 14 Lidingö stad: ................................................................................................................... 14 Kungälvs kommun: ......................................................................................................... 14 Varbergs kommun: ......................................................................................................... 14 Halmstads kommun: ....................................................................................................... 15 Mölndals kommun:.......................................................................................................... 15 Styrdokument, mål och inriktning i Kungsbacka kommun 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7 8 Utvecklingen av antalet serveringstillstånd ....................................................................... 8 Alkoholkonsumtionens utveckling ................................................................................... 10 Alkohol och våld ............................................................................................................. 11 Alkoholskador och andra konsekvenser genom ökad tillgänglighet ................................ 12 Omvärldsbevakning 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7 7 7 Serveringstillstånd krävs för starköl, vin och andra jästa alkoholdrycker .......................... 7 Ansvar för tillsyn ............................................................................................................... 7 Statistik, forskning och erfarenheter 5.1 5.2 5.3 5.4 6 Alkohollagen . .................................................................................................................. 6 Serveringstillstånd 4.1 4.2 5 4 Beslutsunderlag ................................................................................................................ 4 19 Förslag på riktlinjer ......................................................................................................... 19 Sammanfattande motivering till föreslagna riktlinjer ....................................................... 20 Källor 21 3 Kungsbacka kommun 1 Bakgrund Ledamoten Stephan Philipson (KB) väckte i skrivelse daterad 2010-09-07 en motion om att ändra riktlinjerna får förtäring av alkohol i kommunens lokaler, för att efter särskild prövning göra det möjligt att servera alkohol till allmänheten. Kommunfullmäktige beslutade 2010-09-07, § 174 att remittera ärendet till kommunstyrelsens förvaltning för vidare behandling, och 2011-10-11 remitterades motionen till nämnden för Individ & Familjeomsorg respektive nämnden för Fritid. Individ & Familjeomsorg beslutade 2011-01-12, § 13 att som svar på motionen uttala sitt stöd för ett förtydligande av riktlinjerna för servering av alkohol i kommunens lokaler i det drog- och alkoholpolitiska handlingsprogrammet LAST'N. På motsvarande sätt meddelade nämnden får Fritid 2011-01-18 , § 12 som svar på motionen att det är viktigt att förtydliga de gällande riktlinjerna i LAST'N. En revidering av programmet ska enligt tidigare beslut genomföras under 2011. Kommunstyrelsens arbetsutskott sände över frågan till samrådsgruppen för folkhälsa. Samrådsgruppen förordade en översyn och ansåg att det var en kommuncentral fråga. Kommunstyrelsen fick i uppdrag att utarbeta en kommungemensam policy, av de dokument som är relaterade till kommunens regler kring alkoholförtäring i kommunens lokaler/fastigheter. Hösten 2014 gavs uppdraget att utforma ett förslag på riktlinjer för alkoholservering i kommunens lokaler, till Patrik Adiels och Erik Norinder. Arbete med underlag och riktlinjer har fortlöpt under våren 2015. Utredningsarbetet har inriktats på att formulera tydliga riktlinjer eftersom nuvarande regler också upplevs som otydliga samt inkonsekventa. Det har bland annat sin grund i att nämnden för Fritid & Folkhälsa idag har ett förbud mot alkohol på sina anläggningar. Flera verksamhetsföreträdare har också tolkat att förbudet gäller för samtliga förvaltningar. Otydligheten har även framkommit i kontakt med externa arrangörer samt tjänstemän inom kommunen. 1.1 Beslutsunderlag Kommunfullmäktige, 2010-09-07, § 174 Nämnden för Individ & Familjeomsorg, 2011-01-12, § 13 Nämnden för Fritid, 2011-01-18, § 12 Kommunstyrelsens förvaltning, skrivelse 2011-02-24 Kommunstyrelsens förvaltning, skrivelse 2011-05-06 Kommunstyrelsens förvaltning, skrivelse 2012-11-07 Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2012-12-11, § 426 Kommunstyrelsen, 2012-12-18, § 295 4 Kungsbacka kommun 2 Avgränsningar Utredningen avser endast riktlinjer avseende upplåtande av lokaler och ytor för publika arrangemang med tillfälligt serveringstillstånd för alkoholservering i kommunens lokaler. Servering vid äldreboenden, representation, slutna sällskap, privat konsumtion i kommunal lokal eller yta samt liknande tillfällen berörs inte i denna utredning. Omvärldsbevakningen avgränsas till grannkommuner, jämnstora kommuner samt kommuner i närheten av större kommuner. Det finns ett antal olika verksamheter med permanent serveringstillstånd i Kungsbacka kommun: Särögården, Signeshus äldreboende, med flera. De omfattas inte av förslaget på riktlinjer för alkoholservering vid publika arrangemang. 5 Kungsbacka kommun 3 Lagstiftning 3.1 Alkohollagen . Alkohollagen är en skyddslagstiftning vars syfte dels är att skydda enskilda individer men även medborgarna i allmänhet från alkoholens skadeverkningar. Vid sidan om alkohollagen och angränsande lagar styrs tillståndsgivningen och tillsynen av de mål som satts upp lokalt och nationellt. Alkohollagen ger ett visst utrymme till lokal anpassning eller riktlinjer av när och var servering av alkoholdrycker ska tillåtas i kommunen. Syftet med anpassningarna och riktlinjerna är att åstadkomma en likabehandling inom kommunen av tillståndsansökningar och att skapa en förutsägbarhet. Det ska tydligt framgå för såväl den som söker serveringstillstånd som för allmänheten vad som gäller i kommunen. Det är dock viktigt att framhålla att även om kommunen har riktlinjer, måste varje tillståndsansökan prövas för sig. 6 Kungsbacka kommun 4 Serveringstillstånd 4.1 Serveringstillstånd krävs för starköl, vin och andra jästa alkoholdrycker Ansökan om serveringstillstånd görs hos Individ & Familjeomsorg. Kommunen ansvarar för att ge tillstånd och sköta tillsynen vid servering och försäljning av alkohol. Det är möjligt att ansöka om serveringstillstånd till allmänheten eller till ett slutet sällskap, permanent eller tillfälligt. Individ & Familjeomsorg tar ut en avgift för att handlägga ansökan om tillstånd. Kommunen tar ut en årlig fast tillsynsavgift samt en rörlig avgift som baseras på omsättningen av såld alkohol. 4.2 Ansvar för tillsyn Kommunen besöker regelbundet restauranger och andra försäljningsställen för att kontrollera att lagen följs. Polisen och nämnden för Individ- och familjeomsorg, genom alkoholhandläggaren, ansvar för tillsynen. Vad gäller tillståndsgivning ansvarar Individ- och familjeomsorg genom alkoholhandläggaren för denna. I samband med att tillsyn genomförs deltar även andra kommunala nämnder samt Skatteverket. 7 Kungsbacka kommun 5 Statistik, forskning och erfarenheter Alkoholforskningen i Sverige de senaste 25-30 åren är både omfattande och framgångsrik ur ett internationellt perspektiv. Ett antal olika myndigheter och forskningsinstitut, med flera har fått statligt stöd för att kartlägga, sprida och fördjupa kunskapen om alkoholens skador, sociala konsekvenser och hur man bäst förebygger bruk och missbruk. Bland annat har Folkhälsomyndigheten arbetat med utbildningsinsatser, samanställning av statistik samt metodstöd till bland annat regioner och kommuner. Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, SORAD, bedriver omfattande forskning och CAN* genomför årliga enkäter och publikationer avseende bland annat alkoholkonsumtionen. När det gäller forskning, kartläggning och stöd till förebyggande arbete kopplat till alkoholrelaterat våld finns det flertalet statliga och ideella aktörer. En av dessa är Brottsförebyggande rådet som bland annat har som uppdrag att följa utvecklingen inom detta område genom kartläggningar, metodstöd, statistik och forskning. En viktig aspekt av alkoholkonsumtion är de effekter och konsekvenser som är kopplade främst till berusningsdrickande, alkoholberoende och alkoholmissbruk. Bland annat drabbas nära anhöriga och barn till personer som har en skadlig alkoholkonsumtion. Barn som växer upp under förhållanden som präglas av alkoholmissbruk eller alkoholrelaterat relationsvåld lider stor skada och är i riskzon att själva utveckla ett missbruk eller psykisk ohälsa senare i livet. 5.1 Utvecklingen av antalet serveringstillstånd Begreppet tillgänglighet har en historisk och forskningsgrundad koppling till alkoholkonsumtion – enkelt uttryckt kan man säga att ju lättare det är att få tag på alkohol desto troligare är det att en persons alkoholkonsumtion ökar. Den så kallade totalkonsumtionsmodellen är en viktig teoretisk modell för hur alkoholvanorna fördelar och sprider sig i befolkningen. Modellen ligger till grund för den svenska alkoholpolitiken där skatter och detaljhandelsmonopol begränsar alkoholens tillgänglighet och därmed drickandet och alkoholskadorna. 8 Kungsbacka kommun Hur ser då utvecklingen av antalet serveringstillstånd i Sverige ut? Sedan 1998 har antalet serveringstillstånd till allmänheten ökat från ungefär 8000 till 12000, 2013. När det gäller serveringstillstånd till slutna sällskap är antalet i stort sett oförändrat sedan 1998. Figur 1, Källa: CAN, Drogutvecklingen i Sverige 2014. 9 Kungsbacka kommun 5.2 Alkoholkonsumtionens utveckling Alkoholkonsumtionen i Kungsbacka har historiskt sett, bland unga vuxna, 18-25 år, varit högre än rikssnittet. Dock ser man en nedåtgående trend vad gäller alkoholkonsumtion bland ungdomar, nationellt och lokalt. Om vi betraktar alkoholkonsumtionens utveckling i Sverige sjönk den från en toppnivå i slutet på 70-talet för att sedan vända uppåt i början på 2000-talet. Konsumtionen 2013 är ungefär en liter högre än vad den var 2001, vilket motsvarar en ökning på 12 % mellan dessa år. Dock har den totala alkoholkonsumtionen mellan 2004 och 2013 minskat med mer än 1,5 liter, vilket motsvarar knappt 7 %. (Leifman & Trolldal 2014 i CAN, Drogutvecklingen i Sverige 2014) Figur 2, CAN, Drogutvecklingen i Sverige 2014 10 Kungsbacka kommun 5.3 Alkohol och våld Det finns en stark koppling mellan alkoholberusning och våld (von Hofer 2011, Lenke 1990). I ungefär en tredjedel av misshandelsfallen har de inblandade har varit påverkade och en marginellt mindre andel har varit nyktra. När misshandel begås av män är båda inblandade påverkade av alkohol i mer än dubbelt så stor andel av fallen som när misshandel begås av kvinnor (44 mot 20 procent). Förhållandena är omvända när det gäller misshandel som sker mellan nyktra personer. Misshandel som begås av en man där båda inblandade är nyktra utgör 23 procent av brotten där motsvarande andel för kvinnlig gärningsperson är 53 procent. Vid hot, rån och sexualbrott är det vanligast att båda inblandade är nyktra (BRÅ, Nationell Trygghetsundersökning 2014, NTU, i BRÅ; Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott). Om man sammanför uppgifter om utsatthet för misshandel med alkoholkonsumtionen i befolkningen kan man se att båda följer samma nedåtgående trend. Under hela den period som NTU genomförts har det skett en nedgång (2005–2013). Figur 3, Andelen utsatta för misshandel i befolkningen samt alkoholkonsumtion i liter per person (i åldern 15 år eller mer), åren 2005-2013. Källa: BRÅ 2015 och CAN 2013. 11 Kungsbacka kommun Enligt forskning finns det en fortsatt stark koppling mellan brott och alkoholpåverkan. Det gäller både den som utsätter och den som utsätts – speciellt vid misshandel. Gärningspersonerna är oftare något äldre, och de utsatta något yngre när alkohol är inblandad. Forskning visar också att en stor andel av alla misshandelsbrott begås mellan obekanta på natten och på platser dit allmänheten har tillträde. (BRÅ, Nationell Trygghetsundersökning 2014 i BRÅ; Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott). När det gäller Kungsbacka kommun visar den årliga medborgarundersökningen som genomförs av Statistiska Centralbyrån, SCB, mycket goda trygghetsvärden och antalet våldsbrott har minskat från 616, 2010 till 433, 2014. (BRÅ, www.bra.se) Figur 4 5.4 Alkoholskador och andra konsekvenser genom ökad tillgänglighet Sambandet mellan alkoholkonsumtion och alkoholskador är väldefinierat genom registerdata och forskning. Man skiljer mellan kroniska och akuta skador. Till kroniska skador hör de som orsakas av ett långvarigt högt drickande medan akuta skador kan uppstå endast av att man dricker ”för mycket” vid ett enda dryckestillfälle (Leifman och Ramstedt, Alkohol & Narkotika, 2012). Enligt Leifman, et al, kan man heller inte se en ökning av alkoholskador under den tydliga konsumtionsökning som skedde mellan 1998 och 2004. Dock går det att se att alkoholskadorna fallit i mer väntad takt på grund av de senare årens minskning i alkoholkonsumtion. 12 Kungsbacka kommun När det gäller ungdomar i tonåren som gör sin alkoholdebut i 14-16 års ålder kan arrangemang med alkoholservering generellt sett innebära att det finns en risk att underåriga får tillgång till alkohol. Ett välarrangerat arrangemang med legitimationskontroll, där serveringspersonal och tillståndsinnehavare är utbildade i ansvarsfull alkoholservering, AAS, minskar risken för att detta ska hända. Enligt forskning har AAS haft en signifikant positiv effekt på den polisanmälda våldsbrottsligheten i de kommuner som använder metoden (Trolldal, et al, Ansvarsfull alkoholservering – effekter på våldsbrottsligheten i landets kommuner, STAD-rapport 50, 2012) Barn i som växer upp i en missbruksmiljö där en eller två vårdnadshavare missbrukar alkohol är en viktig målgrupp i alkoholförebyggande arbete. Enligt en studie 2014 på Stockholms universitet uppgav 2,8 % att de växt upp med en missbrukande far. Det var inte lika vanligt att modern hade ett missbruk - 0,8 % En uppväxt med missbrukande förälder leder också i högre grad till psykisk ohälsa eller missbruk senare i livet. (Anders Hjern, et al, Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem eller psykisk sjukdom , CHESS, Rapport 4). 13 Kungsbacka kommun 6 Omvärldsbevakning Nedan redovisar vi resultatet från genomförd omvärldsbevakning och hur det förhåller sig i andra kommuner med alkoholservering i kommunala lokaler och ytor. 6.1 Göteborgs stad: Idrottsanläggningar: Ingen generell policy. Exemepelvis har flera idrottsanläggningar egna tillstånd: Ullevi, Scandinavium enligt handläggare. Tillstånd beror också på lokal och fastighetsägare. 1 6.2 Partille kommun: Finns idag inga regler enligt kommunens alkoholhandläggare. Sedvanlig ansökan gäller. Man skiljer dock på ungdomsverksamhet, det får således inte förekomma alkohol i kommunens lokaler förutom på kvällarna.2 6.3 Lidingö stad: Alkoholförbud i skolans lokaler, går att söka tillfälligt tillstånd i andra sorters lokaler. 3 6.4 Kungälvs kommun: Har ingen generell policy enligt anläggningsbokare i Kungälvs kommun. Föreningar anordnar dansgalor i idrottshallar och har tillfälliga alkoholtillstånd4. Kvarnkullen, en mötesoch samlingslokal, för fester och annat – man söker separata tillfälliga tillstånd för dessa. 6.5 Varbergs kommun: Kommunen upplåter idrottshuset Veddige för servering av alkohol. Inga andra lokaler eller fastigheter upplåts. 1 goteborg.se/wps/portal/foretag/tillstand-och-regler/serveringstillstand/ansok-omserveringstillstand/Serveringstillstand-formanga/!ut/p/b1/04_Sj9Q1Nza3MDc2MDbXj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfGjzOIDDL0CLZwMHQ383S3d DDxDvAPc_Lx9_MNcjIEKIoEKDHAARwNCv088nNT9XOjciwAEqKbog!!/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ 2 http://www.partille.se/Naringsliv/Tillstand/Alkohol/ 3 http://lidingo.se/toppmeny/kulturfritid/idrottochmotion/bokalokalochidrottsanlaggning.4.1af453a8 1215ffdc7708000328.html 4 http://www.kungalvsparken.se/index.php/om-oss.html 14 Kungsbacka kommun 6.6 Halmstads kommun: Alkohol, starkare än öl klass 2, får efter sedvanlig bedömning serveras på inhägnade områden, såvida ingen barn- och ungdomsaktivitet pågår bredvid inhägnaden (barn och ungdomar ska inte utsättas för alkohol).5 6.7 Mölndals kommun: Vissa kommunala lokaler tillåts ges alkoholtillstånd. Avgränsningarna utgör skarpa gränser, speciellt om lokaler ligger i närheten av barn- och ungdomsverksamheter. Lokaler utanför ungdomsverksamheter som också fyller kommunens kriterier för alkoholservering kan tillåtas få tillstånd för alkoholservering. Detta innebär att kommunens egna lokaler och andra lokaler som nyttjas för barn- och/eller ungdomsverksamhet eller ligger tätt intill dessa verksamheter, får i praktiken inte hyras ut eller ges serveringstillstånd. Det är också svårt för nyetablering av objekt med serveringstillstånd om lokalen ligger i närheten av ungdomsgårdar och annan ungdomsverksamhet. En fotbollsarena eller travbana får svårt att få serveringstillstånd för alkoholhaltiga drycker då krav på t.ex. bra uppsyn, nykterhet och ordning skall uppfyllas rejält. Ordningsvakter måste anlitas vid dessa typer av sammankomster. Här råder stora krav på exempelvis den geografiska beläggningen (närhet av ungdomsverksamheter och/eller bostäder, äldreboende eller liknande, sjukhus), gästernas/målgruppens ålder, ålderskontroll samt serveringstiderna. Remissyttranden från Polisen och Räddningstjänsten är högst prioriterade och fullkomligt avgörande. 5 http://www.halmstad.se/naringslivarbete/tillstandochregler/serveringavalkohol.1015.html 15 Kungsbacka kommun 7 Styrdokument, mål och inriktning i Kungsbacka kommun Avsnittet redovisar de olika styrdokument som har en koppling till utredningen. Det handlar både om styrande dokument, samverkan, nämndspecifika inriktningar samt mål på nämnds och fullmäktigenivå. 7.1 Region Hallands folkhälsopolicy Region Halland utarbetade en ny folkhälsopolicy som började gälla från och med 2009. Policyn berör ett flertal områden kopplade till hälsa. När det gäller alkohol är ett av insatsområdena i policyn att erbjuda goda levnadsmiljöer. ”Insatser är nödvändiga för att dels minska den generella alkoholkonsumtionen i samhället”. I dagsläget är en ny policy för Halland under utveckling och den aktuella har fungerat som en vägledning och inriktning i delar av folkhälsoarbetet. 7.2 Policy och handlingsplan för barnkonventionen Den reviderade policyn gäller 2014-2018 och under dessa fem år lyfter policyn fram fem artiklar som huvudinriktning för arbetet med barnkonventionen. Flera av dessa artiklar har ett indirekt eller direkt samband med alkohol. Artikel 19 – ”Alla barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld” har en koppling till alkohol och dess konsekvenser. 7.3 Fullmäktiges prioriterade mål Tre av kommunfullmäktiges prioriterade mål strävar efter att främja hälsan hos invånarna i Kungsbacka kommun: - Minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika bland unga - Hälsosamt liv - Trygg kommun 16 Kungsbacka kommun 7.4 Idrotts- och hälsocertifiering Sedan 2010 har föreningar möjligheten att idrotts- och hälsocertifiera föreningen, utifrån beslut från nämnden för Fritid & Folkhälsa. Huvudmålet är att öka tryggheten för de som är aktiva i en förening i Kungsbacka kommun. Det finns fem certifieringsmål: Utveckling av det alkohol- och drogförebyggande arbetet, Nolltolerans för psykiskt och fysiskt våld, Höjd utbildningsnivå för barn- och ungdomsledare, Ökad jämställdhet och Mångfald samt Ökad demokrati och delaktighet. För att certifieras krävs det att föreningen bland annat har en alkohol och drogpolicy med en handlingsplan och uppfyller ett antal kriterier. Målet Utveckling av det alkohol- och drogförebyggande arbetet och tillhörande kriterier, inriktar sig på att skapa rutiner, utarbeta förhållningssätt och öka kunskapen om alkohol och andra droger. 7.5 Handlingsprogram för det alkohol- och drogförebyggande arbetet LAST’N I december 2012 beslutade nämnden för Fritid & Folkhälsa att lämna över ärendet och förslaget på reviderat handlingsprogram, 2013-2015, till kommunstyrelsens arbetsutskott för beredning och handläggning. Denna överlämning samt en motion i kommunfullmäktige ligger bland annat till grund för denna utredning samt förslag på ny policy. LAST´N handlingsprogram lyfter bland annat fram ”ett förbud mot alkohol och andra droger i kommunens lokaler samt lokaler inhyrda av kommunen. Undantaget från regeln är bygdegårdar samt där särskilt tillstånd beviljats”. 7.6 ÖPK, Överenskommelse Polis och Kommun I överenskommelsen mellan Polis och Kungsbacka kommun som gäller för 2015, har tre målområden identifierats: - Trygghet i offentlig miljö - Trygg utan droger - Trygg i trafiken Det mest relevanta målområdet för utredningen är Trygghet i offentlig miljö eftersom ett publikt arrangemang med alkoholservering kan leda till ordningsstörningar och upplevd otrygghet. 17 Kungsbacka kommun 7.7 Står föreslagna riktlinjer i konflikt med kommunens mål, inriktning och styrdokument? Flera av kommunfullmäktiges mål och även ÖPK syftar till att minska alkoholkonsumtionen och öka tryggheten för barn, ungdomar och vuxna. Är det då inte motstridigt att samtidigt skapa förutsättningar för fler tillfällen att dricka alkohol? Vi bedömer att de föreslagna riktlinjerna och kommunens mål och styrdokument inte står i konflikt med varandra. I grunden handlar det om en förskjutning av hur lämpligheten bedöms och där nämnden för Individ och Familjeomsorg ytterst ansvarar för verkställande av alkohollagen. Kommunen fortsätter bedriva och prioritera folkhälsoarbetet där kommunstyrelsen är aktiv i arbetet med mål och målstyrning. Inom de olika nämnderna som berörs av fullmäktiges mål (minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika bland unga, hälsosamt liv, trygg kommun) genomförs en mängd framgångsrika aktiviteter för att förbättra hälsan hos kommuninvånarna. Enligt SCB:s medborgarundersökning erbjuder Kungsbacka kommun goda förutsättningar för invånarna att leva ett hälsosamt liv. Förslaget är också utformat på ett sådant vis att det kompletterar, betonar och lyfter fram de krav som finns i alkohollagen. Genom att i huvudsak upplåta ett begränsat antal lokaler och ytor som lämpliga och anlagda för publika arrangemang skapar vi också förutsättningar för väl genomförda arrangemang med ett minimum av ordningsstörningar och berusningsdrickande. Vidare är det viktigt att följa upp antalet nytillkomna arrangemang samt utvecklingen av alkoholrelaterat våld, omhändertagande för berusning, anslutning till eventuella arrangemang och i angränsande områden. 18 Kungsbacka kommun 8 Diskussion och slutsats Utredningen har tagit upp flera viktiga kopplingar mellan tillgänglighet, alkoholrelaterat våld, alkoholskador, konsumtion och effekterna av alkohol på barn, ungdomar och närstående. Det går alltid att fördjupa diskussionen och tränga djupare ner i statistik och aktuell forskning men vi anser att de viktigaste och mest bärande frågorna har blivit belysta. Statistik, forskning och fakta redovisar risker med en ökad tillgänglighet men den redovisade statistiken visar också att en ökning av serveringstillstånd inte är så tätt sammanlänkad med en ökning av alkoholkonsumtionen. Genom samtal med kommunens alkoholhandläggare och evenemangsansvarig uppskattar vi ett tillskott på 3-5 större publika arrangemang per år där alkoholservering kan bli aktuellt. Denna begränsade ökning av tillgänglighet bedömer vi ha liten eller ingen effekt på alkoholkonsumtionen. Att det skulle leda till en ökning av kroniska alkoholskador ser vi inte heller som troligt. Det finns också ett etablerat samverkansarbete mellan Polis och kommun och ett utvecklat arbete med Ansvarsfull alkoholservering - en av förutsättningarna för ett väl genomfört arrangemang med alkoholservering. Arbetet med trygghet och hälsa är också en prioriterad fråga där Kungsbacka kommun och Region Halland, med flera, avsätter mycket resurser på att främja hälsa och trygghet hos invånarna i Kungsbacka. Det är därför vår sammanvägda bedömning att ett begränsat antal arrangemang inte bör leda till en ökning av sociala problem. 