14 år med samtalsgrupperna Ellen, allan och Coolt med koll – En sammanställning av deltagares tankar och upplevelser Ett stort TACK till alla er som varit med och delat med er av era erfarenheter från Ellen, allan och Coolt med koll. 2015 Rädda Barnen och Rädda Barnens Ungdomsförbund Författare: Sofia Brännström Projektgrupp: Carina Strandh och Mikael Daag, verksamhetsgruppen för samtalsgrupperna. Form: Anna L Andrén Omslagsillustration: Kenny Lindström Foto: Sid 5: Frida Ågren Sid 6: Samron Dawit Sid 9: Carina Strandh Sid 10: Lina Hahto Sid 12:Rädda Barnen Sid 14:Sofie Olovson Sid 16:Carina Strandh Sid 17: Elin R Fransson Sid 20:Karoline Sid 22:Jenny Hermansson Sid 23: Jenny Hermansson Rädda Barnen Rädda Barnens Ungdomsförbund 107 88 Stockholm Box 12825 Tel: 08-698 90 00 112 97 Stockholm Besöksadress:Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Gammelgårdsvägen 38, Stockholm www.räddabarnen.sewww.rbuf.se [email protected]@rbuf.se Plus/Bankgiro: 90 2003-3 Vi vill också rikta ett stort tack till IKEA som under många år har sponsrat samtalsgrupperna. 14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A Krafterna bakom Ellen, allan och Coolt med koll är en religiöst och partipolitiskt obunden barnrättsorganisation som grundar sig på Barnkonventionen och finns i flera länder. I dessa länder kämpar vi för alla barns rätt att skyddas mot våld och övergrepp, rätt att gå i skolan, rätt till sjukvård, rätt till mat men också för barns rätt att göra sina röster härda. Vi är även på plats i katastrofer där insatserna handlar om att rädda liv och att skydda barn från oroligheter som uppstår. I Sverige arbetar vi för att politiker och andra makthavare ska sätta barns bästa i främsta rummet. Vi arbetar även med att stötta barn och föräldrar i utsatta situationer. Vi lyssnar på barn, tar ställning, sprider information och driver fram förändringar. R ÄDDA BARNEN RÄDDA BARNENS UNGDOMSFÖRBUND är ett förbund där alla från 7–25 år kan vara medlemmar. Vi är ett religiöst och partipolitiskt obundet förbund av barn och unga för barn och unga, med verksamhet som bygger på frivilligt engagemang. Vi är ett politiskt förbund som anser att en måste se barn som en viktig del av samhället. Barn är kompetenta och unika individer som själva kan förändra sin situation, men det krävs förutsättningar i form av möjligheter och kunskap om sina egna rättigheter. Barn har förmågan, men det är de vuxnas ansvar att förutsättningarna finns. Vi kämpar för att barn och ungas tankar, åsikter och erfarenheter ska tas på allvar i alla lägen. 3 14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A Ellen, allan och Coolt med koll Därför startades samtalsgrupperna Vi vet att unga har ett stort behov av att mötas och diskutera viktiga frågor och många saknar idag ett forum för detta. I samtalsgrupperna Ellen och allan träffas tjejer respektive killar och pratar om sexualitet, jämställdhet, identitet, attityder, normer, makt och utanförskap, men det är också fritt att ta upp annat som en funderar på, saker som är viktiga just nu. Samma saker diskuteras i samtalsgrupperna Coolt med koll, men där träffas tjejer och killar tillsammans. I slutet av 1990-talet hade Rädda Barnen i Umeå en ungdomsgrupp, bestående av ett tiotal tjejer. Gruppen föreläste bland annat om Barnkonventionen på skolor och kom då i kontakt med unga. Ibland gjorde de aktiviteter tillsammans med ungdomar såsom teater om Barnkonventionen, inflytande och diskriminering. Under de här mötena blev det alltmer tydligt att det fanns många frågor som unga behövde prata mer om men en sådan mötesplats saknades. En av tjejerna från ungdomsgruppen fick anställning på Rädda Barnen och lyfte då tanken om att sammanställa ett material för tjejgrupper baserat på sina erfarenheter från ungdomsgruppen. Materialet blev färdigt 2001 och fick namnet Ellen efter Rädda Barnens första ordförande, Ellen Palmstierna. 2008 kom även allan, ett material för killgrupper, som togs fram av Rädda Barnens Ungdomsförbund. 2008 kom även materialet Coolt med koll som utvecklades av Rädda Barnen Malmö Södra Innerstaden. och ALL AN är samtalsgrupper för 14-åriga ungdomar som drivs gemensamt av Rädda Barnen och Rädda Barnens Ungdomsförbund. Grupperna syftar till att göra ungdomar medvetna om sina rättigheter och att motverka könsdiskriminering. ELLEN drivs av Rädda Barnen. Verksamheten består av samtalsgrupper med ungdomar i årskurs åtta och nio med fokus på integration och jämställdhet. COOLT MED KOLL Vi pratar om vad det finns för olika regler, normer, för hur vi ska bete oss. Mest pratar vi om hur en ska göra om en inte vill följa de osynliga reglerna. Vi vill stärka unga att strunta i reglerna och i stället göra egna självständiga val. Projekten syftar till att ge ungdomar möjlighet till diskussion och eftertanke oavsett kön, sexuell läggning, etnisk, religiös och kulturell bakgrund. Vi vet att unga vill och kan föränd-ra sin situation och omgivning samt orättvisor i samhället. KORT FAKTA Samtalsgrupper för 14-åriga ungdomar. Samtalsledarna är unga vuxna mellan 18-30 år. 10 träffar med olika teman. Teman som till exempel diskuteras: sexualitet, jämställdhet, makt och utanförskap. Ingen terapi. Anonyma träffar – allt som sägs stannar inom gruppen. 4 14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A Barnkonventionen Samtalsgrupperna har sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, med fokus på alla barns lika värde och barns rätt till inflytande. Här fastslås alla barns lika värde och rätten till liv och utveckling och utgör ett av de två perspektiv som samtalsgrupperna arbetar utifrån – det andra är jämställdhetsperspektivet. Den huvudsakliga idén med konventionen är att barns rättigheter är okränkbara. Det är viktigt att barn och ungdomar själva blir medvetna om vilka rättigheter de har, dels för att kunna förstå när de blir felaktigt behandlade, dels för att kunna ställa krav på vuxna. Vi vet att unga vill och kan förändra sin situation och omgivning samt orättvisor i samhället. antogs 1989 av FN:s generalförsamling. Det är ett internationellt juridiskt bindande dokument om mänskliga rättigheter för alla barn upp till 18 år. Barnkonventionen består av 54 