Demokratin i samhället

Demokratin i samhället
Studiematerial från riksdagen
3
Demokratin behöver vårt engagemang
”Så länge som folket
inte bryr sig om att
utöva sin frihet, kommer
tyrannerna att göra det –
för tyranner är aktiva och
flitiga!”
”När vi står en och
en kan vi inte uträtta
mycket, men gemensamt
har vi ett intresse. Detta
intresse måste förenas
och bli en makt.”
Voltaire
Elsa Laula
”Svält har aldrig
förekommit i en
fungerande demokrati.”
”Demokratin behöver
kärlek.”
Amartya Sen
Carlos Motta
”En röst är som ett gevär:
hur den används beror på
ägaren.”
Theodore Roosevelt
”Jag vill inte att kvinnorna
ska ha makt över männen
– men över sig själva.”
”Jag hoppas att folk
minns mig som en person
som ville vara fri ... så att
även andra människor
skulle bli fria.”
Rosa Parks
”Mänskliga rättigheter
prisas mer än någonsin
– och kränks mer än
någonsin.”
Anna Lind
”Demokrati är när folket
håller sin regering i
schack.”
Aung San Suu Kyi
”Demokratin är
fantastisk men
komplicerad. Det ska
hållas val, rättigheter ska
skyddas, motsättningar
ska lösas och institutioner
byggas. Vissa blir besvikna
när inte demokratin
genast gör livet bättre.”
Atifete Jahjaga
Mary Wollstonecraft
Vad är demokrati
för dig?
Ta reda på mer
om personerna
bakom citaten.
På vilket sätt har
de kämpat för
demokratin?
I demokratiska stater ska hela folket – du, jag och alla andra medborgare – bestämma tillsammans. Men demokratin är mer än bara
omröstningar och politiska beslut. Det handlar om respekt för andra
människor, om kärlek, frihet, kunskap och engagemang.
Demokratin har utvecklats dag för dag, under flera hundra år, genom tusentals stora och små steg. Vi befinner oss just nu mitt i denna
utveckling. De steg som vi tar i dag kommer att avgöra demokratins
framtid.
Så här har några av våra föregångare uttryckt sin syn på demokratin:
”Vi måste själva bli den
förändring som vi önskar se
i världen.”
”Demokrati är inte bara
rösträtt – det är rätten att
leva ett värdigt liv.”
Mahatma Gandhi
Naomi Klein
Innehållsförteckning
Den osynliga demokratin......................................................................4
Demokratins kännetecken....................................................................6
Demokratins historia.............................................................................8
Demokratins många former.............................................................. 10
Sveriges fyra grundlagar...................................................................... 12
Våra mänskliga rättigheter................................................................. 14
Den delade makten.............................................................................. 16
”Det finns saker man
måste göra, även om det
är farligt. Annars är man
ingen människa utan bara
en liten lort.”
”Ingen påstår att
demokratin är perfekt,
eller allvetande. Nej, det
har till och med sagts
att demokratin är den
sämsta styrelseformen
– om vi bortser från alla
andra som har provats.”
”Demokratin måste
först och främst vara en
livsform och i andra hand
en statsform.”
Astrid Lindgren
Winston S. Churchill
Ebba Holgersson
Demokratin genomsyrar samhället.................................................. 18
Demokratins utmaningar................................................................... 20
Fortfarande på väg............................................................................... 22
Ordlista.................................................................................................. 23
Form och produktion: b-e-r-g.se och Riksdagsförvaltningen (Enheten besök, utbildning och evenemang).
Foto: Christina Carlström.
Texter: Johan Eriksson. Illustrationer: Hans von Corswant. Tryck: E-print, juli 2015. Upplaga: 20 000 ex.
4 5
Den osynliga demokratin
Du bor i en demokrati. Det är kanske inte något som du tänker så värst
mycket på. Demokratin bara finns där – ungefär som luften vi andas.
Men i själva verket påverkar demokratin våra liv på djupet, varje
dag, året runt. Du kan hitta spåren av demokratin i din egen mobil, i
skolan, i förbipasserande bilar – ja, till och med i dina kläder!
I många andra länder ser vardagen helt annorlunda ut. Större delen
av världens befolkning lever nämligen i länder där demokrati och frihet fortfarande är en avlägsen dröm.
Du väljer förstås själv vilka kläder du
vill ha på dig. Jeans, kjol, turban, slöja,
keps eller knätofsar – ja, det mesta
­funkar!
Du ser en helt vanlig kvinna åka förbi
i en helt vanlig bil. Inget märkvärdigt,
eller hur?
 I vissa delar av världen förekommer hårda
offentligt. Andra länder har förbjudit trans­
personer och andra utpekade grupper att ta
körkort.
regler för vilken klädsel som är tillåten. Kvinnor
har dömts till offentlig piskning för att ha burit
jeans.
 I vissa länder får kvinnor inte köra bil
Du kan vara med i vilka föreningar och
nätverk som helst – både politiska och
helt opolitiska.
 Varje år fängslas, torteras och avrättas
tusentals människor, bara för att de har ”fel”
åsikter eller tillhör förbjudna partier och
organisationer.
Du lyssnar givetvis på den musik
som du själv gillar – vem skulle
kunna hindra dig?
 Musik av Lady Gaga, Katy Perry och
Eminem har förbjudits i vissa stater, där
regeringen menar att musiken kan hota
statens säkerhet.