8.1 Förslag på riktlinjer Med utgångspunkt från utredningsunderlaget, och tidigare nämnda skrivelse föreslår vi att kommunen upplåter ett begränsat antal specifika lokaler och ytor som är lämpade för publika arrangemang med alkoholservering. Riktlinjerna anger också att det finns en möjlighet för publika arrangemang med alkoholservering i andra lokaler än de som föreslås i riktlinjerna. Den nämnd eller styrelse som ansvarar för verksamheten i berörd lokal eller yta, beslutar om den får upplåtas. Riktlinjerna ska motverka barn och ungdomars utsatthet för alkohol. Se bilaga: Riktlinjer för upplåtande av kommunala lokaler och ytor till publika arrangemang med alkoholservering. 19 Kungsbacka kommun 8.2 Sammanfattande motivering till föreslagna riktlinjer Trots en ökning av antalet serveringstillstånd i Sverige har inte alkoholkonsumtionen ökat nämnvärt. Ett utvecklat och väl fungerande arbete med Ansvarsfull alkoholservering där krögare, polis och kommun medverkar, minskar risken för överservering. Välutvecklad och effektiv samverkan mellan Polis och kommun genom ÖPK, BRÅ och tillståndshandläggning, är redan etablerad. Tydligare och mer enhetliga riktlinjer gör det enklare att tolka vad som gäller för publika arrangemang. Förslaget på riktlinjer är en del av ett sammanhang där Kungsbacka kommun prioriterar arbetet med att skapa förutsättningar för god hälsa och trygghet. Kommunstyrelsen och nämnderna bedriver ett aktivt arbete med dessa frågor. De föreslagna lokalerna är tydligt avgränsade vilket skapar goda förutsättningar för tillsyn och minimerar risken för att personer under 18 år ska få tillgång till alkohol på eventuella arrangemang. Ett uppskattat tillskott på 3-5 större publika arrangemang med alkoholservering är ett begränsat antal arrangemang vilket rimligtvis inte leder till sociala konsekvenser. Specifika lokaler och ytor skapar förutsägbarhet för tillsynsmyndigheterna vilket leder till bättre planering, brottsförebyggande arbete samt goda möjligheter till tillsyn. Lokalerna och ytorna är utformade för publika arrangemang med goda kommunikationsmöjligheter och närhet till kollektivtrafik. Det bör genomföras en strukturerad uppföljning och utvärdering av de nya riktlinjerna i form av statistik på alkoholrelaterat våld, omhändertagande av berusade personer och ordningsstörningar. Fritid & Folkhälsa bör ha det övergripande uppdraget där Brå ansvarar för uppföljningen inom ramarna för ÖPK:n och i samverkan med Polis och andra berörda parter. 20 Kungsbacka kommun 9 Källor Leifman & Trolldal, CAN, Drogutvecklingen i Sverige 2014 BRÅ; Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott, Nationell Trygghetsundersökning 2014, NTU Anders Hjern, et al, Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem eller psykisk sjukdom, Rapport 4, CHESS, 2014 Statistiska Centralbyrån, SCB, Medborgarundersökning Kungsbacka 2014 Trolldal, et al, Ansvarsfull alkoholservering – effekter på våldsbrottsligheten i landets kommuner, STAD-rapport 50, 2012) Leifman och Ramstedt, i tidskriften Alkohol & Narkotika, 2012 Överenskommelse mellan Polis och kommun, ÖPK, 2015 Policy och handlingsplan för Barnkonventionen 2014-2018 Allmänna bestämmelser för anläggningar, Fritid & Folkhälsa LAST´N handlingsprogram, reviderat förslag, 2012 Folkhälsopolicy för Halland Kungsbacka kommun, kommunbudget 2015 Checklista Idrotts- och hälsocertifiering 2015 Elektronisk Statistik, BRÅ, Brottsförebyggande rådet, www.bra.se 21 KUNGSBACKAKOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 37 (52) Sammanträdesdatum 2013-02-05 § 22 KSJ0-00176/ 11 Svar på motion om reformerande av regler om förbud mot förtäring av alkoholhaltiga drycker i lokaler som ägs och förvaltas av Kungsbacka kommun, från Stephan Philipson (KB) Beslut Motionen anses besvarad. Kommunstyrelsen f'ar i uppdrag att göra en kommungemensam policy, av de dokument som är relaterade till kommunens regler lcring alkoholfortäring i kommunens lokaler/fastigheter. Sammanfattning Ledamoten Stephan Philipson (KB) väckte i skrivelse daterad 2010-09-07 motion om att ändra riktlinjerna for fortäring av alkohol i kommunens lokaler, for att efter särskild prövning göra det möjligt att servera alkohol till allmänheten. Kommunfullmäktige beslutade 20 10-09-07, § 174 att remittera ärendet till kommunstyrelsens forvaltning for vidare behandling, och 2011-10-11 remitterades motionen till nämnden ror Individ & Familjeomsorg respektive nämnden for Fritid. Individ & Familjeomsorg beslutade 2011-0 1-1 2, § 13 att som svar på motionen uttala sitt stöd for ett fortydligande av riktlinjerna for servering av alkohol i kommunens lokaler i det drog- och alkoholpolitiska handlingsprogrammet LAST'N. På motsvarande sätt meddelade nämnden ror Fritid 2011-01-18, § 12 som svar på motionen att det är viktigt att fortydliga de gällande riktlinjerna i LAST'N. En revidering av programmet ska enligt tidigare beslut genomforas under 20 l l. Kommunstyrelsens arbetsutskott har efter avstämningsmöte översänt frågan till samrådsgruppen for folkhälsa. Samrådsgtuppen forordar en översyn och anser att det är en kommuncentral fråga. Beslutsunderlag Kommunfullmäktige, 2010-09-07, § l 74 Nämnden for Individ & Familjeomsorg, 2011-01-12, § 13 Nämnden for Fritid, 2011-01-18, § 12 Kommunstyrelsens forvaltning, sloivelse 2011-02-24 Kommunstyrelsens fi:irvaltning, skrivelse 2011-05-06 Kommunstyrelsens forvaltning, slcrivelse 2012-11-07 Kommunstyrelsens arbetsutskott, 20 12-12-11, § 426 Kommunstyrelsen, 2012-12- l 8, § 295 Paragrafen fortsätter Justerare ExpedleraVbestyrkt l !Je-r l KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 38 (52) Sammanträdesdatum 2013-02-05 § 22 fotisättning KS I 0-00 176/ 1 I Anförande Anförande hålls av Stephan Philipson (KB). Proposition Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och finner det bifallet. Beslutsexpediering SP, IF, FH, KSF;KE, KSAU Justerare ExpedleraVbestyrkt TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-11-04 Diarienummer KS/2015:442 Mål och strategier för näringslivsarbetet 2016-2018 Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner näringslivsprogrammet Mål och strategier för näringslivsarbetet i Kungsbacka kommun 2016-2018, 2015-11-04 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt av näringslivet. Kommunens ansvar, inom ramen för detta program, är att bidra till att stärka Kungsbacka kommun som en attraktiv och företagarvänlig kommun att verka och utvecklas i. För att bidra till att skapa en attraktiv och företagarvänlig kommun ska näringslivsarbetet ta initiativ inom i första hand följande områden: Företagsklimat, Näringslivsservice, Utveckling i befintliga företag, Fysisk planering, Nyetableringar, Nyföretagande, Samverkan skola - näringsliv Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-11-04 Mål och strategier för näringslivsarbetet i Kungsbacka kommun Näringslivspolitiskt program 20162018, 2015-11-04 Elinor Filipsson Näringslivschef Kommunstyrelsens förvaltning Elinor Filipsson 0300-83 44 89 [email protected] 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se Datum 2015-11-03 Diarienummer KS/2015:442 Mål och strategier för näringslivsarbetet i Kungsbacka kommun Näringslivspolitiskt program 2016-2018 Näringslivspolitiskt program 1. Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt av näringslivet. De befintliga företagen är grunden i det arbetet, men Kungsbacka kommun vill också ta vara på och utveckla Kungsbackas potential för nyetableringar och skapa förutsättningar för kommuninvånare att starta egna företag. Ett livskraftigt och växande näringsliv leder till att fler vill arbeta här. Näringslivsprogrammet är av övergripande karaktär och knyter an till den vision som Kungsbacka kommunfullmäktige fastställde i oktober 2005. Ny vision för Kungsbacka kommun kommer att fastställas 2016 och då görs en revidering av näringslivsprogrammet för att anpassa programmet till aktuell vision. Programmet ska skapa tydlighet, både externt och internt, kring kommunens arbete med tillväxtfrågor och näringslivsutveckling. Summan av insatserna ska tillsammans ha en sådan verkan i utvecklings- och förändringsarbetet att de leder till att Kungsbacka närmar sig visionen. Mål och strategier för näringslivsarbetet i Kungsbacka kommun 2016-2018 är en revidering av tidigare program som antogs 2010. Den strategiska inriktningen och de insatsområden som anges i programmet är ett resultat av dialog mellan näringslivets representanter och Kungsbacka kommun. Kommunstyrelsens förvaltning Elinor Filipsson [email protected] / Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se 2 (5) KUNGSBACKA KOMMUN Näringslivsprogrammets aktualitet ska prövas varje mandatperiod och följas upp av årliga konkreta handlingsplaner vilka kommunstyrelsen beslutar om inom ramen för verksamhetsplanarbetet. 1.1 Vår roll Kommunens ansvar, inom ramen för detta program, är att bidra till att stärka Kungsbacka kommun som en attraktiv och företagarvänlig kommun att verka och utvecklas i. Långsiktighet, uthållighet och kontinuitet är grundläggande för stabilitet och tydlighet i näringslivsarbetet, externt såväl som internt. Kommunens näringslivsarbete tar sin utgångspunkt i de förutsättningar för tillväxt och utveckling som finns i kommunen och regionen. Näringslivets utveckling och inriktning kan inte planeras uppifrån utan måste växa fram och utgå från näringslivet och dess drivkrafter. Näringslivsarbetet i kommunen måste förhålla sig till dessa förutsättningar. De faktorer och förutsättningar som har effekter på Kungsbacka kommun som en attraktiv och företagarvänlig kommun kan inte begränsas till kommungränsen. Då Kungsbacka ingår i både Göteborgsregionens kommunalförbund och Region Halland måste också att hänsyn tas till regionala perspektiv. För att bidra till att skapa en attraktiv och företagarvänlig kommun ska näringslivsarbetet ta initiativ inom i första hand följande områden: • Företagsklimat • Näringslivsservice • Utveckling i befintliga företag • Fysisk planering • Nyetableringar • Nyföretagande • Samverkan skola - näringsliv Det befintliga näringslivet ska uppleva att den kommunala organisationen värnar om och bidrar till dess fortsatta tillväxt och utveckling. De företag som vill etablera sig i Kungsbacka ska känna sig välkomna. Kommunens verksamheter är öppna för alternativa utförare och driftsformer. Därför har Kungsbacka kommun tagit fram en policy för konkurrensprövning. Policyn ska underlätta för att pröva om det är i egen regi eller i alternativ driftsform som vi ska bedriva kommunalt finansierad verksamhet. 3 (5) KUNGSBACKA KOMMUN Konkurrensutsättning stöder entreprenörskapet, öppnar upp möjligheter för bildandet av nya företag och kan stärka det lokala näringslivet. Kommunens innevånare ska få en så bra service som möjligt till lägsta möjliga kostnad. Det finns ett behov av att kunna utveckla befintlig eller etablera verksamhet i anslutning till det egna boendet på egen fastighet. Orsakerna kan vara flera, kostnadsmässiga, livssituation, pendling eller att man ser nya affärsmöjligheter och marknader. Oavsett vad är det ett initiativ och en möjlighet som måste tas tillvara för att skapa nya företag och öka antalet förvärvsarbetande inom kommunen. Möjligheten att utveckla befintlig verksamhet eller etablera ny på egen fastighet är också en viktig del av landsbygdsutvecklingen. Det är därför angeläget att stödja den typen av etableringar i så stor utsträckning som lagstiftningen tillåter. Platsens attraktivitet blir allt viktigare då konkurrensen från andra platser i den närliggande regionen och en omvärld ökar. Platsen ska attrahera de redan etablerade på orten och de som söker sig till den, företag, invånare och besökare. Näringslivsarbetet ska därför bidra till att identifiera och driva den ständiga utvecklingen av platsen i vid bemärkelse och förstärka dess attraktionskraft. Turism och besöksnäring är en viktig del i denna platsutveckling och har stor betydelse som tillväxtfaktor. Ett rikt kulturliv höjer kreativiteten och resulterar i nya företag och affärsmöjligheter. Kultur, turism, idrott och besöksnäring ger mervärden och ökad attraktionskraft till Kungsbacka kommun och därmed till platsen Kungsbacka. Målsättningen är att bidra till tillväxt och utveckling inom besöksnäringen. 2. Vision och mål 2.1 Långsiktiga mål Kungsbacka är och ska vara en kommun där människor och verksamheter gror, växer och utvecklas i en dynamisk, tillväxtinriktad och på lång sikt hållbar miljö. Tillväxt-takten ska vara bland de högsta i landet när det gäller ökningen av antalet nya företag och förvärvsarbetande inom kommunens gränser. Kungsbacka kommun ska, jämfört med övriga svenska kommuner, vara känd som en attraktiv och företagarvänlig kommun med ett diversifierat och växande näringsliv. Kungsbacka kommun ska vara ett självklart alternativ för de företag som vill etablera sig i Västsverige. 4 (5) KUNGSBACKA KOMMUN 2.2 Resultatmål Följande mål föreslås gälla under kommande mandatperiod. När de antagits ska de även arbetas in som mål i kommunstyrelsens årliga förslag till kommunbudget samt i kommunstyrelsens årliga budget: Kommunen ska ha en god framförhållning när det gäller översiktsplaner, detaljplaner och tillgång till mark för företagsetableringar. Kommunen ska med hjälp av en aktiv näringspolitik ta fram förslag på verksamhetsområden där företagsamheten kan gro och växa. Kommunen ska förvärva markområden som bedöms vara lämpliga som verksamhetsområden alternativt i samarbete med markägaren se till att verksamhetsområden kommer till stånd. Kommunen ska se till att ett bra lokalt företagsklimat råder för såväl befintliga före-tag som företag som önskar etablera sig i kommunen. För att hävda Kungsbackas konkurrenskraft, och vara ett självklart alternativ vid nyetableringar och omlokaliseringar, ska Kungsbacka kommun erbjuda ett företagsklimat i toppklass jämfört med övriga svenska kommuner. Det goda värdskapet ska genomsyra Kungsbacka kommun. Ett gott värdskap grundar sig i ett välkomnande förhållningssätt hos varje ledare och medarbetare i kommunen. Det goda värdskapet omfattar områden som service, bemötande och kvalitet. Kungsbacka ska ha ett värdskap i toppklass. Kommunens service till näringslivet ska präglas av hög tillgänglighet och ett professionellt och korrekt bemötande. Myndighetsutövning och tillståndsgivning ska ske på ett rättssäkert, snabbt och kundorienterat sätt. Bra kommunal service är efterfrågad av alla och är en avgörande faktor för livskvalitet, trygghet, social och ekonomisk tillväxt. Vi ska skapa förutsättningar för ett växande och diversifierat näringsliv, så att fler invånare med olika utbildningar, i större grad än i dag, kan arbeta i företag som är verksamma i kommunen. I Kungsbacka ska det vara attraktivt och lättar än i andra jämförbara kommuner att starta, driva och utveckla företag. Vi ska utveckla och stärka samarbeten mellan skola/utbildning och arbetsliv/näringsliv så att fler unga är intresserade av entreprenörskap, företagande och för att i hög grad matcha företagens kompetensbehov. 5 (5) KUNGSBACKA KOMMUN 2.3 Uppföljning • Kungsbacka kommun ska ha ett stigande värde på nöjd kund undersökningen där lokala företag bedömer service och kontakter med de kommunala förvaltningarna • Sysselsättningen i Kungsbacka kommun ska öka med 1800 arbetstillfällen under programperioden • Antalet företag i Kungsbacka kommun ska öka med 1000 nya företag under programperioden • Kungsbacka ska vara bland de 30 högst rankade kommunerna i Sverige i Svenskt Näringsliv undersökning av det lokala företagsklimatet och ska med utgångspunkt från 2015 placering ha ett ökande värde. • Kungsbacka kommun är en av Sveriges mest företagsamma kommuner och ska vara bland de 20 främsta i Sverige när det gäller nyföretagande Varje år redovisas en sammanställning av resultaten för genomförandeplanen och resultatmål. Vid slutet av programperioden gör förvaltningen en sammanställning och analys av utvecklingen som ska ligga till grund för ett nytt näringspolitiskt program. Datum 2015-11-03 Diarienummer KS/2015:442 Mål och strategier för näringslivsarbetet i Kungsbacka kommun Näringslivspolitiskt program 2016-2018 Näringslivspolitiskt program 1. Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt av näringslivet. De befintliga företagen är grunden i det arbetet, men Kungsbacka kommun vill också ta vara på och utveckla Kungsbackas potential för nyetableringar och skapa förutsättningar för kommuninvånare att starta egna företag. Ett livskraftigt och växande näringsliv leder till att fler vill arbeta här. Näringslivsprogrammet är av övergripande karaktär och knyter an till den vision som Kungsbacka kommunfullmäktige fastställde i oktober 2005. Ny vision för Kungsbacka kommun kommer att fastställas 2016 och då görs en revidering av näringslivsprogrammet för att anpassa programmet till aktuell vision. Programmet ska skapa tydlighet, både externt och internt, kring kommunens arbete med tillväxtfrågor och näringslivsutveckling. Summan av insatserna ska tillsammans ha en sådan verkan i utvecklings- och förändringsarbetet att de leder till att Kungsbacka närmar sig visionen. Mål och strategier för näringslivsarbetet i Kungsbacka kommun 2016-2018 är en revidering av tidigare program som antogs 2010. Den strategiska inriktningen och de insatsområden som anges i programmet är ett resultat av dialog mellan näringslivets representanter och Kungsbacka kommun. Kommunstyrelsens förvaltning Elinor Filipsson [email protected] / Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se 2 (5) KUNGSBACKA KOMMUN Näringslivsprogrammets aktualitet ska prövas varje mandatperiod och följas upp av årliga konkreta handlingsplaner vilka kommunstyrelsen beslutar om inom ramen för verksamhetsplanarbetet. 1.1 Vår roll Kommunens ansvar, inom ramen för detta program, är att bidra till att stärka Kungsbacka kommun som en attraktiv och företagarvänlig kommun att verka och utvecklas i. Långsiktighet, uthållighet och kontinuitet är grundläggande för stabilitet och tydlighet i näringslivsarbetet, externt såväl som internt. Kommunens näringslivsarbete tar sin utgångspunkt i de förutsättningar för tillväxt och utveckling som finns i kommunen och regionen. Näringslivets utveckling och inriktning kan inte planeras uppifrån utan måste växa fram och utgå från näringslivet och dess drivkrafter. Näringslivsarbetet i kommunen måste förhålla sig till dessa förutsättningar. De faktorer och förutsättningar som har effekter på Kungsbacka kommun som en attraktiv och företagarvänlig kommun kan inte begränsas till kommungränsen. Då Kungsbacka ingår i både Göteborgsregionens kommunalförbund och Region Halland måste också att hänsyn tas till regionala perspektiv. För att bidra till att skapa en attraktiv och företagarvänlig kommun ska näringslivsarbetet ta initiativ inom i första hand följande områden: • Företagsklimat • Näringslivsservice • Utveckling i befintliga företag • Fysisk planering • Nyetableringar • Nyföretagande • Samverkan skola - näringsliv Det befintliga näringslivet ska uppleva att den kommunala organisationen värnar om och bidrar till dess fortsatta tillväxt och utveckling. De företag som vill etablera sig i Kungsbacka ska känna sig välkomna. Kommunens verksamheter är öppna för alternativa utförare och driftsformer. Därför har Kungsbacka kommun tagit fram en policy för konkurrensprövning. Policyn ska underlätta för att pröva om det är i egen regi eller i alternativ driftsform som vi ska bedriva kommunalt finansierad verksamhet. 3 (5) KUNGSBACKA KOMMUN Konkurrensutsättning stöder entreprenörskapet, öppnar upp möjligheter för bildandet av nya företag och kan stärka det lokala näringslivet. Kommunens innevånare ska få en så bra service som möjligt till lägsta möjliga kostnad. Det finns ett behov av att kunna utveckla befintlig eller etablera verksamhet i anslutning till det egna boendet på egen fastighet. Orsakerna kan vara flera, kostnadsmässiga, livssituation, pendling eller att man ser nya affärsmöjligheter och marknader. Oavsett vad är det ett initiativ och en möjlighet som måste tas tillvara för att skapa nya företag och öka antalet förvärvsarbetande inom kommunen. Möjligheten att utveckla befintlig verksamhet eller etablera ny på egen fastighet är också en viktig del av landsbygdsutvecklingen. Det är därför angeläget att stödja den typen av etableringar i så stor utsträckning som lagstiftningen tillåter. Platsens attraktivitet blir allt viktigare då konkurrensen från andra platser i den närliggande regionen och en omvärld ökar. Platsen ska attrahera de redan etablerade på orten och de som söker sig till den, företag, invånare och besökare. Näringslivsarbetet ska därför bidra till att identifiera och driva den ständiga utvecklingen av platsen i vid bemärkelse och förstärka dess attraktionskraft. Turism och besöksnäring är en viktig del i denna platsutveckling och har stor betydelse som tillväxtfaktor. Ett rikt kulturliv höjer kreativiteten och resulterar i nya företag och affärsmöjligheter. Kultur, turism, idrott och besöksnäring ger mervärden och ökad attraktionskraft till Kungsbacka kommun och därmed till platsen Kungsbacka. Målsättningen är att bidra till tillväxt och utveckling inom besöksnäringen. 2. Vision och mål 2.1 Långsiktiga mål Kungsbacka är och ska vara en kommun där människor och verksamheter gror, växer och utvecklas i en dynamisk, tillväxtinriktad och på lång sikt hållbar miljö. Tillväxt-takten ska vara bland de högsta i landet när det gäller ökningen av antalet nya företag och förvärvsarbetande inom kommunens gränser. Kungsbacka kommun ska, jämfört med övriga svenska kommuner, vara känd som en attraktiv och företagarvänlig kommun med ett diversifierat och växande näringsliv. Kungsbacka kommun ska vara ett självklart alternativ för de företag som vill etablera sig i Västsverige. 4 (5) KUNGSBACKA KOMMUN 2.2 Resultatmål Följande mål föreslås gälla under kommande mandatperiod. När de antagits ska de även arbetas in som mål i kommunstyrelsens årliga förslag till kommunbudget samt i kommunstyrelsens årliga budget: Kommunen ska ha en god framförhållning när det gäller översiktsplaner, detaljplaner och tillgång till mark för företagsetableringar. Kommunen ska med hjälp av en aktiv näringspolitik ta fram förslag på verksamhetsområden där företagsamheten kan gro och växa. Kommunen ska förvärva markområden som bedöms vara lämpliga som verksamhetsområden alternativt i samarbete med markägaren se till att verksamhetsområden kommer till stånd. Kommunen ska se till att ett bra lokalt företagsklimat råder för såväl befintliga före-tag som företag som önskar etablera sig i kommunen. För att hävda Kungsbackas konkurrenskraft, och vara ett självklart alternativ vid nyetableringar och omlokaliseringar, ska Kungsbacka kommun erbjuda ett företagsklimat i toppklass jämfört med övriga svenska kommuner. Det goda värdskapet ska genomsyra Kungsbacka kommun. Ett gott värdskap grundar sig i ett välkomnande förhållningssätt hos varje ledare och medarbetare i kommunen. Det goda värdskapet omfattar områden som service, bemötande och kvalitet. Kungsbacka ska ha ett värdskap i toppklass. Kommunens service till näringslivet ska präglas av hög tillgänglighet och ett professionellt och korrekt bemötande. Myndighetsutövning och tillståndsgivning ska ske på ett rättssäkert, snabbt och kundorienterat sätt. Bra kommunal service är efterfrågad av alla och är en avgörande faktor för livskvalitet, trygghet, social och ekonomisk tillväxt. Vi ska skapa förutsättningar för ett växande och diversifierat näringsliv, så att fler invånare med olika utbildningar, i större grad än i dag, kan arbeta i företag som är verksamma i kommunen. I Kungsbacka ska det vara attraktivt och lättar än i andra jämförbara kommuner att starta, driva och utveckla företag. Vi ska utveckla och stärka samarbeten mellan skola/utbildning och arbetsliv/näringsliv så att fler unga är intresserade av entreprenörskap, företagande och för att i hög grad matcha företagens kompetensbehov. 