Alla är vi jämlika – men syns vi lika mycket?
Linköpings universitet Lärarprogrammet Łukasz Michalak Alla är vi jämlika – men syns vi lika mycket? En granskning av svenska gym nasieläroböcker i fysik u tifrån aspekterna kön, etnicitet, fu nktionsned sättning och heteronorm Exam ensarbete 30 hp LIU-LÄR-L-A-15/ 19—SE H and led are: And ers Magnusson Institutionen för beteend evetenskap och lärand e Institutionen för beteend evetenskap och lärand e 581 83 LIN KÖPIN G Språk Svenska/ Sw ed ish Seminariedatum 2015-01-09 Rapporttyp ISRN -nummer Exam ensarbete avancerad nivå LIU-LÄR-L-A-15/ 19—SE Titel Alla är vi jäm lika – m en syns vi lika m ycket? En granskning av svenska gym nasieläroböcker i fysik u tifrån asp ekterna kön, etnicitet, fu nktionsned sättning och heteronorm Title We are all equ al – bu t are w e equ ally visible? An analysis of Sw ed ish u p p er second ary school textbooks in p hysics regard ing gend er, ethnicity, d isability , and heteronorm Författare Łu kasz Michalak Sammanfattning Syftet m ed d etta arbete är att u nd ersöka synligheten för p otentiellt m arginaliserad e sociala gru p p er (kvinnor, u tlänningar, p ersoner m ed fu nktionsned sättning och p ersoner som bryter m ot heteronorm en) i vanligt använ d a svenska gym nasieläroböcker i fysik: tre nu tid a och en från 1990-talet. Böckerna analyseras var för sig m ed u tgångsp u nkt i en sp eciellt u tarbetad kod ningsm anu al. I d enna innehållsanalys granskas alla tre innehålls typ er: bild m aterial, u p p gifter och övrig text, m ed m otsvarand e innehållsenheter: bild , u p p gift och bokens egna avsnitt. Vid are jäm förs d e nu tid a böckerna sinsem ellan och m ed d en äld re boken. Sam tliga nu tid a läroböcker tycks vara m ycket m er inklu d erand e än d en äld re boken vad gäller kön och etnici tet; p ersoner som är fu nktionsned satta eller bryter m ot heteronorm en är lika obefintliga nu s om förr, även om d et finns sm å tecken p å en m era inklu d erand e trend . Antalet innehållsenheter m ed m änniskor har förd u bblats, vilket kan tolkas ge en m era genu sm ed veten bild av fysikäm net som konstru erat av m änniskor. Känd a och nam ngivna p ersoner som inte är forskare finns i d e nu tid a böckerna, till skillnad från d en äld re boken, och kvinnor förekom m er bland d essa. Könsförd elningen har blivit ganska jäm n bland fiktiva p ersoner, m en m ans d om inansen är fortfarand e m ycket stark bland nam ngivna forskare (u tan at t d etta p roblem atiseras eller förklaras) och ganska stark bland övriga känd a p ersoner. Vad gäller etnicitet noterar m an en signifikant ökning av and elen u tlänningar bland fiktiva p ersoner vid övergång från 1990-talet till nu tid en. N am ngivna och känd a svenskar förekom m er oftare i nu tid a böckerna, och oftast är d e inte forskare. I två av d e nu tid a böckerna finner m an enstaka exem p el p å fu nktionsned satta p ersoner, annars är närvaron av d enna kategori obefintlig. Två av d e p arförhålland en som antyd s i d e nu tid a böckerna (och ingen i d en äld re boken) kan tolkas som hom o sexu ella, annars tycks d e p ersoner som finns i böckerna ald rig bryta m ot heteronorm en. N yckelord läroboksanalys, fysik, gym nasieskola, genu s, kön, etnicitet, fu nktionsned sättning, heteronorm Till Maciej What would you think if you were a child born and brought up anywhere in Harlem [with] textbooks which ignored your existence? (…) You would begin to think that you didn’t exist. (Zimmerman, 2011) Innehållsförteckning 1. BAKGRUND .....................................................................................................................................1 2. SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR ..................................................................................................3 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER .......................................................................................... 4 3.1. Kunskapsteoretisk referensram ................................................................................................... 4 3.2. Socialpsykologiska perspektiv....................................................................................................... 4 3.3. Ideologiska perspektiv ..................................................................................................................... 5 3.4. Studiens sociala kategorier ............................................................................................................. 7 3.4.1. Intersektionalitet ....................................................................................................................... 7 3.4.2. Kön ................................................................................................................................................... 7 3.4.3. Etnicitet.......................................................................................................................................... 8 3.4.4. Funktionsförmåga...................................................................................................................... 8 3.4.5. Heteronorm .................................................................................................................................. 9 4. TIDIGARE FORSKNING ............................................................................................................. 10 4.1. Moira von Wrights granskning av svenska fysikläroböcker på 1990-talet ................ 10 4.2. Johan Hedréns och Anders Jidesjös studie av grundskolans fysikläromedel ............ 11 4.3. Exempel på internationell granskning av fysikläroböcker: Peter Whiteley .............. 11 4.4. Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund” .............................................. 12 4.5. Ett par amerikanska läroboksanalyser ................................................................................... 13 4.5.1. The Textbook as Discourse ................................................................................................. 13 4.5.2. New Politics of the Textbook .............................................................................................. 16 5. PRECISERAD FORSKNINGSFRÅGA ....................................................................................... 17 6. METOD .......................................................................................................................................... 19 6.1. Läroboksanalys som metod ......................................................................................................... 19 6.2. Studiens undersökningsmetoder vid datainsamling .......................................................... 20 6.3. Tillvägagångssätt vid bearbetning och analys av data ....................................................... 22 6.4. Metoddiskussion .............................................................................................................................. 23 7. RESULTAT .................................................................................................................................... 24 Några kommentarer .......................................................................................................................... 24 7.1. Ergo ....................................................................................................................................................... 24 Frågeställning 1: Hur ofta förekommer människor i läroboken? .................................... 24 Frågeställning 2: Fiktiva, autentiska, läsaren? ........................................................................ 28 Frågeställning 3: Forskare från fysikens och vetenskapens historia ............................. 28 Frågeställning 4: Andra kända personer ................................................................................... 33 Frågeställning 5: De fiktiva personerna. Sociala kategorier .............................................. 34 Frågeställning 5: De fiktiva personerna. Korrelationer ....................................................... 36 Frågeställning 6: Parrelationer ..................................................................................................... 40 Frågeställning 7: Skillnader och likheter mellan de olika innehållstyperna ............... 42 Frågeställning 8: Skillnader och likheter mellan ämnesområdena ................................. 43 Frågeställning 9: Vem/vilka syns mest och minst i Ergo? .................................................. 44 7.2. Heureka! .............................................................................................................................................. 47 Frågeställning 1: Hur ofta förekommer människor i läroboken? .................................... 47 Frågeställning 2: Fiktiva, autentiska, läsaren? ........................................................................ 47 Frågeställning 3: Forskare från fysikens och vetenskapens historia ............................. 49 Frågeställning 4: Andra kända personer ................................................................................... 49 Frågeställning 5: De fiktiva personerna. Sociala kategorier .............................................. 50 i Frågeställning 5: De fiktiva personerna. Korrelationer ....................................................... 50 Frågeställning 6: Parrelationer ..................................................................................................... 51 Frågeställning 7: Skillnader och likheter mellan de olika innehållstyperna ............... 51 Frågeställning 8: Skillnader och likheter mellan ämnesområdena ................................. 53 Frågeställning 9: Vem/vilka syns mest och minst i Heureka!? ......................................... 54 7.3. Impuls .................................................................................................................................................. 56 Frågeställning 1: Hur ofta förekommer människor i läroboken? .................................... 56 Frågeställning 2: Fiktiva, autentiska, läsaren? ........................................................................ 56 Frågeställning 3: Forskare från fysikens och vetenskapens historia ............................. 58 Frågeställning 4: Andra kända personer ................................................................................... 58 Frågeställning 5: De fiktiva personerna. Sociala kategorier .............................................. 59 Frågeställning 5: De fiktiva personerna. Korrelationer ....................................................... 60 Frågeställning 6: Parrelationer ..................................................................................................... 60 Frågeställning 7: Skillnader och likheter mellan de olika innehållstyperna ............... 60 Frågeställning 8: Skillnader och likheter mellan ämnesområdena ................................. 62 Frågeställning 9: Vem/vilka syns mest och minst i Impuls? .............................................. 63 7.4. Alphonce.............................................................................................................................................. 65 Frågeställning 1: Hur ofta förekommer människor i läroboken? .................................... 65 Frågeställning 2: Fiktiva, autentiska, läsaren? ........................................................................ 65 Frågeställning 3: Forskare från fysikens och vetenskapens historia ............................. 67 Frågeställning 4: Andra kända personer ................................................................................... 67 Frågeställning 5: De fiktiva personerna. Sociala kategorier .............................................. 67 Frågeställning 5: De fiktiva personerna. Korrelationer ....................................................... 68 Frågeställning 6: Parrelationer ..................................................................................................... 68 Frågeställning 7: Skillnader och likheter mellan de olika innehållstyperna ............... 68 Frågeställning 8: Skillnader och likheter mellan ämnesområdena ................................. 70 Frågeställning 9: Vem/vilka syns mest och minst i Alphonce? ......................................... 71 7.5. Jämförelse av nutida läroböcker ................................................................................................ 73 Frågeställning 1: Hur ofta förekommer människor i läroboken? .................................... 73 Frågeställning 2: Fiktiva, autentiska, läsaren? ........................................................................ 74 Frågeställning 3: Forskare från fysikens och vetenskapens historia ............................. 75 Frågeställning 4: Andra kända personer ................................................................................... 75 Frågeställning 5: De fiktiva personerna. Sociala kategorier .............................................. 76 Frågeställning 6: Parrelationer ..................................................................................................... 77 Det gemensamma i nutida läroböcker ........................................................................................ 77 7.6. Jämförelse med en äldre lärobok ............................................................................................... 79 8. DISKUSSION................................................................................................................................. 81 Källor: granskade läroböcker ................................................................................................... 84 Referenslitteratur ......................................................................................................................... 84 ii 1. BAKGRUND Skolverkets undersökning Läromedlens roll i undervisningen har visat att läroböcker väldigt ofta fungerar som en måttstock för undervisningens överensstämmelse med den aktuella läro- och kursplanen (Skolverket, 2006b). Läroböcker har alltså ”en legitimerande funktion” (Skolverket, 2006a) och därför är det viktigt att granska dem utifrån de olika krav som läroplanen ställer på undervisningen och skolväsendet. Men samtidigt påpekar Skolverket att detta inte är någon enkel uppgift och att ”det knappast är rimligt att förvänta sig att lärare (och elever) ensamma ska kunna klara av den uppgiften” (ibid.). Bland de krav som läroplanerna och skollagen ställer på skolan och undervisningen återfinns förbud mot all diskriminering och kränkning med avseende på ”kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder” (SFS 2010:800). Läroböcker utgör en särskilt viktig arena där mer eller mindre subtil diskriminering av i lagtexten nämnda kategorier kan inträffa. Allt börjar med att synas eller inte synas. Saknar läroboken någon av ovannämnda kategorier är skollagens påbud dessvärre långt ifrån uppfyllda. En sådan avsaknad kan negativt påverka en lärande individs självbild ”och är det något som tycks vara avgörande för lärandet så är det den självbild som individen utvecklar” (Orlenius, 2010). Även det didaktiska perspektivet gör sig på det sättet närvarande. Detta arbete vill bidra till denna enorma och enormt viktiga, utifrån både ett didaktiskt och ett juridiskt-ideologiskt perspektiv, uppgift genom att granska ett antal fysikläroböcker i svensk gymnasieskola utifrån några aspekter som kön, etnicitet, funktionsnedsättning och heteronorm. Att det just är fysikläroböcker på gymnasienivå som granskas i föreliggande studien beror på att jag som skriver dessa ord är utbildad fysiker, sedan några år verksam som fysiklärare på gymnasienivå. Samtidigt är jag född och uppvuxen utomlands och uppfattar mig inte som ”svensk”. Många av mina elever är inte heller av (helt) svenskt ursprung. Många är flickor. Vissa har en könsöverskridande identitet. En del är säkerligen homo- eller bisexuella. Känner de igen sig själva när de öppnar sin lärobok i fysik? Är den värld som då öppnas för dem en tillmötesgående värld, om deras egen grupp inte syns i den? Själv upplevde jag det som något fantastiskt bekräftande att förnamn från mitt gamla land förekom då och då i den lärobok som jag använde i undervisning under mitt första år av lärargärning. Att män (som dessutom är vita, skulle man tillägga i en amerikansk text) dominerar inom fysikens och teknikens värld är svårt att undgå att notera. Av ca 50 professorer vid min gamla fysikfakultet där jag utbildades i början av 2000-talet var kanske 5 kvinnliga. 1 När jag öppnar det i skrivande stund senaste numret av ”Fysikaktuellt” på dess rapport från nationalfinalen för Wallenbergs fysiktävling ser jag en bild på årets finalister: 14 pojkar och… noll flickor (Kesselberg, 2014). När jag auskulterar min kollegas fysiklektion observerar jag att ca 10 pojkar gör sig hörda och deltar i diskussionen med läraren; av flickorna – och det råder ganska jämn könsfördelning i klassrummet – bara en säger något, en gång, under hela lektionen. Och genusaspekten i fysikundervisning har ändå uppmärksammats en del i ett land som Sverige, i långa decennier. Vad skulle man upptäcka om man granskat denna undervisning utifrån situationen för de andra potentiellt marginaliserade grupperna? Ett första steg mot en sådan granskning kan vara att analysera (o)synligheten av sådana grupper eller sociala kategorier i fysikläroböcker. 2 2. SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR Syfte Syftet för det föreliggande arbetet är att granska fysikläroböcker inom svensk gymnasieskola utifrån fyra aspekter: kön, etnicitet, funktionsnedsättning och heteronorm. Avgränsningar Denna granskning är huvudsakligen kvantitativ och undersöker läroböcker utifrån förekomst av ett antal sociala kategorier: man/kvinna/transperson, svensk/utlänning, person med/utan funktionsnedsättning, person med heteronormativ/ej heteronormativ sexuell läggning. Vissa kvalitativa inslag förekommer (se kapitel 6 för detaljer). 3 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 3.1. Kunskapsteoretisk referensram En viktig referensram för detta arbete utgörs av socialkonstruktivistisk och sociokulturell syn på lärande. Den som lär skapar (konstruerar) sin kunskap och detta kunskapande sker i en social såväl som kulturell kontext (se exempelvis Imsen, 2006, eller Wyndhamn m.fl., 2000). Läromedel och däribland läroböcker är en del av den sociokulturella kontext där kunskapande äger rum. Läroboken traderar inte rena ämneskunskaper (som i sig kan ses som ett resultat av en social konsensus av en sort) utan även en del sociokulturella normer: i synnerhet genom vem (vilka kategorier) som får ”finnas med” i läroboken och därmed i det aktuella skolämnets bredare sammanhang. Även sådana till synes ”rena” (från den sociokulturella ”befläckelsen”) och ”objektiva” discipliner som fysik existerar alltså inte i ett sociokulturellt tomrum (jfr t.ex. von Wright, 1999). 3.2. Socialpsykologiska perspektiv Liksom läromedel eller läroböcker inte förmedlar ”rena” eller ”objektiva” ämneskunskaper, är den lärande (här en gymnasieelev) inte heller någon tabula rasa. Till mötet med sin lärobok tillför eleven bl.a. sin egen självuppfattning, sin identitet. Denna identitet har inte utvecklats ”i ett socialt vakuum” (Thornberg, 2009). Snarare tvärtom: ”en viktig källa för den egna identiteten och självkänslan är grupptillhörighet” (ibid.). Inom socialpsykologi talar man om s.k. social identitet – ”självbild eller identitet i egenskap av gruppmedlem”, som Robert Thornberg (ibid.) uttrycker det som Dominic Abrams och Michael Hogg tidigare formulerat. Den grupp som individen i fråga tillhör kan vara konkret (t.ex. egna familjen) eller abstrakt (t.ex. könet, etniciteten). Enligt social identitetsteori identifierar sig eleven med några abstrakta grupper eller kategorier, vilka blir elevens ingrupper, och positionerar sig utanför några andra, vilka blir hens utgrupper (ibid.). På så sätt skaffar sig eleven en egen social identitet. Hen avgör huruvida hen är nära den upplevda ingruppens prototyp, där prototyp är en samling särdrag som är typiska för den givna in- eller utgruppen (ibid.). Ett sådant prototypiskt särdrag kan vara att man arbetar inom eller är intresserad av fysik. Och det kan hända att en elev, som redan innehar en viss social identitet, som med andra ord tillhör några sociala kategorier, möter en fysiklärobok där inte någon av medlemmar av hennes ingrupper utövar fysik eller ens finns med. Detta konfliktfyllda läge kan mycket lämpligt uttryckas med Sleeters och Grants (2011) fråga: ”How will 4 children view their own social group if they do not see themselves represented in the textbooks they use?”. Man kan se ett sådant osynliggörande av en viss social kategori som en – avsiktligt eller oavsiktligt tillämpad – härskarteknik. För Berit Ås, en norsk socialpsykolog och feminist, som populariserat termen härskartekning i Norden (Ås, 1978), innebär härskartekniker de manipulationer som män använder sig av för att underkasta sig andra män, kvinnor och andra sociala grupper. Men egentligen, och i enlighet med diskursen före Ås (Monsen, 2007) kan härskartekniker användas av vilken grupp som helst mot vilken annan grupp som helst. Härskartekniken att osynliggöra går ut på att en grupp förbises, att dess representanter inte får finnas med i diskursen. Läroboken, som utgör ju en del av diskursen om det aktuella skolämnet, kan alltså ses som arena för maktspel mellan olika socialgrupper. Avsaknad av en viss social kategori i en lärobok i ett givet skolämne kan leda till att denna kategori inte associeras med ämnet. Den som tillhör en förbisedd kategori och som ändå visar intresse för ämnet kan således börja ses som en avvikare från sin ingrupps normer, vilket i sin tur kan leda till att hen blir ”förringad eller avvisad” av de egna ingruppsmedlemmarna (Thornberg, 2009). Hen väljer då kanske bort ämnet för att undvika exklusion ur den grupp hen knyter sin sociala identitet till. Tänker man ur en annan synvinkel, kan hen välja bort ämnet även av den anledningen att hens ingrupper inte överlappar med de sociala kategorier som finns representerade i läroboken: hen känner inte igen sig själv bland lärobokens blad. Som mottot till detta arbete säger: ”What would you think if you were a child born and brought up anywhere in Harlem [with] text-books which ignored your existence? (…) You would begin to think that you didn’t exist” (Zimmerman, 2011). Konsekvensen blir att man helst inte vill umgås med ett ämne vars läroböcker säger att man inte existerar. Till slut väljer man bort ämnet vid sina livsval, mer eller mindre medvetet. För att bryta denna någorlunda dystra bild är det värt att påpeka att social identitet och social självuppfattning är dynamiska egenskaper och kan ändras under påverkan från omgivningen (se exempelvis Imsen, 2006, och Deaux, 2001). Denna föränderlighet kan ses som något positivt i sammanhanget: träffar en person en lärobok där hen och hens ingrupper syns bestämmer hen kanske att välja om. 3.3. Ideologiska perspektiv Den enskilda eleven behöver se sina ingrupper representerade i fysikläroboken om hen ska bilda en social identitet som inkluderar fysiken som en möjlighet för just hen. Men varför skulle hen vilja eller behöva ha en sådan identitet som är positiv mot ämnet? Ett svar kan ges ur två olika ideologiska synvinklar. 5 För det första kan man se på saken ut ett utilitaristiskt perspektiv. Det gynnar Sverige och det svenska samhället ekonomiskt om allt fler tillförskaffar sig goda grundkunskaper i fysik och därigenom får tillgång till fysikämnet. Fysik, tillsammans med matematik, utgör fundamentet till allt som teknik heter, och det svenska samhällets och den enskilde svenskens relativt goda ekonomiska läge beror i mycket på att Sverige ligger i framkanten för teknisk utveckling. Utan fysik inga ingenjörer, naturvetenskapsmän eller uppfinnare. Utan de sista – ingen ekonomisk framgång. Sannolikheten att utbilda duktiga naturvetenskapsmän, ingenjörer eller uppfinnare ökar ju fler sociala kategorier möter fysik och ju fler individer, som tillhör dessa kategorier, vid det mötet skaffar sig en positiv bild av ämnet och sig själv inom ämnet. Om fler ingruppers definition tillåter att man får vara intresserad av fysik (d.v.s. om ens egna ingrupp inte ser en som ”avvikare” från ingruppens prototyp om man finner fysik intressant) och om man inte utesluts av andra grupper ur fysikämnets kontext, kommer fler individer från traditionellt inom fysikämnet marginaliserade sociala kategorier söka sig till fysikrelaterade utbildningar. På så sätt kan det totala antalet individer som sysselsätter sig med fysikrelaterade yrken öka, vilket kan leda till flera tekniska framsteg för hela samhället, och för ett bättre ekonomiskt tillstånd för just dessa individer. Det andra ideologiska perspektivet utgörs av de värdegrundskrav som genomsyrar och som explicit uttrycks i svenska skolväsendets styrdokument. Styrdokumenten för svensk gymnasieskola (och andra skolformer) präglas av ett inkluderande synsätt. Skolan ska ”främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse” enligt Läroplanen för gymnasieskola (2011). Samtidigt säger skollagen att utbildningen ”ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande” (SFS 2010:800). Vidare påbjuder Skollagen uttryckligen att man inom skola ska ”motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder” (ibid.). Lika tillgång till fysikämnet kan ses som en rättighet för alla oavsett vilken social kategori man tillhör, och därför måste läroboken möjliggöra mötet med fysiken för alla. Läroboken måste, liksom all undervisning, vara inkluderande, speciellt med tanke på att den ofta fungerar som ett förkroppsligande av läro- och kursplanen. Båda synpunkterna ovan kan ses som argument för en större tillgång till fysikämnet för olika sociala kategorier, de leder alltså till samma resultat. Värt att notera är dock att de gör det utifrån två skilda etiska positioner. Den första utgår från den nytta som en viss handling kan ha för individen eller samhället, ett utilitaristiskt synsätt alltså (se t.ex. Filosofilexikonet, 2004, eller Anzenbacher, 2005). Den andra utgår från en given uppsättning regler och lagar (Skollagen), som i sin tur härstammar från rättviseprincipen: ”man bör vara rättvis och inte särbehandla vissa grupper av människor” (Orlenius, 2010). 