mina pengar eller släktens? - Institutet för Näringslivsforskning

Förmögenhet – mina pengar
eller släktens?
nr 2 2015 årgång 43
Diskussioner om laglottens vara och inte vara blossar med jämna mellanrum
upp i den offentliga debatten. Laglotten innebär att en förälder inte kan göra ett
barn arvlöst. Med information om förmögenhetsöverföringar från bouppteckningar studerar vi de beslut som avlidna föräldrar fattat om fördelningen av sin
kvarlåtenskap mellan sina barn. Det är bara för en obetydlig andel av de avlidna föräldrarna som laglotten är en restriktion. Förslag om slopande av laglotten
berör därför i praktiken endast väldigt få människor.
Är mina pengar mina? Ja, fast inte riktigt. Vi gör vad vi vill med våra pengar
under livet. Men friheten är begränsad för oss att bestämma vad som händer
med våra pengar efter vår död. Om vi har barn sätter arvslagstiftningen
gränser för hur vi kan bestämma att pengarna ska fördelas mellan våra barn.
Lagstiftningen tillåter oss inte att göra barn arvlösa, hälften av kvarlåtenskapen ska fördelas lika mellan barnen. Barnen har alla rätt att få ut sin laglott. Den andra halvan av kvarlåtenskapen kan vi däremot fritt fördela till de
mottagare vi önskar genom att skriva ett testamente.
Två idétraditioner står här mot varandra. Laglotten är en konsekvens av
idén om att vi under livet bara förvaltar något som i grunden tillhör släkten.
Lagarna måste garantera släktens rätt, garantera att inte någon släktmedlem för förmögenhet utanför släkten. Arvsrätten i exempelvis Frankrike
och Tyskland bygger på dessa idéer.1
Utgångspunkten för den andra idétraditionen är individens rätt att fritt
bestämma över sina pengar. Och detta ska gälla även efter individens död.
Den anglosaxiska arvsrätten, som tillämpas i Storbritannien och USA, ligger i linje med detta synsätt.
I Sverige tillämpar vi båda principerna samtidigt. Ena principen till
hälften av kvarlåtenskapen, andra principen till den andra hälften.
Då och då blossar det upp en diskussion om laglottens vara eller icke vara.
Initiativen har under de senaste decennierna oftast kommit från nyliberala
debattörer som ser laglotten som ett ingrepp i den privata äganderätten.
Senast laglotten kom fram i diskussionen var i samband med den omfattande debatt som startade om förslaget till nytt idépolitiskt program för
Centerpartiet under våren 2013 (Centerpartiet 2013). De många nyliberala
idéerna som fördes fram i programförslaget mötte starkt internt motstånd.
En av dessa idéer var slopande av laglotten.2
1 Se Beckert (2008).
2 Slopande av laglotten finns inte med i det idéprogram som senare antogs av Centerpartiets
stämma.
förmögenhet – mina pengar eller släktens?
oscar Erixson och henry
ohlsson
Oscar Erixson är
fil dr och forskare
vid Nationalekonomiska institutionen,
Uppsala universitet
och Institutet för
Näringslivsforskning
(IFN). Hans forskning rör bl a motiven
bakom arv och gåvor
samt hur våra ekonomiska beslut och vår
hälsa påverkas när vi
får mer pengar.
oscar.erixson@
nek.uu.se
Henry Ohlsson är vice
riksbankschef vid
Sveriges riksbank
och tjänstledig från
en professur i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Han
forskar främst inom
områdena offentlig
ekonomi och intergenerationella överföringar.
henry.ohlsson@
riksbank.se
Författarna tackar Jan
Wallander och Tom
Hedelius Stiftelse för
finansiellt stöd.
17
1. Rikt datamaterial från bouppteckningar
Vi utgår från Belindadatabasen som innehåller individbaserade data över
förmögenhetsöverföringar från de bouppteckningar som låg till grund för
Skatteverkets arvsskatteregister fram t o m arvsskattens borttagande 2005.
SCB har tagit fram tre databaser.4 För vår analys använder vi oss av databasen över samtliga svenska medborgare som avled åren 2002–04. För dessa
individer har vi bl a information om värdet på kvarlåtenskapen samt de
belopp som överförts till arvingarna och eventuella testamentstagare. Vi
har även kompletterat databasen med demografiska och ekonomiska variabler från andra administrativa datakällor, såsom Skatteverkets inkomstregister och LISA-databasen.