artiklar utan inbördes rangordning. FN-kommittén menar ändå att de mest grundläggande principerna för konventionen finns i fyra artiklar. Dessa fyra artiklar är: BARNKONVENTIONEN fastställer att alla barn har ett fullt och lika människovärde. Inget barn får diskrimineras utifrån bland annat kön, etnicitet, religion och funktionshinder. Ett barn får inte heller diskrimineras på grund av vårdnadshavares grupptillhörighet eller politisk åsikt. Konventionen innefattar därmed alla barn oavsett var de föds eller under vilka förhållanden de växer upp. Denna princip om jämlikhet kan ses som självklar, men i realiteten bryts den ändå ständigt emot, bland annat genom att tjejer och killar behandlas olika och har olika livsvillkor. ARTIKEL 2 uttrycker att barnets bästa ska komma i främsta rummet. I alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa vara den viktigaste aspekten. Barnperspektivet kommer ofta i skymundan då de vuxnas intressen i samhället ges mer tyngd. ARTIKEL 3 betonar barns rätt till liv vilket innebär att den kräver skydd för överlevnad och innefattar även barns rätt till utveckling. Barn ska ha tillgång till hälsooch sjukvård, utbildning och acceptabel levnadsstandard. Barn har också rätt till lek, vila och fritid. ARTIKEL 6 handlar om barns demokratiska rättigheter. Den betonar barns rätt till att göra sin röst hörd och att kunna påverka sin egen situation. Ytterst handlar artikel 12 om respekt – att bli tagen på allvar och kunna påverka sitt liv och sin omvärld även om en inte har rösträtt. ARTIKEL 12 5 14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A Därför har vi valt att göra denna rapport Mycket har hänt sedan 2001 och många före detta deltagare har nu blivit vuxna. Under årens lopp har tusentals unga från Kiruna i norr till Malmö i söder deltagit i samtalsgrupperna. Grupperna har i sin tur letts av ett tusental aktiva samtals- och projektledare. projektledare att vara med i en samtalsgrupp och prata om frågor som är viktiga för dem själva? Utifrån dessa funderingar bestämde vi oss för att ställa frågan till tidigare och nuvarande deltagare och ledare. Detta tyckte vi var lämpligt då samtalsgrupperna för 14-åringar i år fyller 14 år! Vi har ställt oss frågan, hur har det påverkat dem som deltagare, samtalsledare och/eller Blivande samtalsledare på utbildning i Umeå hösten 2014. 6 14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A Hur har vi gått till väga? För att ta reda på hur dessa samtalsgrupper har påverkat så har vi skickat ut en enkät till personer som varit deltagare, samtals- och projektledare genom åren. Det är ett nationellt projekt så enkäten har skickats ut till tjejer och killar över hela landet. Vi har sammanlagt fått in över hundra svar från deltagare och ledare i Ellen, allan och Coolt med koll. Utöver detta så har även fjorton intervjuer med gamla ledare och deltagare genomförts. Personerna som blivit intervjuade fick själva bestämma över sin medverkan. Genom åren så har det varit lättare att rekrytera tjejer till samtalsgrupperna, både som deltagare och ledare. Med andra ord så har det generellt funnits mer Ellengrupper. Detta är en av anledningarna till att det är fler tjejer som har svarat på enkäten samt att det endast var tjejer som ville bli intervjuade. Av de som ställde upp på en intervju var tolv ledare och tre deltagare. Tack vare enkäten så har vi ändå fått en uppfattning om hur samtalsgrupperna har påverkat deltagarna och ledarna. Nedan ser ni fördelningen mellan de som deltagit i undersökningen. För att säkra anonymiteten har vissa namn och andra identifikationsfaktorer ändrats. För att göra det enkelt att läsa så har även vissa språkliga justeringar gjorts. Av hänsyn till de medverkande har vissa citat redigerats. Vilken grupp deltog de medverkande i? Vilken roll hade de medverkande? Deltagare 6% Cool med koll 6% Projektledare 27% allan 6% Ellen 88% Samtalsledare 67% 7 14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A Inledning Samhället förändras Samtalsgruppen Ellen har funnits i fjorton år nu och precis som många deltagare och ledare säger så har samhället förändrats mycket under dessa år. År 2001 dansade vi till LeAnn Rimes – Can’t fight the moonlight och Shaggys – Angel som båda låg etta på topplistorna under några veckor. Idag, år 2014, är det housemusik som Avicii – The days och AronChupa – I’m an Albatraoz som toppar listorna. En stor förändring från 2001 till 2014 är den tekniska utvecklingen, tillgången till och användningen av internet, mobiltelefoner och surfplattor som ökat stort*. Framväxten av sociala medier har satt stora avtryck, framförallt i hur vi kommunicerar med varandra. Med tanke på att samhället har förändrats mycket under dessa år så har även nya ungdomsproblem dykt upp. Samtalsledarna som varit engagerade i samtalsgrupperna på senare år nämner att det är mycket diskussioner kring näthat och andra saker som händer på Internet. När Rädda Barnen startade upp Ellen så hade inte Facebook grundats utan forum som Apberget och Lunarstorm dominerade. Idag sker väldigt mycket av vår dagliga kommunikation via just Facebook och andra sociala medier som Snapchat och Instagram. På följande sidor vill vi med deltagarnas och ledarnas egna ord ge fler möjlighet att förstå Ellen, allan och Coolt med kolls betydelse. Exakt hur samtalsgrupperna påverkar deltagarna är individuellt. Jag tror att tjejerna uppskattade sextemat väldigt mycket. Jag minns att de hade mycket frågor och jag tror inte att de hade fått chansen att diskutera så mycket under sexualundervisningen i skolan. Även temat ideal var intressant då de diskuterade skönhetsideal, bloggar och retuscherad reklam. – SAMTALSLEDARE Alla medverkande har lärt sig något av samtalsgrupperna, allt från barnkonventionens olika artiklar till hur det är att leda en grupp. Många berättar att de har utvecklats och lärt sig mycket om sig själva. Deltagarna beskriver vad de minns från samtalsgruppen, vad som var bra och vad som var dåligt och vilka teman som diskuterades. Även om alla grupper ser olika ut så är vissa teman återkommande som särskilt betydelsefulla. Du får också bland annat läsa om Lina som var deltagare under Ellens första år