1. No category

Rävåsskolan
Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en ”årsvardagsdygnstrafik” (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen
av lätta fordon, andelen tung trafik är lätträknad och antas bestå mest av varutransporter (t.ex. till Rävåsskolan).
I området kring skolan har flera säkerhetsåtgärder ur trafiksynpunkt genomförts bland annat punktåtgärder längs med Badstugatan i form av tydliga passager för
16
oskyddade trafikanter, samt en upprustning av GC-väg , vilken löper på västra sidan om Badstugatan. Generellt sätt går det att konstatera att förutsättningarna för
barn och ungdomar att gå eller cykla från området Bohult ner till Rävåsskolan är mycket goda både ur trafiksäkerhetssynpunkt och tillgänglighetssynpunkt.
Detsamma gäller de barn i Bohultområdet som åker bil (undantaget trafiksituationen vid Rävåsskolan som periodvis har låg framkomlighet, se resonemang nedan).
Karta 8 visar att det primära bilstråket från hemmet till skolan sker via Badstugatan med anslutande trafik från bland annat Karls Åbyvägen och Kyrkogatan.
Mätningar visar att bilisterna följer skyltad hastighet kring skolan, vilken är 30 km/tim, som ur den aspekten påvisar en mycket god trafiksäkerhetsmiljö för samtliga
trafikantslag.
16
GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.
41
www.karlskoga.se
(Karta 8)
www.karlskoga.se
Boende söder och väster om Rävåsskolan, men norr om E18 har också goda GC-förbindelser. Befolkningsdensitetskartorna (Karta 2-3) visar också att flertalet
elever bor mycket nära skolan kring Värmlandsvägen och även fortsättningsvis kommer att producera elevunderlag från förskola och uppåt.
(Karta 2)
43
www.karlskoga.se
(Karta 3)
44
www.karlskoga.se
För boende söder om E18 och som har barn i Rävåsskolan är alternativet med bil att antingen åka österut och via Badstugatan ankomma till Rävåsskolan eller
väster ut och där via Nickkällgatan/Badstugatan ankomma till skolan (se Karta 8). För de barn som går eller cyklar finns olika alternativ. Karta 2-3 visade ett kluster
av barn i åldrarna 6-9 år nära Bregårdsskolan, dessutom en fortsatt tillväxt av barn i samma område. Barn som går eller cyklar antas då välja ett alternativ som
medför passage av GC-tunnel 1,2 eller 3 (se karta 10).
(Karta 8)
45
www.karlskoga.se
(Karta 10)
46
www.karlskoga.se
De problem som identifierats kring Rävåsskolan handlar till största delen om den befintliga parkeringsplatsen i kombination med att många föräldrar hämtar och
lämnar sina barn på den yta om är avsedd som lärarnas parkeringsyta. Dessutom används samma infart av de varutransporter som ska in till Rävåsskolan. Sedan
tidigare finns en anvisad parkeringsyta på Badstugatan nedanför skolan för av- och påstigning, men många föräldrar väljer istället att åka så nära entrén som
möjligt, ibland som en konsekvens av att den anvisade av- och påstigningsytan är upptagen.
Bregårdsskolan
Karlskoga kommun har gjort många mätningar av trafikvolymerna kring Bregårdsskolan. Vid Hertig Carls allé mellan Karlavägen och Knut Wistrands väg uppgick
”årsvardagsdygnstrafiken” till 2200. På Karlavägen har Åvadt uppmätts till 2200. Gymnasistgatan utanför skolan mellan Knut Wistrands väg och Karlavägen ligger
på 900 Åvadt. Lite längre åt väster uppgår Åvdt på Gymnasistgatan till mellan 765 väster om Skolgatan och ca 620 mellan Vikgatan och Knut Wistrands väg, vilket
indikerar att en andel fordonsförare som kommer norr om E18 via Boängsvägen, svänger in på Gymnasistgatan vid Förskolan Pärlan och så vidare mot t.ex.