6 3.4. Studiens sociala kategorier 3.4.1. Intersektionalitet Givetvis kan en person kategoriseras på olika sätt beroende av vilken uppdelning den som kategoriserar utgår ifrån: man eller kvinna, vit eller svart o.s.v. Man kan säga att en person har en mängd identiteter (Deaux, 2001). Dessa identiteter kan ses som skilda från varandra. Ett annat synsätt härstammar från bl.a. Erik Eriksson och fokuserar hur multipelidentiteter fogas samman till en enskild identitet (ibid.). Ännu ett annat perspektiv belyser skärningsområden – intersektioner – mellan olika sociala identiteter (ibid.). Intersektionalitet innebär att t.ex. kön inte betyder samma sak för en svensk kvinna som för en afrikansk kvinna (könsrollerna kan bli helt olika i olika sociokulturella sammanhang). Det faktum att någon är kvinna tolkas utifrån exempelvis personens etnicitet och andra sociala nyckelidentiteter (ibid.). I det föreliggande arbetet har jag valt att behandla följande nyckelkategorier (nyckelidentiteter): kön, etnicitet, funktionsnedsättning. Man skulle kunna säga att de nämnda kategorierna gestaltar sig i en lärobokstext eller läroboksbildmaterial på individnivå: det är den individ som finns i texten som tillhör en eller fler av kategorierna. Men en individ kan även ingå relationer med andra individer, där parrelationer är särskilt viktiga för bestämmandet av ens identitet. Dessa parrelationer kan också framställas i en lärobok: både i lärobokstexten och i bildmaterialet. Därför uppmärksammar jag även parrelationer och ifall dessa är heteronormativa eller inte. 3.4.2. Kön Många forskare har använt två begrepp för att beskriva en människas könstillhörighet: kön och genus. I ett sådant tudelat synsätt omfattar kön den biologiska komposanten, medan genus omfattar de psykosociala eller sociokulturella aspekterna. Själv använder jag begreppet kön med en nyare innebörd som omfattar den biologiska såväl som den psykosociala och sociokulturella komposanten. Ingegerd Tallberg Broman ger ett argument för denna nyare användning när hon skriver: Efter flera års användning har dessa sociala och historiska dimensioner [av begreppet genus – L.M.] överförts till begreppet kön. Könsbegreppet ses på liknande sätt som genus vara ett socialt relaterat, historiskt och kontextuellt förknippat begrepp (Tallberg Broman, 2011). I likhet med Tallberg Broman använder jag därför båda termerna som helt utbytbara. Jag urskiljer tre könsrelaterade kategorier: man, kvinna och annat kön/transsexuell. 7 3.4.3. Etnicitet I den svenska kontexten ter det sig naturligt att urskilja två viktiga sociala kategorier med avseende på etnicitet: svensk och utländsk (icke-svensk). Här kan man exempelvis utgå från Högskoleverkets och Statistiska centralbyråns definitioner (Högskoleverket och SCB, 2011): Med utländsk bakgrund avses (…) personer, folkbokförda i Sverige, som själva är utrikes födda samt personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Med svensk bakgrund avses personer som är födda i Sverige med minst en inrikes född förälder. Skolverket använder sig av liknande definitioner (Skolverket, 2004). Att tilldela personer framställda i en lärobok till en av dessa två ovandefinierade kategorier är dock inte helt oproblematiskt. Här behövs ett annat, mer praktiskt skiljekriterium (mer ”synligt” sådant). Ett pragmatiskt val är att klassificera namn förekommande i lärobokens text som traditionellt svenska och icke-svenska (”utländska”). Som komplement till detta studerar jag hudfärgen på personer i den aktuella bokens bildmaterial. Ljushyad (och speciellt ljushyad och ljushårig) blir då ”svensk”, och mörkhyad – ”utländsk”. Personen blir alltså ”svensk” om hen är ljushyad och/eller har ett traditionellt svenskt (för)namn. ”Utländsk” blir den som är mörkhyad (afrikan, asiat o.s.v. till utseendet) och/eller har ett (för)namn som inte tillhör de traditionellt svenska namnen. 3.4.4. Funktionsförmåga Socialstyrelsen definierar funktionsnedsättning i sin termbank som ”nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga” (Socialstyrelsen, 2014). Ett annat begrepp, tidigare synonymt med begreppet funktionsnedsättning, är funktionshinder, som nuförtiden definieras som ”begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen” (ibid.). I det föreliggande arbetet används termerna enligt de citerade definitionerna, med undantag för direkta citat ur äldre texter, där termerna användes som helt utbytbara, vilket stämde överens med Socialstyrelsens äldre definitioner (före 2007; ibid.). Här också är det svårt att applicera definitionerna ovan till läroboksgranskning. Vissa preciseringar är nödvändiga. I ramen för denna studie granskar jag personer framställda i en given lärobok utifrån synliga (i bild) och/eller direkt beskrivna (i text) funktionsnedsättningar och deras synliga attribut (i bild): hörselapparat, rullstol, rörelseproteser och dylikt. Personer utan direkt beskrivna och/eller synliga funktionsnedsättningar behandlas som personer med obehindrad funktionsförmåga (icke-funktionsnedsatta). 8 3.4.5. Heteronorm Enligt Nationalencyklopedin innebär heteronormen att ”heterosexualitet är det normala, givna och förväntade i samhället” (NE). RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) utgår från en liknande, men en aning bredare definition: ”Normerna om sexuell läggning och könsidentitet kallas heteronormativitet. De säger att man ska vara attraherad av personer av motsatt kön och att man ska känna sig som det kön som man ser ut att tillhöra” (RFSL). Heteronormen kan alltså ses både som en norm som berör en persons sexuella läggning (NE och RFSL) och som en norm som också berör en persons könsidentitet (RFSL). Det andra synsättet innefattas redan av kategorin kön (kapitel 3.3.1). Här fokuserar jag alltså på en persons sexuella läggning. Fysikämnet behandlar förstås inte sexuell läggning explicit, men innanför en läroboks diskurs kan man tänka sig olika parkonfigurationer förekomma. T.ex. kan det röra sig om ett fotografi på ett dansande par; heteronormen säger att ett sådant par måste bestå av två personer av motsatta kön. Man kan således undersöka vilka mönster som syns och som inte syns bland de parförhållanden som behandlas i texten och i bildmaterialet. Och huruvida dessa mönster förhåller sig till heteronormen. 9 4. TIDIGARE FORSKNING Läroböcker har analyserats sedan länge, både i Sverige och internationellt, och dessa analyser har gjorts utifrån olika aspekter, som exempelvis överensstämmelse med läroplanen, jämställdhet och dylika frågor eller huruvida läroböcker påverkar undervisningen. För det föreliggande arbetet är sådan tidigare forskning betydelsefull som behandlar (potentiellt) marginaliserade gruppers närvaro eller synlighet i olika läroböcker, och om sådana forskningsrön handlar detta kapitel mest. Men det är också viktigt att nämna sådan forskning som visar läroböckers betydelse för undervisningen. Utan läroböckers ”starka ställning i undervisningen” (Englund, 2006) vore det didaktiskt sett inte mycket meningsfullt att bekymra sig med läroboksgranskningar som denna. Boel Englund har författat ett par forskningsöversikter som sammanfattar tidigare analyser av läroböckers roll i förhållande till undervisning (Englund, 1999, 2006). Englund konstaterar att forskning visar att läroboken ”styr” undervisningen och att denna styrning sker i ”människors huvuden”, d.v.s. att ”läroboken har inflytande därför att människor medvetet eller omedvetet ser den som något” (Englund, 2006). Läroboken styr alltså och är viktig eftersom den upplevs som viktig av dem som använder den och inte på grund av sina inre egenskaper. Läroboken är viktig tack vare sina funktioner i undervisningen, menar Englund: den är kunskapsgaranterande-auktoriserande och gemensamhetsskapande-sammanhållande, den underlättar utvärderingen och arbetet i övrigt (för lärare och elever) och den har en disciplinerande funktion (Englund 1999, 2006). Som motivering för det föreliggande arbetet är särskilt de auktoriserande och gemensamhetsskapande rollerna viktiga. Den förra, eftersom den innebär att läroboken fastställer normer, och den sista – eftersom denna gemensamhet kan skapas också genom att man i lärobokens text utesluter ”dem” för att skapa ett sammanhållet ”vi”. 4.1. Moira von Wrights granskning av svenska fysikläroböcker på 1990-talet När det gäller ämnet fysik i svensk skola har Moira von Wright (von Wright, 1999) genomfört den hittills mest omfattande granskningen av läroböcker utifrån synliggörande av olika sociala kategorier, och hon har gjort detta utifrån jämställdhetsaspekten. Von Wright undersökte fyra grundskole- och tre gymnasieläroböcker genom en fördjupad läsning av texterna. Denna läsning gjorde hon med utgångspunkt i ett antal ”frågor till texten” (ibid.). Von Wright kom även fram till ett antal kriterier som en ”jämställd text” ska uppfylla. En sådan jämställd text ska, i hennes mening, bl.a. vara ”intresserad av läsaren, vem han eller hon än månde vara” och ”inkludera olika perspektiv” (ibid.). Här utgår hon egent10 ligen från Mottiers ”grundläggande krav att läroboken visar en bred variation av genusoch etniska positioner för att på detta sätt göra även kvinnor synliga i samhället” (citerat efter von Wright, 1997). Von Wright finner att de svenska fysikläroböckerna på 1990-talet förbiser kvinnliga forskare och stärker därmed en bild av fysiken som en mansdominerad disciplin. Medan kvinnor finns representerade i böckerna, gestaltas de i sådana roller som är avlägsna fysiken – ”den sanna kunskapen”. Som von Wright kraftfullt uttrycker det: ”När vi sedan läser i böckerna för att se vem som inte ägnar sig åt fysik blir svaret givet: idioten och kvinnan” (von Wright, 1999). För att sammanfatta de av von Wrights resultat som är relevanta för det föreliggande arbetets tema: kvinnliga forskare syns i mycket mindre utsträckning än manliga forskare, kvinnor förekommer i texterna, men huvudsakligen i roller utanför den naturvetenskaplig-tekniska världen. Med andra ord: svenska fysikläroböcker på 1990talet osynliggör kvinnor i fysikens (naturvetenskapens) sammanhang. När det gäller omfattning undersöker von Wright inte positionering eller existens (i läroboken) av andra potentiellt marginaliserade grupper, till skillnad från detta arbetes ambitioner. 4.2. Johan Hedréns och Anders Jidesjös studie av grundskolans fysikläromedel En annan, nyare granskning av svenska fysikläroböcker publicerades år 2010 av Johan Hedrén och Anders Jidesjö (Hedrén & Jidesjö, 2010). Fokus för deras studie låg på de undersökta läroböckernas innehåll i relation till framställning av fysikämnet. Forskarna genomförde en innehållsanalys av några fysikläroböcker på högstadienivå i förhållande till målen i ämnesplanen; detta i sig ligger utanför temat för det föreliggande arbetet. Innehållsanalysen kompletterades med en bildanalys där man granskade kön och sysselsättning för de personer som framställdes i bildmaterialet; och denna bildanalys är högst aktuell för min studie. Hedréns och Jidesjös bildanalys visade att kvinnor var underrepresenterade på de bilder som föreställde ”vetenskapligt arbete” (ibid.). Dessutom rådde det en skev könsfördelning med en tydlig dominans av män i bildmaterialet (mellan 57 och 78 % av bilderna visade män). Författarna undrade varför den skeva könsfördelningen i bildmaterialet fortfarande fanns i läromedel ”när det är så enkelt att åtgärda” den (ibid.). 4.3. Exempel på internationell granskning av fysikläroböcker: Peter Whiteley En annan studie från 1990-talet är en av Peter Whiteley (1996) genomförd granskning av genusjämvikt (”gender balance”) i fysikläroböcker använda i Karibien och Storbritannien. Whiteleys studie omfattade läroböcker utgivna 1985-91 och hans tillvägagångssätt var mer kvantitativ än von Wrights. Inom varje granskad lärobok under11 sökte han antalet illustrationer med män och kvinnor, antalet namngivna forskare (med uppdelning på kön) samt hur mycket könsstereotypa illustrationerna och texten var; det sista kan man kalla för ett kvalitativt inslag i en annars kvantitativ undersökning. När det gäller bildmaterialet beräknade han även andelen illustrationerna som överhuvudtaget föreställde människor. Detta kan vara relevant för genusperspektivet då påtaglig avsaknad av människor i bildmaterialet skulle kunna associeras med fysikens bild som en objektiv, ”kall” kunskap, medan närvaro av människor i bildmaterialet skulle kunna ses som att fysik presenteras som ett ämne konstruerat av människor och under en process där människan, med allt som mänskligt heter, är en viktig del. Det förra synsättet kallar von Wright (1999) för manligt, det sista – för kvinnligt. Whiteley finner, liksom von Wright gjorde, en stor överrepresentation av män bland de namngivna forskarna. Överrepresenterade är män även i bildmaterialet i samtliga av de undersökta böckerna. Whiteley konkluderar att man inte kan finna någon genusjämvikt i någon av böckerna. Detta ser han som problematiskt då läroböcker, vill han påstå, påverkar elever till stor grad (Whiteley, 1996). Särskilt viktigt är – enligt honom – en läroboks bildmaterial och vilket kön som presenteras där. Elever får i illustrationerna förebilder och kan med hjälp av dessa utveckla sin egen identitet kring yrken och sociala roller som involverar naturvetenskap (Powell & Garcia, 1985, efter Whiteley, 1996). Både Whiteleys och von Wrights resultat stämmer bra överens med ännu tidigare forskning (Imsen, 2006), även om de pekar ut ett par läroböcker där genusmedvetenhet är någorlunda större. Båda dessa forskare studerade fysikläroböcker utifrån könsaspekten. Så vitt jag kunnat se finns det inte några studier över representationer av olika etniciteter, funktionsnedsatta personer eller icke-heterosexuella relationer i just fysikläroböcker. Men det finns en hel flora svenska såväl som internationella undersökningar av dessa aspekter i läroböcker i naturvetenskap/naturkunskap i allmänheten och i andra ämnen. I det som följer har jag valt att nämna två amerikanska studier och en större svensk rapport från Skolverket, alla relativt nya då de alla genomfördes på 2000-talet. 4.4. Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund” Skolverkets stora rapport (Skolverket, 2006a) belyser bl.a. aspekterna etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, sexuell läggning och deras framställning i ett flertal läroböcker i svenska, historia, biologi, samt religions-, samhälls- och naturkunskap. Denna rapport är egentligen en sammanställning och sammanfattning av ett antal underlagsrapporter som olika forskare författat på uppdrag av Skolverket. Dessa forskare (Berge & Widding, 2006; Larsson & Rosén, 2006; Nyberg & Gustavsson, 2006; Runblom, 2006) granskade läroböcker utifrån en aspekt var. Motivationen för uppdraget var ideologisk: man ville undersöka huruvida dåvarande läroplanens värdegrund uppfylldes i de 12 vanligast förekommande läroböckerna. Man konstaterade att det finns exempel på sådant ”som är uttryck för stereotypier eller onyanserade framställningar, vilka kan upplevas som diskriminerande eller kränkande” (Skolverket, 2006a). Hur man framställer funktionsnedsättning, icke-heterosexuella läggningar och transsexualitet bär på likheter: alla dessa tre företeelser presenteras som ”en problematisk avvikelse” (Skolverket, 2006a). Rapporten säger att ”det vi som läroböckerna utgår från är ett vi som t.ex. har väl fungerande kroppar och som är heterosexuella” (ibid.). Funktionsnedsättning, sexuell läggning eller icke-normativ könsidentitet tas upp endast då det aktuella ämnet berörs explicit, som en huvudkarakteristik för den presenterade personen; transpersoner är så gott som obefintliga i de undersökta läroböckerna. Rapportens författare menar att ”Elever som själva identifierar sig som funktionshindrade * eller som homo- eller bisexuella kan därmed uppleva läroböckerna som kränkande, exkluderande och diskriminerande” (ibid.). När det gäller könsperspektivet är manlig norm det som präglar de analyserade läroböckerna då ”män och pojkar är överrepresenterade i både text och bild” (ibid.). I likhet med hur man behandlar sexuell läggning eller funktionsnedsättning behandlas även könsproblematiken, d.v.s. ”i ett eller flera särskilda avsnitt, vilka kan liknas vid isolerade öar” (ibid.). Könsperspektivet är annars, i likhet med det som von Wright (1999) funnit, oanträffbart. Denna avsaknad kan, enligt rapporten, leda till att flickor inte identifierar sig med det aktuella ämnesstoffet (Skolverket, 2006a). Skolverket granskade även framställning av etniska tillhörigheter, men denna analys gjordes endast för läroböcker i samhällsvetenskapliga ämnen, som exempelvis historia. Framställningen visar sig vara ytlig och onyanserad (ibid.). Man har inte granskat förekomsten av olika etniciteter eller raser i läroböckerna i sådana ämnen som naturkunskap, där etnicitet inte är det viktigaste draget hos en person som gestaltas i t.ex. bild. 4.5. Ett par amerikanska läroboksanalyser 4.5.1. The Textbook as Discourse En mycket intressant och för detta arbete högt aktuell samling vetenskapliga artiklar om läroboksgranskning publicerades 2011 i USA under titeln The Textbook as Discourse: Sociocultural Dimensions of American Schoolbooks (Provenzo m.fl., 2011). Ett par av dessa artiklar är särskilt intressanta här, med hänsyn både till de metoder som deras I kapitel 3.3 klargör jag skillnaden och likheten mellan begreppen funktionshinder och funktionsnedsättning. * 13 författare tillämpat (Burstyn & Corrigan, 2011; Sleeter & Grant, 2011; Zimmerman, 2011) och till de resultat som de uppnått (speciellt: Sleeter & Grant, 2011). Images of Women in Textbooks 1880-1920 I artikeln Images of Women in Textbooks 1880-1920 granskar Joan N. Burstyn och Ruth R. Corrigan (Burstyn & Corrigan, 2011) amerikanska läroböcker utifrån genusperspektivet i en historiskt avlägsen epok. Med tanke på vilken period som dessa två forskare undersökte är det inte förvånande att deras huvudresultat pekar på en stor underrepresentation av kvinnor i de studerade läroböckerna. (Det som emellertid kan tyckas vara konstigt är att denna underrepresentation kvarstår inpå 1990-talet – som jag redovisat i början av detta kapitel). ”In particular, – skriver Burstyn och Corrigan (ibid.) – those who wrote arithmetic textbooks as late as the second decade of the present century [d.v.s. 1900-talets andra decennium – L.M.] seemed to ignore or demean women”. Kvinnor antingen saknas i matematikböckerna eller så presenteras som passiva och matematiskt underlägsna (ibid.). Vidare undrar författarna ”how far students may be influenced to like or dislike a subject by their inclusion or exclusion from its textbooks and by the images of themselves they find portrayed in them” (ibid.). De menar att ett sådant samband återfinns i det faktum att kvinnor mycket mer sällan än män intresserade sig för matematik under den aktuella perioden. Man kan bara kommentera här att denna ojämvikt fortfarande tycks gälla både matematik och fysik, i USA, Sverige och världen över. Artikeln är även intressant utifrån den metodologiska synvinkeln, men detta återkommer jag till i metodkapitlet (kapitel 6). Brown-ing the American Textbook I samma bok (Provenzo m.fl., 2011) finner vi artikeln Brown-ing the American Textbook av Jonathan Zimmerman (2011). Zimmerman granskar representationen av afroamerikaner (eller ”Blacks”, som han kallar dem) i amerikanska läroböcker i (huvudsakligen) historia under 1940-60-talet samt den debatt som fördes i ämnet under samma period. Problematisk, enligt forskaren, i de tidiga läroböckerna var en total avsaknad av afroamerikaner och deras pejorativa gestaltning i de böcker där de förekom. Afroamerikanska debattörer på den tiden argumenterade att ”textbooks injured Black self-concept, Black self-identification, and especially Black self-esteem” (ibid.). Läsaren vill här känna igen ett par begrepp som direkt kan kopplas till teorin om identitetsskapande inom socialpsykologi (se Thornberg, 2009, och kapitel 3 i denna text) och även samma marginaliseringsproblematik som en annan grupp – d.v.s. kvinnor – erfarit fram till ett halvsekel tidigare (jfr Burstyn & Corrigan, 2011). Kritikerna var övertygade att afroamerikanska barn ”needed to identify with their textbooks” * * Jfr här mottot till det föreliggande arbetet, som jag hämtat från den aktuella artikeln. 14 (Zimmerman, 2011), att dessa barn – för att använda Thornbergs (2009) nomenklatur – behövde se sina egna ingrupper i sin lärobok. Visserligen behandlar den aktuella artikeln läroböcker i amerikansk (USA:s) historia, som per se innebär minnen av den stora orättvisan som slaveriet utgjorde, och därmed är ”Blacks” och ”Whites” och relationen dem emellan ett mycket laddat ämne. Men jag vill mena att vikten av att ”få finnas med” i en lärobok är stor även i andra, kanske mindre laddade, skolämnen och kontexter (som just fysik). Jag påstår detta med utgångspunkt i en elevs självkänsla och identitetsskapande, så att hen kan få förutsättningar för att kunna bli framgångsrik inom det aktuella ämnet – i skolan såväl som senare i det vuxna livet. Race, Class, Gender, and Disability in Current Textbooks Huvudkonceptet för artikeln Race, Class, Gender, and Disability in Current Textbooks (Sleeter & Grant, 2011), den tredje och för detta arbete mest relevanta artikeln i boken The Textbooks as Discourse är, i bokens redaktörers egna ord, det faktum att ”curriculum works to establish what is normal and acceptable in a society or culture”* (Provenzo m.fl., 2011). Artikelns författare Christine E. Sleeter och Carl A. Grant analyserar ett antal amerikanska läroböcker från 1980-talet i olika ämnen, bl.a. i matematik och naturkunskap, tvärs över den amerikanska läroplanen. Denna analys gjorde de utifrån fyra aspekter: ras, klass, kön och funktionsnedsättning. När det gäller matematik och naturkunskap analyserade de bildmaterialet och personer i texten samt textens språkanvändning. Analysen var både kvantitativ: man bestämde frekvens för förekomsten av olika sociala kategorier, och kvalitativ: man uppmärksammade vilka roller som olika gruppers representanter tilldelades Granskningen visade att ”det normala och acceptabla” är den vita mannen med full funktionsförmåga. Andra sociala grupper, som kvinnor, andra raser eller funktionsnedsatta personer, är underrepresenterade (speciellt då personer med funktionsnedsättning) och om deras representanter förekommer i texten, gestaltas de ofta ytligt och som passiva; t.ex. en rullstolsbunden man som inte gör något mer än att sitta på en av bilderna i en av de granskade läroböckerna (Sleeter & Grant, 2011). Redaktörerna till hela den aktuella artikelsamlingen inbjuder läsaren till att ponera frågan ”How will children view their own social group if they do not see themselves represented in the textbooks they use?” (Provenzo m.fl., 2011). Man kan utveckla denna fråga vidare och undra vad elever kommer att tänka om sin sociala kategori när de ser sina representanter i passiva roller, som inte knyter an till det aktuella skolämnet (jfr ”idioten och kvinnan” hos von Wright, 1999). Om man bara kommer ihåg att läroboken mycket ofta utgör ett förkroppsligande av läro- och kursplanen, kommer det att te sig naturligt att granska just läroböcker. * 15 Slutligen kan man notera att det i Sleeters och Grants artikel är mycket aktuellt med ett intersektionellt perspektiv: det räcker inte att t.ex. säga att en person på en bild i en given lärobok är man eller kvinna, utan personens manlighet eller kvinnlighet kommer att bero av hans eller hennes hudfärg och eventuell funktionsnedsättning. En man som är vit och har full funktionsförmåga är inte samma sak som en vit, men rullstolsbunden man. 4.5.2. New Politics of the Textbook En annan högst relevant samling artiklar, som dessutom innehåller färska forskningsrön från 2010-talet, är boken New Politics of the Textbook: Problematizing the Portrayal of Marginalized Groups in Textbooks (Hickman & Porfilio, 2012). Särskilt intressanta är här två artiklar: Rachel Sutz Pientas och Ann Marie Smiths Women on the Margins (Pientas & Smith, 2012) och Representation of Diversity in Science Textbooks av Robert Ceglie och Vida Olivares (Ceglie & Olivares, 2012). Den förra texten behandlar könsaspekten i språket och innehållet i läroböcker i naturkunskap (”science”). Den sista fokuserar etniska mångfaldens representationer i ett par nyligen utkomna läroböcker i biologi. Båda artiklarna varnar för de destruktiva konsekvenserna av att se naturvetenskap som ett område skapat av och fortfarande lämpligt endast för den vita mannen. Denna bild av naturvetenskap kan resultera, enligt författarna i att flickor eller personer som inte är vita väljer bort naturvetenskap. Den första artikelns analys påvisar framsteg med avseende på kvinnors närvaro i läroböcker. Samtidigt påpekas en kraftig underrepresentation av kvinnliga historiska forskare, utan att man problematiserar denna, till en viss grad, historiskt motiverade underrepresentation. Själva berättelsen om naturvetenskapen ter sig för Pienta och Smith manligt positionerad, då man presenterar naturvetenskapen som objektiv och oberoende av den bredare sociokulturella kontexten*. Den andra artikelns författare finner och oroar sig över att ”representation of diverse individuals depicted as scientists” är så låg att den speglar arbetskraftens nuvarande ras-etniska struktur inom naturvetenskaplig-tekniska yrken i USA. Ceglie och Olivares menar att om man vill hjälpa elever inse att ”all individuals can be successful in science carriers” då bör fler icke-vita personer synas i texten såväl som i bildmaterialet. Annars kommer den nu obalanserade situationen bland naturvetenskaplig-tekniska yrken att förbli. Författarna hänvisar här till forskning som tycks bekräfta att elevers identitet och livsval påverkas av de bilder som de ser i sina läroböcker (Ceglie & Olivares, 2012). * Läsaren vill minnas att von Wright (1999) gjorde liknande observationer i sin läroboksanalys. 