Belindadatabasen innehåller information om totalt nära 265 000 avlid5
na. För att studera frågan är det dock nödvändigt att sätta upp några urvalskriterier. För det första måste den avlidne vara änka/änkling, ogift eller skild.
Om den avlidne var gift sker vanligtvis inte någon fördelning av kvarlåtenskapen mellan bröstarvingarna. I stället ärver den efterlevande makan eller
maken den avlidnes kvarlåtenskap med s k fri förfoganderätt och de gemen3 Dessa normer har en lång tradition. SOU 1925:43 skriver: ”Laglottsgrundsatsen tillhör
otvivelaktigt det icke alltför stora antal av arvsrättsliga normer, som verkligen inträngt i folkuppfattningen; dess berättigande är hos folkets breda lager oomtvistat. I det stora flertalet fall
anses det ligga i sakens natur, att kvarlåtenskapen skall tillfalla barnen och att dessa inbördes
skola hava lika rätt” (s 299).
4 Henry Ohlsson är initiativtagare till och projektledare för Belindadatabaserna som har
tagits fram av SCB på uppdrag av Uppsala universitet
5 Med avlidna avses här personer för vilka det upprättats en bouppteckning eller, i de fall den
avlidne inte haft några tillgångar, en s k dödsboanmälan.
18
oscar erixson och henry ohlsson
ekonomiskdebatt
Laglotten har även diskuterats i ljuset av den ökade frekvensen av nya
familjebildningar, arvsbeloppen i relation till arvingarnas inkomster och
laglottens trubbighet som fördelningspolitiskt medel (Brattström och Singer 2011). Innan arvsrätt för maka/make infördes fanns det de som menade
att laglotten borde avskaffas för att skydda efterlevande maka/make (SOU
1981:85).
Hur en individs kvarlåtenskap faktiskt fördelas är resultatet av individens preferenser, sociala normer3 och de restriktioner som lagstiftningen
ger. Utfallet är med andra ord resultatet av ett antal samverkande faktorer.
Syftet med denna artikel är att visa hur vanligt det är att laglotten är en
bindande restriktion för fördelning av kvarlåtenskap. Vi gör det genom att
studera den faktiska kvarlåtenskapsfördelningen för samtliga avlidna i Sverige under tre år 2002–04.
Andelen dödsbon där den avlidne i testamente önskar ge mindre eller
lika med laglotten till minst ett av barnen är endast lite drygt 4 procent.
För övriga avlidna har, med andra ord, laglotten inte varit någon restriktion. Vår slutsats är att diskussionen om laglotten visserligen är principiellt
intressant, men att få i praktiken begränsas i sina val av lagstiftningen om
laglott.
samma barnen får ut sina arv först när den siste föräldern avlider.6 Totalt är
66 procent av de avlidna änkor/änklingar, ogifta eller skilda.
För det andra måste det finnas tillgångar att fördela, dvs kvarlåtenskapen måste vara positiv. 84 procent av de avlidna i det ursprungliga datamaterialet har positiv kvarlåtenskap. För det tredje måste den avlidne ha minst
en laglottsberättigad bröstarvinge. Kriteriet är uppfyllt för 78 procent av de
ursprungliga fallen. De tre första urvalskriterierna är samtidigt uppfyllda
för nära 102 000 individer.