Bregårdsskolan.
Samtidigt visar Karta 12 att det finns flera identifierade konfliktpunkter i området kring Bregårdsskolan och i informationsrutan till Karta 12 sammanfattas lite av
dessa problem.
www.karlskoga.se
(Karta 12)
48
www.karlskoga.se
Kortfattat uppkommer problem till följd av att fordonstrafik och oskyddade trafikanter kommer i konflikt med varandra. Lärarna använder idag främst p-platsen norr
om skolan vid GC-tunneln (nummer 3, se Karta 10). Vid denna parkeringsyta ansluter två GC-vägar samt Sturevägen som är en lokalgata med anslutande GC-nät
i väster. Framförallt morgon och eftermiddag ökar blandningen av fordonstrafik och oskyddade trafikanter på samma yta vilket medför högre risker och försämrad
trafiksäkerhet och framkomlighet. Problematiken fördjupas ytterligare av att många föräldrar hämtar och lämnar sina barn i nära anslutning till lärarnas
parkeringsplats. Dessutom nyttjas denna parkeringsplats också av andra som arbetar inne i centrum norr om E18.
(Karta 10)
www.karlskoga.se
Från Bregårdsskolan och parallellt med E18 löper en GC-väg, mot vilken bland annat GC-tunnel nummer 2 (se Karta 10) ansluter. Väghållare för denna GC-väg är
Trafikverket men Karlskoga kommun ansvarar för driften. Idag finns ingen belysning längs med GC-vägen, Trafikverket bedömning är att vägbelysningen från E18
är tillräcklig. Karlskoga kommun avser dock att installera belysning längs hela sträckan till en bedömd kostnad om 250 000 kr. Detta bedöms av kommunen att
leda till en en tryggare och säkrare GC-miljö. Åtgärden är aktuell oaktat val av alternativ och kommer att verkställas.
(Karta 10)
50
www.karlskoga.se
Den GC-tunnel närmast Bregårdsskolan och som ansluter mot centrum (GC-tunnel nummer 3) anses idag otrygg till följd av dålig belysning, samt att gång- och
cykelbanan inte är tydligt separerad. Den branta lutningen ner mot tunneln medför att cyklisterna ofta kommer i höga hastigheter genom tunneln.
8.5.4
Konsekvenser – Alternativ 1
Analysen visar att 70-80 procent av befolkningen inom Rävåsskolans upptagningsområde bor norr om E18. Därmed antas också att här finns majoriteten av
elevunderlaget på Rävåsskolan, både nu och i framtiden. Överlag är trafiksituationen för både oskyddade trafikanter och fordonstrafikanter mycket god.
En brist idag är parkeringsmöjligheterna vid Rävåsskolan i kombination med att föräldrar som hämtar och lämnar sina barn använder lärarnas parkeringsyta och
kommer i konflikt med dessa. Det finns ett förslag att flytta lärarnas parkeringsplats västerut. På så sätt frigörs den nuvarande ytan som möjligtvis går att bygga om
till en ordnad av- och påstigningsyta för eleverna. Enkelriktas in- och utfarten som de är idag visar erfarenhet från liknande lösningar vid andra skolor oftast på ett
bra resultat och som skapar en ordnad struktur i trafikmönstret.
Till skillnad mot om eleverna i Rävåsskolan flyttas över till Bregårdsskolan ökar förutsättningarna till att få fler av barnen att gå eller cykla till skolan. Bohultområdet
har redan idag ett bra GC-nät. Om Rävåsskolan blir kvar föreslås kommunen se över möjligheter till att förlänga och bygga ut GC-vägen på Kyrkogårdsgatan och
även ansluta den mot Badstugatan med en tydligt utformad gångpassage.
