anarki interdependens
Det internationella systemet - tre olika perspektiv Inledning Som hastigast gick jag igenom två olika synsätt på hur det internationella systemet fungerar. Jag tänkte att följande lilla uppställning skulle kunna vara av värde. I boken finns ett tredje perspektiv representerat som jag inte har talat om på lektionen, men som här finns med. Internationella an- Interdependens arkin I denna skola betonar man att det internationella systemet saknar överordnade instanser. Det finns inga lagar - laglöshet råder- vilket givit skolan sitt namn. Den kallas även realismen eller traditionalismen. Eftersom det inte finns några lagar måste varje land själv sköta om sina egna intressen. Den nationella säkerheten kommer att stå i fokus. kräver att man samarbetar. Fred, med detta synsätt, bör vara I denna skola menar man att världen samarbete. genomgått stora förändringar som skapat ett större beroende mellan De flesta krig är numera inbördesvärldens stater. Interdependens bekrig tyder ungefär ömsesidigt beroende. I boken kallas denna modell världsMan menar också att det har utveck- samhällemodellen. lats spelregler som alla stater numera följer. Staterna är mer beroende av varandra nuförtiden. Råvaror och handel har internationaliserats. Världssystemmodellen I boken finns en tredje modell som jag i skrivande stund inte har talat Det finns fler aktörer än stater. Inom om på lektionerna. Den heter i boNationell säkerhet fordrar militär vissa områden har t.ex organisatiokens variant världssystemmodellen. styrka då: ner större makt än en stat. Dessa Den är en i all huvudsak marxistisk aktörer finns uppräknade och beteori från 1970-talet (?)som behandMakt är förmågan att bestraffa. skrivna i er bok. Man bör dock ha lar begrepp som centrum och perifeklart för sig att även i interdepenStaterna är de viktiga aktörerna. ri, och som i mina okunniga ögon densskolan kvarstår staterna i allDet är endast de som har makt. framförallt handlar om hur länder mänhet som de viktigaste aktörerna. och regioner utvecklas. Den utgör en Stormakterna (dvs de militära motpol till en liberal moderniseDet är icke allena den militära styrstormakterna) är viktiga efterringsteori. kan som bestämmer vem som har som de har mycket makt makt. Istället kommer makten att Denna modell anknyter nära till beAktörerna agerar rationellt. fördelas olika beroende på inom vilgreppet strukturellt våld som jag snart ket område man tittar. När det gäller ska förklara. Det är svårt att samarbeta då alla bilhandel kanske Japan är mäktifrämst tar hänsyn till sina egna gast. I datorfrågor kanske Microsoft nationella intressen. har större makt än någon stat. Den militäFred blir med detta synsätt enbart ra maktens betydelse en fråga om frånvaro av fred. Något har också minskat, annat blir svårt att uppnå eftersom framför allt till förmån systemet är instabilt. för ekonomisk makt, menar man. Under kalla kriget präglades politiken hos supermakterna av detta Vissa globala frågor – synsätt. t.ex miljön– har gjort länderna mer beroende av varandra och
© Copyright 2024