1. No category

Instuderingsfrågor
Bibelvetenskaplig introduktion, delkurs 3 på grundkursen i religionsvetenskap vid Linköpings
universitet ht 2013. Lärare: Hans Leander.
Frågorna är som regel kunskapsinriktade, men med inslag av diskussionsfrågor. I vissa fall
finns mer renodlade diskussionsfrågor.
Föreläsning 1: Introduktion
Litteratur: GUF 11-29, 229-237, JFK 23-32
1) Skaffa dig en överblick av Bibelns olika skrifter. Beskriv vilka olika typer av litteratur
som ingår i Bibeln?
2) Ha koll på följande termer: Tanak, Lagen, Profeterna, Skrifterna, Pentateuken, Torah,
Den hebreiska bibeln, Gamla testamentet, Septuaginta (och dess förkortning LXX),
Apokryfer, Evangelier
3) Jämför hur GT indelas i innehållsförteckningen i GUF, Bibel 2000 och i Tanak.
4) Vad betyder ”testamente”? Ge exempel på olika förbund som sluts i GT och NT.
5) På vilka språk är Bibelns texter skrivna?
6) Vad innebar kanon och kanonbildning? När blev det viktigt att avgränsa textmassan
och varför?
7) Vad innebär textkritik och vad syftar det till? Vad menas med den masoretiska texten?
8) Vad kännetecknar följande bibelöversättningar: Vulgata, Lutherbibeln, King James
Bible, Gustav Vasas bibel, 1917 års översättning och Bibel 2000?
9) Ge exempel på hur bibliska texter figurerar i modern litteratur och film. Vad innebär
parafras, paratextuell referens och fragmentarisk intertextualitet?
Diskussionsfrågor
1) Är termen Gamla testamentet (GT) problematisk i relation till judisk tro? Att GUF
använder termen ska enligt författarna inte uppfattas som ett konfessionellt
ställningstagande (s 11). Håller du med om det? Vilken term används i JFK?
2) Hur förhåller man sig vetenskapligt/akademiskt till påståendet att Bibeln är Guds ord?
Hur resonerar man i GUF?
3) Reflektera över betydelsen av att NT är skrivet på ett annat språk än det som Jesus och
hans första följeslagare talade.
Föreläsning 2: Bibeltolkningens historia, metod och hermeneutik.
Litteratur: Vikström, GUF 187-210, 217-227, JFK 33-41, 387-481.
1. Hermeneutik är ett ämnesområde som är relevant inom all akademisk forskning,
särskilt humaniora och samhällsvetenskap. Hur definierar Vikström hermeneutik och
vad menar han med begrepp som ”tolkningarnas konflikt”, ”den hermeneutiska bågen”
och ”tolkningsgemenskap”. Försök reda ut hur de förhåller sig till varandra.
2. Vikström beskriver en utveckling inom hermeneutiken. Intresset har förskjutits, kan
man säga, från författaren bakom texten, via texten i sig, till läsaren framför texten
(kap 4-6). Ge exempel på metoder för texttolkning som ryms inom respektive
analysmetod.
3. Frågan om språket och verkligheten kommer upp på flera ställen i boken (24f, 45-48,
54-62). Vad handlar den diskussionen om? Hur uppfattar du att Vikström (och Ricouer
som han ansluter sig till) ställer sig?
4. Beskriv huvuddragen i bibeltolkningens historia. Vad kännetecknar den moderna
bibelforskningens framväxt? På vilka sätt innebar den ett epistemiskt brott eller
paradigmskifte? Hur har bibelforskningen utvecklats de sista 30 åren?
5. Vad innebär ett vetenskapligt och akademiskt förhållningssätt till de bibliska texterna?
6. Bekanta dig med följande metoder och perspektiv: historisk-kritiska metoder, narrativ
kritik, ideologikritiska perspektiv, feministisk kritik, receptionskritik. Vad innebär
”kritik” i dessa sammahang?