För elever som bor söder om Rävåsskolan finns idag en enkelriktad gata, Bankliden. Även för den gatan föreslås ses över möjligheterna för GC-väg upp mot
skolan ses över, vilket skulle medföra ca 120 meter ny GC. Det skulle även öka tillgängligheten för de barn som bor söder om E18 och som via GC-tunnel nummer
2 ansluter mot Rävåsskolan. densitetskartan visar också att många av de barn som bor söder om E18 finns i området strax väster om Bregårdskolan.
I och med att GC-vägen som ägs av Trafikverket men som ska få ny belysning av kommunen rustas upp ökar chanserna att fler barn söder om E18 tillåts gå eller
cykla till Rävåsskolan.
8.5.5
Konsekvenser – Alternativ 2
Effekterna och konsekvenserna av att Rävåsskolans verksamhet flyttas till Bregårdsskolan blir mer omfattande än om undervisningsverksamheten beslutas
fortsätta i Rävåsskolan.
För de elever som kommer få skjuts av sina föräldrar till Bregårdsskolan antas rörelsemönstrets utfall bli det som illustreras i Karta 9. Kortfattat kommer
trafikvolymerna på Hertig Carls allé, Karlavägen och Gymnasistgatan öka mest. Även illustrationen på Karta 11 och som visar avståndet till Bregårdsskolan från
teoretiska tyngdpunkter, bevisar att flertalet elever får ett längre avstånd till skolan än tidigare. Resultat från
51
www.karlskoga.se
tidigare gjorda barnkonsekvensanalyser visar också att om barn i unga åldrar (5 – 8) år får ett längre avstånd medför det med stor sannolikhet att fler elever
kommer att åka bil till skolan.
(Karta 9)
www.karlskoga.se
(Karta 11)
53
www.karlskoga.se
En annan konsekvens är överflytten av ca 22 medarbetare till Bregårdsskolan, där de flesta förmodas ankomma med bil. Det ställer krav på parkeringsplatser.
Dagens parkeringsyta norr om skolan kanske skulle ha kapacitet att ta emot den mängden men samtidigt har eleverna behov av en fungerande cykelparkering.
Det uppstår en valsituation mellan elevernas behov och parkeringsplatser för lärare.
I kombination med en ökning av fordon längs Gymnasistgatan och Karlavägen för föräldrar som vill hämta och släppa av sina barn kommer trafiksituationen
förvärras i framtiden. En lösning är att bygga om den befintliga parkeringsytan för bilar norr om Bregårdsskolan till en cykelparkering för eleverna. Denna lösning är
mycket relevant i och med att flera cykelvägar ansluts här. För att ändå möjliggöra av- och påstigningsmöjligheter går det att utforma befintlig parkeringsyta till
någon form av vändplan. När föräldrarna lämnat och hämtat sitt barn vänder de tillbaka samma väg. Mitt emot Badhuset vid Idrottshuset finns å andra sidan en
annan parkeringsyta men kommunens beräkningar visar att denna yta kan bli för knapp för att täcka det behov som uppstår vid en överflyttning från Rävåsskolan.
Innan beslut tas om nya parkeringsplatser ska tillgängliga parkeringsplatser i närområdet inventeras.
Andra åtgärder som behövs är en tydligt utformad gångpassage över Hertig Carls Allé, förslagsvis i närheten av Karlavägen. Detta för en investeringskostnad på
2,5 miljoner kronor.
För övriga oskyddade trafikanter kan det bli aktuellt med att även bygga en GC-väg på Sturegatan, för att bättre ansluta till den GC-väg som ansluter mot bl.a. GCtunnel nummer 4 (se Karta 10). En sträcka på ca 150 meter, som med ett meterpris på 2500 kr/m blir 375 000 kr. Även gatumiljön på Gymnasistgatan bör ses över
om fordonstrafiken bedöms öka. Sammantaget uppstår behov av investeringar om 2 875 000 kronor.
www.karlskoga.se
(Karta 10)
55
www.karlskoga.se
Ett annat problem som har diskuterats är GC-tunneln närmast Bregårdsskolan (GC-tunnel nummer 3, se
Karta 10) och som förbinder området vid Bregårdsskolan med centrum och snabbmatsrestaurangerna.
