Läs mer om firandet i jubileumstidningen

Bättre och bättre
DAG FÖR DAG
#1: JANUARI 2015
Att göra säkerhetskultur
till företagskultur
Ansvar från
gruva till gruva
Vad är strålning egentligen?
ETT SAMHÄLLSBÄRANDE
FÖRETAG med engagemang
Att klyva uran och koka vatten
– hur funkar det?
Svensk el i 50 år!
Hur kan du fira med OKG under året?
1
Med stärkta starka
band firas guldbröllop
J
ag läste för en tid sedan i en av de
större affärstidningarna att Oskars­
hamn är att betrakta som en av land­
ets mest riskexponerade kommuner.
Detta antagande baserade analytikern
i huvudsak på ett för stort och bräckligt
beroende av några få stora industriaktörer på
orten. Jag slogs omedelbart av den symbolik
som används för att beskriva optimisten
respektive pessimisten; för den ene är glaset
halvfullt och för den andre halvtomt. Om
jag själv får representera realisten, så är jag
ödmjukt euforisk …
När den svenska varvsindustrins kräftgång
skakade vår stad i mitten av 1960-talet gavs
nämligen två giganter inom svensk industri­
näring tillfälle att etablera verksamhet här.
Scania köpte Be-Ge Karosserifabrik 1966
och året innan hade OKG börjat slå ned sina
bopålar på Simpevarpshalvön. Jag har svårt
att se någon dåvarande eller nutida kom­
munpolitiker tacka nej till dessa etableringar
med motivet att man ”riskerar att bygga upp
ett alltför stort beroende av några få starka
aktörer” …
Dessutom finns det en sanning som säger
att det äkta par som vårdar sin relation
genom att visa varandra kärlek och ömse­
sidig respekt med tiden knyter allt starkare
band och därmed ofta får fira guldbröllop.
De band som för 50 år sedan knöts mellan
de starka aktörerna och Oskarshamns offent­
liga sektor har också genom åren bara stärkts,
inte minst eftersom vi alla vet att beroendet
faktiskt är ömsesidigt. En ort blir aldrig
attraktivare än dess samlade värden. Det är
också när samhället verkligen möter upp som
vi kan realisera de förutsättningar till tillväxt
och expansion som den starka industrin
skapar. Detta ständiga givande och tagande
i våra relationer innebär att vi nu kan fira
guldbröllop i Oskarshamn. I mina ögon är
alltså risken med det beroende analytikern
varnade för starkt överdriven.
Risk är nämligen något som infrias först
när man misslyckas med att förebygga den
– det visar ju inte minst vår numera 50-åriga
gemensamma historia. Det är dessutom
en sanning som jag vet är väl etablerad på
OKG. Hela verksamheten bygger på den
förutsättningen och under många år har jag
haft förmånen att följa den på nära håll i
vår lokala säkerhetsnämnd. Där har vi alltid
en öppen dialog med OKG-representanter
om säkerheten vid anläggningarna och vi
kommunpolitiker representerar där således
allmänheten på ett utmärkt sätt.
Jag har bland annat fått lära mig att
OKGs samlade produktion under de gångna
åren skulle räcka till att försörja Oskars­
hamn med el under 3 333 år. Jag kommer
nog aldrig att vänja mig vid de ofantliga
proportioner som alltid förknippas med ett
kärnkraftverk samtidigt som jag är både stolt
och tacksam för de många miljarder kronor
som investeras i en lokal industriell aktörs
verksamhet – för hela det svenska samhällets
och medborgarnas bästa!
Peter Wretlund (s),
kommunstyrelsens ordförande i Oskarshamn
2
I DETTA NUMMER
2
Vad händer under jubileumsåret? 4-5
VD har ordet 6
OKG-trädet 7
Svensk el i 50 år 8-11
OKGs utvecklingsresa 12-13
Säkerhet på flera nivåer 14-15
Ett samhällsbärande företag 16-19
Krönika
4
20-21 Attraktiv arbetsgivare
22 Busstransport som förmån
23 Ett strålande företag
24-25 Säkerhetsfrämjande arbetsmetoder
26-27 Klimatsmart elproduktion
28 Externa röster om OKG
29 Så funkar det!
30-31 Årsbarn med OKG
6
8
17
20
Den 14 juli 2015 är det exakt 50 år
sedan som OKG Aktiebolag bildades.
Som pionjärer i en industriell epok
med en unik påverkan på samhällsutvecklingen vill vi självklart fira
detta jubileum. För att undvika att
konkurrera med Kronprinsessans
födelsedagsfirande väljer vi dock att
celebrera detta spritt över året. Denna
jubileumsutgåva av interntidningen
är tänkt att slå an tonen och eftersom
den sanna glädjen är den delade
glädjen distribueras Kärnpunkten
denna gång till samtliga hushåll i vår
hemkommun Oskarshamn.
Förutom att delge lite av vår historia
försöker vi också spegla verksamheten utifrån vårt närsamhälle. Den
ursprungliga samsynen på behovet
av kärnkraftsbaserad elproduktion har
successivt förvandlats till en ständigt
pågående energipolitisk debatt om
kraftslagets vara eller icke vara. Detta
har dock aldrig påverkat organisationens överlagrade uppgift att svara
för säkra och tillförlitliga elleveranser.
OKG har nu levererat över 500 miljard­er kilowattimmar – bara det är värt
att fira!
Trevlig läsning!
Anders Österberg, ansvarig utgivare
15
24
26
Omslagsbilden: Att OKG fyller 50 år väljer vi att fira under
hela 2015, var gärna med och fira tillsammans med oss!
Se vad som händer under året på sidorna:
4-5
Kärnpunktens redaktion
Utges av
OKG Aktiebolag
572 83 Oskarshamn
0491-78 60 00
Anders Österberg ansvarig utgivare
[email protected]
Ansvarig utgivare
Anders Österberg
0491-78 63 54
[email protected]
Emmy Davidsson redaktör
[email protected]
Annika Carlsson
[email protected]
Maria Roth
[email protected]
Luise Guse
[email protected]
Sara Torkelsson
[email protected]
Redaktör
Emmy Davidsson
0491-78 64 68
[email protected]
Grafisk produktion och tryck
Agent Design AB, Oskarshamn
Grafisk Tryck, Oskarshamn
Omslagsfoto: Ruth Black
Trycks på Multi Art gloss 250g/
Amber Graphic 120g
3
OKG 50 år
– det ska vi fira!
VAD HÄNDER UNDER JUBILEUMSÅRET? En födelsedag är i normala
fall kopplad till ett speciellt datum på året. I OKGs fall är detta den 14 juli;
det datum 1965 då företaget grundades rent formellt. Ett halvsekels unik
industrihistoria måste givetvis firas – även om det bestämts att det inte i första
hand kommer att ske just detta datum. För att inte konkurrera med vare sig
Kronprinsessan Victorias födelsedagskalas på Öland eller fransmännens
nationaldagsfirande sprids nämligen OKGs 50-årsjubileum ut över hela året.
TEXT: Anders Österberg
4
ILLUSTRATION: Malin Högstedt
Jubileumslogotypen är framtagen för att
skapa associationer till såväl kärnverksamheten som det ljuva 60-talet.
TIPS!
!
På OKGs grannyra kommer du
att kunna nominera till Årets granne
2015, eller gå in på okg.se redan
nu och ge ditt förslag på en privat­
person, myndighet eller organisation
som du tycker skapar goda relation­
er i vardagen. Nominera senast den
7 mars och du kan vinna två biljetter
till Oskarsgalan den 28 mars!
D
enna jubileumsutgåva av
interntidningen Kärn­
punkten är tillsammans
med en jubileumsfilm
på nätet först ut att uppmärksamma
denna milstolpe i företagets historia.
Tidningen i din hand distribueras vid
detta tillfälle inte enbart internt, utan
också till samtliga hushåll i företagets
hemkommun Oskarshamn. Innehållet
i tidningen är således anpassat till en
bredare målgrupp än normalt. Läsare
som kanske känner till vad det inne­
bär att någonting felfungerar eller att
den treställiga bokstavskombinationen
PSA är en metod för säkerhetsanalyser
och inte den metod som kan indikera
prostatacancer. Tidningen är helt enkelt
producerad för att även en läsare utan
dessa väsentliga förkunskaper ska kunna
ha glädje av den.
Detta gäller även för den jubi­
leumsfilm som finns att se på okg.se.
Med hjälp av en extern ciceron guidas
tittaren genom de gångna decennierna
och ett antal höjdpunkter i företagets
historia. Målsättningen med filmen
är att ge en översiktlig bild av OKG i
ett lite bredare perspektiv – inte minst
utifrån verksamhetens samhällsnytta
genom åren.
Förädlade externarrangemang
Förutom att svara för en samhällsnyttig
produkt i form av elektricitet, består
företagets samhällsengagemang i att
stötta initiativ som medverkar till lokal
och regional utveckling och tillväxt.
Detta sker på flera sätt, men i jubi­
leumssammanhang kommer detta synas
i samband med olika existerande evene­
mang på orten. De arenor som bland
annat Oskarsgalan, Latitud 57, diverse
idrottsarrangemang och Framtidsdagar
erbjuder kommer att förädlas ytterligare
med OKG-relaterade arrangemang.
För att understryka grundtankarna
med OKGs kategori Årets Granne i
Oskarsgalan planeras en Grannyra
i Oskarshamn och i samband med
Latitud 57 är ambitionen att erbjuda
festivaldeltagarna ett särskilt dansarrangemang under temat Silent Energy.
Ett värdskap vid en av IK Oskarshamns
hemmamatcher förvandlas till en ljus­
fest och ett antal lag i de större lokala
publiksporterna kommer att ha en spel­
are som representerar sitt lag i en tröja
som exponerar OKGs 50-årsjubileum.
Ungas framtidssatsningar
Den stora manifestationen är dock
tänkt att äga rum i anslutning till årets
Framtidsdagar. Med utgångspunkt i
fjolårets vinnande idéer i OKGs, SKBs
och Ung Företagsamhets utmaning
för gymnasieelever, Innovation Camp,
planeras ett tvådagarsarrangemang med
kreativt och kulturellt fokus i centrala
Oskarshamn. Det är tänkt att erbjuda
möjligheter att ta del av olika kultur­
aktiviteter, men också att aktivt prova på
sådana. Evenemanget utgör samtidigt
en festlig inramning för alla de elever
som deltar i 2015 års Innovation Camp.
Inget jubileum blir fullständigt utan
ett bestående minnesmärke. OKG har
därför utlyst en konstnärstävling på ett
jubileumstema. Syftet är att röstande
kommunmedborgare och en särskilt
utsedd jury ska kora ett vinnande
tävlingsbidrag. Detta ska skänkas till
Oskarshamns kommun i form av en
installation som är tänkt att pryda ron­
dellen på Åsavägen invid den bro som
leder trafiken från Gotlandsterminalen.
Minnesgåva och personalfest
Internt uppmärksammas jubileet via
de olika kommunikativa arenor som
står till buds. Bland annat får företagets
bolagsstämma ett utökat innehåll med
ett arrangemang för särskilt inbjudna
gäster. Annonsering kring 50-årsfiran­
det kommer att ske såväl internt som
externt. Vidare kommer arbetande på
Simpevarpshalvön under året att få en
specialdesignad minnesgåva. Givet­
vis kommer också en personalfest att
arrangeras och detaljerna kring denna
trivselaktivitet kommer att delges
senare.
Sist, men inte minst, kan sägas att
en särskilt utformad jubileumslogotyp
kommer att användas i exponeringen av
samtliga aktiviteter under året. Dess ut­
formning är tänkt att ge en association
till kärnverksamheten samtidigt som
den ska andas 1960-tal. Varhelst denna
dyker upp är förhoppningen att den ska
skapa en igenkänning och medverka till
den uppmärksamhet som ett 50-års­
jubileum förtjänar.