På kvällen träffar du kanske någon som
du älskar. Kärlek mellan två människor
kan väl aldrig vara fel?
 I 78 stater är det fortfarande olagligt med
kärlek – om den riktar sig till en person av
samma kön. I nio länder kan homosexualitet
straffas med döden.
Några elever på din skola startar en
blogg, där de frispråkigt debatterar
kommunpolitikernas bristande intresse
för ungdomsfrågor.
 I vissa delar av världen har bloggare som
Varför tror du att regeringar i vissa
länder försöker bestämma över
medborgarnas klädsel, musiksmak
och andra vanor?
kritiserat sin regering piskats offentligt. Över 60
stater i världen förföljer och fängslar människor
enbart på grund av deras politiska åsikter.
I skolan diskuterar ni vad ordet
”votera” betyder. Du söker snabbt
fram flera svar från olika källor med
hjälp av din mobil.
 I stora delar av världen är det omöjligt att
söka fram samma information som du kan nå
via mobilen. Ungefär 30 procent av världens
stater blockerar, filtrerar och censurerar
medborgarnas tillgång till information på
internet.
Du kommer för sent till lektionen. Du
ber läraren om ursäkt, får en tillsägelse
och så fortsätter lektionen.
 I ett stort antal länder får lärare slå sina
elever om de missköter sig. Endast cirka
45 länder i världen har helt förbjudit fysisk
bestraffning (aga) av barn och unga.
6 Demokratins kännetecken
Demokrati betyder ursprungligen ”folkstyre”. I alla demokratier är det
alltså folket som har den politiska makten. I praktiken kan dock demokratiska stater styras på ganska olika sätt. Dessutom är demokratin en
styrelseform som hela tiden utvecklas och förändras. Det är därför inte
så lätt att med några få ord beskriva exakt vad en demokrati är.
Det finns ändå vissa kännetecken som förekommer i alla demokratiska stater, och som vi också kan se exempel på i Sverige.
Folket styr genom fria val
I Sverige röstar väljarna fram politiker till riksdagen samt kommunoch landstingsfullmäktige vart fjärde år. Val till Europaparlamentet
hålls vart femte år. Alla väljare har bara en röst var. Ingen kan tvingas
att rösta på ett visst parti – valet är fritt.
Det finns flera partier och åsikter att välja mellan
8 partier är representerade i Sveriges riksdag. I riksdagsvalet 2014
deltog nästan 40 partier, och det finns dessutom flera hundra lokala
partier i Sveriges kommuner och landsting. I valet till Europaparlamentet 2014 deltog 22 partier. 9 blev invalda. Vem som helst kan starta
ett nytt parti – även du.
Majoriteten bestämmer
Majoritetsprincipen innebär att det förslag som får flest röster vinner
en omröstning. Majoritetsprincipen används i de allmänna valen och
när politikerna ska fatta beslut i riksdagen, Europaparlamentet och i
våra kommuner och landsting.
Öppet hus i riksdagen.Talmannen Urban Ahlin, riksdagsstenograferna och personal från
centralkansliet finns på plats för att berätta om arbetet i kammaren. Foto: Melker Dahlstrand.
Söndag den 14 september 2014. Val till
riksdagen, kommuner
och landsting. Gula
valsedlar gäller för val till
riksdagen, vita valsedlar
gäller för val till kommunfullmäktige och blå
valsedlar gäller för val
till landstingsfullmäktige.
Foto: Melker Dahlstrand.
Vilka av demo­kratins känne­
tecken är viktigast
tycker du? Är det
något som känns
onödigt?
Folket har politiska rättigheter
Sveriges grundlagar garanterar alla medborgare rösträtt, yttrandefrihet,
mötesfrihet och ett stort antal andra politiska fri- och rättigheter som
gör det möjligt att engagera sig politiskt. Ingen kan stängas ute från det
politiska livet i Sverige.
Folket använder sina rättigheter
Ungefär 85 procent av de svenska väljarna brukar rösta i riksdagsvalet.
88 procent av väljarna tycker att en fungerande demokrati är viktigt för
att Sverige ska kunna styras på rätt sätt.
Rättssäkerhet och likhet inför lagen
Svenska domstolar är självständiga i förhållande till de politiska makthavarna. Domstolarna dömer endast efter gällande lagstiftning, och
alla medborgare har rätt till en objektiv, opartisk och rättvis rättegång.
Även politiker och andra makthavare måste följa lagarna.
Respekt för våra mänskliga rättigheter
Alla människor ska räknas som jämlika i Sverige, oavsett kön, etnicitet
och andra personliga egenskaper. Våra mänskliga rättigheter försäkras
genom Sveriges grundlagar och särskilda lagar mot diskriminering och
hatbrott.
En fungerande statsförvaltning
I Sverige finns en fungerande statsförvaltning med polis, domstolar
och myndigheter som har möjlighet att upprätthålla ordningen och
genomföra det som våra folkvalda politiker beslutar.
8 9
Demokratins historia
Det är lätt att glömma hur ung och skör vår demokrati faktiskt är. Alla
de friheter, rättigheter och möjligheter som i dag kan kännas helt självklara är resultatet av en lång och hård kamp.
För drygt hundra år sedan var Sverige långt ifrån demokratiskt.