Föreläsning 3: Bibeltexternas historiska kontext.
Litteratur: GUF 31-72, JFK 57-147, 513-517.
1. Vilka olika namn används för landet där mestadelen av Bibelns berättelser
utspelar sig? Varifrån kommer termen judar?
2. Beskriv Palestinas fyra geografiska regioner.
3. Beskriv översiktligt de historiska skeenden och de stormakter som
påverkat det judiska folket och (så småningom) de kristustroende från
1200-talet f Kr, då man brukar förlägga Exodus-händelsen, fram till år 70
e Kr, då det andra templet förstördes. Gör förslagsvis en tabell (jfr JFK
516-517).
4. Känn till följande kungar, härskare, generaler eller ståthållare: Ramses II,
Nebukadnessar II, Kyros, Alexander den store, Antiochos IV Epifanes,
Pompejus, Augustus, Vespasianus, Herodes den store, Herodes Antipas,
Archelaos, och Pontius Pilatus.
5. Känn till följande ledare bland Israels folk: David, Salomo, Omri, Achav,
Isebel, Hiskia, Manasse, Josia, Jojakim,
6. Varför beskriver GUF Jerusalems förstörelse 586 som den enskilt
viktigaste händelsen i GT?
7. När och hur inleddes den persiska perioden och vad innebar den för folket
i Juda (eller Jehud som det kallades då)?
8. Ange två sätt som man kan förstå den främlingsfientliga retoriken hos Esra
och Nehemja.
9. Vilken period avses då man talar om ”second temple Judaism”?
10. Vad kännetecknar Mackabéerperioden (även kallad Hasmoneertiden)?
Vilka grupperingar bildades?
11. Vad är det som ger liknelsen om den barmhärtige samariern (Luk 10:2937) dess skarpa udd? Koppla det till en händelse under Mackarbeertiden.
12. Beskriv hur landet styrdes från år 6-7 fvt (då Jesus troligen föddes) till år
70 evt. Ta hänsyn både till romerska och inhemska makthavare.
13. Vilka grupperingar eller partier fanns i Israel/Palestina då Jesus levde och
vad kännetecknade dem?
14. Beskriv den romerska kejsarkulten och vilken funktion den hade. Kunde
den den tidiga kyrkan vara ett problem för den romerska ordningen?
15. Hur såg situationen ut för de judiska grupper som levde i städerna runtom i
Romarriket? Vad kallas den typen av judendom?
16. Kunde kvinnor i den tidiga kyrkan inneha ledarpositioner? Hur
argumenterar JFK för detta?
Diskussionsfrågor
1. Att studera den historiska kontexten innebär att bibeltexternas historicitet både blir
ifrågasatt och bekräftad. Detta gäller både GT och NT. Hur påverkar detta
trovärdigheten i de bibliska texterna?
2. Enligt GUF (s 49) är patriarkberättelserna ideologi snarare än historia. Är all
historieskrivning ideologisk? Är det relevant att göra en uppdelning mellan ideologi
och historia?
3. Diskutera förhållandet mellan religion och politik under dessa perioder
jämfört med nutida Sverige?
Föreläsning 4 (två pass): GT:s texter
Litteratur: GUF 73-186, 211-215. Texter ur GT (se dokumentet kursinfo)
1) Redogör översiktligt för innehållet i Pentateuken. Vad innebär
dokumenthypotesen (även kallad fyrkällshypotesen)?
2) Redogör översiktligt för innehållet i Första Mosebok (Genesis). Var är
perspektivet universellt och var blir det mer begränsat och partikulärt? Ha
koll på vad som menas med urhistorien och vad som ingår där. Känn till
följande bibliska patriarker och matriarker: Abraham, Sara, Hagar, Ismael,
Isak, Rebecka, Jakob, Esau, Lea, Rakel, och Jakobs tolv söner, särskilt
Josef.