Läs mer om OKGs
50-årsjubileum på: okg.se
5
VD har ordet:
Att vara årsbarn med
en industriell epok
VD HAR ORDET Svenska kärnkraftverk kan på goda
grunder anses vara utmärkta exempel på förmågan
att åldras med värdighet. Dagens högt ställda säkerhetskrav motsvaras väldigt väl av grundkonstruktioner från 1960-talet. Det indikerar att arbetet med att
förvalta dessa juveler i svensk ingenjörskonst varit
mycket framgångsrikt. Nu har 50 år gått sedan beslutet fattades att svensk kärnkrafts vagga skulle stå
i Simpevarps by utanför Oskarshamn. Själv minns
jag hela denna epok – nästan …
FOTO: Emmy Davidsson
J
ag har fått lära mig att det svenska
folkhemmet började byggas under
1930-talet. Efter ett decennium
präglat av världskrig kunde en
förskonad nation inta en ledande
position i den industriella utvecklingen i
Europa. Under såväl 1950- som 1960talet säkrade svensk ingenjörskonst
landets välstånd. Insikten om att en
fortsatt hög tillväxt förutsatte en god
tillgång på el var incitamentet till
uppbyggnaden av svensk kärnkrafts­
industri under 1970- och 1980-talet.
I mitt tycke är OKGs anläggningar
synnerligen goda representanter för
en industriell epok som saknar mot­
stycke i vårt land. De tre reaktorerna är
påtagliga bevis på vilken imponerande
nivå svensk ingenjörskonst höll redan
i mitten av förra seklet. Helt utan det
IT-baserade stöd som vi idag tar för
givet skapades anläggningar vars grund­
konstruktioner motsvarar även dagens
högt ställda säkerhetskrav.
I stort sett hela mitt yrkesverksamma
liv har jag ägnat åt att på olika vis för­
ädla och trygga denna samhällsbärande
funktion. Sedan maj 2012 för jag stolt
fanan vidare vid OKG och det känns
alldeles speciellt att som årsbarn till
före­taget fira detta 50-årsjubileum. Jag
har givetvis inga minnen från företagets
bildande 1965 och jag kan heller inte
säga att jag som sjuåring i Ålem tog
någon särskild notis om att dåvarande
kungen invigde landets första kommer­
siella reaktor, Oskarshamn 1, 1972. Men
med teknikintresset som vägledning i
de påföljande studievalen tog jag snabbt
kärntekniken till mitt hjärta.
På så vis vill jag ändå hävda att jag
delar OKG-organisationens stolta his­
toria på samma vis som jag vill vara med
och garantera företagets framtid. Under
det senaste decenniet har ett intensivt
och utmanande utvecklingsarbete varit
vårt gemensamma fokus. Med de gedig­
na moderniseringsprogrammen för våra
reaktorer skriver vi helt enkelt återigen
historia vid OKG. Det ljus i tunneln vi
således nu skådar innebär att vi tar oss
till en ny nivå som är en förutsättning
för fortsatt säker och tillförlitlig drift i
väl fungerande produktionsanläggning­
ar under många år framöver. Vid 50 års
ålder är man ju faktiskt enbart mitt i
livet – fråga mig, jag vet!
Johan Svenningsson, VD
6
OKG
– ett team work
OKG-TRÄDET Under OKGs
50-åriga resa har verksamheten
vuxit allt större och idag är vi ett stort
sällskap som tillsammans driver och
utvecklar vår organisation. För att
beskriva de olika funktionerna och
deras roll i vår verksamhet har
vi illustrerat ett OKG-träd.
TEXT: Sara Torkelsson
Women in Nuclear (WiN)
Young Generation (YG)
Svenskt kärntekniskt centrum (SKC)
The World Association of Nuclear Operators (WANO)
International Atomic Energy Agency (IAEA)
Nordic Owner’s Group (NOG)
NordErf
Svensk Kärnbränslehantering (SKB)
Kärnkraftsäkerhet och Utbildning (KSU)
ORGBRAN
ANI SCHSAT
ION
ER
Räddningstjänsten
ISS Facility Services
Svensk Bevakningstjänst (SBT)
Previa
D
LEV
ERA
ILLUSTRATION: Malin Högstedt
Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap (MSB)
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM)
Länsstyrelsen i Kalmar län
NTÖ
RER
Grundskola
Gymnasium
Högskola
Universitet
Friskola
R
ETE
IGH
D
MYN
AKA
AG
BOL
ER
OTT
Attraktiva Oskarshamn
Företagscentrum
Närboende
Lokala säkerhetsnämnden
DEM
IEN
BÄCK
BARSE
RINGHALS
OKG
FORSMAR
K
E.ON 54,5 %
BRANSCHORGANISATIONER
Branschorganisationerna är en viktig
pusselbit i OKGs utveckling. Genom
att samarbeta med andra inom samma
bransch kan OKG få stöd och vägledning
av andras erfarenheter.
LEVERANTÖRER
För att kunna fokusera på det vi gör
bäst, att driva ett kärnkraftverk, har vi valt
att använda oss av leverantörer i de fall där
vår bemanning och kompetens inte räcker
till. Genom åren har vi knutit starka band
med ett flertal leverantörer, men tyvärr är
de för många för att få plats i trädet. Därför
nämner vi endast de som vi har mer djupgående och långsiktiga avtal med.
MN
SHA
AR
OSK
AKADEMIEN
Samarbetet med barn och ungdomar är
ett sätt för OKG att presentera sin verksamhet och även väcka intresse för energi, miljö
och teknik. Till exempel tar OKG emot cirka
100 besöksgrupper från olika gymnasie­­
skol­or, universitet och högskolor varje år.
Även femteklassare från närkommunerna
bjuds in för att delta i projektet Energi för
barn.
DOTTERBOLAG
På 1970-talet gick de svenska kärnkraftsföretagen samman och bildade SKB
och KSU. SKB har ansvaret att ta hand om
allt radioaktivt avfall, medan KSU ansvarar
för utbildningen för drift- och underhålls­
personalen.
FORTUM
45,5 %
MYNDIGHETER
Myndigheterna ska verka som en
övervakande och oberoende granskare av
verksamheten. Deras uppgift är att se till
att OKG uppfyller de lagar och krav som
myndigheterna ställer på verksamheten.
OSKARSHAMN
Att invånarna trivs är inte bara viktigt för
Oskarshamn, utan även för OKG. Genom
ett samhällsengagemang tillsammans
med lokala instanser vill OKG stötta den
regionala utvecklingen och göra Oskarshamn till en mer attraktiv plats att leva och
bo på.
7
OKG
– ett stycke industrihistoria
SVENSK EL I 50 ÅR Under företagets 50 första år har OKG levererat sammanlagt 500 miljarder kilowattimmar klimateffektiv baskraft till det svenska samhället.
Under dessa år har OKG också trängt undan strax under 200 miljarder ton
koldioxid och har medverkat till att göra Sverige till det land med ett av det mest
klimateffektiva elförsörjningssystemet i världen. Men hur började allt en gång i
tiden? Varför byggdes egentligen kärnkraft i Sverige och i Oskarshamn?
TEXT: Emmy Davidsson
8
FOTO: OKG
Kärnkraft­
ens fördelar är dels
att den har mindre
påverkan på den
omgivande miljön än
vattenkraft och fossilt
bränsle, där mycket
klimateffektiv energi
kan produceras på
liten yta.
I
början av 1960-talet fick Sverige
till största delen sin energi från
vattenkraft, förutom från fossila
bränslen såsom olja och kol.
Vattenkraftverken, som till stora delar
förändrar den naturliga miljön, hade
brett ut sig vid de norrländska älvarna.
Det fanns därför ett starkt motstånd till
att ytterligare bygga ut vattenkraften.
Kärnkraftens fördelar är dels att den
har mindre påverkan på den omgivan­
de miljön än vattenkraft och fossilt
bränsle, eftersom mycket klimateffektiv
energi kan produceras på liten yta. Uran
är dessutom extremt energirikt och
kräver mindre material från berggrund­
en jämfört med energiproduktion av
fossilt bränsle. Det var i den andan som
intresset för bygge av kärnkraft växte sig
starkt i Sverige.
När kärnkraften kom till byn
Till slut utsågs Simpevarp, tre mil
norr om Oskarshamn, till platsen där
Sveriges första kommersiella reaktor
skulle byggas. 1965 beställdes Oskars­
hamn 1 (O1) och samma dag bildades
OKG. Några år senare, 1972, var O1
färdigbyggd och invigdes under festliga
omständigheter av den dåvarande kung­
en Gustav VI Adolf.
Vid den här tiden pågick byggnationen av Oskarshamn 2 (O2) som började
leverera el 1974. Sist, men störst, har vi
Oskarshamn 3 (O3) som var färdig att
tas i drift 1985. O3 är, tillsammans med
Forsmark 3, Sveriges nyaste reaktor.
Men i den politiska världen är det
tvära kast. En politisk överenskommelse
under senare delen av 1990-talet resul­
terade i att kärnkraftverket i Barsebäck
stängdes i utbyte mot att 2010 försvann
som sista datum för avveckling. Det
gav framtidstro, ny energi till branschen
och ett behov av att säkerhetsmoder­
nisera anläggningarna för att motsvara
myndighetens höjda krav.
Energipolitisk kohandel
Det som i början av Sveriges kärn­
kraftshistoria präglades av positiva
röster övergick i en mer kritisk syn på
kärnkraften som energikälla. En olycka
på kärnkraftverket Three Mile Island i
Harrisburg 1979 gjorde att vi folkom­
röstade om kärnkraftsfrågan i Sverige
1980. Resultatet blev att de då befintliga
sex reaktorerna fick kompletteras med
ytterligare sex, men att alla dessa sedan
skulle vara avvecklade senast 2010.
Kärnkraften sågs inte längre som en
framtidsbransch och det blev mindre
intresse för att utveckla utbildningar
och att forska på området.
Moderniseringar i mångmiljard­
klassen
I början av 1990-talet, innan slut­
datumet för svensk kärnkraft upphävdes,
genomfördes ett genomgripande projekt
på O1. Det fick en hel del internationell
uppmärksamhet eftersom det var första
gången i kärnkraftsindustrins historia
som personal utförde arbete i en
reaktortank som varit i drift. OKG och
O1 framställs tack vare detta projekt
ofta som pionjärer, både i Sverige och i
övriga världen!
Det var startskottet för en rad av
säkerhetsmoderniseringsprojekt och
effekthöjningar på alla OKGs anlägg­
9
1965
1992 – Händelse på Barsebäck 1 innebär att bland
annat
O1 och O2och
stoppas
för
O1
beställs
OKG
analys och utredning. Det är
1972
1992 – Händelse på Barsebäck 1 innebär att bland
annat
och iO2
stoppas
O1O1tas
drift.
bildas den 14 juli.
Genom den producerade elektriciteten
har OKG skapat förutsättningar för utveckling och
förändring av vår värld.
ningar. Målet med de olika moderni­
seringsprojekten var bland annat att nå
myndighetens höjda säkerhetskrav, att
förlänga den tekniska livslängden på
anläggningarna för att tillgodose det
svenska samhällets ökade energibehov
och dessutom att effekthöja anlägg­
ningarna för att kunna producera mer
energi.
Världens största kärnkraftsmo­
dernisering pågår för tillfället på O2
och projektet omfattar i sin helhet en
investering på åtta miljarder kronor. Ar­
betet är uppdelat i flera etapper och nu
pågår den största och mest komplexa;
säkerhetsmoderniseringen. Bland annat
får anläggningen ett nytt kontrollrum,
komponenter i turbinanläggningen
byts ut och fyra nya dieselaggregat för
reservkraftförsörjning är installerade.
Under den återstående etappen ska
anläggningens effekt höjas.
Det genomfördes ett projekt på O1 i
början av 2000-talet, som var det mest
omfattande arbete som utförts på OKG
sedan byggnationen av O3. Under det
här projektet förvandlades Sveriges
äldsta kommersiella kärnkraftverk till i
många avseenden det modernaste.
På O3 utfördes en mängd säkerhets­
höjande åtgärder i ett projekt under
2000-talet. Dessutom effekthöjdes
anläggningen till 1 450 megawatt, vilket
gör O3 till världens största kokvatten­
reaktor. Bland de förändringar i anlägg­
10
ningen som krävdes för att göra höj­
ningen möjlig märks bland annat nytt
huvudcirkulationssystem, nya turbiner
och ny generator samt transformator.