Hälften av männen och kvinnorna saknade rösträtt i början av
1900-talet. Samer, romer, judar och andra minoriteter kunde hånas och
förföljas helt öppet. Den svenska staten stödde rasbiologisk forskning
och steriliserade människor mot deras vilja. Föräldralösa barn kunde
säljas på auktion och tvingas att jobba hårt i sina fosterhem.
Den svenska demokratin har alltså utvecklats snabbt under det senaste seklet – en utveckling som fortsätter ännu i våra dagar.
När blev Sverige
en ”riktig”
demokrati? Går
det att peka ut
ett särskilt årtal?
1921: Kvinnor får rösta
för första gången.
1917: Genombrott för parlamentarismen,
det vill säga principen att regeringen måste
ha riksdagens stöd. Kungen förlorar i
praktiken sin politiska makt.
1909: Rösträtt införs för alla män över 24 år
som betalar skatt och har gjort värnplikten
och som inte har varit omhändertagna av
fattigvården eller suttit i fängelse.
2009: Diskriminerings­lag
för att motverka diskrimi­
nering på grund av bland
annat kön, sexuell läggning
och etnicitet beslutas av
riksdagen.
1995: Möjlighet att göra personval
prövas för första gången i Sverige.
1995: Sverige går med i EU.
1999: Judar, romer, samer, sverigefinnar
och tornedalingar erkänns som
nationella minoriteter i Sverige.
1993: Sametinget inrättas i
syfte att ta till vara den samiska
minoritetens intressen i Sverige.
1991: Yttrandefrihetsgrundlagen. Grundlag
som skyddar rätten att uttala sig bland
annat i radio och tv och på internet.
1989: Begreppet omyndig försvinner
ur lagstiftningen. Därmed får alla
medborgare över 18 år rösträtt.
1944: Det blir
lagligt att vara
homosexuell – tidigare
har det varit straffbart
i Sverige.
1990: Sverige ansluter sig
till FN:s barnkonvention.
1979: Sverige blir först i
världen med att förbjuda alla
former av barnaga.
1977: Sverige erkänner samernas
status som ursprungs­befolkning.
1976: Utländska medborgare får rösträtt i
val till landstings- och kommunfullmäktige.
1884: Myndighetsåldern för
kvinnor sänks från 25 år till 21 år
(samma som för män), och kvinnor
får rätt att själva bestämma över
sina inkomster och egendomar.
1975: Rösträtts­åldern
sänks till 18 år.
1810: Successions­ordningen.
Grundlag som bestämmer hur
Sveriges tron ska ärvas.
1948: FN antar
deklarationen
om de mänskliga
rättigheterna.
1809: Det kungliga
enväldet avskaffas i
Sverige. Mer makt förs
över till riksdagen.
1842: Folkskolan införs
i Sverige. Stora delar av folket
får nu lära sig att läsa och skriva
– men många romer och samer
saknar möjlighet att gå i skolan.
1974: Sveriges nuvarande regerings­
form införs. Kungens politiska makt
avskaffas även formellt.
1866: Tvåkammar­
riksdagen införs.
1945: Rösträtt införs
även för personer som
saknar jobb och som får
socialbidrag. Rösträttsåldern
sänks samtidigt till 21 år.
1971: Enkammar­
riksdagen införs.
1951: Religionsfrihet
skrivs in i Sveriges
lagstiftning.
1949: Tryckfrihets­förordningen.
Grundlag som skyddar rätten
att fritt och ocensurerat få
publicera texter.
10 11
Demokratins många former
Alla demokratier bygger på folkstyre och respekt för medborgarnas
mänskliga rättigheter. Men det finns också stora skillnader mellan hur
världens demokratier styrs i praktiken. Det syns tydligt om vi jämför
Sveriges statsskick med några andra demokratiska stater.
Statschefen
Statschefen är den högsta företrädaren för en stat. Sverige är en monarki. Det betyder att Sveriges monark är landets statschef. Kungen och
drottningen väljs inte, utan tronen går i arv inom kungafamiljen.
Många andra demokratier är republiker. I en republik utser folket en
president som statschef genom allmänna val.
I vissa länder har statschefen stor politisk makt, men Sveriges statschef har bara representativa uppgifter. Kungen representerar Sverige
vid statsbesök och andra viktiga möten men deltar inte i det politiska
beslutsfattandet.
Sverige är en enhetsstat
Sverige är en enhetsstat. Det betyder att alla lagar stiftas på nationell
nivå av riksdagen. Sveriges kommuner, landsting och regioner kan visserligen fatta politiska beslut på lokal och regional nivå, men ytterst är
det ändå riksdagen som bestämmer.
USA, Tyskland, Brasilien och många andra stater är federationer
som består av flera självständiga delstater. Delstaterna har ett stort
självbestämmande och kan i vissa fall stifta egna lagar.
Parlamentet har makten
Den svenska demokratin bygger på parlamentarism. Det betyder att
riksdagen (Sveriges parlament) har den avgörande politiska makten.
Statsministern måste godkännas av riksdagen, och regeringen måste ha
stöd i riksdagen för att kunna styra landet.
Andra länder har i stället presidentstyre. Då är det presidenten som
utser regeringen, och parlamentet kan inte på egen hand avsätta presidenten eller regeringen. Makten delas mellan parlamentet, presidenten
och regeringen.
Riksdagen har bara en kammare (avdelning). Många andra parlament är uppdelade i två kammare. I federationer är det vanligt att den
första kammaren representerar hela staten, medan den andra kammaren består av politiker från delstaterna.