5 (5) KUNGSBACKA KOMMUN 2.3 Uppföljning • Kungsbacka kommun ska ha ett stigande värde på nöjd kund undersökningen där lokala företag bedömer service och kontakter med de kommunala förvaltningarna • Sysselsättningen i Kungsbacka kommun ska öka med 1800 arbetstillfällen under programperioden • Antalet företag i Kungsbacka kommun ska öka med 1000 nya företag under programperioden • Kungsbacka ska vara bland de 30 högst rankade kommunerna i Sverige i Svenskt Näringsliv undersökning av det lokala företagsklimatet och ska med utgångspunkt från 2015 placering ha ett ökande värde. • Kungsbacka kommun är en av Sveriges mest företagsamma kommuner och ska vara bland de 20 främsta i Sverige när det gäller nyföretagande Varje år redovisas en sammanställning av resultaten för genomförandeplanen och resultatmål. Vid slutet av programperioden gör förvaltningen en sammanställning och analys av utvecklingen som ska ligga till grund för ett nytt näringspolitiskt program. TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-10-30 Diarienummer KS/2015:429 Förändring av förbehållsbeloppet vid avgiftsberäkning för personer under 65 år inom nämnden för Vård & Omsorg Förslag till beslut Vid avgiftsberäkning för insatser för personer under 65 år höjs förbehållsbeloppet generellt med 10 procent. Nämnden för Vård & Omsorg får i särskilda fall göra individuella bedömningar av förbehållsbeloppets storlek vid avgiftsberäkningen. Sammanfattning Nämnden för Vård & Omsorg tar i sin avgiftsberäkning hänsyn till hur stort belopp en person som betalar avgift, får kvar att leva på. Detta regleras av hur stort förbehållsbeloppet är. Nämnden vill ha en generell höjning av förbehållsbeloppet med 10 procent för personer under 65 år. Det finns en hänvisning till en dom i förvaltningsrätten från 2015 som gäller yngre funktionshindrade. I vissa fall kan individuella beräkningar behöva göras, exempelvis om personer har hemmavarande barn/underhållsskyldighet. Ytterligare exempel är när personer har andra stadigvarande utgifter, som avgift till god man/förvaltare. Detta beslut är en justering av fullmäktiges beslut från 2002 § 144 där det beslutades följande: ”Kommunfullmäktige fastställer miniminivån för personer under 65 år till att vara upp till 10 % högre än vad som föreskrivs i lagen. En individuell prövning skall alltid göras” Justeringen innebär att ta bort kravet om individuell prövning. Förvaltningsrättens dom Förvaltningsrätten avgjorde i dom 20 juli 2015 en överklagan avseende beräkning av avgiftsutrymme vid avgift för boendestöd. Förvaltningsrätten upphävde de överklagade besluten och hänvisade ärendet åter till nämnden för ny handläggning. Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson 0300-83 42 27 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Avseende minimibeloppet konstaterar rätten att kommunen ska höja minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte oväsentligt högre belopp än det som fram går i 7 § 8 kap socialtjänstlagen. Förbehållsbeloppen 2015 är 5 023 kr för ensamstående, 4 245 kr för makar/sammanboende. Rätten hänvisar till den statliga Avgiftsutredningen (SOU 1995:35), där regeringen bedömde att yngre funktionshindrades minimibelopp bör beräknas till en nivå som överstiger äldres med upp till 10 procent. Förvaltningsrätten konstaterar också att en person med hemmavarande barn bör ha ett högre förbehållsbelopp för barnets dagliga livsföring. Kontakt har tagits med ett antal kommuner. Majoriteten har förhöjt förbehållsbelopp med 10 procent för personer under 65 år samt förhöjt enligt Konsumentverkets beräkningar vid hemmavarande barn/underhållsskyldighet för barn. Ett likalydande förslag om förändring av förbehållsbeloppet finns även för nämnden för Funktionsstöd. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-10-30 Beslutet skickas till Nämnden för Vård & Omsorg Gunilla Josefsson Ekonomichef PROTOKOLLSUTDRAG KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Vård & Omsorg Datum 2015‐10‐21 § 58 Avgiftsberäkning förbehållsbelopp VO/2015:33 6.1 Beslut Nämnden för Vård & Omsorg beslutar föreslå kommunfullmäktige att från och med 1 januari 2016 generellt höja förbehållsbeloppet för personer under 65 år med 10 procent utan individuell prövning, samt ytterligare höjning av förbehållsbeloppet för personer med hemmavarande barn/underhållsskyldighet för barn med beräkning enligt riksnormen för försörjningsstöd. Därutöver bör individuella beräkningar kunna göras om en person har stadigvarande utgifter på grund av funktionshinder, till exempel avgift för god man/förvaltare. Förslag om förändring av förbehållsbeloppet är gemensamt med förvaltningen för Funktionsstöd, som kommer att lämna likalydande skrivelse till kommunfullmäktige. Sammanfattning Förvaltningsrätten avgjorde i dom 20 juli 2015 en överklagan avseende beräkning av avgiftsutrymme vid avgift för boendestöd. Förvaltningsrätten upphävde de överklagade besluten och hänvisade ärendet åter till nämnden för ny handläggning. Avseende minimibeloppet konstaterar rätten att kommunen ska höja minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte oväsentligt högre belopp än det som fram går i 7 § 8 kap socialtjänstlagen. Förbehållsbeloppen 2015 är 5 023 kr för ensamstående, 4 245 kr för makar/sammanboende. Rätten hänvisar till den statliga Avgiftsutredningen (SOU 1995:35), där regeringen bedömde att yngre funktionshindrades minimibelopp bör beräknas till en nivå som överstiger äldres med upp till 10 procent. Förvaltningsrätten konstaterar också att en person med hemmavarande barn bör ha ett högre förbehållsbelopp för barnets dagliga livsföring. Kontakt har tagits med ett antal kommuner. Majoriteten har förhöjt förbehållsbelopp med 10 procent för personer under 65 år samt förhöjt enligt Expedierat/bestyrkt PROTOKOLLSUTDRAG KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Vård & Omsorg Datum 2015‐10‐21 Konsumentverkets beräkningar vid hemmavarande barn/underhållsskyldighet för barn. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-09-01 Arbetsutskottet 2015-10-07, § 37 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Expedierat/bestyrkt TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-09-01 Diarienummer VO/2015:33 Avgiftsberäkning inom förvaltningen för Vård & Omsorg, förändring av förbehållsbelopp Förslag till beslut Nämnden för Vård & Omsorg beslutar föreslå kommunfullmäktige att från och med 1 januari 2016 generellt höja förbehållsbeloppet för personer under 65 år med 10 % utan individuell prövning, samt ytterligare höjning av förbehålls-beloppet för personer med hemmavarande barn/underhållsskyldighet för barn med beräkning enligt riksnormen för försörjningsstöd. Därutöver bör individuella beräkningar kunna göras om en person har stadigvarande utgifter på grund av funktionshinder, till exempel avgift för god man/förvaltare. Förslag om förändring av förbehållsbeloppet är gemensamt med Förvaltningen för Funktionsstöd, som kommer att lämna likalydande skrivelse till kommun-fullmäktige. Beskrivning av ärendet Förvaltningsrätten avgjorde i dom 20 juli 2015 en överklagan avseende beräkning av avgiftsutrymme vid avgift för boendestöd. Förvaltningsrätten upphävde de överklagade besluten och hänvisade ärendet åter till nämnden för ny handläggning. Avseende minimibeloppet konstaterar rätten att kommunen ska höja minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte oväsentligt högre belopp än det som fram går i 7 § 8 kap socialtjänstlagen. Förbehållsbeloppen 2015 är 5 023 kr för ensamstående, 4 245 kr för makar/sammanboende. Rätten hänvisar till den statliga Avgiftsutredningen (SOU 1995:35), där regeringen bedömde att yngre funktionshindrades minimibelopp bör beräknas till en nivå som överstiger äldres med upp till 10 %. Förvaltningsrätten konstaterar också att en person med hemmavarande barn bör ha ett högre förbehållsbelopp för barnets dagliga livsföring. Kontakt har tagits med ett antal kommuner. Majoriteten har förhöjt förbehållsbelopp med 10 % för personer under 65 år samt förhöjt enligt Konsumentverkets beräkningar vid hemmavarande barn/underhållsskyldighet för barn. Vård & Omsorg Annamari Hassel 0300-835416 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Bedömning En dom i förvaltningsrätten är inte prejudicerande, annat än för den person som får sitt ärende avgjort i rätten, men ur ett kommunperspektiv kan det inte anses skäligt att nivå på förbehållsbelopp är avhängigt av om personer överklagar eller hur aktiv man är att framföra individuella skäl. I inkomstförfrågan, som är grunden för avgiftsberäkning, ska tydligt framgå vad som är generella nivåer för alla samt hur förbehållsbeloppet kan beräknas utifrån individuella bedömningar. Vid införandet av maxtaxa inom dåvarande Handikappomsorgen beslutade KF 12 september 2002 (§ 144) att ”minimibeloppet för personer under 65 år skulle vara upp till 10 % högre än vad som föreskrivs i lagen. En individuell prövning ska alltid göras”. Efter förändringen av nämndernas reglementen har även förvaltningen för Vård och Omsorg brukare under 65, varför båda förvaltningar bör ha samma förbehållsbelopp och beräkningsgrunder vid individuella bedömningar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-09-01 Annamari Hassel Lillemor Berglund Verksamhetschef Förvaltningschef TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-10-30 Diarienummer KS/2015:422 Förändring av förbehållsbeloppet vid avgiftsberäkning för personer under 65 år vid nämnden för Funktionsstöd Förslag till beslut kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Vid avgiftsberäkning för insatser för personer under 65 år höjs förbehållsbeloppet generellt med 10 procent. Nämnden för Funktionsstöd får i särskilda fall göra individuella bedömningar av förbehållsbeloppets storlek vid avgiftsberäkningen. Sammanfattning Nämnden för Funktionsstöd tar i sin avgiftsberäkning hänsyn till hur stort belopp en person som betalar avgift, får kvar att leva på. Detta regleras av hur stort förbehållsbeloppet är. Nämnden vill ha en generell höjning av förbehållsbeloppet med 10 procent för personer under 65 år. Det finns en hänvisning till en dom i förvaltningsrätten från 2015 som gäller yngre funktionshindrade. I vissa fall kan individuella beräkningar behöva göras, exempelvis om personer har hemmavarande barn/underhållsskyldighet. Ytterligare exempel är när personer har andra stadigvarande utgifter, som avgift till god man/förvaltare. Detta beslut är en justering av fullmäktiges beslut från 2002 § 144 där det beslutades följande: ”Kommunfullmäktige fastställer miniminivån för personer under 65 år till att vara upp till 10 % högre än vad som föreskrivs i lagen. En individuell prövning skall alltid göras” Justeringen innebär att ta bort kravet om individuell prövning. Förvaltningsrättens dom Förvaltningsrätten avgjorde i dom 20 juli 2015 en överklagan avseende beräkning av avgiftsutrymme vid avgift för boendestöd. Förvaltningsrätten upphävde de överklagade besluten och hänvisade ärendet åter till nämnden för ny handläggning. Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson 0300-83 42 27 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Avseende minimibeloppet konstaterar rätten att kommunen ska höja minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte oväsentligt högre belopp än det som fram går i 7 § 8 kap socialtjänstlagen. Förbehållsbeloppen 2015 är 5 023 kr för ensamstående, 4 245 kr för makar/sammanboende. Rätten hänvisar till den statliga Avgiftsutredningen (SOU 1995:35), där regeringen bedömde att yngre funktionshindrades minimibelopp bör beräknas till en nivå som överstiger äldres med upp till 10 procent. Förvaltningsrätten konstaterar också att en person med hemmavarande barn bör ha ett högre förbehållsbelopp för barnets dagliga livsföring. Kontakt har tagits med ett antal kommuner. Majoriteten har förhöjt förbehållsbelopp med 10 procent för personer under 65 år samt förhöjt enligt Konsumentverkets beräkningar vid hemmavarande barn/underhållsskyldighet för barn. Ett likalydande förslag om förändring av förbehållsbeloppet finns även för nämnden för Vård & Omsorg. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-10-30 Beslutet skickas till Nämnden för Funktionsstöd Gunilla Josefsson Ekonomichef TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Funktionsstöd 1 (2) Datum Avgiftsberäkning inom förvaltningen för Funktionsstöd, förändring av förbehållsbelopp 2015-09-18 Förslag till beslut Nämnden för Funktionsstöd beslutar föreslå kommunfullmäktige att från och med 1 januari 2016 generellt höja förbehållsbeloppet för personer under 65 år med 10 % utan individuell prövning, samt ytterligare höjning av förbehållsbeloppet för personer med hemmavarande barn/underhållsskyldighet för barn med beräkning enligt riksnormen för försörjningsstöd. Därutöver bör individuella beräkningar kunna göras om en person har stadigvarande utgifter på grund av funktionshinder, till exempel avgift för god man/förvaltare. Förslag om förändringav förbehållsbeloppet är gemensamt med Förvaltningen för Vård och Omsorg, som kommer att lämna likalydande skrivelse till kommunfullmäktige. Beskrivning av ärendet Förvaltningsrätten avgjorde i dom 20 juli 2015 en överklagan avseende beräkning av avgiftsutrymme vid avgift för boendestöd. Förvaltningsrätten upphävde de överklagade besluten och hänvisade ärendet åter till nämnden för ny handläggning. KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Avseende minimibeloppet konstaterar rätten att kommunen ska höja minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte oväsentligt högre belopp än det som fram går i 7 § 8 kap socialtjänstlagen. Förbehållsbeloppen 2015 är 5 023 kr för ensamstående, 4 245 kr Funktionsstöd Anita Zetterman Direkt 0300-83 52 71 [email protected] Kungsbacka kommun Box 10409 434 24 Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 49 10 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) för makar/sammanboende. Rätten hänvisar till den statliga Avgiftsutredningen (SOU 1995:35), där regeringen bedömde att yngre funktionshindrades minimibelopp bör beräknas till en nivå som överstiger äldres med upp till 10%. Förvaltningsrätten konstaterar också att en person med hemmavarande barn bör ha ett högre förbehållsbelopp för barnets dagliga livsföring. Kontakt har tagits med ett antal kommuner. Majoriteten har förhöjt förbehållsbelopp med 10% för personer under 65 år samt förhöjt enligt Konsumentverkets beräkningar vid hemmavarande barn/underhållsskyldighet för barn. Bedömning En dom i förvaltningsrätten är inte prejudicerande, annat än för den person som får sitt ärende avgjort i rätten, men ur ett kommunperspektiv kan det inte anses skäligt att nivå på förbehållsbelopp är avhängigt av om personer överklagar eller hur aktiv man är att framföra individuella skäl. I inkomstförfrågan, som är grunden för avgiftsberäkning, ska tydligt framgå vad som är generella nivåer för alla samt hur förbehållsbeloppet kan beräknas utifrån individuella bedömningar. Vid införandet av maxtaxa inom dåvarande Handikappomsorgen beslutade KF 12 september 2002 (§ 144) att ”minimibeloppet för personer under 65 år skulle vara upp till 10% högre än vad som föreskrivs i lagen. En individuell prövning ska alltid göras”. Efter förändringen av nämndernas reglementen har även förvaltningen för Vård och Omsorg brukare under 65, varför båda förvaltningar bör ha samma förbehållsbelopp och beräkningsgrunder vid individuella bedömningar. Eva Apelvi förvaltningschef Anita Zetterman verksamhetschef KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Funktionsstöd PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2015-10-15 § 75 Avgiftsberäkning inom förvaltningen för Funktionsstöd, förändring av förbehållsbelopp FS/2015:93 1.2.1 Beslut Nämnden för Funktionsstöd beslutar föreslå kommunfullmäktige att från och med 1 januari 2016 generellt höja förbehållsbeloppet för personer under 65 år med 10 % utan individuell prövning, samt ytterligare höjning av förbehållsbeloppet för personer med hemmavarande barn/underhållsskyldighet för barn med beräkning enligt riksnormen för försörjningsstöd. Därutöver bör individuella beräkningar kunna göras om en person har stadigvarande utgifter på grund av funktionshinder, till exempel avgift för god man/förvaltare. Förslag om förändringav förbehållsbeloppet är gemensamt med Förvaltningen för Vård och Omsorg, som kommer att lämna likalydande skrivelse till kommunfullmäktige. Beskrivning av ärendet Förvaltningsrätten avgjorde i dom 20 juli 2015 en överklagan avseende beräkning av avgiftsutrymme vid avgift för boendestöd. Förvaltningsrätten upphävde de överklagade besluten och hänvisade ärendet åter till nämnden för ny handläggning. Avseende minimibeloppet konstaterar rätten att kommunen ska höja minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte oväsentligt högre belopp än det som fram går i 7 § 8 kap socialtjänstlagen. Förbehållsbeloppen 2015 är 5 023 kronor för ensamstående, 4 245 kronor för makar/sammanboende. Rätten hänvisar till den statliga Avgiftsutredningen (SOU 1995:35), där regeringen bedömde att yngre funktionshindrades minimibelopp bör beräknas till en nivå som överstiger äldres med upp till 10 %. Förvaltningsrätten konstaterar också att en person med hemmavarande barn bör ha ett högre förbehållsbelopp för barnets dagliga livsföring. Kontakt har tagits med ett antal kommuner. Majoriteten har förhöjt förbehållsbelopp med 10 % för personer under 65 år samt förhöjt enligt Expedierat/bestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Funktionsstöd PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2015-10-15 Konsumentverkets beräkningar vid hemmavarande barn/underhållsskyldighet för barn. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2015-09-18 Beslutet skickas till KF Expedierat/bestyrkt TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-10-19 Diarienummer KS/2015:372 Taxa för brandskyddskontroll 2016-2019 Förslag till beslut Under förutsättning av likalydande beslut i Räddningstjänstförbundets medlemskommuner; Med stöd av 3 kap 6 § Lag (2003:778) om skydd mot olyckor antas taxa för brandskyddskontroll i enlighet med taxa för brandskyddskontroll. Räddningstjänstförbundet Storgöteborg ska för varje avgiftsår justera taxan enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Vid justeringen ska det PKV som publiceras vid SKL:s skatteprognos i oktober månad året innan ny taxa fastställs tillämpas. Justeringen ska göras med det index som gäller för det avgiftsår som justeringen avser. Taxan gäller för åren 2016 till och med 2019 med den justering som sker enligt punkt 2. Sammanfattning Räddningstjänstförbundet Storgöteborg(RSG) har till och med år 2013 fattat beslut om de taxor som gäller i förbundets verksamhet. I ett prejudicerande beslut från Högsta Förvaltningsdomstolen den 12 december 2013 slår domstolen fast att beslut, när det gäller taxor i en verksamhet som grundar sig på bemyndigande till en kommun i lag eller förordning, inte kan delegeras från kommun till kommunalförbund. Detta har medfört att RSG:s medlemskommuner numer måste fatta beslut om de taxor som RSG ska tillämpa i sin verksamhet. För att på ett likställt sätt kunna ta ut avgifter för hela räddningstjänstförbundet är det av yttersta vikt att samtliga medlemskommuner var för sig fattar likalydande beslut. En översyn av taxan för brandskyddskontroll har gjorts inför att RSG från och med den 1 januari 2016 kommer utföra brandskyddskontroll i egen regi. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-10-19 Taxa för brandskyddkontroll Räddningstjänstförbundets förbundsstyrelse 2015-09-03 § 51 Beslutet skickas till Kommunstyrelsens förvaltning 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Räddningstjänstförbundet Storgöteborg Lars Berggren Säkerhetsstrateg RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 7 (13) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SammantrMesdatum 2015-09-03 Förbundsstyrelsen Fs §51 Dn r A0406/15 Taxa för brandskyddskontroll Expedieras till: Göteborg Stad Mölndals stad Kungsbacka kommun Härryda kommun Partilie kommun Lerums kommun HANDLING Förbundsdirektörens tjänsteutlåtande daterat den 13 augusti 2015. ÄRENDET Räddningstjänstförbundet storgöte borg (nedan RSG) har till och med år 2013 fattat beslut om de taxor som gäller i förbundets verksamhet. l ett prejudicerande beslut från Högsta Förvaltningsdomstolen den 12 december 2013 slår domstolen fast att beslut, när det gäller taxor i en verksamhet som grundar sig på bemyndigande till en kommun i lag eller förordning, inte kan delegeras från kommun till kommunalförbund. Detta har medfört att RSG:s medlemskommuner numer måste fatta beslut om de taxor som RSG ska tillämpa i sin verksamhet. För att på ett likställt sätt kunna ta ut avgifter för hela räddningstjänstförbundet är det av yttersta vikt att samtliga medlemskommuner var för sig fattar likalydande beslut. En översyn av taxan för brandskyddskontroll har gjorts inför att RSG från och med den 1 januari 2016 kommer utföra brandskyddskontroll i egen regi. Nu gällande brandskyddskontrolltaxa är av historiska skäl konstruerad så att priset man betalar för objekt i småhus blir olika beroende på vilken medlemskommun man bor i. Förändringarna i den nya taxan innebär att taxan blir enhetlig för hela RSG:s förbundsområde. Den nya taxan innebär inte en högre kostnad för det betalande kollektivet som helhet men enhetliggörandet av nivåerna innebär att kostanden för småhus blir högre i tre medlemskommuner och lägre i övriga tre. FÖRBUNDSSTYRELSENS BESLUT Förbundsstyrelsen beslutar att med "fast landföbindelse" avses att färjetrafik med allmänna kommunikationsmedel finns året runt. Förbundsstyrelsen överlämnar till medlemskommunernas kommunstyrelser och kommunfullmäktige besluta: 1. Med stöd av 3 kap 6 § Lag (2003:778) om skydd mot olyckor antas taxa för brandskyddskontroll i enlighet med tjänsteutlåtandets bilaga. 2. Räddningstjänstförbundet storgöte borg ska för varje avgiftsår justera taxan enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Vid justeringen ska det PKV som publiceras vid SKL:s skatteprognos i oktober månad året innan ny taxa fastställs tillämpas. Justeringen ska göras med det index som gäller för det avgiftsår som justeringen avser. 3. Taxan gäller för åren 2016 tom 2019 med den justering som sker enligt punkt 2. Taxa för brandskyddskontroll Tillämpningsområde: Medlemskommunerna i Räddningstjänstförbundet Storgöteborg (Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerum) För utförande av föreskriven brandskyddskontroll enligt 3 kap. 4 § lag om skydd mot olyckor (2003:778) utgår ersättning enligt denna taxa. 1 1.1 1.2 1.3 Objekt i småhus Grundavgift Inställelse för utförande av brandskyddskontroll. 215 Kontroll av eldstad med tillhörande rökkanal 643 Kontroll av ytterligare eldstad ansluten till rökkanal i samma skorsten som i 1.2. 1.4 Kronor 286 Tilläggsavgift För kontroll genom temperaturmätning, tryckmätning, röktrycksprovning eller läckagemätning uttas ersättning för mertiden med pris som anges i 4.3. 1.5 Tilläggsavgift Tilläggsavgift gäller för fastighet utan fast landförbindelse oavsett objekt. 2 2.1 97 Övriga objekt Kontrollavgift Kontrollavgift utgår med pris (timersättning) som anges i 4.3. 3 Avgift för efterkontroll För separat utförd efterkontroll av förelagd brandskyddsåtgärd utgår ersättning med pris (timersättning) som anges i 4.3 samt transportersättning. 4 Särskilda bestämmelser 4.1 Då kontrollen inte kunnat utföras enligt ordinarie avisering och särskilda skäl för detta inte förelegat, utgår ersättning för såväl den ordinarie inställelsen som för den extra inställelsen. För den ordinarie inställelsen (då kontrollen inte kunnat utföras) utgår ersättning för småhus med Grundavgift enligt 1.1 eller för övriga objekt enligt 2.1 med timersättning för faktiskt nedlagd tid (restid och administration) som beräknas enligt 4.3. För den extra inställelsen utgår ersättning för småhus med Grundavgift enligt 1.1 och Kontrollavgift enligt 1.2 eller för övriga objekt Kontrollavgift enligt 2.1. 4.2 För kontroll utförd utom ordinarie arbetstid orsakat av att objektet inte är tillgängligt under ordinarie arbetstid, utgår ersättning med pris som anges i 4.3. samt tillägg motsvarande de merkostnader som arbetet föranleder. 4.3 Timersättning Timersättning utgår per person. En påbörjad kvartstimme räknas som en hel kvartstimme. 685 Vid beräkning av arbetstidens längd enligt 4.2. och 4.3 inräknas förflyttningstiden till och från arbetsplatsen. 4.4 I angivna ersättningar ingår kostnaden för teknisk utrustning och förbrukningsmateriel samt för protokollering av brandskyddskontrollen. 