Säkerheten främst – skydd mot
omvärlden
Behovet av modernisering uppstår på
olika sätt. Det kan vara höjda säkerhets­
krav från myndigheten och komponen­
ter som på grund av åldersskäl måste
bytas ut, men det kan också vara på
grund av en ständigt föränderlig om­
värld. Till följd av olika terrorattentat
runtom i världen kom ett myndighets­
krav på högre säkerhet bland annat på
kärntekniska anläggningar. Därför drev
OKG igenom ett projekt i början på
2000-talet som skulle förstärka skyddet
mot yttre intrång genom bland annat
nytt staket runt området, ny bevaknings­
teknik och nya inpasseringskontroller.
Det fysiska skyddet har fortsatt att
förstärkas och byggas ut. Skyddsobjekts­
området är nu utökat till att innefatta
hela industriområdet och hela Hamne­
fjärden, dessutom har en fordonskontroll
byggts vid infarten till OKG.
Det förstärkta skyddet utsattes
tidigt för en hård prövning. En inhyrd
entreprenör fastnade i sprängmedels­
detektorn när den gav utslag på att
påsen han bar på och dess innehåll hade
spår av sprängmedel. Mannen släpptes
efter förhör eftersom det inte fanns be­
vis för att han hade för avsikt att utsätta
OKG för ett attentat. Sprängmedels­
händelsen, som fick stor uppståndelse
i media, visade att de nya säkerhetssys­
temen håller hög kvalitet och ger det
skyddet de utlovar.
På tal om massmedial uppståndelse
och ovanliga händelser i OKGs historia.
Företaget var en viktig spelare när
vildfåglar som dött av fågelinfluensan
hittades på stranden vid kärnkraft­
verket. På grund av att Kalmar län är ett
av fyra län i Sverige med kärnkraft var
alla samverkande aktörer välrepeterade
inför en katastrof. Jordbruksverket och
länsstyrelsen kunde dra nytta av OKGs
väl upparbetade beredskapsrutiner,
dessutom kunde lokaler lånas ut och
personal engageras i krisarbetet.
Att skriva industrihistoria
Vad har OKG betytt och vad betyder
OKG för Oskarshamn och Sverige?
Genom den producerade elektriciteten
har OKG skapat förutsättningar för
utveckling och förändring av vår värld.
Idag kan vi knappt föreställa oss ett liv
utan elektricitet och skulle stå fullstän­
Se filmen om OKGs
50-åriga historia på okg.se
1974
1992 – Händelse på Barsebäck 1 innebär att bland
annat
och iO2
stoppas
O2O1tas
drift.
1997
1992 – Händelse på Barsebäck 1 innebär att bland
annatBeslut
O1 och O2
stoppas
om
att för
analys
och utredning.
Det är
Barsebäck
ska
starten på ett
nästan tremot
år
stängas
i utbyte
att
2010
försvinner
långt
stillestånd
på
som
sista
datum
för
O1 då
man
identifiavveckling.
1979
1992 – Händelse på Barsebäck 1 innebär att bland
annat O1 och
O2 stoppas
Olyckan
i Harrisburg.
1980
1992 – Händelse på Barsebäck 1 innebär att bland
annat
O1 och O2 stoppas
för
Folkomröstning
om
analys och utredning. Det är
kärnkraften i Sverige.
1993-95
1992 – Händelse på Barsebäck 1 innebär att bland
annat
O1 och O2
stoppas
för
Ett projekt
på
O1 då
analys och utredning. Det är
1985
1992 – Händelse på Barsebäck 1 innebär att bland
annat
och iO2
stoppas
O3O1tas
drift.
personal för första
starten på ett
nästan
tre år
gången
utför
arbete
i en
reaktortank
långt
stilleståndsom
på
har varit i drift.
2006
1992 – Händelse på Barsebäck 1 innebär att bland
annat
O1 och O2 stoppas för
Moderniserings­
analys och utredning. Det är
1992 – Händelse på Barsebäck 1 innebär att bland
annat
O1 och O2 stoppas för
Fågelinfluensan
analys
Det är
bryterochututredning.
i närheten
2009
1992 – Händelse på Barsebäck 1 innebär att bland
annat
och O2 stoppas för
EnO1
entreprenörs
analys och utredning. Det är
2002
projekt på O1 slutförs.
1992 – Händelse på Barsebäck 1 innebär att bland
annat
O1 och O2 stoppas för
Modernisering
analys och utredning. Det är
av O3.
digt handfallna utan den. Och med
hjälp av elektriciteten finns framtidens
innovationer redo att bli upptäckta.
OKG har genom tiderna drivits av
en tydlig pionjärsanda och av att skapa
utveckling. Landets första kommersiella
reaktor finns på OKG och företaget är
starten av
på ett
nästan tre år
OKG.
2008
påse ger utslag
starten
på ett nästan tre år
i sprängmedels­
långtdetektorn.
stillestånd på
dessutom pionjärer på att driva igenom
stora moderniseringsprojekt. O3 är värl­
dens största kokvattenreaktor genom
att vara först att nå 1 450 megawatt i
kapacitet. Dessutom planeras O2 vara
först att genomgå den största procentu­
ella effekthöjningen i världen.
2007
1992 – Händelse på Barsebäck 1 innebär att bland
annat
O1 och O2 stoppas för
Moderniserings­
analys
och utredning.
arbetena
påDet är
startenO2
på ett
nästan tre år
startar.
2008
1992 – Händelse på Barsebäck 1 innebär att bland
annat
O1 och O2 stoppas
Förstärkning
av för
analys och utredning. Det är
OKGs fysiska skydd.
Det innebär spännande utmaningar
att gå i bräschen för teknikutvecklingen.
På den här platsen, i det här företaget
och med hjälp av medarbetare genom
tiderna har ett stycke industrihistoria
skrivits och historien är inte på något
sätt färdigskriven.
11
Resan tar
sitt avstamp i de
verksamhetsrelaterade
förbättringsbehov som
konstaterats.
Bättre och bättre
dag för dag …
OKGs UTVECKLINGSRESA Åldrande anläggningar i kombination med
ständigt nya erfarenheter ställer stora krav på alla som bedriver kärnteknisk
verksamhet. Ständiga förbättringar utgör därmed en av de tydligast
lysande ledstjärnorna för OKG-organisationen.
TEXT: Anders Österberg
O
KGs utvecklingsresa har
myntats som samlande
begrepp för organisationens
förbättringsarbete. Resan tar
sitt avstamp i de verksamhetsrelaterade
förbättringsbehov som konstaterats
efter att OKG-organisationen sedan
snart två decennier tillbaka drivit ett
intensivt investeringsarbete parallellt
med den ordinarie driftverksamheten.
De omfattande investeringsprojekten
syftar huvudsakligen till tekniska upp­
graderingar av åldrande anläggningar.
I vissa fall kan insatserna genomföras i
samband med de årliga underhållsarbetena, i andra fall samlas de i särskilda
moderniseringsprojekt, som kan sträcka
sig över längre tid.
Gemensamt för dessa större invest­
eringsprojekt är att de är oerhört
resurskrävande. De har därmed i hög
utsträckning kommit att dominera
företagets verksamhet ända sedan 1997,
12
FOTO: OKG
då stoppdatumet 2010 togs bort för
svenska reaktorer. De nya planerings­
horisonter som det energipolitiska
beslutet medgav innebar nämligen en
fullständig omarbetning av befintliga
underhållsstrategier.
terade utrustningarna.
Tyvärr kunde det inte förutses vilken
komplex och tidskrävande utmaning
detta skulle komma att innebära för
organisationen.
Säker drift i 60 år
Under början av 2000-talet initiera­
de således alla svenska kärnkraftverk
långtgående moderniseringsåtgärder för
samtliga reaktorer. Vid OKG uttalades
målsättningen att moderniseringen av
reaktorerna inte bara skulle syfta till
att säkerhetssystemen skulle motsvara
moderna kravbilder, utan att de också
skulle utgöra förutsättningar för en
teknisk livslängd på 60 år. Under förbe­
redelsesarbetenas gång kom listan över
åtgärdsbehov i de olika anläggningarna
att växa, inte minst mot bakgrund av en
ambition att samtidigt möta ett acku­
mulerat underhållsbehov i de driftsrela­
Med facit i hand kan det
konstateras att det har
inneburit påtvingade prioriteringar
som successivt inverkat negativt
på organisationens förmåga att
vidareutveckla den löpande verksamheten i takt med egna och
omvärldens förväntningar.
De egna farhågorna kring kon­
sekvenserna av detta bekräftades av
Strålsäkerhetsmyndighetens beslut om
särskilda villkor för drift vid OKG i
december 2012.
Även om OKGs utvecklingsresa inte är att
betrakta som en nöjestripp, är det ett sant nöje
att konstatera på vilka vägar som förbättringsarbetet ger resultat i form av förbättrad teknisk
och organisatorisk prestanda.
Ett nödvändigt trappsteg
Vid det laget var dock en internt tillsatt
projektgrupp redan i full gång med
att strukturera upp ett systematiskt
angreppssätt för att under kort tid
åstadkomma ett antal väsentliga och
nödvändiga verksamhetsförbättringar.
Arbetet utgick från en samman­
ställning över en rad förbättringsbehov
som noterats i såväl egna som externa
utvärderingar. Under samlingsnamnet
OKGs utvecklingsresa kom därmed för­
bättringsarbetet initialt att bedrivas i tre
parallella utvecklingsprogram med syfte
att säkerställa anläggningarnas status
genom ett förhållningssätt baserat på en
effektiv planering och ett professionellt
beteende. Genom ett stort antal under­
liggande aktiviteter engagerades delar
av linjeorganisationen i det operativa
arbetet med att realisera målbilderna
inom dessa tre utvecklingsprogram.
Detta arbete har genererat att orga­
nisationen idag har en väsentligt bättre
faktabaserad bild av anläggningarnas
status. Därmed kan underhållsbehoven
prioriteras och resurssäkras bättre sam­
tidigt som ett allt effektivare planerings­
arbete säkerställer att genomförandet av
de avställningar och investeringsprojekt
som är förutsättningar för en förut­
sägbar och långsiktig drift sker på ett
välordnat vis.
Detta innebär samtidigt att utrymme
ges för de nödvändiga förbättringar som
krävs i det vardagliga arbetet. Dessa
handlar i stor utsträckning om gemen­
samma värderingar kring hur var och en
förhåller sig till arbetet och vilka stan­
dardiserade angreppssätt som organisa­
tionen är överens om att begagna sig av.
fortsatta ständiga förbättringsarbetet.
Viktiga lärdomar som dragits längs
vägen är att tid och resurser måste
avsättas för att säkerställa att stora
investeringsprojekt och nödvändiga
vardagsförbättringar fortsättningsvis går
hand i hand. Ambitionen är således att
den fortsatta utvecklingsresan ska före­
tas utifrån den plattform som nu byggts
upp och att den förbättrade prestandan
i organisationen ska ligga till grund för
säker och tillförlitlig drift av anlägg­
ningarna under många år framöver.
Genom att all verksamhet bedrivs med
utgångspunkt i ett professionellt bete­
ende är vägen också utstakad mot att
återta en position som ett kärnkrafts­
företag i världsklass.
Mot världsklass …
I och med detta går OKGs utvecklings­
resa nu in i en andra fas där linjeorgani­
sationen till fullo äger ansvaret för det
13
Säker kärnkraft
– en förutsättning
för vår existens
SÄKERHET PÅ FLERA NIVÅER Kärnkraften är inte
fri från risker, men säkerheten och säkerhetskulturarbetet har högsta prioritet på OKG. En god säkerhet
är inte bara en skyldighet mot vår omgivning, det är
också en förutsättning för vår fortsatta existens.
1
2
5
3
4
TEXT OCH ILLUSTRATION: OKG
M
askiner kan gå sönder
och människor kan göra
fel. Därför byggs de sä­
kerhetstekniska systemen
i flera kompletterande led. Det betyder
att flera säkerhetssystem har samma
uppgift, men har olika tekniska lösning­
ar och är fysiskt åtskilda från varandra.
Ett fel i våra anläggningar eller en
felaktig knapptryckning i ett kontroll­
rum leder till att verket stoppas automa­
tiskt. Kärnkraftverk i Sverige måste
också vara konstruerade så att radioak­
tiva ämnen inte kan komma ut på ett
okontrollerat sätt. Reaktorsäkerheten
bygger på följande principer:
•Barriärsystemet
•Försvarsnivåer.