Illustrationen på Karta 11 visar att det är möjligt för elever i Bohultområdet att via GC-nätet genom centrum
ansluta mot denna tunnel. Denna tunnel upplevs dock som otrygg med dålig belysning och många upplever
också att cyklisterna håller en hög hastighet.
Analyser visar att området Bohult fortsatt kommer ha en stor del av elevunderlaget. Sannolikheten att barnen
i framtiden kommer färdas genom centrum ner mot Bregårdsskolan ökar och idag är trafikmiljön genom
centrum inte den mest lämpliga för små barn att gå eller cykla i utan sällskap av vuxen. Det innebär större
krav på en säker passage genom tunneln. Alternativet är att stänga tunneln och leda om oskyddade
trafikanter i Bohultområdet mot GC-tunnel nummer 4. Det borde också leda till att de personer som idag
parkerar på ”Bregårdsskolans” parkering och som jobbar i centrum inte längre kan parkera där vilket också
innebär mindre konflikter med GC-trafik vid skolan.
För boende norr om E18 men öster och söder om Rävåsskolan anses möjligheterna att gå eller cykla till
Bregårdsskolan som ganska goda. Trycket kommer att öka framförallt vid GC-tunnel nummer 1 och 2, (se
Karta 10) men dessa anses idag som trygga och säkra. I och med att kommunen kommer att installera
belysning på Trafikverkets GC-nät kommer även den delen in mot skolan upplevas som säkrare och tryggare
mot vad den är idag.
8.5.6
Erfarenhet från barnkonsekvensanalyser - BKA
Ett stort fokus i denna utredning handlar om hur barn i förskoleklass upp till åk 3 rör sig mellan hemmet och
skolan. I tidigare genomförda barnkonsekvensanalyser visar resultatet att omkring 50-70 procent av elever i
F-åk 3 får skjuts av sina föräldrar (d.v.s. de färdas i bil till skolan). Mellan 30-50 procent går eller cyklar.
Siffrorna varierar också beroende av säsong på året, där fler går eller cyklar under vår/sommar/höst.
På landsbygden spelar inte avståndet till skolan så stor roll så länge det är en säker väg, men i mer urbana
miljöer och mellanstora tätorter typ Karlskoga har avståndet en större betydelse då barnet ofta kommer i
kontakt med fler konfliktpunkter under en längre sträcka. Det är också viktigt att trafiken upplevs om trygg
och säker av föräldrarna. Även den minsta lilla otrygghetskänsla eller enbart ett rykte eller upplevelse av en
”farlig väg” kan sätta avståndsfaktorn helt hur spel.
8.5.7
Slutsatser
1. Om alternativ 1 väljs finns potential till att barn i F – 3 går eller cyklar. Idag finns redan ett bra GC-nät
med trygga och tydliga passager. Kompletterande åtgärder bör genomföras för att ytterligare förbättra
tillgängligheten för oskyddade trafikanter. Om fler går cyklar minskar andelen som skjutsar med bil, vilket
leder till en förbättrad närmiljö.
2. Om alternativ 2 väljs säger sannolikheten att fler föräldrar som idag har barn i Rävåsskolan kommer
skjutsa sina barn vilket medför att andelen barn som tidigare gått eller cyklat kommer att åka bil till
skolan. Det kommer att ge en ökad trafikmängd kring Bregårdsskolan med försämrad framkomlighet och
tillgänglighet. Luftkvaliteten och buller kommer att försämras, dock ej över gränsvärden. Luftkvaliteten
förutspås vara sämst på morgonen då barnen börjar i princip samtidigt, samt då de flesta är ute och
jobbpendlar. Befolkningsprognosernas resultat visar att det fortsatt kommer fyllas på med barn i
Bohultområdet, kanske kommer elevunderlaget till och med öka något. Dessa elever kommer
förmodligen att åka bil till Bregårdsskolan.