5. Indexreglering av taxan Ersättning för brandskyddskontroll enligt denna taxa revideras årligen med prisindex för kommunal verksamhet. TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-10-06 Diarienummer KS/2015:373 Sotningsfrister inom Räddningstjänstförbundet Storgöteborg Förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar under förutsättning att samtliga kommuner i Räddningstjänstförbundet Storgöteborg fattar likalydande beslut: Förslaget, daterat 2015-09-03, till sotningsfrister antas att gälla från och med den 1 januari 2016. Sammanfattning Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) ansvarar enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778), LSO, för sotning, rengöring och brandskyddskontroll. Enligt 3 kap 1 § förordningen om skydd mot olyckor (2003:789) ska en kommun meddela föreskrifter om hur ofta rengöring (sotning) ska ske. Förordningen ger kommunerna möjlighet att lokalt bestämma fristerna. För att underlätta kommunernas ställningstagande har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utarbetat allmänna råd. I MSB:s allmänna råd (MSBFS 2014:6) finns det rekommendationer hur ofta sotning bör ske. Dessa är baserade på vilken årsmedeltemperatur man har för orten. Denna medeltemperatur står i förhållande till användningsgraden av eldstad (ex värmepanna) och det därpå följande underhållsbehovet. Detta underhållsbehov, sotningen eller rengöringen, är en brandförebyggande åtgärd. Vid utarbetande av förslag till sotningsfrister för Räddningstjänstförbundets sex medlemskommuner har RSG inte funnit någon anledning till att avvika från MSB:s allmänna råd. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-10-06 Beslutet skickas till Räddningstjänsten Storgöteborg Kommunstyrelsens förvaltning Kristin Löfgren 0300-834233 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Lars Berggren Säkerhetsstrateg RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG 6 (13) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantradesdatum 2015-09-03 Förbundsstyrelsen Fs §50 Dn r A0405/15 sotningsfrister inom Räddningstjänstförbundet Storgöteborg Expedieras till : Göteborg Stad Mölndals stad Kungsbacka kommun Härryda kommun Partilie kommun Lerums kommun HANDLING Förbundsdirektörens tjänsteutlåtande daterat den 10 augusti 2015. ÄRENDET Bakgrund Räddningstjänstförbundet Storgöteborg (nedan RSG) har tidigare fattat beslut om de föreskrifter som gäller för RSG:s verksamhet. l ett prejudicerande beslut från Högsta Förvaltningsdomstolen den 12 december 2013 prövar domstolen delegering av normgivningsmakt avseende föreskriftsrätt och slår fast att en sådan delegation inte kan ske från en kommun till ett kommunalförbund. Detta innebär att beslut avseende föreskrifter för verksamhet som grundar sig på bemyndigande till en kommun i lag eller förordning, inte kan delegeras från kommun till kommunalförbund. Detta medför att RSG:s medlemskommuner måste fatta beslut om och föreskriva de sotningsfrister som RSG ska tillämpa i sin verksamhet. För att samma frister ska gälla för hela räddningstjänstförbundet är det viktigt att samtliga medlemskommuner var för sig fattar likalydande beslut. Ärendet RSG ansvarar enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778), lSO, för sotning, rengöring och brandskyddskontrolL Enligt 3 kap l §förordningen om skydd mot olyckor (2003:789} ska en kommun meddela föreskrifter om hur ofta rengöring (sotning} ska ske. Förordningen ger kommunerna möjlighet att lokalt bestämma fristerna. För att underlätta kommunernas ställningstagande har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB} utarbetat allmänna råd. l MSB:s allmänna råd (MSBFS 2014:6} finns det rekommendationer hur ofta sotning bör ske. Dessa är baserade på vilken årsmedeltemperatur man har för orten . Denna medeltemperatur står i förhållande till användningsgraden av eldstad (ex värmepanna} och det därpå följande underhållsbehovet Detta underhållsbehov, sotningen eller rengöringen, är en brandförebyggande åtgärd. Vid utarbetande av förslag till sotningsfrister för Räddningstjänstförbundets sex medlemskommuner har RSG inte funnit någon anledning till att avvika från MSB:s allmänna råd utan följer rekommendationerna. FÖRBUNDSSTYRElSENS BESlUT Förbundsstyrelsen överlämnar till medlemskommunernas kommunstyrelser och kommunfullmäktige att besluta: Förslaget till sotningsfrister antas att gälla från och med den l januari 2016. 1 (2) Diarienummer: A0405/15 SOTNINGSFRISTER inom räddningstjänstförbundet Storgöteborg Värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor Fasta bränslen Frist för sotning 1 ggr/3 år 3 ggr/år 2 ggr/år 1 ggr/år Beskrivning Om pannan ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig övervakning av en kvalificerad driftsledare, oavsett vilket bränsleslag som används. Avser konventionella pannor. Avser pannor med keramisk inklädnad i förbränningskammaren eller motsvarande konstruktion för effektiv förbränning av bränslet och där pannan är ansluten till ackumulatortank eller motsvarande anordning. Avser pannor där eldning sker med träpellets eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och där eldningsapparaten är speciellt konstruerad för effektiv förbränning av bränslet. Flytande bränslen Frist för sotning Beskrivning Avser pannor där eldning sker med tung eldningsolja eller annat från 3 ggr/år sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från 1 ggr/år sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannans märkeffekt överstiger 60 kW. Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat från 1 ggr/2 år sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och pannans märkeffekt uppgår till högst 60 kW. Köksspisar, ugnar och andra jämförbara förbränningsanordningar Om eldning sker i större omfattning än för enskilt hushålls behov Frist för sotning Beskrivning Avser eldstäder där eldning sker med fasta bränslen, tung eldningsolja 6 ggr/år eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. Avser eldstäder där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från 1 ggr/år sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle. Om eldning sker för ett enskilt hushålls behov kan sotningsfrister för lokaleldstäder tillämpas. Avtalsnummer: 0521/14UH-2014-32-DO1 Avtalsbilaga 2 Sotningsfrister 2 (2) Lokaleldstäder t.ex. braskamin, öppen spis, kakelugn Frist för sotning 1 ggr/år 1 ggr/4 år 1 ggr/4 år Beskrivning Huvudregeln är att lokaleldstäder ska sotas varje år. Avser eldstäder som inte används i någon nämnvärd omfattning, dvs trivseleldning. Med trivseleldning avses eldning någon gång (en) per vecka eller en maximal ungefärlig årlig förbrukning på ca en kubikmeter ved. Vid bedömningen av om denna längre frist ska tillämpas kan även hänsyn behöva tas till omständigheter i det enskilda fallet, exempelvis risksituationen. Eldstaden finns i ett fritidshus. RENGÖRING Imkanaler i restauranger eller andra större kök Frist för sotning 3 ggr/år 1 ggr/år Beskrivning Vid matlagning Imkanaler i kök som endast används för uppvärmning av mat eller liknande verksamhet ex frånluftskanal från pizzaugnar. Övrigt: • Undantag gäller för värmepannor, köksspisar, andra jämförbara förbränningsanordningar, eldstäder och imkanaler. Har ett kök eller motsvarande utrymme inte använts för matlagning eller eldning inte skett efter senaste rengöring(sotning) behöver ny rengöring inte göras. Vid bestämmande av nästa rengöringstillfälle ska rengöring anses gjord enligt gällande frister. • Ägare/brukare av anläggning ska till Räddningstjänsten Storgöteborg anmäla: - byte av förbränningsannordning - byte av bränsleslag - ändrad eldningsfrekvens • Tätare sotningsfrist kan tillämpas i enskilda fall när det är betingat av brandskyddsmässiga skäl. Beslut fattas av Räddningstjänstförbundet Storgöteborg. • När en anläggning tagits i drift kan den första sotningen, av planeringsmässiga skäl, behöva göras tidigare än den dag då fristen löper ut. TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-10-30 Diarienummer KS/2015:425 Justering av textdelen i taxa för Vatten och avlopp Förslag till beslut kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Revideringar i taxa för Kungsbacka kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning (VA-taxan) daterad 2015-09-29 godkänns att gälla från och med 2016-01-01 Sammanfattning Taxan för Kungsbacka kommuns allmänna vatten och avloppstaxa (VA-taxan) består av två delar. Den ena är textdelen som revideras vid förändrad lagstiftning, vilket detta ärende gäller. Den andra delen är avgifternas storlek, vilket beslutas varje år. Kungsbacka kommuns VA-taxas textdel antogs 1988 och reviderades 1992. Föreliggande revidering är nödvändig för att taxan i större utsträckning ska stämma överens med Lag om allmänna vattentjänster som trädde i kraft 1 januari 2007. En helt ny VAtaxekonstruktion måste på sikt tas fram. Revideringen säkerställer främst Tekniks förutsättningar att kunna debitera anläggningsavgift för dagvatten enligt gällande lagstiftning. Detta regleras i paragraf 4. Paragrafhänvisningar i hela textdelen har uppdaterats enligt Lag om allmänna vattentjänster. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-10-30 Förslag till reviderad taxa för Kungsbacka kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning daterad 2015-09-29 Beslutet skickas till Nämnden för Teknik Service-ekonomi Gunilla Josefsson Ekonomichef Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson 0300-83 42 27 [email protected] 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2015-10-14 § 97 Revidering av textdel VA Taxa för Kungsbacka kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning TE/2015:861 8.2 Beslut Nämnden för Teknik beslutar att godkänna revideringar av VA-taxans textdel enligt tjänsteskrivelse daterad 2015-09-29 och skickas till kommunfullmäktige för fastställande. Sammanfattning VA-taxan består av två delar. Den ena är textdelen som revideras vid förändrad lagstiftning, vilket detta ärende gäller. Den andra delen är avgifternas storlek, vilket beslutas varje år. Kungsbacka kommuns VA-taxas textdel antogs 1988 och reviderades 1992. Föreliggande revidering är nödvändig för att taxan i större utsträckning ska stämma överens med Lag om allmänna vattentjänster som trädde i kraft 1 januari 2007. En helt ny VA-taxekonstruktion måste på sikt tas fram. Revideringen säkerställer främst Tekniks förutsättningar att kunna debitera anläggningsavgift för dagvatten enligt gällande lagstiftning. Detta regleras i paragraf 4. Paragrafhänvisningar i hela textdelen har uppdaterats enligt Lag om allmänna vattentjänster. Underlag till beslut Bilaga 1. Förslag till reviderad taxa. Ändringar markerade med grönt. Bilaga 2. Gällande taxa, reviderad 1992. Beslutet skickas till Expedierat/bestyrkt KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2015-10-14 TE Stab, Kommunstyrelsen Expedierat/bestyrkt 2015-09-29 Taxa för Kungsbacka kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 1988 § 106 Ändrad i textdelen enligt KF den 20 februari 1992 § 24 och § 26. Ändrad i textdelen enligt KF den X X 2015 § X och § X m.m. §1 För att täcka nödvändiga kostnader för Kungsbacka kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning skall ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 5 §§ lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet Dg är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om för-utsättningarna i 27 § i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. I det följande avses med ”Kungsbacka kommun” Förvaltningen för Teknik. §2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Vid avgiftsberäkningar tillämpas avrundningsreglerna i Svensk Standard SS 01 41 41. På samtliga avgifter ingår lagstadgad mervärdesskatt enligt vid avgiftstillfället gällande regler. §3 Fastigheterna indelas i bebyggd bostadsfastighet, bebyggd annan fastighet och obebyggd fastighet. Bebyggd bostadsfastighet är fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat byggnadslov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bebyggd bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat byggnadslov avses att bebyggas för kontor-, förvaltnings-, affärs-, hotell-, hantverks- eller industriändamål. 2015-09-29 Bebyggd annan fastighet är fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat byggnadslov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt tredje stycket jämställs med bebyggd bostadsfastighet. §4 4.1 Avgift tas ut för nedan angivna ändamål: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet Ja Nej* Dg, dagvattenavlopp från allmän platsmark Nej Ja 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 § första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 § i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. *Tills vidare tas inte ut brukningsavgift för Df och Dg. I ANLÄGGNINGSAVGIFTER §5 Mom 1 För bebyggd bostadsfastighet och därmed enligt § 3 jämställd fastighet skall vid avgiftsskyldighet för samtliga i § 4 mom 1 angivna ändamål erläggas anläggningsavgift med: 2015-09-29 a) en servisavgift per fastighet avseende: servisledning för vattenförsörjning servisledning för avlopp särskild servisledning för dag- och dränvattenavlopp från fastighet om om om 21 502 kr 21 502 kr 21 502 kr b) en avgift per fastighet om 92 740 kr c) en avgift per m2 tomtyta om 35:75 kr d) en avgift per lägenhet om 30 175 kr Servisavgift enligt a) avseende särskild servisledning för dag- och dränvattenavlopp från fastighet tas inte ut om dag- och dränvattnet från fastigheten huvudsakligen avbördas till fastighetens egen, av Kungsbacka kommun godkänd, LOD-anläggning e d. Mom 2 Servisavgift enligt mom 1a förutsätter att servisledning av Kungsbacka kommun utförts fram till förbindelsepunkt för fastighet i samband med utförande av ledning i gata, väg e d. I andra fall påförs fastighetsägaren för täckning av den merkostnad för servisens utförande, som uppkom-mer till följd av att den utförts senare på grund av fastighetsägarens önskemål eller åtgärd eller nybildning av fastighet, utöver servisavgiften ett belopp motsvarande 50 % denna avgift. Be-loppet avrundas till närmaste tiotal kronor. Är förbindelsepunkten för ett visst ändamål gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas servisavgiften enligt mom 1a avseende det ifrågavarande ändamålet lika mellan fastigheterna. Beloppen avrundas till närmaste tiotal kronor. Mom 3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som Kungsbacka kommun godkänner. För bostadsfastighet tas inte ut tomtyteavgift enligt mom 1c för den delen av fastighetens tomtyta som överstiger 4000 m2 per avgiftspliktig lägenhet eller ekvivalent lägenhet på fastigheten. Beträffande definition av lägenhet hänvisas till mom 4. I fråga om en genom fastighetsbildningsåtgärd tillkommande fastighet tas inte ut tomtyteavgift enligt mom 1c avseende sådant va-ändamål för vilket ursprungsfastigheten hade förvärvat brukningsrätt. Mom 4 Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka byggnadslov beviljats, eller eljest efter ritning eller uppmätning som Kungsbacka kommun godkänner. Med bostadslägenhet avses sådan samling rum och andra utrymmen inom en eller flera byggnader som tillsammans bildar en bostadsenhet. Bostadslägenheten skall bestå av minst 1 rum och kök eller 1 ½ rum och kokvrå i enlighet med definitioner i Svensk Byggnorm. 2015-09-29 I fråga om fastighet som enligt § 3 är jämställd med bebyggd bostadsfastighet och sådana utrymmen i bebyggd bostadsfastighet som används såsom affär, kontor, verkstad, samlingslokal e d räknas - utöver bostadslägenheterna - även varje påbörjat 200-tal m2 bruttoarea (BTA) enligt Svensk Standard SS 02 10 50 som en lägenhet (ekvivalent lägenhet). Vid beräkning av antalet ekvivalenta lägenheter för fastighet som enligt § 3 är jämställd med bebyggd bostadsfastighet reduceras dock bruttoarean för lager- och förrådslokaler med 50 %. Mom 5 Sker om- eller tillbyggnad eller uppförs ytterligare byggnad på fastighet eller ökas fastighetens tomtyta, skall erläggas tilläggsavgift enligt mom 1c för tillkommande tomtyta och enligt mom 1d för tillkommande lägenhet. Vid en ny bebyggelse på redan befintlig (ej nybildad) förut bebyggd fastighet, för vilken den allmänna va-anläggningen nyttjats för nybebyggelsen, skall inte erläggas avgift för nybyggnad som till omfattningen motsvarar den genom nybyggnaden ersatta förutvarande bebyggelsen, utan endast tilläggsavgift för tillkommande lägenhet samt i förekommande fall för tillkommande tomtyta. Vid beräkning av tilläggsavgift för tillkommande tomtyta skall iakttas begränsningsregeln i mom 3. §6 Mom 1 För bebyggd annan fastighet skall vid avgiftsskyldighet för samtliga i § 4 mom 1 angivna ändamål erläggas anläggningsavgift med: a) en servisavgift per fastighet avseende: servisledning för vattenförsörjning servisledning för avlopp särskild servisledning för dag- och dränvattenavlopp från fastighet om om om 21 502 kr 21 502 kr 21 502 kr b) en avgift per fastighet om 140 952 kr c) en avgift per m2 tomtyta om 35:75 kr Servisavgift enligt a) avseende särskild servisledning för dag- och dränvattenavlopp från fastighet tas inte ut om dag- och dränvattnet från fastigheten huvudsakligen avbördas till fastighetens egen, Kungsbacka kommun godkänd, LOD-anläggning e d. Mom 2 Servisavgift enligt mom 1a förutsätter att servisledning av Kungsbacka kommun utförts fram till förbindelsepunkt för fastighet i samband med utförande av ledning i gata, väg e d. I andra fall påförs fastighetsägaren för täckning av den merkostnad för servisens utförande, som upp-kommer till följd av att den utförts senare på grund av fastighetsägarens önskemål eller åtgärd eller nybildning av fastighet, utöver servisavgiften ett belopp motsvarande 50 % denna avgift. Beloppet avrundas till närmaste tiotal kronor. 2015-09-29 Är förbindelsepunkten för ett visst ändamål gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas servisavgiften enligt mom 1a avseende det ifrågavarande ändamålet lika mellan fastigheterna. Beloppen avrundas till närmaste tiotal kronor. Mom 3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som Kungsbacka kommun godkänner. I fråga om en genom fastighetsbildningsåtgärd tillkommande fastighet tas inte ut tomtyteavgift enligt mom 1c avseende sådant va-ändamål för vilket ursprungsfastigheten hade förvärvat brukningsrätt. Mom 4 Kungsbacka kommun äger medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för sådan del av fastighets areal som tills vidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Mom 5 Ökas fastighets tomtyta, skall erläggas tilläggsavgift enligt mom 1c för tillkommande tomtyta. §7 Mom 1 För obebyggd fastighet, som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, skall erläggas avgifter enligt § 5 mom 1a, 1b och 1c resp § 6 mom 1a, 1b och 1c. Avgift enligt § 6 mom 1c tas härvid ut för 60 % av fastighetens avgiftspliktiga tomtyta. Mom 2 Bebyggs obebyggd fastighet, skall avgift enligt § 5 mom 1d resp § 6 mom 1c erläggas. Avgift enligt § 6 mom 1c tas härvid ut endast för avgiftspliktig tomtyta utöver den för vilken avgift enligt mom 1 tidigare erlagts. Vidare skall i förekommande fall erläggas ersättning enligt § 5 mom 2 första stycket resp § 6 mom 2 första stycket. §8 Mom 1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för ett eller två av ändamålen V, S och Dg, reduceras den enligt § 5 mom 1 resp § 6 mom 1 beräknade avgiften med procentsats som anges i nedanstående tabell. Reduktion Avgift vid avgiftsuttag för två av ändamålen V, S, Df vid avgiftsuttag för ett av ändamålen V, S, Df a) Servisavgift Avgift tas ut endast för faktiskt framdragen servisledning 2015-09-29 b) Avgift per fastighet c) Avgift per m2 tomtyta d) Avgift per lägenhet —15 % 40 % Mom 2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket sådan skyldighet inte tidigare förelegat, skall erläggas tilläggsavgift motsvarande procentuell reduktion enligt mom 1 samt avgift för tillkommande servisledning. Tilläggsavgiften skall beräknas enligt den anläggnings-taxa som gäller vid tidpunkten för avgiftsskyldighetens inträde för det ifrågavarande ända-målet. I förekommande fall skall även erläggas ersättning enligt § 5 mom 2 första stycket resp § 6 mom 2 första stycket. §9 Avgifter enligt §§ 5–6 är baserade på Entreprenadindex 2011, 50% 311 Jordarbeten (indextalen för 2015-01: 104,0,0) och 50% 322 Läggning av PVC-rör (indextalen för 201501: 105,6). När Entreprenadindex ändras, får kommunstyrelsen reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen. § 10 Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna anläggningsavgift enligt §§ 5--8 eller tillläggsavgift enligt § 5 mom 5 och § 6 mom 5 enligt ovan angivna grunder eller är, på grund av bebyggelsens lokalisering, terräng- eller markförhållandena eller andra omständigheter, kostnad-en för att bereda fastigheten möjlighet att bruka anläggningen avsevärt högre eller lägre än för fastigheter inom verksamhetsområdet i allmänhet, äger kommunstyrelsen enligt 28 § Lag om allmänna vattentjänster (2016:412) träffa avtal om anläggningsavgiftens storlek. Erfordras för den allmänna anläggningen särskilda anordningar vid anslutning av fastighet (t ex pumpanläggningar) eller djupare för-läggning av va-ledningar, äger kommunstyrelsen således enligt ovan angivet lagrum träffa avtal om ersättning utöver ovan angivna anläggningsavgifter. Vid ingående av avtal som föregående stycke sägs skall iakttas de principer om kostnadstäckning och kostnadsfördelning som ligger till grund för denna anläggningstaxa. § 11 Sedan avgiftsskyldighet inträtt enligt § 4 mom 2, skall anläggningsavgift enligt §§ 5--10 och tilläggsavgift enligt § 5 mom 5 resp § 6 mom 5 betalas inom tid som anges i räkning. Uppgår anläggningsavgiften till belopp, som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, skall om fastighetens ägare begär det samt godtagbar säkerhet ställs, avgiften fördelas på årliga inbetalningar under viss tid, högst tio år. Ränta skall erläggas enligt § 5 räntelagen (SFS 1975:635) på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas enligt tredje stycket. 