Eva Skowronski Fil. Dr i migrationsvetenskap Anknuten forskare CTR, Lunds universitet Sy#e och frågeställningar   Social interaktion mellan elever   Hinder och möjligheter för social inkludering, samt hur eleverna hanterar eventuella hinder   Mottagningssystemets konsekvenser för social inkludering   Sociala positioner elever emellan och vad som bestämmer dessa positioner   Den religiösa/ickereligiösa tillhörighetens betydelse för den sociala interaktionen mellan elever Metod   Empirisk studie i Malmö mellan 2008 -‐ 2010   Kvalitativa intervjuer med 29 elever från 4 högstadieskolor och 10 gymnasieskolor   Uppföljningsintervjuer med 11 av eleverna efter 1 -‐ 1 ½ år   Fältstudier ca 100 heldagar + ﬂertal kortare besök på skolor IVIK = Individuella programmets introduktionskurser för invandrare IV = Individuella programmet IM språkintroduktion = nuvarande term för tidigare IVIK IM = nuvarande term för tidigare IV Elevernas bakgrunder   Länder i Mellanöstern: 13 elever   Ostasiatiska länder: 6 elever   Västafrikanska länder: 5 elever   Östafrikanskt land: 1 elev   Europeiska länder: 3 elever   Sydamerikanskt land: 1 elev Anledning <ll ﬂy>   Krigssituation, hot eller liknande: 15 elever   Familjeskäl: 11 elever   Föräldrar som ﬂyttar till jobb i Sverige: 2 elever   Tre av eleverna kom som ensamkommande barn, två av dem på grund av hot, en av dem av oklara skäl. Förberedande undervisningsnivåer   Vid sista kontakttillfället 2012 hade tio av eleverna gått minst tre år på förberedande undervisningsnivåer, och ﬂer skulle förmodligen i framtiden ha gått minst tre år.   Några av eleverna hade gått fem – sex år på förberedande undervisningsnivåer. Barrys skolkarriär   Enbart i förberedelseklass: 1 år (två olika skolor)   IVIK: 2 år (två olika skolor)   IV: 2 år (två olika skolor)   Det kan vara energikrävande för eleverna att hamna i nya sociala grupper hela tiden och det kan ta en del fokus från studierna.   Å andra sidan lyckades eleverna ofta skapa starka vänskapsband på förberedande undervisningsnivåer som varade långt efter att de slutat gå i samma klass. Vidare <ll ordinarie undervisning   Nyanlända elever tydde sig ofta till varandra eller till personer som tidigare invandrat.   Positiva sidor: Tryggheten att dela erfarenheten av att vara ny i Sverige och i klassen. Om den ena eleven varit i Sverige längre kunde den nykomna eleven ofta få mycket stöd i studierna av den som varit här längre.   Negativa sidor: Att nyanlända elever sökte sig till andra med liknande erfarenheter verkade också till stor del bero på att de inte blev insläppta i någon annan gemenskap. Ghost: Men först tänkte jag att om jag svarar fel så kommer de att skratta, för de såg inte mig. De trodde att jag var ”ingenting”. Men nu är det en annan sak. Eva: Det kändes så i början, att de trodde…? Ghost: Alltså, de bara, typ, de tittade inte på mig. […] Eva: Men de tog inte kontakt med dig, så i början, de första månaderna? Ghost: Nej, nej. Eva: Hur kändes det då, de första månaderna? Ghost: Det var jättesvårt. De hade inga problem med att kontakta mig, men det var jag som hade problem. Det var jag som var blyg. Och till vissa ämnen gick jag lite för sent, för att jag inte ville vara med dem. Jag ville inte sitta och vänta med dem där. Så jag kom för sent. (Kille 15 år. Förberedelseklass + år 9. FL: Libanon) Språket som frigör och tystar   Rädsla för att göra bort sig kan göra att man blir tyst i klassen, framför allt i ordinarie undervisning. Rahmin: De ”ﬂippade” för mycket. De visste att jag inte kunde svenska så bra, de ”ﬂippade” för mycket. Eva: De ”ﬂippade” för mycket, hur då ”ﬂippade”? Vad gjorde de då? Rahmin: Till exempel, varje lektion när de [lärarna] frågar eleverna… Till exempel, lärarna skriver något på tavlan som de frågar eleverna om de kan. Och innan, när det var min tur, när jag skulle svara, så började de plötsligt skratta och så, du vet. Eva: Okej, så de skrattade redan innan du hade börjat? Rahmin: Ja. Eva: Hur kändes det då? Rahmin: Det kändes inte bra. Eva: Vad gjorde du då? Pratade du i alla fall, eller struntade du i att prata då? Rahmin: Jag sa: ”Jag kan inte”. […] Eva: Men kunde du egentligen? Rahmin: Ja. (Kille 15 år. Grundskolan år 8. FL: Afghanistan) Dacia: Nja, typ (skrattar lite), det var bättre för mig att fråga mina kompisar om vad ett ord betydde än att fråga läraren. Eva: Ja, varför var det bättre att fråga dina kompisar? Dacia: Ja, då behövde jag inte skämmas. När jag gick till läraren skämdes jag när jag frågade: ”Vad betyder det ordet?”. (Kille 16 år. Grundskolan år 9. FL: Polen) S<gma<sering p.g.a. språket   Skratta ”med” och skratta ”åt”   Skratt åt varandras språkbruk var ganska vanligt förekommande på vissa skolor.   