1. No category

Slamavvattning med hjälp av
slamskruv RoS 3Q
Torkning av avloppsslam –
möjligheter och påverkan på
kvittblivningen
HUBER RoS 3Q – Slamskruvpress för slamavvattning
TEST-enhet (kallas Gobi) för fullskaleförsök
finns tillgänglig för den svenska och norska marknaden
HUBER RoS 3Q – användningsområden
Passar för avvattning av:
 kommunala slam
 primärslam
 bioslam
 förfällt slam & blandslam
 rötslam
 flotatslam
 MBR slam
 3-kammarslam
 industriella slam / flotatslam
 från livsmedelindustrin
 cellulosaindustrin
Recycling / biogas
Nota Bene: Samtidigt så är ”slam alltid slam” och
karaktäristika varierar från RV till RV.
Vi rekommenderar lab-testning eller test i fullskala.
HUBER RoS 3Q – princip
Presskona vid torrslamutloppet Silkorgar
Drivpaket
Mätning av inkommande slamtryck
Centrum‐
axel
Pneumatik‐
cylindrar för konan
Lagring
Torrslamutlopp
Trycksatt slaminlopp
Filtrat‐
utlopp
RoS 3Q
 Konisk centrumaxel
 3 olika silkorgar med olika
spaltöppningar inbördes…
 Rengöring av silkorgens insida med
hjälp av effektiv skruvvinge-skrapa
(lätt utbytbar på skruvens periferi).
 Trycksatt slaminmatning (typiskt:
0 – 500 mbar)
 Tryckstyrd drift via tryckmätningen
med hjälp av RoS 3Q-skruvens
varvtal
RoS 3Q
 Inställbart pneumatiskt tryck på
presskonan/ringspalten vid utloppet
 Högt vridmoment
 Låga varv: Typiskt: 0,3 – 1,5 rpm
 Utsidig korgrengöring intermittent
med hjälp av fast spolramp
 Wedge-wire korgen backar kort tid
under spolning
 Robusta lagringar av skruven
HUBER RoS 3Q – Tillgängliga storlekar
RoS 3Q 280
Kapacitet hydr:
Kapacitet TS/h:
Motoreffekt:
1-2 m³/h
50-70 kgTS/h
0,37 kW
RoS 3Q 440
Kapacitet hydr:
Kapacitet TS/h:
Motoreffekt:
3-5 m³/h
140 kgTS/h
1,5 kW
RoS 3Q 620
Kapacitet hydr:
Kapacitet TS/h:
Motoreffekt:
8-12 m³/h
250-300 kgTS/h
2,2 kW
RoS 3Q 800
Kapacitet hydr:
Kapacitet TS/h:
Motoreffekt:
12-14 m³/h
400-450 kgTS/h
3,0 kW
RoS 3Q 1000
Kapacitet hydr:
Kapacitet TS/h:
Motoreffekt:
(På gång inom kort)
16-20 m³/h
500-600 kgTS/h
4,0 kW
TS-resultat med mekanisk slamavvattning & termisk
processning/slamtorkning
TS-innehåll i %
10
20
30
40
50
60
70
80
90
Konventionell slamavvattning
Hydrolys slamavvattning
HTC slamavvattning
Partiell torkning
Komplett torkning
”Fluidized Bed” förbränning
Förgasning, Pyrolysis
När Solar-slamtorkning?
När Termisk band-slamtorkning?
Bandtork
Huber BT
Solar-tork
Huber SRT
Varför överhuvud fundera över torkning av slam?
Anledningar till och fördelar med slamtorkning:


Huvudargument:

Stigande kvittblivningskostnader
(> 60-70 € / t OS)

Politiska beslut att minska/terminera spridning
av avvattnat slam till jordbruket.
Exempel på reduktion av massa och volym:
Exempel: TS-input = 20 %, TS-output = 90 %
Mass-reduktion: 1000 kg => 222 kg
Volymreduktion: 1m³ => 0,45 m³ (med bandtorkat /
termiskt torkat slam)
Varför överhuvud fundera över torkning av slam?
Anledningar till och fördelar med slamtorkning:

Reducerade kvittblivningskostnader

Reducerade transportkostnader

Stabil slutprodukt, nästintill utan lukt/odör vid slamlagring

Lättsam hantering av de torkade slamgarnulerna

Torkade slammet kan användas till bränsle eller gödsel
HUBER SRT – Solar-slamtorkning
HUBER SRT – solar-slamtorkning
Referenser „worldwide“
HUBER SE . www.huber.de
Solar-slamtorkning kan användas:

Om tillräcklig yta finns tillgängligt

Om det inte finns någon spillvärme eller annan spill-termisk energi
med låga temperaturer typ (< 50-80°C) tillgängligt och/eller enbart i
liten omfattning
Solar-slamtorkning kan användas:

Om föreskrivet krav är ett lågt elektrisk energibehov (typiskt för SRT
är: 0,02 – 0,03 kWh/per kg avdunstat H2O)

Om ett garanterat och ett högt output TS-innehåll inte krävs hos det
torkade slammet
Solar –slamtorkning kan användas:

Om det finns polititiskt och finasiellt stöd från myndigheter och
opinion för ”grön teknologi”

När slamtorkningskapaciteten kan ökas genom att i tillägg inkludera
golvvärme inne i solar-”växthuset” eller extra luftventilation för de fall
med limiterade spillvärmeresurser

När genomsnittliga TS-halter runt 70% - 80% kan accepteras (eller
80% - 90 % på sommaren, men vintertid lägre beroende på klimatet,
exvis ingen nämnvärd torkning när tempen är < -3 till -10°C)
Solstrålning (källa: http://www.focussolar.de/Maps/Laenderkarten/Europa/Daenemark)
Solar –slamtorkning i Sverige?

Möjlig i sydväst

Behövs i tillägg spillvärme för ”golvvärme” och/eller vent-hetluft inne i
”växthuset”

Plats måste finnas

Slamlager för avvattnat slam för lagring under vinterhalvåret behövs

Projektspecifik kalkyl behövs
Huber Bandtork BT
HUBER Bandtork BT
Genomförda Huber BT bandtork-projekt: 33
Total årlig tork-kapacitet: Ca 450 000 ton/a
Band-torkning kan användas när:

Begränsad yta/plats finns tillgänglig

(spill-) termisk energi vid temp runt 60° / 90° / 145°C finns tillgänglig

Kapacitetsbehov om ca > 3.000 t/a såsom input avvattnat slam

Hög och garanterad TS-output – krävs

Kontinuerlig produktion önskvärd
Band-torkning kan användas när:

Klass A /gödningsmedel enligt direktiv EPA 503 (USA) för
lufttemperaturer > 85-90°C

Output TS-halt måste vara >= 90 % alltid

Ingen möjlighet för användning på åkermark/jordbruket (typ för MEGA –
städer)

Energin hos kondensslingan (typ 50-60°C) kan användas för rötkammaruppvärmning
Specifika fördelar med solar-torkning:

”Gratis” energi från solen ger låga investeringskostnader i varma
klimat

Låggradig spill-energi kan matas in och användas såsom tillskott

Låg specifik elektrisk energikonsumption

Baseras på s k ”grön energi” med högt ”politiskt värde”

Slamkaraktäristika har mindre betydelse för slamtorkningsprocessen
Specifica fördelar med band-torkning:

Högeffektiv torkningsmetod

Mindre golvyta behövs för given kapacitet

Hög och garanterad TS-output >= 90%
Specifika fördelar med band-torkning:

Låga utsläpp av luft (< 5 000 m³/h), dessutom är den ”lättbehandlad”

Lågt specifikt termiskt och elektriskt energibehov

Klarar att använda ”spillenergi” med temperaturnivåer runt 70-145°C
Påverkan pga avvattningsprincip på slamtorkning

Större TS input hos det avvattnade slammet = input till torken => ger
lägre energibehov för torkningen samt en lägre investeringskostnad

Mekaniska avvattningssteget tar 1/1 000 av det totala energibehovet
(vs. termisk slamtorkning) per kg dunstat vatten.

Termisk hydrolys-process med TS > 40%, men med behov för
tilläggs termisk energi och med ökad lukt-/odör-belastning hos vent/torkluften pga merkaptaner och svavelväte

”Hydrotermisk förkolning” (HTC) med TS-halter runt 60-70%, men
med behov för termisk energi och med kol-slurry som innehåller hög
andel av mycket små partiklar (< 63µm)
Påverkan på torkningsprocessen ur energimässig synvinkel

Enbart generering av termisk energi eller i tillägg även elektrisk
energi

Nödvändig TS för energioptimering (t ex: 45-50% TS för „fluidized
bed“ slamförbränning, > 65% TS för konventionell galler-förbränning
eller > 85% for förgasning eller pyrolys

Energibehovet för torkningsprocesser (t ex bandtorkning med
0,85 kWh/per kg dunstat H20)

ODS / organiska innehållet i slammet bestämmer energivärdet
HUBER Sludge2Energy – energianvändning
Bandtorkning & efterföljande ”Fluidized Bed”-förbränning
sludge2energy GmbH | www.sludge2energy.de