16 5. PRECISERAD FORSKNINGSFRÅGA Den bild som man får av litteraturgenomgången i kapitel 4 är ganska dyster. Trots decennier av genusforskning och ökande genusmedvetenhet kvarstår bilden av fysik och naturvetenskap som ett mansskapat och mansdominerat territorium. Kvinnor såväl som etniska minoriteter förblir underrepresenterade i naturkunskap-, matematik- och fysikläroböcker, även om trenden är stigande. Funktionsnedsatta personer eller personer med icke-heteronormativ könsidentitet eller sexuell läggning syns knappast i någon lärobok, både svenskt och internationellt sett. Ser det lika dystert ut i svenska gymnasieläroböcker i fysik på 2010-talet? Mer precist vill jag undersöka de utvalda läroböckerna utifrån framställning av potentiellt (i fysikens sammanhang) marginaliserade sociala grupper: kvinnor, utlänningar och funktionsnedsatta personer. Huvudsyftet är att undersöka hur synliga dessa olika grupper är och hur de framställs. Vidare vill jag granska läroböckernas heteronormativitet: frekvens och framställning av icke-heterosexuella parrelationer och transsexuella personer. Varje undersökt lärobok består av bildmaterial (fotografier och andra illustrationer), problemuppgifter (lösta exempel och övningar att göra av eleven) och den övriga, löpande texten. I alla dessa tre typer av innehåll kan människor förekomma som tillhör studiens olika sociala kategorier, gör olika saker eller gör ingenting (d.v.s. är aktiva eller passiva), som är kända eller okända (påhittade). Man kan även dela upp varje lärobok i fyra stora allmänt vedertagna ämnesområden som avhandlas i gymnasiekursen Fysik 1: mekanik (här menas klassisk mekanik, inklusive inledande kapitel om fysikens metod), värmelära, ellära och modern fysik (relativitetsteori med atom- och kärnfysik). Frågeställningar Studiens syfte, efter en ovan beskriven uppdelning av analyserade läroböcker, och med utgångspunkt i exakt vilka sociala kategorier som behandlas i studien (se kapitel 3.4) mynnar ut i ett antal följande frågeställningar till var och en av undersökta läroböcker: 1. Hur ofta förekommer människor i bildmaterialet, uppgifterna och den övriga texten? 2. Vilken andel av de personer som framställs är autentiska eller fiktiva i bildmaterialet, uppgifterna och den övriga texten samt i de fyra ämnesområdena? 3. Vilka forskare från fysikens och vetenskapens historia förekommer i bildmaterialet, uppgifterna och den övriga texten samt inom de fyra stora ämnesområdena? Vilka av studiens sociala kategorier (utifrån kön, etnicitet, funktionsförmåga, heteronorm) finns representerade och vad är deras relativa frekvens? 4. Vilka andra kända (namngivna) personer finns i bildmaterialet, uppgifterna och den övriga texten samt inom de fyra stora ämnesområdena? 17 5. 6. 7. 8. 9. Vilka av studiens sociala kategorier (utifrån kön, etnicitet, funktionsförmåga, hete-ronorm) finns representerade och vad är deras relativa frekvens? Vad är dessa personer kända för (yrke, livsverk)? Vilka av studiens sociala kategorier (efter kön, etnicitet, funktionsförmåga, heteronorm) finns representerade bland de påhittade (okända) personer i bildmaterialet, uppgifterna och den övriga texten samt inom de fyra stora ämnesområdena? Vad är den relativa frekvensen för de olika kategorierna? Finns det någon korrelation mellan personens sociala kategori och dennes aktivitetsgrad och koppling till fysikämnet? Syns några parförhållanden eller personer och situationer där uttryck för personernas sexuella läggning kan tydas i bildmaterialet, uppgifterna och den övriga texten samt inom de fyra stora ämnesområdena? Hur ofta är det heterosexualitet som kommer till uttryck och hur ofta icke-heteronormativa läggningar? Finns några skillnader eller likheter mellan bildmaterialet, uppgifterna och den övriga texten med avseende på frågorna 1-6. Finns några skillnader eller likheter mellan de fyra stora ämnesområdena med avseende på frågorna 1-6. Vilka sociala kategorier dominerar och vilka syns minst i den aktuella läroboken? Till slut vill jag även ställa ett par mer övergripande och jämförande frågor: 10. Vilka skillnader och likheter finns mellan de tre utvalda läroböckernas innehåll vad gäller synligheten av studiens sociala kategorier? 11. Analysera en äldre lärobok från 1990-talet (Alphonce m.fl., 1994) utifrån frågorna 1-9 och jämför med de övriga läroböckerna, för att se om det skett förändring under de två senaste decennierna vad gäller synligheten av studiens sociala kategorier: vem syntes mest (minst) och vem syns mest (minst)? 18 6. METOD 6.1. Läroboksanalys som metod I fokus för föreliggande arbete ligger granskning av läroböcker: en läroboksanalys. En sådan analys kan göras utifrån ett av de tre perspektiv som Englund (2006) redovisar i sin underlagsrapport till Skolverkets läromedelsprojekt (Skolverket, 2006b). En läroboksanalys kan enligt henne vara produktorienterad, användarorienterad eller processorienterad (Englund, 2006), beroende på vad som ligger i fokus för den aktuella analysen, på vad som analyseras. En processorienterad läroboksanalys tittar på den process som leder fram till en färdig lärobok: planering, skrivande, redigering o.s.v. Den forskning som är användarorienterad intresserar sig för lärobokens användning av dess främsta läsare: elever och lärare. Till slut behandlar produktorienterad läroboksanalys läroboken som en färdig text, en produkt, vars innehåll studeras för sig (ibid.). Produktorienteringen passar bra till denna studies syfte, då jag här studerar ett antal aspekter i några läroböckers färdiga innehåll, utan att granska hur detta innehåll kommit till eller hur det påverkar läroböckernas användare. Utöver valet av metodologisk utgångspunkt för sin läroboksanalys måste man även bestämma sig för en specifik undersökningsmetod (eller ett flertal metoder). Man måste bestämma hur granskningen ska gå till. Valet av specifika metoder, liksom valet av den bredare metodologiska utgångspunkten, styrs av studiens syfte och frågeställningar, för ”different methods reflect different purposes” (Nicholls, 2003) och ”each approach provides answers to different questions” (Pingel, 1999). Som i all samhällsvetenskaplig forskning kan man först och främst välja mellan kvantitativa och kvalitativa metoder (Bryman, 2011). Dessa två typer av metoder behöver inte utesluta varandra, utan kan – också i läromedelsforskningens kontext – ses som kompletterande (Pingel, 1999; Nicholls, 2003). Eftersom kvantitativa metoder innebär mätning av frekvens och utrymme (Nicholls, 2003) kan de ses som särskilt lämpliga verktyg vid sökandet efter svar på denna studies frågeställningar. Den kvantitativ metod som lämpar sig mycket bra just för detta arbete är s.k. innehållsanalys när det gäller läroböckernas text och bildanalys när det gäller deras bildmaterial (Bryman, 2011). Kvantitativa metoder tillåter emellertid inte en fördjupad analys av det studerade innehållet (Nicholls, 2003) och måste därför kompletteras med kvalitativa metoder. Bland de kvalitativa metoder för läroboksanalys som Nicholls (ibid.) – delvis efter Pingel (1999) – räknar upp förefaller kritisk analys som användbar inom ramen för detta arbete. Kritisk analys (enligt Nicholls, 2003, och Pingel, 1999) innebär att man i lärobokens innehåll identifierar sådana framställningar som ”förevigar” sociala orättvisor, t.ex. ojämställdheten, vilket passar bra till denna studies syfte. Jag använder således (inslag av) kritisk analys som komplement till min kvantitativa granskning. 19 6.2. Studiens undersökningsmetoder vid datainsamling I detta arbete utgår jag alltså från en produktorienterad syn på läroboksanalys, och utifrån detta perspektiv genomför jag en innehållsanalys (inklusive bildanalys) av de utvalda läroböckerna. Denna innehållsanalys kompletteras vidare med kritisk analys, d.v.s. alla exempel på marginalisering av (potentiellt) sårbara grupper – kvinnor, utlänningar, funktionsnedsatta eller hbtq-personer – uppmärksammas. Inspiration för mitt tillvägagångssätt har jag hämtat från bl.a. Whiteley (1996), Sleeter & Grant (2011) och bildanalysen hos Hedrén & Jidesjö (2010). Jag väljer tre vanligt förekommande läroböcker i Fysik 1 från förlagen Natur och Kultur (Alphonce m.fl., 2011), Gleerups (Fraenkel m.fl., 2011) och Liber (Pålsgård m.fl., 2011). Fysik 1 läses av alla elever på de naturvetenskapliga och tekniska programmen – och det är just från de programmen som man huvudsakligen rekryterar studenter vid tekniska eller naturvetenskapliga avdelningar vid universitet och högskolor. Utöver de nämnda läroböckerna väljer jag även en äldre lärobok från Natur och Kultur (Alphonce m.fl., 1994), med syftet att undersöka hur framställning av arbetets fyra aspekter förändrats över de två senaste decennierna. För enkelhets skull benämner jag de undersökta läroböckerna efter deras egna titlar: Alphonce m.fl. (2011) blir således ”Heureka!”, Fraenkel m.fl. (2011) blir ”Impuls” och Pålsgård m.fl. (2011) blir ”Ergo”. Den äldre bok som också undersöks (Alphonce m.fl., 1991, 1994, 1993) benämns som ”Alphonce”. Eftersom innehållet i första bandet av Gamla boken inte entydigt motsvarar innehållet i de nya böckerna, granskar jag alla de kapitel i Gamla bokens tre band som har ett ämnesinnehåll som motsvarar innehållet i Eureka!, Ergo och Impuls; d.v.s. kapitel 1-8 i band 1, kapitel 9, 11-14 i band 2 samt kapitel 26-29, 31 i band 3 (18 kapitel sammanlagt). I min innehållsanalys följer jag Brymans anvisningar (Bryman, 2011). Inom varje lärobok kodar jag i ett kodningsschema (ett slags matris eller tabell) varje i boken förekommande person*; detta görs separat för lärobokens tre typer av innehåll: bildmaterialet, uppgifterna (inklusive de lösta exemplen) och den övriga (löpande) texten. För att säkerställa intrabedömarreliabiliteten† av min innehållsanalys utarbetar jag ett kodningsschema och en kodningsmanual som är så entydiga som möjligt och som säkerställer att kodaren (jag) ska ”vara konsekvent över tid” (ibid.), d.v.s. under hela resultatinVarje i en given lärobok förekommande person blir således studiens analysenhet (Bryman, 2011) i den del av undersökningen som följer Kodningsmanual A; i den andra delen utgörs analysenheten av varje i läroboken förekommande par (d.v.s. två människor tillsammans på en bild, i en uppgift eller i en beskrivning i övrig text). När det i den första delen av undersökningen exempelvis finns två personer på en bild, är det två analysenheter, men i den andra delen av undersökningen tolkas samma bild som en analysenhet. * Interbedömarreliabilitet (d.v.s. överensstämmelse mellan olika kodares kodningsarbete) är inte aktuell här då det enbart finns en kodare (ibid.). † 20 samlingen. Jag använder två versioner av kodningsmanual (se Fig. 6.1): den ena (A) för att granska enskilda personer och den andra (B) för att granska de bilder och de beskrivna situationer som föreställer ett par människor (med syfte att undersöka heteronormen). I kodningsmanualen står rubriker för studiens dimensioner (som t.ex. kön eller funktionsnedsättning), medan punkter under rubrikerna står för de olika kategorier som kan inträffa inom en given dimension (t.ex. kategorin man under rubriken kön). I kodningsschemat antecknas även i vilken lärobok, i vilket kapitel och inom vilket ämnesområde som den givna personen finns. Därutöver antecknas exakt var i texten som detta sker: sidnummer för den löpande texten, figurnummer för bildmaterialet och uppgiftsnummer med sidnummer för uppgifterna. Personer som beskrivs flera gånger inom samma innehållsenhet noteras enbart en gång i den aktuella enheten. Kodningsmanual A (för kodning av enskilda personer) Autenticitet 1. Autentisk (verklig) 2. Fiktiv (påhittad) x. Läsaren själv (”du” som gör något) Här anges ifall personen är verklig eller påhittad. Funktionsförmåga 1. Funktionsnedsatt 2. Med full funktionsförmåga Enligt definitionerna i kapitel 3.4.4. Kön 1. Man 2. Kvinna t. Annat kön/transexuell x. Omöjligt att avgöra Aktivitetsgrad 1. Aktiv (personen är sysselsatt eller har något yrke som framgår tydligt, t.ex. fysiker) 2. Passiv (personen sitter, står eller ligger utan någon tydlig sysselsättning, något yrke framgår inte heller) Etnicitet 1. Svensk 2. Utländsk x. Omöjlig att avgöra Enligt definitionerna i kapitel 3.4.3. Koppling till fysikämnet 1. Kopplad 2. Ej kopplad Gör personen något som berör fysik, naturvetenskap eller teknik? Är personens yrke fysikrelaterat? ____________________________________________________________________________________________________ Kodningsmanual B (för kodning av par) Personernas kön 1. Man och man 2. Kvinna och kvinna 3. Kvinna och man x. Omöjligt att avgöra/annat kön Relationens karaktär 1. Ingen närmare relation 2. Parförhållande 3. Annan nära relation (t.ex. syskon) 4. Professionell relation (t.ex. lärare-elev) x. Omöjligt att avgöra Fig. 6.1. Kodningsmanualer för studiens innehållsanalys. 21 I samband med kodningen räknar jag även (inom varje läroboks kapitel) antalet bilder, uppgifter samt avsnitt i övriga texten (enligt textens egen uppdelning) – med respektive utan människor. Bilder där endast kroppsdelar syns (t.ex. en hand som håller i termometer), även sådana utan huvud/ansikte, betraktas som bilder på människor. 6.3. Tillvägagångssätt vid bearbetning och analys av data Efter datainsamlingen analyserar jag (eventuella) samband mellan studiens olika dimensioner. Denna analys genomförs modulvis*: för en hel lärobok, för ämnesområdena inom varje lärobok och för de olika innehållstyperna; vidare jämförs läroböckerna på ämnesområdesnivå och på läroboksnivå. För att möjliggöra analysen behandlar jag två dimensioner (variabler) i taget, vilket kan ses som ett exempel på bivariat analys (Bryman, 2011). Spridningsdiagram för moduler på olika nivåer och med två variabler konstrueras, t.ex. för ämnesområdet mekanik (inom en av läroböckerna) och med dimensionerna kön och aktivitetsgrad som variabler. Om varje mätpunkt i ett sådant diagram skulle representera en enhet för min innehållsanalys (d.v.s. en person) skulle diagrammet bli svårt att tyda (man skulle få många mätpunkter med precis samma koordinater). Därför har jag valt ett annat angreppssätt: varje mätpunkt i spridningsdiagrammen motsvarar ett kapitel i den aktuella läroboken. För varje kapitel beräknar jag först det genomsnittliga värdet för varje dimension: t.ex. könet ”i genomsnitt” i kapitel 3 i Ergo för både bildmaterialet, uppgifterna och den löpande texten (för beräkningarna tar jag koderna från Kodningsmanual A, Fig. 6.1; bara siffervärdena 1 och 2 tas med i beräkningarna). För samma kapitel beräknar jag exempelvis det genomsnittliga värdet på aktivitetsgraden. Tillsammans bildar då det ”genomsnittliga värdet” på könet och på aktivitetsgraden två koordinater för en mätpunkt i ett av spridningsdiagrammen. De mätpunkter som kommer från olika typer av innehåll (bilder, uppgifter eller övrig text) markeras med olika symboler. Diagram både underlättar själva dataanalysen och gör sammanställningen av studiens resultat möjligare (till skillnad från själva kodningsschemat, som kan bli mycket invecklat). Vidare beräknas korrelationskoefficient (Pearsons koefficient, som beskriven i t.ex. Crowl, 1996) för varje spridningsdiagram. För enkelhetens skull tolkar jag kvalitativt endast innebörden av starka korrelationer mellan två variabler. En stark korrelation har man, enligt Cohens välkända bok om statistik inom beteendevetenskaper (Cohen, 1988), om värdet på korrelationskoefficienten som är större än eller lika med 0,5 för positiva och mindre än eller lika med -0,5 för negativa korrelationer. De värden som är närmare noll tolkar jag som brist på samband mellan de aktuella variablerna. Med ”modul” menas här en hel lärobok, ett ämnesområde (inom en given lärobok) eller ett kapitel (också inom en given lärobok), beroende på analysens fokus. * 22 För att underlätta dataanalysen sammanställs även frekvenstabeller och stolpdiagram för studiens olika dimensioner, efter de olika modulerna: lärobok, ämnesområde (inom given bok) och typ av innehåll (se kapitel 7 för detaljer). 6.4. Metoddiskussion Här avser jag diskutera metodens tillförlitlighet och hur den kan påverka de erhållna resultaten. Först och främst är det i detta arbetes sammanhang värt att påpeka att läroböckerna granskas av en vit man uppvuxen i och formad av ett mycket heteronormativt samhälle där könsroller är klart definierade och där fysiken ses som något tydligt manligt. Detta påverkar såklart hur begreppen manligt, kvinnligt, heteronormativt, ickeheteronormativt, svenskt, icke-svenskt o.s.v. tolkas. Vidare hade det varit önskvärt med minst en kodare/granskare till för att öka granskningens tillförlitlighet, men detta var av praktiska skäl omöjligt. Det som gjordes var att säkerställa att alla böckerna granskas på samma sätt: samma kodningsmanualer används för varje lärobok och en innehållstyp i taget granskas inom alla läroböckerna (först granskas bildmaterialet i alla böckerna, sedan granskar man uppgifterna i alla böckerna och till slut övriga texten i alla böckerna). Nedan diskuterar jag även kort vilka konkreta mätfel kunnat uppstå i studiens resultat. I denna studie utgår man ifrån att funktionsnedsättning eller könsöverskridande identitet förekommer om den uttryckligen nämns på något vis; annars har personen i fråga fullständig funktionsförmåga respektive tillskrivs personen entydigt manligt eller kvinnligt kön. Funktionsnedsättning kan emellertid handla om osynliga (bildmaterial) eller obeskrivna (uppgifter och övrig text) egenskaper; man kan exempelvis tänka sig en person med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som inte syns eller nämns. Likaså behöver könsöverskridande identitet inte vara synlig i bild eller direkt beskriven i text. Ett möjligt problem med resultaten blir i så fall att man underskattar andelen funktionsnedsatta och icke-heteronormativa personer. Begränsningar av resultatens tillförlitlighet kan man påpeka även vad gäller etnicitet, speciellt för bildmaterialet. Etnicitet definieras för personer i bildmaterialet på ett ganska brett sätt, vilket oundvikligen leder till att andelen svenskar i bildmaterialet kan bli överskattad. I övrig text utgår man vid bestämmandet av personens etnicitet från dennes namn, vilket inte är helt oproblematiskt. En person med ett namn som länge varit i bruk i Sverige och som därför tolkas som svenskt kan egentligen vara av annan etnicitet (t.ex. engelsk, spansk, nordamerikansk o.s.v. – om man tänker på namn som Anna eller Maria). Som resultat kan andelen svenskar överskattas. Samtidigt kan namn med t.ex. judiskt, finskt eller arabiskt ursprung bäras av personer som själva är födda i Sverige samt anser sig vara svenskar och vars föräldrar också föddes i Sverige. På så sätt underskattas andelen svenskar. Dessa två möjliga mätningsfel kan tänkas neutralisera varandra till en viss grad. 23 7. RESULTAT Några kommentarer När det gäller uppgifter och övrig text är det värt att påpeka att det under granskningens inledande fas visat sig att uppgifter respektive övrig text omfattar även direkta referenser till bokens läsare: ”du”, ”din”, ”din kompis” o.s.v. Analysen blir därför mera meningsfull om man inför en särskild kategori som omfattar just bokens läsare (oftast eleven), vilket också gjordes i Tabell 7.1. Jag kallar denna särskilda kategori för ”läsaren”. De människor som förekommer i läroböckerna är alltså ingen homogen grupp, utan består av tre skiljbara underkategorier: autentiska (och oftast namngivna) personer, t.ex. från fysikens historia eller kända idrottare, fiktiva (ibland namngivna, men påhittade) personer samt lärobokens direkta adressat eller läsare (underförstått blir det fråga om den elev som vid tillfället läser boken). Tabell 7.2 presenterar relativa frekvenser för dessa tre underkategorier (autenticitetsvärden, om man så vill), d.v.s. vilken andel dessa underkategorier utgör bland alla de personer som finns inom en given läroboks olika innehållstyper (bilder, uppgifter och övrig text) och inom dess olika ämnesområden (mekanik, värmelära, ellära och modern fysik). I Fig. 7.2 presenteras samma data grafiskt för läroboken Ergo (den första som analyseras här nedan; liknande diagram för de andra läroböckerna hittas i aktuella avsnitten av denna uppsats); och i Fig. 7.3 presenteras en sammanställning av alla fyra läroböckerna gjord efter ämnesområden. 7.1. Ergo Frågeställning 1: Hur ofta förekommer människor i läroboken? I denna lärobok finns totalt 416 bilder och 808 uppgifter; texten är indelad i 69 avsnitt. Ungefär hälften av alla innehållsenheter ryms innanför området mekanik (se Tabell 7.1). Ca 26 % av bilderna innehåller människor. Högst andel bilder med människor finner vi inom mekanik och värmelära (ca 33 % i bägge fallen) och lägst andel finns inom ellära (ca 4 %). Människor finns i ca 32 % av uppgifterna. Högst andel uppgifter med människor finner vi i områdena mekanik och värmelära (ca 39 respektive 37 %), lägst – i områdena ellära och modern fysik (ca 18 respektive 20 %). En tydlig majoritet av textens avsnitt innehåller referenser till människor: från 87,5 % för ellära till drygt 97 % för mekanik och drygt 94 % för läroboken som helhet (se Tabell 7.1 och Fig. 7.1). 24 255 121 113 96 293 41 179 99 416 536 585 612 Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Heureka! Impuls Mekanik Värmelära Alphonce Ellära Modern fysik Ergo Heureka! Impuls Alphonce samtliga samtliga samtliga samtliga 237 66 131 102 Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Ergo Antal bilder totalt 209 58 71 78 Område Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Lärobok utan människor 26,2 20,9 21,4 7,8 10,9 4,9 1,1 12,1 31,0 17,4 8,8 15,6 31,2 16,7 6,1 18,6 33,0 32,8 4,2 23,1 73,8 79,1 78,6 92,2 89,1 95,1 98,9 87,9 69,0 82,6 91,2 84,4 68,8 83,3 93,9 81,4 67,0 67,2 95,8 76,9 Relativ frekvens (i procent) med människor Bilder Bilder… 808 644 1148 643 311 50 153 129 479 299 147 223 284 115 155 90 373 142 125 168 24,9 11,8 22,9 8,4 13,5 6,0 0,0 7,0 30,1 22,1 10,9 16,6 21,8 7,8 1,9 2,2 30,3 28,9 12,0 19,0 6,7 4,8 1,2 1,2 2,6 0,0 0,0 0,0 1,8 1,6 0,0 0,0 7,1 7,9 0,0 2,2 8,8 8,4 6,4 0,6 68,4 83,4 75,9 90,4 83,9 94,0 100,0 93,0 68,1 76,3 89,1 83,4 71,1 84,3 98,1 95,6 60,9 62,7 81,6 80,4 Relativ frekvens (i procent) 69 109 162 153 50 17 36 50 49 41 22 50 39 11 32 27 34 11 8 16 79,7 42,2 37,0 35,3 42,0 29,4 11,1 48,0 30,6 29,3 27,3 54,0 30,8 63,6 18,8 77,8 82,4 54,5 75,0 93,8 14,5 25,7 12,3 1,3 4,0 0,0 0,0 0,0 24,5 17,1 0,0 2,0 43,6 27,3 25,0 0,0 14,7 36,4 12,5 0,0 5,8 32,1 50,6 63,4 54,0 70,6 88,9 52,0 44,9 53,7 72,7 44,0 25,6 9,1 56,3 22,2 2,9 9,1 12,5 6,3 Relativ frekvens (i procent) Uppgifter Övrig text Uppgifter… Avsnitt… med med Antal Antal människor människor med utan med utan uppgifter (utan läsaren människor avsnitt (utan läsaren människor totalt totalt läsaren) läsaren) Tabell 7.1. Totalt antal innehållsenheter av olika typ (bild, uppgift och avsnitt i övriga texten) samt relativa frekvenser för innehållsenheter där läsaren och andra människor nämns. ”Med människor” inkluderar inte läsaren 25 Andel innehållsenheter med människor (inkl. läsaren), % 0,0 10,0 20,0 30,0 (a) 40,0 Ergo Lärobok Heureka! Impuls Mekanik Värmelära Alphonce Ellära Modern fysik Hela läroboken Andel innehållsenheter med människor (inkl. läsaren), % 0,0 10,0 20,0 30,0 (b) 40,0 Ergo Lärobok Heureka! Impuls Mekanik Värmelära Alphonce Ellära Modern fysik Hela läroboken Andel innehållsenheter med människor (inkl. läsaren), % 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 (c) 100,0 Ergo Lärobok Heureka! Impuls Mekanik Värmelära Alphonce Ellära Modern fysik Hela läroboken Fig. 7.1. Andel innehållsenheter med människor (i procent) i de olika läroböckerna, inom fyra ämnesområden och i hela den aktuella boken efter: (a) bildmaterialet, (b) uppgifterna och (c) den övriga texten. 