nr 2 2015 årgång 43
2. Vem skriver testamente?
Ett fjärde, nödvändigt, kriterium är att den avlidne har ett testamente. Utan
ett testamente kan arvsordningen inte sättas ur spel. Förekomsten av ett
testamente antyder att den avlidne har gjort ett aktiv val rörande tillgångarna. Testamentet kan antingen ange att en testamentstagare ska träda in
i arvingens/arvingarnas ställe och erhålla hela eller en andel av kvarlåtenskapen, ett s k universellt testamentsförordnande. Det kan också ange att
ett visst belopp eller nyttjanderätten av en specifik tillgång (s k legat) ska
tillfalla en testamentstagare (bröstarvinge eller någon annan), utan att det
för den delen medför att kvarlåtenskapen fördelas ojämnt mellan bröstarvingarna.7
Våra data visar att testamenten är ovanliga i Sverige: endast 18 procent
av de avlidna, för vilka de tre första urvalskriterierna är uppfyllda, har ett
testamente. Detta kan jämföras med studier från USA som rapporterar att
40–50 procent av hela befolkningen, och mer än två tredjedelar av de som är
äldre än 70 år, har skrivit testamente (Schwartz 1993; Goetting and Martin
2001). Statistik över testamentsskrivning i andra icke-anglosaxiska länder
än Sverige är tyvärr bristfällig. Ett undantag är Øverbye (1987) som studerar norska bouppteckningsdata för ett urval av 300 personer som avled
i Oslo i början av 1980-talet och finner att 12 procent av de med barn (liknande vårt urval) har upprättat ett testamente.
I tabell 1 jämför vi individkarakteristika mellan avlidna med och utan
testamente. De avlidna i de båda grupperna är i stort sett lika gamla och
har lika många barn. Andelen kvinnor är dock markant lägre bland dem
med testamente. Detta stämmer överens med tidigare studier som visar
på att kvinnor planerar för sin pension och ålderdom i lägre utsträckning
än män (Su 2008). Vidare visar våra data att de med testamente har högre
utbildningsnivå, högre inkomst och större kvarlåtenskap än övriga. Detta
är förväntat då socioekonomisk status samvarierar med finansiell kunskap
(Lusardi och Mitchell 2014) och också möjliggör köp av juridisk rådgivning. Det faktum att avlidna med testamenten, i större utsträckning än
6 De bouppteckningsdata vi använder innehåller i vissa fall information om kvarlåtenskapen
och arv från en tidigare avliden make eller maka. I den här uppsatsen fokuserar vi dock på de
beslut som tas av den senast avlidne föräldern.
7 Däremot är ett testamente en nödvändig förutsättning för att kvarlåtenskapen ska fördelas
olika mellan barn. Erixson och Ohlsson (2014) undersöker hur vanligt detta är i Sverige.
förmögenhet – mina pengar eller släktens?
19
Tabell 1
Jämförande statistik
för avlidna med och
utan testamente
Med testamente
Utan testamente
Ålder
83,9
83,8
Kvinna
65,3
68,8
2,1
2,3
2,7
3,6
Skild
14,6
19,2
Änka/Änkling
82,7
77,2
Antal barn
Ogift
Sambo
8,6
2,1
48,8
43,5
Förgymnasial
50,6
58,1
Gymnasial
23,0
18,7
Storstadslän
Högsta utbildningsnivå
Eftergymnasial
8,4
4,6
Uppgift saknas
17,9
18,5
Inkomst, kr
146 061
120 228
Kvarlåtenskap, kr
362 632
180 009
18 671
83 085
N
Anm: För indikatorvariabler anges andelen i procent. Med inkomst avses årlig arbetsinkomst
vilken består av löneinkomst, pensioner samt ersättningar från social- och arbetslöshetsförsäkring. Variabeln är mätt året före dödsfallet.
Källa: Egna beräkningar baserade på data från Belindadatabaserna, Skatteverkets inkomstregister och LISA-databasen.
övriga, bor i något av de tre storstadslänen (Stockholm, Skåne och Västra
Götaland) skulle möjligen också kunna förklaras av en positiv samvariation
mellan finansiell och juridisk kunskap å den ena sidan och socioekonomisk
status å den andra. Vidare visar tabellen att änkor, änklingar och sambor
skriver testamente i större utsträckning än övriga. Detta är också förväntat givet att gifta hade incitament att upprätta inbördes testamenten för
att skydda den efterlevande partnern ekonomiskt före äktenskapsreformen
1988 och eftersom incitamenten kvarstår för sambor än i dag.
