1
Neutriner bildades vid Big
Bang och bildas alltjämt vid
olika kärnreaktioner, exempelvis
i radioaktiva sönderfall och i kärnkraftsreaktorer på jorden. De flesta
neutriner som passerar jorden har
bildats inne i vår sol.
Kosm
i
sk st
2
Den typ av neutriner
som bildas i solens inre
kallas elektron-neutriner.
På väg från solen kan de byta
identitet och bli myon- eller
tau-neutriner.
r
Jo
Ett identitetsbyte
löste gåtan
Vi bombarderas ständigt av neutriner. Tusentals miljarder neutriner per sekund forsar rakt
genom jordklotet och våra kroppar. Årets Nobelpristagare i fysik har lyckats visa att neutriner
kan byta identitet. För att göra det behöver den
ha en massa, vilket man tidigare inte kunnat
bevisa.
Grafik: Helena Shutrick Fakta: Kungliga Vetenskapsakademien
de
n
A
AN
tm
sa
os f
g.
4
I Japan analyserar
man neutriner som bildas i
jordatmosfären och jämför
hur många som kommer uppifrån
med hur många som färdats
genom jordklotet.
är
DA
Laboratoratoriet
Sudbury Neutrino
Observatory
i en fd nickelgruva
i Ontario, Kanada.
N
PA
JA
K
Neutrinen är universums näst
vanligaste partikel (efter ljuspartikeln
fotonen). Den är mer än en miljon
gånger lättare än en elektron.
3
I Kanada mäter man
neutrinostrålningen
från solen och
räknar de olika sorternas
neutriner.
Elektron-neutrinen
Myon-neutrinen
Tau-neutrinen
rålnin
Laboratoratoriet
Super-Kamiokande
i en fd zinkgruva
utanför Tokyo.
JORDENS INRE
Lång sträcka Kort sträcka
5
Sammantaget visar labbens resultat att
neutrinen kan byta identitet. Andelen taueller myon-neutriner ökar ju längre sträcka
neutrinen färdats genom jordklotet och rymden.
Neutrinen kan inte byta skepnad utan att ha en
massa, vilket alltså bevisas med upptäckten.