Barriärsystemet
Kärnkraftverk har flera olika barriärer
som skyddar omgivningen vid en
eventuell olycka. Barriärsystemet bygger
på principen om att det ska finnas flera
barriärer som kompletterar och omsluter
varandra. Om en barriär inte fungerar
tar nästa vid.
Första barriären är själva bränslet,
uranoxiden, ett keramiskt, icke vatten­lös­ligt ämne med hög smältpunkt (cirka
14
2 800 grader). Kristallerna i bränslet har
god förmåga att binda klyvningsproduk­
terna.
Andra barriären är de rör av zirkaloy
(en zirkoniumlegering) som utgör
bränslets kapsling.
Tredje barriären är reaktortanken
med tillhörande rörsystem, det så kal�­
lade primärsystemet. Reaktortanken är
gjord av tjockt stål.
Fjärde barriären är reaktorinne­
slutningen, som består av tjock betong
med ingjuten gastät stålplåt. Reaktor­
inneslutningen ska vara intakt även
om bränslet börjar smälta. Här ryms
även vattenbassäng och sprinklers för
kylning. Här finns också ledningar till
ett haverifilter i en separat byggnad som
kan ta hand om 99,9 procent av radio­
aktiviteten om en olycka skulle inträffa.
Radioaktivt material ska alltså inte
kunna spridas till omgivningen ens om
de inre barriärerna brutits vid ett haveri.
Femte barriären är reaktorbygg­
naden som även den kan klara stora
påfrestningar, såsom flygplanskrascher,
jordbävningar och översvämningar.
Kärnkraftverkens försvarsnivåer
Dessa nivåer handlar om att konstruera
och driva kärnkraftsanläggningar med
bästa möjliga skydd mot tekniska fel,
mänskliga fel, okontrollerbara yttre
händelser som brand, jordbävningar,
blixtnedslag, sabotage med mera. Nivå­
erna fungerar ungefär som kärnkraft­
verkens olika barriärer – om den ena
sviktar, så upprätthålls säkerheten av
den andra. Totalt handlar det om fem
olika nivåer.
1. Förebyggande åtgärder (utbildning,
fungerande arbetsrutiner med mera).
2. Kontroll av driftstörningar och
detektering av fel.
3. Kontroll över förhållanden som kan
uppstå vid haverier, så att kärnbränslet
inte överhettas eller så att trycket i
reaktortanken inte blir för högt.
4. Konsekvenslindrande åtgärder för att
hålla radioaktiva ämnen under kon­
troll även om andra säkerhetssystem
misslyckas.
5. Lindring av konsekvenser vid utsläpp
till omgivningen.
Läs mer om OKGs
säkerhetsarbete på okg.se
FUKTAVSKILJARE
SÄKERHET PÅ FLERA NIVÅER Ett haverifilter är ett filter som
används vid kärnkraftverk för att på ett säkert sätt kunna lätta på ett
övertryck i reaktorinneslutningen. Även vid ett stort haveri, ska reaktorinneslutningen hållas intakt och det ska gå att uppnå ett stabilt
sluttillstånd där den skadade härden hålls kyld och vattentäckt.
TEXT: Luise Guse
M
UTLOPP
INLOPP
Illustration: OKG
Unikt filter sätter
Oskarshamn på kartan
TRYCKAVLASTNING
FRÅN REAKTORINNESLUTNINGEN
Vid ett reaktorhaveri bildas ånga och gas. För
att trycket inte ska förstöra byggnader eller utrustning måste ångan och gasen ledas bort från
reaktorinneslutningen på ett kontrollerat sätt.
Det är där haverifiltret kommer in i bilden.
FOTO: Maria Roth
auritz Gärdinge som är
reaktorsäker­
hetsspecialist
berättar att
det vid kärnklyvnings­
processen bildas radio­
aktivitet och att det
är viktigt att den
inte kommer ut till
omgivningen. För
att förhindra detta
stängs radio­
aktiviteten inne
med flerdubbla
barriärer och
säkerhetssystem.
– Om så
många fel skulle
inträffa samti­
digt att vi inte
kan kyla härden,
kommer vattnet i
reaktorn att koka
bort och härden
blir så varm att den smälter igenom
reaktortanken. Härdsmältan rinner då
ner i reaktor­inneslutningen i en djup
vattenbassäng. I samband med att
vattnet i reaktor­inneslutningen kokar
kommer trycket att öka i inneslut­
ningen, förklarar Mauritz.
Vid ett reaktorhaveri bildas
nämligen ånga och gas. För att
trycket inte ska förstöra bygg­
nader eller utrustning måste
ångan och gasen ledas bort
från reaktorinneslutningen
på ett kontrollerat sätt.
– Eftersom ångan innehåller hög radioaktivitet kan
man inte släppa ut den till
omgivningen. Det är här vårt
haverifilter kommer in i bilden,
säger Mauritz.
Vid ett visst tryck i reaktor­
inneslutningen öppnas en ventil
som leder bort ånga och gas från
reaktorinneslutningen till haveri­
filtret. Där tvättas 99,9 procent av de
radioaktiva partiklarna ur och stannar
kvar i vattnet, medan den renade gasen
förs upp genom en skorsten och kan
släppas ut till omgivningen.
Intresset för OKGs filteranläggning
har ökat markant efter olyckan i Fukus­
hima 2011. Oskarshamn har flera gång­
er haft besök av japanska myndigheter
och kärnkraftsföretag som kommer hit
för att få lära sig mer. Filteranläggning­
en är helt oberoende av ingripanden
från operatörer, maskiner eller elkraft.
Konsekvenser liknande dem som
uppstod efter olyckan i Tjernobyl eller
vid Fukushima är alltså inte möjliga i
Sverige, även om det skulle gå så långt
att en härdsmälta inträffar.
Se filmen om
haverifiltret på okg.se
15
OKG som aktiv
samhällsmedborgare
ETT SAMHÄLLSBÄRANDE FÖRETAG För att förtjäna omgivningens förtroende
måste vi bedriva vår verksamhet på ett ansvarsfullt sätt. I många stycken handlar
det om att bedriva den på ett sätt som är lite bättre än vad som förväntas. OKG
är en del av samhället och vill som god samhällsmedborgare bidra till en positiv
och hållbar samhällsutveckling genom att ta ett vidare ansvarstagande.
TEXT: Maria Roth
A
nsvarstagande i en vidare
bemärkelse går ibland under
benämningen Corporate
Responsibility (CR) eller
Corporate Social Responsibility (CSR).
CR handlar om ett företags ansvar
gentemot en mängd olika grupper av
människor såsom ägare, medarbetare,
16
FOTO: OKG
närboende, myndigheter och så vidare.
På nära håll är OKG exempelvis enga­
gerad i Företagscentrum i Oskarshamn,
Ung Företagsamhet och andra aktivite­
ter som syftar till att skapa ett dyna­
miskt näringslivsklimat i Oskarshamns
kommun. OKG stödjer även evene­
mang som Latitud 57, Oskarshamns
Framtidsdagar och Energy Forum.
Även OKGs sponsringsverksamhet
handlar om ansvarstagande. Varje år
ingår OKG cirka 75 olika sponsrings­
samarbeten av mycket varierande
storlek och inom såväl idrott som kultur
och miljö.
En betydande aktör
för Oskarshamn
ETT SAMHÄLLSBÄRANDE FÖRETAG ”Jaså, du är från
Oskarshamn. Blir du självlysande i mörker då?” Vi är nog många
oskarshamnare som har fått utstå liknande kommentarer från
människor vi har träffat utanför kommungränsen genom åren.
Kärnkraft, gotlandstrafik, Döderhultaren och IK Oskarshamn är
förmodligen de vanligaste kopplingarna människor gör när de hör
ortsnamnet Oskarshamn. Men vilken betydelse har egentligen
OKG för föreningsliv, näringsliv och samhället som sådant?
TEXT: Maria Roth
FOTO: OKG
P
sponsring handlar om mer än att bara
dela ut en summa pengar till en fören­
ing och få en reklamskylt uppsatt som
tack. Det handlar snarare om att enga­
gera sig på rätt sätt, att arbeta närmare
invånarna. Det är inte sällan som OKG
är initiativtagare till stora samhällsdriv­
Ett blomstrande föreningsliv
Att Oskarshamn har flera stora företag
som alla är måna om ett levande och
attraktivt Oskarshamn, och på så sätt
även triggar varandra, betyder enligt
Sofie Gunnarsson på Attraktiva
Oskarshamn mycket. Föreningslivet
blomstrar och det finns en stark fram­
tidstro.
– OKG och många andra företag i
Oskarshamn har förstått att modern
Alla har en relation till OKG
Sofie menar att OKG är en självklar
aktör i samhället. Det är ett företag som
de flesta av oss har vuxit upp med och
mn
rum i Oskarshamn
raktiva
Oskars
ha
Sofie Gunnarsson, Attraktiva Oskarshamn,
och PeO Hossmark, Företagscentrum i
Oskarshamn, är överens om att OKG är en
betydande aktör för Oskarshamn.
Foto: A
tt
har någon form av relation till. Arbetar
du inte själv där har du förmodligen
en familjemedlem, kompis eller någon
annan bekant som gör det. Om inte
annat har du säkerligen kommit i kon­
takt med OKG på andra sätt.
– Jag vågar nästan lova att det i
varje hem i Oskarshamn
finns en OKG-produkt
Att Oskarshamn har flera stora
av något slag. Kanske är
företag som alla är måna om ett
det en t-shirt från någon
levande och attraktivt Oskarshamn, och på så idrottsturnering, en
vattenflaska eller kanske
sätt även triggar varandra, betyder mycket.
solskyddskräm, säger Sofie
och passar på att utmana
ande projekt, mycket tack vare att det
oskarshamnarna att kika i sina
finns många medarbetare som känner
garderob­er efter OKG-prylar.
stort engagemang för kommunens
utveckling.
Foto: Företagscent
eO Hossmark på Företags­
centrum i Oskarshamn menar
att OKG har en enorm bety­
delse för Oskarshamn.
– Utan OKG är det många mindre
företag som inte hade funnits över­
huvudtaget, säger PeO. Jag tänker till
exempel på alla konsult- och beman­
ningsföretag som inriktat sig mot
kärnkraftsbranschen. Företagen måste
verka i symbios, så att det lilla företaget
kan växa genom det stora.
17
Säkerheten främst
även på ridskolan
Det nya ridhuset används inte bara
till ridning. Här laddar ett gäng av
ridklubbens ungdomar upp inför
en campingnatt i manegen.
ETT SAMHÄLLSBÄRANDE FÖRETAG Varje vecka befinner sig
flera hundra barn, ungdomar och vuxna i stallet på Oskarshamns
Ridklubb. Ridskolan har cirka 300 ridande elever i veckan, men
det är inte bara ridningen som lockar. Kerstin Wigren, vice ordförande i klubben, beskriver ridskolan som ett slags fritidsgård för
unga tjejer och killar, där man träffas för att fika, läsa läxor eller
bara umgås nära djuren.
TEXT OCH FOTO: Maria Roth
ville hjälpa oss med det. Utan sargen
hade det varit en stor säkerhetsrisk att
rida i ridhuset, något som vi inte kunde
utsätta våra elever och hästar för.
Att OKG år 2007 valde att skjuta till
så mycket pengar till en enskild fören­
ing har flera förklaringar. Målet är att
sponsringsverksamheten på OKG ska
spänna över ett brett område och just
denna period prioritera­
de OKG idrotter med
många unga, kvinnliga
utövare. Att Oskars­
hamns Ridklubb dess­
utom ligger nära OKG i
värderingar som högt säkerhetstänk och
ett stort socialt engagemang var också
bidragande orsaker.
– Många har säkert sett att OKG
även har sponsrat oss med säkerhets­
västar, som vi lånar ut till våra ridande
elever. Någon gång har vi även använt
sponsormedel för att kunna köpa in en
ny häst till verksamheten.
Läs mer om
Oskarshamns Ridklubb
på oskarshamnsrk.se
OKG har under åren stöttat Oskarshamns Ridklubb
på flera sätt, till exempel genom detta OKG-hinder
som plockas fram vid särskilda tillfällen.
18
Foto: Oskarshamns Ridklubb
A
tt driva ridskola är en
kostsam historia och det är
många gånger svårt att satsa
på större projekt och inves­
teringar. Kerstin har suttit i styrelsen
sedan 1994 och är väldigt tacksam för
det sponsorsamarbete som OKG och
ridklubben har haft genom åren. Hon
minns särskilt när OKG bestämde sig
för att sponsra färdigställandet av det
nya ridhuset.