3. Laglotten – bröstarvingens option
I detta avsnitt visar vi att laglotten inte verkar utgöra någon restriktion för
merparten av föräldrarna. I vår analys använder vi oss av urvalet av avlidna
föräldrar för vilka samtliga fyra urvalskriterier är uppfyllda. Urvalet omfattar 15 700 avlidna.8 För att studera laglottens betydelse måste vi veta stor8 I vissa fall är ett eller flera av den avlidnes barn avlidna sedan tidigare. Om det avlidna barnet (eller barnen) har egna arvingar (dvs den avlidnes barnbarn eller barnbarnsbarn) ärver
dessa i det avlidna barnets ställe, s k Istada rätt. Då vi inte har information om laglottsberättigade barnbarns avlidna förälder, och således inte kan beräkna laglottens storlek, utesluter vi
20
oscar erixson och henry ohlsson
ekonomiskdebatt
Civilstånd
nr 2 2015 årgång 43
leken på både arvingarnas laglotter och de faktiska arven. Information om
hur mycket varje arvinge ärvt finns tillgänglig i Belindadatabasen.9 Det
finns dock ingen variabel som anger storleken på arvingarnas laglotter. I
stället beräknar vi dessa genom att dela laglottsdelen av den avlidnes kvarlåtenskap (dvs halva kvarlåtenskapen) med antalet bröstarvingar. Följaktligen, för en avliden med två barn och en kvarlåtenskap på 800 000 kr är
laglottsdelen 400 000 kr (800 000 kr/2) och den enskilde arvingens laglott
200 000 kr (400 000 kr/2).
Ett testamente som inkräktar på barnens laglotter är inte ogiltigt. För
att få ut laglotten i ett sådant fall måste barnet begära jämkning av testamentet. Detta ska ske senast inom sex månader efter att testamentet delgivits. Eventuella laglottsanspråk ska antecknas i bouppteckningen och finns
därför med i vårt datamaterial.
Laglotten behöver dock i sig inte utgöra ett hinder för föräldrar att få sin
vilja igenom. Barnet har nämligen inte någon skyldighet att ta emot laglotten utan kan avstå den till förmån för testamentstagaren. Om barnen anser
att förälderns vilja bör respekteras kan de avstå från att begära jämkning av
ett testamente som inkräktar på laglotten.
Arvsrätten möjliggör följaktligen fyra tänkbara fördelningsutfall för
barnet. Vi presenterar dessa fördelningsutfall i tabell 2. Det första utfallet
(utfall 1) är att testamentet antingen inte berör laglotten eller explicit anger
att barnet ska få mer än laglotten. I detta fall får barnet mer än laglotten. Det
andra utfallet (utfall 2) är att testamentet inkräktar på laglotten men att barnet avstår från att begära jämkning av testamentet och således får mindre
än laglotten. Det tredje utfallet (utfall 3) är att föräldern testamenterar bort
hela eller en del av laglotten, men att barnet erhåller (enbart) laglotten efter
jämkning av testamentet.10 Det fjärde utfallet (utfall 4) är att testamentet
anger att barnet ska få endast laglotten och att det således inte finns något
ytterligare belopp för barnet att kräva.
Vi har ingen information om vad som står i den avlidnes testamente. Vi
kan dock klassificera varje barn som något av de fyra utfallen utifrån de data
vi har om jämkning av testamente, laglotter och det faktiska arvsbeloppen.
Vi är först och främst intresserade av att studera hur stor andel av föräldrar som har en uttrycklig vilja att överträda laglotten. En sådan vilja kan
anses fångas upp av utfall 2 och utfall 3. Ett av våra urvalskriterier är att föräldern ska ha minst ett barn. Alla föräldrar i våra data har alltså möjligheten att överträda minst en laglott. Vi anser att föräldern har velat överträda
dödsbon inom vilka det finns laglottsberättigade barnbarn. Av samma anledning utesluter vi
också dödsbon med barnbarn för vilka det inte finns personnummer. Data över de ekonomiska
variablerna i bouppteckningarna försämras väsentligt efter slopandet av arvskatten den 17
december 2004. Vi utesluter därför avlidna som avled efter detta datum. Dödsbon inom vilka
det finns någon arvinge som avstår en andel av arvet utesluts också från analysen, på grund av
att vi i dessa fall inte kan beräkna det faktiska arvets storlek. Totalt kan vi inte använda 2 944
observationer till följd av dessa restriktioner.
9 Med arv avses det belopp som erhållits från föräldern före eventuella arvsavståenden.
10 För att ta hänsyn till att det förekommer avrundningsfel tillåter vi en avvikelse på upp till en
procent från exakt överensstämmelse innan arvingen anses ha erhållit enbart laglotten.
förmögenhet – mina pengar eller släktens?