Studera tabellen.
Kan du se
några inslag i de
andra ländernas
statsskick som
borde införas i
Sverige?
Statsskick = de
grund­läggande
reglerna för hur
en stat styrs.
Kallas även
författning eller
konstitution.
Proportionella val
Sveriges valsystem är proportionellt. Det betyder att platserna i riksdagen fördelas utifrån det antal röster som ett parti får i valet. Ett parti
som får 15 procent av folkets röster ska också få ungefär 15 procent av
platserna i riksdagen. För att ett parti ska komma in i riksdagen krävs
att partiet får minst 4 procent av rösterna.
En annan modell är majoritetsval. Det betyder att varje delstat,
region eller valkrets i landet utser en ”vinnare” från varje del av landet.
Endast den politiker som vinner majoriteten av väljarnas röster i en
viss valkrets får en plats i parlamentet – alla andra kandidater slås ut.
System med majoritetsval gör det svårare för små partier att komma in
i parlamentet.
Sverige
Brasilien
Indien
Storbritannien Sydafrika
USA
Statschef
Kung
President
President
Drottning
President
President
Enhetsstat/federation
Enhetsstat
Federation
Federation
Enhetsstat
Enhetsstat
Federation
Parlamentarism/
presidentstyre
Parlamentarism Presidentstyre Parlamentarism Parlamentarism
Blandform
Presidentstyre
Antal kammare
i parlamentet
1
2
2
2
2
2
Valsystem
Proportionellt
Blandform
Blandform
Majoritetsval
Proportionellt Majoritetsval
Rösträttsålder
18
16
25 (18 till andra 18
kammaren)
18
21
Antal partier
i parlamentet
8
28
36
12
13
2
Andel kvinnor
i parlamentet
44 %
10 %
12 %
29 %
41 %
19 %
Valdeltagande senaste
parlamentsval
86 %
78 %
66 %
66 %
75 %
36 %
12 13
Sveriges fyra grundlagar
Grundlagarna är den svenska demokratins viktigaste spelregler. De
beskriver hur vårt land ska styras och skyddar dessutom demokratin
och alla medborgares fri- och rättigheter.
Grundlagarna står över all annan lagstiftning. Nya lagar och regler
får alltså inte bryta mot grundlagarna.
Dessutom är grundlagarna svårare att ändra än vanliga lagar. För att
ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar beslut om ändringen två
gånger. Mellan riksdagsbesluten ska det hållas ett val till riksdagen.
Sverige har fyra grundlagar:
Regeringsformen är den mest omfattande av
våra fyra grundlagar. Regeringsformen beskriver
hur landet ska styras och skyddet för alla medborgares fri- och rättigheter.
Tryckfrihetsförordningen säger att vi fritt och
ocensurerat får ge ut böcker, tidningar och andra
tryckta skrifter. Tryckfrihetsförordningen ger också
alla medborgare rätt att ta del av dokument hos
myndigheter och domstolar.
Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar rätten att
sända radio och tv och att publicera texter, bilder
och filmer på internet. Tillsammans med tryckfrihetsförordningen skyddar alltså yttrandefrihetsgrundlagen folkets yttrande- och åsiktsfriheter.
SUC
CES
S IO
N S ORD
NIN
GE
N
Successionsordningen anger regler för vem som
kan bli kung eller drottning i Sverige. Kungen är
Sveriges statschef men har endast representativa
uppgifter och saknar politisk makt.
Vad tror du skulle
kunna hända
om vi avskaffade
grundlagarna?
Vilken nytta har
vi av grundlagarna
egentligen?
Regeringsformen beskriver statsskicket. Regeringsfor­
mens ­första kapitel har rubriken Statsskickets grunder.
Där ­sammanfattas själva kärnan i Sveriges statsskick:
’’All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den
svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning
och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas
genom ett representativt och parlamentariskt
statsskick och genom kommunal självstyrelse.
Den offentliga makten utövas under lagarna.
Den offentliga makten ska utövas med respekt för
alla människors lika värde och för den enskilda
människans frihet och värdighet. ’’
Offentlig
= Sådant
som gäller
alla med­
borgare i
samhället.
Repre­sentativt
= Väljarna utser represen­
tanter (politiker) som
får förtroendet att styra
samhället fram till nästa val.
Nästan alla politiska beslut i
Sverige fattas av våra politiker,
genom så kallad indirekt
demokrati. Det är mindre
vanligt med direkt demokrati
(folkomröst­ningar) i Sverige.
Under
lagarna
= Politiker,
myndigheter
och tjänste­
män på
alla nivåer
måste följa
lagarna och
behandla alla
medborgare
jämlikt och
rättvist.
Kommu­
nalt
självstyre
= Politiker i
kommuner
och landsting
har stor rätt
att själva
bestämma
över lokala
frågor och
får ta ut
skatt från
invånarna.
Parlamen­
tariskt
= Det
folkvalda
parla­mentet
(riksdagen)
har alltid
den yttersta
makten.
Regeringen
är beroende
av riksdagen
för att kunna
styra landet.
14 15
”Var och en har
plikter mot samhället, i vilket den
fria och fullständiga utvecklingen
av hans eller
hennes personlighet ensamt är
möjlig.”