– Vi saknade helt enkelt pengar
för att bygga en sarg och en
läktare i vårt nya ridhus, och
vi är väldigt glada att OKG
Foto: Hjortberget
Bus i backen! Tack vare snö­
kanoner kan backarna förses
med snö även när vintrarna är
mer gröna än vita.
På självaste juldagen 2014
kunde den nya snökanonen
köras för första gången.
En åretruntanläggning för
skidåkning och friluftsliv
rget
jortbe
H
Foto:
TEXT: Maria Roth
ETT SAMHÄLLSBÄRANDE
FÖRETAG År 2020 ska Hjortberget
vara en av Oskarshamns kommuns allra
hetaste samlingsplatser med 100 000
besökare varje år. Det ska vara en skidoch rekreationsanläggning för alla,
med funpark, lek- och snowboardland,
terrängvågor, en ny skicrossbana och
mycket mer. Projektet drivs på ideell
basis, steg för steg. Men ska visionen
uppnås krävs att näringslivet och kommunen ger projektet förutsättningar.
– OKG var först ut med att ge oss
förtroende, berättar Jim Håkansson,
projektledare. Någon med finansiella
muskler trodde på idén och vågade gå
in i ett ideellt projekt som satsar på lokal
utveckling och vill göra Oskarshamn
attraktivare.
Projektet befinner sig just nu i etapp
två som handlar om snögaranti och för­
bättrade backar. En viktig milstolpe var
när det nya snökanonsystemet kunde
köras igång för första gången i decem­
ber i fjol. Tanken med snökanoner är
att förse backarna med snö, även när
vintrarna är mer gröna än vita.
Jim menar att en attraktiv kommun
ska erbjuda kommuninvånarna många
olika valmöjligheter när det gäller un­
derhållning och fritidsaktiviteter.
– Hjortberget är inte bara en skid­
anläggning, det är en härlig mötesplats
mitt i stan med fina strövområden,
grillplatser med mera.
Läs mer om Vision 2020
19
OKG arbetar
aktivt med att knyta
kontakter med potentiella medarbetare, bland
annat genom att värna
om ett nära samarbete
med grundskolor, gymnasium, högskolor och
universitet.
OKG rekryterar
för framtiden
ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Vid årsskiftet hade OKG 915 anställda, vilket
gör oss till en av Kalmar läns största arbetsgivare. Men vi behöver bli ännu
fler. En rekryteringsoffensiv har inletts och inom ett år behöver företaget förstärkas med cirka 150 nya medarbetare. Framför allt är det inom underhålls-,
teknik- och driftavdelningarna som rekryteringsbehovet är allra störst.
TEXT: Maria Roth
K
ärnkraftsbranschen befinner
sig just nu i ett generations­
skifte. Det är ett resultat av
att de personer som medverk­a­de i att bygga upp kärnkraften i
Sverige på 60-, 70- och 80-talen har
gått eller snart går i pension, vilket
betyder att det är ett ständigt ökande
behov av att hitta ny kunnig personal.
Bara inom underhållsavdelningen
ska 50 nya medarbetare rekryteras in till
verksamheten under vintern, och särskilt
stort är behovet av duktiga underhålls­
ingenjörer och underhållstekniker.
– Vi arbetar ständigt med att förbätt­
ra, förstärka och utveckla våra under­
hållsinsatser för att hålla hög tillgäng­
lighet och säkerhet i våra anläggningar.
20
FOTO: OKG
Vi har kommit långt under resans
gång och gör hela tiden stora framsteg,
men det är i takt med att vi successivt
mannar upp oss som vi räknar med att
kunna ta de riktigt stora kliven, säger
Jan Fjeldså, underhållschef.
Viktigt att knyta kontakter
Rekryteringsarbetet på OKG görs på
flera olika sätt och på både lång och kort
sikt. OKG arbetar aktivt med att knyta
kontakter med potentiella medarbetare,
bland annat genom att värna om ett nära
samarbete med grundskolor, gymnasium,
högskolor och universitet. En del av
arbetet är att representera företaget på
arbetsmarknadsdagar vid högskolor och
universitet med inriktning på teknik.
På arbetsmarknadsdagar har OKG
möjlighet att visa upp företaget som en
potentiell framtida arbetsplats.
– Det är ett bra tillfälle för att
diskutera vilka möjligheter som finns
inom företaget och koncernen utifrån
olika utbildningsnivåer och att erbjuda
studenter chans att göra examensarbete
och praktik på OKG, säger Susanne
Wilander, HR Business Partner.
Studiebesök för att väcka intresse
OKG erbjuder dessutom studiebesök
för att dessa studenter ska få träffa olika
yrkeskategorier och kunna bilda sig
en uppfattning om vad företaget har
att erbjuda. Det är många högskolor
och universitet som har nappat på det
Förmånligt och
utvecklande att
arbeta på OKG
ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Morgon­
dagens teknik kräver rätt kompetens, därför
är medarbetarna OKGs viktigaste resurs. För
att OKG ska utvecklas och nå sina mål krävs
att medarbetarna är motiverade och också
vill utvecklas. Att arbeta på OKG är därför
inte bara intressant och spännande, utan har
även fördelar som till exempel bra förmåner
och goda möjligheter till utveckling.
TEXT: Maria Roth
FOTO: OKG
F
örmåner som flexibla arbets­
tider, friskvård och goda
pensionsavtal hamnar enligt
enkätundersökningen Career
Index 2013 högt på prioriterings­
listan hos unga medarbetare vid val av
arbetsplats. Något som OKG har tagit
fasta på.
– OKG vill vara ett företag där alla
medarbetare känner sig uppskattade, säger
specialerbjudandet och under de senaste
åren har bland andra Lunds tekniska
högskola, Chalmers, Kungliga tekniska
högskolan och Uppsala universitet varit
återkommande gäster på OKG.
– Besöken ger stora möjligheter
att skapa goda kontakter med lärare,
elever och utbildningar, vilket i en del
fall kan vara avgörande när det är dags
för studenterna att söka arbete, säger
Susanne.
Läs mer
om vilka tjänster vi
utlyser just nu på okg.se
Annica Fryklund, HR Business Partner.
För att skapa mervärde har vi därför
en mängd olika förmåner som passar
medarbetare oavsett ålder och livssitua­
tion. Våra medarbetare erbjuds bland
annat friskvårdspengar och fri tillgång
till sjukvård upp till högkostnadsskyddet
på läkarbesök och läkemedelsrecept.
Dessutom får medarbetaren ett
förmånligt pris på ögonlaserbehandling
och bidrag till tandvård, glasögon och
sjukvårdsförsäkring samt personalbil.
Medarbetare på OKG har också möjlig­
het att få bidrag till fritidsstudier och
extra ersättning vid föräldraledighet.
Att arbeta på OKG innebär stora
möjligheter till utveckling. Medarbet­
arnas kompetens är den viktigaste till­
gången och mycket tid och kraft läggs
därför på kompetensutveckling.
Vad kan man
jobba som på OKG?
• Stationstekniker
• Turbinoperatör
• Reaktoroperatör
• Skiftchef
• Underhållsingenjör/
tekniker
• Utredningsingenjör
• Konstruktör
• Kvalitetsingenjör
• Projektledare
• Härdfysiker
• Processingenjör
?
• Arbetsmiljöingenjör/
tekniker
• Miljö- och
brandingenjör
• Ekonom
• Personalman
• Kompetensutvecklare
• Informatör
• Administratör
• Planerare
• Inköpare
• Med mera …
21
Jag tror inte
att man behöver
vara orolig för reprimander om man tar en
plats där någon annan
brukar sitta.
Personalbussar
- en unik företeelse
BUSSTRANSPORT SOM FÖRMÅN Idag har OKG sex personal-
bussar som transporterar cirka 200 anställda från Oskarshamn till
Simpevarpshalvön fem dagar i veckan. OKG är ett av få företag i
Sverige som har den formen av personalförmån.
TEXT OCH FOTO: Annika Carlsson
D
et hela började redan i slutet
av 60-talet, men i mindre
skala. Simpevarp låg ”långt
ut i ödemarken” och det
var lite svårare att rekrytera personal,
då många tyckte att det var alldeles för
långt att köra och få hade körkort eller
tillgång till bil. En morot var då att
locka med transport.
Willy Nilsson på vaktmästeriet fick i
uppdrag att med bil åka in till Oskars­
hamn och hämta upp personalen vid
den egna dörren, likaså skjutsa hem
dem efter dagens slut.
– Då var det ordning på torpet, säger
Christina Fransson, en av medarbetarna
som fick åtnjuta dessa transporter och
hon fortsätter skrattande:
– Willy tutade när han var utanför
huset, så vi behövde inte ens passa en
speciell tid.
När personalstyrkan utökades behöv­
de en minibuss införskaffas som kördes
av Yngve Johansson på förrådet. Så
22
småningom växte behovet av personal­
transport ur minibussen. Ett avtal
tecknades med ett externt bussbolag
som med tre bussar skulle rulla från
Oskarshamn till Simpevarpshalvön.
Idag är det Fårbobuss som med
sex bussar sköter dessa transporter.
Bussarna avgår från olika platser i
Oskarshamn från klockan 06:45 på
morgonen och lämnar sedan Simpevarp
vid klockan 16:10 på eftermiddagen.
Många av bussresenärerna tycker att det
är perfekt att slippa köra själva.
– Det finns flera fördelar, säger Mats
Gustafsson som har åkt buss sedan han
började på OKG 1986. Man behöver ju
exempelvis inte ha flera bilar i familjen,
man kan koppla av under resans gång
och dessutom kommer man från punkt
a till b vid samma tidpunkter. Behöver
man jobba över finns också ”övertids­
taxi” med två senare turer, vilket gör
att man inte är helt låst till ordinarie
busstider.
Vad kan man då ägna sig åt i bussen?
Sova, läsa eller kanske prata med
grannen. De som inte åker buss undrar
ju ibland.
– De flesta vilar nog på bussen till
och från jobbet, vilket kan vara skönt
säger Mats. Det är inte mycket prat
i alla fall. Det är nog samma sak i
bilpoolerna, den som kör är vaken och
resten vilar.
Ryktet säger att alla har sina favorit­
platser och att det är förenat med fara
att ta någon annans plats. Är det så
undrar Kärnpunkten?
– Nja, säger Mats, det finns kanske
vissa som har favoritplatser, men oftast
beror placeringen på att vi kliver på i en
viss ordning och vanemänniskor som vi
är tar vi samma plats om den är ledig.
Jag tror inte att man behöver vara orolig
för reprimander om man tar en plats
där någon annan brukar sitta.
Vad är strålning egentligen?
5
ETT STRÅLANDE FÖRETAG Strålning är naturligt. Den kommer
5 frågor och svar
bland annat från solen, rymden, berggrunden och från radioaktiva
ämnen i vår egen kropp och även från det vi äter.
Smittar strålning?
TEXT: Luise Guse
ILLUSTRATION: Malin Högstedt
M
änniskan har utvecklat
metoder för att skapa
och dra nytta av strålning
inom forskning, sjukvård
och industri. Man kan använda den till
allt från att förutspå hjärt- och kärl­
sjukdomar genom att använda röntgen­
teknik till att koka vatten genom att
klyva uranatomer i kärnkraftsreaktorer.
Strålning från radioaktiva ämnen och
röntgenstrålning kallas för joniserande
strålning. Den har så hög energi att den
kan vara skadlig för människans celler.
Men det är, precis som i fallet med
solens strålning, beroende av mängden
strålning man utsätts för.
Den mängd joniserande strålning
som kroppen tar upp kallas stråldos och
mäts i enheten millisievert (mSv). Den
naturliga bakgrundsstrålningen i Sverige
ligger på cirka 1,5 mSv per år medan
den i vissa delar av världen kan vara upp
mot 50 mSv per år.
I Sverige sätter Strålsäkerhets­
myndigheten gränser för hur mycket
joniserande strålning man får utsättas
för i sitt arbete. Dosgränserna gäller inte
bara för personal vid kärnkraftverk, utan
också personal till exempel på sjukhus, i
industri och forskning. Maximalt får en
person utsättas för 50 mSv per år. Under
fem på varandra följande år får en person
maximalt utsättas för 100 mSv.