samt om Karoline som var samtalsledare för en Ellengrupp i våras. ”Ellen har betytt jättemycket! Ellen öppnade upp för att tänka brett och i nyanser, vilket var jättepositivt! Tack vare Ellen så började jag engagera mig inom Rädda Barnen, där jag också fick jobb sedan.” – SAMTALSLEDARE * Källa: www.soi2014.se 8 14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A Deltagarnas röster Deltagarnas minnen från samtalsgrupperna Det bästa med samtalsgrupperna Deltagarna har väldigt positiva minnen från samtalsgrupperna. På frågan vad de minns från gruppen säger nästan alla att de minns fantastiska samtal, skratt, allvar, lek och diskussioner. Framförallt så minns de att det var väldigt roligt! Ibland var deltagarna nervösa till en början men det gick ofta snabbt att känna trygghet och gemenskap i gruppen. Flera lyfte också fram att samtalsledarna var väldigt bra förebilder. Deltagarna är mycket nöjda med sitt deltagande i samtalsgrupperna. Några av dem nämner att det bästa med samtalsgrupperna är att ha någon vuxen att prata med om saker och ting. ”Jag minns vår samtalsledare. Jag minns det som att hon var en bra kvinnlig förebild som tog oss tjejer på allvar.” – DELTAGARE Jag minns att det var roligt, tryggt och givande. Vi fick fika varje gång. Alla fick en present sista träffen samt varsitt papper där deltagarna lyft positiva egenskaper hos en. Det var fint! – DELTAGARE ”Alltså, jag ville hellre prata med någon av mina samtalsledare om något pinsamt än till exempel med någon lärare eller min mamma” – DELTAGARE Det var även väldigt uppskattat att få möjligheten att träffa och lära känna människor som en kanske inte skulle ha kommit i kontakt med annars. Att tillsammans med tjejer respektive killar i samma ålder diskutera viktiga saker. Flera deltagare nämner att det var en härlig gemenskap i gruppen och att en hade respekt för varandra. ”Ingen dömde, utan lyssnade, förstod och stöttade. Det kändes som att allas åsikter räknades!” – DELTAGARE I samtalsgrupperna diskuteras viktiga saker och deltagarna menar att skolan borde fokusera mer på ämnena som tas upp i samtalsgruppernas material. ”En pratar om saker som egentligen borde läras ut i skolan för det är så pass viktigt” – DELTAGARE 9 14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A INTERVJU Vad minns du från Ellengruppen? – Jag minns speciellt rekryteringen när samtalsledarna besökte vår skola och tog tjejerna till ett eget rum som var väldigt mysigt. Där bjöd de på fika och berättade om projektet och jag och några kompisar fick ett väldigt bra första intryck. Sen minns jag också speciellt sista träffen. På första träffen fick alla skriva någon positiv egenskap om alla i gruppen och sista träffen fick en dessa lappar tillsammans med en personlig present som samtalsledarna köpt. Jag som gillar idrott fick en lotion och dessutom hade samtalsledarna skrivit något personligt till var och en. Det var jätteroligt att läsa! Vi diskuterade jättemycket och lekte fyra hörn*. Det var väldigt tryggt att jag kände alla i gruppen sedan tidigare och dessutom ingav ledarna förtroende. Vi var samma grupp genom hela projektet. Vilka teman var särskilt betydelsefulla? – Jag minns speciellt kärlekstemat. Vi pratade om att en har rätt att vara kär i vem en vill. Vad minns du från gruppen? Vad var bra? Vad var dåligt? – Hela grejen är bra! Att ungdomar får chansen att vara med i en samtalsgrupp som Ellen. Att en kan prata om saker som en inte pratat med andra om eller berört tidigare som ändå är viktigt att prata om. Alla ungdomar har inte möjlighet att prata med sina föräldrar eller lärare om allt och då är det bra att Ellen finns. Jag minns att det var jättekul och att vi skrattade mycket. Jag har inget dåligt att säga. Tack vare Ellen så började jag engagera mig inom Rädda Barnen, där jag också fick jobb sedan. Lina Hahto, 26 år, arbetar på förskola i Boden. Deltagare i Ellen 2001 och nyutbildad samtalsledare. Vad har samtalsgruppen betytt för dig? – Ellen har betytt jättemycket! Ellen öppnade upp för att tänka brett och i nyanser, vilket var jättepositivt! Tack vare Ellen så började jag engagera mig inom Rädda Barnen, där jag också fick jobb sedan. Vad har du lärt dig av samtalsgruppen? – Jag har lärt mig mycket om samtal och att en måste få tid för reflektion. Jag har också lärt mig att använda värderingsövningar där en blir tvingad att ta ställning. Jag är jätteglad över att jag deltog i Ellen, mycket av det jag lärt mig kommer jag att ha användning för genom hela livet. Skulle du vilja vara aktiv i en grupp nu? – Absolut! Jag är ju för gammal för att vara deltagare men jag skulle vilja vara samtalsledare. * Fyra hörn är en värderingsövning där deltagarna får ta ställning till olika påståenden och diskutera. 10 14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A INTERVJU MED TVÅ DELTAGARE Danya och Nadja, 15 år När var ni deltagare i Ellen? Förra sommaren, under slutet av vårterminen. Vad var roligast? Det roligaste var att man var en stängd grupp*, där man kunde få prata och säga det man ville utan att det spreds vidare. Gemenskapen med de andra tjejerna. Vad har ni lärt er? Jättemycket, haha, det går inte att rabbla upp. Man har liksom ändrat sin personlighet, man ser saker på ett annat sätt. Vi började stå upp för oss själva och andra. Beskriv en typisk Ellen-träff. Först så samlades vi, och gick igenom hur vi mådde. Vi fikade. Sedan gick vi igenom olika övningar och lekar. Stängdes er Ellen-grupp någon gång? Har ni varit engagerad inom Rädda Barnen eller Rädda Barnens Ungdomsförbund innan? Ja, det har vi faktiskt! Vi har varit ledare för Barnrättsklubben, som är lek- och pratgrupper om Barnkonventionen för tio-åringar, nästan som mini-Ellen. Det var väldigt kul att få uppleva det, att få så stort ansvar. Man kände att man måste vara en förebild., men det är svårt ibland. Jättemycket, haha, det går inte att rabbla upp. Man har liksom ändrat sin personlighet, man ser saker på ett annat sätt. Vi började stå upp för oss själva och andra. – DELTAGARE Efter tre träffar stängdes den. Det var bra, så kunde man säga vad man ville mer. * Att stänga en grupp, dvs när inga nya deltagare plockas in. Detta sker vanligtvis efter träff två eller tre i en grupp. 