2015-09-29 Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta enligt § 6 räntelagen från den dag betalning skulle ha skett. Avgiftsskyldighet enligt § 5 mom 5, § 6 mom 5 eller § 7 mom 2 föreligger, då byggnadslov för däri avsett ändrat förhållande meddelats eller sådant ändrat förhållande - t ex ökning av tomtyta - inträtt utan att byggnadslov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till Kungsbacka kommun när det ändrade förhållande inträtt. Försummar fastighets-ägaren denna anmälningsplikt, tas ut dröjsmålsränta som i tredje stycket sägs för tiden från och med två månader efter det att avgiftsskyldighet inträtt och fram till dess tilläggsavgiften betalas. § 12 Mom 1 Om efter ansökan och särskilt medgivande av Kungsbacka kommun ledning utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än vad verket funnit erforderligt eller extra servisledning anlagts, skall fastighetsägare, som begärt arbetets utförande, förutom anläggningsavgift och tilläggsavgift enligt §§ 5-10 erlägga ersättning härför inom tid som anges i räkning. Mom 2 Begär fastighetsägare att ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och finner Kungsbacka kommun skäl bifalla ansökan härom, är fastighetsägaren skyldig bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinnes skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del. Mom 3 Finner Kungsbacka kommun påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är verket skyldigt att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinnes skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick. II BRUKNINGSAVGIFTER § 13 Mom 1 I fråga om bebyggd fastighet, för vilken avgiftsskyldighet för vattenförsörjning och spillvattenavlopp föreligger, skall erläggas brukningsavgift med: a) en grundavgift per år och fastighet om 1113 kr b) en avgift per år och lägenhet om 1113 kr om om 7,84 kr 15,68 kr c) en avgift per m3 levererat renvatten för V, vattenförsörjning, S, spillvattenavlopp, 2015-09-29 eller tillsammans 23,51 kr Beträffande definition av lägenhet hänvisas till § 5 mom 4. I fråga om bebyggd annan fastighet räknas även varje påbörjat 200-tal m2 bruttoarea (BTA) enligt Svensk Standard SS 02 10 50 som en lägenhet (ekvivalent lägenhet). Vid beräkning av antalet ekvivalenta lägenheter för bebyggd annan fastighet reduceras bruttoarean för lageroch förrådslokaler med 50 %. Mom 2 Har Kungsbacka kommun bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tills vidare inte skall fastställas genom mätning, bestäms fastighetens vattenförbrukning till 50 m3 per person och år. I fråga om bebyggd fastighet som endast används för sommarboende bestäms dock fastighetens vattenförbrukning till 60 m3 per hushåll och år. Beträffande definition av lägenhet hänvisas till mom 1 och § 5 mom 4. Mom 3 För s k byggvatten skall erläggas brukningsavgift enligt mom 1c V. Om mätning inte sker antas därvid den förbrukade vattenmängden uppgå till 50 m3 per lägenhet. Beträffande definition av lägenhet hänvisas till mom 1 och § 5 mom 4. Mom 4 För extra mätställe (utöver ett per fastighet) erläggs en årlig avgift med belopp motsvarande grundavgift enligt mom 1a. Parallellkopplade mätare räknas som ett mätställe. Mom 5 Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, skall fastighetsägaren för täckning av undersökningskostnaderna erlägga avgift vars storlek framgår av bilaga 1 till denna taxa. Mom 6 För spillvattenmängd, som enligt Kungsbacka kommuns medgivande avleds till dagvattennätet (ej förorenat kylvatten o d), reduceras avgiften enligt mom 1c S med 50 %. Beloppet avrundas till närmaste hela öretal. Mom 7 Vid onormal vattenförbrukning, föranledd av läckage inom fastighets enskilda anlägg-ning, skall för den del av vattenmängden som överstiger normalförbrukningen för fastigheten i fråga, endast erläggas en avgift som motsvarar avgiften enligt mom 1c vatten. Med normalförbrukning förstås då fastighetens, eller jämförbara fastigheters, medelårsförbrukning under föregående treårsperiod. Mom 8 Övriga av Kungsbacka kommun utförda tjänster samt avgifterna för dessa framgår av bilaga 1. § 14 Avleds inte hela renvattenmängden till avloppsnätet eller tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot den levererade renvattenmängden, och är därvid skillnaden mellan renvatten- och spillvattenmängden avsevärd, skall avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall 2015-09-29 bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande renvatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt, varom överenskommelse träffats mellan Kungsbacka kommun och fastighetsägaren, eller eljest efter Kungsbacka kommuns uppskattning. § 15 Mom 1 Föreligger för bebyggd fastighet inte avgiftsskyldighet för V, tas inte ut avgift enligt § 13 mom 1c V och reduceras avgifterna enligt § 13 mom 1a och mom 1b med 20 %. Spillvattenmängden enligt § 13 1c S skall bestämmas enligt i § 13 mom 2 angivna grunder såvida icke Kungsbacka kommun bestämt att mängden skall fastställas genom mätning. Mom 2 Föreligger för bebyggd fastighet inte avgiftsskyldighet för S, tas inte ut avgift enligt § 13 mom 1c S och reduceras avgifterna enligt § 13 mom 1a och mom 1b med 20 %. § 16 Brukningsavgifter enligt §§ 13--15 är baserade på indextalet 312,93(februari 2015) i konsumentprisindex. När detta index ändras, äger kommunstyrelsen reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen, med iakttagande av följande bestämmelser. a) Tillägg eller avdrag på avgiftsbeloppen görs med viss procent. b) Procenttalet erhålls genom att den i antal enheter uttryckta indexförändring som utgör skillnaden mellan det närmast före beslut om avgiftsreglering publicerade indextalet och talet 312,93 omräknas till procent av sistnämnda tal. Erhållet procenttal avrundas till närmaste hela tal. Tillägg eller avdrag avrundas i sin tur beträffande avgift enligt § 13 mom 1a och mom 1b till närmaste hela krontal samt beträffande avgift enligt § 13 mom 1c till närmaste hela öretal. c) Sålunda beslutad avgiftsändring tillämpas från och med debiteringsperioden efter den dag som kommunstyrelsen angett i beslutet. För de avgifter enligt § 13 mom 1c, mom 3 och mom 6 samt § 14, som är baserade på uppmätning hos abonnent, tillämpas dock avgiftsändringen endast i fråga om den renvattenmängd som förbrukas och den spillvattenmängd som släpps ut efter den i kommunstyrelsens bena dagen. § 17 Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna brukningsavgift enligt de i §§ 13--15 angivna grunderna eller är Kungsbacka kommuns kostnad för att låta den allmänna anläggningen brukas för fas-tigheten avsevärt högre eller lägre än för fastigheter inom verksamhetsområdet i allmänhet - exempelvis på grund av att avloppsvattnet från fastigheten innehåller föroreningshalter överstigande det normala hushållsspillvattnets - äger kommunstyrelsen enligt 28 § Lag om allmänna vattentjänster (2016:412) träffa avtal om brukningsavgiftens storlek. Vid ingående av avtal som i föregående stycke sägs skall iakttas de principer om kostnadstäckning och kostnadsfördelning som ligger till grund för denna brukningstaxa. 2015-09-29 § 18 Brukningsavgift enligt § 13 mom 1a och mom 1b debiteras i efterskott per månad, kvartal, tertial eller halvår enligt beslut av kommunstyrelsen. Brukningsavgift enligt § 13 mom 1c debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad renvattenmängd eller annan grund som anges i §§ 13 och 14. Sker enligt Kungsbacka kommuns beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning, dock att mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning skall ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering skall därjämte ske på fastighetsägares begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt § 11 tredje stycket. § 19 Mom 1 Har fastighetsägare begärt att Kungsbacka kommun skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har särskild åtgärd eljest påkallats på grund av fastighetens va-förhållanden, äger Kungsbacka kommun enligt 38 § Lag om allmänna vattentjänster (2016:412) träffa avtal om brukningsavgiftens storlek. Mom 2 Har fastighet med stöd av 43 § Lag om allmänna vattentjänster (2016:412) avstängts från vattentillförsel, påförs fastig-hetens ägare Kungsbacka kommuns kostnader för avstängning och återinkoppling med belopp enligt bilaga 1 pkt 2. III Taxans införande § 20 Denna taxa träder i kraft 1988-01-01 avseende brukningsavgifter och 1988-07-01 avseende anläggningsavgifter. De brukningsavgifter enligt § 13 mom 1c, mom 3 och mom 6 samt § 14, som är baserade på uppmätning hos abonnent, skall därvid tillämpas i fråga om den renvattenmängd som förbrukas och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för brukningstaxans ikraftträdande. ***************** *********** Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och Kungsbacka kommun beträffande tillämpning och tolkning av denna va-taxa prövas jämlikt 53 § Lag om allmänna vattentjänster (2016:412) av Statens VA-nämnd. 2015-09-29 1 Taxa för Kungsbacka kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 1988 § 106 Ändrad i textdelen enligt KF den 20 februari 1992 § 24 och § 26. Samtliga i taxan angivna avgifter är exklusive moms och ev övriga tillkommande skatter. §1 Till täckande av nödvändiga kostnader för Kungsbacka kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning skall ägare av fastighet inom anläggningens verksamhetsområde och annan som enligt 3 § va-lagen (lagen SFS 1970:244 om allmänna vatten- och avloppsanläggningar, ändrad genom SFS 1976:842 och SFS 1983:302) jämställs med fastighetsägare, betala avgifter enligt denna taxa. I det följande avses med ”va-verket” kommunens tekniska förvaltning. §2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Vid avgiftsberäkningar tillämpas avrundningsreglerna i Svensk Standard SS 01 41 41. På samtliga avgifter tillkommer lagstadgad mervärdes skatt enligt vid avgiftstillfället gällande regler. §3 Fastigheterna indelas i bebyggd bostadsfastighet, bebyggd annan fastighet och obebyggd fastighet. Bebyggd bostadsfastighet är fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat byggnadslov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bebyggd bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat byggnadslov avses att bebyggas för kontor-, förvaltnings-, affärs-, hotell-, hantverks- eller småindustriändamål. Bebyggd annan fastighet är fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat byggnadslov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt tredje stycket jämställs med bebyggd bostadsfastighet. §4 2 Mom 1 Avgiftsskyldighet föreligger enligt 9 och 10 §§ va-lagen för följande ändamål: V, S, Df, Dg, vattenförsörjning, spillvattenavlopp, dag- och dränvattenavlopp från fastighet inom detaljplan samt dagvattenavlopp från gata, väg eller annan allmän plats inom detaljplan. Mom 2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när va-verket upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och underrättat fastighetsägaren därom. Härvid förutsätts att samtliga i 9 § första stycket va-lagen angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för avledande av dagvatten blivit utförda. Tills vidare tas inte ut brukningsavgift för Df och Dg. I ANLÄGGNINGSAVGIFTER §5 Mom 1 För bebyggd bostadsfastighet och därmed enligt § 3 jämställd fastighet skall vid avgiftsskyldighet för samtliga i § 4 mom 1 angivna ändamål erläggas anläggningsavgift med: a) en servisavgift per fastighet avseende: servisledning för vattenförsörjning servisledning för avlopp särskild servisledning för dag- och dränvattenavlopp från fastighet om om om 21 502 kr 21 502 kr 21 502 kr b) en avgift per fastighet om 92 740 kr c) en avgift per m2 tomtyta om 35:75 kr d) en avgift per lägenhet om 30 175 kr Servisavgift enligt a) avseende särskild servisledning för dag- och dränvattenavlopp från fastighet tas inte ut om dag- och dränvattnet från fastigheten huvudsakligen avbördas till fastighetens egen, av va-verket godkänd, LOD-anläggning e d. Mom 2 Servisavgift enligt mom 1a förutsätter att servisledning av va-verket utförts fram till förbindelsepunkt för fastighet i samband med utförande av ledning i gata, väg e d. I andra fall 3 påförs fastighetsägaren för täckning av den merkostnad för servisens utförande, som uppkommer till följd av att den utförts senare på grund av fastighetsägarens önskemål eller åtgärd eller nybildning av fastighet, utöver servisavgiften ett belopp motsvarande 50 % denna avgift. Be-loppet avrundas till närmaste tiotal kronor. Är förbindelsepunkten för ett visst ändamål gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas servisavgiften enligt mom 1a avseende det ifrågavarande ändamålet lika mellan fastigheterna. Beloppen avrundas till närmaste tiotal kronor. Mom 3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som va-verket godkänner. För bostadsfastighet tas inte ut tomtyteavgift enligt mom 1c för den delen av fastighetens tomtyta som överstiger 4000 m2 per avgiftspliktig lägenhet eller ekvivalent lägenhet på fastigheten. Beträffande definition av lägenhet hänvisas till mom 4. I fråga om en genom fastighetsbildningsåtgärd tillkommande fastighet tas inte ut tomtyteavgift enligt mom 1c avseende sådant va-ändamål för vilket ursprungsfastigheten hade förvärvat brukningsrätt. Mom 4 Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka byggnadslov beviljats, eller eljest efter ritning eller uppmätning som va-verket godkänner. Med bostadslägenhet avses sådan samling rum och andra utrymmen inom en eller flera byggnader som tillsammans bildar en bostadsenhet. Bostadslägenheten skall bestå av minst 1 rum och kök eller 1 ½ rum och kokvrå i enlighet med definitioner i Svensk Byggnorm. I fråga om fastighet som enligt § 3 är jämställd med bebyggd bostadsfastighet och sådana utrymmen i bebyggd bostadsfastighet som används såsom affär, kontor, verkstad, samlingslokal e d räknas - utöver bostadslägenheterna - även varje påbörjat 200-tal m2 bruttoarea (BTA) enligt Svensk Standard SS 02 10 50 som en lägenhet (ekvivalent lägenhet). Vid beräkning av antalet ekvivalenta lägenheter för fastighet som enligt § 3 är jämställd med bebyggd bostadsfastighet reduceras dock bruttoarean för lager- och förrådslokaler med 50 %. Mom 5 Sker om- eller tillbyggnad eller uppförs ytterligare byggnad på fastighet eller ökas fastighetens tomtyta, skall erläggas tilläggsavgift enligt mom 1c för tillkommande tomtyta och enligt mom 1d för tillkommande lägenhet. Vid en ny bebyggelse på redan befintlig (ej nybildad) förut bebyggd fastighet, för vilken den allmänna va-anläggningen nyttjats för nybebyggelsen, skall inte erläggas avgift för nybyggnad som till omfattningen motsvarar den genom nybyggnaden ersatta förutvarande bebyggelsen, utan endast tilläggsavgift för tillkommande lägenhet samt i förekommande fall för tillkommande tomtyta. Vid beräkning av tilläggsavgift för tillkommande tomtyta skall iakttas begränsningsregeln i mom 3. §6 4 Mom 1 För bebyggd annan fastighet skall vid avgiftsskyldighet för samtliga i § 4 mom 1 angivna ändamål erläggas anläggningsavgift med: a) en servisavgift per fastighet avseende: servisledning för vattenförsörjning servisledning för avlopp särskild servisledning för dag- och dränvattenavlopp från fastighet om om om 21 502 kr 21 502 kr 21 502 kr b) en avgift per fastighet om 140 952 kr c) en avgift per m2 tomtyta om 35:75 kr Servisavgift enligt a) avseende särskild servisledning för dag- och dränvattenavlopp från fastighet tas inte ut om dag- och dränvattnet från fastigheten huvudsakligen avbördas till fastighetens egen, va-verket godkänd, LOD-anläggning e d. Mom 2 Servisavgift enligt mom 1a förutsätter att servisledning av va-verket utförts fram till förbindelsepunkt för fastighet i samband med utförande av ledning i gata, väg e d. I andra fall påförs fastighetsägaren för täckning av den merkostnad för servisens utförande, som uppkommer till följd av att den utförts senare på grund av fastighetsägarens önskemål eller åtgärd eller nybildning av fastighet, utöver servisavgiften ett belopp motsvarande 50 % denna avgift. Beloppet avrundas till närmaste tiotal kronor. Är förbindelsepunkten för ett visst ändamål gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas servisavgiften enligt mom 1a avseende det ifrågavarande ändamålet lika mellan fastigheterna. Beloppen avrundas till närmaste tiotal kronor. Mom 3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som va-verket godkänner. I fråga om en genom fastighetsbildningsåtgärd tillkommande fastighet tas inte ut tomtyteavgift enligt mom 1c avseende sådant va-ändamål för vilket ursprungsfastigheten hade förvärvat brukningsrätt. Mom 4 Va-verket äger medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för sådan del av fastighets areal som tills vidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Mom 5 Ökas fastighets tomtyta, skall erläggas tilläggsavgift enligt mom 1c för tillkommande tomtyta. §7 5 Mom 1 För obebyggd fastighet, som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, skall erläggas avgifter enligt § 5 mom 1a, 1b och 1c resp § 6 mom 1a, 1b och 1c. Avgift enligt § 6 mom 1c tas härvid ut för 60 % av fastighetens avgiftspliktiga tomtyta. Mom 2 Bebyggs obebyggd fastighet, skall avgift enligt § 5 mom 1d resp § 6 mom 1c erläggas. Avgift enligt § 6 mom 1c tas härvid ut endast för avgiftspliktig tomtyta utöver den för vilken avgift enligt mom 1 tidigare erlagts. Vidare skall i förekommande fall erläggas ersättning enligt § 5 mom 2 första stycket resp § 6 mom 2 första stycket. §8 Mom 1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för ett eller två av ändamålen V, S och Dg, reduceras den enligt § 5 mom 1 resp § 6 mom 1 beräknade avgiften med procentsats som anges i nedanstående tabell. Reduktion Avgift vid avgiftsuttag för två av ändamålen V, S, Df vid avgiftsuttag för ett av ändamålen V, S, Df a) Servisavgift Avgift tas ut endast för faktiskt framdragen servisledning b) Avgift per fastighet c) Avgift per m2 tomtyta d) Avgift per lägenhet —15 % 40 % Mom 2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket sådan skyldighet inte tidigare förelegat, skall erläggas tilläggsavgift motsvarande procentuell reduktion enligt mom 1 samt avgift för tillkommande servisledning. Tilläggsavgiften skall beräknas enligt den anläggnings-taxa som gäller vid tidpunkten för avgiftsskyldighetens inträde för det ifrågavarande ända-målet. I förekommande fall skall även erläggas ersättning enligt § 5 mom 2 första stycket resp § 6 mom 2 första stycket. §9 Anläggningsavgifter enligt §§ 5--8 är baserade på indextalet 527.3 1987-09-01 för ledningsarbeten grupp I:E i det kostnadsindex för va-entreprenader som fortlöpande beräknas och publiceras av Svenska Byggnadsentreprenörföreningen efter det att indextalen blivit fastställda av Statistiska centralbyrån. När detta index ändras, äger kommunstyrelsen reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen, med iakttagande av följande bestämmelser: a) Tillägg eller avdrag på avgiftsbeloppen görs med viss procent. 6 b) Procenttalet erhålls genom att den i antal enheter uttryckta indexförändring som utgör skillnaden mellan det närmast före beslut om avgiftsreglering publicerade indextalet och talet 527.3 omräknas till procent av sistnämnda tal. Erhållet procenttal avrundas till närmaste hela tal. Tillägg eller avdrag avrundas i sin tur beträffande avgift enligt § 5 mom 1a, mom 1b och mom 1d samt § 6 mom 1a och mom 1b till närmaste tiotal kronor, beträffande avgift enligt § 5 mom 1c och § 6 mom 1c till närmaste tiotal ören. c) Sålunda beslutad avgiftsändring tillämpas i fråga om anläggningsavgift för vilken avgiftsskyldighet inträder efter den dag som kommunstyrelsen angett i beslutet. § 10 Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna anläggningsavgift enligt §§ 5--8 eller tillläggsavgift enligt § 5 mom 5 och § 6 mom 5 enligt ovan angivna grunder eller är, på grund av bebyggelsens lokalisering, terräng- eller markförhållandena eller andra omständigheter, kostnad-en för att bereda fastigheten möjlighet att bruka anläggningen avsevärt högre eller lägre än för fastigheter inom verksamhetsområdet i allmänhet, äger kommunstyrelsen enligt 28 § va-lagen träffa avtal om anläggningsavgiftens storlek. Erfordras för den allmänna anläggningen särskilda anordningar vid anslutning av fastighet (t ex pumpanläggningar) eller djupare för-läggning av va-ledningar, äger kommunstyrelsen således enligt ovan angivet lagrum träffa avtal om ersättning utöver ovan angivna anläggningsavgifter. Vid ingående av avtal som föregående stycke sägs skall iakttas de principer om kostnadstäckning och kostnadsfördelning som ligger till grund för denna anläggningstaxa. § 11 Sedan avgiftsskyldighet inträtt enligt § 4 mom 2, skall anläggningsavgift enligt §§ 5--10 och tilläggsavgift enligt § 5 mom 5 resp § 6 mom 5 betalas inom tid som anges i räkning. Uppgår anläggningsavgiften till belopp, som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, skall om fastighetens ägare begär det samt godtagbar säkerhet ställs, avgiften fördelas på årliga inbetalningar under viss tid, högst tio år. Ränta skall erläggas enligt § 5 räntelagen (SFS 1975:635) på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas enligt tredje stycket. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta enligt § 6 räntelagen från den dag betalning skulle ha skett. Avgiftsskyldighet enligt § 5 mom 5, § 6 mom 5 eller § 7 mom 2 föreligger, då byggnadslov för däri avsett ändrat förhållande meddelats eller sådant ändrat förhållande - t ex ökning av tomtyta - inträtt utan att byggnadslov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till va-verket när det ändrade förhållande inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas ut dröjsmålsränta som i tredje stycket sägs för tiden från och med två månader efter det att avgiftsskyldighet inträtt och fram till dess tilläggsavgiften betalas. 7 § 12 Mom 1 Om efter ansökan och särskilt medgivande av va-verket ledning utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än vad verket funnit erforderligt eller extra servisledning anlagts, skall fastighetsägare, som begärt arbetets utförande, förutom anläggningsavgift och tilläggsavgift enligt §§ 5-10 erlägga ersättning härför inom tid som anges i räkning. Mom 2 Begär fastighetsägare att ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och finner va-verket skäl bifalla ansökan härom, är fastighetsägaren skyldig bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinnes skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del. Mom 3 Finner va-verket påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är verket skyldigt att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinnes skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick. II BRUKNINGSAVGIFTER § 13 Mom 1 I fråga om bebyggd fastighet, för vilken avgiftsskyldighet för vattenförsörjning och spillvattenavlopp föreligger, skall erläggas brukningsavgift med: a) en grundavgift per år och fastighet om 1113 kr b) en avgift per år och lägenhet om 1113 kr om om 7,84 kr 15,68 kr 23,51 kr c) en avgift per m3 levererat renvatten för V, vattenförsörjning, S, spillvattenavlopp, eller tillsammans Beträffande definition av lägenhet hänvisas till § 5 mom 4. I fråga om bebyggd annan fastighet räknas även varje påbörjat 200-tal m2 bruttoarea (BTA) enligt Svensk Standard SS 02 10 50 som en lägenhet (ekvivalent lägenhet). Vid beräkning av antalet ekvivalenta lägenheter för bebyggd annan fastighet reduceras bruttoarean för lageroch förrådslokaler med 50 %. Mom 2 Har va-verket bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tills vidare inte skall fastställas genom mätning, bestäms fastighetens vattenförbrukning till 50 m3 per person och år. I fråga om bebyggd fastighet som endast används för sommarboende bestäms dock fastighetens vattenförbrukning till 60 m3 per hushåll och år. 8 Beträffande definition av lägenhet hänvisas till mom 1 och § 5 mom 4. Mom 3 För s k byggvatten skall erläggas brukningsavgift enligt mom 1c V. Om mätning inte sker antas därvid den förbrukade vattenmängden uppgå till 50 m3 per lägenhet. Beträffande definition av lägenhet hänvisas till mom 1 och § 5 mom 4. Mom 4För extra mätställe (utöver ett per fastighet) erläggs en årlig avgift med belopp motsvarande grundavgift enligt mom 1a. Parallellkopplade mätare räknas som ett mätställe. Mom 5 Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, skall fastighetsägaren för täckning av undersökningskostnaderna erlägga avgift vars storlek framgår av bilaga 1 till denna taxa. Mom 6 För spillvattenmängd, som enligt va-verkets medgivande avleds till dagvattennätet (ej förorenat kylvatten o d), reduceras avgiften enligt mom 1c S med 50 %. Beloppet avrundas till närmaste hela öretal. Mom 7 Vid onormal vattenförbrukning, föranledd av läckage inom fastighets enskilda anlägg-ning, skall för den del av vattenmängden som överstiger normalförbrukningen för fastigheten i fråga, endast erläggas en avgift som motsvarar avgiften enligt mom 1c vatten. Med normalförbrukning förstås då fastighetens, eller jämförbara fastigheters, medelårsförbrukning under föregående treårsperiod. Mom 8 Övriga av va-verket utförda tjänster samt avgifterna för dessa framgår av bilaga 1. § 14 Avleds inte hela renvattenmängden till avloppsnätet eller tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot den levererade renvattenmängden, och är därvid skillnaden mellan renvatten- och spillvattenmängden avsevärd, skall avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande renvatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt, varom överenskommelse träffats mellan va-verket och fastighetsägaren, eller eljest efter va-verkets uppskattning. § 15 Mom 1 Föreligger för bebyggd fastighet inte avgiftsskyldighet för V, tas inte ut avgift enligt § 13 mom 1c V och reduceras avgifterna enligt § 13 mom 1a och mom 1b med 20 %. Spillvattenmängden enligt § 13 1c S skall bestämmas enligt i § 13 mom 2 angivna grunder såvida icke va-verket bestämt att mängden skall fastställas genom mätning. Mom 2 Föreligger för bebyggd fastighet inte avgiftsskyldighet för S, tas inte ut avgift enligt § 13 mom 1c S och reduceras avgifterna enligt § 13 mom 1a och mom 1b med 20 %. § 16 9 Brukningsavgifter enligt §§ 13--15 är baserade på indextalet 169.4 i konsument prisindex. När detta index ändras, äger kommunstyrelsen reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen, med iakttagande av följande bestämmelser. a) Tillägg eller avdrag på avgiftsbeloppen görs med viss procent. b) Procenttalet erhålls genom att den i antal enheter uttryckta indexförändring som utgör