MÄNNISKANS STRÅLMILJÖ Alla människor utsätts oundvikligen för
joniserande strålning, både från omgivningen och från sin egen kropp.
Radon i bostäder:
2 mSv per år
Medicinsk undersökning:
0,7 mSv per år
Medicinsk behandling:
0,7 mSv per år
Sammanlagt ger
det en genomsnittlig
årsdos på 4,5 mSv
per svensk.
Naturlig bakgrunds­
strålning: 1 mSv per år
Övriga strålkällor:
0,1 mSv per år (till exempel
brandvarnare, äldre klockor,
kärnkraftsindustrin vid
normaldrift)
Vissa yrkesgrupper får på
grund av sitt arbete ett
extra dostillskott:
•Röntgensjuksköterska:
0,6 mSv per år
•Pilot: 2–5 mSv per år
•Kärnkraftspersonal:
2 mSv per år
•Gruvarbetare: 20 mSv per år
Nej, strålning smittar inte. Strålning är energi i rörelse och påverkar
endast den eller det som exponeras
för strålningen.
Smittar radioaktivitet?
Radioaktivitet är ett ämnes för­
måga att sända ut joniserande
strålning och kan inte smitta av sig
på andra ämnen. Däremot kan det
radioaktiva ämnet hamna på ytor
runt omkring oss, man säger då att
ytorna är kontaminerade. Radioaktiv
kontamination kan man ofta tvätta
bort med vanligt vatten.
Kan strålning finnas
kvar i ett utrymme?
Joniserande strålning försvinner ur
till exempel ett rum så fort strålkällan
är avlägsnad, den finns alltså inte
kvar efteråt. Strålning fungerar som
ljus. Är det släckt, så är det.
Hur skyddar jag mig
från strålning?
Du skyddar dig genom tid, avstånd och skärmning och det gäller
ju egentligen för de flesta risker.
Genom att vistas i samma utrymme som strålkällan så kort tid som
möjligt, att se till att hålla sig så långt
ifrån strålkällan som möjligt och att
ha så mycket skärmning mellan sig
och strålkällan som möjligt kommer
stråldosen att minska och därmed
risken för skador.
Hur vet jag om jag
utsätts för strålning?
Vi utsätts hela tiden för naturlig
bakgrundsstrålning. Vi kan varken
se, känna eller lukta oss till joniserande strålning. Men den är lätt att
mäta. På kärnkraftverk använder vi
bland annat persondosimetrar som
mäter hur mycket stråldos vi har
blivit utsatta för.
Läs mer om
strålning på okg.se
23
Både hängslen
och livrem för
säkerhetens skull
SÄKERHETSFRÄMJANDE ARBETSMETODER
Något bra kan alltid bli ännu bättre. Det är grundprincipen
i OKGs förebyggande säkerhetsarbete som bygger på
ständiga förbättringar i en lärande organisation.
TEXT OCH FOTO: Luise Guse
P
Säkerheten främst är den mest centrala devisen
på OKG. Johan Lundström, chef på enheten för
organisationsutveckling, använder både hängslen
och livrem för säkerhetens skull.
24
å OKG sätts alltid
säkerheten främst, men
säkerheten handlar
inte bara om att fysiska
skydds­barriärer och att försvars­
nivåer hålls intakta, utan även
att det finns andra barriärer där
människan spelar en central
roll. Det kan till exempel handla
om hur man följer rutiner och
instruktioner.
– På OKG vill vi att vår
säkerhetskultur är vår företags­
kultur, säger Johan Lundström
som är chef på enheten för
organisationsutveckling på
OKG. Han har med sina 25 år
i flygbranschen stor erfarenhet
av säkerhetsfrågor och menar
att kärnkraftsbranschen har stora
likheter med andra säkerhets­
krävande industrier.
På Johans enhet bistår och stöttar de
organisationen i säkerhetskulturfrågor.
– Bland annat gör vi utbildnings­
insatser och anordnar workshops för
alla medarbetare, där man ges en intro­
duktion till säkerhetskultur och hur alla
medarbetare med hjälp av olika verktyg
kan prestera på bästa och säkraste sätt
i sitt dagliga arbete. Dessutom har vi
tagit fram en coachteknik som hjälper
arbetsledare att bli medvetna om vilka
risker som finns och att tänka efter före,
innan något händer, berättar Johan.
Alla ska med
Våra grundläggande värderingar, kom­
petens och beteenden hjälper oss att
alltid sätta säkerheten främst när vi tar
oss an våra dagliga uppgifter. Genom
rutiner och instruktioner arbetar vi
säkert och genom att vara uppmärksam
och ha en ifrågasättande attityd stärker
vi den säkerhetskultur som finns på
OKG.
Om säkerhetskulturen ska genomsyra
hela verksamheten, krävs det ett stort
engagemang ända från ledningssyste­
met och ner till individnivå. Säkerhets­
kulturen måste vara inbäddad i organi­
sationen och i ledningssystemet och alla
medarbetare måste känna ett ägarskap
för säkerheten i företaget.
Illustration: OKG
Det gäller
att vara nyfiken och
öppen inför omgivningen och att lyssna,
även på de röster som
står för minoritetens
uppfattningar.
– Ledningen måste visa vägen, att
engagera sig i säkerheten sänder tydliga
signaler, menar Johan, samtidigt som
han poängterar att alla har ett eget
ansvar för säkerheten.
mynnar ut i rekommendationer till
ledningen, berättar Johan.
Våga dra i nödbromsen
En förutsättning för att säkerhets­
kulturarbetet ska bli bättre är att främja
en rapporteringskultur som uppmuntrar
medarbetare till att säga ifrån när de
upptäcker fel, utan rädsla för att själva
bli bestraffade. Det ligger till grund för
att skapa en öppen och sund säkerhets­
kultur.
Historiska framgångar – ingen
garanti för framtida framgångar
I vår vardag, och på arbetet, finns det
alltid risker även när allt verkar säkert.
– Det gäller att vara nyfiken och
öppen inför omgivningen och att lyssna,
även på de röster
som står för minori­
På OKG finns ett omfattande
tetens uppfattningar,
avvikelsehanteringsprogram där vem
säger Johan.
En utmaning med som helst kan registrera en så kallad observation.
säkerhetskultur­
arbetet är att man
aldrig får slå sig till ro och tro att man
På OKG finns ett omfattande
har kommit i mål. Det går snabbt att
avvikelsehanteringsprogram där vem
rasera en kultur, men den tar väldigt
som helst kan registrera en så kallad
lång tid att bygga upp.
observation. Alla observationer analyseras
– Vi måste ständigt vara vaksamma
och brister som hittas åtgärdas. Det görs
och inte minst ifrågasätta oss själva. Vi
även större utredningar utifrån vad som
arbetar hela tiden proaktivt och mäter
rapporteras in, inte för att hitta synda­
pulsen på säkerhetskulturarbetet med
bockar, utan för att kunna identifiera
hjälp av enkäter och analyser som sedan problem och minska sannolikheten att
det händer igen. Med hjälp av rapporte­
ringen kan man se mönster på tidigare
okända risker, det ger större möjlighet
att åtgärda riskerna innan det inträffar
olyckor. Ett välfungerande system för
avvikelsehantering är viktigt i det
ständiga förbättringsarbete som görs.
Mänskliga faktorn
– en underskattad barriär?
– Den mänskliga faktorn betraktas ofta
som någonting negativt, där det mänsk­
liga felhandlandet ofta får skulden
för att en incident har inträffat. Men
system är inte säkra i sig själva, säker­
heten skapas med hjälp av människor,
förklarar Johan.
Den mänskliga faktorn är en barriär
och människans felhandlingar är ett
resultat och ett symtom på ett problem
som ligger djupare ner i systemet.
– Frågan man ska ställa sig är var
man har brustit i organisationen. Att
någon gjort ett felhandlande är bara
början av vad som gick fel. Människor
är inte problemet – människor med
en god säkerhetskultur är lösningen,
avslutar Johan.
25
Ett stort miljöprojekt på OKG var bygget
av ett djupvattenintag på O1 och O2.
Miljö i fokus
när OKG aktivt
sänker aktiviteten
KLIMATSMART ELPRODUKTION Redan från starten
Foto: OKG
sattes stora miljökrav på de svenska kärnkraftsföretagen,
men miljöarbetet på Simpevarpshalvön började långt
innan kärnkraftverken byggdes.
TEXT OCH FOTO: Sara Torkelsson
A
tt Simpevarps by skulle
bevaras var en självklarhet
redan från början. Bostads­
husen i byn, som byggdes
redan på 1700-talet, används idag i den
dagliga verksamheten. Skog och betes­
mark finns också bevarad för att behålla
den biologiska mångfalden och tack
vare ett tjugotal får hålls marken i trim.
Therese Kronstrand är miljösamordnare
på OKG och tycker att det är kul att
byn finns bevarad.
– Det finns inte många platser som
har en lika fin och genuin kulturmiljö
bevarad i anslutning till en anläggning
som den här, säger hon.
Redan innan OKG bildades började
provtagningar göras i den marina miljön
runt halvön, vilket gör att det finns ett
nolläge att jämföra med när provtag­
ningar görs idag. Idag är det Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) som har
ansvaret för att utföra kontrollerna.
Framförallt är det varmvattenutsläppet
som studeras för att kunna se hur det
påverkar växter och djur i närområdet.
SLU hjälper även till med att samla in
underlag och prover för det radioekologiska omgivningskontrollprogrammet.
– I Hamnefjärden, där vi släpper ut
vårt varmvatten, är vattnet upp mot tio
26
grader varmare än i havet. Det gör att
vissa fiskarter trivs och växer bättre än
andra här och eftersom viken nästan
aldrig fryser skapar det en naturlig
matkälla för sjöfåglarna även på vintern,
berättar Therese.
Miljöcertifierad elproduktion
OKG är sedan 2002 miljöcertifierat
enligt ISO 14001, vilket omfattar all
verksamhet som OKG bedriver, beställer
och utför. Certifieringen innebär att
lagar och regler ska följas och att stän­
diga förbättringar av miljöarbetet ska
ske i verksamheten. Det är en syste­
matik som säkerställer att arbetet för
att minska miljöpåverkan, och att öka
miljömedvetenheten, fungerar.
– Det Norske Veritas, som kontroll­
erar överensstämmelse med miljöstand­
arden, kommer hit en gång om året och
granskar oss. Det genomförs även inter­
na och externa revisioner kontinuer­ligt
för att se att vi uppfyller de krav som
ställs, berättar Therese.
Minskade utsläpp med kolkolonner
En av de största fördelarna med kärn­
kraften är de minimala utsläppen av
växthusgaser.
– Under några veckor 2013 stod vi
still med alla tre anläggningarna och vi
var tvungna att köpa in externt produ­
cerad el. Då räknade vi ut att vi släppte
ut nästan 100 gånger mer koldioxid
än om vi hade producerat elen här på
OKG. Då märker man hur lite koldioxid
vi släpper ut jämfört med till exempel
kolkraft, berättar Paul Arvidsson som
arbetar som utsläppssamordnare på
OKG.
Paul berättar också om ett flertal
stora miljöprojekt som har genomförts
de senaste åren. Ett av dem är bygget av
rekombinatorer och kolkolonner för att
minska våra radioaktiva utsläpp.
– Ädelgaserna som vi släpper ut
är kortlivade, och fördröjer man dem
på vägen ut hinner de klinga av.
Oskarshamn 1 och 2 (O1 och O2)
byggdes med sandtankar, men sedan
2008 har anläggningarna även rekom­
binatorer som fördröjer ädelgaserna
ytterligare, vilket gör att vi minskar våra
redan små radioaktiva utsläpp, säger
Paul.
Nästa steg är att installera kolkolon­
ner på O2. Kolet i kolkolonnerna har
stor yta, vilket gör att ädelgaserna med
stor sannolikhet fastnar på ytan. För­
dröjningen blir på detta sätt 500 gånger
mer effektiv jämfört med samma volym
Paul Arvidsson, utsläppssam­
ordnare, och Therese
Kronstrand, miljösamordnare,
tillsammans med det senaste
tillskottet till fårflocken som
håller OKGs skog och betesmarker i trim.
