Nytt om tillsatsmaterial och ballast i
SS-EN 206 & SS 137003
Elisabeth Helsing, CBI
VUC Informationsdag, 19 maj 2015, Älvkarleby
Innehåll
 Ökade möjligheter att använda blandcement och större mängder
tillsatsmaterial
 Tre möjliga koncept för tillsatsmaterials effektivitet relativt cement
 Nya lågalkaliska och sulfatresistenta cement
 Ny kategorisering och nya krav när det gäller alkaliballastreaktioner
 Nya möjligheter att använda ballat av återvunna material
 Fler möjligheter att påvisa ballasts frostresistens
Tillsatsmaterial ingående i cement - utökad användning
Kravelement
X0
Cement enligt
SS-EN 197-1
Andel PC-klinker
b)
av bindemedel
Andel av
bindemedlet
Silikastoft
Flygaska
Slagg
Alla
≥ 30
≤10
≤35
≤70
d)
Exponeringsklass
XS 2
XS 3
XD 1
XC 1
XC 2
XC 3
XC 4
XS 1
XD 2
XD 3
XF 1
XF 2
I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
III/A
I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
III/A
I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
III/A
I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
III/A
I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
≥ 35
≥ 35
≥ 65
≥ 65
≥ 35
≥ 35
≤10
≤35
≤65
≤10
≤35
≤65
≤10
≤35
≤35
≤10
≤35
≤35
≤10
≤35
≤65
≤10
≤35
≤65
XF 3
XF 4
I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
III/A
I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
III/A
I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
I
II/A-S
II/B-S
II/A-D
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
I
II/A-S
II/B-S
I
II/A-S
II/A-V
II/B-V
II/A-LL
II/A-M
II/B-M
II/A-V
≥ 65
≥ 35
≥ 35
≥ 65
≥ 65
≥ 65
≥ 65
≥ 80
≤10
≤35
≤35
≤10
≤35
≤65
≤10
≤35
≤65
≤10
≤35
≤35
≤10
≤35
≤35
≤10
≤35
≤35
≤5
≤359)
≤359)
≤5
≤20
≤20
II/A-LL
II/A-M
Tillsatsmaterial ingående i cement - utökad användning
 I XO - alla cement får användas!
 I XS1 , XS2, XD1 och XD2 - CEM III/A (med 65 % slagg) tillagd
 I XS3 och XD3 - CEM II/B-A, -V och -M (med 35 % flygaska, slagg
eller kombinationer därav) har lagts till
 Förtydliganden:
 Minsta halt portlandcementklinker av bindemedlet anges
 Tillåten mängd tillsatsmaterial anges som % av bindemedelshalten
(tidigare av cementhalten)
Tillsatsmaterialens effektivitet vid iblandning i
betongblandaren - tre möjligheter!
 k-värdeskonceptet enligt SS-EN 206
 Förhöjda k-värden enligt SS 137003
 Konceptet likvärdig prestanda hos
bindemedelskombinationer enligt SS
137003
Ändringar i k-värdeskonceptet enligt SS-EN 206
 Införs även för slagg - men k-värde får anges nationellt
 I SS 137003 anges samma som tidigare; 0,6
 k-värde för silikastoft kl. 2 (ner till 80% amorf SiO2) får anges nationellt
 I SS 137003 sätts k-värdet till 1,0
 k-värdena gäller även flygaska och silikastoft i för kombination med CEM II/A
OBS! Detta koncept gäller för all slagg, flygaska och silikastoft som uppfyller
sina respektive produktstandarder i kombination med alla cement av tillåtna
cementtyper!
Ändringar i förhöjda k-värden enligt SS 137003
 Förtydliganden när det gäller provningsfrekvens.
OBS! Konceptet gäller bara när ett visst cement kombineras med en
viss flygaska eller en viss slagg och det påvisas genom provning att
kombinationen uppfyller ett högre krav på aktvivtetsindex
Konceptet likvärdig prestanda hos
bindemedelskombinationer, EPCC
 Nytt koncept infört i SS-EN 206 - men nationellt valbart
Provning ska visa att en kombination av ett tillsatsmaterial och ett cement
är likvärdigt med ett ordinärt cement med samma material som
huvudbeståndsdelar och inom samma proportionsintervall.
Bindemedelskombinationen får då jämställas med detta cement
 Regler för tillämpning av detta ges i SS 137003
 Innebär att k-värdet =1
Det svenska EPCC-konceptet (enligt SS 137003)
 Gränser för tillåtna proportioner av tillsatsmaterialet i kombination med
det aktuella cementet fastställs initiellt och valideras minst vartannat år.
(Fastställande ska utföras eller övervakas av ett ackrediterat organ. )
 Vid betongtillverkningaren ska minst 1 gång/månad verifiera att
bindemedelskombinationen uppfyller de krav som gäller för det cement
det motsvarar.