11 14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A Hur har deltagarna påverkats av samtalsgruppen? ”Jag uppskattade verkligen tiden med Ellen. Jag är glad över att ha den erfarenheten i bagaget” – DELTAGARE Att deltagandet i en samtalsgrupp påverkar deltagarna i livet är de flesta överens om. Alla vet inte precis hur, men att samtalsgruppen påverkar dem positivt är alla övertygade om. Flera drömmer om att arbeta med något liknande i framtiden medan vissa redan har tagit steget ut i arbetslivet och arbetar med liknande saker. De är väldigt tacksamma över erfarenheterna de fått under sitt deltagande i samtalsgrupperna. ”När jag blir stor ska jag bli som dom, samtalsledarna alltså!” – DELTAGARE Efter samtalsgruppens slut tar vissa deltagare steget till att fortsätta att engagera sig i Rädda Barnen och Rädda Barnens Ungdomsförbund och många utbildar sig även till samtalsledare när de blir äldre. I samtalsgruppen lär en sig mycket om normer i samhället och många påpekar att de ser på samhället med nya ögon efter sitt deltagande i gruppen. Jag tror att tjejerna uppskattade sextemat jättemycket. Men även teman som könsnormer och skönhet på nätet tror jag var väldigt uppskattat. – SAMTALSLEDARE Vilka erfarenheter har deltagarna tagit med sig? Efter samtalsgruppen tar alla deltagare med sig någon erfarenhet som de har användning av i livet på olika sätt. Bland annat nämner de vikten av att prata om svåra saker istället för att försöka förtränga dem men också att våga tro på sig själv i alla lägen! ”Alla borde på något sätt få uppleva Ellen, eller åtminstone något liknande! En har roligt samtidigt som en faktiskt lär sig saker som är viktigt i vardagen. Plus att en hittar nya vänner/bekanta, vilket alltid är en bra sak” – DELTAGARE Materialet är ett ständigt återkommande ämne genom hela enkäten. Nästan alla medverkande är nöjda med materialet och vissa har haft användning för det även i efterhand. Till exempel så använder en före detta deltagare materialet i sitt arbete med ungdomar. Deltagarna lär sig också väldigt mycket och får nya perspektiv på saker och ting. I samtalsgruppen lär en sig att aldrig döma andra och att ge alla människor en chans. ”Jag har tagit med mig många saker som är svåra att beskriva kort. Jag är inte samma människa som innan Ellen! Jag har förstärkt vissa egenskaper och hittat nya egenskaper hos mig själv.” – DELTAGARE 12 14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A Samtalsledarnas röster Samtalsledarnas minnen från gruppen Vad de flesta samtalsledare minns tydligast från gruppen är deltagarna. Samtalsgrupperna ser väldigt olika ut, vissa beskriver en väldigt pratig grupp, andra en lugn och tyst. Men i nästan alla grupper är det tjejer och killar med ett härligt engagemang. Ibland är det dock svårt att skapa ett intresse för norm- och samhällskritiska frågor i allangrupperna. En samtalsledare tror att det beror på att killarna inte vill prata om det eller att de bara har svårt att uttrycka sig. I dessa fall brukar diskussionerna bli väldigt ledande från samtalsledarnas sida. Samtalsledarna beskriver hur härligt det är att se ungdomar utvecklas och att flera av ungdomarna brukar säga att de vill fortsätta att träffas efter projektens slut. ”Det var fint att se hur unga tjejer först kunde vara lite reserverade till att längre fram berätta allt och inget för en. Vi skrattade tillsammans, grät tillsammans och jag tror inte att någon av oss ångrade att vi var med i detta projekt, vare sig tjejerna eller samtalsledarna. Än idag, 4–5 år senare, har jag kontakt med vissa tjejer och har alltid känt att dom känns lite som en ”lillasyster för en” – SAMTALSLEDARE Vi hade så himla roligt och deltagarna i gruppen var duktiga på att diskutera. De sa mycket bra saker och jag tror att många av tjejerna fann en trygg plats i Ellen! Alla tog med sig något när träffarna var slut som jag tror och hoppas fortfarande finns kvar idag! – SAMTALSLEDARE Metodmaterialet beskrivs som toppen och flera samtalsledare använder det även efter samtalsgruppens slut. De olika temana är anpassade för ungdomar och en bra grund till mycket diskussioner. ”Det var en rolig period och jag och min samtalsledarkollega använde materialet till vårt g ymnasiearbete” – SAMTALSLEDARE Samtalsledarna tycker att det är intressant att höra hur ungdomar tänker kring normer, kärlek, vänskap osv idag. Många förvånas över hur kloka och eftertänksamma ungdomarna faktiskt är. Det är oftast väldigt bra diskussioner och värderingsövningar, oavsett temat på träffen. Flera ungdomar öppnar upp sig väldigt mycket och det finns en fantastisk gemenskap i de flesta samtalsgrupperna. En samtalsledare beskriver att hon speciellt minns sin frustration när hon fick höra hur ungdomar ibland behandlas av vuxna. Skolan är en tuff miljö där mobbning och trakasserier tyvärr är en del av ungdomars vardag. Därför är det bra att samtalsgrupper som Ellen, allan och Coolt med koll finns. ”I början var det väldigt nervöst och tyst. De teman vi hade att arbeta med hjälpte till att skapa en struktur och meningsfullhet. Det känns som att många tog med sig en känsla av att ha blivit sedd och lyssnad på. Jag hoppas det i alla fall” – SAMTALSLEDARE Det är oregelbunden närvaro på träffarna men de flesta grupperna är fulla hela tiden. I princip alla samtalsledare är nöjda med organisering kring projektet utom en samtalsledare. Hen beskriver hur hen blev skickad mellan olika människor och att ingen riktigt tog på sig huvudansvaret. Trots det så tycker hen, precis som de andra, att det är givande och lärorikt att vara samtalsledare för en samtalsgrupp! 13 14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A Det var svårare än väntat att rekrytera och få deltagarna att lita på oss som samtalsledare. Det var en otroligt fin känsla när det vände och gänget började öppna upp sig och visa vilka starka unga ungdomar de faktiskt är! – SAMTALSLEDARE Själva rekryteringen är svårare än en tror. Att få till samtalsgrupper är svårt, speciellt allangrupper. Många ungdomar är i behov av samtalsgrupper som Ellen, allan och Coolt med koll och samtalsledarna tror att flera ungdomar väljer att avstå på grund av grupptryck. Det är synd då alla som valt att medverka upplever samtalsgrupperna som något givande och lärorikt. Flera samtalsledare uppskattar även att prata om ungdomars rättigheter utifrån barnkonventionen. Det är väldigt lärorikt och uppskattat av ungdomarna. Få ungdomar känner till sina rättigheter, till exempel så blir väldigt många förvånade över att sexuella trakasserier är förbjudet. Blivande samtalsledare leker Hela havet omfamnar på samtalsledarutbildning i Lund, 2014. 