26 34,0 50,0 45,5 15,3 62,9 39,3 60,9 7,9 33,9 34,2 7,7 1,0 9,5 0,0 0,0 0,0 32,1 38,1 16,6 4,2 32,1 0,0 0,0 12,5 17,1 10,7 13,0 21,1 25,4 5,3 15,4 17,8 61,9 20,0 25,0 25,0 17,9 17,3 17,5 41,1 34,0 50,0 54,5 72,2 20,0 50,0 26,1 71,1 40,7 60,5 76,9 81,2 28,6 80,0 75,0 75,0 50,0 44,7 65,9 54,7 106 40 22 72 70 28 23 76 59 38 13 101 42 5 4 44 240 197 211 95 22,1 25,4 28,6 17,4 21,2 50,0 0,0 40,0 6,9 6,0 0,0 0,0 13,1 0,0 0,0 0,0 22,6 25,6 5,3 10,4 72,6 71,2 60,7 47,8 76,8 50,0 100,0 60,0 85,2 88,0 94,1 88,2 86,9 100,0 100,0 91,7 67,8 72,8 86,8 88,3 5,3 3,4 10,7 34,8 2,0 0,0 0,0 0,0 7,9 6,0 5,9 11,8 0,0 0,0 0,0 8,3 9,6 1,6 7,9 1,3 190 59 28 46 99 18 3 5 189 83 17 51 61 3 1 12 323 125 340 77 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 91,0 100,0 100,0 76,2 95,7 92,9 77,8 72,7 94,2 94,7 92,0 85,0 98,0 100,0 100,0 90,0 91,4 90,6 93,0 96,2 9,0 0,0 0,0 23,8 4,3 7,1 22,2 27,3 5,8 5,3 8,0 15,0 2,0 0,0 0,0 10,0 8,6 9,4 7,0 3,8 100 38 3 21 94 14 9 22 104 38 25 20 51 5 2 20 162 139 187 78 Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Ergo Heureka! Impuls Mekanik Värmelära Alphonce Ellära Modern fysik Ergo samtliga Heureka! samtliga Impuls samtliga Alphonce samtliga Område Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Lärobok Övrig text Relativ frekvens (i procent) Antal människor Läsaren Autentiska Fiktiva totalt Uppgifter Relativ frekvens (i procent) Antal människor Läsaren Autentiska Fiktiva totalt Bilder Relativ frekvens (i procent) Antal människor Läsaren Autentiska Fiktiva totalt Tabell 7.2. Totalt antal människor i olika innehållstyper (bilder, uppgifter och övrig text) samt relativa frekvenser (i procent) för autentiska och fiktiva personer och för läsaren 27 Frågeställning 2: Fiktiva, autentiska, läsaren? Av Tabell 7.2 och Fig. 7.3a framgår att knappt 9 % av de människor som finns i bildmaterialet är autentiska, medan över 91 % är fiktiva (den tredje underkategorin – läsaren – är naturligtvis inte relevant för bildmaterialet). Vidare ser vi att autentiska personer syns på bilder endast inom områdena mekanik (9 % av alla de personer som syns i bilderna) och modern fysik (nästan 24 %, vilket är den högsta andelen bland bilderna); inom värme- och ellära finns inga bilder på autentiska människor (Tabell 7.2 och Fig. 7.2a). Autentiska personer utgör knappt 10 % av alla människor när det gäller uppgifter; fiktiva personer utgör knappt 68 % och läsaren tar nästan 23 % av den resterande platsen (Tabell 7.2 och Fig. 7.3b). Flest autentiska personer (nästan 35 %) finner man återigen inom modern fysik och minst inom värmelära (drygt 3 %), vilket ses tydligt i Fig. 7.2b och i Tabell 7.2. När det gäller den övriga texten är exakt hälften av de framställda personerna autentiska, av resten är drygt en tredjedel fiktiva och knappt två tredjedelar utgörs av själva läsaren (Tabell 7.2 och Fig. 7.3c). Flest exempel på autentiska människor finner vi inom området modern fysik (nästan tre fjärdedelar) och minst (drygt en tredjedel) inom mekanik (Tabell 7.2 och Fig. 7.2c). Fiktiva personer förekommer inte alls i områdena värme- och ellära (som med bildmaterialet, se ovan), och har högst andel i mekanik (knappt en tredjedel). Varannan person inom värmelära – och nästan varannan inom ellära – är läsaren, medan modern fysik innehåller lägst andel referenser till läsaren (se Tabell 7.2 och Fig. 7.2c). Frågeställning 3: Forskare från fysikens och vetenskapens historia Det nämns totalt 53 vetenskapsmän och andra kända personer ur vetenskapens historia i hela läroboken (Tabell 7.3). Flest (45) nämns i övriga texten och inom området modern fysik (25) – se Tabell 7.4. För att se vem som dominerar bland forskare som nämns i den aktuella boken är det nyttigt att studera listan på alla de forskare som förekommer minst tre gånger i hela boken (Tabell 7.5) och på dem som förekommer i bildmaterialet (Tabell 7.6). Liknande listor görs även för de andra kända och namngivna personer (som inte är forskare; se Tabeller 7.7 och 7.8). De forskare eller andra personer viktiga för vetenskapen som nämns i Ergo oftast är: A. Einstein (12 gånger), Galileo Galilei (10), E. Rutherford (9), I. Newton (8), Aristoteles (7) och M. Skłodowska-Curie (5), J. Chadwick, J. P. Joule, P. Curie och R. Millikan (3 för alla); 28 (a) 0,0 20,0 Relativ frekvens, % 40,0 60,0 80,0 100,0 Ämnesområde Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Autentiska (b) 0,0 20,0 Fiktiva Läsaren Relativ frekvens, % 40,0 60,0 80,0 Ämnesområde Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Autentiska (c) 0,0 20,0 Fiktiva Läsaren Relativ frekvens, % 40,0 60,0 80,0 Ämnesområde Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Autentiska Fiktiva Läsaren Fig. 7.2. Andel människor i de olika kategorierna: autentiska personer, fiktiva personer och läsaren, efter de olika innehållstyperna: (a) bildmaterialet, (b) uppgifterna och (c) den övriga texten i läroboken Ergo. 29 (a) 0,0 20,0 Relativ frekvens, % 40,0 60,0 80,0 100,0 Lärobok Ergo Heureka! Impuls Alphonce Autentiska (b) 0,0 20,0 Fiktiva Relativ frekvens, % 40,0 60,0 Läsaren 80,0 100,0 Lärobok Ergo Heureka! Impuls Alphonce Autentiska (c) 0,0 20,0 Fiktiva Läsaren Relativ frekvens, % 40,0 60,0 80,0 Lärobok Ergo Heureka! Impuls Alphonce Autentiska Fiktiva Läsaren Fig. 7.3. Andel människor i de olika kategorierna: autentiska personer, fiktiva personer och läsaren, efter de olika innehållstyperna: (a) bildmaterialet, (b) uppgifterna och (c) den övriga texten i alla de granskade läroböckerna. 30 se Tabell 7.5. De första 6 av dessa kända personer finns på minst en bild i boken; i bildmaterialet möter vi även L. Meitner, N. Bohr och Platon (Tabell 7.6). Tabell 7.3. Sociala kategorier bland forskare i de fyra läroböckerna Lärobok Totalt antal Ergo Heureka! Impuls Alphonce 53 51 81 25 Frekvenser Män 49 47 78 25 Kön Kvinnor 4 4 3 0 Etnicitet Svensk Utländsk 2 51 6 45 3 78 2 23 Relativa frekvenser Kön Etnicitet Män Kvinnor Svensk Utländsk 92,5 7,5 3,8 96,2 92,2 7,8 11,8 88,2 96,3 3,7 3,7 96,3 100,0 0,0 8,0 92,0 Tabell 7.4. Forskare i de fyra läroböckerna: innehållstyper och ämnesområden Lärobok Totalt antal Ergo Heureka! Impuls Alphonce 53 51 81 25 Frekvenser Innehållstyper Ämnesområden Bilder Uppgifter Övrig text Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik 9 17 45 11 10 12 25 11 2 50 9 11 4 31 4 11 76 17 9 8 56 3 1 25 5 2 3 15 Tabell 7.5. Lista på alla de forskare som förekommer minst tre gånger i någon av läroböckerna; i parentes anges frekvenser som är mindre än tre Namn Albert Einstein Galileo Galilei Ernest Rutherford Isaac Newton Aristoteles Marie Skłodowska-Curie James Chadwick James Prescott Joule Pierre Curie Robert Millikan James Clerk Maxwell Enrico Fermi Alessandro Volta Joseph John Thomson Wolfgang Pauli Henri Becquerel Niels Bohr Yrke fysiker fysiker fysiker fysiker filosof fysiker fysiker fysiker fysiker fysiker fysiker fysiker fysiker fysiker fysiker fysiker fysiker Total frekvens i respektive lärobok Ergo Heureka! Impuls Alphonce 12 6 3 5 10 4 5 (1) 9 4 3 5 8 6 4 3 7 (2) 5 (2) (1) 3 (2) (2) (1) 3 (1) (1) 3 (1) (1) 3 (1) (1) (1) (1) 3 (2) (2) 3 (1) 3 (2) 3 (1) 3 (1) (1) 3 (1) (2) (1) (2) 3 Bland de nio forskare som finns i bildmaterialet är två kvinnor (Tabell 7.6). När det gäller det totala antalet forskare oavsett innehållstypen dominerar män mycket tydligt, med det totala antalet kvinnor lika med fyra; män utgör således 92,5 % av alla forskare 31 (Tabell 7.3 och Fig. 7.4a). Bland de tio forskare som nämns i Ergo minst tre gånger finns en kvinna, M. Skłodowska-Curie (Tabell 7.5). Några svenska forskare hittar vi inte i bildmaterialet (Tabell 7.6), och inte heller bland de forskare som nämns minst tre gånger (Tabell 7.5). Totalt möter vi endast två svenska forskare: A. Celsius och R. Sievert, vilket ger en andel på knappt 4 % (Tabell 7.3 och Fig. 7.4b). Tabell 7.6. Lista på alla de forskare som förekommer i bildmaterialet i någon av läroböckerna Namn Yrke Aristoteles filosof Albert Einstein fysiker Galileo Galilei fysiker Ernest Rutherford fysiker Isaac Newton fysiker Marie Skłodowska-Curie fysiker Lise Meitner fysiker Niels Bohr fysiker Platon filosof Benjamin Franklin fysiker Demokritos filosof Emilie du Chatelet fysiker Lene Vestergaard Hau fysiker Svante Arrhenius fysiker Tim Berners-Lee forskare, skaparen av WWW Victor Hess fysiker Enrico Fermi fysiker Alessandro Volta fysiker Otto von Guericke fysiker Andel kvinnor, % 0,0 10,0 20,0 (a) 30,0 (b) Lärobok Lärobok 0,0 Andel svenskar, % 10,0 20,0 30,0 40,0 Ergo Ergo Heureka! Heureka! Impuls Impuls Alphonce Alphonce Forskare Lärobok (avprickning av förekomster) Ergo Heureka! Impuls Alphonce xx x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Andra kända personer Forskare Andra kända personer Fig. 7.4. Sociala kategorier bland forskare och andra kända personer i samtliga läroböcker: (a) procentuell andel kvinnor; (b) procentuell andel svenskar. 32 Några funktionsnedsatta eller könsöverskridande (till identitet eller uttryck) forskare förekommer inte någonstans i textens tre innehållskategorier. Frågeställning 4: Andra kända personer Det nämns totalt 12 andra personer som blivit berömda för sitt livsverk och som namnges i texten. Hälften av dessa nämns i övriga texten och en tredjedel finns i bilderna (Tabell 7.9 och 7.10). De absolut flesta (10 personer) nämns inom mekanik och ingen i ellära (Tabell 7.10). Den enda som nämns fler än en gång är idrottaren John Drummond (Tabell 7.7) och han finns även på bild (Tabell 7.8). Tabell 7.7. Lista på alla de kända personer (ej forskare) som förekommer minst två gånger i någon av läroböckerna; i parentes anges frekvenser mindre än två Namn John Drummond Usain Bolt Napoleon Bonaparte Joseph Kittinger Ingemar Stenmark Herbert Nitsch Yrke idrottare idrottare kejsare pilot idrottare idrottare Total frekvens i respektive lärobok Ergo Heureka! Impuls Alphonce 2 (1) 3 3 (1) 2 2 2 - Tabell 7.8. Lista på alla de kända personer (ej forskare) som förekommer i bildmaterialet i minst en av läroböckerna Namn John Drummond Mary Lou Susanne Elm Sergey Bubka Anette Norberg Usain Bolt Napoleon Bonaparte Joseph Kittinger Ingemar Stenmark Herbert Nitsch Gustav II Adolf Mark Kelly Scott Kelly Yrke idrottare idrottare idrottare idrottare idrottare idrottare kejsare pilot idrottare idrottare kung astronaut astronaut Lärobok (avprickning av förekomster) Ergo Heureka! Impuls Alphonce x x x x x x x x x x x x x En klar majoritet utgörs av män (75 %; Tabell 7.9). Svenskar utgör 25 % (3 personer) och är alla kvinnor och idrottare (Tabell 7.9). Kvinnor utgör alltså en mera frekvent 33 grupp här än bland forskare; detsamma gäller även svenskar (tydligt syns det i Fig. 7.4a respektive i Fig. 7.4b). De flesta bland andra kända människor är idrottare (7 av 12). Inga funktionsnedsatta eller transexuella personer tycks förekomma i denna grupp. Tabell 7.9. Sociala kategorier bland andra kända personer (ej forskare) i de fyra läroböckerna Lärobok Ergo Heureka! Impuls Alphonce Totalt antal 12 6 27 0 Frekvenser Kön Män 9 5 25 0 Kvinnor 3 1 2 0 Etnicitet Svensk Utländsk 3 9 2 4 10 17 0 0 Män 75,0 83,3 92,6 - Relativa frekvenser Kön Etnicitet Kvinnor Svensk Utländsk 25,0 25,0 75,0 16,7 33,3 66,7 7,4 37,0 63,0 - Tabell 7.10. Andra kända personer (ej forskare) i de fyra läroböckerna: innehållstyper och ämnesområden Lärobok Ergo Heureka! Impuls Alphonce Totalt antal 12 6 27 0 Frekvenser Innehållstyper Ämnesområden Bilder Uppgifter Övrig text Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik 4 3 6 10 1 0 1 1 0 5 4 0 2 0 8 17 7 13 5 2 8 0 0 0 0 0 0 0 Frågeställning 5: De fiktiva personerna. Sociala kategorier Kön Män dominerar tydligt bland fiktiva personer i bildmaterialet, där kvinnor utgör som högst 36 % (mekanik) och som lägst 0 % (ellära) av alla personer med identifierbart kön (Tabell 7.11 och Fig. 7.5a). En liknande situation har man i den övriga texten (Tabell 7.11 och Fig. 7.5c), där kvinnor utgör som högst 37 % (mekanik) och 33 % (modern fysik) av personer med identifierbart kön. I uppgifterna (Tabell 7.11 och Fig. 7.5b) är läget mer jämställt: kvinnor utgör 53 % (mekanik) som högst och 20 % (modern fysik) som lägst. I hela boken tycks inte finnas någon person med könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnicitet I bildmaterialet är de flesta fiktiva personer svenskar: från 77 % för värmelära till 100 % – av alla fiktiva personer med identifierbar etnicitet – för ellära och modern fysik (Tabell 7.11 och Fig. 7.6a). Samma gäller för uppgifter, med den relativa frekvensen för svenskar mellan 84 % (värmelära) till 100 % (modern fysik); se Tabell 7.11 och Fig. 7.6b. När det gäller övriga texten nämns påhittade personer endast i mekanikkapitlen (100 % svenskar) och i de kapitel som behandlar modern fysik (67 % svenskar); se Tabell 7.11 och Fig. 7.6c. 34 Funktionsförmåga Som det framgår av Tabell 7.11 och Fig. 7.7 är funktionsnedsatta personer nästintill obefintliga bland fiktiva personer och det är endast i området modern fysik som vi ser Tabell 7.11. Relativa frekvenser för kvinnor, svenskar och funktionsnedsatta personer som andel av alla fiktiva personer med identifierbar(t) kön, etnicitet respektive funktionsnedsättning inom alla ämnesområden och innehållstyper Andel kvinnor (%) Lärobok Område Ergo Bilder Andel svenskar (%) Uppgifter Övrig text Bilder Andel funktionsnedsatta (%) Uppgifter Övrig text Bilder Uppgifter Övrig text Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik 36,0 34,5 0,0 16,7 53,3 40,0 46,7 20,0 36,8 33,3 89,5 76,5 100,0 100,0 91,3 84,4 86,7 100,0 100,0 66,7 0,0 2,6 0,0 6,3 0,7 2,4 0,0 9,1 0,0 22,2 Heureka! Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik 40,5 70,0 40,0 25,0 40,0 60,0 33,3 - 87,5 66,7 100,0 0,0 97,1 91,7 87,5 - 97,8 80,0 100,0 - 100,0 0,0 100,0 - 3,3 0,0 0,0 25,0 0,0 0,0 0,0 33,3 0,0 0,0 0,0 31,3 Impuls Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik 41,0 39,1 10,5 33,3 49,3 59,7 56,3 51,6 40,0 0,0 50,0 75,0 98,8 96,8 100,0 85,7 84,6 77,4 81,3 54,2 75,0 50,0 100,0 0,0 2,8 4,3 35,3 0,0 0,0 0,0 11,1 0,0 0,0 0,0 22,2 Alphonce Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik 35,9 0,0 35,7 21,7 - 23,5 22,2 100,0 - 100,0 - 100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 11,1 0,0 0,0 0,0 27,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Ergo Heureka! Impuls Alphonce 33,3 41,6 35,8 33,9 49,1 41,2 52,6 21,7 36,4 64,7 50,0 23,1 86,7 95,1 97,3 100,0 89,6 96,3 79,3 100,0 95,2 90,0 77,8 90,9 1,4 5,6 4,6 2,7 1,8 1,1 1,7 4,4 4,7 14,7 10,8 0,0 samtliga samtliga samtliga samtliga en mera påtaglig andel funktionsnedsatta: 6 % i bildmaterialet, 9 % i uppgifterna och 22 % i övriga texten (Tabell 7.11 och Fig. 7.7). För att undersöka detta närmare sammanställdes en tabell där en mera detaljerad information om de fiktiva såväl som autentiska (men ej namngivna) personer som kan tolkas som funktionsnedsatta presenTabell 7.12. Frekvenser för personer (fiktiva som autentiska) som kan tolkas som funktionsnedsatta. Närmare information om dem som anses ”genuint” funktionsnedsatta Antal personer som kan ses som funktionsnedsatta Lärobok Totalt Ergo 10 Heureka! 17 Impuls 19 Alphonce 6 Överlevare/dödade i katastrofer och dylikt 1 grupp: Hiroshima och Nagasaki 2 grupper: Hiroshima och Nagasaki; Tjernobyl 2 grupper: Hiroshima och Nagasaki; Tjernobyl 1 grupp: Tjernobyl Genuint Patienter Döda funktions/sjuka nedsatta Närmare information om genuint funktionsnedsatta personer passiv (sitter i rullstol); uppgift; mekanik aktiva (i rullstolar, spelar basketboll); bild; mekanik 6 2 1 12 0 3 17 0 0 - 5 0 0 - 35 teras (Tabell 7.12). Av denna tabell framgår det klart att de flesta av de 10 personer som kan ses som ”funktionsnedsatta” egentligen är sjuka eller döda (8 personer) eller så är de överlevare från en katastrof som man vet har orsakat nedsättningar av funktionsförmåga för många (kärnkraftsverksolyckan i Tjernobyl eller atombombningarna i Japan under andra världskriget). Det är alltså endast en person som kan ses som uttalat och ”genuint” funktionsnedsatt. Denna person är en kvinna som är passiv (sitter i rullstol och får hjälp av en annan person), inte kopplad till fysikämnet och som nämns i en uppgift inom området mekanik. Frågeställning 5: De fiktiva personerna. Korrelationer I denna del av granskningen undersöker jag ifall det finns några korrelationer (samband) mellan studiens olika variabler för de fiktiva personerna. Spridningsdiagram sammanställs och korrelationskoefficienter beräknas för följande par av variabler (jfr kodningsmanualen i Fig. 6.1) inom en hel lärobok, inom varje innehållstyp (bildmaterial, uppgifter och övrig text) och inom varje ämnesområde (mekanik, värmelära, ellära och modern fysik): kön och etnicitet, kön och aktivitetsgrad, kön och koppling till fysikämnet, etnicitet och aktivitetsgrad, etnicitet och koppling till fysikämnet. Några av de erhållna spridningsdiagrammen presenteras (som ett exempel) i Fig. 7.8. Värdena på samtliga korrelationskoefficienter finns sammanställda i Tabell 7.13. Eventuella korrelationer för området ellära förkastas här (för läroboken Ergo) då detta område endast omfattar tre mätpunkter i spridningsdiagrammen. Nedan kartläggs alla starkt korrelerade variabler för fiktiva personer, med hjälp av Tabell 7.13. Det finns en mycket stark positiv korrelation mellan kön och etnicitet inom området värmelära. Detta kan tolkas såhär: kvinnor inom detta område tenderar att vara utländska och män tenderar att vara svenska. Annars tycks kön och etnicitet inte vara korrelerade. Kön och aktivitetsgraden är starkt positivt korrelerade inom uppgifter: kvinnor tenderar att vara mer passiva, och män – mer aktiva här. Samma gäller för området modern fysik. Annars tycks dessa två variabler inte vara korrelerade. Kön och koppling till fysikämnet är starkt negativt korrelerade för den övriga texten och området värmelära: män tenderar att inte vara kopplade till ämnet, medan kvinnor gör det. Etnicitet och aktivitetsgrad är starkt positivt korrelerade för den övriga texten och värmelära: utlänningar tenderar att vara mer passiva, medan svenskar tenderar att vara mer aktiva. Etnicitet är starkt negativt korrelerad med koppling till fysikämnet för den övriga texten: utlänningar är här mer kopplade till ämnet och svenskar är mindre kopplade. 36 (a) 0,0 20,0 Andel kvinnor, % 40,0 60,0 80,0 Lärobok Ergo Heureka! Mekanik Impuls Värmelära Ellära Alphonce Modern fysik Hela läroboken (b) Andel kvinnor, % 20,0 40,0 0,0 60,0 Lärobok Ergo Heureka! Mekanik Impuls Värmelära Ellära Alphonce Modern fysik Hela läroboken (c) 0,0 20,0 Andel kvinnor, % 40,0 60,0 80,0 100,0 Lärobok Ergo Heureka! Mekanik Impuls Värmelära Ellära Alphonce Modern fysik Hela läroboken Fig. 7.5. Andel kvinnor bland fiktiva personer i läroböckerna, efter ämnesområden: (a) bilder, (b) uppgifter, (c) övrig text. 37 (a) 0,0 20,0 Andel svenskar, % 40,0 60,0 80,0 100,0 Lärobok Ergo Heureka! Mekanik Impuls Värmelära Ellära Alphonce Modern fysik Hela läroboken (b) 0,0 20,0 Andel svenskar, % 40,0 60,0 80,0 100,0 Lärobok Ergo Heureka! Mekanik Impuls Värmelära Ellära Alphonce Modern fysik Hela läroboken (c) 0,0 20,0 Andel svenskar, % 40,0 60,0 80,0 100,0 Lärobok Ergo Heureka! Mekanik Impuls Värmelära Ellära Alphonce Modern fysik Hela läroboken Fig. 7.6. Andel svenskar bland fiktiva personer i läroböckerna, efter ämnesområden: (a) bilder, (b) uppgifter, (c) övrig text. 38 (a) 0,0 Andel funktionsnedsatta, % 10,0 20,0 30,0 40,0 Mekanik Lärobok Ergo Värmelära Ellära Heureka! Modern fysik Hela läroboken Impuls Alphonce (b) 0,0 Andel funktionsnedsatta, % 10,0 20,0 30,0 40,0 Lärobok Ergo Heureka! Mekanik Värmelära Impuls Ellära Alphonce Modern fysik Hela läroboken (c) 0,0 Andel funktionsnedsatta, % 10,0 20,0 30,0 40,0 Lärobok Ergo Heureka! Mekanik Impuls Värmelära Ellära Alphonce Modern fysik Hela läroboken Fig. 7.7. Andel funktionsnedsatta bland fiktiva personer i läroböckerna, efter ämnesområden: (a) bilder, (b) uppgifter, (c) övrig text. 39 Tabell 7.13. Korrelationskoefficienter för olika variabelpar för fiktiva personer förekommande inom alla läroböcker, alla innehållstyper och alla ämnesområden. Förklaring: * står för endast en mätpunkt, ** står för inga mätpunkter (och då beräknas koefficienten inte) Lärobok Bilder Uppgifter Övrig text Mekanik Värmelära Ellära Ergo Kön och etnicitet Kön och aktivitetsgrad Kön och koppling till fysikämnet Etnicitet och aktivitetsgrad Etnicitet och koppling till fysikämnet 0,10 -0,18 0,19 -0,19 0,19 0,05 0,54 0,19 0,14 0,08 0,00 -0,18 -0,61 0,60 -0,56 -0,12 -0,06 -0,31 0,34 -0,28 0,84 0,20 -0,73 0,63 -0,38 1,00 -1,00 1,00 -1,00 1,00 -0,20 0,01 0,33 -0,11 -0,22 0,53 -0,41 -0,31 -0,28 0,25 -0,80 0,00 0,20 0,00 0,20 -0,20 -0,60 0,37 0,17 0,24 0,37 -0,81 0,06 -0,57 0,53 0,00 0,00 -0,56 0,00 0,00 -0,33 Heureka! Kön och etnicitet Kön och aktivitetsgrad Kön och koppling till fysikämnet Etnicitet och aktivitetsgrad Etnicitet och koppling till fysikämnet 0,00 -0,33 -0,97 0,13 0,03 0,18 -0,16 0,16 Impuls Kön och etnicitet Kön och aktivitetsgrad Kön och koppling till fysikämnet Etnicitet och aktivitetsgrad Etnicitet och koppling till fysikämnet -0,10 -0,20 0,34 0,39 -0,32 0,48 0,08 -0,45 0,27 -0,18 -0,71 0,20 -0,14 -0,58 0,19 -0,20 -0,02 -0,27 0,03 0,35 -0,39 -0,50 0,06 -0,49 -0,41 0,70 -0,99 0,61 -0,79 -0,14 0,06 0,60 0,32 -0,20 -0,72 -0,06 0,00 0,00 -0,14 -0,17 Alphonce Korrelationskoefficient r för… Variabler Kön och etnicitet Kön och aktivitetsgrad Kön och koppling till fysikämnet Etnicitet och aktivitetsgrad Etnicitet och koppling till fysikämnet 0,00 0,54 -0,50 0,00 0,00 0,00 -0,21 -0,34 0,00 0,00 0,00 0,10 0,09 0,00 0,00 0,00 0,00 -0,18 0,00 0,00 * * * * * ** ** ** * * 0,00 0,66 0,56 0,00 0,00 0,00 0,12 -0,26 0,00 0,00 Innehållstyper Ämnesområden Hela boken Modern fysik 0,00 0,56 -0,14 0,12 -0,43 1,00 0,07 0,03 0,01 0,20 -0,20 Frågeställning 6: Parrelationer I Tabell 7.14 sammanställs resultat av granskningen av alla par i de analyserade läroböckerna, i synnerhet frekvenser av alla de par som kan eller eventuellt kan tolkas som hetero- eller homosexuella parrelationer. Av det totala antalet par (65) kan enbart 9 tolkas som heterosexuella parrelationer; 5 par kan eventuellt tolkas som heterosexuella Tabell 7.14. Frekvenser för förekomst av alla par i samtliga läroböcker, och av par som kan och som eventuellt kan tolkas som hetero- eller homosexuella Lärobok Ergo Heureka! Impuls Alphonce Totalt antal par 65 31 61 26 Antal par som kan tolkas som… heterosexuella 9 5 5 2 homosexuella 0 0 0 0 Antal par som eventuellt kan tolkas som… heterosexuella 5 2 2 0 homosexuella 1 (två män) 0 1 (två kvinnor) 0 Antal övriga par 50 24 53 24 parrelationer. Endast ett par (två män) kan eventuellt tolkas som ett samkönat förhållande, men detta exempel kan även tolkas som ett nära förhållande av annan karaktär (två vänner); paret nämns i en uppgift i ett kapitel som tillhör området 40 Etnicitet (1 - svensk, 2 - utländsk) (a) Kön och etnicitet (Ergo) 2,00 1,90 1,80 1,70 1,60 1,50 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 1,00 Bildmaterial Uppgifter Övrig text 1,20 1,40 1,60 1,80 Kön (1 - man, 2 - kvinna) 2,00 Aktivitetsgrad (1 - aktiv, 2 - passiv) (b) Kön och aktivitetsgrad (Ergo) 2,00 1,90 1,80 1,70 1,60 1,50 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 1,00 Bildmaterial Uppgifter Övrig text 1,20 1,40 1,60 1,80 Kön (1 - man, 2 - kvinna) 2,00 Aktivitetsgrad (1 - aktiv, 2 - passiv) (c) Kön och aktivitetsgrad (Ergo) 2,00 1,90 1,80 1,70 1,60 1,50 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 1,00 Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik 1,20 1,40 1,60 1,80 Kön (1 - man, 2 - kvinna) 2,00 Fig. 7.8. Exempel på spridningsdiagram för några variabelpar i läroboken Ergo: (a) kön och etnicitet, (b) och (c) kön och aktivitetsgrad. Olika symboler och färger representerar olika innehållstyper i (a) och (b) och olika ämnesområden i (c). 41 mekanik. Det aktuella paret är två pappor till två flickor, men av texten framgår det inte tydligt ifall de är flickornas gemensamma pappor eller ifall de är pappor till varsin flicka. Den i samhället rådande heteronormen får en att välja den senare tolkningen. Frågeställning 7: Skillnader och likheter mellan de olika innehållstyperna * Omfånget för bildmaterialet och uppgifterna är av samma storleksordning (416 respektive 808 innehållsenheter), men påtagligt mindre för övriga texten (69 enheter; se Tabell 7.1). När vi jämför diagrammen (a), (b) och (c) i Fig. 7.1 kan vi konstatera att andelen innehållsenheter med människor följer samma mönster för bildmaterialet och uppgifterna: högsta andel finner vi inom mekanik och värmelära, och lägsta inom ellära och modern fysik. Däremot skiljer sig mönstret för den övriga texten markant: här är andelen avsnitt med människor ungefär lika hög oavsett ämnesområdet. I uppgifterna och övriga texten förekommer alla typer av människor: autentiska, fiktiva och läsaren själv. Den sistnämnda typen saknas – av självklara skäl – i bildmaterialet, men förekommer i en ganska liknande utsträckning i uppgifterna (av det totala antalet människor i uppgifter är ca 23 % läsaren) och i övriga texten (av det totala antalet människor i övrig text är ca 32 % läsaren; se Tabell 7.2). Av alla framställda människor är andelen autentiska personer lägst för bildmaterialet och uppgifterna (ca 9-10 %) och högst för den övriga texten (hälften av alla representerade människor är autentiska här; se Tabell 7.2). De fiktiva personerna dominerar klart och tydligt i bildmaterialet (över 90 %) och i uppgifter (över två tredjedelar; se Tabell 7.2 och Fig. 7.3). Namngivna forskare från fysikens och vetenskapens historia nämns oftast i den övriga texten och mest sällsynta är de i bildmaterialet (endast 9 forskare och andra kända personer från vetenskapens historia finns i bild; se Tabell 7.6). Hälften av alla kvinnliga forskare (2 utav 4) hittar vi i bild; för män är denna andel 7/49 = 14 % (se Tabell 7.3 och 7.6). När det gäller den övriga texten och uppgifterna är kvinnor tydligt underrepresenterade. Bildmaterialet ger alltså mer plats åt kvinnliga forskare, även om denna plats inte är helt och hållet jämställd. Svenskar förekommer endast i den övriga texten, och på ingen bild eller i någon uppgift. De kända personer som inte är forskare förekommer oftast i den övriga texten (där möter vi hälften av dem), vilket är nästan eller exakt dubbelt så ofta som i bilderna och uppgifterna (se Tabell 7.10). I bilderna hittar vi lika många män som kvinnor samt lika många svenskar som utlänningar (se Tabell 7.8). I uppgifterna och den övriga texten dominerar män (med 1 kvinna i uppgifterna och inga kvinnor i övriga texten) och utlänningar (med 1 svensk i uppgifterna och inga svenskar i övriga texten). *Här följer jag frågeställningarna 1-6 i tur och ordning. 