21
Utfall
Den avlidnes vilja, enligt testamentet
Jämkning av
testamente
Observerad
fördelning
1
Berör inte laglotten /Arv>Laglott
-
Arv>Laglott
2
Arv<Laglott
Nej
Arv<Laglott
3
Arv<Laglott
Ja
Arv=Laglott
4
Arv=Laglott
Nej
Arv=Laglott
Källa: Egna bearbetningar utifrån information om regelverket (se t ex Brattström och Singer
2011).
laglotten om minst en av barnens laglotter överträtts i testamentet. Följaktligen skapar vi en indikatorvariabel som antar värdet ett om det inom dödsboet finns minst ett barn för vilket antingen utfall 2 eller utfall 3 är uppfyllt och
annars noll. Variabeln får namnet Minst ett barn:<Laglott.
Förutom för avlidna med ett barn säger Minst ett barn:<Laglott inget om
vilka arvingar som påverkas av förälderns fördelningsbeslut. För att få en
bättre bild av huruvida den disponibla kvoten av kvarlåtenskapen stannar
kvar inom familjen eller går till personer utanför arvsordningen skapar vi
en annan indikatorvariabel som tar värde ett om antingen utfall 2 eller utfall
3 är uppfyllt för samtliga barn inom dödsboet och noll annars. Variabeln får
namnet Samtliga barn:< Laglott.
I figur 1 presenterar vi den deskriptiva statistiken för de två variablerna.
Staplarna i figuren anger andelen föräldrar som tagit det specifika fördelningsbeslutet (Minst ett barn:<Laglott=1 eller Samtliga barn:<Laglott=1).
För varje stapelpar i figuren anger höjden på den vänstra stapeln andelen
Minst ett barn:<Laglott=1 och höjden på den högra stapeln andelen Samtliga
barn:<Laglott=1. Inom varje stapel rapporterar vi frekvensen av de enskilda
fördelningsutfallen som utgör variabeln, dvs utfall 2 och utfall 3. Vi presenterar statistiken dels för samtliga avlidna (totalt) och dels uppdelat med avseende på om den avlidne hade ett, två, tre, eller fler än tre barn.
Utifrån stapeln längst till vänster i figur 1 ser vi att andelen avlidna som
överträder minst ett barns laglott uppgår till drygt 10 procent. Detta motsvarar mindre än två procent av det totala antalet avlidna som berörs av
laglottssystemet, dvs avlidna utan efterlevande make/maka, med positiv
kvarlåtenskap och minst en laglottsberättigad bröstarvinge. Vidare ser vi att
merparten av dessa fall utgörs av föräldrar som lämnat mindre än laglotten
och vars barn inte begärt jämkning (utfall 2).
Rör vi oss till höger i figuren ser vi att föräldrar med fler än tre barn
överträder laglotten i betydligt större utsträckning än föräldrar med färre
barn. En möjlig förklaring till detta är att ju fler barn den avlidne har desto
större är sannolikheten att den avlidne har haft mindre kontakt med något
av barnen och således kan ha större anledning att missgynna barnet vid fördelningen av kvarlåtenskapen.
22
oscar erixson och henry ohlsson
ekonomiskdebatt
Tabell 2
Möjliga fördelningsutfall för barn till
avliden förälder
Figur 1
Andelen föräldrar
med testamente som
lämnar minst ett
barn eller samtliga
barn med mindre än
laglotten
nr 2 2015 årgång 43
Källa: Egna beräkningar utifrån data från Belindadatabasen.
Andelen föräldrar som överträder samtliga laglotter (Samtliga
barn:<Laglott=1) uppgår till 6 procent. Detta är tre procentenheter lägre än
motsvarande andel för Minst ett barn:<Laglott vilket antyder att merparten
av föräldrarna trots allt agerar i enlighet med ordspråket ”blod är tjockare
än vatten”. I likhet med vad vi fann för Minst ett barn:<Laglott handlar det i
de flesta fallen om situationen att barnen har avstått från att begära jämkning av testamentet. Till skillnad från tidigare ser vi emellertid att denna
andel minskar med antalet barn.
