Det internationella systemet - tre olika
perspektiv
Inledning
Som hastigast gick jag igenom två olika synsätt på hur det internationella systemet fungerar. Jag tänkte att
följande lilla uppställning skulle kunna vara av värde. I boken finns ett tredje perspektiv representerat som
jag inte har talat om på lektionen, men som här finns med.
Internationella an- Interdependens
arkin
I denna skola betonar man att det
internationella systemet saknar
överordnade instanser. Det finns
inga lagar - laglöshet råder- vilket
givit skolan sitt namn. Den kallas
även realismen eller traditionalismen.
Eftersom det inte finns några lagar
måste varje land själv sköta om sina
egna intressen. Den nationella säkerheten kommer att stå i fokus.
kräver att man samarbetar.
Fred, med detta synsätt, bör vara
I denna skola menar man att världen samarbete.
genomgått stora förändringar som
skapat ett större beroende mellan
De flesta krig är numera inbördesvärldens stater. Interdependens bekrig
tyder ungefär ömsesidigt beroende.
I boken kallas denna modell världsMan menar också att det har utveck- samhällemodellen.
lats spelregler som alla stater numera följer.
Staterna är mer beroende av varandra nuförtiden. Råvaror och handel har internationaliserats.
Världssystemmodellen
I boken finns en tredje modell som
jag i skrivande stund inte har talat
Det finns fler aktörer än stater. Inom om på lektionerna. Den heter i boNationell säkerhet fordrar militär
vissa områden har t.ex organisatiokens variant världssystemmodellen.
styrka då:
ner större makt än en stat. Dessa
Den är en i all huvudsak marxistisk
aktörer
finns
uppräknade
och
beteori från 1970-talet (?)som behandMakt är förmågan att bestraffa.
skrivna i er bok. Man bör dock ha
lar begrepp som centrum och perifeklart
för
sig
att
även
i
interdepenStaterna är de viktiga aktörerna.
ri, och som i mina okunniga ögon
densskolan kvarstår staterna i allDet är endast de som har makt.
framförallt handlar om hur länder
mänhet som de viktigaste aktörerna. och regioner utvecklas. Den utgör en
Stormakterna (dvs de militära
motpol till en liberal moderniseDet är icke allena den militära styrstormakterna) är viktiga efterringsteori.
kan som bestämmer vem som har
som de har mycket makt
makt. Istället kommer makten att
Denna modell anknyter nära till beAktörerna agerar rationellt.
fördelas olika beroende på inom vilgreppet strukturellt våld som jag snart
ket område man tittar. När det gäller ska förklara.
Det är svårt att samarbeta då alla
bilhandel kanske Japan är mäktifrämst tar hänsyn till sina egna
gast. I datorfrågor kanske Microsoft
nationella intressen.
har större makt än
någon stat. Den militäFred blir med detta synsätt enbart
ra maktens betydelse
en fråga om frånvaro av fred. Något
har också minskat,
annat blir svårt att uppnå eftersom
framför allt till förmån
systemet är instabilt.
för ekonomisk makt,
menar man.
Under kalla kriget präglades politiken hos supermakterna av detta
Vissa globala frågor –
synsätt.
t.ex miljön– har gjort
länderna mer beroende av varandra och