42 Andelen kvinnor bland fiktiva personer (med identifierbart kön) är mellan 30 och 40 % i bildmaterialet och övriga texten och könsfördelningen är mera jämställd i uppgifter (se Tabell 7.11 och Fig. 7.5). Andelen svenskar är hög i alla typer av innehåll: 87-95 % av alla fiktiva personer med identifierbar etnicitet (se Tabell 7.11 och Fig. 7.6). Den enda personen med ”genuin” funktionsnedsättning hittar vi bland uppgifter. Den övriga texten eller bildmaterialet presenterar alltså inga sådana personer. Starka korrelationer finner vi mest för övriga texten och för ett fall bland uppgifterna. Inga korrelationer verkar finnas för bilderna. Inga eller svaga korrelationer hittas mellan kön och etnicitet (Tabell 7.13) i någon av innehållstyperna, vilket innebär att det inte verkar finnas något samband mellan en persons kön och dess etnicitet. Aktivitetsgraden och kön är starkt positivt korrelerade för uppgifter och inte korrelerade eller svagt korrelerade för övriga texten och bildmaterialet (Tabell 7.13). Kvinnor tenderar alltså att vara mer passiva än män i uppgifterna; i det övriga innehållet är de lika aktiva som män. Vi finner en stark negativ korrelation mellan koppling till fysikämnet och kön i den övriga texten och ingen sådan korrelation i det övriga innehållet. Kvinnor tenderar således vara mer kopplade till fysiken, jämfört med män, just inom den övriga texten; i bilderna och uppgifterna är de lika (ej) kopplade till ämnet som män. Svenskar tenderar att vara mer aktiva och mindre kopplade till fysikämnet i den övriga texten och inga sådana korrelationer tycks finnas för det övriga innehållet. Två tredjedelar (6 av 9) av de par människor som med säkerhet kan tolkas som parrelationer finns i uppgifter; en tredjedel finner vi i den övriga texten. Bildmaterialet innehåller inte några sådana parrelationer. De par som eventuellt kan tolkas som parrelationer förekommer bland de olika innehållstyperna med ungefär samma frekvens. Det enda möjligt homosexuella parförhållandet hittar vi delvis i den övriga texten och delvis i en uppgift. Frågeställning 8: Skillnader och likheter mellan ämnesområdena Antalet innehållsenheter är störst för mekanik, oavsett innehållstypen (se Tabell 7.1) och enheterna innanför mekanik utgör ca hälften av alla enheter inom varje innehållstyp. Resten av innehållsenheterna är ganska jämnt fördelad över de övriga områdena (Tabell 7.1). När det gäller bilder och uppgifter är andelen innehållsenheter med människor inom området ellära lägst (ca 4 % respektive ca 18 %). Högst är denna andel för områdena mekanik och värmelära (ca 33 % respektive ca 37-39 %; se Tabell 7.1). Områdena värmelära och ellära saknar några autentiska människor när det gäller bilder och är ganska lika varandra oavsett innehållstypen. Avsaknad upptäcker vi även för fiktiva personer när det gäller den övriga texten för dessa två områden (Tabell 7.2). Inom den övriga texten finner läsaren sig själv i dessa två områden mycket ofta: 50 % av människor i värmelära och 46 % av människor i ellära utgörs av läsaren (Tabell 7.2 och 43 Fig. 7.2). Andelen fiktiva personer i uppgifter och bilder är hög och överskrider 40 % för alla områden; inom övriga texten är den högst inom mekanik (knappt en tredjedel). Mest jämnt fördelat är området mekanik inom den övriga texten, annars ser vi en klar dominans eller avsaknad av någon grupp (fiktiva, autentiska eller läsaren). Mekanik och modern fysik följer ett liknande mönster för andelarna även om det förekommer små skillnader (Tabell 7.2 och Fig. 7.2). De flesta förekomster av forskare ser vi i området modern fysik (ca 40 % av alla förekomster av forskare) och alla andra förekomster av forskare är jämnt fördelade över de andra tre ämnesområdena (ca 17-20 % per område; se Tabell 7.4). Bilder på forskare hittar vi endast i mekanik och modern fysik. De flesta av de forskare som nämns ofta (Tabell 7.5) finner vi också inom dessa två områden. Alla de fyra kvinnliga forskare som finns representerade hittar vi i kapitlen om modern fysik och endast där. Svenskarna hittar vi i området värmelära (A. Celsius) och modern fysik (R. Sievert). De absolut flesta förekomster av andra kända människor (ej forskare) ser vi i mekanik (10 av 12 personer; Tabell 7.10). Alla kvinnor finns i mekanik, likaså alla svenskar. Kvinnor (bland fiktiva personer) är svagt underrepresenterade i områdena mekanik, värmelära och ellära och starkt underrepresenterade i området modern fysik (Fig. 7.5). Svenskar är en mycket tydlig majoritet bland fiktiva personer oavsett område (andelen är ca 80 % och högre; Fig. 7.6). Den enda genuint funktionsnedsatta personen hittas i området mekanik. För området ellära är det meningslöst att diskutera korrelationer då många mätpunkter uteblir här eftersom många av fiktiva personer i detta område har ett kön eller en etnicitet som är omöjliga att avgöra. För området mekanik finner man ingen stark korrelation för något par av variabler (se Tabell 7.13). Inom området värmelära är kön och etnicitet samt aktivitetsgrad och etnicitet starkt positivt korrelerade: kvinnor tenderar här att vara utländska, till skillnad från män, och svenskar tenderar här att vara aktivare än utlänningar. Inom samma område tenderar kvinnor att vara mer kopplade till fysikämnet än män. I området modern fysik finner man att kvinnor är mer passiva än män och att svenskar är mindre kopplade till ämnet än utlänningar. Nästan hälften (majoritet) av alla parrelationer hittar vi i kapitlen om mekanik. De andra parrelationerna är ganska jämnt fördelade över de andra områdena. Det eventuellt samkönade paret finns i mekanikområdet. Frågeställning 9: Vem/vilka syns mest och minst i Ergo? För att besvara denna frågeställning tar jag hjälp dels av frekvenstabellerna 7.3, 7.9 och 7.11 med de tillhörande diagrammen Fig. 7.4, 7.5 och 7.6 dels av en ny tabell med 44 korrelationskoefficienter – Tabell 7.15. I den sista tabellen sammanställer jag korrelationskoefficienter för autenticitet och sociala kategorierna kön och etnicitet samt för autenticitet och egenskaperna aktivitetsgrad och koppling till fysikämnet. Tabell 7.15 hjälper mig belysa sambad mellan personens autenticitet och dess sociala kategorier och egenskaper. Alphonce Impuls Heureka! Ergo Lärobok Tabell 7.15. Korrelationskoefficienter för korrelationer mellan autenticitet (fiktiv eller passiv) och sociala kategorier (kön och etnicitet) och egenskaper (aktivitetsgrad och koppling till fysikämnet) hos alla personer förekommande inom alla läroböcker, alla innehållstyper och alla ämnesområden. Variabler Korrelationskoefficient r för… Innehållstyper Ämnesområden Bilder Uppgifter Övrig text Mekanik Värmelära Ellära Hela Modern fysik boken Autenticitet och kön -0,22 0,75 0,69 0,54 0,90 0,37 -0,05 0,56 Autenticitet och etnicitet 0,15 -0,77 -0,97 -0,93 -0,99 -0,99 -0,75 -0,89 Autenticitet och aktivitetsgrad -0,31 0,23 0,70 0,37 0,60 0,90 0,73 0,45 Autenticitet och koppling till fysikämnet 0,30 0,79 0,56 0,76 0,47 0,37 0,72 0,58 Autenticitet och kön 0,05 0,23 0,69 0,52 0,70 0,21 -0,04 0,39 Autenticitet och etnicitet 0,13 -0,01 -0,43 -0,81 -0,16 -0,94 -0,57 -0,59 Autenticitet och aktivitetsgrad 0,19 0,22 0,06 0,18 0,46 -0,71 0,55 0,29 Autenticitet och koppling till fysikämnet 0,51 -0,21 0,73 0,67 0,96 -0,03 0,19 0,53 Autenticitet och kön 0,07 0,89 0,65 0,72 0,75 0,38 0,74 0,68 Autenticitet och etnicitet 0,12 -0,68 -0,05 -0,77 -0,91 -0,96 -0,80 -0,81 Autenticitet och aktivitetsgrad -0,14 0,17 -0,25 0,50 0,19 0,48 0,73 0,27 Autenticitet och koppling till fysikämnet 0,28 -0,08 0,89 0,82 0,86 0,03 0,42 0,63 Autenticitet och kön 0,39 0,35 0,40 -0,01 0,00 0,00 0,87 0,44 Autenticitet och etnicitet 0,00 -1,00 -0,52 -0,72 -0,50 -0,94 -0,64 -0,74 Autenticitet och aktivitetsgrad 0,16 0,20 -0,13 0,24 0,26 -0,33 0,51 0,24 Autenticitet och koppling till fysikämnet 0,60 0,42 0,83 0,47 1,00 0,47 0,64 0,70 Aktivitetsgraden och koppling till fysikämnet är starkt positivt korrelerade med autenticitet (Tabell 7.15). De fiktiva (autentiska) personerna är mera passiva (aktiva) och mindre (mer) kopplade till fysikämnet. Så gott som en tredjedel av alla fiktiva personer i bildmaterialet och övriga texten är kvinnor; två tredjedelar, en majoritet, är således män. I uppgifter är könsfördelningen precis jämn (Tabell 7.11 och Fig. 7.5). Bland autentiska namngivna personer är en bestämd majoritet män (Tabell 7.3 och Fig. 7.4a) och denna dominans är starkare bland forskare än bland övriga kända personer (andelarna kvinnor förhåller sig som 1:3, med den högre andelen bland övriga kända personer). Kön visar sig vara starkt positivt korrelerat med autenticitet (Tabell 7.15), vilket innebär att kvinnor tenderar att vara mer fiktiva, för män är det tvärtom, d.v.s. att autentiska personer är mest sannolikt män och att det bland fiktiva personer råder en jämnare könsfördelning (se även Tabell 7.11), med 33-49 % kvinnor beroende av innehållstypen. Korrelationstabellen 7.15 och frekvenstabellerna 7.3, 7.9 och 7.11 verkar alltså ge oss en sammanhållen bild. 45 I alla typer av innehåll dominerar svenskar (Tabell 7.11 och Fig. 7.16) när det gäller fiktiva personer. Med de autentiska namngivna personerna är det precis tvärtom och utländska forskare och andra kända människor syns mest (Tabell 7.9 och Fig. 7.4b). Andelen svenskar är 6-7 gånger högre bland andra kända personer än bland forskare (Tabell 7.3 och 7.9). Etnicitet är mycket starkt negativt korrelerat med autenticitet (Tabell 7.15). Detta innebär att de fiktiva personerna oftast är svenska, medan de autentiska brukar vara utländska; frekvenstabellerna och korrelationstabellen tycks således stämma bra överens. Funktionsnedsatta personer är nästintill obefintliga genom hela texten (se Tabell 7.12), och den enda som finns är passiv och saknar någon som helst koppling till fysikämnet. Inga personer av könsöverskridande identitet eller uttryck tycks finnas i Ergo. Endast ett av de få par som kan tolkas som parrelation skulle (eventuellt) kunna tolkas som ett samkönat parförhållande (se Tabell 7.14). 46 7.2. Heureka! Frågeställning 1: Hur ofta förekommer människor i läroboken? I denna lärobok finns totalt 536 bilder och 644 uppgifter; texten är indelad i 109 avsnitt. Nästan 45 % av bilder och uppgifter och drygt en tredjedel av avsnitt ryms innanför området mekanik (se Tabell 7.1). Ca 21 % av bilderna innehåller människor. Högst andel bilder med människor finner vi inom mekanik (ca 31 %) och lägst andel finns inom ellära (ca 6 %). Människor finns i ca 16,5 % av uppgifterna. Högst andel uppgifter med människor finner vi i området mekanik (ca 29 %), lägst – i området ellära (knappt 2 %). Knappt 68 % av textens avsnitt innehåller människor. Högst andel avsnitt med människor hittar vi i värmelära (ca 91 %), lägst – i ellära (ca 44 %). Alla dessa uppgifter finns samlade i Tabell 7.1 och Fig. 7.1. Frågeställning 2: Fiktiva, autentiska, läsaren? Av Tabell 7.2 och Fig. 7.3a framgår att drygt 9 % av de människor som finns i bildmaterialet är autentiska, medan över 90 % är fiktiva. Vidare ser vi att autentiska personer syns på bilder i alla områden: i högst utsträckning inom områdena modern fysik (ca 27 % av alla de personer som syns i bilderna) och ellära (ca 22 %), i lägst utsträckning inom områdena mekanik (ca 4 %) och värmelära (ca 7 %) – se Tabell 7.2 och Fig. 7.9a. Autentiska personer utgör drygt 1,5 % av alla människor när det gäller uppgifter; fiktiva personer utgör knappt 73 % och läsaren tar nästan 26 % av den resterande platsen (Tabell 7.2 och Fig. 7.3b). Flest autentiska personer (2 %) finner man inom mekanik; de andra områdena har inga autentiska personer i uppgifterna. I områdena värmelära och modern fysik är fördelningen mellan fiktiva personer och läsaren i uppgifterna jämn (eller nästan jämn). I området ellära hittar vi endast fiktiva personer i uppgifterna (se Fig. 7.9b och Tabell 7.2). När det gäller den övriga texten är ca 45 % av de framställda personerna autentiska, av resten är drygt en tredjedel fiktiva och knappt två tredjedelar utgörs av själva läsaren (Tabell 7.2 och Fig. 7.3c). Flest exempel på autentiska människor finner vi inom området modern fysik (över 70 %) och minst (exakt en femtedel) inom mekanik (Tabell 7.2 och Fig. 7.9c). Fiktiva personer förekommer i minst utsträckning i områdena värme- och ellära (ca 11 respektive 13 %), och har högst andel i modern fysik (ca 21 %). Mer än 60 % av personerna inom mekanik och ellära är läsaren, medan modern fysik innehåller lägst andel referenser till läsaren, ca 8 % (se Tabell 7.2 och Fig. 7.9c). 47 (a) 0,0 20,0 Relativ frekvens, % 40,0 60,0 80,0 100,0 Ämnesområde Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Autentiska (b) 0,0 20,0 Fiktiva Läsaren Relativ frekvens, % 40,0 60,0 80,0 100,0 Ämnesområde Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Autentiska (c) 0,0 20,0 Fiktiva Läsaren Relativ frekvens, % 40,0 60,0 80,0 Ämnesområde Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Autentiska Fiktiva Läsaren Fig. 7.9. Andel människor i de olika kategorierna: autentiska personer, fiktiva personer och läsaren, efter de olika innehållstyperna: (a) bildmaterialet, (b) uppgifterna och (c) den övriga texten i läroboken Heureka! 48 Frågeställning 3: Forskare från fysikens och vetenskapens historia Det finns totalt 51 vetenskapsmän och andra kända personer ur vetenskapens historia i hela Heureka! (Tabell 7.3). Flest nämns i övriga texten (50) och inom området modern fysik (31) – se Tabell 7.4. De forskare som nämns i Heureka! oftast är: A. Einstein (6 gånger), I. Newton (6), Galileo Galilei (4), Ernest Rutherford (4) och J. C. Maxwell (3), som det framgår av Tabell 7.5. Av dessa är det bara A. Einstein och I. Newton som finns även i bildmaterialet; där möter vi emellertid fler forskare: M. Skłodowska-Curie, L. Meitner, B. Franklin, Demokritos, E. du Chatelet, L. Vestergaard Hau, S. Arrhenius, T. Berners-Lee och V. Hess (Tabell 7.6). Bland de 11 forskare som finns i bildmaterialet är 4 kvinnor (Tabell 7.6), en ganska hög andel; alla kvinnliga forskare finns på bild. När det gäller det totala antalet forskare oavsett innehållstypen dominerar män mycket tydligt, med det totala antalet kvinnor lika med fyra; män utgör ca 92 % (Tabell 7.3 och Fig. 7.4a). Bland de forskare som nämns i Heureka! minst tre gånger finns inga kvinnor (Tabell 7.5). I bildmaterialet hittar vi en svensk (S. Arrhenius) – se Tabell 7.6. Bland de forskare som nämns minst tre gånger hittar vi däremot inga svenskar (Tabell 7.5). Totalt möter vi sex svenska forskare: S. Arrhenius, A. Celsius, N. Celsius, O. Klein, R. Sievert och C. Anderson (en amerikansk fysiker av svenskt påbrå), vilket ger en andel på knappt 12 % (Tabell 7.3 och Fig. 7.4b). Några funktionsnedsatta eller könsöverskridande (till identitet eller uttryck) forskare förekommer inte någonstans i textens tre innehållskategorier. Frågeställning 4: Andra kända personer Det nämns totalt endast 6 andra personer som blivit berömda för sitt livsverk och som namnges i texten. De flesta (5 personer) av dessa nämns i övriga texten och en person finns i bild (Tabell 7.9 och 7.10). De absolut flesta (4 personer) nämns inom mekanik och ingen i värmelära eller modern fysik (Tabell 7.10). Ingen nämns fler än en gång (Tabell 7.8). En klar majoritet utgörs av män (ca 83 %; Tabell 7.9). Svenskar utgör ca 33 % (2 personer); se Tabell 7.9. Kvinnor utgör en mera frekvent grupp här än bland forskare; detsamma gäller även svenskar (tydligt syns det i Fig. 7.4a respektive i Fig. 7.4b). De flesta bland andra kända människor är ingenjörer och uppfinnare (4 av 6); den enda idrottaren är kvinnlig och svensk. Den andra svenska personen är ingenjör. Inga funktionsnedsatta eller transexuella personer tycks förekomma i denna grupp. 49 Frågeställning 5: De fiktiva personerna. Sociala kategorier Kön I alla innehållstyperna är könsfördelningen nästan jämn för fiktiva personer: män dominerar svagt (ca 60 %) i bildmaterialet och uppgifterna, medan kvinnor dominerar i den övriga texten (ca 65 %); se Tabell 7.11 och Fig. 7.5. I bildmaterialet är andelen kvinnor högst i området värmelära (70 %) och lägst i området modern fysik (25 %); se Tabell 7.11 och Fig. 7.5a. I uppgifterna har vi högst andel kvinnor i området värmelära återigen (60 %) och lägst i ellära (en tredjedel); se Tabell 7.11 och Fig. 7.5b. I den övriga texten inom ellära finns det bara kvinnor och kvinnor utgör en stark majoritet i den övriga texten inom mekanik (ca 88 %), lägst andel har vi i modern fysik (inga kvinnor alls); se Tabell 7.11 och Fig. 7.5c. I hela boken tycks inte finnas någon person med könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnicitet I bildmaterialet är de flesta fiktiva personer svenskar: från 87,5 % för ellära till ca 97 % – av alla fiktiva personer med identifierbar etnicitet – för mekanik (Tabell 7.11 och Fig. 7.6a). Samma gäller för uppgifter, med den relativa frekvensen för svenskar mellan 80 % (värmelära) till 100 % (ellära); se Tabell 7.11 och Fig. 7.6b. När det gäller övriga texten nämns påhittade personer endast i mekanik- och ellärekapitlen (100 % svenskar); se Tabell 7.11 och Fig. 7.6c. I de kapitel som behandlar modern fysik finns inga fiktiva personer med identifierbar etnicitet (se Tabell 7.11 och Fig. 7.6). Funktionsförmåga Som det framgår av Tabell 7.11 och Fig. 7.7 är andelen funktionsnedsatta personer ganska låg bland fiktiva personer och det är endast i området modern fysik som vi ser en ganska påtaglig andel funktionsnedsatta: 25 % i bildmaterialet, ca 33 % i uppgifterna och ca 31 % i övriga texten (Tabell 7.11 och Fig. 7.7). Av tabell 7.12 framgår det klart att de flesta av de 17 personer (eller grupper av personer) som kan ses som ”funktionsnedsatta” egentligen är sjuka eller döda (12 personer) eller så är de överlevare från en katastrof. Det är alltså endast 3 personer som kan ses som uttalat och ”genuint” funktionsnedsatta. Dessa personer är unga män som är aktiva (trots att de sitter i varsin rullstol spelar de basket) och inte kopplade till fysikämnet; de finns på en bild inom området mekanik. Frågeställning 5: De fiktiva personerna. Korrelationer Alla korrelationsvärden hämtas i Tabell 7.13. Det finns en stark positiv korrelation mellan kön och etnicitet för uppgifterna (Tabell 7.13). Detta kan tolkas såhär: kvinnor i uppgifterna tenderar att vara utländska och män tenderar att vara svenska. Det finns även en stark negativ korrelation mellan kön och 50 etnicitet för övriga texten: här tenderar kvinnor (män) att vara svenska (utländska). Annars tycks kön och etnicitet inte vara korrelerade för fiktiva personer. Kön och aktivitetsgraden är starkt positivt korrelerade inom modern fysik: kvinnor tenderar att vara mer passiva, och män – mer aktiva här. Kön och aktivitetsgraden är även starkt negativt korrelerade inom mekanik och värmelära: här tenderar kvinnor (män) vara mer aktiva (passiva). Annars tycks dessa två variabler inte vara korrelerade. Kön och koppling till fysikämnet är starkt negativt korrelerade för området ellära: män tenderar att inte vara kopplade till ämnet, medan kvinnor gör det. Annars tycks dessa två variabler inte vara korrelerade. Etnicitet och aktivitetsgrad är starkt negativt korrelerade för området värmelära: utlänningar tenderar att vara mer aktiva, medan svenskar tenderar att vara mer passiva. Etnicitet är starkt negativt korrelerad med koppling till fysikämnet för området modern fysik: utlänningar är här mer kopplade till ämnet och svenskar är mindre kopplade. Frågeställning 6: Parrelationer Vi utgår från Tabell 7.14 som sammanställer frekvenser för alla tänkbara parrelationer i läroböckerna. Av det totala antalet par (31) kan enbart 5 tolkas som heterosexuella parrelationer med säkerhet, därutöver kan 2 par eventuellt tolkas som heterosexuella parrelationer. Inga parrelationer tycks råda mellan personer av samma kön. Frågeställning 7: Skillnader och likheter mellan de olika innehållstyperna Omfånget för bildmaterialet och uppgifterna är av samma storleksordning (536 respektive 644 innehållsenheter), men påtagligt mindre för övriga texten (109 enheter; se Tabell 7.1). När vi jämför diagrammen (a), (b) och (c) i Fig. 7.1 ser vi att det gemensamma för alla innehållstyperna är att andelen innehållsenheter med människor är lägst i området ellära. Vidare liknar bildmaterialet och uppgifterna varandra när det gäller området med högsta andel enheter med människor: i båda fallen är det området mekanik och i båda fallen skiljer sig denna andel markant från andelarna för de andra områdena. Andelsfördelningen är någorlunda jämnare för övriga texten och mer ojämn för uppgifterna och bilderna. I uppgifterna och övriga texten förekommer alla typer av människor: autentiska, fiktiva och läsaren själv. Den sistnämnda typen saknas – av självklara skäl – i bildmaterialet, men förekommer i en ganska liknande utsträckning i uppgifterna (av det totala antalet människor i uppgifter är ca 26 % läsaren) och i övriga texten (av det totala antalet människor i övrig text är ca 38 % läsaren; se Tabell 7.2). Av alla framställda människor 51 är andelen autentiska personer absolut lägst för uppgifterna (knappt 2 %), ganska låg för bilderna (drygt 9 %) och hög för övriga texten (knappt 45 % av alla representerade människor är autentiska; se Tabell 7.2). De fiktiva personerna dominerar klart och tydligt i bildmaterialet (över 90 %) och i uppgifter (knappt 73 %; se Tabell 7.2 och Fig. 7.3). Forskare från fysikens och vetenskapens historia nämns oftast i den övriga texten, förekommer sällan i bildmaterialet (endast 11 forskare och andra kända personer från vetenskapens historia finns i bild; se Tabell 7.6), men mest sällsynta är de i uppgifterna (endast 2 forskare hittar vi där; se Tabell 7.4). Alla kvinnliga forskare (4 personer) hittar vi i bild; för män är denna andel 7/47 = 15 % (se Tabell 7.3 och 7.6). När det gäller den övriga texten och uppgifterna är kvinnor tydligt underrepresenterade (4 kvinnor i övriga texten och ingen kvinna i uppgifterna). Bildmaterialet ger alltså mer plats åt kvinnliga forskare, även om denna plats inte är helt och hållet jämställd. En svensk forskare förekommer i bild och ingen i uppgifterna; alla (6 personer) finns i den övriga texten. De kända personer som inte är forskare förekommer oftast i den övriga texten (där möter vi ca 83 % av dem), en av dem (ca 17 %) finns i bild (se Tabell 7.10); ingen finns i uppgifterna. I bilderna hittar vi den enda kvinnliga personen och samtidigt en av de två svenskar som finns i denna kategori (se Tabell 7.8). Den övriga texten domineras av män och utlänningar (100 % respektive 80 %; se Tabell 7.8 och 7.9). Könsfördelningen bland fiktiva personer i alla innehållstyperna är ganska jämn: kvinnor utgör ca 41-42 % av alla personer med identifierbart kön i bildmaterialet och uppgifterna; kvinnor t.o.m. dominerar i den övriga texten, med en andel på knappt 65 % (se Tabell 7.11 och Fig. 7.5). Andelen svenskar är hög i alla typer av innehåll och uppnår ett värde på 90-96 % av alla fiktiva personer med identifierbar etnicitet (se Tabell 7.11 och Fig. 7.6). De tre personer som är ”genuint” funktionsnedsatta (se Tabell 7.12) hittar vi endast i bildmaterialet. Den övriga texten eller uppgifterna presenterar alltså inga sådana personer. Starka korrelationer finner vi endast mellan kön och etnicitet i uppgifterna (positiv korrelation) och i den övriga texten (negativ korrelation); se Tabell 7.13. Inga eller svaga korrelationer verkar finnas för bilderna och för de andra variabelparen i uppgifterna och den övriga texten (Tabell 7.13). Innebörden av de existerande korrelationerna mellan kön och etnicitet är att kvinnor tenderar vara utländska i uppgifterna och svenska i övriga texten; för män är det tvärtom. Alla de par människor som med säkerhet kan tolkas som parrelationer finner vi bland de olika innehållstyperna med ungefär samma frekvens. De par som eventuellt kan tolkas som parrelationer förekommer endast i bildmaterialet. Heureka! saknar några par som med säkerhet eller eventuellt skulle kunna tolkas som samkönade parförhållanden. 