3) Återge de viktigaste skeendena i Andra Mosebok (Exodus). Vilken roll
spelar berättelsen om Exodus för det judiska folkets självförståelse?
4) Känn till berättelsen om syndabocken (3 Mos) och den aronitiska
välsignelsen (4 Mos 6:22-27).
5) På vilket sätt fungerar Femte Mosebok som en inledning till det
deuteronomistiska historieverket? Känn till den judiska trosbekännelse
som återges i denna bok.
6) Redogör översiktligt för de böcker som ingår i det deuteronomistiska
historieverket. Vad kännetecknar dess teologi? Hur kommer det sig att
Ruts bok, som inte ingår i det deuteronomistiska historieverket, är placerad
efter Domarboken?
7) Återge kortfattat innehållet i Krönikeböckerna, Esra och Nehemja. Dessa
tre böcker ses ibland som en enhet. Vad kallas de då? Vilka gemensamma
drag finns?
8) Ester har liksom Ruts bok en kvinnlig huvudperson. Vad finns mer som
dessa böcker har gemensamt och som skiljer dem från Krönikeböckerna,
Esra och Nehemja?
9) Vad kännetecknar poesin respektive vishetslitteraturen i GT? Vilka böcker
i GT räknas som poetiska respektive som vishetslitteratur?
10) På vilket sätt ifrågasätter Jobs bok teologin i det deuteronomistiska
historieverket?
11) Psalmer brukar indelas i tre huvudtyper. Vilka är dessa? Ge exempel.
12) I Ordspråksboken 8 framträder visheten själv och talar i jag-form. Vilket
kön har berättar-jaget? Hur påverkar detta gudsbilden?
13) På vilket sätt utmanar Predikaren traditionella föreställningar om vishet?
14) Om vad handlar Höga visan? Nämn två viktiga tolkningar.
15) Vad kännetecknar profeter och profetlitteratur i GT? Vilka är de tre stora
profetböckerna? Hur kommer det sig att man talar om Proto-, Deutero-,
och Tritojesaja? Vad kallas de resterande tolv profeterna med ett
gemensamt namn? Hur kommer det sig att Klagovisorna, som är en
poetisk skrift, står bland profeterna i GT?
16) Av vilken slags litteratur består andra delen av Daniels bok (kap 7-12) och
vad kännetecknar denna typ av litteratur?
Diskussionsfrågor
1. Frågan om relationen mellan GT och NT är ett återkommande tema. I
kristen tradition får vissa berättelser i GT en betydelse som författaren
förmodligen inte avsåg. Hur ska man som akademiker förhålla sig till hur
Matteus 12:40 tolkar boken Jona, eller hur Jesus enligt Lukas 4:16-21
tolkar Jesaja 61:1-2?
2. Hur tolkar du Guds svar på Jobs klagan i Jobs bok, kap 38-39?
Föreläsning 5: Jesus och evangelierna
Litteratur: JFK 149-362. NT-texter: Evangelierna och Apg
1. Vilka källor finns om Jesus som historisk person? Hur beskriver JFK deras
pålitlighet som historiska källor?
2. Vad innebär äkthetskriterium inom Jesusforskningen? Ge ett exempel.
3. När och var föddes Jesus? Hur förhåller sig JFK till berättelsen om
jungfrufödseln? Vad ”vill” dessa berättelser förmedla? Jämför med hur
Johannes inleds.
4. Vad lyfter JFK fram som centralt i sin skildring av den historiske Jesus?
Vad menar kursboken med symbolhandlingar och karismatiker? Nämns
något om lärjungar, och om deras kön?
5. Att Jesus blev dömd till döden är det få som betvivlar. Men vem bar enligt
evangelierna det främsta ansvaret för Jesus död (se Matt 27:1-14 med
paralleller och Matt 27:24-26)? På vilket sätt är evangelierna tendentiösa
här och vilka skäl kan det ha funnits för det? Hur användes dessa texter
under nazi-tiden?