Sammanfattningsvis antyder statistiken i figur 1 att få föräldrar har en
uttrycklig vilja att överträda laglotten. I de få fall då det sker verkar det som
att barnen respekterar förälderns vilja. Det kan också vara så att barnen
anser, i motsats till vad arvsrätten föreskriver, att testamentstagaren har
samma rätt till arv som de själva. Det är rimligt att anta att så ofta kan vara
fallet då den avlidne anger en sambo som testamentstagare.
De två föregående variablerna fångar endast upp föräldrar som de facto
har överträtt laglotten. Det är möjligt att fler föräldrar har velat överträda
laglotten men att de valt att inte göra det av någon anledning. Tyvärr kan vi
inte observera hur föräldrarna skulle ha fördelat sina tillgångar om de haft
full testationsfrihet. För att fånga upp dessa fall utökar vi i stället analysen
till att inkludera även föräldrar vars testamenten anger att barnen ska få
endast laglotten, dvs utfall 4. Vi skapar följaktligen ytterligare två indikatorvariabler som anger huruvida minst ett barn eller samtliga barn fått mindre
än eller lika med laglotten. Variablerna får namnen Minst ett barn:<=Laglott
och Samtliga barn:<=Laglott. Den beskrivande statistiken för variablerna
presenteras i figur 2.
Den vänstra stapeln i figuren visar att andelen föräldrar som kan tänkas
ha velat överträda minst en laglott men inte gjort det (Minst ett barn: utfall
4), är i stort sett lika stor som andelen föräldrar som faktiskt har gjort det
(Minst ett barn:<Laglott). Det betyder alltså att laglotten kan tänkas utgöförmögenhet – mina pengar eller släktens?
23
Källa: Egna beräkningar utifrån data från Belindadatabasen.
ra en restriktion för ca 20 procent av föräldrar med testamente, eller tre
procent av samtliga avlidna som berörs av laglottsystemet. Följande stapel
anger att andelen föräldrar som ger samtliga barn mindre än eller lika med
laglotten är 13 procent. Sambandet mellan den avlidnes fördelningsbeslut
och antalet barn följer samma mönster som de vi fann i figur 1, dvs att andelen ökar när fördelningen avser minst ett barn och minskar när den avser
samtliga barn.
4. Vilka vill ge mindre än laglotten?
Den deskriptiva statistiken i tabell 1 gav en indikation om att avlidna med
testamente skiljer sig från avlidna utan testamente. I detta avsnitt går vi
ett steg längre och studerar om det finns några mönster i vilka individer
det är som vill ge mindre än laglotten. Mer specifikt så använder vi linjära
regressionsmodeller för att skatta hur sannolikheten att den avlidne lämnar mindre än laglotten till minst ett barn (Minst ett barn:<Laglott) eller till
samtliga barn (Samtliga barn:<Laglott) samvarierar med ekonomiska och
demografiska variabler. De förklarande variablerna vi fokuserar på är de
som förekommer i tabell 1. Resultaten från modellskattningarna presenteras i första och andra kolumnen i tabell 3. Vi skattar även sannolikhetsmodeller med de bredare utfallsvariablerna, Minst ett barn:<=Laglott och Samtliga barn:<=Laglott. Resultaten från dessa modellskattningar presenteras i
tredje och fjärde kolumnen i tabell 3.