52 Frågeställning 8: Skillnader och likheter mellan ämnesområdena Antalet innehållsenheter är störst för mekanik, oavsett innehållstypen (se Tabell 7.1) och enheterna innanför mekanik utgör väl över 40 % av alla enheter inom bildmaterialet och uppgifterna, och nästan 40 % av alla avsnitt inom den övriga texten. Ellära och modern fysik innehåller ungefär lika många enheter vad gäller bilderna och den övriga texten; värmelära och modern fysik innehåller ungefär lika många enheter vad gäller uppgifterna (Tabell 7.1). Lägst andel innehållsenheter med människor hittar vi i området ellära, oavsett innehållstypen (ca 6 % för bilder, ca 16 % för uppgifter och ca 44 % för övrig text). Högst andel hittar vi i området mekanik för bilder (ca 31 %) och för uppgifter (ca 29 %); och i området värmelära för den övriga texten (ca 91 %) – se Tabell 7.1 och Fig. 7.1. Fiktiva personer dominerar i alla områden för bilderna och uppgifterna (mellan 60 och 100 % av alla personer), autentiska personer dominerar i områdena värmelära och modern fysik för övriga texten (50 % respektive 71 %) och läsaren dominerar i områdena mekanik och ellära för övriga texten (över 60 % i båda områdena). Områdena värmelära, ellära och modern fysik saknar några autentiska människor vad gäller uppgifter; i området mekanik är andelen autentiska människor mycket låg (2 %) – se Tabell 7.2 och Fig. 7.9. Högst andel utgör autentiska personer i området modern fysik: 27 % i bilderna och 81 % i övriga texten (Tabell 7.2 och Fig. 7.9). Läsaren tar ingen plats i uppgifter innanför området ellära (Tabell 7.2 och Fig. 7.9). Autenticitet är ganska skevt fördelad över ämnesområdena inom varje typ av innehåll och vi ser alltid en klar dominans av någon autenticitetsgrupp (se Fig. 7.9). De flesta förekomster av forskare ser vi i området modern fysik (över hälften av alla förekomster av forskare) och den minsta andelen forskare har området ellära (ca 7 % av forskarna finns här) – se Tabell 7.4. Bilder på forskare hittar vi mest i modern fysik (6 personer) och i mekanik (3). De forskare som nämns ofta (Tabell 7.5) finner vi endast inom dessa två områden. Tre av de fyra kvinnliga forskare som finns representerade hittar vi i kapitlen om modern fysik och endast där; den fjärde finns i mekanik. Svenska forskare hittar vi mest i området värmelära (A. Celsius, N. Celsius och S. Arrhenius), men även inom modern fysik (R. Sievert och C. Anderson) och mekanik (O. Klein). De flesta förekomster av andra kända människor (ej forskare) ser vi i mekanik (4 av 6 förekomster och personer); resten (2) finns i ellära och båda är ingenjörer (Tabell 7.10). Den enda kvinnan finns i mekanik. Båda svenskarna finns också i mekanik. Kvinnor (bland fiktiva personer) är svagt underrepresenterade i områdena mekanik och ellära vad gäller bilderna och uppgifterna, och starkt underrepresenterade i området 53 modern fysik vad gäller bilderna och den övriga texten* (Fig. 7.5). Kvinnor är överrepresenterade i området värmelära vad gäller alla innehållstyperna och inom områdena mekanik och ellära vad gäller den övriga texten (Fig. 7.5 och Tabell 7.11). Svenskar är en mycket tydlig majoritet bland alla fiktiva personer oavsett område, så länge det är möjligt att avgöra personens etnicitet (andelen är ca 80 % och högre; Fig. 7.6). De enda tre genuint funktionsnedsatta personerna hittas i området mekanik. I området mekanik tenderar kvinnor att vara aktiva (och män att vara passiva); det finns inga andra korrelationer inom mekanik (Tabell 7.13). I värmelära tenderar kvinnor också att vara aktiva (och män att vara passiva); i samma område tenderar svenskar att vara mer passiva (och utlänningar att vara mer aktiva); inga andra korrelationer syns i värmelära. Kvinnor har tendens att vara mer kopplade till ämnet (och män – mindre) inom ellära. Inom området modern fysik finner man att kvinnor och svenskar blir mer passiva (till skillnad från män respektive utlänningar). Nästan alla av de parrelationer som vi hittar finns inom området mekanik; med ett undantag som finns i modern fysik (makarna Curie). Frågeställning 9: Vem/vilka syns mest och minst i Heureka!? Aktivitetsgraden är svagt korrelerad med autenticitet (Tabell 7.15), vilket innebär att fiktiva och autentiska personer är ganska lika i fråga om sin aktivitet eller passivitet. Koppling till fysikämnet är däremot starkt positivt korrelerad med autenticitet (Tabell 7.15): de autentiska personer som finns i läroboken kan kopplas till fysiken, medan de fiktiva är mindre kopplade eller inte kopplade alls. Kvinnor är svagt underrepresenterade (frekvens på ca 40 %) bland fiktiva personer i bildmaterialet och uppgifterna, och svagt överrepresenterade (ca 65 %) i övriga texten (Tabell 7.11 och Fig. 7.5). Bland autentiska namngivna personer utgörs en bestämd majoritet av män (Tabell 7.3 och Fig. 7.4a) och denna dominans är starkare bland forskare än bland övriga kända personer (andelarna kvinnor förhåller sig som 1:2, där kvinnliga forskare är relativt färre). Kön visar sig vara (måttligt) positivt korrelerat med autenticitet (Tabell 7.15), vilket innebär att kvinnor hittas (lite) lättare bland de fiktiva personerna än bland de autentiska. Korrelationstabellen 7.15 och frekvenstabellerna 7.3, 7.9 och 7.11 verkar alltså ge oss en sammanhållen bild: att könsfördelningen blir jämnare vid övergången från autentiska till fiktiva personer. I alla typer av innehåll dominerar svenskar (se Tabell 7.11 och Fig. 7.6) vad gäller fiktiva personer. Med de autentiska namngivna personerna är det precis tvärtom och här är det utländska forskare och andra kända människor som syns mest, även om den utländska Vad gäller uppgifterna inom modern fysik är det omöjligt att avgöra kön för de fiktiva personerna där. * 54 dominansen i den senare gruppen är svagare då svenskar utgör så mycket som en tredjedel av andra kända personer (ej forskare) – se Tabell 7.9 och Fig. 7.4b. Andelen svenskar bland andra kända människor är tre gånger så stor som andelen svenskar bland forskare (Tabell 7.3 och 7.9). Etnicitet är starkt negativt korrelerad med autenticitet (Tabell 7.15). Detta innebär att de fiktiva personerna oftast är svenska (och att svenskar oftast är fiktiva), medan de autentiska brukar vara utländska (och de utländska – autentiska). Frekvenstabellerna 7.3, 7.9 och 7.11 tycks således stämma bra överens med korrelationstabellen 7.15 även när det gäller etnicitet. Funktionsnedsatta personer är nästintill obefintliga i hela läroboken (Tabell 7.12 och Fig. 7.7). De tre funktionsnedsatta personer som finns är aktiva (idrottare) men saknar koppling till fysikämnet (Tabell 7.12). Inga personer av könsöverskridande identitet eller uttryck tycks finnas i Heureka! Inget av de få par som kan tolkas som parrelation tycks kunna tolkas som ett samkönat parförhållande (se Tabell 7.14). 55 7.3. Impuls Frågeställning 1: Hur ofta förekommer människor i läroboken? I denna lärobok finns totalt 585 bilder och 1148 uppgifter; texten är indelad i 162 avsnitt. Ungefär 40-45 % av alla bilder och uppgifter och knappt 30 % av alla avsnitt ryms innanför området mekanik (se Tabell 7.1). Ca 21 % av bilderna innehåller människor. Högst andel bilder med människor finner vi inom mekanik (31 %) och lägst andel finns inom ellära (knappt 9 %). Människor finns i ca 24 % av uppgifterna. Högst andel uppgifter med människor finner vi i området mekanik (ca 32 %), lägst – i området ellära (ca 11 %). Människor förekommer i knappt hälften av textens avsnitt. Högst andel avsnitt med människor finns i området mekanik (drygt 55 %) och lägst – i området ellära (drygt 27 %). Alla dessa uppgifter finns samlade i Tabell 7.1 och Fig. 7.1. Frågeställning 2: Fiktiva, autentiska, läsaren? Av Tabell 7.2 och Fig. 7.3a framgår att 7 % av de människor som finns i bildmaterialet är autentiska, medan 93 % är fiktiva. Vidare ser vi att autentiska personer syns på bilder i alla områden: i högst utsträckning inom områdena modern fysik (15 % av alla de personer som syns i bilderna) och ellära (8 %), i lägst utsträckning inom områdena mekanik (ca 6 %) och värmelära (ca 5 %) – se Tabell 7.2 och Fig. 7.10a. Autentiska personer utgör knappt 8 % av alla människor när det gäller uppgifter; fiktiva personer utgör knappt 87 % och läsaren tar drygt 5 % av den resterande platsen (Tabell 7.2 och Fig. 7.3b). Flest autentiska personer (knappt 12 %) finner man inom modern fysik; autentiska personer fördelas ganska jämnt över uppgifterna i de andra områdena (6-8 %). Den plats som läsaren tar är ganska begränsad: 6-7 % i områdena mekanik och värmelära och ingen i ellära och modern fysik. Andelen fiktiva personer är högst i området ellära (över 94 %) och lägst i mekanik (ca 85 %) – se Fig. 7.10b och Tabell 7.2. När det gäller den övriga texten är nästan två tredjedelar av de framställda personerna autentiska, av resten är ungefär hälften fiktiva och ungefär hälften utgörs av själva läsaren (Tabell 7.2 och Fig. 7.3c). Flest exempel på autentiska människor finner vi inom områdena modern fysik (över 80 %) och ellära (nästan 77 %); minst (drygt 40 %) inom mekanik (Tabell 7.2 och Fig. 7.10c). Fiktiva personer förekommer i minst utsträckning i området värmelära (ca 5 %), och har högst andel i mekanik (över 25 %). Ca 34 % av personerna inom mekanik och värmelära är läsaren (högst andel), medan modern fysik innehåller lägst andel referenser till läsaren, endast 1 % (se Tabell 7.2 och Fig. 7.10c). 56 (a) 0,0 20,0 Relativ frekvens, % 40,0 60,0 80,0 100,0 Ämnesområde Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Autentiska (b) 0,0 20,0 Fiktiva Läsaren Relativ frekvens, % 40,0 60,0 80,0 100,0 Ämnesområde Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Autentiska (c) 0,0 20,0 Fiktiva Läsaren Relativ frekvens, % 40,0 60,0 80,0 100,0 Ämnesområde Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Autentiska Fiktiva Läsaren Fig. 7.10. Andel människor i de olika kategorierna: autentiska personer, fiktiva personer och läsaren, efter de olika innehållstyperna: (a) bildmaterialet, (b) uppgifterna och (c) den övriga texten i läroboken Impuls. 57 Frågeställning 3: Forskare från fysikens och vetenskapens historia Det finns totalt 81 vetenskapsmän och andra kända personer ur vetenskapens historia i hela Impuls (Tabell 7.3). Flest nämns i övriga texten (76) och inom området modern fysik (56) – se Tabell 7.4. De forskare som nämns i Impuls oftast är: Galileo Galilei (5 gånger), I. Newton (4), A. Einstein, E. Rutherford, E. Fermi, A. Volta, J. J. Thomson, W. Pauli och H. Becquerel (alla 3 gånger), som det framgår av Tabell 7.5. Av dessa är det bara I. Newton, E. Fermi och A. Volta som finns även i bildmaterialet; där möter vi också fysikern O. von Guericke (Tabell 7.6). Bland de 4 forskare som finns i bildmaterialet är ingen kvinna (Tabell 7.6); ingen kvinnlig forskare finns alltså på bild. När det gäller det totala antalet forskare oavsett innehållstypen dominerar män mycket tydligt, med det totala antalet kvinnor lika med tre; män utgör ca 96 % (Tabell 7.3 och Fig. 7.4a). Bland de forskare som nämns i Impuls minst tre gånger finns inte heller några kvinnor (Tabell 7.5). I bildmaterialet hittar vi ingen svensk (se Tabell 7.6). Bland de forskare som nämns minst tre gånger hittar vi inte heller några svenskar (Tabell 7.5). Totalt möter vi tre svenska forskare: A. Celsius, R. Sievert och C. Anderson (en amerikansk fysiker av svenskt påbrå), vilket ger en andel på knappt 4 % (Tabell 7.3 och Fig. 7.4b). Några funktionsnedsatta eller könsöverskridande (till identitet eller uttryck) forskare förekommer inte någonstans i textens tre innehållskategorier. Frågeställning 4: Andra kända personer Det nämns totalt 27 andra personer som blivit berömda för sitt livsverk och som namnges i texten. De flesta (17 personer) av dessa nämns i uppgifterna och 8 personer finns i bild (Tabell 7.9 och 7.10). De flesta nämns inom mekanik (13 personer) och modern fysik (8); se Tabell 7.10. Fem personer nämns fler än en gång: U. Bolt (idrottare, 3 gånger), Napoleon Bonaparte (3), J. Kittinger (pilot, 2), I. Stenmark (idrottare, 2) och H. Nitsch (idrottare, 2), som framgår av Tabell 7.7. I bild ser vi förutom dessa även: Gustav II Adolf (staty), M. Kelly (astronaut) och S. Kelly (astronaut). En klar majoritet utgörs av män (ca 93 %; Tabell 7.9). Svenskar utgör ca 37 % (10 personer); se Tabell 7.9. Kvinnor utgör en mera frekvent grupp här än bland forskare; detsamma gäller även svenskar, även mer påtagligt (tydligt syns det i Fig. 7.4a respektive i Fig. 7.4b). 58 De flesta bland andra kända människor idrottare (9 av 27) och kungar eller andra sorters härskare (6 av 27). Bland de 10 svenskarna är 7 idrottare. Bland de enda 2 kvinnor som finns här är den ena författare och den andra idrottare; en av kvinnorna är svensk. Inga funktionsnedsatta eller transexuella personer tycks förekomma i denna grupp. Frågeställning 5: De fiktiva personerna. Sociala kategorier Kön I alla innehållstyperna är könsfördelningen nästan jämn för fiktiva personer: män dominerar (ca 64 %) i bildmaterialet, medan fördelningen i uppgifterna och den övriga texten är helt jämn (50-53 % kvinnor); se Tabell 7.11 och Fig. 7.5. I bildmaterialet är andelen kvinnor högst i området mekanik (41 %) och lägst i området ellära (10,5 %); se Tabell 7.11 och Fig. 7.5a. I uppgifterna har vi högst andel kvinnor i området värmelära (ca 60 %) och lägst i mekanik (ca 49 %) – läget är alltså mycket jämställt här och i vissa områden (värmelära) dominerar kvinnor (Tabell 7.11 och Fig. 7.5b). I den övriga texten inom modern fysik utgör kvinnor en stark majoritet (75 %), det finns inga kvinnor i värmelära, och annars är det en ganska jämn könsfördelning (se Tabell 7.11 och Fig. 7.5c). I hela boken tycks inte finnas någon person med könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnicitet I bildmaterialet är de flesta fiktiva personer svenskar: från ca 86 % för modern fysik till 100 % för ellära (Tabell 7.11 och Fig. 7.6a). I uppgifterna är andelen svenskar ganska låg i modern fysik (ca 54 %), annars är den ganska hög – mellan ca 77 % i värmelära och ca 85 % i mekanik (Tabell 7.11 och Fig. 7.6b). När det gäller övriga texten är andelen svenskar allt mellan 50 % (ellära) och 100 % (modern fysik); se Tabell 7.11 och Fig. 7.6c. Funktionsförmåga Som det framgår av Tabell 7.11 och Fig. 7.7 är andelen funktionsnedsatta personer ganska låg bland fiktiva personer och det är endast i området modern fysik som vi ser en ganska påtaglig andel funktionsnedsatta: ca 35 % i bildmaterialet, ca 11 % i uppgifterna och ca 22 % i övriga texten (Tabell 7.11 och Fig. 7.7). Av tabell 7.12 framgår det klart att de flesta av de 19 personer (eller grupper av personer) som kan ses som ”funktionsnedsatta” egentligen är sjuka eller döda (17 personer) eller så är de överlevare från en katastrof (2 grupper). Det finns således ingen ”genuint” funktionsnedsatt person i hela Impuls. 59 Frågeställning 5: De fiktiva personerna. Korrelationer Alla korrelationsvärden hämtas i Tabell 7.13. Det finns en stark negativ korrelation mellan kön och etnicitet för övriga texten. Detta kan tolkas såhär: kvinnor i den övriga texten tenderar att vara svenska och män tenderar att vara utländska. Det finns även en stark positiv korrelation mellan kön och etnicitet för området ellära: här är det tvärtom och kvinnor (män) tenderar att vara utländska (svenska) Annars tycks kön och etnicitet inte vara starkt korrelerade för fiktiva personer. Kön och aktivitetsgraden är starkt negativt korrelerade inom värme- och ellära: kvinnor tenderar att vara mer aktiva, och män – mer passiva här. Kön och aktivitetsgraden är även starkt positivt korrelerade inom modern fysik: här tenderar kvinnor (män) vara mer passiva (aktiva). Annars tycks dessa två variabler inte vara korrelerade. Kön och koppling till fysikämnet är starkt positivt korrelerade för området ellära: män tenderar att vara kopplade till ämnet, medan kvinnor gör det inte. Annars tycks dessa två variabler inte vara korrelerade. Etnicitet och aktivitetsgrad är starkt negativt korrelerade för den övriga texten: utlänningar tenderar att vara mer aktiva, medan svenskar tenderar att vara mer passiva. Samma korrelation har vi även för området ellära. Etnicitet tycks inte vara korrelerad med koppling till fysikämnet, d.v.s. denna koppling beror inte av etniciteten. Frågeställning 6: Parrelationer Vi utgår från Tabell 7.14 som sammanställer frekvenser för alla tänkbara parrelationer i läroböckerna. Av det totala antalet par (61) kan enbart 5 tolkas som heterosexuella parrelationer med säkerhet, därutöver kan 2 par eventuellt tolkas som heterosexuella parrelationer. Endast ett par kan tolkas som en homosexuell parrelation (mellan två kvinnor): i en av uppgifterna inom området värmelära framställs ett par figurer från en televisionsserie, Xena och Gabrielle, vilka av vissa forskare tolkas som ett par lesbiska (se t.ex. Helford, 2000). Frågeställning 7: Skillnader och likheter mellan de olika innehållstyperna Omfånget för bildmaterialet och uppgifterna är av samma storleksordning (585 respektive 1148 innehållsenheter), men påtagligt mindre för övriga texten (162 enheter; se Tabell 7.1). Fördelning av andelen innehållsenheter med människor över de olika 60 ämnesområdena följer ett ganska likadant och jämnt mönster för uppgifterna och bilderna; för övriga texten är skillnaderna områdena emellan något mindre. Området med minst andel enheter med människor är ellära, men denna andel är av samma storleksordning som andelar för de övriga områdena. Vidare liknar bildmaterialet och uppgifterna varandra när det gäller området med högsta andel enheter med människor: i båda fallen är det området mekanik och i båda fallen skiljer sig denna andel markant från andelarna för de andra områdena. I uppgifterna och övriga texten förekommer alla typer av människor: autentiska, fiktiva och läsaren själv. Den sistnämnda typen saknas – av självklara skäl – i bildmaterialet, och dess förekomst är ganska begränsad både i uppgifterna (av det totala antalet människor i uppgifter är ca 5 % läsaren) och i övriga texten (av det totala antalet människor i övrig text är ca 17 % läsaren; se Tabell 7.2). Av alla framställda människor är andelen autentiska personer lägst för bildmaterialet och uppgifterna (ca 7-8 %) och högst för den övriga texten (nästan två tredjedelar, 66 %, av alla representerade människor är autentiska här; se Tabell 7.2). De fiktiva personerna dominerar klart och tydligt i bildmaterialet (93 %) och i uppgifter (nästan 87 %; se Tabell 7.2 och Fig. 7.3). Forskare från fysikens och vetenskapens historia nämns oftast i den övriga texten och mest sällsynta är de i bildmaterialet (endast 4 forskare och andra kända personer från vetenskapens historia finns i bild; se Tabell 7.6). Inga kvinnliga forskare hittar vi i bild (se Tabell 7.6). När det gäller den övriga texten och uppgifterna är kvinnor tydligt underrepresenterade. Svenskar förekommer endast i den övriga texten, och på ingen bild eller i någon uppgift. De kända personer som inte är forskare förekommer oftast i uppgifterna (där möter vi gott över hälften av dem), i bilderna och den övriga texten hittar vi ungefär hälften så få av dessa (se Tabell 7.10). I bilderna hittar vi inga kvinnor (se Tabell 7.8). Endast en kvinna finns i uppgifterna – kvinnan är utländsk – och ingen i den övriga texten. Två av de 10 svenskarna hittas i bilderna, 8 – i uppgifterna (där utgör de nästan en hälft) och ingen i den övriga texten. Könsfördelningen bland fiktiva personer är mycket jämn i uppgifterna och i den övriga texten: kvinnor utgör ca 50-53 % av alla personer med identifierbart kön där; i bildmaterialet dominerar män och kvinnor utgör ca 36 % (se Tabell 7.11 och Fig. 7.5). Andelen svenskar är mycket hög i bildmaterialet (drygt 97 %) och lägre, men fortfarande ganska hög, i uppgifterna och den övriga texten (ca 78-79 % av alla fiktiva personer med identifierbar etnicitet; se Tabell 7.11 och Fig. 7.6). I hela Impuls hittar vi inte några personer med ”genuin” funktionsnedsättning. Starka korrelationer finner vi endast mellan kön och etnicitet och mellan etnicitet och aktivitetsgrad i den övriga texten (negativa korrelationer i båda fallen); se Tabell 7.13. Den första korrelationen innebär att kvinnor i den övriga texten har tendens att vara 61 svenska och män – utländska. Den andra korrelationen innebär att svenskar i den övriga texten har tendens att vara passiva, medan utlänningar tenderar att vara aktiva. Inga eller svaga korrelationer verkar finnas för bilderna eller uppgifterna och för de andra variabelparen i den övriga texten (Tabell 7.13). De par människor som med säkerhet kan tolkas som parrelationer förekommer bland uppgifterna och den övriga texten med ungefär samma frekvens, men de saknas i bildmaterialet. De par som eventuellt kan tolkas som parrelationer förekommer med samma frekvens bland uppgifterna och bildmaterialet; de nämns inte i den övriga texten. Det enda möjligt homosexuella parförhållandet hittar vi delvis i en uppgift. Frågeställning 8: Skillnader och likheter mellan ämnesområdena Antalet innehållsenheter är störst i mekanik vad gäller bilder och uppgifter (Tabell 7.1) och enheterna innanför mekanik utgör väl över 40 % av alla enheter inom bildmaterialet och uppgifterna. Vad gäller övrig text är antalet innehållsenheter (avsnitt) nästan lika stort för mekanik och modern fysik och utgör knappt 30 % i båda fallen. Annars är innehållsenheterna ganska jämnt fördelade över ämnesområdena, med den lägsta andelen i modern fysik för bildmaterialet (ca 16 %) och i ellära för uppgifterna (ca 13 %) och den övriga texten (ca 13,5 %) – se Tabell 7.1. Lägst andel innehållsenheter med människor hittar vi i området ellära, oavsett innehållstypen (ca 9 % för bilder, ca 11 % för uppgifter och ca 27 % för övrig text). Högst andel hittar vi i området mekanik för bilder (31 %) och för uppgifter (ca 32 %); och i områdena mekanik och modern fysik för den övriga texten (ca 55 % i båda fallen) – se Tabell 7.1 och Fig. 7.1. Fiktiva personer dominerar starkt i alla områden för bilderna och uppgifterna (mellan 85 och 95 % av alla personer), autentiska personer dominerar i alla områden för den övriga texten (mellan 41 och 81 %) – se Tabell 7.2 och Fig. 7.10. Läsaren tar ingen plats i uppgifterna innanför områdena ellära och modern fysik; läsaren tar lite plats innanför områdena mekanik och värmelära för uppgifterna (6-7 %) och innanför områdena ellära (ca 8 %) och modern fysik (1 %) för den övriga texten (Tabell 7.2 och Fig. 7.10). Autenticitet är ganska skevt fördelad över ämnesområdena inom varje typ av innehåll och vi ser alltid en klar dominans av någon autenticitetsgrupp (se Fig. 7.10). De flesta förekomster av forskare ser vi i området modern fysik (över 60 % av alla förekomster av forskare) och den minsta andelen forskare har områdena ellära och värmelära (ca 9-10 % av forskarna finns i vardera) – se Tabell 7.4. Bilder på forskare hittar vi mest i mekanik (2 personer), men även i värmelära (1) och ellära (1); notera att ingen bild på forskare finns i modern fysik. De forskare som nämns ofta (Tabell 7.5) finner vi oftast inom mekanik och modern fysik; några av dem träffar vi även i ellära och värmelära. Alla de tre kvinnliga forskare som finns representerade hittar vi i kapitlen om modern fysik och endast där. Svenska forskare hittar vi i området värmelära (A. Celsius) men även inom modern fysik (R. Sievert och C. Anderson). 62 De flesta förekomster av andra kända människor (ej forskare) ser vi i mekanik (nästan hälften av personer och förekomster); resten finns i alla de andra områdena, mest i modern fysik (Tabell 7.10). Kvinnor finns i ellära (1 person) och mekanik (1). De flesta svenskar finns i mekanik, men någon enstaka svensk finns även i värmelära och modern fysik. Kvinnor (bland fiktiva personer) är svagt underrepresenterade i områdena mekanik, värmelära och modern fysik och starkt underrepresenterade i området ellära vad gäller bilderna (Fig. 7.5). Könsfördelningen är jämn vad gäller mekanik och modern fysik för uppgifterna; kvinnor dominerar lätt i områdena värme- och ellära för uppgifterna. Vad gäller den övriga texten så dominerar kvinnor i modern fysik, är lika många som män i ellära och nästan lika många i mekanik; i värmelära har övriga texten inga kvinnor (Fig. 7.5 och Tabell 7.11). Svenskar är en mycket tydlig majoritet bland alla fiktiva personer i nästan alla områden och innehållstyper, så länge det är möjligt att avgöra personens etnicitet (andelen är ca 80 % och högre; Fig. 7.6); undantaget är övrig text inom ellära – där är det lika många svenskar som utlänningar (Tabell 7.11). Det finns inga genuint funktionsnedsatta personer i denna bok. För området mekanik finner vi inte några starka korrelationer (Tabell 7.13). I området värmelära finner vi att kvinnor tenderar att vara mer aktiva (och män att vara mer passiva). I området modern fysik finner vi också bara en korrelation: kvinnor är mer passiva än män. I ellära är nästan alla variabelparen korrelerade: kvinnor är oftare utländska här, män är oftare svenskar; kvinnor tenderar att vara mer aktiva och män mer passiva här; kvinnor är mindre kopplade, män – mer kopplade till fysiken; svenskar är passiva och utlänningar aktiva här. Lärobokens parrelationer är ganska jämnt fördelade över områdena mekanik, värmelära och modern fysik; i ellära har vi inga parrelationer. Det eventuellt samkönade paret finns i området värmelära. Frågeställning 9: Vem/vilka syns mest och minst i Impuls? Aktivitetsgraden är svagt korrelerad med autenticitet (Tabell 7.15), vilket innebär att fiktiva och autentiska personer är ganska lika i fråga om sin aktivitet eller passivitet. Koppling till fysikämnet är däremot starkt positivt korrelerad med autenticitet (Tabell 7.15): de autentiska personer som finns i läroboken kan kopplas till fysiken, medan de fiktiva är mindre kopplade eller inte kopplade alls. Kvinnor är underrepresenterade (frekvens på ca 36 %) bland fiktiva personer i bildmaterialet; i uppgifterna och övriga texten råder jämn könsfördelning (Tabell 7.11 och Fig. 7.5). Bland autentiska namngivna personer utgör män en bestämd majoritet (Tabell 7.3 och 7.9 samt Fig. 7.4a); denna dominans är starkare bland forskare (andelen 63 kvinnor är under 4 % här), men även bland övriga kända personer är andelen kvinnor låg (under 8 %; se Tabell 7.9). Kön visar sig vara starkt positivt korrelerat med autenticitet (Tabell 7.15), vilket innebär att kvinnor hittas lättare bland de fiktiva personerna än bland de autentiska. Korrelationstabellen 7.15 och frekvenstabellerna 7.3, 7.9 och 7.11 verkar alltså ge oss en sammanhållen bild även av denna lärobok: att könsfördelningen blir jämnare vid övergången från autentiska till fiktiva personer. I alla typer av innehåll dominerar svenskar vad gäller fiktiva personer, men denna dominans är svagare i uppgifterna och övriga texten (svenskar utgör lite under 80 % här) – se Tabell 7.11 och Fig. 7.6. Med de autentiska namngivna personerna är det precis tvärtom och här är det utländska forskare och andra kända människor som syns mest (Tabell 7.3 och 7.9 samt Fig. 7.4b), även om den utländska dominansen i den senare gruppen är svagare då svenskar utgör så mycket som över en tredjedel av andra kända personer (ej forskare) – andelen svenskar för forskare är ca 9 gånger så låg (se Tabell 7.9 och Fig. 7.4b). Etnicitet är mycket starkt negativt korrelerad med autenticitet (Tabell 7.15). Detta innebär att de fiktiva personerna oftast är svenska (och att svenskar oftast är fiktiva), medan de autentiska brukar vara utländska (och de utländska – autentiska). Frekvenstabellerna 7.3, 7.9 och 7.11 tycks således stämma bra överens med korrelationstabellen 7.15 vad gäller etnicitet också. Vi hittar inga (”genuint”) funktionsnedsatta i denna lärobok (se Tabell 7.12). Några personer av könsöverskridande identitet eller uttryck tycks inte heller finnas i Impuls. Endast ett av de få par som kan tolkas som parrelation skulle (eventuellt) kunna* tolkas som ett samkönat parförhållande (se Tabell 7.14). * Och tolkas också, se exempelvis en studie av Helford (2000). 