Foto: momentimages
Artikel 29, FN:s
förklaring om de
mänskliga rättig­
heterna
Våra mänskliga rättigheter
Efter en av världshistoriens mörkaste perioder – andra världskriget –
samlades världens ledare i Förenta nationerna (FN). FN skapade 1948
deklarationen om de mänskliga rättigheterna, som sedan dess varit
grunden för det politiska arbetet i alla världens demokratiska stater.
Svenska medborgares fri- och rättigheter skyddas i dag på flera nivåer:
genom grundlagarna, EU-stadgan och Europakonventionen.
I praktiken saknar dock många människor i världen ett verkligt skydd för
sina mänskliga fri- och rättigheter.
Alla människors lika värde: Rättigheterna gäller lika för alla människor oavsett nationalitet, kön, sexuell läggning, hudfärg, politiska
åsikter och andra personliga egenskaper.
Rätt till liv och mänsklig värdighet: Mord, dödsstraff och alla
typer av tortyr, slaveri och annan kroppslig bestraffning är förbjudet.
Frihet och rättssäkerhet: Ingen får straffas utan stöd av lagen, och
alla har rätt till en rättvis prövning i domstol.
Privatliv och integritet: Ingen får rota i våra privatliv eller kartlägga medborgarnas personliga åsikter och värderingar. Om staten gör
ingrepp i våra liv måste det alltid ske med stöd av grundlagarna.
Förenings- och mötesfrihet: Vi kan bli medlemmar i de föreningar
vi själva väljer och har rätt att både ordna och delta i olika typer av
­möten och demonstrationer.
Sveriges grundlagar fastslår att det svenska samhället på alla nivåer
ska arbeta för att skydda medborgarnas fri- och rättigheter. Grundlagarna
beskriver dessutom vissa rättigheter som är unika för Sverige, till
exempel allemansrätten.
Åsikts- och yttrandefrihet: Vi får tycka och tänka precis vad vi vill.
I de flesta fall får vi också sprida våra åsikter genom att hålla tal, trycka
böcker, blogga eller vara med i radio eller tv.
Europeiska unionen har antagit EU-stadgan om de
grundläggande rättigheterna som skyddar personers
medborgerliga, politiska, ekonomiska och sociala rättigheter.
Religionsfrihet: Vi har alla rätt att fritt utöva vår religion. Vi har
förstås även rätt att inte tro.
Europarådet består av 47 medlems­
stater, som tillsammans har undertecknat
Europakonventionen till skydd för de
mänskliga rättigheterna. En stat som
bryter mot konventionen kan ställas
inför rätta i Europadomstolen.
FN antog 1948 deklarationen
om de mänskliga rättigheterna
och har därefter skapat ett stort
antal internationella konventioner
(avtal) som Sverige har skrivit
under.
Dessa rättig­heter gäller dig, nio miljoner svenskar,
740 miljoner européer – och över sex miljarder
­andra ­människor på jorden.
Rätt till utbildning: Alla har rätt till utbildning och undervisning.
FN
Frihetens gränser
I vissa fall kan våra fri- och rättigheter begränsas. Vi får
till exempel inte sprida åsikter och information som
allvarligt kränker eller hotar andra människor eller som
utgör ett hot mot landets säkerhet. Polis och domstolar
behöver ibland gripa och förhöra misstänkta personer.
Alla tillåtna inskränkningar av medborgarnas fri- och rättigheter är tydligt beskrivna i regeringsformen. Om staten begränsar våra friheter eller
gör ingrepp i våra liv så måste det alltid ske med stöd av grund­lagarna.
16 17
Den delade makten
I en demokrati delas makten mellan människor, organisationer, företag, myndigheter och politiska församlingar. Det är därför inte så lätt
att avgöra vem som är ”mäktigast” i landet eller vem som kan påverka
våra liv mest.
Att dela makten mellan flera olika personer och grupper i samhället
är en idé som har varit vägledande för alla demokratiska stater ända
sedan 1700-talet. Det finns nämligen stora faror om all makt i samhället skulle samlas hos en eller några få personer. En sådan maktkoncentration är i själva verket grunden för alla diktaturer.
Myndigheter
finns på både statlig
och kommunal nivå.
Myndigheterna
genomför det som
politikerna har
bestämt.
Domstolarna löser
tvister mellan medborgare
och dömer brottslingar.
Kyrkor och
trossamfund har
stor betydelse för
människor i samhället.
Massmedier och journalister
påverkar våra kunskaper om världen
och bestämmer ofta vilka aktuella
frågor som diskuteras i samhället.
Sveriges 290 kommuner och
20 landsting och regioner har
rätt att fatta beslut om många frågor
på lokal nivå, till exempel skolorna,
äldreomsorgen och sjukvården.
Folket har den yttersta makten i
demokratin. Du, jag och alla andra
människor i Sverige påverkar samhället
i många olika roller: som väljare,
konsumenter, löntagare, medlemmar i
föreningar, som elever och inte minst:
som medmänniskor och vänner.
Företagen tillverkar
och säljer produkter och
tjänster som behövs i
samhället och har en viktig
roll som arbetsgivare för
en stor del av folket.
Intresseorganisationer
samlar människor som
gemensamt kämpar för
eller intresserar sig för
vissa frågor, till exempel
naturskydd, mänskliga
rättigheter och miljön.
Forskare och experter har
unika kunskaper som också ger
dem makt över hur övriga delar av
samhället uppfattar världen.
Riksdagen är folkets
främsta företrädare. 349
folkvalda ledamöter från
åtta partier stiftar lagar, tar
ut skatt och bestämmer
om Sveriges politik på
nationell nivå.