14 14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A INTERVJU Karin Andersson, 25 år. Tidigare samtalsledare för Ellen. Finns det något som är dåligt? Beskriv en typisk Ellenkväll. – Hmm… just nu är det lite svårt att få ihop folk ibland. Våra träffar är ganska flytande eftersom att vi mest bara umgås just nu. Vi har ingen bestämd dag då vi träffas utan vi ses när det passar för de flesta. – Min Ellengrupp är en specialvariant så det är svårt att beskriva en typisk Ellenkväll. Hur länge har ni haft grupper? Du säger att din Ellengrupp är en ”specialvariant”, hur menar du då? – Ellenprojektet slutade tidigare i år men vi träffas fortfarande med jämna mellanrum som en fortsättning på Ellengruppen. I början träffades vi en dag i veckan och utgick från materialet men när vi i princip gått igenom hela pärmen så började vi göra andra saker. Nu är det mer likt en liten fritidsgård. Vad är det bästa med Ellengruppen? – Att vi har så roligt tillsammans! Det är bra att träffa folk ur olika åldrar och att en hela tiden lär sig av varandra. En får kontakt med människor som en aldrig skulle ha träffat annars. Det är skönt att komma hit och bara prata om vad som hänt under dagen eller veckan. Tjejerna brukar säga att det är bra att få hjälp att plugga men också att ses och prata med någon. De uppskattar verkligen att få prata med någon vuxen som inte är förälder eller lärare. – I ca tre år men det har bytts ut lite deltagare och samtalsledare. Det har alltid varit en liten grupp på ungefär fem tjejer. Det har kommit nya tjejer när andra har försvunnit men det finns en kärna som alltid kommer. Vad har ni pratat om genom åren? – Som sagt så utgick vi från metodmaterialet i början och då pratade vi mycket om olika teman som exempelvis ideal och media, vänskap, sex och kärlek. Vi har försökt prata om vad som känns aktuellt just då. Det blir ganska mycket prat om skola och sånt men vi brukar göra annat än att bara prata också. Just nu är det mycket läxläsning eftersom att tjejerna har börjat på gymnasiet men vi har tidigare hjälpts åt med att skriva CV:n och att söka sommarjobb. Vad har du lärt dig av samtalsgruppen? – En lär sig nya saker hela tiden! Både jag och tjejerna har utvecklats jättemycket under dessa tre år. Det är bra att träffa folk ur olika åldrar och att en hela tiden lär sig av varandra. 15 14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A Det bästa med samtalsgruppen Lärorikt ”Det bästa var att se ungdomar växa! Att få möjlighet att prata med ungdomar och höra dom uttrycka sina åsikter och funderingar kring alla möjliga saker. Att känna att en har en chans att hjälpa till och låta ungdomar göra sina röster hörda och ett tillfälle att prata om saker de kanske inte annars pratar om”. – SAMTALSLEDARE Att ha varit samtalsledare för en samtalsgrupp beskrivs som väldigt utvecklande och lärorikt. Det är inspirerande och flera berättar att de kom underfund med att de i framtiden ville arbeta med något liknande och är glada att de fått den erfarenheten från Ellen, allan eller Coolt med koll. Det är en bra merit att skriva på Cv:t och som till och med har lett till jobb för en del. Citatet ovan sammanfattar ganska bra vad samtalsledarna beskrivit som det bästa med samtalsgrupperna. Nästan alla samtalsledare tycker att det allra bästa med samtalsgrupperna är att se ungdomar växa. Att få ta del av ungdomars åsikter, tankar och funderingar och sedan tillsammans diskutera viktiga saker. Det är ett utbyte av kunskap mellan samtalsledarna och deltagarna och alla lär sig någonting nytt under varje träff. De flesta menar att det är otroligt givande och lärorikt för alla medverkande. ”Jag har lärt mig hur samhället fungerar kring normer och ideal, utvecklat ett normkritiskt tänkande men har även lärt mig mycket om mig själv. Samtalsgruppen fick mig att inse att jag är väldigt intresserad av människor och vill i framtiden jobba med ungdomar. Därför har jag nu börjat en högskoleutbildning så jag blir socialpsykolog om tre år!” – SAMTALSLEDARE Samhället förändrats ständigt och det har hänt mycket på bara några år. Via samtalsgrupperna får samtalsledarna ökade kunskaper om barns rätt i samhället och en bild av hur det är vara ungdom i dagens samhälle. Jag har blivit mer medveten om hur unga idag har det. Trots att det inte var så länge sedan jag själv var i deras ålder så har saker och ting förändrats otroligt mycket. Det är helt andra förutsättningar för unga idag jämfört med hur det var för mig att växa upp – SAMTALSLEDARE Att fika på träffen är viktigt. Dels eftersom deltagarna ofta kommer direkt från skolan. Dels är det bra att ha något att samlas vid när träffen börjar. 16 14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A Brev från en samtalsledare En samtalsledare i Östersund, Elin R. Fransson, ombads att berätta mer om sina erfarenheter från Ellen. Resultatet blev en berättelse fylld av värme och engagemang, kring ungdomarnas utveckling, inom projektet. Här är hennes berättelse: ”Vi har en stor tjejgrupp, något större än det rekommenderade antalet deltagare, men eftersom intresset på skolan var stort kände vi att alla som ville skulle få chansen att delta. Alla ska med! Det är trots allt en once in a lifetime-upplevelse, eftersom tjejerna kommer att gå i nian när nästa omgång samtalsgrupper startar. Som samtalsledare är jag stolt över hur snabbt gruppen har kommit in i de djupare diskussionerna, tilliten och respekten för varandra blir tydligare för varje gång vi ses. De är bra på att påminna varandra om kontraktet vi skrev på första träffen, om vilka regler vi ska förhålla oss till när vi ses. I utvärderingarna, som de får skriva på en anonym lapp och lägga i hemliga lådan efter varje