64 7.4. Alphonce Frågeställning 1: Hur ofta förekommer människor i läroboken? I denna lärobok finns totalt 612 bilder och 643 uppgifter; texten är indelad i 153 avsnitt. Nästan hälften av alla bilder och uppgifter och knappt en tredjedel av alla avsnitt ryms innanför området mekanik (se Tabell 7.1). Ca 8 % av bilderna innehåller människor. Högst andel bilder med människor finner vi inom modern fysik och mekanik (ca 12 respektive ca 11 %) och lägst andel finns inom ellära (drygt 1 %). Människor finns i ca 9,5 % av uppgifterna. Högst andel uppgifter med människor finner vi i området mekanik (ca 16 %), lägst – i området ellära där vi inte finner några uppgifter med människor alls. Människor förekommer i knappt 37 % av textens avsnitt. Högst andel avsnitt med människor finns i områdena modern fysik och mekanik (ca 48 respektive ca 46 %) och lägst – i området ellära (drygt 11 %). Alla dessa uppgifter finns samlade i Tabell 7.1 och Fig. 7.1. Frågeställning 2: Fiktiva, autentiska, läsaren? Av Tabell 7.2 och Fig. 7.11a framgår att ca 4 % av de människor som finns i bildmaterialet är autentiska, medan över 96 % är fiktiva. Vidare ser vi att autentiska personer syns på bilder endast i områdena mekanik (2 % av alla de personer som syns i bilderna inom detta område) och i modern fysik (10 %) – se Tabell 7.2 och Fig. 7.11a. Autentiska personer utgör drygt 1 % av alla människor när det gäller uppgifter; fiktiva personer utgör drygt 88 % och läsaren tar drygt 10 % av den resterande platsen (Tabell 7.2). Flest autentiska personer (drygt 8 %) finner man inom modern fysik; autentiska personer förekommer inte i uppgifterna i de andra områdena. Den plats som läsaren tar i uppgifterna är ganska begränsad: drygt 13 % i området mekanik och ingen alls i de andra områdena. I områdena värme- och ellära förekommer således endast fiktiva personer. Fiktiva personer utgör en mycket hög andel även bland människor i uppgifterna inom de andra områdena: ca 87 % i mekanik och ca 92 % i modern fysik (se Tabell 7.2 och Fig. 7.11b). När det gäller den övriga texten är över hälften av de framställda personerna autentiska, drygt 40 % är fiktiva och läsaren förekommer i drygt 4 % av fallen (Tabell 7.2 och Fig. 7.11c). Högst andel autentiska människor finner vi inom områdena värmelära (80 %), ellära (75 %) och modern fysik (också 75 %); lägst – i området mekanik (knappt 29 %) – se Tabell 7.2 och Fig. 7.11c. Fiktiva personer förekommer i minst utsträckning i områdena värmelära (20 %), ellära (25 %) och modern fysik (också 25 %); i störst – i området mekanik (nästan 62 %). Läsaren tar plats endast i mekanik (9,5 %). Alla dessa uppgifter finns samlade i Tabell 7.2 och Fig. 7.11c. 65 (a) 0,0 20,0 Relativ frekvens, % 40,0 60,0 80,0 100,0 Ämnesområde Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Autentiska (b) 0,0 20,0 Fiktiva Läsaren Relativ frekvens, % 40,0 60,0 80,0 100,0 Ämnesområde Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Autentiska (c) 0,0 20,0 Fiktiva Läsaren Relativ frekvens, % 40,0 60,0 80,0 Ämnesområde Mekanik Värmelära Ellära Modern fysik Autentiska Fiktiva Läsaren Fig. 7.11. Andel människor i de olika kategorierna: autentiska personer, fiktiva personer och läsaren, efter de olika innehållstyperna: (a) bildmaterialet, (b) uppgifterna och (c) den övriga texten i läroboken Alphonce. 66 Frågeställning 3: Forskare från fysikens och vetenskapens historia Det finns totalt 25 vetenskapsmän och andra kända personer ur vetenskapens historia i hela Impuls (Tabell 7.3). Alla nämns i övriga texten och bara en liten andel i det övriga innehållet (3 i bilderna och 1 i uppgifterna) och inom området modern fysik (15) – se Tabell 7.4. De forskare som nämns i Alphonce oftast är: A. Einstein (5 gånger), E. Rutherford (5), I. Newton (3) och N. Bohr (3), som det framgår av Tabell 7.5. Av dessa finns alla förutom E. Rutherford i bildmaterialet (Tabell 7.6). I bildmaterialet hittar vi ingen svensk (se Tabell 7.6). Bland de forskare som nämns minst tre gånger hittar vi inte heller några svenskar (Tabell 7.5). Totalt möter vi två svenska forskare: A. Celsius och J. R. Rydberg, vilket ger en relativt hög andel på 8 % (Tabell 7.3 och Fig. 7.4b). Några kvinnliga (se Tabell 7.3), funktionsnedsatta eller könsöverskridande (till identitet eller uttryck) forskare förekommer inte någonstans i textens tre innehållskategorier. Frågeställning 4: Andra kända personer I Alphonce nämns inga kända (och namngivna) personer utöver forskare. Frågeställning 5: De fiktiva personerna. Sociala kategorier Kön Karakteristiskt för denna lärobok är att det i ett antal områden inte är möjligt att bestämma de fiktiva personernas kön: för alla innehållstyperna i området ellära, för uppgifterna och den övriga texten i området värmelära och för uppgifterna i området modern fysik (Tabell 7.11 och Fig. 7.5). Som högst utgör kvinnor en tredjedel av alla fiktiva personer (bildmaterialet), som lägst – ca 22-23 % (uppgifterna och den övriga texten); se Tabell 7.11 och Fig. 7.5. I både mekanik och modern fysik utgör kvinnor drygt en tredjedel av fiktiva personer vad gäller bilder; i värmelära finns inga kvinnor i bildmaterialet. Kvinnor utgör ca 22 % i området mekanik vad gäller uppgifterna; ungefär samma andel (22-24 %) utgör kvinnor i områdena mekanik och modern fysik för den övriga texten (Tabell 7.11 och Fig. 7.5bc). I hela boken tycks inte finnas någon person med könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnicitet Endast i områdena mekanik (alla innehållstyperna) och modern fysik (övriga texten) är det möjligt att avgöra etnicitet för fiktiva personer: alla är svenskar i mekanik och ingen i modern fysik – bland de fiktiva personerna (Tabell 7.11 och Fig. 7.6). 67 Funktionsförmåga Som det framgår av Tabell 7.11 och Fig. 7.7 är andelen funktionsnedsatta personer ganska låg bland fiktiva personer och det är endast i området modern fysik som vi ser en ganska påtaglig andel funktionsnedsatta: ca 11 % i bildmaterialet, ca 27 % i uppgifterna och inga funktionsnedsatta i övriga texten (Tabell 7.11 och Fig. 7.7). Av tabell 7.12 framgår det klart att de flesta av de 6 personer (eller grupper av personer) som kan ses som ”funktionsnedsatta” egentligen är sjuka eller döda (5 personer) eller så är de överlevare från en katastrof (1 grupp). Det finns således ingen ”genuint” funktionsnedsatt person i hela Impuls. Frågeställning 5: De fiktiva personerna. Korrelationer Alla korrelationsvärden hämtas i Tabell 7.13. Kön och etnicitet tycks inte vara korrelerade för fiktiva personer. Kön och aktivitetsgraden är starkt positivt korrelerade inom bildmaterialet och inom området modern fysik: här tenderar kvinnor (män) vara mer passiva (aktiva). Annars tycks dessa två variabler inte vara korrelerade. Kön och koppling till fysikämnet är starkt positivt korrelerade för området modern fysik: män tenderar att vara kopplade till ämnet, medan kvinnor gör det inte. Dessutom är kön och koppling till fysikämnet starkt negativt korrelerade inom mekanik: här tenderar kvinnor (män) att vara mer (mindre) kopplade till fysiken. Annars tycks dessa två variabler inte vara korrelerade. Etnicitet och aktivitetsgrad är inte korrelerade, inte heller är etnicitet och koppling till fysikämnet det. Frågeställning 6: Parrelationer Vi utgår från Tabell 7.14 som sammanställer frekvenser för alla tänkbara parrelationer i läroböckerna. Av det totala antalet par (26) kan enbart 2 tolkas som heterosexuella parrelationer. Inga parrelationer tycks råda mellan personer av samma kön. Frågeställning 7: Skillnader och likheter mellan de olika innehållstyperna Omfånget för bildmaterialet och uppgifterna är av samma storleksordning (612 respektive 643 innehållsenheter), men påtagligt mindre för övriga texten (153 enheter; se Tabell 7.1). När vi jämför diagrammen (a), (b) och (c) i Fig. 7.1 kan vi konstatera att andelen innehållsenheter med människor följer ungefär samma mönster för alla 68 innehållstyperna: flest enheter med människor hittar vi inom mekanik och modern fysik, minst – inom ellära. I uppgifterna och övriga texten förekommer alla typer av människor: autentiska, fiktiva och läsaren själv. Den sistnämnda typen saknas – av självklara skäl – i bildmaterialet och dess förekomst är ganska begränsad både i uppgifterna (av det totala antalet människor i uppgifter är ca 10 % läsaren) och ännu mer begränsad i övriga texten (av det totala antalet människor i övrig text är ca 4 % läsaren; se Tabell 7.2). Av alla framställda människor är andelen autentiska personer lägst (och mycket låg) för bildmaterialet (knappt 4 %) och uppgifterna (drygt 1 %) och högst för den övriga texten (över hälften av alla representerade människor är autentiska här; se Tabell 7.2). De fiktiva personerna dominerar klart och tydligt i bildmaterialet (över 96 %) och i uppgifter (över 88 %) och utgör en ganska stor andel bland människor i övriga texten (drygt 41 %; se Tabell 7.2 och Fig. 7.3). Forskare från fysikens och vetenskapens historia nämns oftast i den övriga texten, förekommer mycket sällan i bildmaterialet (endast 3 forskare och andra kända personer från vetenskapens historia finns i bild; se Tabell 7.6), men mest sällsynta är de i uppgifterna (endast en forskare hittar vi där; se Tabell 7.4). Inga kvinnliga forskare hittar vi i hela Alphonce (se Tabell 7.6). Svenska forskare förekommer endast i den övriga texten, och på ingen bild eller i någon uppgift. Alphonce nämner inga andra kända personer, som inte är forskare (se Tabell 7.9 och 7.10). Könsfördelningen bland fiktiva personer är mycket ojämn i hela boken; särkilt låga är andelen kvinnor i uppgifterna och den övriga texten (ca 22-23 %), medan den är lite högre i bildmaterialet (knappt 34 %) – se Tabell 7.11 och Fig. 7.5. I bildmaterialet och uppgifterna hittar vi endast svenskar, i den övriga texten är andelen svenskar hög (ca 91 % av alla fiktiva personer med identifierbar etnicitet; se Tabell 7.11 och Fig. 7.6). I hela Alphonce hittar vi inte några personer med ”genuin” funktionsnedsättning (Tabell 7.12). Starka korrelationer finner vi endast mellan kön och aktivitetsgrad (positiv korrelation) samt mellan kön och koppling till fysikämnet (negativ korrelation) i bildmaterialet (se Tabell 7.13). Den första korrelationen innebär att kvinnor tenderar att vara mer passiva och män – mer aktiva. Den andra korrelationen innebär att kvinnor tenderar att vara mer kopplade till fysikämnet, medan det för män tycks vara tvärtom. Inga eller svaga korrelationer verkar finnas för uppgifterna och den övriga texten och för de andra variabelparen i bildmaterialet (Tabell 7.13). De par människor som med säkerhet kan tolkas som parrelationer förekommer bland alla innehållstyperna med samma frekvens (i en bild, i en uppgift och ett sådant par nämns en gång i övriga texten). Det finns inga par som eventuellt kan tolkas som 69 parrelationer. Det finns inte heller något par som – med säkerhet eller eventuellt – kan tolkas som ett homosexuellt parförhållande. Frågeställning 8: Skillnader och likheter mellan ämnesområdena Antalet innehållsenheter är störst i mekanik vad gäller bilder och uppgifter (Tabell 7.1) och enheterna innanför mekanik utgör nästan hälften av alla enheter inom bildmaterialet och uppgifterna. Vad gäller övrig text är antalet innehållsenheter (avsnitt) lika stort för mekanik och modern fysik och utgör knappt en tredjedel i båda fallen. Annars är innehållsenheterna ganska ojämnt fördelade över ämnesområdena och värmelära har den lägsta andelen: för bildmaterialet (ca 7 %), uppgifterna (ca 8 %) och den övriga texten (ca 11 %) – se Tabell 7.1. Lägst andel innehållsenheter med människor hittar vi i området ellära, oavsett innehållstypen (ca 1 % för bilder, 0 % för uppgifter och ca 11 % för övrig text). Högst andel hittar vi i områdena modern fysik och mekanik för bilderna (ca 12 % respektive 11 %) och för övriga texten (48 % respektive 46 %); för uppgifterna har området mekanik högst andel innehållsenheter med människor (13,5 %) – se Tabell 7.1 och Fig. 7.1. Fiktiva personer dominerar starkt i alla områden för bilderna och uppgifterna (mellan 87 och 100 % av alla personer) samt i området mekanik för övriga texten (ca 62 %); autentiska personer dominerar i områdena värmelära, ellära och modern fysik för den övriga texten (mellan 75 och 80 %); läsaren tar aldrig den största andelen av utrymmet och saknar plats helt i de flesta områden förutom mekanik – se Tabell 7.2 och Fig. 7.11. Autentiska personer finns inte inom områdena värmelära och ellära vad gäller bildmaterialet och i alla områdena förutom modern fysik vad gäller uppgifterna. Autenticitet är ganska skevt fördelad över ämnesområdena inom varje typ av innehåll och vi ser alltid en klar dominans av antingen fiktiva eller autentiska personer (se Fig. 7.10). De flesta förekomster av forskare ser vi i området modern fysik (60 % av alla förekomster av forskare) och den minsta andelen forskare har områdena ellära och värmelära (8-12 % av forskarna finns i vardera) – se Tabell 7.4. Bilder på forskare hittar vi mest i modern fysik (2 personer), men även mekanik (1); notera att ingen bild på forskare finns i värme- eller ellära. De forskare som nämns ofta (Tabell 7.5) finner vi inom modern fysik (3 personer) och mekanik (1); några av dem träffar vi även i ellära och värmelära. Svenska forskare hittar vi i områdena värmelära (A. Celsius) och modern fysik (J. R. Rydberg). I Alphonce är det många områden där det inte är möjligt att avgöra personens kön eller etnicitet (se Tabell 7.11). Kvinnor är lätt underrepresenterade i områdena mekanik och modern fysik, vad gäller bildmaterialet; i bilderna inom området värmelära finns det bara män. Kvinnor är underrepresenterade i områdena mekanik och modern fysik vad gäller uppgifterna och övriga texten. I området mekanik finns endast svenskar, oavsett 70 innehållstypen. I området modern fysik (övriga texten) finns inga svenskar. Det finns inga genuint funktionsnedsatta personer i denna bok. Kvinnor (bland fiktiva personer) är svagt underrepresenterade i områdena mekanik, värmelära och modern fysik och starkt underrepresenterade i området ellära vad gäller bilderna (Fig. 7.5). Könsfördelningen är jämn vad gäller mekanik och modern fysik för uppgifterna; kvinnor dominerar lätt i områdena värme- och ellära för uppgifterna. Vad gäller den övriga texten så dominerar kvinnor i modern fysik, är lika många som män i ellära och nästan lika många i mekanik; i värmelära har övriga texten inga kvinnor (Fig. 7.5 och Tabell 7.11). Svenskar är en mycket tydlig majoritet bland alla fiktiva personer i nästan alla områden och innehållstyper, så länge det är möjligt att avgöra personens etnicitet (andelen är ca 80 % och högre; Fig. 7.6); undantaget är övrig text inom ellära – där är det lika många svenskar som utlänningar (Tabell 7.11). I Alphonce ser vi endast två starka positiva korrelationer, i området modern fysik, mellan kön och aktivitetsgrad och mellan kön och koppling till fysikämnet: kvinnor tenderar här att vara mer passiva och mindre kopplade till fysiken, män blir mer aktiva och mer kopplade (Tabell 7.13). Annars ser vi antingen inga eller svaga korrelationer eller så finns det inte tillräckligt med mätpunkter för att kunna rita spridningsdiagram eller beräkna korrelationskoefficienter (Tabell 7.13). Båda av de två parrelationer som man finner i läroboken hittar vi i kapitlen om mekanik. Frågeställning 9: Vem/vilka syns mest och minst i Alphonce? Aktivitetsgraden är svagt korrelerad med autenticitet (Tabell 7.15), vilket innebär att fiktiva och autentiska personer är ganska lika i fråga om sin aktivitet eller passivitet. Koppling till fysikämnet är däremot starkt positivt korrelerad med autenticitet (Tabell 7.15): de autentiska personer som finns i läroboken kan kopplas till fysiken, medan de fiktiva är mindre kopplade eller inte kopplade alls. Kvinnor är tydligt underrepresenterade (frekvens på ca 22-34 % beroende av innehållstypen) bland fiktiva personer (Tabell 7.11 och Fig. 7.5). Bland autentiska namngivna personer* finner vi inga kvinnor (Tabell 7.3 och 7.9 samt Fig. 7.4a). Kön visar sig vara ganska starkt positivt korrelerat med autenticitet (Tabell 7.15), vilket innebär att kvinnor hittas lättare bland de fiktiva personerna. Korrelationstabellen 7.15 och frekvenstabellerna 7.3, 7.9 och 7.11 verkar alltså ge oss en sammanhållen bild: att könsfördelningen blir jämnare vid övergången från autentiska till fiktiva personer (men aldrig blir riktigt jämn!). * Alphonce nämner inga kända människor som inte är forskare (se Tabell 7.9). 71 I alla typer av innehåll dominerar svenskar vad gäller fiktiva personer; i bildmaterialet och uppgifterna finns endast svenskar (Tabell 7.11 och Fig. 7.6) Med de autentiska namngivna personerna (forskarna) är det precis tvärtom och här är det utländska forskare som syns mest (Tabell 7.3 och Fig. 7.4b). Etnicitet är starkt negativt korrelerad med autenticitet (Tabell 7.15). Detta innebär att de fiktiva personerna oftast är svenska (och att svenskar oftast är fiktiva), medan de autentiska brukar vara utländska (och de utländska – autentiska). Frekvenstabellerna 7.3, 7.9 och 7.11 tycks således stämma bra överens med korrelationstabellen 7.15 även när det gäller etnicitet i Alphonce. I Alphonce tycks inte finnas några funktionsnedsatta personer (Tabell 7.12). Inte heller ser vi några könsöverskridande personer eller icke-heteronormativa parförhållanden (Tabell 7.14). 72 7.5. Jämförelse av nutida läroböcker Efter att i kapitel 7.1-4 ha analyserat de studerade böckerna på detaljnivå vill jag nu jämföra de tre nutida böckerna: Ergo, Heureka! och Impuls med varandra (i nuvarande avsnittet, 7.5 – jämför frågeställningen 10 i kapitel 5) och det gemensamma i de nutida böckerna med den äldre boken Alphonce (i föreliggande kapitlets sista avsnitt, 7.6 – jämför frågeställningen 11 i kapitel 5). För att inte överväldigas av detaljer ska jag i kapitel 7.5 och 7.6 fokusera på huvuddrag i de aktuella böckerna vad gäller frågeställningarna 1-9: det huvudsakligen lika/gemensamma och det huvudsakligen olika/skilda. Var finner vi de gemensamma huvuddragen och vari skiljer sig böckerna från varandra? Jag följer frågeställningarna 16 i tur och ordning och mina svar till frågeställningarna 7-9 (se kapitel 7.1-4) vävs in parallellt. Frågeställning 1: Hur ofta förekommer människor i läroboken? Vad gäller omfånget innehåller alla de tre nutida läroböckerna (Ergo, Heureka! och Impuls) ungefär lika många bilder (mellan 416 i Ergo och 585 i Impuls). Så är inte fallet i fråga om antalet uppgifter och avsnitt: Impuls innehåller högst antal uppgifter (1148, vilket är nästan en fördubbling av antalet uppgifter i Heureka!) och är indelat i högst antal avsnitt (162, vilket är nästan en tredubbling av antalet avsnitt i Ergo) – se Tabell 7.1. Andelen bilder med människor är ganska lik för alla tre läroböckerna (i ca 21-26 % av bilderna finns det en eller fler människor; Tabell 7.1 och Fig. 7.1a). Området mekanik har högst* (ca 31-33 %) och området ellära har lägst (ca 4-9 %) andel bilder med människor, oavsett läroboken (se Tabell 7.1 och Fig. 7.1a). Uppgifterna i Ergo och Impuls innehåller människor dubbelt så ofta som uppgifterna i Heureka! om man exkluderar de uppgifter som innehåller referenser till läsaren (ca 2324 % jämfört med ca 12 %; se Tabell 7.1). Även om man inkluderar läsaren blir andelen uppgifter med människor lägst i Heureka! – men skillnaden med de övriga böckerna blir mindre påtaglig (se Fig. 7.1). Högst andel uppgifter med människor finner vi i området mekanik (ca 29-39 % eller ca 22-30 % om man räknar bort läsaren), lägst – i området ellära (ca 2-18 % eller ca 2-12 % om man räknar bort läsaren). Fördelningen av uppgifterna med människor över de olika områdena följer ungefär samma mönster för alla böckerna, men i Heureka! är skillnaderna områdena emellan som skarpast (Fig. 7.1). I Ergo har området värmelära en nästan stor andel bilder med människor (skillnaden mellan detta område och mekanik är ca 0,2 procentenheter). * 73 Andelen avsnitt som innehåller människor är högst för Ergo (ca 80 % av avsnitten innehåller någon referens till en människa; Tabell 7.1 och Fig 7.1) och ungefär hälften så låg för Impuls och Heureka! (ca 37-42 %) om man räknar bort läsaren (Tabell 7.1). Om man inkluderar läsaren – vilket gjordes i Fig. 7.1 – blir denna skillnad mellan Ergo och Heureka! mindre skarp men förblir nästan lika skarp om man jämför Ergo med Impuls. Fördelningen av textens avsnitt med människor över de olika ämnesområdena följer ungefär samma mönster för Heureka! och Impuls (och som för uppgifterna och bildmaterialet, med den skillnaden att fördelningen av avsnitt karakteriseras av mindre skillnader områdena emellan), men är mycket jämnare för Ergo: mekanik, värmelära och modern fysik är de områden i alla tre böckerna som har högst andel avsnitt med människor, medan ellära är området med lägst andel. Frågeställning 2: Fiktiva, autentiska, läsaren? I alla nutida böckerna är antalet människor som förekommer i bilder och övrig text ganska likt böckerna emellan. I uppgifter har Heureka! nästan tre gånger så få människor som Impuls och Ergo (se Tabell 7.2). Fördelningen av autenticitet bland människor i bildmaterialet är i princip likadan för alla de tre nutida läroböckerna: fiktiva personer utgör ca 90-93 % (beroende av läroboken) och autentiska personer utgör ca 7-9 % (Tabell 7.2 och Fig. 7.3a). Kapitlen innanför modern fysik har högsta relativa frekvenser för autentiska människor i bildmaterialet (jämfört med de andra ämnesområdena) för alla böckerna (ca 15-27 %; Tabell 7.2 samt Fig. 7.2a, 7.9a och 7.10a). Autentiska personer förekommer i bilder i alla ämnesområden i Heureka! och Impuls; i Ergo saknas de i värme- och ellära (Fig. 7.2a, 7.9a och 7.10a). Vad gäller uppgifter dominerar även här fiktiva personer – i samtliga av de nutida böckerna – och minsta andelen utgörs av autentiska personer. Andelen autentiska människor är av ungefär samma storlek för Ergo och Impuls (ca 8-10 %), medan för Heureka! är den mycket lägre (knappt 2 %); se Tabell 7.2 och Fig. 7.3b. Läsaren tar ungefär lika mycket plats i uppgifterna i Ergo och Heureka! (ca 23-26 %), medan det i Impuls blir mycket mindre plats (ca 5 %); i Impuls är den plats som autentiska personer tar nästan dubbel så stor som det utrymme som tas av läsaren. Både i Ergo och i Impuls förekommer autentiska människor i uppgifter inom alla områdena; i Heureka! finns de bara inom mekanik. Ergo är den enda av läroböckerna som har läsaren i uppgifterna i alla ämnesområden (se Tabell 7.2 och Fig. 7.2b, 7.9b och 7.10b). I den övriga texten utgör autentiska personer den största gruppen (ca 45-65 %). Fiktiva personer utgör ungefär samma andel (ca 17-18 %) i alla nutida läroböckerna. Ca var tredje person i Ergo och Heureka! är läsaren, medan i Impuls är det ca var sjätte person (i Impuls har man en högre andel autentiska personer) – se Tabell 7.2 och Fig. 7.3. För 74 alla nutida läroböckerna konstaterar vi att området med högst andel (ca 71-81 %) autentiska personer är modern fysik (i den övriga texten); samtidigt som läsaren tar här minst plats (ca 1-15 %; Tabell 7.2). Frågeställning 3: Forskare från fysikens och vetenskapens historia Antalet namngivna forskare är högst i Impuls (81) och påtagligt lägre i Ergo och Heureka! (51-53) – se Tabell 7.3. De forskare som nämns oftast, mer än tre gånger, stämmer ganska bra överens mellan Ergo och Heureka! (4 gemensamma namn; Tabell 7.5) och något sämre med Impuls (2 gemensamma namn); Impuls har även flest forskare som nämns ofta (minst tre gånger). Överensstämmelse angående det vilka forskare som syns i bild är sämre: gemensam för alla tre läroböckerna är I. Newton och tre till (varav två kvinnor!) delas av Ergo och Heureka! Impuls har i övrigt lägst antal forskare som presenteras i bild. De flesta forskare hittar man i övriga texten och inom modern fysik. De är mer sällsynta – oavsett boken – i uppgifter och bilder samt inom de andra områdena. Kvinnliga forskare har högst andel i Ergo och Heureka!, men förekommer ganska sällan även där (ca 8 %) – i Impuls är denna andel halverad. I Ergo och Heureka! har vi två kvinnliga forskare i bild, i Impuls – ingen. Och bland de ofta förekommande forskarna hittar vi en kvinna endast i Ergo; i Heureka! och Impuls finns inga sådana. Kvinnliga forskare syns alltså inte ofta i dessa tre böcker, och synligheten är minst i Impuls, trots att Impuls innehåller störst (!) antal forskare. Svenska forskare är mycket sällsynta i Ergo och Impuls (knappt 4 %) och förekommer tre gånger så ofta i Heureka! (knappt 12 %) – se Tabell 7.3. Endast i Heureka! hittar vi någon (en) svensk forskare i bild (Tabell 7.6). Några forskare som är funktionsnedsatta eller könsöverskridande eller i homosexuella relationer syns inte i böckerna. Frågeställning 4: Andra kända personer Störst antal andra kända (och namngivna) människor hittar vi i Impuls (27) och påtagligt färre är de i Ergo och Heureka! (12 respektive 6) – se Tabell 7.9. Kvinnor är tydligt underrepresenterade i alla böckerna och utgör som högst 25 % (Ergo) och som lägsta ca 7 % (Impuls) – se Tabell 7.9 – trots att det är just Impuls som nämner flest människor i denna kategori (samma observerade vi ovan för namngivna forskare). 