skillnaden mellan det närmast före beslut om avgiftsreglering publicerade indextalet och talet 169.4 omräknas till procent av sistnämnda tal. Erhållet procenttal avrundas till närmaste hela tal. Tillägg eller avdrag avrundas i sin tur beträffande avgift enligt § 13 mom 1a och mom 1b till närmaste hela krontal samt beträffande avgift enligt § 13 mom 1c till närmaste hela öretal. c) Sålunda beslutad avgiftsändring tillämpas från och med debiteringsperioden efter den dag som kommunstyrelsen angett i beslutet. För de avgifter enligt § 13 mom 1c, mom 3 och mom 6 samt § 14, som är baserade på uppmätning hos abonnent, tillämpas dock avgiftsändringen endast i fråga om den renvattenmängd som förbrukas och den spillvattenmängd som släpps ut efter den i kommunstyrelsens bena dagen. § 17 Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna brukningsavgift enligt de i §§ 13--15 angivna grunderna eller är va-verkets kostnad för att låta den allmänna anläggningen brukas för fastigheten avsevärt högre eller lägre än för fastigheter inom verksamhetsområdet i allmänhet exempelvis på grund av att avloppsvattnet från fastigheten innehåller föroreningshalter överstigande det normala hushållsspillvattnets - äger kommunstyrelsen enligt 28 § va-lagen träffa avtal om brukningsavgiftens storlek. Vid ingående av avtal som i föregående stycke sägs skall iakttas de principer om kostnadstäckning och kostnadsfördelning som ligger till grund för denna brukningstaxa. § 18 Brukningsavgift enligt § 13 mom 1a och mom 1b debiteras i efterskott per månad, kvartal, tertial eller halvår enligt beslut av kommunstyrelsen. Brukningsavgift enligt § 13 mom 1c debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad renvattenmängd eller annan grund som anges i §§ 13 och 14. Sker enligt va-verkets beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning, dock att mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning skall ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering skall därjämte ske på fastighetsägares begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt § 11 tredje stycket. § 19 10 Mom 1 Har fastighetsägare begärt att va-verket skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har särskild åtgärd eljest påkallats på grund av fastighetens va-förhållanden, äger va-verket enligt 28 § va-lagen träffa avtal om brukningsavgiftens storlek. Mom 2 Har fastighet med stöd av 30 § va-lagen avstängts från vattentillförsel, påförs fastighetens ägare va-verkets kostnader för avstängning och återinkoppling med belopp enligt bilaga 1 pkt 2. III Taxans införande § 20 Denna taxa träder i kraft 1988-01-01 avseende brukningsavgifter och 1988-07-01 avseende anläggningsavgifter. De brukningsavgifter enligt § 13 mom 1c, mom 3 och mom 6 samt § 14, som är baserade på uppmätning hos abonnent, skall därvid tillämpas i fråga om den renvattenmängd som förbrukas och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för brukningstaxans ikraftträdande. ***************** *********** Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och va-verket beträffande tillämpning och tolkning av denna va-taxa prövas jämlikt 37 § va-lagen av Statens va-nämnd. TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-10-20 Diarienummer KS/2015:364 Utökning av kommunens VA-verksamhetsområde 2012 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar om utökat VA-verksamhetsområde i enlighet med beslut i nämnden för teknik Sammanfattning Enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster fastställer Kommunfullmäktige verksamhetsområde för sina allmänna VA-anläggningar. Nämnden för teknik beslutade 2012-05-24 om utökat VAverksamhetsområde för Kungsbacka kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-10-20 Nämnden för teknik 2012-05-24 § 49 – TE12-00084/34 Kartbilagor 1-11 Beslutet skickas till Länsstyrelsen Nämnden för teknik Beskrivning av ärendet Enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster fastställer Kommunfullmäktige verksamhetsområde för sina allmänna VA-anläggningar. De nya områden som föreslås ingå i kommunens VA-verksamhetsområde är följande: Verksamhetsområde för vatten, spill och dagvatten för Heberg 3:20 enligt bilaga 1 Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Stegatorp 2:7 enligt bilaga 2 Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Köpstaden 3:89 enligt bilaga 3 Kommunstyrelsens förvaltning Daniel Josefson 0300-834268 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Ölmanäs 9:105 enligt bilaga 4 Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Hålan 1:5 mfl enligt bilaga 5. På kartbilagan och i nämnden för tekniks beslut har felaktigt angivits Kyvik 1:5 mfl. Någon fastighet med den beteckningen finns inte, utan det är Hålan 1:5 mfl som avses. Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Kolla 5:15 enligt bilaga 6 Verksamhetsområde för vatten, spill och dagvatten för Kolla Parkstad etapp 1 enligt bilaga 7 Verksamhetsområde för vatten, spill och dagvatten för Äskatorp 4:19 enligt bilaga 8 Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil VA-sanering etapp 2 enligt bilaga 9 Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil VA-sanering etapp 3 enligt bilaga 10 Verksamhetsområde för vatten, spill och dagvatten för Nortorp 4:6 enligt bilaga 11 Nämnden för teknik beslutade 2012-05-24 om utökat VA-verksamhetsområde 2012 enligt ovan för Kungsbacka kommun. Ann-Charlotte Järnström Sven-Erik Bergström Kommundirektör Verksamhetschef KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för Teknik 7 (16) Sammanlrädesdalum 2012-05-24 § 49 TE 12-00084/34 Utökning av kommunens VA-verksamhetsområde Beslut Nämnden för Teknik föreslår kommunfullmäktige att besluta om V A-verksamhetsonu-åde enligt till tjänsteskrivelse bilagt kartmaterial. Underlaget skall överlämnas till Länsstyrelsen för kännedom om beslutet. Sammanfattning Enligt lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) fastställer kommunfullmäktige verksamhetsområdet för allmänna V A-anläggningar. De nya onu·åden som föreslås ingå i kommunens va-verksamhetsonu·åde är följande: • Verksamhetsonu·åde för vatten, spill och dagvatten för Heberg 3:20 enligt bilaga l • Verksamhetsonu·åde för vatten och spillvatten för Stegatorp 2:7 enligt bilaga 2 • Verksamhetsområde får vatten och spillvatten för Köpstaden 3:89 enligt bilaga 3 • Verksamhetsområde får vatten och spillvatten för Öl ma näs 9: l 05 enligt bilaga 4 • Verksamhetsområde får vatten och spillvatten får Kyvik l :5 m .fl enligt bilaga 5 • Verksamhetsområde för vatten och spillvatten får Kolla 5:15 enligt bilaga 6 • Verksamhetsområde får vatten, spill och dagvatten får Kolla Parkstad etapp l enligt bilaga 7 • Verksamhetsonu·åde får vatten, spill och dagvatten för Äskatorp 4: 19 enligt bilaga 8 • Verksamhetsområde får vatten och spillvatten för Lerkil va-sanering etapp 2 enligt bilaga 9 • Verksamhetsonu·åde får vatten och spillvatten får Lerkil va-sanering etapp 3 enligt bilaga l O • Verksamhetsområde får vatten, spill och dagvatten för Nortorp 4:6 enligt bilaga 11 l ExpedieraVbeslyrkl KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för Teknik Sammanitadesdatum 2012-05-24 Beslutsunderlag TE skrivelse 2012-03-22 TEAU § 31 Verksamhetschef Anders Kiani Janson foredrar ärendet. Beslutsexpediering TE VA, LS Justerare l ExpedieraVbestyrkt 8 (16) TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Teknik Utökning av kommunens va-verksamhetsområden Enligt lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) fastställer kommunfullmäktige verksamhetsområdet för allmänna VA-anläggningar. 1 (2) Datum uniForm KUB101 v 1.0, 2005-11-25 De nya områden som föreslås ingå i kommunens va-verksamhetsområde är följande: • Verksamhetsområde för vatten, spill och dagvatten för Heberg 3:20 enligt bilaga 1 • Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Stegatorp 2:7 enligt bilaga 2 • Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Köpstaden 3:89 enligt bilaga 3 • Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Ölmanäs 9:105 enligt bilaga 4 • Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Kyvik 1:5 m.fl enligt bilaga 5 • Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Kolla 5:15 enligt bilaga 6 • Verksamhetsområde för vatten, spill och dagvatten för Kolla Parkstad etapp 1 enligt bilaga 7 • Verksamhetsområde för vatten, spill och dagvatten för Äskatorp 4:19 enligt bilaga 8 • Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil va-sanering etapp 2 enligt bilaga 9 • Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil va-sanering etapp 3 enligt bilaga 10 • Verksamhetsområde för vatten, spill och dagvatten för Nortorp 4:6 enligt bilaga 11 Vatten & Avlopp Jan Vindevall Direkt 0300-834118 [email protected] 2012-03-22 Kungsbacka kommun Teknik 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 49 21 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN Förslag till beslut 2 (2) Nämnden för Teknik föreslår kommunfullmäktige att besluta om VA-verksamhetsområde enligt bifogat kartmaterial. Underlaget skall överlämnas till Länsstyrelsen för kännedom om beslutet. Teknik Håkan Ström Anders Kiani Janson Förvaltningschef Verksamhetschef VA _a_ _ Kungsbacka kommun 2012-03-21 Skala = 1:2000 Heberg 3:20 Bilaga 1 r Kungsbacka kommun 2012-03-21 Skala = 1:2000 Köpstaden 3:89 Bilaga 3 r \ v ~ } ! / i \\ ~ ~ )» (/) )> / CJ c=s . ·-, J / \o .•; \ "': o\ / · / i "3o 03 -c 3:1 OJ :l OJ: N UlQ (!)--" .. N __. l o o OlVl ~ N ...... iii (O OJ .p..CIJ " OJ iii Il ( i Kungsbacka kommun 201 2-03-21 Skala = 1:2000 Kyvik 1:5 m .fl. Bilaga 5 i H lt 52 i i i j.• H H < > Il l f Q l! il ! ; j i i !l .l { l i VARLA Il Kungsbacka kommun 2012-03-21 Skala = 1:2000 Kolla 5: 15 Bilaga 6 _a_ ... Kungsbacka kommun 2012-03-21 Skala = 1 :2500 Kolla Parkstad etapp 1 Bilaga 7 ...· ~ ~ ÄSKATORP 4 19 Kungsbacka kommun 2012-03-22 Skala = 1:2000 Äskatorp 4:19 bilaga 8 . BUERA i Kungsbacka kommun 2012-03-22 Skala = 1:3500 Lerkil va-sanering etapp 3 bilaga 1O TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-10-20 Diarienummer KS/2014:456 Utökning av kommunens VA-verksamhetsområde 2014 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar om utökat VA-verksamhetsområde i enlighet med beslut i nämnden för teknik Sammanfattning Enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster fastställer Kommunfullmäktige verksamhetsområde för sina allmänna VA-anläggningar. Nämnden för teknik beslutade 2014-10-23 om utökat VAverksamhetsområde för Kungsbacka kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-10-20 Nämnden för teknik 2014-10-23 – TE/2014:496 Kartbilagor 1-11 Beslutet skickas till Länsstyrelsen Nämnden för teknik Beskrivning av ärendet Enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster fastställer Kommunfullmäktige verksamhetsområde för sina allmänna VA-anläggningar. Verksamhetsområde för vatten, spillvatten för Kyvik 30:9 enligt bilaga 1 Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Alafors 4:30 enligt bilaga 2 Verksamhetsområde för vatten och spill och dagvatten för Tölö 5:39 enligt bilaga 3 Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil etapp 6 enligt bilaga 4 Kommunstyrelsens förvaltning Daniel Josefson 0300-834268 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Verksamhetsområde för vatten och spill och dagvatten för Åsa 5:295 och del av Åsa 5:246 enligt bilaga 5. Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Tölö 8:14 mfl enligt bilaga 6 Verksamhetsområde för vatten, Ekenäs enligt bilaga 7 Verksamhetsområde för vatten för Kyrkobolsvägen Älvsåker enligt bilaga 8 Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lunnaberg enligt bilaga 9 Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil etapp 8 enligt bilaga 10 Verksamhetsområde för vatten, spillvatten för Lerkil etapp 7 enligt bilaga 11 Vilka fastigheter som omfattas av respektive område framgår av tjänsteskrivelsen till Nämnden för tekniks beslut. Nämnden för teknik beslutade 2014-10-23 om utökat VA-verksamhetsområde 2014 enligt ovan för Kungsbacka kommun. Ann-Charlotte Järnström Sven-Erik Bergström Kommundirektör Verksamhetschef KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för Teknik 8 (14) Datum 2014-10-23 TE/2014:496 § 96 Utökning av kommunens VA-verksamhetsområde 2014 Beslut Nämnden för Teknik föreslår kommunfullmäktige att besluta om utökade V A verksamhetsområden enligt bifogat kartmaterial. Underlaget ska överlämnas till Länsstyrelsen för kännedom om beslutet. Sammanfattning Enligt Lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) fastställer kommunfullmäktiga verksamhetsområdet för sina allmänna Va-anläggningar. De nya områden som föreslås ingå i kommunens va-verksamhetsområde är följande : • Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Kyvik 30:9 ,enligt bilaga l • Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Alafors 4:30 enligt bilaga 2 • Verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten för Tölö 5:39 enligt bilaga 3 • Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil etapp 6 enligt bilaga 4 • Verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten för Asa 5:295 och del av Asa 5 :246 enligt bilaga 5 • Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Tölö 8:14 m.fl enligt bilaga 6 • Verksamhetsområde för vatten för Ekenäs enligt bilaga 7 • Verksamhetsområde för vatten för Kyrkabolsvägen Älvsåker enligt bilaga 8 • Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lunnaberg enligt bilaga 9 • Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil etapp 8 enligt bilaga lO • Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil etapp 7 enligt bilaga 11 Beslutsunderlag David Johnson, enhetschef, föredrar ärendet TE reviderad tjänsteskrivelse 2014-10-14 TE AU 2014-10-07 § 81 Bes lutsexped ieri ng TE Stab, TE planering, kommunfullmäktige. TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Teknik Utökning av kommunens va-verksamhetsområde 2014 1 (2) Enligt Lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) fastställer kommunfullmäktige verksamhetsområdet för sina allmänna VA-anläggningar. uniForm KUB101 v 1.0, 2005-11-25 De nya områden som föreslås ingå i kommunens va-verksamhetsområde är följande: • Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Kyvik 30:9 ,enligt bilaga 1 • Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Alafors 4:30 enligt bilaga 2 • Verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten för Tölö 5:39 enligt bilaga 3 • Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil etapp 6 enligt bilaga 4 • Verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten för Åsa 5:295 och del av Åsa 5:246 enligt bilaga 5 • Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Tölö 8:14 m.fl enligt bilaga 6 • Verksamhetsområde för vatten för Ekenäs enligt bilaga 7 • Verksamhetsområde för vatten för Kyrkobolsvägen Älvsåker enligt bilaga 8 • Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lunnaberg enligt bilaga 9 • Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil etapp 8 enligt bilaga 10 • Verksamhetsområde för vatten och spillvatten för Lerkil etapp 7 enligt bilaga 11 Vatten & Avlopp Jan Vindevall Direkt 0300-834118 [email protected] Datum 2014-10-14 TE/2014:496 Kungsbacka kommun Teknik 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 49 21 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN Förslag till beslut Nämnden för Teknik föreslår kommunfullmäktige att besluta om utökade VAverksamhetsområden enligt bifogat kartmaterial. Underlaget ska överlämnas till länsstyrelsen för kännedom om beslutet. David Johnson Enhetschef VA planering Förteckning på ingående fastigheter i verksamhetsområde för : Bilaga 1 Kyvik 30:9 Bilaga 2 Alafors 4:30 Bilaga 3 Tölö 5:39 Bilaga 4 Buera 6:11 ,6:27 ,6:59, 6:61, 6:62, 6:70, 6:72, 6:73 ,6:75, 6:93, 6:94, 6:107, 6:112, 6:120, 6:123, 6:124 ,6:125, 6:127, 7:30, 7:32, 7:46,8:2 del av ,8:12, 8:20, 8:21, 8.23, 8:26, 8:28, 8:29, 8:31 ,8:35 ,8:36, 8:46 ,8:55 ,8:56, 8:58, 8:59, 8:71, 8:72, 8:73, 8:75, 8:76, 8:82, 8:83, 8:85, 8:96, 8:97, 8:98, 8:99, 30:1 Bilaga 5 del av Åsa 5:246,5:295 Bilaga 6 Tölö 8:10, 8:13, 8:14, 11:2 Bilaga 7 Algusered 1:65, 1:75, 1:76, 1:96, 1:100, 1:104, 1:107, 1:134, 1:143, 1:144, 1:146, 1:150, 1:151, 1:161,15:1 Ekenäs 1:19, 1:20, 1:21,1:27, 1:35, 2:23, Bilaga 8 Älvsåker del av 5:1 del av, 5:4, 5:8, 5:9, 5:10 , 5:11, 5:13, 5:14 ,5:15, 5:16, 5:17, 5:18 Bilaga 9 Lunna 8:4, 9:3, 9:4,9:6, 9:7, 9:8, 9:9,9:10, 9:11, 9:12, 9:13,9:14 ,9:15, 9:16, 9:17, 9:18, 9:19, 9:20, 9:21, 9:22, 9:23, 9:24, 9:25, 9:26,9:27, 9:28, 9:29, 9:30,9:31, 9:32, 9:33, 9:34,9:35, 9:36,9:37, 9:38, 9:39, 9:40,9:41, 9:42,9:43, 9:44, 9:45,9:46, 9:47, 9:48, 9:49, 9:50, 9:51,9:52,9:53, 9:54, 9:55, 9:56, 9:57, 9:58, 9:59 ,9:60,9:61, 9:62, 9:63, 9:64, 9:65 ,9:66,9:67, 9:68,9:69, 9:70 Bilaga 10 Buera 6:29, 6:42, 6:45, 6:50, 6:54, 6:55, 6:56, 6:57, 6:58, 6:66, 6:67, 6:76, 6:77, 6:78, 6:79, 6:80, 6:86, 6:87, 6:88, 6:89, 6:91, 6:95, 6:96, 6:97, 6:98, 6:99, 6:100, 6:101, 6:102, 6:105, 6:106, 6:108, 6:109, 6:114, 6:116, 6:118, 6:119, 6:122, 6:129, del av 7:7, del av 7:11, 7:21, 7:22 ,7:23, 7:24, 7:25, 7:27, 7:29, 7:33, 7:34, 7:35, 7:39, 7:44, 7:45, 7:48, 7:51, 7:52, 7:55, 7:56, 7:63 ,7:67, 7:72, 7:74, 25:1, 32:1, Bilaga 11 Buera 6:9, del av 6:10 , 6:17, 6:30 ,6:31 , 6:36, 6:38 ,6:41 , 6:46, 6:47, 6:52 ,6:53, 6:57, 6:60, 6:63, 6:64 , 6:65, 6:68, 6:71, 6:81, 6:82, 6:83, 6:84, 6:85, 6:90, 6:111, del av 7:14, 7:71, 7:75, del av 8:2, 8:5, 8:11, 8:57, 8:74, 8:89, 8:90, 2 (2) o o Kungsbacka kommun 2014-05-19 Skala = 1:100011 översiktskarta verksamhetsområden Gult = Föreslagen utökning av verksamhetsområde Blått = Befintligt verksamhetsområde Gult = Föreslagen utökning av verksamhetsområde Blått = Befintligt verksamhetsområde Gult = Föreslagen utökning av verksamhetsområde Blått = Befintligt verksamhetsområde Gult = Föreslagen utökning av verksamhetsområde Blått = Befintligt verksamhetsområde Gult = Föreslagen utökning av verksamhetsområ de Blått = Befintligt verksamhetsområ de Gult = Föreslagen utökning av verksamhetsområ de Blått = Befintligt verksamhetsområ de Gult = Föreslagen utökning av verksamhetsomr åde Blått = Befintligt verksamhetsomr åde Gult = Föreslagen utökning av verksamhetsområde Blått = Befintligt verksamhetsområde Gult = Föreslagen utökning av verksamhetsområde Blått = Befintligt verksamhetsområde Gult = Föreslagen utökning av verksamhetsområde Blått = Befintligt verksamhetsområde Gult = Föreslagen utökning av verksamhetsområde Blått = Befintligt verksamhetsområde TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-11-11 Diarienummer KS/2015:449 Ansvar för flyktingsamordning och planering av boenden för ensamkommande barn Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Inriktningen för Kungsbacka kommuns mottagande av flyktingar ska vara; ”Kungsbacka kommun skall ha ett flyktingmottagande som främjar snabb integration. Kommunens syn är att de pengar som staten tillhandahåller ska täcka kostnaderna för flyktingmottagningen. Grunden för en god integration är att nyanlända snabbt skall komma in på arbetsmarknaden. Ensamkommande barn ska så snabbt som möjligt få plats i en boendeform som är anpassad till deras behov. Utredningar för de ensamkommande barnen ska också vara anpassade utifrån varje barns behov liksom skola och fritidsaktiviteter. Kommunen ska arbeta för att hitta flexibla lösningar och förenkla där det går. Bostadsproduktionen behöver öka. För att klara vårt uppdrag behöver vi ta civilsamhället till hjälp.” Nämnden för Individ & Familjeomsorgs ansvar för tillhandahållande av boenden för ensamkommande flyktingbarn upphävs. Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildnings ansvar för flyktingsamordning upphävs. Kommunstyrelsen ansvarar för flyktingsamordning och för tillhandahållande av boenden för ensamkommande flyktingbarn Följande utgår i nämnden för Individ & Familjeomsorgs reglemente, 2015-09-08; ”Nämnden ansvarar för tillhandahållande av boenden, utreda behov, ombesörja social omvårdnad och övriga stödinsatser enligt socialtjänstlagen till ensamkommande flyktingbarn.” Följande tillägg i nämnden för Individ & Familjeomsorgs reglemente, 2015-09-08 godkänns; ”Nämnden ansvarar för bemanning av boenden, utreda behov, ombesörja social omvårdnad och övriga stödinsatser enligt socialtjänstlagen till ensamkommande flyktingbarn.” Följande utgår från nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildnings reglemente, 2015-09-08 ; ”Nämnden ansvarar för att samordna, utveckla och driva arbetet med flyktingmottagande, mottagande av nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar”. Kommunstyrelsens förvaltning 1 (4) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) Följande tillägg i kommunstyrelsens reglemente, 2015-09-08, godkänns; ”Nämnden ansvarar för att samordna, utveckla och driva arbetet med flyktingmottagande, mottagande av nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar samt tillhandahålla boenden för ensamkommande flyktingbarn”. Sammanfattning På grund av den utmanande svåra flyktingsituationen i Sverige föreslår Sveriges kommuner och landsting (SKL) löpande akuta regelförändringar. Regelverk om bland annat boende, skola och vård behöver förändras omedelbart, på kort varsel, för att underlätta asyl- och flyktingmottagandet. Kungsbacka kommun vill flytta ansvaret för flyktingmottagandet till Kommunstyrelsen då det är en kommungemensam fråga som kan kräva kommungemensamma beslut. Det är fullmäktiges uppfattning att kommunens nämnder har att förhålla sig till kommunstyrelsen beslut. Förvaltningen föreslår nedanstående förändringar i ansvar och reglementen; Ansvaret för flyktingsamordning från nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning flyttas till kommunstyrelsen. Meningen som ska flyttas från nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildnings reglemente till kommunstyrelsens reglemente lyder: ”Nämnden ansvarar för att samordna, utveckla och driva arbetet med flyktingmottagande, mottagande av nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar”. Kvar i nämndens reglemente blir meningen: ”Nämnden ansvarar för utveckla och driva integrationssamordningen i kommunen enligt Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare”. Ansvaret för att planera boenden för ensamkommande flyktingbarn flyttas från nämnden för individoch familjeomsorg till kommunstyrelsen. Meningen i nämnden för Individ & Familjeomsorgs reglemente ska ändras från; ”Nämnden ansvarar för att tillhandahålla boende, utreda behov, ombesörja social omvårdnad och övriga stödinsatser enligt socialtjänstlagen till ensamkommande flyktingbarn.” till; ”Nämnden ansvarar för bemanning av boenden, utreda behov, ombesörja social omvårdnad och övriga stödinsatser enligt socialtjänstlagen till ensamkommande flyktingbarn.” Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-11-11 Reglemente Kommunstyrelsen. 