avslutad träff, blir det tydligt hur mycket de uppskattar att Ellen finns, även om det inte alltid uttalas högt under träffarna. Det gör att mitt arbete känns värdefullt och gör att jag vill fortsätta att ägna min tid åt Ellen. Många ser fram emot att få prata mer om sex, vilket jag kan förstå, men vi har strategiskt sparat den träffen till näst sist så att alla har något att se fram emot. Relationer och sexualitet kommer upp i nästan varje träff ändå, så vi lider ingen brist på samtalsämnen. Jag har frågat mig själv om det beror på tonårsfunderingar eller om samhället i stort kretsar mycket kring just sex? Deltagarna har påpekat att sexualundervisningen på skolan lämnar mycket att önska, så vi ska se till att det blir en tillfredsställande och givande träff. Inga kondomer på bananer! Hittills har vi avverkat teman som: medias skönhetsideal, självförtroende och självkänsla, samt familjen. Värderingsövningarna är särskilt uppskattade och diskussionerna som uppstår i samband med dem är ofta mer givande än dem jag lyssnat till i universitetslivet. Det gör mig glad att dessa tjejer får verktyg, kunskap och erfarenhet om strukturer, makt och jämställdhet. Men framförallt gör det mig glad att de vill bli mer medvetna om sina rättigheter och blir allt skickligare i att applicera Barnkonventionen på de dilemman och frågeställningar vi lyfter under träffarna. Tiden går fort och vi har redan kommit halvvägs, jag längtar tills vi kommer till temat ’Jag gör skillnad’ som handlar om påverkan och inflytande. Det passar särskilt bra eftersom det övergripande huvudtemat för i år är ’åldermaktsordningen’.” ELIN R. FRANSSON, SAMTALSLEDARE FÖR ELLEN 17 14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A INTERVJU Anonym. Samtalsledare för Ellen 2001 och blev sedan projektledare. Det är häftigt att det finns flera nivåer i projektet. Beskriv en Ellenträff som du minns. – Inför träffen förberedde jag och min samtalskollega ett tema tillsammans, utifrån metodmaterialet då. Jag har för mig att träffen var två timmar lång och vi gjorde mycket övningar, lekte lekar, diskuterade mycket och fikade alltid i mitten. Vad var bra med samtalsgruppen – Ja, vi stängde gruppen efter tre gånger. Jag hade grupper två eller tre terminer och det var små grupper varje gång på 5–6 tjejer. Det var ganska lämpligt så att alla hann prata och ta plats. – Det var så otroligt roligt att få ta del av de här fjortonåriga tjejernas funderingar, livssituation och tankar osv. En fick verkligen veta hur de upplevde saker och ting, det hade en aldrig fått veta på något annat sätt. Det var jättekul! Jag lärde mig mycket som samtalsledare också som till exempel hur det är att leda en grupp. Det var väldigt roligt och givande och en fick lära känna nya människor, både tjejerna, samtalsledarna och projektledarna. Det var berikande på flera plan! Vad pratade ni om? Vad var dåligt? – Vi pratade om det som var aktuellt för tjejerna då. Tjejerna fick fundera över saker. Vi kanske gav tjejerna nya perspektiv på saker och ting. Jag tror att de började tänka och reflektera över saker som de inte tänkt på tidigare. – Jag minns inget dåligt. Det tog ganska mycket tid på ideell basis men det visste jag innan och det var absolut värt det. Vilka teman var särskilt betydelsefulla? – Mitt intresse för att jobba med barn och ungdomar växte i och med Ellen. Det öppnade upp intresset och jag växte väldigt mycket med den här erfarenheten. Det är en bra erfarenhet att ha med sig livet ut! Stängde ni gruppen någon gång? – Jag tänker sånt som en är upptagen av att fundera över som fjortonåring, hur en är, självförtroende och självkänsla. Vi pratade om jämställdhet, kroppen, relationer, vänskap och familj. Det var viktigt för tjejerna att få prata med varandra men också med några unga vuxna. Att de fick möjlighet att prata om saker som de kanske inte ville prata med sina föräldrar om. Det var väldigt roligt och givande och en fick lära känna nya människor, både tjejerna, samtalsledarna och projektledarna. Det var berikande på flera plan! Vilken betydelse har samtalsgruppen haft för just dig? Vad har du lärt dig av samtalsgruppen? – Jag har lärt mig att leda en grupp och allt vad det innebär, att det är roligt att leda! Att få ihop gruppen så att alla ska känna sig trygga. Jag lärde mig mer om Rädda Barnen och barnkonventionen. Det var jätteroligt att ta steget till projektledare efter att ha varit samtalsledare. Jag hade fått med mig många nyttiga erfarenheter som var bra att ha med sig. Skulle du vilja vara aktiv i en grupp nu? – På ett känslomässigt plan och engagemangsplan så skulle jag kunna tänka mig det eftersom att det är roligt och givande. Nu jobbar jag heltid med något liknande och har mycket vid sidan så kanske inte just nu. Men intressemässigt, så JA, på något plan i alla fall, kanske 18 14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A som projektledare. Jag tror att det är en vinst att det just är tjejer i 20–25 årsåldern så att tjejerna känner närhet. Det blir en annan sak nu när en är äldre och färdigutbildad och har en massa arbetslivserfarenheter. En har lärt sig andra saker och fått andra glasögon eller vad en ska säga. Att hålla isär att vara amatör eller frivillig och sin professionella roll måste vara svårt. Har du något mer du vill tillägga? – Jag vill bara säga att det är häftigt att det finns flera nivåer i projektet. Syftet med grupperna är ju att ge ungdomarna ett forum att träffas på men samtidigt så erbjuder även Rädda Barnen unga vuxna att prova på den här ledarrollen. Samtalsgruppens påverkan på samtalsledarna Samtalsledarna får med sig en massa erfarenheter som de använder sig av genom hela livet. De beskriver att de ser på samhället med nya ögon och att samtalsgruppen ger en bättre förståelse för ungdomars situation. ”Samtalsgruppen gav mig viljan att fortsatta engagera mig inom Rädda Barnen och att arbeta med unga och jämställdhet.” – SAMTALSLEDARE Att leda en grupp är en bra erfarenhet för alla, att prova på en ledarroll som inte är auktoritär utan att istället försöka skapa en öppen miljö där alla kan ge och ta är nyttigt. ”Många perspektiv från tjejerna lever kvar i mig och det kan jag ha användning