75 Med svenskar är det tvärtom: Impuls har den högsta andelen (37 %) och Ergo den lägsta (25 %) – se Tabell 7.9. Men även svenskar är underrepresenterade här (och utlänningar är 2-3 gånger så många som svenskar). Impuls är ganska unikt då de flesta kända personer (ej forskare) förekommer i uppgifterna här (Tabell 7.10). De absolut flesta kända och namngivna personer som inte är forskare finner vi i området mekanik, och väldigt få i ellära – oavsett läroboken (Tabell 7.10). Några kända icke-forskare som är funktionsnedsatta eller könsöverskridande eller i homosexuella relationer syns inte i böckerna. Frågeställning 5: De fiktiva personerna. Sociala kategorier Könsfördelningen är jämn eller nästan jämn i uppgifterna i alla nutida böckerna (ca 4153 % av fiktiva personer är kvinnor här) och i alla innehållstyperna i boken Heureka! (ca 41-65 %; Tabell 7.11 och Fig. 7.5). Kvinnor är svagt underrepresenterade i bilderna i övriga texten vad gäller Ergo och i bilderna vad gäller Impuls. I det stora hela kan man dock konstatera att könsfördelningen är ganska jämn inom minst två innehållstyperna i samtliga nutida böckerna (se Fig. 7.5). Svenskar dominerar starkt (78-97 %) i samtliga innehållstyperna oavsett läroboken (Tabell 7.11 och Fig. 7.6), men i Impuls är denna dominans lite svagare vad gäller uppgifterna och den övriga texten. Det är värt att påpeka att det i alla innehållstyperna inom alla böckerna går att urskilja några personer med icke-svenskt påbrå (mellan 2,7 och 22,2 % – se Tabell 7.11). ”Genuint” funktionsnedsatta personer hittar vi bara vid enstaka tillfällen: en gång i Ergo (en passiv kvinna, i en uppgift, som inte går att koppla till fysikämnet) och en gång i Heureka! (tre aktiva män – idrottare, i bild – som inte heller går att koppla till fysiken). Impuls har inga funktionsnedsatta personer (Tabell 7.12). Alla böckerna nämner emellertid några patienter eller sjuka och överlevare från olika katastrofer (Tabell 7.12 och Fig. 7.7). För fiktiva personer som vi hittar i bildmaterialet tycks inte finnas några korrelationer (samband) mellan kön och etnicitet, aktivitetsgrad eller koppling till fysikämnet (Tabell 7.13). Lika många kvinnor som män (i stort sett) är således aktiva som passiva, svenska som utländska, kan eller kan inte kopplas till fysiken (detta stämmer överens med det vi konstaterade tidigare i detta arbete). När det gäller uppgifterna finner vi att kvinnor (män) tenderar att vara utländska (svenska) i Heureka! och Impulsi Ergo finner vi ingen koppling mellan kön och etnicitet (Tabell 7.13). 76 I övriga texten (huvudsakligen inom värmelära) finner vi bland annat att utlänningar (svenskar) tenderar att vara mer passiva (aktiva) i Ergo; i Impuls är det tvärtom; i Heureka! finns ingen sådan korrelation (Tabell 7.13). I modern fysik upptäcker vi genomgående i alla böckerna att utlänningar (svenskar) associeras (inte) med fysiken (Tabell 7.13). Observera att det är samma område där de flesta av forskarna i en given bok syns. Frågeställning 6: Parrelationer Människor grupperas i par ganska sällan i alla nutida läroböckerna, och för Heureka! är det hälften så få par som för Ergo och Impuls (Tabell 7.14). Endast vart sjätte/sjunde par i Ergo och Heureka! och vart tolfte i Impuls kan med säkerhet tolkas som ett parförhållande – i samtliga fall är det fråga om ett heterosexuellt parförhållande (se Tabell 7.14). Endast vid två tillfällen träffar vi par som möjligen kan tolkas som ett homosexuellt parförhållande: två män i Ergo och två kvinnor i Impuls (Tabell 7.14). Det gemensamma i nutida läroböcker Trots en del skillnader delar nutida läroböcker ganska mycket med varandra: här nedan beskriver jag just dessa likheter. Kvinnor hittar vi med störst sannolikhet bland fiktiva personer. Bland fiktiva personer råder det även en ganska jämn könsfördelning. Det förekommer kvinnliga forskare och andra kända och namngivna personer, men mansdominans är tydlig i dessa två grupper (tydligare bland forskare än bland icke-forskare). De absolut flesta av de kända kvinnliga (och namngivna) icke-forskarna är idrottare (det finns endast ett undantag i alla tre böckerna); män i denna grupp tillhör olika yrken, även om idrottar är vanliga bland män. Svenskar hittar vi med stor sannolikhet bland fiktiva personer; utlänningar utgör en minoritet här. Bland forskare och andra kända personer är svenskar en klar minoritet (svenskar finns knappt bland forskare, bland icke-forskare kan andelen vara över en tredjedel). Bland fiktiva personer är svenskar och utlänningar aktiva och passiva samt kopplade och inte kopplade till ämnet i lika stor utsträckning. De flesta av kända svenskar är idrottare, medan namngivna och kända utlänningar tillhör blandade yrkeskategorier (och dessutom dominerar de senare bland forskarna). Personer med funktionsnedsättningar är så gott som osynliga, med två undantag: en passiv äldre kvinna i en uppgift i Ergo och en grupp unga aktiva män på bild i Heureka! – ingen av dessa fyra personer är kopplad till fysikämnet. 77 Några personer med könsöverskridande identitet eller uttryck syns inte i någon av de tre böckerna. Det finns två par som eventuellt kan tolkas som samkönade parförhållanden: två män i Ergo och två kvinnor i Impuls (i uppgifter i båda fallen): männen tar hand om sina (gemensamma?) barn, medan kvinnor är hjältinnor i en actionserie som krigar. Flest människor (av de fiktiva och totalt, i absoluta och relativa termer) finner vi inom mekanikområdet. Flest forskare hittas i området modern fysik och flest kända ickeforskare finns i mekanik. 78 7.6. Jämförelse med en äldre lärobok Den gemensamma bilden av de nutida läroböckerna: Ergo, Heureka! och Impuls (kapitel 7.5) ska nu jämföras med den äldre läroboken Alphonce (som granskades i kapitel 7.4). Alphonce har ungefär samma omfång som de nutida böckerna vad gäller innehållsenheter inom bildmaterialet, uppgifterna och den övriga texten (Tabell 7.1). Däremot har Alphonce mindre andel enheter med människor jämfört med de nutida böckerna: i de senare är denna andel mer än dubbelt så stor för bildmaterialet, ungefär dubbelt så stor eller mer än dubbelt så stor för uppgifterna och den övriga textens avsnitt. När det gäller den övriga texten så skiljer sig andelen avsnitt med människor i Alphonce inte mycket från Heureka! och Impuls om man exkluderar läsaren från människor* (se Tabell 7.1). Antalet fiktiva människor är hälften så liten eller ännu mindre i Alphonce, jämfört med de nutida böckerna. Samma gäller för namngivna forskare. Vad gäller andra namngivna kända människor förekommer det inte några sådana i Alphonde – till skillnad från de nutida böckerna. Både i Alphonce och i de andra böckerna hittar vi kvinnor med störst sannolikhet bland fiktiva personer. Skillnaden är att kvinnor är ganska underrepresenterade i Alphonce, speciellt när det gäller uppgifterna och den övriga texten, medan det i nutida böckerna råder en jämnare könsfördelning (Tabell 7.11). I Alphonce har vi inga kvinnliga forskare och i var och en av de nutida böckerna förekommer några (även om de är få) – se Tabell 7.11. I Alphonce har vi inga kända namngivna personer som inte är forskare – i de nutida böckerna finns dessa och en del av dem är kvinnor (även om det är män som dominerar här också). På läroboksnivån tycks aktivitetsgraden och kopplingen till fysikämnet vara ganska jämnt fördelade bland (fiktiva) kvinnor och män såväl i de nutida böckerna som i Alphonce, och detta gäller för de nutida böckerna inom alla innehållstyperna. Men tittar man innanför bildmaterialet finner man att kvinnor (män) tenderar att vara mer passiva (aktiva) och kan kopplas till fysikämnet mer (mindre) inom Alphonce, medan vi inom de nutida böckerna inte finner sådana korrelationer (Tabell 7.13) – d.v.s. (fiktiva) kvinnor och män är så gott som jämlika vad gäller dessa två egenskaper (aktivitetsgrad och koppling till ämnet) i de nutida böckerna. Svenskar dominerar i Alphonce ännu mer än i nutida böckerna vad gäller fiktiva personer (Tabell 7.11). Bland namngivna forskare utgör svenskar en minoritet, precis som i nutida böckerna, men andelen är högre än för Ergo eller Impuls (fördubblad) och mindre än i Heureka! (se Tabell 7.3). Som i nutida böckerna ser vi i Alphonce ingen * I Impuls och Heureka! utgör läsaren en relativt stor andel. 79 korrelation mellan etnicitet och aktivitetsgrad eller koppling till fysikämnet bland fiktiva personer (Tabell 7.13). I Alphonce, liksom i nutida böckerna tycks inte förekomma några personer med könsöverskridande identitet eller uttryck. Men i två av de nutida böckerna tycks samkönade parförhållanden (eventuellt) finnas, till skillnad från Alphonce. En liknande skillnad noterar vi här vad gäller förekomsten av funktionsnedsatta personer; även funktionsnedsatta i bredare mening (då man inkluderar patienter o.s.v. – se Tabell 7.12) är något mer sällsynta i Alphonce än i de nyare böckerna. 80 8. DISKUSSION I detta kapitel diskuterar jag och tolkar mina huvudresultat och jämför dem med tidigare forskningsrön (se kapitel 4). Syftet med detta arbete var att undersöka hur synliga potentiellt marginaliserade sociala grupper – kvinnor, utlänningar, funktionsnedsatta personer och icke-heteronormativa personer – är i tre utvalda svenska gymnasieläroböcker i fysik. Vidare jämfördes dessa tre nutida läroböcker med en äldre. Resultaten av denna undersökning presenterades i det föregående kapitlet (kapitel 7), både på detaljnivå där jag analyserade en lärobok i taget (kapitel 7.1-4) och på en mera övergripande nivå där jag först jämförde de tre nutida böckerna sinsemellan med syftet att nå fram till en bild på vad läget är nu för att senare jämföra denna nutida lägesbild med hur det såg ut för de sociala grupperna för 20 år sedan (kapitel 7.5-6). Mot bakgrund av den äldre boken och andra tidigare forskningsrön (kapitel 4) blir bilden av nuläget tydligare och skarpare. Det första man märker när man jämför de nutida böckerna med Alphonce är att andelen innehållsenheter som innehåller människor – trots ungefär samma omfång vad gäller antalet enheter (inom alla dessa: bildmaterial, uppgifter och avsnitt i övrig text) – fördubblades sedan 1994. Synsättet hos författarna verkar således ha ändrats från det manliga (fysik som ”kall” kunskap, med inget behov av människor i texten) till det mer kvinnliga (där människan är viktig vid konstruerandet av fysik) – för att använda von Wrights (1999) formuleringar. Andelen människor ökade alltså, men hur uppnådde man detta? Det tycks ha funnits två angreppssätt: man utökade dels antalet fiktiva personer (lämpligt i alla innehållstyperna) dels antalet direkta referenser till bokens läsare. I Impuls och Heureka överväger det senare angreppssättet (läsaren), i Ergo – det förra (fiktiva personer). Det förra sättet (fiktiva personer) tillåter en att inkludera så många sociala kategorier som man vill när man skriver en lärobok, men risken är stor att man som bokens författare ”glömmer bort” (medvetet eller omedvetet) någon social kategori. Det senare sättet är mer universellt: per automatik inkluderas läsaren med alla sina sociala identiteter, vad de nu må vara. Å andra sidan dock blir det sociala sammanhanget runt fysikämnet fattigare: ”du”-läsaren är ”mindre” än en hel palett av fiktiva eller autentiska personer som eleven kan möta i texten. Läroböckerna tycks ha blivit ”kvinnligare” (se begreppet hos von Wright, 1999) – eller så kanske kan man uttrycka det som att de blivit ”mänskligare” – också tack vare inkluderandet av namngivna autentiska personer som inte är forskare: i Alphonce fanns inga sådana personer, i de tre nutida böckerna finns de, och en hel del kvinnor bland dessa. Nu har alltså fått fysiken ett mänskligare sammanhang, den kanske har börjat upplevas som närmare ”vanliga” människor och ”vanliga” elever. Man utökade dessutom antalet namngivna forskare ur fysikens och vetenskapens historia, med det sannolika målet att 81 levandegöra ämnet och att visa att ämnet konstruerats och konstrueras i sociala sammanhang. Är då allt arbete fullbordat? Inte på långa vägar! – i alla fall om man tittar på mina resultat vad gäller könsfördelningen bland de människor som framställs i böckerna. Visserligen inkluderar man nu kvinnor bland namngivna forskare och andra kända personer – vilket Alphonce inte gjorde – men andelen kvinnor bland dessa två grupper är fortfarande mycket lägre än 50 %. Dessutom är andelen kvinnor högre bland namngivna icke-forskare än bland forskare, som om fysik inte var ett ämne lämpat för kvinnor. Givetvis finns historiska skäl till denna mansdominans bland forskare, men något försök till att problematisera eller förklara den tycks saknas. Och man kan inte förvänta sig att tonåringar, dessa läroböckers främsta adressater, har djupare kunskaper om utvecklingen i fysikens historia. Bland fiktiva personer är bilden muntrare: könsfördelningen tycks vara jämn eller nästan jämn, mot bakgrund av den skeva fördelningen i Alphonce eller i de andra böcker som analyserats tidigare (t.ex. von Wright, 1999, och Hedrén & Jidesjö, 2010). Dessutom verkar kvinnor och män vara lika aktiva/passiva i de nutida böckerna, medan kvinnor i Alphonce tenderade att vara mer passiva och män – mer aktiva (i enlighet med den gamla, patriarkala könsstereotypen). I nutida böckerna fann jag inte heller någon korrelation mellan den framställda personens kön och dennes koppling till fysikämnet. Men det var ganska överraskande att se att fiktiva kvinnor i Alphonce har tendens att vara mer kopplade till fysikämnet än män. En möjlig förklaring för denna observation kan vara att man redan i Alphonce, i mitten av 1990-talet, började motarbeta könsstereotyper och att man i sin iver att motarbeta kopplade kvinnor till fysiken mer än män. Dominansen av svenskar är i de nutida böckerna mindre utpräglad bland fiktiva personer än den var i Alphonce, men är fortfarande påtaglig (78-97 % beroende av läroboken och innehållstypen). Vad gäller bildmaterialet är andelen svenskar förmodligen ganska kraftigt överskattad p.g.a. min mycket breda definition av vad en ”svensk” är (hur denne ser ut) i bild (se kapitel 3.4.3). Sedan är denna dominans i sig inte något riktigt problem kanske då etniska svenskar faktiskt utgör en mycket stark majoritet här i riket. Svenskar finns bland namngivna forskare (och utgör en minoritet i samtliga fyra böcker), vilket kan ses som ett sätt att visa för eleven att fysik är något också en svensk kan utöva. Problem uppstår om eleven råkar vara en flicka (inga svenska kvinnliga forskare finns nämnda!). Vidare finns det fler icke-forskare än forskare av svenskt påbrå: en svensk elev kanske börjar då tro att svenskar inte är/blir fysiker, att man som svensk brukar vara idrottare eller något annat istället (de flesta namngivna svenskar i nutida böcker är just det!) – att fysik inte är ”för mig”, att den inte stämmer bra överens med min egna ingrupp med alla möjliga och dystra konsekvenser av detta (kapitel 3.2). 82 Och är eleven av kvinnligt kön ser hon att de berömda kvinnor som nämns vid namn nästan uteslutande sysslar med idrott, d.v.s. är kopplade till någon form av kroppsligt arbete, och brukar finnas till i texten för att illustrera ett fysikaliskt förlopp (oftast något rörelsefenomen innanför mekanikområdet). Funktionsnedsatta personer är nästan lika osynliga i de nyare böckerna som de var i Alphonce eller i de böcker som exempelvis Sleeter & Grant (2011) granskade. Men dessa personer tycks ha i alla fall börjat göra inträde i fysikläroböcker: i två av de nyare böckerna har vi enstaka exempel på rullstolsbundna personer. I ena boken är dessutom deras funktionsnedsättning inte i fokus, det viktiga är att personerna i fråga spelar basket. Som jag tolkar det finns det även (möjligtvis) två icke-heteronormativa parförhållanden i de nyare böckerna, något som var absolut otänkbart i Alphonce. Man vill kanske protestera här: varför ska vi vilja inkludera några sådana par överhuvudtaget? Men då ställer jag en motfråga: varför valde författarna att inkludera några heteronormativa parförhållanden? Några könsöverskridande personer tycks inte finnas i de granskade böckerna. En möjlig förklaring kan vara att denna kategori inte heller tycks synas mycket i samhället i stort. Nutida läroböcker tycks – utifrån min granskning – vara mer inkluderande. Ju mer inkluderande blir samhället, desto mer inkluderande blir läroböcker – med en viss, naturlig fördröjning. Behovet av jämställdhet har man uppmärksammat och diskuterat i långa decennier och till slut verkar även fysikläroböcker blivit (nästan) jämställda. Svenska samhället har nu i ett par decennier gått över från att vara relativt homogent, etniskt sett, till att vara alltmer sammansatt – och så har utlänningar börjat göra inträde i fysikläroböcker. Vem vet, måhända blir läroböcker mera inkluderande även vad gäller funktionsnedsatta personer eller personer utanför heteronormen när dessa kategorier existerat tillräckligt länge i det öppna, i den offentliga diskursen? I likhet med det som hänt med jämställdheten och kvinnans plats i det offentliga. 83 Källor: granskade läroböcker Alphonce, Rune; Björkman, Lars; Gunnvald, Per & Lindahl, Göran (1991) Fysik för gymnasieskolan 1. Stockholm: Biblioteksförlaget. Alphonce, Rune; Björkman, Lars; Gunnvald, Per & Lindahl, Göran (1994) Fysik för gymnasieskolan 2. Stockholm: Natur och Kultur. Alphonce, Rune; Björkman, Lars; Gunnvald, Per; Lindahl, Göran; Bergström, Lars & Johansson, Erik (1993) Fysik för gymnasieskolan 3. Stockholm: Natur och Kultur. Alphonce, Rune; Bergström, Lars; Gunnvald, Per; Ivarsson, Jenny; Johansson, Erik & Nilsson, Roy (2011) Heureka! Fysik kurs 1. Stockholm: Natur och Kultur. Fraenkel, Lars; Gottfridsson, Daniel & Jonasson, Ulf (2011) Fysik 1. Impuls. Malmö: Gleerups. Pålsgård, Jan; Kvist, Göran & Nilsson, Klas (2011) Ergo. Fysik 1. Stockholm: Liber. Referenslitteratur Anzenbacher, Arno (2005) Wprowadzenie do filozofii (originaltitel: Einführung in die Philosophie). 8:e upplaga. Kraków: WAM. Berge, Britt-Marie & Widding, Göran (2006) En granskning av hur kön framställs i ett urval av läroböcker: Underlagsrapport till Skolverkets rapport ’I enlighet med skolans värdegrund?’. Stockholm: Skolverket. Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Burstyn, Joan N. & Corrigan, Ruth R. (2011) »Images of Women in Textbooks 18801920«, i Provenzo m.fl. (2011), s. 36-46. Ursprungligen publicerad 1975 i Teachers College Record, 76(3), s. 431-440. Ceglie, Robert & Olivares, Vida (2012) »Representation of Diversity in Science Textbooks« i Hickman & Porfilio (2012), s. 49-68. Cohen, J. (1988) Statistical power analysis for the behavioral sciences. 2:a upplaga. New Jersey: Lawrence Erlbaum. Crowl, Thomas K. (1996) Fundamentals of Educational Research. 2:a upplaga. Madison, Wisconsin: Brown & Benchmark. Deaux, Kay (2001) »Social Identity« i Worrell, Judith (red) Encyclopedia of Women and Gender (band 2), s. 1059-1067, Academic Press: San Diego. Englund, Boel (1999) »Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande«, Pedagogisk Forskning i Sverige, årgång 4, nr 4, s. 327-348. Englund, Boel (2006) Vad har vi lärt oss om läromedel? En översikt över nyare forskning: Underlagsrapport till Läromedelsprojektet. Stockholm: Skolverket. Helford, Elyce Rae (2000) »Feminism, Queer Studies, and the Sexual Politics of Xena: Warrior Princess«. s. 135-162 i: Helford, Elyce Rae (red.) (2000) Fantasy Girls: Gender in the New Universe of Science Fiction and Fantasy Television. Lanham: Rowman & Littlefield Publishers. 84 Hedrén, Johan & Jidesjö, Anders (2010) Kunskap utan kunskapens användning: En studie av fysikläromedel i grundskolans senare år. Skolinspektionen. Hickman, Heather & Porfilio, Brad J. (red.) (2012) The New Politics of the Textbook: Problematizing the Portrayal of Marginalized Groups in Textbooks. Rotterdam: Sense Publishers. Högskoleverket och SCB (2011) Universitet och högskolor: Utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2010/11. Sveriges officiella statistik. Statistiska meddelanden. UF 19 SM 1201. Imsen, Gunn (2006) Elevens värld: Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur. Kesselberg, Margareta (2014) »Finalveckan«, Fysikaktuellt, nr 2, s. 20-23. Larsson, Håkan & Rosén, Maria (2006) En granskning av hur sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker: Underlagsrapport till Skolverkets rapport ’I enlighet med skolans värdegrund?’. Stockholm: Skolverket. Lübcke, Poul (2004) Filosofilexikonet. Stockholm: Forum. Läroplanen för gymnasieskola (2011). Stockholm: Skolverket. Monsen, Nina Karin (2007) »Feministoppgjør«, Morgenbladet, 31.08.2007. Hämtad på: http://morgenbladet.no/samfunn/2007/feministoppgjor#.U1KqyV7YLtU NE (Nationalencyklopedin). Artikeln »Heteronorm«. Hämtad 18.5.2014 på: www.ne.se Nicholls, Jason (2003) »Methods in School Textbook Research«, International Journal of Historical Learning, Teaching and Research, 3(2), s. 11-26. Nyberg, Catarina & Gustavsson, Anders (2006) En granskning av hur funktionshinder framställs i ett urval av läroböcker: Underlagsrapport till Skolverkets rapport ’I enlighet med skolans värdegrund?’. Stockholm: Skolverket. Orlenius, Kennert (2010) Värdegrunden – finns den? Stockholm: Liber. Pienta, Rachel Sutz & Smith, Ann Marie (2012) »Women on the Margins: The Politics of Gender in the Language and Content of Science Textbooks« i Hickman & Porfilio (2012), s. 33-47. Pingel, Falk (1999) UNESCO Guidebook on Textbook Research and Textbook Revision. ED-99/WS/27. UNESCO. Provenzo, Eugene F., Jr., Shaver, Annis N. & Bello, Manuel (red.) (2011) The Textbook as Discourse: Sociocultural Dimensions of American Schoolbooks. New York: Routledge. RFSL Heteronormativitet och dess konsekvenser. Hemsida. Hämtad 18.5.2014 på: http://www.rfsl.se/?p=412 Runblom, Harald (2006) En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker: Underlag till skolverkets rapport ’I enlighet med skolans värdegrund?’. Stockholm: Skolverket. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Riksdagen. Skolverket (2004) Elever med utländsk bakgrund: Rapport till regeringen. Dnr 75–2004:545. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2006a) I enlighet med skolans värdegrund? – En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Rapport 285. Stockholm: Skolverket. 85 Skolverket (2006b) Läromedlens roll i undervisningen. Stockholm: Skolverket. Sleeter, Christine E. & Grant, Carl A. (2011) »Race, Class, Gender, and Disability in Current Textbooks«, i Provenzo m.fl. (2011), s. 183-215. Ursprungligen publicerad i Apple, Michael W. & Christian-Smith, Linda K. (red.) (1991) The Politics of the Textbook, New York: Routledge, s. 78-110. Socialstyrelsens termbank (2014). Hämtad 18.5.2014 på: http://socialstyrelsen.iterm.se/ Tallberg Broman, Ingegerd (2011) Pedagogiskt arbete och kön: Med historiska och nutida exempel. Lund: Studentlitteratur. Thornberg, Robert (2009) Det sociala livet i skolan: Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber. Whiteley, Peter (1996) »The gender balance of physics textbooks: Caribbean and British books, 1985-91«, Physics Education, 31(3), s. 169-174. von Wright, Moira (1999) Genus och text: När kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel? Stockholm: Skolverket. Wyndhamn, Jan, Riesbeck, Eva & Schoultz, Jan (2000) Problemlösning som metafor och praktik: Studier av styrdokument och klassrumsverksamhet i matematik- och teknikundervisningen. Linköping: Linköpings universitet. Zimmerman, Jonathan (2011) »Brown-ing the American Textbook: History, Psychology, and the Origins of Modern Multiculturalism«, i Provenzo m.fl. (2011), s. 216-239. Ursprungligen publicerad 2004 i The History of Education Quarterly, 44(1), s. 4669. Ås, Berit (1978) »Hersketeknikker«, Kjerringråd, nr 3, s. 17-21. 86
© Copyright 2024