Läs mer
om OKGs
miljöarbete på okg.se
Foto: OKG
sand i sandtankarna. Eftersom
Oskarshamn 3 (O3) är yngre än de övriga
anläggningarna fanns rekombinatorer
och kolkolonner redan från början.
Ett annat projekt som nyligen
genomfördes var bygget av ett djup­
vattenintag på O1 och O2. Tidigare
användes ett ytvattenintag, vilket
medförde att fisk följde med kylvattnet
in i rensverket. Idag tas vatten från 18
meters djup och ytterst lite fisk följer
med kylvattnet. O3 byggdes med ett
djupvattenintag och var en föregånga­
re även här. Ytterligare en fördel med
djupvattenintaget är att kylvattnet under
större delen av året är kallare, vilket
innebär att produktionen blir effektivare
och vattenutsläppet till Hamnefjärden
inte blir lika varmt.
Ansvar från gruva till gruva
All energiproduktion inverkar på miljön
på ett eller annat sätt, och därför är
det viktigt att de svenska kärnkrafts­
företagen tar sitt ansvar. Tillsammans
äger de Svensk Kärnbränslehantering
(SKB), vars uppgift är att ta hand om
det radioaktiva avfallet. Från och med
2015 betalar de svenska kärnkraftsföre­
tagen 4 öre per levererad kilowattimme
till kärnavfallsfonden, som bland annat
finansierar SKBs verksamhet. Tidi­
gare var avgiften 2,2 öre per levererad
kilowattimme, vilket innebar att OKG
under 2014 betalade cirka 250 miljoner
kronor till kärnavfallsfonden.
Men OKG tar inte bara ansvar
för avfallet, utan för hela kedjan, från
gruva till gruva. Alla leverantörer som
levererar någon del i bränslekedjan
kontrolleras. OKG genomför själva ut­
värderingar för att se till att leverantör­
erna följer de krav som ställs. Vid dessa
utvärderingar kontrolleras att leverantören
tar sitt ansvar för miljö, närboende,
samhället och anställda. Det är viktigt
att även de, precis som OKG, tar ansvar
för att minimera miljöpåverkan.
Det är Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
som utför provtagningar i den marina miljön
runt halvön. Framförallt är det varmvattenutsläppet som studeras för att kunna se hur det
påverkar växter och djur i närområdet.
27
FRÅGA FEM I OSKARSHAMN
EXTERNA RÖSTER OM OKG Kärnpunkten har träffat fem oskarshamnsprofiler för att ta reda på hur deras relation till OKG ser ut och vad företaget
betyder för deras respektive verksamheter.
1
Vilken bety­
delse tycker
du att OKG har
för Oskarshamns
kommun?
2
Vilken bety­
delse har
OKG för ”din”
verksamhet?
3
Har du förtro­
ende för hur
OKG sköter
sin verksamhet på
Simpevarp?
4
Hur länge tror
du att den el
som har producerats på OKG skulle
räcka om den endast
använts i Oskarshamns kommun?*
5
Har du en
födelsedagshälsning till OKG
på 50-årsdagen?
Marika Bergsten
Oskarshamns
turistbyrå
Mathias Karlsson
Folkpartiet
Torbjörn Nyberg
Hotell Ett
Ylva Alexandersson
Etec
Martin Svenson
IK Oskarshamn
1 Det är en stor
och långsiktig
arbets­givare med
stort samhällsansvar.
På ett personligt plan
är det tack vare OKG
som både jag och
min fästman Marcus
Karlstad blev
oskarshamnare.
Han fick jobb efter
examen för några år
sedan på O3 som
underhållsingenjör
och jag flyttade efter
honom efter min
examen.
1 OKG har stor
betydelse, inte bara
för kommunen utan
för hela regionen.
Företaget bidrar starkt
till den köpkraft vi har,
men även till
utveckling och
stöttning av utbildning
samt till kommunen
som sådan. OKG är
dessutom en stor
stöttepelare för
föreningslivet.
1 Företaget är ett
av de lok som vi
behöver för att
utveckla kommunen
vidare. Jag tänker
inte bara på teknik
och arbetstillfällen,
utan även på sport,
fritid, kultur och så
vidare.
1 OKG är en
mycket viktig
arbetsgivare, många
har en trygg
arbetsplats att gå till
varje dag. Jag tycker
att företaget är
delaktigt i samhälls­
utvecklingen i
Oskarshamn på ett
långsiktigt sätt.
1 OKG är en
otroligt viktig spelare i
samhället, både som
arbetsgivare och
genom socialt
ansvarstagande för
övriga medborgare.
OKG bidrar också i
mångt och mycket till
att sätta Oskarshamn
på kartan.
2 Etec har funnits
sedan 2002 och OKG
har alltid varit med i
ledningen av skolan
på olika sätt. Företaget
har stöttat och varit
med och tagit fram
utbildningar som varit
till gagn för inte bara
OKG, utan kommun­
ens många industrier.
2 Vi har ett
mångårigt samarbete
med OKG. Förutom
att det är gynnsamt
för föreningen rent
ekonomiskt, genomför
vi dessutom stora
sociala projekt
tillsammans inom
föreningen som syftar
till att forma goda
medborgare i
ungdomsverksamheten.
2 OKG bidrar till
den extremt höga
hotellstandarden för
en ort i vår storlek.
Många turister är
nyfikna på OKG och
efterfrågar studie­
besök och guidade
turer.
3
Jajamän!
4 Detta var en rolig
fråga som jag och
min kollega gick
igång på. Dock hann
vi inte räkna klart
innan manusstopp.
En oerhört kvalificerad gissning blir:
jättelänge!
5
Hela Attraktiva
Oskarshamn AB
hälsar unisont:
Ja må ni el-va!
28
5
2 Rent politiskt är
det mycket som
händer runt OKG och
naturligtvis finns det
många faktorer som
hanterar säkerhet och
långsiktighet.
3 Jag har ett stort
förtroende för den
verksamhet som
bedrivs.
4
En mycket lång tid.
5 Grattis på
50-årsdagen!
Vi håller tummarna för
ytterligare 50 år av
säker drift!
2 Det är tack vare
OKG och allt
runtomkring som vi
vågade bygga vårt
hotell. Vi är ju en av
de aktörer som ska
serva OKG och andra
verksamheter med
bra logi.
3 Jag har stort
förtroende och
respekt för OKG.
4
Det här blir
ungefär som att köpa
en lott, men jag tror
att om allt tuffar på i
byn ska det vara
1 800 terawatt? Men
hur länge, kanske
500–1 000 år?
5 Vi vill skicka en
hjärtlig hälsning från
oss här på Hotell Ett
till en pigg 50-åring.
Vet av egen erfarenhet att man kan bli
lite glömsk på äldre
dagar, så glöm inte
bort oss. Lätt att vi
försvinner bland alla
kulörta små stugbyar.
3 Jag känner
många som jobbar
på OKG och jag har
fullt förtroende för
deras arbete, annars
skulle jag inte bo här.
4 Detta är en
gissning, 1 800 år.
5 Jätte-grattis till
OKG och alla ni som
jobbar där – tack för
att ni ser till att vi kan
tända våra lampor
och ha varmt och
skönt i våra stugor.
3 Absolut! Utan
någon större
kunskap känner jag
mig trygg i att
kärnkraften hanteras
på ett säkert och
ansvarsfullt sätt.
4 Jag skulle gissa
att vi hade klarat oss i
200 år.
5 Grattis och tack
för allt ni har gjort för
Oskarshamn under
50 år. Vi ser fram
emot ett fortsatt
lyckosamt samarbete
i minst 50 år till!
* Rätt svar: 3 333 år. Grattis Ylva, du kom närmast!
När neutronen träffar uran­
kärnan delas kärnan i två delar,
som blir två nya grundämnen.
Dessutom frigörs 2–3 nya neutroner som i sin tur delar andra
urankärnor. Den energi som
bildas i klyvningsmomentet är
den energi som får omgivande
vatten att koka
till ånga.
Lågtrycksturbiner
Högtrycksturbin
Generator
Ånga
Reaktortank
Ånga
Skalventiler
Vatten
Bränsle
Avloppsånga
Kylvattenpump
Kondensor
Kylvatten från havet
Förvärmare
Vatten
eden
Huvudcirkulationspumpar
Förvärmare
Matarvattenpump
Matarvattentank
Vatten
Electric Sw
Kondensatpump
tinghouse
När vatten blir till kraft
Foto: Wes
SÅ FUNKAR DET! I ett kärnkraftverk används anrikat uran som
En bränslekuts är cirka 1 centimeter hög
och som en blyertspenna i omkrets. Varje
kuts har ett energivärde som motsvarar
cirka 600 liter olja.
D
et kokande vattnet i reaktortanken blir till ånga som leds via rör
vidare till turbinanläggningen.
Ångan driver turbinen som står
i förbindelse med en generator som i
sin tur omvandlar rörelsen till elström.
Strömmen transformeras upp och leds ut
på nätet via 400-kilovoltsledningar.
Ångan leds efter turbinerna ned i en
kylare, som kallas för kondensor. Separata rör med havsvatten från Östersjön
går genom kondensorn och när ångan
träffar de kalla rören omvandlas den
åter till vatten. Processvattnet renas och
förvärms innan det pumpas tillbaka in i
reaktortanken.
Utan vatten ingen klyvning
Vattnet i reaktortanken har tre uppgifter.
Förutom att kyla bränslet och trans­
portera energin vidare till turbinen är det
också vattnet som gör kärnklyvningen
möjlig. Därför upphör klyvningen om
bränsle. Uranet är placerat i fyra meter långa bränsleelement
som är omgivna av vatten inne i reaktortanken. När uranatomer
klyvs utvecklas värme. Värmen får vattnet i reaktortanken att koka.
TEXT OCH ILLUSTRATION: OKG
vattnet från härden försvinner. Då återstår
att ta hand om resteffekten. Det kan göras genom att bränsleelement duschas
med vatten från inbyggda munstycken i
reaktortanken.
Uran
– kärnkraftverkets bränsle
Kärnbränslet består av 3–4 procent
uran-235, medan resterande andel är
uran-238. Anrikning sker i anläggningar
som levererar anrikad uranhexafluorid till
en fabrik som tillverkar kärnbränsle. Via
en serie kemiska processer omvandlas
uranhexafluorid till urandioxid, som är ett
svart pulver.
Det pulvret pressas till cylindrar, kutsar,
som sedan sintras i en ugn med hög
temperatur. De små kutsarna läggs i
metallrör av legeringen zirkaloy. Ett antal
sådana rör, 64–100 beroende på typ,
sätts ihop till ett bränsleelement. Varje
element används vanligen i fem år innan
det byts ut ur bränslehärden. En härd
består av flera hundra bränsleelement.
Oskarshamn 1 har totalt 448 bränsleelement, medan Oskarshamn 3 har 700.
Styrstavar
– broms- och gaspedal
Klyvningsprocessen kontrolleras med
hjälp av styrstavar som är placerade
mellan bränsleelementen. När styrstav­
arna är inkörda helt och hållet i härden
upphör kärnklyvningen. När styrstavarna
är neddragna i bottenläge går verket
med full effekt och vattnet i reaktortanken
kokar.
Styrstavarna innehåller borkarbid, ett
ämne som absorberar neutroner och
som därigenom hindrar kärnklyvningen.
Styrstavarna kan på bara några sekund­er
föras in automatiskt i bränslehärden med
hydraulkraft, men kan också skjutas in
med elmotorer.
Så funkar det! Under temat ”Så funkar det!” redogör Kärnpunkten på ett så enkelt vis som möjligt för
saker som förtjänar att kännas till lite mer av lite fler. Har du något du skulle vilja läsa om under den
här rubriken? Tveka då inte att kontakta redaktionen för Kärnpunkten!
29
Å
KG n som fylleldra
O
o
D
täl
ME venningsst 900 ans re!
RN VD Johane Sav de drmyg lite närma
A
B
e
s
ar
av d
RS
rbet
OKG
da
gra
ch
G o t 30 me nna nå
K
O
n
yg ära kä
ra
sso
l
n dr
e ba
avid
r int tan äve r får du
yD
ä
m
t
m
ä
De i år, u
O: E
et. H
r
FOT
50 å företag
på
Lasse Hellberg
Under mina 25 år på OKG har jag
arbetat som stationstekniker på O1
och därefter som elkonstruktör på O3
och block 0. I min nuvarande tjänst,
som jag har haft de senaste nio åren, är jag
chef för en grupp som heter Elteknik detaljkonstruktion. Jag
har alltid känt mig väl omhändertagen på företaget och fått
uppskattning för det jag har gjort, vilket gör att det nästan alltid
är kul att jobba på OKG.