av än idag, både i mitt arbete och privat. Jag fick en god grundläggande syn på feminism och jämställdhet som har utvecklats ytterligare under åren. Vissa värderingsövningar kan jag fortfarande titta på och ta tips ifrån.” – SAMTALSLEDARE ÅRETS JULKLAPP 2001–2014 2001 – Verktyget 2008 – En upplevelse 2002 – Kokboken 2009 – Spikmattan 2003 – Mössan 2010 – Surfplattan 2004 – Den platta Tv:n 2011 – Matkassen 2005 – Ett pokerset 2012 – Hörlurar 2006 – Ljudboken 2013 – Råsaftcentrifugen 2007 – GPS-mottagaren 2014 – Aktivitetsarmband 19 14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A INTERVJU Berätta om en Ellenkväll som du minns. – Vi utgick från metodmaterialet och jag minns att tjejerna uppskattade att prata om sex och kärlek jättemycket! Sen hade vi en låda där tjejerna anonymt fick lägga in frågor eller ämnen som de ville diskutera. Det var jättebra ifall någon inte vågade frågade något högt inför alla eller så. Efter varje träff fick tjejerna göra en liten utvärdering som de också fick lägga i lådan, det var alltid lika kul att läsa. Sen fikade vi ju såklart varje gång också! Karoline, 26 år, pluggar psykologi. Samtalsledare för Ellen våren 2014. Kan du nämna tre saker som var bra med projektet? – Vi hade en lyckad rekrytering, alla tjejer ville vara med! Det var verkligen ett stort intresse! Det ledde till att vi hade en ganska stor grupp eftersom att de inte ville utesluta någon. Lådan var också guld värd! Ibland var jag och min samtalskollega osäkra på vad tjejerna hade tyckt om träffen, speciellt när det varit väldigt lite diskussioner. Då var det extra spännande att läsa utvärderingarna i lådan och då hade vi alltid fått positiv respons! Det var jättekul att läsa! Men det bästa av allt var att tjejerna hade så vettiga tankar och åsikter. Kan du nämna något dåligt med projektet? – Ibland kändes vår grupp lite för stor. Det blev bättre diskussioner när det inte var så Tjejerna har jättebra tankar och åsikter. många på träffen. Sen så skulle materialet kunna uppdateras. Tjejerna sa att de lekt så mycket ”fyra hörn” och ”heta stolen” så de tyckte inte att det var så spännande även om det såklart är bra lekar. Tjejerna fick även fylla i en enkät sista träffen och då var det flera som skrivit att de ville prata mer om död och sorg. Vilken betydelse har samtalsgruppen haft för just dig? – Det var verkligen givande att vara med! Tjejerna hade jättebra tankar och åsikter. Det var också givande för min kommande arbetsroll och dessutom en jättebra erfarenhet att ta med sig när en själv ska ha egna barn. Det är lätt att vara snabb att döma ungdomar, men de är medvetna och har väldigt bra koll på mycket. Jag har alltid tänkt att jag vill jobba med ungdomar och det stärktes efter Ellen! Skulle du vilja vara aktiv i en grupp nu? – Ja, absolut! Jag och en tjej i min klass håller faktiskt just nu på att starta upp en grupp. 20 14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A Projektledarnas röster Även projektledarna har goda minnen från samtalsgrupperna. Projektledarutbildningen får väldigt positiv kritik och vissa beskriver det till och med som något av det bästa dem har gjort. På utbildningen lär de sig saker som de har användning av hela livet. ”En oerhört fin metod med en bra utbildning och tydlig i genomförandet. Oerhört inspirerande och utvecklande att jobba med på alla sätt!” – PROJEKTLEDARE Många har tidigare varit samtalsledare för samtalsgrupperna och de flesta upplever att det är en fördel när en tar steget till projektledare. Vissa upplever dock att det är svårt att rekrytera samtalsledare, speciellt till allangrupperna. De är övertygade om att ingen som väljer att engagera sig i projektet kommer att ångra sig, vilket vi också kan bekräfta i och med den här rapporten. Alla som svarat på enkäten är glada över att de valt att engagera sig. ”Det var kul och lärorikt. Våra samtalsledare hade svårt att få till några samtalsgrupper men de som lyckades var ytterst nöjda” – PROJEKTLEDARE Vissa nämner också att det är ganska mycket jobb att rekrytera samtalsledare men när det väl är gjort så är det jättekul att ses och höra hur det går för alla. Det är väldigt lärorikt att leda ett projekt och en lär sig mycket om planering, rekrytering och att ta ansvar, vilket är otroligt utvecklande! Det bästa med projektet Projektledarna är övertygade om att projektet gör skillnad för tjejer och killar i fjortonårsåldern. ”Det bästa med projektet var att vi erbjöd ungdomar en plattform att prata tillsammans om viktiga teman med ledare som är lite vuxna, men inte för vuxna…” – PROJEKTLEDARE Precis som deltagarna och samtalsledarna så uppskattar även projektledarna att få möjligheten att lära känna nya människor. Glädjen att få byta erfarenheter och att inspireras är återkommande genom hela enkäten. ”Jag fick lära känna jättebra människor och lärde mig otroligt mycket!” – PROJEKTLEDARE En projektledare för allan beskriver att det bästa med hela projektet var att se samtalsledarna växa med uppgiften. Att det finns så många nivåer i projektet är toppen med Ellen, allan och Coolt med koll. Projektledarna får testa att rekrytera samtalsledare och hålla i utbildning och samtalsledarna får lära sig att rekrytera och intervjua deltagare på skolor och samtidigt vara en förebild för unga. Det är jättebra att det finns ett forum för ungdomar att diskutera saker som en kanske inte kan prata med någon annan om. Ett forum där det inte finns några rätt eller fel. För flera projektledare är det första gången som de provar på att utveckla och driva ett projekt. Erfarenheten av att dra ihop och planera utbildningar är något de har användning för hela livet. ”Erfarenheten gav mig många intressanta jobberbjudanden” – PROJEKTLEDARE 21 14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A INTERVJU Hur kom du i kontakt med samtalsgrupperna? – Det började med att jag gjorde min praktik på Rädda Barnen i Umeå under studietiden. Det var så jag kom i kontakt med organisationen och blev engagerad. Under praktiken fick jag både vara samtals- och projektledare för Ellen och allan-projektet. Beskriv en typisk Ellenkväll som du minns. – På en typisk Ellenkväll var det mycket lek, vilket tjejerna