Christopher Stroud (2004): risk för stigmatisering av personer som inte talar standardversionen av ett språk.   Goﬀman (1963): en stigmatiserad person kan försöka höja sin egen position genom att avskilja sig från dem med ännu tydligare stigman. Stroud, Christopher (2004). ”Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp”. I: K. Hyltenstam& I. Lindberg (red), Svenska som andraspråk: I forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitterratur. Goﬀman, Erving (1963/2011). Stigma: Den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag. Statusskillnader mellan förberedande och ordinarie utbildningsnivåer   Det kan vara stigmatiserande att förknippas med förberedande undervisningsnivåer. Eva: Men annars, skolkompisar när du har kommit till vanlig klass, hur har det funkat med det? Har du snabbt fått kompisar i vanliga klassen också? Rocky: Nej, det var riktigt svårt. De bara… Första gången jag träﬀade dem, började de kalla mig ”ﬂykting” och sånt. Men sen efter fyra månader, fem månader blev vi riktigt bra kompisar. När jag lärde känna dem, tyckte jag att de var såna ”snejkar” [eng. ”snake”?], de var dåliga och allt möjligt, men sen efter fyra månader tyckte jag att de har bra sidor. […] Eva: Men de tyckte att du var ”ﬂykting”, vad menade de med det? Rocky: Att jag inte är svensk medborgare. Eva: Menade de att det var något dåligt med det? Rocky: Nej, jag vet inte, kanske. Men de sa, de retades samtidigt. Om en ny kille kommer till skolan och han inte är svensk medborgare, så kallar de honom ”jävla ﬂykting”. (Kille 16 år. Förberedelseklass + år 9. FL: Palestina) Eva: Hur tycker du att det funkar här i skolan om du tänker på de andra eleverna som inte går i IVIK och ni som går i IVIK. Hur fungerar kontakten där, tycker du? Taqi: Det känns väldigt konstigt när man går på IVIK-‐programmet, för att där ser man bara invandrare. Det betyder inte att invandrare är sämst, men det känns som att man är… man har inget resultat… alltså så. […] Eva: Hur tror du att de andra tänker på skolan, som inte går på IVIK? Har du nån kontakt med dem? Taqi: Jag har inte kontakt med dem, men jag känner alltså, jag känner själv att de tycker att vi är de sämsta eleverna i skolan. Vi är de som inte kan lära oss nåt, och, ja, det känner jag själv. Eva: Varför känner du det, tror du? Är det någon som har sagt det till dig, eller? Taqi: Nej, alltså, det är lite svårt att förklara, men när man ser på deras ögon, de kollar inte på mig, på nåt sätt alltså. De kollar som om vi har gjort något fel. Jag har inte gjort något fel. Det jag har gjort fel är att jag går på IVIK. (Kille 16 år. IVIK år 1. FL: Afghanistan) Eva: Du ville egentligen gå i vanlig klass, men du gick i den här förberedelseklassen i tre år. Hur kändes det för dig? Johan: (Djup suck) Jag var mycket ledsen och jag var mycket arg. Ibland sa jag att jag vill fortsätta med musik, men ibland säger jag att jag har ingen framtid här i Sverige. Och de har fel. […] Johan: Ibland när jag blir arg, pallar jag inte, jag gör ingenting. Jag kunde det, jag fattade när de pratade med mig, jag fattade när jag läste. Och de sa till mig: ”Du behöver läsa mer svenska och du ska gå till IV”. Jag blev arg och jag skiter i… Eva: Så du gick från skolan då, när de sa att du skulle gå på IV? Johan: Ja, direkt så läste jag ingenting. Därför att jag skulle gå till IV, varför ska jag då läsa här? Visst, så jag sa okej, jag ska inte läsa. Jag bara går och sitter där i skolan. Eva: Så du gick och satt i skolan? Du skolkade inte i alla fall? Johan: Nej, jag skolkade inte. (Kille 17 år. IV. FL: Irak) Sammanfa>ning: hinder för och möjligheter <ll social inkludering av nyanlända elever i skolan   Nyanlända elevers skam inför sitt språkbruk och rädsla för andra elevers skratt kan göra att de tystnar.   En stigmatisering av nyanlända elever kan ske av ﬂera skäl: 1) för att de har invandrat (och därmed blir förknippade med en viss kategori), 2) för att de inte har hunnit lära sig så mycket svenska och 3) för att de går i avskild undervisning och därmed betraktas som avvikande.   Det ﬁnns en risk att fastna i en stigmatiserande position om man inte kommer vidare till ordinarie undervisning.   Den stigmatiserande positionen behöver inte vara låst utan kan förändras. Förutsättningen är dock att elever får chansen att mötas.   De ﬂesta av eleverna i undersökningen blev med tiden socialt inkluderade också inom ordinarie undervisning och ﬁck nya vänner där. Avslutande tankar: Nyanlända elever i limbo   Behörighetsregler till gymnasiet gör att många nyanlända elever fastnar på förberedande utbildningsnivåer.   Hur kan skolan bli mer inkluderande (socialt och kanske även undervisnings-‐ mässigt) för nyanlända elever, även på gymnasienivå?