Vem eller vilka
är mäktigast i
Sverige, tycker
du?
Partierna utser valbara
kandidater och utformar
politiska program.
Musiker, konstnärer och andra
artister kan genom sitt skapande
ge oss nya idéer och skapa trender
som alla plötsligt vill följa.
Regeringen styr landet genom
att lägga fram förslag till riksdagen
och genomföra riksdagens beslut.
Europaparlamentet och
ministerrådet kan inom många
områden stifta lagar som direkt
påverkar alla svenska medborgare.
18 19
Demokratin genomsyrar samhället
väljer en styrelse som leder föreningen och brukar dessutom sätta upp
stadgar, där de beskriver föreningens värderingar och beslutsmetoder.
Det är inte bara politiker och myndigheter som använder sig av
­demokratiska metoder och idéer. I regeringsformen står det att
­demokratiska idéer ska genomsyra hela det svenska samhället.
Demokratins metoder och värderingar kan alltså komma till
­användning även i familjen, inom idrottsföreningen, på jobbet och
i skolan. Ytterst handlar det hela om en mycket enkel demokratisk
­princip: Vi ska alltid visa respekt för våra medmänniskor.
Familjen
I familjen finns sällan några skrivna stadgar eller avancerade valsystem, men det är ju inte helt ovanligt att familjer ändå röstar för att
bestämma gemensamma frågor hemma. Föräldrar och vårdnadshavare
har rätt att på egen hand bestämma saker åt sina barn, men det ska
alltid ske med barnets bästa för ögonen:
”Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande
inom samhällets alla områden, samt värna den enskildes privatliv
och familjeliv.”
”Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn
skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får
inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande
behandling.”
(Regerings­formen 1 kap. 2 §)
Skolan
Många beslut i skolan kan fattas tillsammans av skolans ledning, lärare
och elever. När ni beslutar något tillsammans i klassen så sker det
säkert genom handuppräckning, eller omröstning med hjälp av lappar
– det vill säga någon form av direkt demokrati. Kanske röstar ni också
fram representanter till elevrådet eller som elevskyddsombud. Då använder ni en form av indirekt, eller representativ, demokrati.
Vissa beslut fattar förstås rektor och lärare på egen hand, helt utan
omröstningar. Det är också okej, men skolledningen måste alltid ta hänsyn till elevernas åsikter och behov. Det framgår tydligt av skollagen:
”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar
som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn
tas till barns och elevers olika behov. – Elevföreträdare och
övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av
gemensamt intresse.”
(Skollagen 1 kap. 4 §, 4 kap. 10 §)
Företag och arbetsplatser
Företagen styrs i första hand av bolagets ägare. Ju större andel av ett
företag som någon äger, desto större makt har ägaren över verksamheten. De anställda har dock möjligheter att påverka förhållanden på
sin arbetsplats. Det sker bland annat genom samverkan och fackliga
förhandlingar, som regleras genom lagen om medbestämmande i
arbetslivet (MBL).
Föreningslivet
Föreningslivet brukar också använda demokratiska metoder och värderingar som ledstjärna för sin verksamhet. Föreningens medlemmar
(Föräldrabalken 6 kap. 1 §)
Demokrati handlar om både beslutsmetoder och
värderingar. I många situationer använder vi inte
demokratiska beslutsmetoder, men våra handlingar
och beslut ska ändå alltid vägledas av demokratins
grundläggande värderingar.
Metoder:
• Direkt demokrati
(folkomröstningar)
• Indirekt demokrati
(representativa val)
• Majoritetsprincipen
• Bestämmelser om
rösträtt
• Olika typer av
valsystem
Värderingar & idéer:
• Alla människors lika
värde, mänskliga fri- och
rättigheter
• Skydd för minoriteter
• Mångfald av åsikter och
egenskaper
• Rättssäkerhet
• Icke-våld
20 21
Demokratins utmaningar
De flesta människor i världen svarar att de föredrar ett demokratiskt
styre framför ett odemokratiskt. Det är inte så konstigt. Forskning visar
nämligen att demokratiska stater är rikare, fredligare, mer välutvecklade och dessutom har en lyckligare befolkning. Så det kan vara lätt att
tänka: ”Varför är inte alla länder i världen demokratier?”
För drygt trettio år sedan föll Berlinmuren, och de kommunistiska
diktaturerna kollapsade på löpande band. Då trodde många bedömare
att det inte skulle dröja länge innan demokratin hade erövrat hela världen. I dag kan vi se att det blev helt annorlunda. Demokratin är satt
under press och står inför flera utmaningar i framtiden.
n = Ofria stater, 36 %
n = Delvis fria stater, 40 %
n = Fria stater, 24 %
Vad kan vi göra
för att skapa
en starkare
demokrati i
Sverige?
Demokratins motståndare
Världen har på senare tid skakats av allt fler terrordåd, vilket tydligt
visar att starka krafter inte drar sig för att motarbeta demokratins idéer
med brutalt våld.
Dessutom finns det fortfarande ett stort antal stater i världen som är
djupt odemokratiska. De senaste tio åren har antalet ofria och odemokratiska stater ökat.
Bröd först!
En stor del av världens befolkning lever fortfarande i länder som präglas av upprepade väpnade konflikter, sjukdomar och stor fattigdom.