Utifrån kolumn 1 ser vi att den avlidnes ålder är negativt relaterad med
sannolikheten att minst en av barnens laglotter överträds. Vi ser också att
kvinnor, relativt till män, är mindre sannolika att lämna mindre än laglotten. I linje med figur 1 finner vi att avlidna med två barn är mindre sannolika att vilja lämna mindre än laglotten än avlidna med ett barn, vilka utgör
24
oscar erixson och henry ohlsson
ekonomiskdebatt
Figur 2
Andelen föräldrar
med testamente som
lämnar minst ett barn
eller samtliga barn
med mindre än eller
lika med laglotten
Utfallsvariabel:
1
Minst ett
barn:<Laglott
2
3
4
Samtliga
Minst ett
Samtliga
barn:<Laglott barn:<=Laglott barn:<=Laglott
Ålder
–0,0012***
(0,0004)
–0,0003
(0,0003)
–0,0019***
(0,0005)
–0,0008*
(0,0004)
Kvinna
–0,0202***
(0,0060)
–0,0048
(0,0047)
–0,0828***
(0,0075)
–0,0498***
(0,0061)
2
–0,0165***
(0,0056)
–0,0593***
(0,0049)
–0,0698***
(0,0072)
–0,1480***
(0,0065)
>2
0,0246***
(0,0064)
–0,0679***
(0,0049)
–0,0419***
(0,0079)
–0,1728***
(0,0064)
Tabell 3
Linjära sannolikhetsmodeller för sannolikheten att föräldern
lämnar minst ett barn
eller samtliga barn
med mindre än eller
lika med laglotten
Antal barn (ref: 1)
nr 2 2015 årgång 43
Civilstånd (ref: Änka/Änkling)
Ogift
0,1250***
(0,0215)
0,1285***
(0,0206)
0,2581***
(0,0239)
0,2564***
(0,0235)
Skild
0,0189**
(0,0091)
0,0185**
(0,0073)
0,0842***
(0,0116)
0,0683***
(0,0097)
Sambo
0,1364***
(0,0126)
0,1636***
(0,0116)
0,2501***
(0,0152)
0,3127***
(0,0144)
Storstadslän
–0,0101**
(0,0049)
–0,0108***
(0,0038)
0,0015
(0,0061)
–0,0043
(0,0049)
Utbildningsnivå (ref: Förgymnasial)
Gymnasial
–0,0003
(0,0065)
–0,0033
(0,0050)
–0,0043
(0,0080)
–0,0069
(0,0065)
Eftergymnasial
–0,0142
(0,0097)
–0,0107
(0,0076)
–0,0343***
(0,0121)
–0,0259***
(0,0096)
Inkomst
–0,0164**
(0,0064)
–0,0028
(0,0048)
–0,0373***
(0,0077)
–0,0223***
(0,0060)
Kvarlåtenskap
0,0006
(0,0018)
0,0020
(0,0014)
0,0157***
(0,0022)
0,0131***
(0,0018)
Utfallsvariabel,
medelvärde (%)
R2
10,58
20
13,3
0,1115
15 707
0,2005
15 707
N
0,0405
15 707
6,3
0,0803
15 707
Anm: Modellerna inkluderar kontrollvariabler för den avlidnes dödsår. En kontrollvariabel
för om utbildningsnivå saknas ingår också i modellerna. Robusta standardfel rapporteras i
parenteser. * signifikant på 10-procentsnivån, ** signifikant på 5-procentsnivån *** signifikant på 1-procentsnivån.
Källa: Egna beräkningar utifrån data från Belindadatabasen.
referensgruppen. Avlidna med fler än två barn är däremot mer sannolika att
överträda laglotten än övriga. Vidare visar resultaten att ogifta och skilda
avlidna är mer sannolika att fördela kvarlåtenskapen på så vis än änkor och
änklingar. Precis som vi förväntar oss är förekomsten av en sambo positivt
korrelerad med det specifika fördelningsbeslutet. Att den avlidne bodde i
förmögenhet – mina pengar eller släktens?
25
5. En princip som berör få
Arvslagsstiftningen sätter gränser för hur våra pengar fördelas efter vår död.
Våra resultat visar dock att få föräldrar påverkas av laglotten i sina val när
det gäller fördelningen av sin kvarlåtenskap. Även om detta antyder att laglotten som sådan inte utgör en restriktion kan det finnas andra faktorer som
gör att få väljer att kringgå arvsordningen. Det kan exempelvis bero på att
det finns sociala normer som styr hur fördelningen av kvarlåtenskap bör
vara. Ju starkare dessa normer är desto mindre kostsamt, och därmed mer
rationellt, är det för individen att följa arvsordningen, snarare än egna värderingar som avviker från den allmänna normen (Laitner 1997).
Det kan också bero på att fördelningen av kvarlåtenskapen är offentlig
information via bouppteckningen och att ett barn följaktligen kan jämföra
sig med sina syskon. Barn som får mindre än sina syskon kan uppfatta föräldern som orättvis. Föräldrar som bryr sig om sitt rykte efter döden, eller
vill undvika avundsjuka och konflikter mellan barnen, kan därför tänkas
välja att fördela kvarlåtenskapen i enlighet med arvsordningen, även om
föräldern egentligen skulle föredra en annan fördelning (Lundholm och
Ohlsson 2000; Wilhelm 1996).
