1. No category

Gjuteriföreningens
konferens Gjuteri 2015
Text och foto: Martin Wänerholm, Swerea
Svenska Gjuteriföreningens konferens Gjuteri 2015 innehöll föredrag om industrinytta och att utnyttja möjligheterna. Längre artiklar om några av föredragen kommer att publiceras i tidskriften
Gjuteriet.
Bo-Erik Pers, Jernkontoret
Bo-Erik Pers
Jernkontoret tog 2013 fram en vision om hur stål kan vara med och
forma en bättre framtid. För järn- och stålindustrin handlar det inte
bara om att leverera ett bra råmaterial utan de har satsat på att erbjuda
så mycket mer. Det handlar om att leverera en tjänst istället för enbart
ett material.
– Vi måste ha verklig kunskap om både kundernas konstruktion och
produktion. När vi stiger in på kontoret hos Fiat i Turin så måste de veta
att detta är någon som kan, någon som är värd att snacka med, säger
Bo-Erik Pers.
Han ville också slå ett slag för att det svenska stålet är bra ur klimatsynpunkt. Något som blir viktigare är höghållfast stål som vid första
anblicken ser ut att bidra till något högre utsläpp av koldioxid. Men det
här stålet kan minska vikten i konstruktioner till exempel i fordon och
därmed minska utsläppet. Det ser man om man studerar stålets hela
livscykel. Det kan även ge ökad lönsamhet och konkurrenskraft.
– Vi triggar konkurrenterna att vara med på detta. Men det kräver hög
fart i vår produktutveckling så inte konkurrenterna kommer i fatt.
Bo-Erik Pers ville också att fler företag skulle engagera sig i innovationsprogrammet Metalliska material som Jernkontoret startade tillsammans med bland annat Gjuteriföreningen.
Fredrik Sidahl, Fordonskomponentgruppen
Fredrik Sidahl
Fordonsindustrin är viktig för Sverige med många underleverantörer,
men det är också en bransch som står under hård press med kraftig
konkurrens från andra länder. Därför ville Fredrik Sidahl se en ökad
satsning. Han jämförde med fordonsindustrin i Tyskland där staten har
en rad stödformer för att vårda industrin.
– De flesta bolagen är små, därför behöver vi stöd för att orka. Jag blir
livrädd när jag förstår att regeringen är tondöv för de här behoven, säger
Fredrik Sidahl.
Han tyckte att det var viktigt med en långsiktig industripolitik där
politikerna visar vad vi ska vara bra på och vad vi ska välja bort.
– Nu ska alla pumpar pumpa mot lifescience. Men missar vi bilindustrin missar vi mycket.
Ett sätt att öka den svenska konkurrenskraften är att öka automatiseringsgraden. Många tror att Sverige är världsledande inom detta men
han menar att så inte är fallet men om vi lyckas så kan även antalet
arbetstillfällen öka.
Ytterligare som skulle stärka den svenska konkurrenskraften är att
vid konjunkturnedgång kunna behålla personalen men ha möjlighet gå
ned till korttidsvecka. Detta system används i Tyskland. I Sverige finns
överenskommelse, och Fredrik Sidahl menar att det bara är att trycka
på knappen. Även forskning och internationalisering är andra viktiga
faktorer för att nå framgång och han ansåg att internationalisering borde
rankas högre av de svenska företagen.
– Vi vet inte hur det ser ut om tio år men vi måste ha attityd för att
hantera det. Och politikerna måste bädda för framtiden.
Göran Carlsson
Göran Carlsson, Swerea
Göran Carlsson berättade om Swereakoncernen som består av fem industriforskningsinstitut där industrin är huvudägare genom ett antal olika
medlemsföreningar till exempel Gjuteriföreningen. Totalt så är det 600
medlemsföretag som står bakom. Syftet är att skapa industrinytta.
– Alla medlemsföretagen är en stor styrka för oss. Vi har 3000 industrikunder per år och hälften av dessa är små och medelstora företag,
säger Göran Carlsson.
Men det handlar inte bara om industri. Swerea har ett utvecklat
samarbete med flera högsskolor och deltar i undervisning eller tar emot
exjobbare. Inom koncernen finns också tolv adjungerande professorer
och särskilt samarbetsavtal med vissa tekniska högskolor.
Swerea har en rad koncerngemensamma projekt där kompetens från
alla fem dotterbolagen samlas. Några exempel är Swerea Virtual Lab där
det finns möjlighet att ta del av simuleringskompetens inom en rad olika
områden från process till produktutveckling. Ett annat exempel är industriell återvinning där Swerea nu deltar i det nya innovationsprogrammet inom området, Resource, för att på bästa utnyttja restprodukter som
uppstår.
De olika kompetenserna har lett till industrinytta till exempel inom
additiv tillverkning, hur man tillverkar kolfiber från ligning eller miljövänlig textil från träd eller återvunnen textil, samt en rad olika projekt
kopplade till utveckling av framtidens bilar. Fler exempel har samlats i
skriften Industrinytta.
– Vi behöver er och ert engagemang för det är det som kan leda framåt.
Roger Rytterström
Roger Rytterström tidigare Scania
Hur väljer man en leverantör? Det är en fråga som Roger Rytterström
ofta ställt sig under tiden som inköpare hos Scania. När det gäller att
välja leverantör för en ny artikel har han tre viktiga bokstäver.