2015-09-08 Reglemente Individ & Familjomsorg 2015-09-08 Reglemente Gymnasie & Vuxenutbildning 2015-09-08 Bilaga Förslag på funktioner som bör ligga i den nya organisationen för flyktingsamordning och integration i Kungsbacka kommun KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) Beslutet skickas till IFO och GV Beskrivning av ärendet Flyktingmottagande och integration har blivit en av de största utmaningarna för Sverige och för kommunerna. För Kungsbacka är det en av de största kommungemensamma frågorna vi har att hantera just nu. Kungsbacka är en av de kommuner i landet som historiskt tagit emot få flyktingar i förhållande till sin befolkning och därför krävs det extra stora insatser nu när vi, precis som alla landets kommuner, kommer att bli anvisade ett stort antal flyktingar till vår kommun. Vi behöver bygga en robust organisation med en dedikerad budget och tydliga roller och ansvar för mottagandeprocessen, vilket vi har påbörjat. Kungsbacka har en överenskommelse med Migrationsverket respektive Länsstyrelsen om att ta emot 65 nyanlända personer för 2015 samt att ha 22 asylplatser för ensamkommande barn. Prognosen för 2015 pekar på att vi kommer att ta emot de 65 nyanlända enligt avtal. Under året har vi tillskapat fler asylplatser för ensamkommande barn då vårt fördelningstal (som sätts av Migrationsverket) legat på 36, det vill säga varit högre än vårt avtal. Vi har hittills tagit emot sammanlagt ca 160 ensamkommande barn och prognosen när det här året är slut, är ca 200. Under de omständigheter som nu råder i världen och i Sverige så är talen för Kungsbacka för låga i förhållande till vad om kommer att krävas av Kungsbacka. En ny lag 2016 säger att alla kommuner måste ta emot flyktingar och Länsstyrelsen i Halland har indikerat ett betydligt högre tal för Kungsbacka framgent än vad vi har i nuvarande avtal. Därutöver kommer kvoten för ensamkommande barn. Kungsbacka har gjort en inventering på uppdrag av regeringen och lämnat in uppgifter på alla tomma lokaler i kommunen (egna och med andra ägare) för att Migrationsverket ska kunna bedöma var asylplatser kan vara lämpliga. Kungsbacka har öppnat ett transitboende för ensamkommande barn för att hjälpa Migrationsverket med 30 platser. Dessa är inte barn inom vår egen kvot utan barn som kommer hit en kort tid för att sedan placeras ut i en hemkommun. På grund av den utmanande svåra flyktingsituationen i Sverige föreslår Sveriges kommuner och landsting (SKL) löpande akuta regelförändringar. Regelverk om bland annat boende, skola och vård behöver förändras omedelbart, på kort varsel, för att underlätta asyl- och flyktingmottagandet. Detta är ännu ett skäl att flytta ansvaret för flyktingmottagandet till Kommunstyrelsen då det är en kommungemensam fråga som kan kräva kommungemensamma beslut. Det är fullmäktiges uppfattning att kommunens nämnder har att förhålla sig till kommunstyrelsen beslut. Organisation Vi har påbörjat en organisering. Vi har tillsatt en tillförordnad integrationschef och ett integrationsteam. Organisationen rapporterar till förvaltningschefen för gymnasiet och vuxenutbildningen. Eftersom det handlar om att involvera i princip alla kommunens verksamheter så finns också en styrgrupp med förvaltningschefer som leds av kommundirektören som i sin tur rapporterar och gör avstämningar med KSAU. Detta är nödvändigt eftersom det dyker upp frågor som KUNGSBACKA KOMMUN 4 (4) behöver bedömas av den högsta politiska ledningen. Det skulle dock underlätta samordningen om samordningen låg direkt under kommunstyrelsen. Verksamheten kommer att behöva växa de närmsta året för att förhoppningsvis avta så småningom. Risken idag med att lägga en så pass stor och ny kommungemensam verksamhet på den enskilda nämnden är att de andra verksamheterna inom nämndens område får ett minskat fokus. Det vore olyckligt om man inte kan fokusera fullt ut på de utmaningar som är viktiga för utbildningsverksamheten till exempel fortsatt utveckling av gymnasieskolan och yrkeshögskolans framtid. Vi ser redan nu att flyktingfrågan riskerar att ta fokus från de andra verksamheterna. Vi tror att det är bättre att låta samordningen organiseras vidare och ta form under Kommunstyrelsen för att sedan utvärderas och bedöma var den är mest lämpad att ligga i organisationen. Ann-Charlotte Järnström Staffan Hallström Kommundirektör Förvaltningschef Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Bilaga till tjänsteskrivelse ” Ansvar för flyktingsamordning och planering av boenden för ensamkommande barn” daterad 2015-11-09 Förslag på funktioner som bör ligga i den nya organisationen för flyktingsamordning och integration i Kungsbacka kommun Den situation som vi befinner oss i och som beskrivs i tjänsteskrivelsen medför att vi behöver bygga på den organisation för integration och flyktingsamordning som finns idag. De roller och funktioner som finns idag räcker inte för det behov vi har idag och framöver. Vi har byggt upp en organisation för att klara det operativa och ett ”här och nu”‐perspektiv. Med de volymer flyktingar som aviseras från Länsstyrelsen så behöver vi rusta oss med en betydligt större organisation som kan jobba både strategiskt med planering på olika sikt samt operativt med det dagliga. Dagens organisation och resurser Idag finns en samordningsgrupp som leds av en tillförordnad integrationschef med funktioner enligt nedanstående bilder: Idag arbetar gruppen med att samordna delar i hela den kommunala organisationen och med externa kontakter. Se nedanstående bilder på kontaktytor. Idag arbetar samordningsgruppen helt och hållet operativt och ”dag för dag”. Det håller inte i längden, vi måste ha resurser till att även arbeta med det långsiktiga för att kunna lyckas med ett bra flyktingmottagande och en god integration på lång och kort sikt. Förslag till påbyggd organisation och resurser Vi behöver bygga en organisation med en fast anställd integrationschef som till sin hjälp dels har en strategisk grupp som arbetar på längre sikt med stödresurser för ekonomiuppföljning, bemanning, analyser, boendeplanering mm. Till detta behöver vi en operativ grupp med bemanning dygnet runt på vissa funktioner. Vi bedömer en omfattning på 20‐25 personer. Vi behöver organisera oss inom följande ansvarsområden: Ansvar för avtal om mottagandet (Länsstyrelse och Migrationsverk) o o o o o o Avtal för ensamkommande barn Avtal om mottagande av flyktingar som har fått uppehållstillstånd (anvisningsbara) Avtal om kvotflyktingar Avtal om Transitboenden (på uppdrag av Migrationsverket) Avtal om anläggningsboenden för asylsökande (på uppdrag av Migrationsverket) Avtal om evakueringsplatser Ansvar för anskaffning och avtal och i viss mån drift av boenden i olika former o o o o o Anskaffa boenden för våra egna ensamkommande barn (HVB, Stödboende, Steg 1‐ 3) Drift av transitboenden Drift av anläggningsboenden på Migrationsverkets uppdrag Säkerställa säkerhet av olika slag i samarbete med räddningstjänst, vaktbolag mm Skriva avtal med kommunens fastighetsägare om att lämna lägenheter till flyktingar med uppehållstillstånd Ansvar för att ta fram prognoser för kommens verksamhetsbehov utifrån de avtal vi sluter med Länsstyrelse om volymer o Behov av insatser från IFO, skola, gymnasium, fritid och kultur o o Behov av boenden i olika former Behov av validering, SFI undervisning och samhällsorientering Ansvar för ekonomi o o o o Alla kostnader och intäkter som rör flyktingverksamhet i hela kommunen fångas upp och samordnas Säkerställa att kommunen återsöker alla kostnader som vi har rätt till Säkerställa att kommunen vidarefakturerar alla faktiska kostnader för aktiviteter som vi utför på Migrationsverkets uppdrag Ta fram en budget för 2016 och de kommande åren för flyktingsamordningen Ansvar gentemot civilsamhället o o Koordinera kommunens organisation så att vi kan ta tillvara civilsamhällets engagemang och bidrag till ett bra flyktingmottande Vara behjälpliga att tillse att enskilda kan hyra ut delar av sin bostad till flyktingar Ansvar för kommunikation o Kommunikation internt i organisationen och gentemot invånare och andra intressenter Ansvar för utveckling o o o Följer omvärlden och de regelförändringar som sker löpande Tar initiativ till hur kommunen kan förenkla sitt eget regelverk i mottagandet till exempel kring utredningar av ensakommande barn, tillfälliga bygglov, samverka med andra (till exempel GR) om kostnadseffektiva boendeformer Övriga utveckling av verksamheten Reglemente Sida 1/6 Reglemente för Kommunstyrelsen Utöver det som föreskrivs i kommunallagen och i ”Gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och nämnder i Kungsbacka kommun” gäller bestämmelserna i detta reglemente. VERKSAMHETSOMRÅDE Styrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor som inte är förbehållna annan nämnd. Styrelsen ansvarar för beslut om samordning mellan nämnderna och gränsdragning mellan nämndernas kompetens. Styrelsen ansvarar för att en effektiv och ändamålsenlig organisation upprätthålls som ger effekter på helheten. Styrelsen har ansvar för kommunövergripande frågor av framförallt strategisk art, om uppgiften enligt beslut inte lagts på annan nämnd. Styrelsen har ansvar för kommunövergripande informationssystem. Styrelsen leder arbetet med att ta fram kommungemensamma styrdokument om inte någon annan nämnd har utsetts till ansvarig. Reglemente Sida 2/6 Styrelsen ska ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag, som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen. Styrelsen ansvarar för uppgifter som framgår av kommunallagen (1991:900) KL, annan lagstiftning och uppgifter i detta reglemente samt sådana uppgifter som inte lagts på någon annan nämnd. Om fullmäktige inte har beslutat något annat, avgör styrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska handlägga ska beredas. Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden till annan nämnd. PERSONAL Kommunstyrelsen skall ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, innefattande följande uppgifter: - genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare - förhandla för kommunen enligt lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller 11–14 och 38 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders verksamhetsområden - avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare - besluta i pensionsfrågor för kommunens anställda och förtroendevalda - besluta om stridsåtgärd Reglemente Sida 3/6 - lämna uppdrag enligt 6 kap. 3 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter - besluta i ärenden rörande anställning och fastställande av anställningsvillkor för kommundirektör och förvaltningschefer. EKONOMI Styrelsen ska ha hand om kommunens medelsförvaltning och följa de föreskrifter kommunfullmäktige har bestämt. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt att vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar. Styrelsen ska i enlighet med fullmäktiges särskilda föreskrifter förvalta medel som avsatts till pensionsförpliktelser. Styrelsen beslutar om upptagande av lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt. Styrelsen får omfördela medel som anslagits till nämnder inom den budgeterade verksamhetsvolymen och av fullmäktige fastställd beloppsram och andra riktlinjer. ÖVERGRIPANDE ANSVAR OCH DELEGERING Styrelsen beslutar i följande grupper av ärenden: - samordning av kommunens yttranden vid prövning av tillstånd för täktverksamhet enligt miljöbalken Reglemente Sida 4/6 - för en tid av högst tjugofem (25) år utarrendera, uthyra eller annars upplåta fastighet och/eller byggnad som tillhör kommunen - ingå servitutsavtal - upplåtelse av tomträtt inom av fullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande belopp och vill¬kor i övrigt - köpa eller sälja fastighet upp till ett maximalt belopp av, i varje enskilt ärende, 10 miljoner kronor som avser förvärv och fem miljoner kronor som avser försäljning. I begreppen köpa och sälja ingår inlösen i plangenomförande syfte samt expropriation - fastställa försäljningspris vid försäljning av kommunal industrimark och tomtmark - handlägga ärenden angående gatukostnad och gatukostnadsersättning enligt plan- och bygglagen - fastställa ersättningen för samt träffa avtal om parkeringsavlösen - godkänna förslag till VA-avtal - ärenden enligt lagen om förvärv av hyresfastighet med mera som inte avser utövande av förköpsrätt vid aktieöverlåtelse - ge tillstånd att använda kommunens vapen (Kungörelse (1973:686) om registrering av kommunalt vapen) - beslut om förbud mot eldning utomhus (Förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor, 2 kap 7 §) - utser ledamot till hemvärnsråd enligt hemvärnsförordningen (1997:146). - avge yttranden enligt kameraövervakningslagen (2013:460) Styrelsen beslutar också om yttranden som ankommer på fullmäktige när dessa inte är av principiell betydelse eller när tiden inte medger att yttrandet behandlas av fullmäktige. Styrelsen ska om möjligt samråda med berörd nämnd vid handläggning av yttrandet. Reglemente Sida 5/6 Kommunstyrelsen har ansvar för följande egna verksamheter; - översiktlig fysisk planering (inklusive planprogram och större lokaliseringar) - planbesked enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap 2-5 § med undantag av när förutsättningar enligt PBL 5 kap 18 § är uppfyllda - exploatering och plangenomförande - näringslivsfrågor - markfrågor; köp och försäljning av fastigheter, markförvaltning, företräda kommunen i lantmäterifrågor och i plan- och byggfrågor samt ärenden som är jämförliga med dessa - företräda kommunen i kollektivtrafikfrågor och övergripande samordningsansvar för kommunens färdtjänst, skolskjuts och andra anropsstyrda transporter - övergripande infrastruktur - kommunens anslagstavla - samordnar innehållet i och ansvarar för kommunens externa och interna webbplats - såsom innehavare av anläggning ansvara för planering och kontroll av säkerhet mot person- och sakskada på grund av el KOMMUNALRÅD Av kommunfullmäktige utsedda kommunalråd skall ägna sin tid åt uppdrag för kommunen och är ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott. Kommunalråd skall vara tillgängliga för allmänheten och för kommunens förtroendevalda och arbetstagare. Kommunalrådens Reglemente Sida 6/6 arbetsuppgifter och ansvarsfördelning fastställs i särskilt beslut inför varje ny mandatperiod Det åligger kommunstyrelsens ordförande att med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intresse och ta initiativ i dessa frågor samt att vid höjd beredskap fatta nämndövergripande beslut. Beslutad av: Kommunfullmäktige § 111 2015-09-08 Ansvarig förvaltning: Kommunstyrelsens förvaltning Kontakt: Kungsbacka direkt 0300-83 40 00, [email protected] Reglemente Sida 1/2 Reglemente för nämnden för Individ & Familjeomsorg Utöver det som föreskrivs i kommunallagen och i ”Gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och nämnder i Kungsbacka kommun” gäller bestämmelserna i detta reglemente. VERKSAMHETSOMRÅDE Nämnden för Individ & Familjeomsorg ansvarar för kommunens individoch familjeomsorg, vilket innefattar ekonomiskt bistånd, stöd vid hemlöshet, familjerätt, missbruks- och beroendevård, social barn- och ungdomsvård, familjerådgivning samt medling vid ungdomsbrott där lagöverträdaren är under 21 år samt berörda brottsoffer. Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska också erbjuda stöd och hjälp vid våld i nära relationer. Nämnden ansvarar för kommunens tillsyns- och tillståndsverksamhet enligt alkohollagen samt för kommunens tillsynsverksamhet vad avser tobaksförsäljning enligt tobakslagen. Nämnden ansvarar för att tillhandahålla boende, utreda behov, ombesörja social omvårdnad och övriga stödinsatser enligt socialtjänstlagen till ensamkommande flyktingbarn upp till 21 år. Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska operativt leda en verksamhetsöverskridande grupp för psykiskt och socialt omhändertagande av katastrofoffer (POSOM). Utöver de lagar som nämns ovan fattar Individ & Familjeomsorg främst beslut enligt följande lagar: - Socialtjänstlagen (2001:453) Reglemente Sida 2/2 - Socialtjänstförordningen (2001:937) - Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). - Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). - Föräldrabalken (1949:381) Nämnden för Individ & Familjeomsorg är dessutom ansvarig remissinstans för yttrande över ansökningar om antagning av person till hemvärnet enligt hemvärnsförordning, yttrande till passmyndighet vid utfärdande av pass utan vårdnadshavares medgivande enligt passförordningen, yttrande enligt namnlagen, yttrande i körkortsärenden enligt körkortsförordningen, yttrande till länsstyrelse angående äktenskapshinder för underårig enligt äktenskapsbalken. Beslutad av: Kommunfullmäktige § 111 2015-09-08 Ansvarig förvaltning: Individ & Familjeomsorg Kontakt: Kungsbacka direkt 0300-83 40 00, [email protected] Reglemente Sida 1/3 Reglemente för nämnden för Gymnasie- & Vuxenutbildning Utöver det som föreskrivs i kommunallagen och i ”Gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och nämnder i Kungsbacka kommun” gäller bestämmelserna i detta reglemente. VERKSAMHETSOMRÅDE Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning svarar för den del av kommunens utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar som bildar gymnasieskola och gymnasiesärskola. Nämnden har ansvar för det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar mellan 16-20 år. Nämnden svarar för kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Nämndens uppgifter omfattar kommunal vuxenutbildning bestående av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenskundervisning för invandrare (Sfi). Nämnden ansvarar för av kommunen anordnade Yrkeshögskoleutbildningar (YH). Nämnden ansvarar för den kommunala kulturskolan. Nämnden ansvarar för uppdragsutbildning samt övriga utbildningar kopplade till arbetslivet. Nämnden ansvarar för kommunens studie- och yrkesvägledning. Reglemente Sida 2/3 Nämnden ansvarar för att samordna, utveckla och driva arbetet med flyktingmottagande, mottagande av nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar. Nämnden ansvarar för utveckla och driva integrationssamordningen i kommunen enligt Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Nämnden är tillika arbetslöshetsnämnd och ansvarar för arbetsmarknadsåtgärder. Beslutad av: Kommunfullmäktige § 111 2015-09-08 Ansvarig förvaltning: Gymnasie- & Vuxenutbildning Kontakt: Kungsbacka direkt 0300-83 40 00, [email protected] Reglemente Sida 3/3 PROTOKOLLSUTDRAG KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Funktionsstöd Datum 2015‐10‐15 § 73 Rapport om ej verkställda beslut enligt 9 § lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, samt rapport om ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 § och 16 kap 6 f § socialtjänstlagen, SoL, kvartal 3, 2015 FS/2015:104 6.0 Beslut Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen och överlämnar rapporten till kommunfullmäktige samt att den ställs till revisorernas förfogande Sammanfattning Kommunerna har, enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, samt enligt socialtjänstlagen, SoL, skyldighet att en gång per kvartal rapportera in gynnande beslut, som inte har verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Från och med 1 juni 2013 ska inrapportering göras till IVO, inspektionen för vård och omsorg. Skyldighet föreligger också att rapportera in avbrott i verkställigheten om beslutet inte har verkställts på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Nämnd och kommunfullmäktige ska informeras i samband med rapporteringen till IVO. Rapportering till de förtroendevalda revisorerna sker enligt rutin från 21 december 2006 med pärm som förvaras hos förvaltningen för Funktionsstöd och ställs till revisorernas förfogande på begäran. Rapporteringsperioden avser tredje kvartalet 2015. Beslut fattade av förvaltningen för Funktionsstöd enligt 9 § lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som ej verkställts inom tre månader: Bostad med särskild service 14, kontaktperson 6, daglig verksamhet 1, korttidsvistelse 2 och avlösarservice 1 och ledsagarservice 1. Beslut fattade av förvaltningen för Funktionsstöd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen, SoL, som ej verkställts inom tre månader: Särskilt boende 1 och boendestöd 1. Rapportering avseende kvartal 3 till IVO kommer att göras 7 oktober 2015. Beslutsunderlag Rapport om ej verkställda beslut, 2015-09-23 Expedierat/bestyrkt PROTOKOLLSUTDRAG KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Funktionsstöd Datum 2015‐10‐15 Beslutet skickas till KF Expedierat/bestyrkt TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Redovisning av icke färdigberedda motioner Förslag till beslut Redovisning av icke färdigberedda motioner noteras till protokollet. Sammanfattning Enligt 5 kap 33 § kommunallagen bör motion beredas så att kommunfullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har framkommit vid beredningen anmälas till kommunfullmäktige inom samma tidpunkt. Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning. 1 (2) Datum 2015-09-04 Dnr KS/2015:346 Kommunstyrelsen ska till fullmäktige två gånger per år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Kommunfullmäktige beslutade 2000-06-15 att redovisningen i fortsättningen ska kompletteras med planerat datum för behandling i fullmäktige för de motioner som är äldre än ett år. Motioner äldre än ett år 13-30 KS/2013:320 KUB1001, v2.0, 2013-02-26 13-47 KS/2013:107 Motion om att uppföra en station, där cyklister erbjuds möjligheten att gratis pumpa sin cykel samt låna cykelverktyg Väcktes: 2013-02-05 Motionär: Thord Brynielsson (SD) Remissinstans: Kommunstyrelsens förvaltning Notering: Planeras att tas upp på KF 8/12 Motion om husen på Kungsbacka torg Väcktes: 2013-03-12 Motionär: Roger Larsson (KB) Remissinstans: Teknik Notering: Planeras att tas upp på KF 8/12 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens kansli Kristina Gudmundson Direkt 0300-83 44 99 [email protected] Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 04 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) 13-75 KS/2013:128 14-47 KS/2014:145 14-80 14-100 KS/2014:283 Motion om bättre giftfria råttfällor med anledning av råttorna i Kollaskolans kök vilket tvingades stänga för sanering Väcktes: 2013-05-07 Motionär: Thord Brynielsson (SD) Remissinstans: Kommunstyrelsens förvaltning Notering: Är på remiss hos M&H. Svar planeras hösten 2015 Motion om stöd för ett regionalt innovationsråd Väcktes: 2014-04-08 Motionär: Eva Borg (S) Remissinstans: Kommunstyrelsens förvaltning Notering: Handläggs av Elinor Filipsson. Svar planeras Q1 2016 Motion om normer i skolan Väcktes: 2014-06-11 Motionär: Emma Vildstrand (MP) Clas Rosander (MP) Remissinstans: Kommunstyrelsens förvaltning Notering: Planeras att tas upp på KF 8/12 Motion om samordning av samhällsbyggnadsfrågor Väcktes: Motionär: Remissinstans: 14-102 KS/2014:321 2014-08-12 Alf Olofsson (S) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggs av Ann-Charlotte Järnström Motion om att flytta turismen till näringslivsenheten Väcktes: 2014-08-12 Motionär: Christian Hanesson (FP) Gunilla Rivle (FP) Remissinstans: Kommunstyrelsens förvaltning Handläggs av Elinor Filipsson. Svar planeras Q2 2016 Kristina Gudmundson Administratör Bilagor: Övriga motioner – ej äldre än ett år, daterad 2015-09-04 BILAGA Övriga motioner – ej äldre än ett år 14-135 KS/2014:356 Motion om att inrättande av kommunalt naturreservat i Varlaskogen Väcktes: 2014-10-14 Motionär: Ann Molander (FP) Remissinstans: Kommunstyrelsens förvaltning Miljö & Hälsa handlägger. Svar hösten 2015. 1 (2) Datum 2015-09-04 Dnr 15-23 KS/2014:553 15-41 KS/2015:109 KUB1001, v2.0, 2013-02-26 15-84 KS/2015:218 Motion om inrättande av en årlig hållbarhets- och miljödag Väcktes: 2015-02-03 Motionär: Britt Tönnberg (S) Remissinstans: Kommunstyrelsens förvaltning Miljö & Hälsa handlägger. Svar hösten 2015. KS/2015:346 Motion om policy gällande beslutsgången för avtal med Migrationsverket / Länsstyrelsen Väcktes: 2015-03-10 Motionär: Stefan Jägnert (SD) Remissinstans: Kommunstyrelsens förvaltning Katarina Eiderbrant handlägger. KF början av 2016. Motion om tiggeri Väcktes: Motionär: Remissinstans: Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens kansli Kristina Gudmundson Direkt 0300-83 44 99 [email protected] 2015-05-12 Carita Boulwén (SD) Kommunstyrelsens förvaltning KF våren 2016. Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 04 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) 15-266 KS/2015:266 15-267 KS/2015:267 KS/2015:343 KS/2015-350 KS/2015-351 Motion om anställning inom vård och omsorg Väcktes: 2015-09-08 Motionär: Roger Larsson (KB) Agnetha Ernegård (KB) Remissinstans: Kommunstyrelsens förvaltning. Anette Dahlberg handlägger. KSAU okt. Motion om trygghetsboende Väcktes: 2015-09-08 Motionär: Roger Larsson (KB) Agnetha Ernegård (KB) Remissinstans: Kommunstyrelsens förvaltning Angelica Lucaci handlägger. Svar 2015. Motion om utökad P-skiva i Kungsbacka Väcktes: 2015-09-08 Motionär: Roger Larsson (KB) Remissinstans: Kommunstyrelsens förvaltning. Teknik handlägger. Motion om specialkost Väcktes: 2015-09-08 Motionär: James Kujansuu (SD) Carita Boulwén (SD) Remissinstans: Kommunstyrelsens förvaltning Service handlägger. Motion om att utreda antalet studie- och yrkesvägledare Väcktes: 2015-09-08 Motionär: James Kujansuu (SD) Carita Boulwén (SD) Remissinstans: Kommunstyrelsens förvaltning FG och GV handlägger. Kristina Gudmundson Administratör Katarina Eiderbrant Verksamhetschef Bilagor: Övriga motioner – ej äldre än ett år, daterad 2015-09-04 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Svar på motion om policy gällande beslutgången för avtal med Migrationsverket och länsstyrelsen Förslag till beslut Motionen avslås med hänvisning till; Genom lagändring från och med 2014 har det politiska momentet i avtalen om asyloch PUT-platser för ensamkommande barn minskat. Avtalens funktion är i stället mer att tillförsäkra kommunen statliga ersättningar för mottagandet av ensamkommande barn samt ge de statliga myndigheterna kunskap om kommunernas mottagandekapacitet. Kommunfullmäktige har år 2014 dessutom uppdragit åt kommunstyrelsen att besluta om tillfälliga ändringar av asylplatser. Kommunstyrelsens beslut om överenskommelserna med Migrationsverket och länsstyrelsen i november 2014 strider därför inte mot 3 kap. 9 § i kommunallagen. 