uppskattade! Sen var det väldigt mycket diskussioner, trots att träffarna var 2 timmar så räckte tiden aldrig till då det var sju väldigt pratglada tjejer. Jag minns speciellt sista kvällen, då hade tjejerna bestämt att vi skulle ha ”spöktema” och diskutera andliga saker. Vi hade släckt ner i lokalerna och tänt massor med ljus. Tjejerna hade själva tagit med sig fika och vi hade jättemysigt! Vi gjorde också en ”runda” där tjejerna fick berätta vad de lärt sig av träffarna. Jag minns att alla tjejer var jättenöjda och ville fortsätta träffas trots att Ellenprojektet tog slut. Tjejerna fick dessutom fylla i en slags utvärdering som var jättekul att läsa! Vad minns du från gruppen? Vad var bra? Vad var dåligt? – Det var otroligt lärorikt, för alla! Som samtalsledare fick jag en bild av hur unga tänker och vad som är aktuellt och viktigt att diskutera för dem. Det är jättebra att det finns ett forum för ungdomar att diskutera saker som en kanske inte kan prata med någon annan om. Ett forum där det inte finns några rätt eller fel. Jag tycker att materialet är jättebra! Det var superbra teman som är aktuella för ungdomar i den åldern. Att vara projektledare var roligt men samtidigt väldigt svårt då de bygger på ideellt engagemang. Det är svårt att ställa krav på de som arbetar ideellt. Vilken betydelse tror du att samtalsgruppen har haft för dig? – Projektet har betytt jättemycket för mig! Det var otroligt värdefullt att få en inblick Jenny, 28 år, Socialsekreterare i Göteborg. Tidigare samtals- och projektledare för Ellen. i ungdomarnas liv och insikt i hur mycket samhällets förändrats på bara några år. Även tjejernas värmande ord på utvärderingen har betytt jättemycket för mig! Vad har du lärt sig av samtalsgruppen? – Massor! Bland annat barnkonventionens olika artiklar och att rekrytera samtalsledare och deltagare. När vi skulle rekrytera samtalsledare så hörde vi av oss till både psykologoch socionomprogrammet där det fanns ett stort intresse! Vi tog ut ett antal som fick komma på intervju och valde sedan ut ett gäng. Det var jättekul att så många ville engagera sig och att jag fick möjlighet att träna intervjuteknik, tyvärr var det svårt att rekrytera killar till allangrupperna. Vilka teman var särskilt betydelsefulla? – Jag tror att tjejerna uppskattade sextemat väldigt mycket. Jag minns att de hade mycket frågor och jag tror inte att de hade fått chansen att diskutera så mycket under sexualundervisningen i skolan. Även temat ideal var intressant då de diskuterade skönhetsideal, bloggar och retuscherad reklam. Skulle du vilja bli aktiv i en grupp nu? – Absolut! Jag funderar på att starta upp en grupp i Göteborg men vet inte om tiden räcker till nu när jag arbetar heltid. 22 14 Å R M E D S A M TA L S G R U P P E R N A Hur har projektledarna påverkats av projektet? ”Projektet har peppat mig till att arbeta med förändringsarbete. Det har även gett mig självförtroende när det gäller att leda ett jämställdhetsprojekt.” – PROJEKTLEDARE Samtalsgrupperna påverkar projektledarna på olika sätt. Flera får kunskap som de har nytta av i sitt aktiva yrkesliv. Väldigt många nämner att de fortfarande använder metodmaterialet, främst i deras yrken. En före detta projektledare nämner till exempel att hen använder delar av materialet i sitt jobb som skolkurator. Några projektledare påvisar att de blivit stärka i deras feminism tack vare samtalsgrupperna. ”Jag har fått bra tips och material för att arbeta feministiskt och normkritiskt” – PROJEKTLEDARE Många projektledare lär sig att bli mer medvetna och att analysera saker ur ett mer feministiskt perspektiv. Även normer är något som projektledarna får lära sig mer om och reflekterar över efter projektets slut. Projektledarnas erfarenheter Erfarenheten att planera och leda ett projekt med allt vad det innebär är något som alla projektledare tar med sig. Konsten att ställa öppna frågor, vara nyfiken på ett bra sätt och att lära sig att själv inta en position som inte påverkar de andra är inte så lätt. Utbildningar är anpassade efter projektledarnas roll, vilket uppskattas mycket av projektledarna. ”Det är jättefint att Rädda Barnen ger utbildning för unga vuxna i ledarskap osv genom att utbilda samtals- och projektledare.” – PROJEKTLEDARE Att leda ett projekt är svårt och kräver ett stort engagemang. Under projektets gång lär sig projektledarna vikten av engagemang och samarbetsvilja. Det finns en stor glädje i att dela en vision med andra. ”Rollen som projektledare är något som jag fortfarande använder mig av. Att jobba med gruppdynamik m.m.” – PROJEKTLEDARE Att jobba med Ellenprojektet har varit det mest givande jobb jag haft. Det var en väldigt fin upplevelse som jag aldrig kommer att glömma och aldrig ångra. – PROJEKTLEDARE 23 ♥ Tips från deltagare, samtals- och projektledare till de som är 14 år idag: Läs, samtala och skäms inte. Lyssna på varandra, oavsett hur olika ni är. Ifrågasätt normerna i samhället! Våga ta upp sånt som du inte mår bra av som t ex kränkningar på nätet! Släpp ibland allt som händer i sociala medier och tänk på vad du själv tycker om att göra. Skaffa bra förebilder! Var snäll mot dig själv och mot andra! Du äger! Tro på dig själv! Du är värdefull! Du är inte ensam och det finns ingen aning än dig själv som kan stoppa dig! Lev livet! Du kan gå hur långt som helst! Gå med i en samtalsgrupp! Du måste inte klara allt själv, ta hjälp av kompisar och vuxna du litar på! Våga vara obekväm genom att belysa det som du tycker är orättvist och obekvämt! Ta det lugnt med alla tankar som snurrar i huvudet, allt kommer att lösa sig! Försök påverka, skapa engagemang och ifrågasätt normer! Att vara annorlunda betyder inte att en är sämre eller fel. Stå på dig! Du är duktig, har viktiga synpunkter och ska ha utrymme att påverka din samtid och framtid. Tänk inte för mycket på framtiden. Njut av de underbara sakerna med att vara tonåring. Våga vara dig själv och strunta i att försöka uppfylla normen. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Rädda Barnen 107 88 Stockholm Tel: 08-698 90 00 Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg www.räddabarnen.se [email protected] Plus/Bankgiro: 90 2003-3
© Copyright 2024