Människorna i dessa länder har inte ens mat för dagen, och de får
inte gå i skolan. Under sådana förhållanden är det mycket svårt att få
demokratin att fungera.
Ingen bryr sig?
En förutsättning för att demokratin ska fungera är att folket verkligen
vill engagera sig i politiken. Det handlar dels om att vi ska gå och rösta,
dels om att tillräckligt många vill ställa upp i valen.
Sverige har fortfarande ett högt valdeltagande jämfört med andra
länder, men valdeltagandet är i dag lägre än vad det var på 70- och
80-talet. Det gäller inte minst yngre väljare.
Dessutom är det allt färre som engagerar sig i partipolitiken. De
senaste 20 åren har de politiska partierna tappat medlemmar i snabb
takt. I dag är bara 3 procent av befolkningen medlemmar i ett politiskt
parti, och bara en av hundra är aktiva i politiken.
Sverige – inte en felfri demokrati
Sverige är ett land som har kommit långt i arbetet för frihet, jämlikhet
och demokrati. Men vi är långt ifrån felfria. Sverige har fått kritik av
både FN och Europarådet för att vi inte gör tillräckligt för att försvara
demokratin och de mänskliga rättigheterna i vissa fall.
Kritiker har bland annat tagit upp dessa frågor:
• Sverige gör för lite för att motarbeta rasism, islamofobi
och anti­semitism.
Källa: Freedom House.
Freedom House är ett politiskt
oberoende forskningsinstitut
som jobbar för att bevaka och
stärka människors politiska
friheter. Varje år ger de ut
rapporten ”Freedom in
the World”, som granskar
tillståndet för politiska och
medborgerliga fri- och
rättigheter över hela världen.
På en skala mellan 1 (= fri) och
7 (= ofri) delas världens stater
in i tre grupper: Fria stater:
1,0–2,5 poäng. Delvis fria
stater: 2,51–5,5 poäng. Ofria
stater: 5,51–7,0 poäng.
• Misstänkta brottslingar får sitta häktade för lång tid,
och även barn hålls häktade.
• Svenska myndigheter har hanterat vissa flyktingärenden
på ett dåligt sätt.
• Staten har inte gjort tillräckligt för att skydda samernas
och romernas rättigheter.
• Det svenska samhället måste jobba hårdare för att
bekämpa våldet mot kvinnor.
22 23
Fortfarande på väg
Ordlista
Genom historien har det visat sig att demokratiska idéer kan överleva
svält, sjukdomar, världskrig, terrorism och diktaturers förtryck. När vi
blickar ut över världen med ett historiskt perspektiv så finns det många
ljuspunkter, som visar på framsteg och utvecklingsmöjligheter. Några
exempel:
Censur Statlig kontroll av information
som sprids via tv, radio, böcker, tidningar,
internet och andra massmedier.
Majoritetsprincipen Demokratisk
regel som innebär att det förslag som får
flest röster vinner vid omröstningar.
Demokrati Folkstyre, folkmakt. Ett sätt
att styra där besluten fattas gemensamt av
folket (direkt demokrati) eller av folkvalda
representanter (representativ demokrati).
Alla som deltar i omröstningarna har
en röst var, och det förslag som får flest
röster (majoriteten) vinner.
Majoritetsval Valsystem där varje
delstat, region eller valkrets i landet utser
endast en kandidat (politiker) från varje
del av landet. Den kandidat som får
majoriteten av rösterna i en viss valkrets
får en plats i parlamentet – alla övriga
kandidater från samma valkrets slås ut.
Diktatur Ett sätt att styra som innebär
att en person, diktatorn, eller en liten
grupp människor har nästan all makt.
Maktdelning I demokratiska stater
brukar makten vara uppdelad mellan
lagstiftande makt (parlament), styrande
makt (regering) och dömande makt
(domstolar).
n För 40 år sedan hade endast 16 länder i världen avskaffat döds­
straffet i praktiken – i dag är det 140.
n Sedan 1980 har den andel av världens befolkning som lever i absolut
fattigdom mer än halverats. Minskad fattigdom är en viktig förutsättning för demokratisk utveckling.
n Stödet för demokratin som styrelseform har ökat över hela världen.
I dag är det fler människor än någonsin tidigare som säger sig vara
positiva till ett demokratiskt styre.
Demokratin har verkligen kommit långt under de senaste hundra åren
– men vi är fortfarande bara på väg. Under din livstid kan demokratin
komma att förändras minst lika mycket som under hela 1900-talet.
Motorn för demokratins och samhällets utveckling bär vi alla inom
oss. Det handlar om vår vilja och vårt engagemang. All politisk förändring – både ond och god – har vuxit fram ur människors idéer och
deras vilja att genomföra dem.
Om vi inte bryr oss om den demokratiska utvecklingen, finns risken
att någon annan gör det åt oss. Men om vi bryr oss, ja då har vi chans
att påverka demokratins fortsatta färdväg.
Hur tror du
att demokratin
kommer att
utvecklas under
2000-talet? Gör
gärna en tidslinje
och rita in de
händelser som du
ser framför dig!
Direkt demokrati Alla som har
rösträtt är med och fattar beslut. Exempel:
folkomröstningar, handuppräckning i
klassen, omröstningar i föreningar.
Enhetsstat En stat där lagstiftningen
sköts på central nivå av det nationella
parlamentet. Exempel: Sverige,
Storbritannien, Japan.