Det jag brinner för är vår dokumentation, att göra vår anläggningsinformation så strukturerad och lättanvänd som möjligt
för de som använder den. Förmånen att få jobba med världens
bäst dokumenterade anläggning, O3, är en höjdare. Att utveckla konstruktionsrutiner och arbetssätt är också en väldigt
tillfredsställande uppgift, om än mödosam.
Under min tid på OKG har jag fått med mig många starka
minnen. Men om jag ska ta några axplock var första gången
jag själv stod i kondensatreningen på O1 och backspolade filter en pirrig känsla. Jag hade också några sena och
minnesvärda nätter på en av O3s reaktorhallstraversbalkar
tillsammans med min kollega Claes-Göran Wörmke under driftsättning av en ändring. Mitt deltagande i framtagningen av vårt
mäktiga konstruktionsverktyg Master Concept är också något
som jag sent kommer att glömma.
Den största positiva utvecklingen i OKGs historia är ju
definitivt byggnationerna av O1, O2 och O3. Utvecklingen av
datorn till dagens monster som kan hjälpa till med precis vad
som helst, jämfört med förr, är också positivt. Dessutom är
övergången från pappersbaserad information till elektronisk en
förändring av revolutionära mått, och oftast positiv.
OKGs födelsedag tycker jag självklart ska firas med en stor
personalfest som har fokus på såväl stora som små händelser
under företagets 50 första år. Min egen 50-årsdag tänkte jag
dock fira i så liten utsträckning som möjligt.
Carina Olsson
I år firar jag 50 levnadsår,
men redan förra året jubilerade
jag med 25 år på OKG och fick
medverka på en fantastiskt
roligt fest i samband med det.
Min födelsedag ska jag fira
tillsammans med familjen på en
kryssningsbåt i Karibien. OKG
tycker jag ska uppmärksamma
50-årsjubileet med en jättefest
som vi hade förr i tiden, då det
var glitter och glamour för alla
anställda.
OKG är ju ett stort företag
med många olika möjligheter
till personlig utveckling i arbets-
30
…
att 50 förstas
de mmun
o
tion
u
te d
livet. Jag
räknar
möjlighet­
en till att
arbeta som
inköpare
som ett av
de starkaste
minnena hittills under min tid på företaget.
På grund av min sociala ådra
tycker jag att det absolut rolig­
aste med mitt arbete är den
mellanmänskliga kontakten.
Både med interna kunder och
externa leverantörer.
Viss roduk amn k r?
å
lp
sh
Gs e skar 3 333
K
O
… O täcker v i cirka
o
n
h
e
r
e
å
elb
:
Foto
m
s.co
age
eim
w.fre
ww
Per Tuvesson
Det har blivit nästan 29 år på
OKG och det beror dels på att
jag alltid har trivts och även på
den utvecklingsmöjligheten som
finns här. Det har hela tiden funnits en möjlighet att prova olika
arbetsuppgifter och att påverka
verksamheten.
Jag arbetar som skiftchef på
O2, men för tillfället jobbar jag
med provning och driftsättning
i det stora moderniseringsprojektet som pågår på O2. Det
roligaste med mitt arbete är att
få arbeta tillsammans med mina
engagerade arbetskamrater.
Ett av mina starkaste minnen
personligen från min tid på företaget är att vi på O2, med marginal, lyckades hålla tidplanen för
återstart
av anläggningen efter
revisionsavställningen 2012. Jag har
dessutom trevliga minnen från
Atomiader som förr var en av
höjdpunkterna på året. OKGs
största bedrifter tycker jag är
satsningen på att säkerhets­
modernisera O2, att lyckas
effekthöja O3 och att få O1 i drift
efter flera års krångel.
Jag ser fram emot hela jubileumsåret med alla de upptåg
och evenemang som ska anordnas. Min egen 50-årsdag ska jag
fira genom att åka till Barcelona
med min familj.
Visste du att …
… Oskarshamn 3, under 2014, hade en
elproduktion som motsvarar elförbrukningen
för nästintill 400 000 normalstora villor?
olm
Peter G H bara 50 år, utan firar
på
g inte
I år fyller ja ileum som anställd hyrd
b
in
ju
m
rs
to
-å
u
0
2
ss
e
också
var jag d
ss
jobbat
e
d
g
ja
n
a
r
a
n
rh
OKG. In
er mina å
d
n
m
U
r.
so
å
ch även
under fyra
kyddare o nhet. För
ls
rå
st
m
dels so
r kemi­e
mist på vå
a lugnt
processke
ett gansk
t
närmsta
e
d
lir
b
l
e
d
med den
n
lite
s
e
n
g
a
e
m
m
min
a
ls
år på den
til
sl
e
G
t firand
ck att OK
o
d
s
a
och städa
p
p
lla
en jag ho
ten med a g
familjen. M an i sitt firande.
els kontak
ja
d
tt
m
r
a
ä
m
u
ts
te
tr
o
e
e
Tr
störr
mitt arb
g gör.
aste med
en i det ja
g jobbat
ja
r
a
h
r
Det rolig dessutom variation
å
er många
ch
KG
ivare und
åde på O
kollegor o
a arbetsg
m
elningar b
m
vd
a
sa
a
ft
lik
o
a
g
har ha
n
å
verige.
ns med m
1 i börtillsamma
raftverk i S og ett projekt på O
dra kärnk
n
n
r
rbeten
a
ä
a
d
r
e
a
ra
h
ö
m
tf
och
minnet jag i världen med att u
e
st
nde
a
ra
rk
a
fa
Det st
et är fort
var först
rerit i drift. D
alet då vi
fö
-t
va
0
å
e
9
p
d
v
tt
a
a
e
h
n
sk
m
ja
kling har
c
tortank so
med
e
k
a
tv
g
u
n
re
å
n
g
tiv
e
inuti
ycket posi
g stor fram
M
ja
.
r
n
e
se
d
t
rl
o
g
unikt i vä
nämna nå
n ska jag
arbetet.
taget, me
ts
e
lit
va
k
- och
säkerhets
Visste du att …
Det roligaste med mitt arbete är dels kontakt­
en med alla kollegor och dessutom variationen i
det jag gör. Trots att jag har haft samma arbets­
givare under många år har jag jobbat tillsammans med
många olika avdelningar både på OKG och med andra
kärnkraftverk i Sverige.
Illustration: www.freeimages.com
Pieter Lundqvist
Ove Johansson
Det är som reaktor­fysiker
jag har spenderat mina dryga
sex år på OKG. Att designa
reaktorhärdar är nog det
roligaste med mitt arbete.
Det är mycket kreativt, där
man får prova olika vägar för
att få till en bra härd utifrån
en stor mängd parametrar. I det
arbetet kan man bli så fokuserad
att man till och med glömmer
något så viktigt som eftermiddagsfika. Det jag uppskattar
mest med OKG som arbetsgivare är den stora friheten man har i
sitt arbete, både som person och
som avdelning.
Mitt starkaste minne är när
jag var i Freiburg på en Factory
Acceptance Test och blev fantastiskt bra bemött av personalen
hos en underleverantör. De tog
bland annat med oss på en
uppskattad
rundvandring bland
herresäten och
kyrkogårdar.
Den största
positiva utveckling som jag
har varit med om under mina sex
år på företaget är att vi har fått
igång O3 fullt ut efter det stora
moderniseringsprojektet. Att vi
har satsat så mycket på underhållsåtgärder och att tekniskt
livstidsförlänga anläggningarna
känns ju också bra.
När det gäller mitt eget 50-årsfirande kommer jag troligtvis att
fira det genom att resa bort med
familjen. En trevlig present för
OKG på sin 50-årsdag tycker jag
skulle vara ett beslut om
en O4a.
Ken Stenman
Det har blivit nästan 28 år för mig på OKG
och just nu arbetar jag som projektledare i
OKGs åldringshanteringsprojekt. Det handlar
om att hantera åldersrelaterade försämringar
och skador i anläggningarna.
I mitt arbete får jag vara med och driva
utvecklingen framåt. All utveckling börjar där vi är nu och mång­åriga
erfarenheter kommer till nytta. Med hjälp av interna och externa kontakter odlas ny kunskap. Det är i det mötet utvecklingen leds framåt
och det stora nöjet uppstår. Det är också det som gör OKG blir en
attraktiv arbetsgivare. Det är en stor arbetsplats med många kvalificerade människor att möta och områden att arbeta med. Det gör att
utvecklingsmöjligheterna för dig som individ är mycket stora.
Utveckling går i vågor och just nu är OKG inne i en mycket positiv
spiral. Det var mer fixarmentalitet när jag började på företaget. Nu
är det mer ordnat och uppstyrt, vilket är positivt då vi följer med vår
samtid.
Min födelsedag tänker jag först fira med en rejäl fest och sedan
en resa med sol, värme och god mat. Sedan ser jag gärna att OKG
hjälp­er mig att genomföra den ena eller den andra delen av mina
privata planer.
… kärnkraften står för cirka 11 procent
av världens elektricitet och detta
med nästintill inga växthusgaser?
På OKG har jag arbetat i
snart 29 år och min nuvarande
befattning är som gruppchef
på O2s enhet för driftstöd. Min
födelsedag ska jag fira genom
att jag tillsammans med resten
av familjen reser iväg en sväng.
Företaget tycker jag ska fira sitt
jubileum med en festlig tillställning för alla anställda.
Att arbeta på ett stort företag
med många olika inriktningar
och pågående projekt innebär
möjligheter till utveckling och
att delta i sådant som kanske
ligger lite utanför ordinarie
befattning. Mitt arbete är omväxlande och det dyker upp nya
frågeställningar i stort sett hela
tiden. Jag tycker att jag lär mig
nya saker nästan varje dag.
Mitt starkaste minne från
OKG är troligtvis en händelse
för cirka tio år sedan, under
en inspektion av reaktor­inne­
slutningen
vid uppstart
efter en
revisionsavställning. Vi
hörde ett
väsande
ljud och
lyckades till slut att identifiera
ett läckage i en svets till en
mät­anslutning på reaktortank­
locket. Det var en mäktig känsla att stå uppe på reaktortank­
locket och samtidigt veta vad
som pågick rakt under fötterna.
Den största positiva utvecklingen under OKGs första 50 år
tycker jag är de stora moderniseringsprojekt som har genomförts på O1 och O3, samt
det pågående på O2, vilka har
skapat och kommer att skapa
förutsättningar för fortsatt elproduktion i ett antal år framöver.
Visste du att …
… det var 1993 som det beslutades att enbart den
treställiga bokstavskombinationen OKG skulle vara företagsnamnet och således inte längre skulle utläsas som
en förkortning av Oskarshamnsverkets Kraftgrupp?
Visste du att …
… personalmatsalen på OKG,
restaurang Simpan, serverar
cirka 175 000 luncher per år?
Foto: www.freeimages.com
31
G
K
O
a
i
r
o
t
s
i
h
i
r
t
s
u
d
n
i
e
k
c
ett sty
TARRING
S
N
A
M
O
B
N
A
GÖR
i rollen somtoriker
industrihis
JE
HOLM|TER
|KALLE LIND
BIN HANZL
|RO
OTTOSSON
N
A
K
Å
|H
N
NNINGSSO
erkande
v
övriga med
AD
BL
T|MATS EK
R
E
B
G
A
H
D
AL
RUUD|RON
JOHAN SVE
EN!
ING
ria
isto
strih
indu
e
k
e
c t
kg.s
t sty
MIS
- et m hels www.o
G
t
K
o
ia
gne
l: O
är s lst v
t dy
Tite kan: N om he
hels Besök
m
s
.
o
c
t
s
Klo s: Var
när llra bäs för att
t
a
das
n
Pla
eskå r Dig kode
Fotomontage: Malin Högstedt
FI
an b passa nd QRt
ä
en k
Film , när de ller anv men.
il
t
r un sidan e re till f
a
m
he ma vid
kom
JUB
ILE
ÅR
UMS
ET 2
015
NTE
SA I
32
ISN
LMV