(Detta ska övervakas av ett ackrediterat organ)
 Det övervakande organet ska utföra provningar på stickprov 3 ggr per år.
För att underlätta användning av mer tillsatsmaterial i
t.ex. Trafikverkets broar.....
 I nya SS 134002 införs två nya nationella
sulfatresistenta cement CEM II/A-V NSR & CEM
II/A-S NSR (minst 80% sulfatresistent klinker resten
flygaska eller slagg)
 I nya SS 134203 preciseras kraven på lågalkaliska
CEM IIA och CEM IIB med flygaska eller slagg
(klinkern ska vara lågalkalisk)
Ny kategorisering av betongens omgivning m.a.p. risk för
skadliga alkalisilikareaktioner
I bilaga Q i SS 137003 (baserad på en CEN-rapport)
 E1: Betongen är i huvudsak skyddad från utvändig
fukt.
 E2: Betongen utsätts för utvändig fukt.
 E3: Betongen utsätts för utvändig fukt och
ytterligare förvärrande faktorer (tösaltning, frysning
och upptining, omväxlande uppfuktning och torkning i
marin miljö eller fluktuerande laster)
E-kategorierna används för att ställa krav på ballast
 E1: Inga särskilda krav
 E2 och E3:
 Kvantitativ petrografisk beskrivning enligt RILEM
AAR-1 eller likvärdig metod krävs
 Beroende på utfallet av den petrografiska
analysen och vilken E-kategori det är fråga om
utreds ballasten vidare
Om det finns högreaktiva mineral ..
..som flinta, opal eller dylikt
ska ballastens alkalireaktiviteten utredas.
(Oberoende av halt!)
 Provning med NT Build 295
rekommenderas
 Gäller för både E2 och E3.
Om det finns mer än 15 % långsamt eller potentiellt
reaktiva mineral..
...ska alkalireaktiviteten utredas.
Rekommendation för utredningen:
Steg 1: Provning med RILEM AAR-2 (bruksprismor)
(Om ballasten klarar den provningen är den OK,
annars steg 2)
Steg 2: Provning med RILEM AAR-3 (betongprismor)
(Om ballasten klarar den provningen är den OK)
Undantag från provning/utredning i E2
Om alkalihalten i betongen < 3% kg/m3
eller om
CEM II - LA eller CEM III - LA (enl. SS 134203) används
Gäller endast E2 (inte E3)
Gäller endast vid långsamt eller potentiellt
reaktiva mineral (inte vid högreaktiva)
Om inte ballasten klarar provningarna.....
....kan den aktuella betongen provas!
(metod enl. CBI rapport 4:92 eller en som är likvärdig)
Öppnar för att ta fram en betongsammansättning som
minskar risken för skadliga alkalisilikareaktioner, t.ex. kan
tillsatsmaterialens hämmande effekt tillgodogöras.
Nya möjligheter att använda ballast av återvunna material
Tre typer av ballast av återvunna material
 Ballast återvunnen ur färsk restbetong
...som tvättats ur färsk betong från den egna
produktionen
 Ballast från krossad restbetong
...av betong från den egna produktionen och som
inte använts i byggnadsverk
Ballast av återvunna rivningsmaterial
....av återvunna byggnadsmaterial som använts i
byggnadsverk
Användning av ballast av restbetong
 Upp till 5 % av all ballast får alltid utgöras av ballast av
restbetong (färsk eller krossad)
 Vill man använda mer än 5 % ballast återvunnen ur färsk
restbetong ska den sorteras och uppfylla ballastkraven i
SS-EN 12620
 Vill man använda mer än 5 % ballast av krossad restbetong ska
reglerna för ballast av återvunna rivningsmaterial tillämpas.
Regler för användning av ballast av återvunna
rivningsmaterial i SS 137003
 Bygger på rekommendationer i SS-EN 206
 Kvalitetskrav på två nivåer, typ A och B;
 ingående bestånddelar (andel betongmaterial,
stenmaterial, tegelmaterial etc), renhet, densitet
mm
Ex: I typ A ska minst 95 % komma från betong och
stenmaterial, ugnstorr partikeldensitet > 2100 kg/m3
Användning- ballast av återvunna rivningsmaterial
OBS - andel av den
grova ballasten!
Fler möjligheter att påvisa ballastens frostresistens
 Stegvisa krav
 Steg 1: Vattenabsorption ≤ 1 %
 Steg 2: Provning av ballastens frostresistens
 I XF1 och XF3 enligt SS-EN 1367-1 (utan salt)
 I XF2 och XF4 enligt SS-EN 1367-6 (med salt)
(Gäller enbart för Dmax > 4 mm)
Tack för uppmärksamheten!
Frågor?