Federation Ett land som består av
flera självständiga delstater. Delstaterna
har ofta egen lagstiftning och egna
myndigheter. Kan även kallas förbundsstat.
Exempel: USA,Tyskland, Indien.
Östra riksdagshuset,
Riksplan. Foto: Melker
Dahlstrand.
Folkomröstning En form av direkt
demokrati, där alla väljare får rösta för
att direkt avgöra en viss politisk fråga,
exempelvis om Sverige ska införa euro.
Folkomröstningar kan hållas för hela
landet, eller bara inom en viss kommun
eller ett landsting.
Folkstyre Det är folkets vilja som ligger
till grund för hur landet ska styras.
Grundlag De viktigaste lagarna i en
stat. Grundlagarna beskriver hur landet
ska styras (statsskicket), vad politiker
och myndigheter har för uppgifter
och vilka rättigheter som gäller för
medborgarna. Sverige har fyra grundlagar:
regeringsformen, tryckfrihetsförordningen,
yttrandefrihetsgrundlagen och
successionsordningen.
Indirekt demokrati Beslutsmetod där
väljarna utser representanter (politiker
och andra förtroendevalda). De valda
representanterna får sedan fatta beslut
åt väljarna fram till nästa val. Se även
representativ demokrati.
Massmedier Teknik och metoder för
att sprida information och budskap till
många människor samtidigt. Exempel:
internet, mobiltelefoni, tidningar, böcker,
radio, tv.
Monarki Statsskick där en monark
(kung eller drottning) är statschef, det vill
säga den formellt sett högsta företrädaren
för landet.
Myndighet Statlig eller kommunal
organisation som utför det som
politikerna har bestämt. Myndigheterna
har rätt att fatta beslut om till exempel
bidrag, betyg, tillstånd, skatter och
straff. Exempel: polis, domstolar,
skattemyndigheten, kommunstyrelser.
Parlament Den högsta folkvalda
församlingen i en stat, med rätt att stifta
lagar och fatta beslut som gäller för hela
landet. Riksdagen är Sveriges parlament.
Parlamentarism Politiskt system
som innebär att en regering måste
ha parlamentets stöd. Parlamentet
(till exempel riksdagen) kan avsätta
regeringen.
Personval Valsystem där väljarna kan
påverka vilka kandidater som blir valda.
Sverige har frivilligt personval. Det
betyder att väljarna kan kryssa för en
särskild politisk kandidat från det parti
som väljaren röstar på.
Politik Verksamhet som vill diskutera
och påverka samhällsfrågor. Ordet politik
betyder ursprungligen ”statskonst”, det vill
säga konsten att styra en stat.
Presidentstyre Statsskick där
presidenten utser regeringen. Parlamentet
kan inte på egen hand avsätta presidenten
eller regeringen. Makten delas mellan
parlamentet, presidenten och regeringen.
Exempel: USA, Brasilien.
Proportionellt valsystem Valsystem
som innebär att fördelningen av platser
(mandat) i den valda församlingen ska stå
i proportion till antalet röster. Exempel:
om ett parti får 20 procent av rösterna i
riksdagsvalet ska partiet också få ungefär
20 procent av platserna i riksdagen.
Representativ demokrati Kallas
även indirekt demokrati. Väljarna röstar
fram representanter som får förtroendet
att fatta vissa beslut åt väljarna fram till
nästa val.
Republik Statsskick där väljarna utser
landets statschef (oftast en president)
genom allmänna val.
Statsförvaltning Gemensamt namn för
departement, domstolar och myndigheter
som har till uppgift att genomföra det
som politikerna bestämmer.
Statschef Den högsta företrädaren
för ett land. I en republik är det oftast
presidenten, i en monarki drottningen
eller kungen.
Statsmakt Den eller de som har
makten i en stat. I Sverige brukar man
tala om riksdagen som den första
statsmakten (beslutande) och regeringen
som den andra (styrande). Massmedierna
kallas ofta för den tredje statsmakten,
med uppgift att granska riksdagen och
regeringen.
Statsskick Grundläggande regler som
beskriver hur en stat ska styras, hur
besluten ska fattas, och vilka rättigheter
som gäller för medborgarna. Exempelvis
republik eller monarki.
Votera Annat namn för omröstning.
Vid en votering räknas varje enskild röst
för att få ett exakt resultat, till exempel
genom handuppräckning, lappar eller
omröstning med hjälp av särskilda itsystem.
1. Läs citaten på sidan två. Vilket av citaten tycker du bäst
beskriver vad demokrati är? Motivera ditt svar.
2. Demokratin är många gånger osynlig. Titta på sidan 4–5.
Vad är viktigast för att du ska känna att du lever ett fritt liv?
Motivera ditt svar.
3. Vad är typiskt för en demokrati?
4. Vilka tre årtal tycker du har varit extra viktiga för Sveriges
demokratiska utveckling? Motivera ditt svar.
5. Beskriv det svenska statsskicket med egna ord.
6. Vilka är våra svenska grundlagar? Beskriv kortfattat innehållet
i dem.
7. Vilka har makt i vårt samhälle?
8. Varför är det viktigt att makten i en demokrati är delad mellan
politiska församlingar, personer, företag, myndigheter med
flera?
9. Vilka utmaningar står demokratin inför i framtiden?
10. En förutsättning för att demokratin ska fungera är att
folket engagerar sig. Vad skulle kunna få dig att engagera dig
politiskt?