1 (3) Datum 2015-10-29 Dnr KS/2015:109 Sammanfattning Stefan Jägnert (SD) har i motion se, Kf § 41/2015, yrkat att Kungsbacka kommun som policy ska ha, att samtliga beslut som rör kommunens avtal med Migrationsverket och länsstyrelsen skall gå via kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade i § 88/2015 motionen till kommunstyrelsens förvaltning för yttrande. Genom en ändring i lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) kan Migrationsverket fr.o.m. den 1 januari 2014 göra s.k. utvidgade anvisningar, oavsett om kommunen har en överenskommelse att ta emot ensamkommande barn eller inte. Överenskommelsernas politiska moment har således avsevärt minskat på grund av lagregleringen. KUB1001, v2.0, 2013-02-26 I § 5/2014 beslutade kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att fortsättningsvis besluta om tillfälliga ändringar av överenskommelser av asylplatser. Av fullmäktiges beslut får förstås att beslutsområdet nu, efter att ha varit föremål för fullmäktiges prövningar vid flera tillfällen, inte längre anses ha någon grundläggande Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens kansli Lena Knutsson Direkt 0300-83 47 24 [email protected] Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 04 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) karaktär eller generell räckvidd, dvs. vara av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Avtalen med Migrationsverket och länsstyrelsen är tillsvidareavtal och pågående. Innebörden i fullmäktigebeslutet är att kommunstyrelsen får i uppdrag att besluta om ändringar i antalet platser eftersom behovet av platser varierar över tid. Kommunfullmäktige har därför uppdragit åt kommunstyrelsen att besluta om dessa ändringar. Kommunstyrelsens beslut om överenskommelse om asylplatser i november 2014 med Migrationsverket och länsstyrelsen kan därför inte anses strida mot 3 kap. 9 § kommunallagen. Även utan avtal har Kungsbacka i praktiken redan boendeplatser för barn som fått PUT. Barnet är av Migrationsverket utskrivet till kommunen och kommunen har ansvaret. Men om kommunen tecknar överenskommelse om boendeplatserna för ensamkommande barn ger det dessutom rätt till ersättningar från staten som kommunen annars inte skulle få, se förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. Den särskilda överenskommelsen om PUT-platser har därför snarare en karaktär av ren verkställighet, varför inte heller en sådan överenskommelse kan anses strida mot 3 kap. 9 § kommunallagen. Beskrivning av ärendet Stefan Jägnert (SD) har i motion, se Kf § 41/2015, yrkat att Kungsbacka kommun som policy ska ha, att samtliga beslut som rör kommunens avtal med Migrationsverket och länsstyrelsen skall gå via fullmäktige avseende ensamkommande barn. Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade i § 88/2015 motionen till kommunstyrelsens förvaltning för yttrande. Av Kommunallagen med kommentar och praxis (Lena Dalman m.fl.) framgår att 1991 års kommunallag bl.a. syftade till att åstadkomma en friare arbetsfördelning mellan fullmäktige och nämnderna. Med nämnd avses också kommunstyrelsen. Kompetenskonflikter skulle lösas genom en tolkning av vilka ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Av 3 kap. 9 § kommunallagen framgår att fullmäktige beslutar i sådana ärenden. Beslutsområdet omfattar avgöranden av mer grundläggande natur eller med en mer generell räckvidd och där det politiska momentet är avgörande. I bestämmelsen ges i nio punkter exempel på vilka områden det kan vara, såsom mål och riktlinjer för verksamheten, viktiga ekonomiska frågor eller nämndernas organisation och verksamhetformer. Asylsökande ensamkommande barn var fram till hösten 2006 nästan bara en angelägenhet för de s.k. ankomstkommunerna där Migrationsverket har en anläggning. Sedan mottagandesystemet förändrades till att bli kommunernas ansvar att tillhandahålla boenden för de asylsökande ensamkommande barnen, har mottagandet också blivit en angelägenhet för Sveriges alla kommuner. Kungsbacka kommun beslutade därför genom fullmäktigebeslut i § 196/2009, § 253/2010 samt § 25/2014 om att teckna överenskommelser med Migrationsverket och länsstyrelsen om mottagande av ensamkommande barn. I § 5/2014 beslutade kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att fortsättningsvis besluta om tillfälliga ändringar av överenskommelser av asylplatser. Av fullmäktiges beslut får förstås att beslutsområdet nu, efter att ha varit föremål för fullmäktiges prövningar vid flera tillfällen, inte längre ansågs ha någon grundläggande karaktär eller generell räckvidd, dvs. vara av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Avtalen med Migrationsverket och länsstyrelsen är tillsvidareavtal och pågående. Innebörden i fullmäktigebeslutet är att kommunstyrelsen får i uppdrag att besluta om KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) ändringar i antalet platser eftersom behovet av platser varierar över tid. Kommunfullmäktige har därför uppdragit åt kommunstyrelsen att besluta om dessa ändringar. Kommunstyrelsens beslut om överenskommelse om asylplatser i november 2014 med Migrationsverket och länsstyrelsen kan därför inte anses strida mot 3 kap. 9 § kommunallagen. Genom en ändring i lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) kan Migrationsverket fr.o.m. den 1 januari 2014 göra s.k. utvidgade anvisningar, oavsett om kommunen har en överenskommelse att ta emot ensamkommande barn eller inte. Det krävs enligt den nya lydelsen i 3 § i LMA inte längre särskilda skäl för anvisning utan överenskommelse (SFS 2013:755). Anvisning sker om det inte är möjligt att anvisa barnet till en kommun som barnet kan anses ha anknytning till eller om det inte finns någon ledig plats i kommun med överenskommelse. När Migrationsverket nu anvisar ett barn till Kungsbacka blir kommunen ansvarig som vistelsekommun enligt 2 a kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Migrationsverkets beslut om anvisning till kommun kan inte överklagas. Av förarbetena (prop. 2012/13:162) framgår vidare att anvisning ska ske i anslutning till barnets asylansökan med hänsyn till barnets bästa. Överenskommelsernas politiska moment har alltså avsevärt minskat på grund av lagregleringen. Kommunstyrelsens beslut om avtal kan inte heller av den anledningen anses strida mot 3 kap. 9 § kommunallagen. Länsstyrelsens uppdrag från Regeringen är att verka för att det finns beredskap och kapacitet att ta emot de ensamkommande barnen, även barn med permanent uppehållstillstånd (PUT). Överenskommelserna ger de statliga myndigheterna kunskap om hur många platser som finns tillgängliga. Om kommunen har överenskommelse om asylplatser ger det rätt till ersättningar från staten som kommunen annars inte skulle få, se förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Även utan avtal har Kungsbacka i praktiken redan boendeplatser för barn som fått PUT. Barnet är av Migrationsverket utskrivet till kommunen och kommunen har ansvaret. Men om kommunen tecknar överenskommelse om boendeplatserna för ensamkommande barn ger det dessutom rätt till ersättningar från staten som kommunen annars inte skulle få, se förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. Den särskilda överenskommelsen om PUT-platser har därför snarare en karaktär av ren verkställighet, varför inte heller en sådan överenskommelse kan anses strida mot 3 kap. 9 § kommunallagen. Ann-Charlotte Järnström Lena Knutsson Kommundirektör Utredare Motion om policy gällande beslutsgången för avtal med Migrationsverket / Länsstyrelsen: Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet och således är det självklart att beslut som är av stor vikt för kommuninvånarna skall gå via fullmäktige. Kommunstyrelsen har 2014-11-24 skrivit under ett nytt avtal om att ta emot s.k. ensamkommande flyktingbarn. Beslutet strider mot 3 kap. 9 § kommunallagen. - Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget. En fråga som är angelägen för kommunmedborgare idag är kommunens avtal med Migrationsverket och Länsstyrelsen speciellt då invandringspolitiken inverkar både ekonomiskt och socialt i kommunen. Mest märkbart är dessa försök till dyra panikköp av fastigheter eller de överpris man betalar privata aktörer för boende då man plötsligt inser att man inte har plats för de man bestämt sig för att ta emot enl. avtalen. Därför är det av stor vikt att samtliga kommunala beslut som rör avtal med Migrationsverket och Länsstyrelsen skall gå via fullmäktige. Detta gynnar demokratin och öppenheten. Ju fler beslut av allmänt intresse som fattas av kommunstyrelsen utan att nå fullmäktige desto mer framstår kommunens beslutsapparat som ett kotteri. Att ta beslut om avtal med Migrationsverket och Länsstyrelsen i kommunstyrelsen utan att nå fullmäktige är således inte demokratiskt. Sådan beslutsgång skall vi inte ha i Kungsbacka kommun. Därför yrkar Sverigedemokraterna i Kungsbacka kommun: Att Kungsbacka kommun skall ha som policy att samtliga beslut som rör kommunens avtal med Migrationsverket och Länsstyrelsen skall gå via fullmäktige. Stefan Jägnert för Sverigedemokraterna i Kungsbacka kommun. Kungsbacka 2015-03-02 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-10-21 Diarienummer KS/2012:320 Svar på motion från Thord Brynielsson (SD) om att erbjuda cyklister möjligheten att gratis pumpa sin cykel samt låna cykelverktyg Förslag till beslut Motionen bifalles i delen som avser pumpanordning för cyklar. Motionen avslås i delen som avser lån av cykelverktyg med hänvisning till att stöldrisken är stor. Sammanfattning Thord Brynielsson (SD) föreslår i motion 2012-12-11 att kommunen ska uppföra en station där man kan pumpa cykeln och låna cykelverktyg. Motionen är beredd av nämnden för teknik. Teknik svarar att det finns planer på att uppföra en cykelpumpstation på östra sidan och en på västra sidan av stationen. Dessa två pumpstationer är nu uppbyggda. Teknik svarar också att utlåning av verktyg innebär stor stöldrisk och därför inte kommer att införas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-10-21 Yttrande från teknik 2013-07-08 Catarina Nyberg /Kollektivtrafikstrateg/ Kommunstyrelsens förvaltning Catarina Nyberg /RedigerareTelefon/ [email protected] 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se TJÄNSTESKRIVELSE Till Nämnden för Teknik Motion om att uppföra en station, där cyklister erbjuds möjligheten att gratis pumpa sin cykel samt låna cykelverktyg, från Thord Brynielsson (SD) 1 (1) Datum Ledamoten Thord Brynielsson (SD) väcker i skrivelse den 11 december 2012 motion om att uppföra en station, där cyklister erbjuds möjligheten att gratis pumpa sin cykel samt låna cykelverktyg, nära cykelstället i nordost om ingången till medborgarkontoret i stadshuset. 2013-07-08 Dnr TE13-00076/32 Teknik har infört en pumpstation, vid toalettbyggnaden på Kungsbacka torg och kommer att införa två pumpstationer till. Vid cykelställen på östra respektive västra sidan av Kungsbacka resecentrum kommer nya pumpstationer att installeras under hösten. Utlåning av verktyg är Teknik däremot mycket tveksamma till, på grund av ett stort underhållsbehov. Med den skadegörelse som finns på kommunens offentliga ytor ser vi det inte som möjligt att en hålla ordning på en verkstadsstation. Förslag till beslut Nämnden för Teknik godkänner förvaltningens skrivelse daterad 2013-07-08 och överlämnar den till kommunstyrelsen som svar på motionen uniForm KUB101 v 1.0, 2005-11-25 Håkan Ström Förvaltningschef Teknik Trafik & Park Lars Björkman Direkt 0300-834102 [email protected] Kungsbacka kommun Teknik 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 71 00 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN KOMMUNSTYi1ELSEN 2012 -12- 11 2012-12-11- Motion 2012:60 till Kungsbaclm lmmmunfullmäldige angM:nm~O ~·· .!::I.J.::::_..,.-.:..:..:...~Q0~.30J.2··.o·':_f.· :.l~ !:. .l.~ Uppfor en station, där cyklister erbjuds möjligheten att gratis pumpa sin cykel samt låna cykelverktyg, nära cykelstället nordost om ingången till medborgarkontoret i stadshuset. .. Cykeln är en forträfflig uppfitming som erbjuder stora fördelar för både den enskilde användaren och san1hället i stort. Det glädjer mig att Ktmgsbacka konunun de närmaste åren kanuner att satsa på nya cykelvägar. ht1p://www.gp.se/nvheterlhallancl/1 .872595-fortsatt-satsning-pa-cvkelbanor För ca ett halvår sedan rapporterade Radio Halland att vår grrume i söder, Varbergs konunun, beslutat att sätta upp en station i centrala Varberg där hugade cyklister kan pumpa sina cykeldäck. http://sverigesradio.se/sicla/artikel.aspx?programid=128&artikel=4990463 Det framgår inte av SR Hallands artikel på om cyklisterna i Varberg även skall kumm låna cykelverktyg på stationen. En lämplig placering vore i anslutning till det befintliga cykelstället ca femton meter nordost om ingången till medborgarkontoret i stadsimset En placering nära stadshuset skulle troligen höja konununens miljöprofiL En tanke vore att kmma erbjuda cyklister möjligheten att både ptm1pa sin cykel samt att kunna låna verktyg fcir enklare reparationer. Med tanke på den höga brottsligheten måste både cykelpump och cykelverktyg vara fastkedjade och någorlunda vandalsälua. Sverigedemokraterna yrkar att Kungsbacka kommtmfullmäktige beslutar att: -Nära det befintliga cykelstället, nordost om ingången till medborgarkontoret i stadshuset, byggs en station där cyklister gratis kan pumpa sin cykel samt låna cykelverktyg. Med tanke på den höga brottsligheten måste både cykelpump och cykelverktyg vara fastkedjade och någorlunda vandalsälua. Det är viktigt att utforma cykelstationen så att det blir rent, snyggt samt estetiskt tilltalande och att anläggningen har skydd mot regn, för att förhindra rostiga verktyg etc. Thord Brynielsson SD Kungsbacka SD Ku ngsbacka Tel. 0761-8021 28 Org. nr: 802458-2234 Bankgiro: 842-5506 https://kungsbacka.sverigedemokraterna.se/ kun!!sbacka@sveri!!edemokraterna.se Från: Emilia Sandström Skickat: den 21 november 2015 20:48 Till: Christian Johansson Kopia: Kungsbacka kommun Ämne: Mitt förtroendeuppdrag Härmed ber jag att få avsäga mitt förtroendeuppdrag som ersättare i Byggnadsnämnden på grund av att jag kommer under 2016 resa runt i Sydostasien och kommer då inte kunna närvara vid byggnadsnämndens sammanträden. Jag önskar att frånsäga min plats från och med den 1 januari 2016. Med vänlig hälsning, Emilia Sandström 1 Från: Magnusson E Magnusson <[email protected]> Datum: 20 november 2015 14:00:10 CET Till: "[email protected]" <[email protected]>, Christian Johansson <[email protected]> Ämne: uppsägn av uppdrag. Hej, härmed vill jag säga upp mitt uppdrag som ord. ledamot i nämnden för Funktionsstöd med omedelbar verkan. Hälsningar Malin Magnusson Äskatorpsvägen 260 43974 Fjärås 1 Från: [email protected] [mailto:[email protected]] Skickat: den 18 november 2015 13:22 Till: Christian Johansson; Kungsbacka kommun Ämne: Avsägelse Jag önskar avsäga mig uppdrag som nämndeman vid Varbergs tingsrätt från och med 2015-12-08 till förmån för uppdrag i kommunrevisionen som kräver min fulla uppmärksamhet. Med vänliga hälsningar Marie Yckert 1 Från: Börje Börjesson Skickat: den 13 november 2015 12:11 Till: Maria Svenningsson Kopia: Eva Borg; [email protected] Ämne: Avsägelse av uppdrag. Hej Maria! På grund av ändrade arbetsuppgifter på jobbet vi jag på detta sätt avsäga mig uppdraget som ersättare i kommunstyrelsen i Kungsbacka kommun. Mina övriga förtroendeuppdrag i Kungsbacka kommun kommer jag att fortsätta med. Börje Börjesson Socialdemokraterna [email protected] 0702-25 86 33 1 Från: lars-anders lundberg <[email protected]> Datum: 24 november 2015 16:08:45 CET Till: <[email protected]> Ämne: Uppsägning (skickat genom Troman Publik) Svara till: lars-anders lundberg <[email protected]> Detta meddelande är skickat genom Troman Publik. Avsändare: lars-anders lundberg <[email protected]> Mottagare: Christian Johansson Ärende: Uppsägning Härmed avsäger jag mig min plats som ersättare i nämnden för funktionsstöd. 1 Från: Clas Rosander Skickat: den 29 november 2015 19:02 Till: [email protected] Kopia: Christian Johansson; Maria Svenningsson Ämne: Hej härmed avsäger jag mig mitt uppdrag som ersättare i nämnden för fritid och folkhälsa. Hälsningar Clas Rosander Fritidspedagog ________________________________ Kungsbacka kommun Gällingeskolan 0300836121 [email protected] 1 Motion till Kommunfullmäktige i Kungsbacka Boende för äldre på Furubergsvägen 14, Bukärrsgården. Vi har på ett skandalöst sätt och på osanna grunder, utan uppsägning av personliga hyresavtal, indirekt tvingat äldre personer att flytta från ett tryggt och uppskattat boende på Furubergsvägen 14. Detta förfaringssätt och resultatet för de gamla kommer att diskuteras i ett annat sammanhang. När nu skadan ändå har skett och lägenheterna snart är tomma blir det ett utmärkt tillfälle att göra en renovering av lägenheterna. Renoveringen bör göras med omdöme så att Furubergsvägen 14 blir ett ännu bättre boende för de äldre och en bättre arbetsmiljö för personalen, fram tills vi har byggt ett nytt och tidsenligt äldreboende i Särö, som då ersätter Furubergsvägen 14. Kungsbackaborna yrkar Att boendet på Furubergsvägen 14 renoveras med omdöme så att boende och verksamhet kan underlättas, fram tills vi har ett ersättningsboende i Särö. Att efter renoveringen skall de som ”tvingats” flytta, i samråd med anhöriga, få erbjudande att komma tillbaka. Resterande lägenheter erbjuds till övriga sökande. 2015-11-18 Roger Larsson Kb Interpellation Till Hans Forsberg, ordförande i Kommunstyrelsen. Eventuella förändringar på Inlag har diskuterats under flera års tid. För några år sedan bjöds föreningar och allmänheten in för att komma med tankar kring utformningen av det framtida Inlag i en invånardialog. Utredningar kring hela Inlag har gjorts eller görs av Kommunstyrelsens förvaltning samtidigt som Fritid- och Folkhälsoförvaltningen utreder ny simhall. Framförallt med tanke på invånardialogen då ideella människors tid har tagits i anspråk är det viktigt med kommunikation. Frågan till Hans Forsberg är: Vad händer med utredningar kring Inlag, vad är tankarna framöver med Inlag och vilka tidsperspektiv ska vi som ledamöter i KF ha i åtanke innan beslut ska tas om Inlag och dess framtid? Martin Stigh, Folkpartiet Motion Kungsbacka tar ansvar för klimatet Medan vi har kommunfullmäktige i december 2015 pågår de internationella klimatförhandlingarna i Paris. Klimatet styrs inte bara av internationell och nationell politik. Även politiken i Kungsbacka har effekter. Med den takt och på det sätt motioner brukar besvaras så kommer den här upp i fullmäktige någon gång 2017 och besvaras med att det mesta fungerar. Det är Miljöpartiets förhoppning att vi nu skall nå längre! Läser du detta och är politiker i majoriteten: Varsågod! Tag förslagen och gör till dina egna förslag. Anser du att besluten redan har fattats så öka takten för att få dem verkställda. Tycker du inte förslagen är bra: Hitta på något annat för att rädda klimatet. Mistra Urban Futures, ett internationellt centrum för hållbar stadsutveckling, har genom ett av sina projekt gjort en analys av den klimatbelastning som olika typkategorier av människor genererar. Det finns inga data för Kungsbackas invånare men om vi antar att vi har en klimatpåverkan motsvarande en mix av Alingsåsbon och Askimsbon så genererar vi omkring 10 ton koldioxidekvivalenter årligen. Olika vetenskapliga beräkningar har kommit fram till att en långsiktigt hållbar nivå utsläpp av växthusgaser ligger någonstans mellan 1-2 ton per person och år. Du kan inte längre äta hela kakan! Du får bara äta 10-20%. Detta går att nå genom en kombination av effektiviseringar, teknikutveckling och beteendeförändring. Flera av de klimatmål som satts upp globalt, i EU och i Sverige har glädjande nog redan uppnåtts. Sveriges mål om 50% förnybar energi till år 2020 är ett sådant exempel. Miljöpartiet menar att det är Kungsbacka kommuns skyldighet att bidra till att kraftigt minska klimatpåverkan. De blygsamma lokala mål som nu gäller nås inte! De är inte ens i närheten av att vara tillräckliga. De nuvarande målen är: Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska (blinkar rött i uppföljningarna). Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska minska (mätt enbart på tjänstebilar). 1(3) Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka. (Observera antal, inte andel. Kungsbacka har ett bilberoende motsvarande genomsnittet i USA). Vi föreslår därför följande: Kommunens egen organisation 1. Kommunen som arbetsgivare ställer krav på att ersätta fysiska resor med virtuella möten, i kombination med vägledning för dem som känner sig osäkra på att använda Skype, telefonmöten etc. 2. Kommunen som arbetsgivare uppmuntrar till distansarbete för personal som har arbetsuppgifter där det är möjligt. 3. Kommunen inför tydliga och väl kommunicerade riktlinjer i kombination med uttalad kultur på kommunens arbetsplatser att i första hand resa med cykel, tåg och buss där arbetsuppgifterna så medger. Fysiska möten ska förläggas i tid och rum så att det är möjligt för så många deltagare som möjligt att resa med kollektivtrafik. 4. Kommunen växlar över till enbart el- och gasbilar i bilpoolen i ett bokningssystem som inte bara möjliggör samåkning utan även uppmanar till det. 5. Kommunen (fortsätter) köpa 100% förnybar energi till de egna verksamheterna och fastigheterna, helst inte bara vattenkraft utan även sol och vind. 6. Kommunen installerar solceller på alla kommunala tak med bra sollägen, eller upplåter taken till andra aktörer. 7. Kommunen serverar mer vegetarisk mat, och animalier med låg klimatpåverkan. 8. Kommunens personal uppmuntras att inkomma med förslag som minskar klimatpåverkan. Kommunen som samhällsbyggare 9. Kommunen planerar bostäder och verksamheter så att det inte behövs så mycket resor i vardagen. 10. Kommunen blir mer aktiv i att locka företag som vill etablera sig dit det går att resa till och från jobbet. Kommunen börjar äga mer mark själv så att möjligheterna blir större än när man bara förlitar sig på marknaden. 11. Kommunen blir mer näringslivsvänlig, även för de som har små företag hemma. Nuvarande bredbandsstrategi att kommunens bredband bara erbjuds där inga privata aktörer visar intresse, är ohållbar för att nå de nationella målen om bredbandsanslutning. 12. Kommunen bygger så att gångtrafikanter prioriteras högst, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik. 13. Kommunen styr undan bilar från centrala Kungsbacka med hjälp av parkeringsavgifter. 14. Kommunen verkar för att uppmuntra sociala företag för cykeluthyrning/utlåning. 15. Kommunen utvecklar den anropsstyrda trafiken (Närtrafiken) och gör den känd, så att det blir möjligt att resa hållbart även en bit bort från linjetrafiken. 16. Kommunen bygger ut cykelbanor och även underhåller dem så att de är grus- löv- is- och snöfria året om. 17. Kommunen arbetar mer aktivt för att kollektivtrafiken blir prisvärd inom Kungsbacka och mellan kranskommunerna. I första hand ska detta lösas med regionens budget, men kommunen måste överväga att göra tillköp av kollektivtrafik, både linjer och taxeutjämningar. 18. Kommunen tillämpar de möjligheter till gratis resor för barn, ungdomar och äldre som 2(3) erbjuds i prissystemet hos Västtrafik. 19. Kommunen aktivt arbetar för en expressbuss från Gottskär-Göteborg (Onsalaexpress). 20. Kommunen ser till att det byggs pendelparkering i tillräcklig omfattning för både cykel- och bil. 21. Kommunen verkar för en utbyggnad av kapaciteten på järnvägen. Fler spår kräver mer mark och där behöver kommunen vara aktiv. Miljöpartiet de gröna 2015-11-29 Emma Vildstrand, Eva Ringdahl, Maria Losman, Clas Rosander 3(3)
© Copyright 2024