6. Hur brukar man datera evangelierna och Apostlagärningarna?
7. Frågan om kanonbildningen återkommer här. Vad var det som gjorde att vissa texter
kom med i NT men inte andra?
8. Vad innebär det synoptiska problemet?
9. Redogör för tvåkällshypotesen (blanda inte ihop med fyrkällshypotesen för
Pentateuken!). Hur påverkar hypotesen dateringen av evangelierna?
10. Hur lång tid gick från det att Jesus dött tills de muntliga berättelserna om
honom blev nedskrivna i ett evangelium? Hur beskriver kursboken denna
muntliga traditionsförmedling – var den stabil eller föränderlig?
11. Vad är gemensamt för de fyra evangelierna? Nämn också några särdrag för
respektive evangelium. Från vem härstammar Jesus ytterst enligt Matteus
respektive Lukas (jämför släkttavlorna)? Jämför också vad Jesus säger då
han dör i de olika evangelierna. Diskutera om det säger något om hur Jesus
framställs?
12. Vad betyder evangelium? Fanns det skrifter som kallades evangelier innan
Markus skrevs?
13. Lukas och Apg ses ofta som en litterär enhet. Gör en övergripande
beskrivning av denna berättelse utifrån geografin. Var utspelar sig
händelserna? Vilka tre geografiska platser är särskilt centrala? Vad
signaleras härigenom?
Diskussionsfrågor
1. Var Jesus kristen? Hur är det med Paulus (jfr fråga 9 och 10 under nästa
föreläsning)?
2. Ge exempel på framställningar av den historiske Jesus i populärkulturen.
Fundera över hur det kommer sig att Jesus kan vara intressant även utanför
kyrkorna. Vilka typer av intressen finns kring Jesus som historisk person?
3. Hur kommer det sig att det finns fyra evangelier och att dessa delvis ger
olika porträtt av vem Jesus var. Är det en styrka eller svaghet för
kristendomen? Vad innebär det för frågan om enhet och mångfald i den
tidiga kyrkan?
Föreläsning 6: Paulus, breven och kristendomens framväxt
Litteratur: JFK 240-385. Resten av NT.
1. Vem var Paulus? Beskriv de viktigaste dragen i hans liv och verksamhet.
2. Vilka sju av de tretton paulinska breven menar de flesta forskare har
formulerats av Paulus? När är dessa skrivna ungefär?
3. Vilka tre är omtvistade?
4. Vilka tre har antagligen inte formulerats av Paulus? Dessa benämns med
ett gemensamt namn, vilket?
5. Hur resonerar kursboken kring att brev som troligen skrivits efter Paulus
död ändå utger sig för att vara skrivna av Paulus?
6. Vilka är de katolska breven och varför kallas de så?
7. Varför var Jakobsbrevet ett problem för Luther och hur kom det sig att han
främst uppskattade Galaterbrevet och Romarbrevet?
8. Vad är kännetecknande för Uppenbarelseboken?
9. Diskutera utifrån JFK: När blir kristendomen en egen religion?
10. En traditionell (luthersk) syn på Paulus är att han lämnade en religion som
var baserad på en gärningslära (judendomen) till förmån för en ny religion
som var baserad på nåd (kristendomen). Hur förhåller sig JFK till detta
synsätt?
11. Vad kännetecknar gnosticerande kristendomstolkningar?
12. Avsnitt 5.5 skildrar en utveckling från mångfald till enhet i den tidiga
kyrkan. Hur förklaras mångfalden? Och hur beskrivs utvecklingen mot allt
större enhet?
Diskussionsfrågor
1. Är brevet till Filemon ett stöd till eller ett motstånd mot slaveriet?
2. Vilken är Paulus position när det gäller relationen mellan män och kvinnor? Hur
skiljer sig de brev som är skrivna efter Paulus död i denna fråga?