26
oscar erixson och henry ohlsson
ekonomiskdebatt
ett storstadslän är dock negativt relaterat med sannolikheten att laglotten
överträds. Vad gäller de socioekonomiska variablerna så är enbart den med
avseende på inkomst statistiskt signifikant. Koefficienten är negativ, vilket
antyder att högre inkomst minskar sannolikheten att laglotten överträds.
Rör vi oss till resultaten från modellen med Samtliga barn:<Laglott som
utfallsvariabel (i kolumn 2) ser vi att koefficientskattningarna för Ålder,
Kvinna och Inkomst inte längre är statistiskt signifikanta. De övriga variablerna som tidigare påverkade sannolikheten för utfallet uppvisar dock i stort
sett liknande mönster som tidigare. Undantaget är att sannolikheten att
laglotten överträds nu är lägre om den avlidne har fler än två barn.
Resultaten i kolumn 3 och 4 visar att äldre, kvinnor och de med fler än ett
barn är mindre sannolika att ge mindre än eller lika med laglotten till minst
ett barn och till samtliga barn. Detta är i linje med vad vi fann för de snävare utfallsvariablerna. Resultaten för de olika variablerna överensstämmer
även när det gäller civilstånd. Till skillnad från tidigare finner vi dock att
förälderns utbildningsnivå är relaterad med utfallet. Föräldrar med eftergymnasial utbildning, relativt till de med enbart förgymnasial utbildning,
är mindre sannolika att ge mindre än eller lika med laglotten. Detta gäller
oavsett om utfallsvariabeln avser minst ett barn eller samtliga barn. Likaså
är sannolikheten negativt relaterad med förälderns inkomst i båda fallen.
Något motsägelsefullt måhända, givet dessa resultat, är att sannolikheten
för att föräldern delar kvarlåtenskapen i enlighet med definitionen ökar
med storleken på kvarlåtenskapen.
Beckert, J (2008), Inherited Wealth, Princeton
University Press, Princeton.
Brattström, M och A Singer (2011), Rätt arv
– fördelning av kvarlåtenskap, Iustus Förlag,
Uppsala.
Lusardi, A och O S Mitchell (2014), ”The
Economic Importance of Financial Literacy:
Theory and Evidence”, Journal of Economic Literature, vol 52, s 5–44.
nr 2 2015 årgång 43
Centerpartiet (2013), En hållbar framtid – ett
förslag till ett nytt idéprogram, http://www.slideshare.net/90365/en-hllbar-framtid-frslag.
Schwartz, T P (1993), ”Testamentary Behavior: Issues and Evidence about Individuality,
Altruism and Social Influences”, Sociological
Quarterly, vol 34, s 337–355.
Erixson, O och H Ohlsson (2014), ”Estate
Division: Equal Sharing as Choice, Social
Norm, and Legal Requirement”, Working
Paper 2014:1, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
SOU 1925:43, Lagberedningens förslag till revision av ärvdabalken II. Förslag till lag om arv
m m.
SOU 1981:85, Äktenskapsbalk. Förslag till lag av
familjelagssakkunniga.
Goetting, M A och P Martin (2001), ”Characteristics of Older Adults with Written
Wills”, Journal of Family and Economic Issues,
vol 22, s 243–264.
Su, Y-T (2008), ”Looking beyond Retirement: Patterns and Predictors of Formal
End-of-life Planning among Retirement Age
Individuals”, Journal of Family Economic Issues,
vol 29, s 654–673.
Laitner, J (1997), ”Intergenerational and
Interhousehold Economic Links”, i Rosenzweig, M R och O Stark, Handbook of Population and Family Economics, Elsevier, Amsterdam.
Lundholm, M och H Ohlsson (2000), ”Post
Mortem Reputation, Compensatory Gifts
and Equal Bequests”, Economics Letters, vol
68, s 165–171.
REFERENSER
Wilhelm, M O (1996), ”Bequest Behavior
and the Effect of Heirs’ Earnings: Testing the
Altruistic Model of Bequests”, American Economic Review, vol 86, s 874–892.
Øverbye, E (1987), Formue gjennom arv, Rapport 1987:6, Institutt for anvendt sosialvitenskaplig forskning, Oslo.
förmögenhet – mina pengar eller släktens?
27