Mingel
Peter Nayström
Q, Kvalitet är naturligtvis det viktigaste. Och där skärps kraven hela
tiden, men det har också blivit svårare att kontrollera då mycket av
till exempel mottagningskontrollen har försvunnit. Då det är mycket
bemanningsföretag ute i monteringen har den personalen inte heller
riktigt samma känsla för om något är fel. Detta är något som gäller hela
fordonsindustrin.
– Men de fel vi ser är ofta repetitiva. Så vad gör ni med de rapporter
ni får? Vi på Scania försöker alltid gå tillbaka och se vad som blev fel så
vi kan bli bättre. Det ger payback, kanske inte direkt men längre fram,
säger Roger Rytterström.
D handlar om delivery. Kan ett företag inte leverera är man inte kvalificerad. Roger Rytterström menar att det är viktigt att det förs en dialog
mellan kund och leverantör så att inte leverantören fortsätter producera
för lager något som för tillfället inte behövs. Ibland är det också lång
tid mellan leverans och tills det att produkten till exempel sitter på ett
fordon i Sydamerika.
C står för totalkostnad. Och där får leverantörerna vara beredda på att
kunden byter ibland.
– Vi för ständigt en diskussion med konstruktion att det inte fungerar
att konstruera för en leverantör. Leverantören måste också förstå kunden och vilket regelverk som gäller för tillfället.
Han påpekade vikten av att gjuterierna tänker på intäkterna och inte
bara räknar ton. Det finns mycket som gjuterierna skulle kunna fundera
över t.ex. konkurrentanalyser, se över vilka samarbetspartner som är
lämpliga eller hur organisationen bör se ut.
Peter Nayström, Swerea
Lars Dahl
Mingel
Peter Nayström berättade om ett antal olika möjligheter som finns och
började med att tala om utbildning.
– Det jag personligen skulle vilja trycka på är möjligheten att komma
närmare högskolan. Det utbildas många civilingenjörer. De ska göra
exjobb och letar efter ett företag. Det är en jättemöjlighet, säger Peter
Nayström.
Han berättade också att det finns mycket EU-pengar att hämta för affärsutveckling, internationalisering, utbildning av personal eller processutveckling. Och det behöver inte vara komplicerat om man söker pengar
från regionalfonden, socialfonden eller så kallade IUC-bidrag. Och inte
behöver du söka pengarna nere i Bryssel, utan allt kan ordnas i Sverige.
Annat sätt att få pengar är de nya möjligheterna för energicheckar för
energikartläggning som troligtvis kommer att börja gälla inom kort.
Förslaget är att företag som använder mer än 300 MWh per år kan få
upp till 50 000 kr till energikartläggningar.
Som medlem i Gjuteriföreningen finns många fördelar. Framöver
kommer det att utses kontaktpersoner till företagen för att maximera
medlemsnyttan.
– Det är mycket stimulerande att få genomföra dialogen med medlemsföretagen. Och det bästa är att det inte är ett enskilt projekt utan ett
sätt att arbeta framåt.
Peter Nayström lyfte också nyttan som Gjuteriföreningen gör genom
olika typer av lobbyarbete till exempel vad gjuterierna sparat genom att
undvika skatt på slagg och sand. Eller vikten av att Gjuteriföreningen bevakar och påverkar de ändringar som nu diskuteras när det gäller klassning av bly som skulle kunna påverka alla aluminiumgjuterier negativt.
Lars Dahl
Sibbhultsverkens group har sin bas i maskinbearbetning. Men på senare
tid har de satsat på att få in helheten i gruppen och tog över som ägare
av Fundo Components förra hösten och kommer ta över Arvika Gjuteri
nu till hösten. Huvudfokus är drivlinor till den tunga fordonsindustrin.
– Varför gör vi så här? Därför att kunderna vill ha färdiga produkter.
Det ger färre gränssnitt för kunden, skalfördelar och möjlighet att konkurrera med globala leverantörer, säger Lars Dahl.
Han menar också att det finns ett värde för svenska kunder att ha
svenska leverantörer, vilket underlättar till exempel genom att alla talar
samma språk.
För Fundo och Arvika gjuteri har det enligt Lars Dahl också fördelar då de får tillgångar till fler marknadskanaler via det samarbete som
gruppen har med LEAX. Cheferna för de enskilda företagen kan bilda
en grupp för att diskutera viktiga frågor.
– Gjuterierna kommer också in i ett sammanhang där det finns lite
andra finansieringsmöjligheter.
För Sibbhultsverken finns det också många fördelar. De kan nu komma in tidigare i kundernas utvecklingsprojekt. Han menar också att det
finns mycket outnyttjad bearbetningskapacitet ute hos gjuterierna som
nu kan utnyttjas på bästa sätt. De får nya kompentensområden och i
förlängningen ökad omsättning och bättre kassaflöde.
Henry Bark och Rudolf Sillén
Rudolf Silléns innovationspris
Rudolf Silléns innovationspris tilldelades i år Henry Bark för en teknisk
innovation rörande fundament för elektriska ugnar.
Årets utställare
Karlebo Gjuteriteknik
Emcon Miljökonsult
SwereaJönköpings tekniska högskola
NovaCastBäckman
Jutec
Presentation av utställarna
Mingel
OrdförandeLars Johansson