8.5.8
Konsekvenser och iakttagelser med anledning av stråkanalys – projektgruppens uttalande
Oaktat vilket alternativ som väljs krävs åtgärder som rör trafiksäkerhet. Betydelsen av detta ska vare sig
överdrivas eller underskattats.
Om Alternativ 1 väljs är det viktigt att elever och fordon separeras.
Om Alternativ 2 väljs bör en särskild utredning göras om åtgärder i och kring centrum.
Om Alternativ 1 väljs kommer en investeringsnivå om 1,4 miljoner kronor för trafiksäkerhetshöjande åtgärder.
Om Alternativ 2 väljs kommer det sannolikt att bli ökade trafikflöden generellt genom Karls Åby – Bregården.
Dessutom antas trycket genom centrum mot undergång E 18 att öka. Investeringsnivån kommer att uppgå
till knappt 2,9 miljoner kronor för trafiksäkerhetshöjande åtgärder.
8.6 Konsekvenser med anledning av studier rörande luft och buller
Luft och buller är två miljöfaktorer som alltid ska bedömas vid lokalisering av bland annat skolor. Den
situation som nu utreds handlar om två befintliga skolmiljöer och inte nylokalisering. Det är inte känt att det
idag skulle vara problem med luft och buller från externa källor vid respektive skola som är så stora att det
krävs åtgärder. På Rävåsskolan har det dock varit problem med radon, vilket är åtgärdat.
För att bekräfta att det troligen inte är några betydande problem har information inhämtats från den
detaljplan som gjordes för förskolan Pärlan 2013. Förskolan Pärlan ligger endast 50 meter från E18, som
med sin trafik är den största källan till luft- och bullerproblem. Bullerutredningen därifrån visar att man med
modern normalisolerad yttervägg klarar gällande riktvärdet för inomhusmiljö (30 dBA). Riktvärdet för
utemiljön, 55 dBA, klaras då förskolebyggnaden också ska fungera som bullerskärm.
När det gäller luftutsläpp finns inga lokala mätningar i närområdet. Det är dock inte troligt att trafikmängderna
på E18 tillsammans med övrig lokaltrafik ger så stora utsläpp att gällande miljökvalitetsnormer för luftkvalitet
överstigs. Dock kan tilläggas att den nivån är högre än vad som i sig kan anses lämpligt på en
förskola/skola, men Karlskoga har inga beslut om vilken nivå som bör anses lämplig.
Det är rimligt att anta att situationen inte är sämre på Bregårdsskolan, som ligger mellan 100 och 250 meter
från E18, jämfört med förskolan Pärlan. Även vid Bregårdsskolan skyddas skolans utemiljö av skolans
byggnader och intilliggande villabebyggelse.
8.7 Konsekvenser ur ett barnperspektiv
Inom ramen för denna utredning har barnkonsekvensanalys genomförts i stråkanalysen samt i övrigt berörts
och behandlats på olika sätt.
Frågeställningar som återkommer i utredningen på ett flertal platser;
a. Särskilda problem eller intressekonflikter.
b. Omständigheter som påverkar barn, direkt och indirekt.
c. Omständigheter som påverkar verksamheten.
Inom ramen för utredningen och i enlighet med kommunfullmäktiges beslut har inte någon diskussion förts
med barn, ej heller med deras närstående. Av barnkonventionen framgår att detta bör ske innan beslut
fattas.
8.7.1
Projektgruppens uttalande
Projektgruppen konstaterar att kommunfullmäktige har full handlingsfrihet att välja Alternativ 1 eller 2 ur
aspekten barnperspektiv förutsatt att redovisade konflikter och brister åtgärdas.
57