1960-tal
Surf, Merseybeat,
Londonrock, Folkrock,
Soul, Psychedelia,
Experimentell rock
1
Viktiga rörelser under 60-talet
•
•
•
•
Medborgarrättsrörelse.
Sexuell frigörelse & jämlikhetsrörelse.
Fredsrörelse.
Vänsterorienterad politik, marxism,
anarkism.
• Revolt mot etablissemanget och
traditioner.
• Vurm för österländsk filosofi
2
DANSFLUGOR ca 1960-62
• 1961 - diskotek.
• Från R & B till
innedanser.
• Exhibitionism.
• Twist, Hully Gully,
Hucklebuck, Hitch
Hike, Locomotion,
Limbo rock m.m.
Chubby Checker:
The Twist, 1960
3
STÅLTRÅD (TWANGY)
• Elgitarrbaserad
instrumentalmusik:
sologitarr, kompgitarr,
elbas (!) och trummor.
• Socialt viktigt för
uppkomsten av
källarband.
• Duane Eddy, The
Ventures, The Shadows,
Spotnicks
• Filmmusik: Ennio
Morricone ”Spaghetti
västern”
The Ventures: Walk
Don’t Run, 1960
4
SURF MUSIC
• Ursprung bland vit
medelklassungdom i
Kalifornien.
• Glorifiering av
ungdomlig livsstil i stil
med Chuck Berry.
• Polerat,
tonårsmässigt mjukt,
luftigt, ”bright”, vokal
flerstämmighet.
Beach Boys: Surfin
Safari, 1962
5
FOLKMUSIK (ca 1960-65)
• Vänsterintellektuell rörelse vid
universitet i New York.
• Akustisk: (stäm)sång, gitarr,
munspel.
• Texten central - poetiskt och
politiskt.
• Tradition och ”autenticitet”
• Inbjöd till amatörmusicerande
och allsång.
• Woody Guthrie, Pete Seeger,
Peter, Paul & Mary, Bob Dylan
Peter, Paul & Mary:
Where Have All the
Flowers Gone, 1962
6
Före den brittiska ”invasionen”
• Music Hall / Varieté –
nonsens och glad
underhållning
• Brittisk intellektualism
• Dixieland
• Skiffle (country, jug band,
pubvisor)
• Tommy Steel, Cliff Richard
Lonnie Donegan: Have a
Drink on Me, 1961
7
The BEATLES tidiga stil
• Startade i Liverpool (Merseybeat)
och Hamburg
• Kombinerade gammalt och nytt:
brittisk folkmusik, music hall, R &
B, rock’n’roll, tidig Motown
• Fick snart etablissemangets
bekräftelse.
Karaktär:
• Gruppsound
• Enkel stämsång – ljus klang men
expressivt.
• Gitarristisk ”totalklang”.
• Energiskt trumspel.
The Beatles: I Saw Her
• Spontanitet och ös men även
finstämt
Standing There, 1963
8
LONDONROCK
• Underground-stil i London
– grund i Chicagoblues.
• Intellektuell publik.
• Alexis Korner
sammankopplade blues
med ungdomlig protest.
• Rebellisk framtoning.
• Rolling Stones, Animals,
Yardbirds
Animals: Talkin’ Bout You,
1964. Rolling Stones:
Satisfaction, 1965
9
SOUL
•
•
Blues + Gospel = soul,
Extatiskt kollektivt + känslostarkt
individualistiskt.
• Föregångare - Ray Charles.
• Ökade de svartas självmedvetande.
MOTOWN (Detroit):
• Svart bolag med internationellt genomslag
• Blandning av schlock och gospel.
• Beat, sofistikation, call-and-response.
• Supremes, Marvin Gaye, Stevie Wonder,
STAX (Memphis):
• Blues och gospelmässigt - stark fokusering
på vokalartisten.
• Brasset ”svarar”.
Supremes: You Can’t Hurry
• Otis Redding, James Brown, Aretha
Franklin.
Love, 1966. Aretha Franklin:
Respect, 1967
10
FOLKROCK (fr.o.m. 1965)
• Anknyter till folkmusikalisk
balladtradition.
• Texten i centrum (politisk,
poetisk).
• Vismässigt, ”oskolat”.
• Elektrifieras av Dylan 1965 –
katalysator för protest- och
hippierörelsen.
• Gränsar till den psykedeliska
musiken i slutet av 60-talet.
• The Byrds, Simon & Garfunkel. Bob
Dylan: Like a
Rolling Stone, 1965
11
Mer brittisk invasion
• Mods: ”swinging”
London,
konststuderande och
arbetarungdom,
droger.
• Upprorisk stil blandad
med melankoli.
• Who, Kinks, Small
Faces, Troggs
Troggs: Wild Thing, 1966.
Kinks: Sunny Afternoon, 1966
12
Psykedelisk & experimentell rock
• Ursprung: vit medelklassungdom i San Fransisco.
• Hippies. Drogromantik.
• Vändning från det utåtriktade politiska till inåtvänd
filosofi.
• Påverkas av jazz, konstmusik och ”världsmusik”
• Längre låtar och mer komplex formuppbyggnad
• Improvisation
• Nya instrument, klanger, effekter - ny inspelnings- och
bearbetningsteknik
• Surrealistisk verklighet - undvikande av klar fokusering.
• LP viktigare än singel.
Jefferson Airplane: Somebody To Love,
1967. Procol Harum: A Whiter Shade
of Pale, 1967
13
Beatles nyskapade
populärmusiken
• Med experimentlusta och George
Martins hjälp sprängde Beatles
popmusikens ramar.
• Blandade en mängd musikstilar
som klassisk och asiatisk musik.
Blue Jay Way, 1967 (psykedelisk, indisk)
• Nyskapande arrangemang,
instrumentering och utnyttjande av
Honey Pie, 1968 (varietévisa)
studioteknik.
• Blev erkända utanför Helter Skelter, 1968 (hårdrock, punk)
tonårsgruppen.
Revolution 9, 1968 (konstmusik,
ljudkonst)
She’s leaving home, 1967 (symfoniskt,
ballad)
14
Sven-Ingvars
Säg inte nej, säg
kanske av Ingvar
Hellberg (1966)
Lyssna!
Frälsningsvisa/skillingtyck
med popkomp (motsvarar
country i USA)
Berättande
skillingtryckstext
Tonartshöjning
15
Hep Stars
Farmer
John, 1965
Lyssna!
Bluesbasgång
”Total”-sound
Tonartshöjning
16
Cornelis Vreeswijk
Ångbåtsblues
1966
Lyssna!
Blues i 6/8-takt
Traditionella visteman
(sjö/båt) i ny tappning
Tidstypisk text
(ungdomsbråk och sex)
17