Tolk av tidens tecken
2/2015 Tolk av tidens tecken Johanna Mesch undervisar på Sveriges första akademiska utbilding till teckenspråkstolk Ledarskap Rektorer får stanna trots reservationer sid 4 sid 32 Dubbla karriärer Akademisk frihet Kritiken hårdnar kring Lundaprofessorn är sångare i kultband Konfuciusinstituten sid 14 sid 26 INNEHÅLL LEDARE e-postadress: [email protected] Hemsida: www.sulf.se/universitetslararen TWITTER: @univlararen Redaktion: Anders Jinneklint chefredaktör och ansvarig utgivare, tel 08-505 836 13, [email protected] Kajsa Skarsgård biträdande redaktör/reporter tel 0704-623 410, [email protected] Layout: Josefina Åsén, Lena Löwenmark-André, Anders Jinneklint Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel 08-505 836 22, [email protected] Produktannonser: Kompetenstillväxt Sverige AB, Anna Kreissl, tel 0739-41 08 48, [email protected] Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, 501 10 Borås. 341 769 Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: 20 300 ex 2014. 2 Universitetsläraren 2/2015 E n frågestund med Jan Björk lund i riksdagens interpel lationsdebatt 29 april förra året avslutades med att han på Thomas Strands (S) direkta fråga sa att alla meriteringsanställda borde ha rätt till prövning för tillsvidareanställ ning. I debatten hänvisades rikligt till SULF:s publicering av SCB:s hårresande statistik: var tredje som undervisar eller forskar på ett lärosäte är tidsbegränsat anställd, doktorander oräknat. Enigheten över blockgrän sen gjorde att SULF förväntade sig en snabb förordningsändring oavsett valutgången. Så blev inte fallet. HeleneHellmark Knutson medger att karriärvägar behövs men vill utreda innan beslut fattas. Så vi kommer att få vänta. Frågan ”varför är så många tids begränsade?” har egentligen bara ett svar: för att det är möjligt. Staten har, som arbetsgivare, genom högskole förordningen (HF) givit sig själv möjlighet att tidsbegränsat anställa undervisande och forskande personal på ett sätt som andra arbetsgivare inte kan. Det gäller dels meriterings anställningarna, dels anställning av konstnärliga lärare. Tillsammans med Lagen om anställningsskydd (LAS) och postdoktorsavtalet ger HF möjlig het att tidsbegränsa mer än dubbelt så lång tid som är möjligt på andra håll på arbetsmarknaden. Som om det inte räckte försöker en del institutioner trixa ytterligare. Det här trixandet är sällan officiellt sanktionerat av läro sätesledningarna, men det fortgår. Idén att resursernas kortsiktighet kräver tidsbegränsning är ur arbets marknadssynpunkt märkligt. Få, om ens några, företag har kontrakt med sådan löptid att de vet att de kommer att ha behov av hela sin personal om något eller några år. Ändå tillsvidare anställer företagen. Lika märklig är idén att det är svårt att säga upp i sta ten. Uppsägningsprocesser ska följa LAS oavsett om det är i privat sektor eller i staten. Ovana och bristande arbetsrättsliga kunskaper hos chefer gör att uppsägningar uppfattas som krångligare än de faktiskt är. På några enstaka lärosäten har man försökt komma till rätta med det problemet genom att partsgemensamt ta fram överenskommelser om hur förhand lingsprocesser kring uppsägning ska se ut, men det är alltför få. Stressen som uppstår när man inte själv kan påverka sin framtid är förödande. Men de tidsbegränsade anställningarna påverkar också hela verksamheten negativt. Hur ska kva litetsutveckling av undervisningen bedrivas när planeringen baseras på korttidsanställningar? Hur ska forsk ningen utvecklas om de yngre fors karna måste hålla sig väl med profes sorn för att få fortsatt anställning, eller om de inte vågar byta inriktning och lärosäte på grund av risken att halka efter i jämförelse med de som stannar kvar? Om alla meriteringsanställningar ledde till prövning för tillsvidare anställning mot i förväg kända, högt ställda krav skulle det vara till gagn för både undervisningen och forsk ningen. Det skulle dessutom leda till att de som inte ska stanna i akademin tidigare – till exempel direkt efter postdoktorsperioden – kan ta beslutet att gå till en annan karriär. Den gedigna utredningen ”Karriär för kvalitet” (SOU 2007:98) föreslog ett hållbart karriärsystem för högsko lan som till större delen skulle fung era även i dag. Frågan behöver inte utredas mer. Vad väntar vi på? git claesson pipping förbundsdirektör för sULF 4 Omstridda rektorer får förnyat förtroende 6 Diskriminerad lektor får rätt mot Mittuniversitetet 7 SLU-forskare förbättrar Wikipedia 8 Humtank anlitar pr-byrå för att nå genomslag 10 Regeringen tillsätter innovationsråd – men forskningsberedning dröjer 14 12 De vill rädda högre utbildning med genomgripande reform 24 Foto: per jahnke Telefon: 08-505 836 00 växel. Vad väntar vi på? Foto: jojje olsson Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. 14 Allt fler kritiserar Konfuciusinstituten 18 Lektorer tillsätts via kontakter 19 Strid i EU om forskares rättigheter 20 Medveten bordsplacering ska öka jämställdheten 22 Moocar kan öppna för nya aktörer 23 Ett ljusår av vetenskap 26 24 Handbok visar vägen i upphovsrättslig snårskog 25 Lärarundantaget riskerar försvinna 45 PÅ GÅNG SULF kalendarium 26 Torssons frontman släpper aldrig forskningen 46 SULF informerar 29 Med uppdrag att förändra 30 Försvunna lärarstudenter får Mexiko på fötter 32 Kandidatprogram banar väg för teckenspråksforskning Foto: susanne kronholm Adress: Box 1227, 111 82 Stockholm. foto: istock 2:2015 Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). 2/2015 Tolk av tidens tecken Johanna Mesch undervisar på Sveriges första akademiska utbilding till teckenspråkstolk Ledarskap 36–39 DEBATT Rektorer får stanna trots reservationer sid 4 sid 32 Dubbla karriärer Akademisk frihet Kritiken hårdnar kring Lundaprofessorn är sångare i kultband Konfuciusinstituten sid 14 sid 26 Universitetsläraren nr 3/2015 har manus- och annonsstopp 27 mars 2015. Universitetsläraren 2/2015 3 Omstridda rektorer får förnyat förtroende Linnéuniversitetets styrelse föreslår regeringen att förlänga rektor Stephen Hwangs förordnande till och med år 2018, trots reservationer från lärarrepresentanter. Ett liknande scenario spelas upp vid Gymnastik- och idrottshögskolan, där rektor Karin Henriksson-Larsén förordas för en ny period. Maria Olaussen är professor i engelska och den lärarrepresentant som röstade med övriga styrelsen för Stephen Hwang som fortsatt rektor. Hon håller med om att det funnits brister i kommunikatio nen, men säger att Stephen Hwang också lett en bra utveckling på lärosätet. – Linnéuniversitetet har jobbat i ett svårt läge och kan visa väldigt positiva siffror, särskilt vad gäller forsknings publikationer och externa medel. Det 4 Universitetsläraren 2/2015 foto: linnéuniversitetet Saco-S vid Linnéuniversitetet ville se en utlysning av tjänsten med anledning av den återkommande kritiken mot Stephen Hwang rörande toppstyrning, inskränk ning av kollegialiteten och bristande kommunikation. Två av tre lärarrepresentanter i uni versitetsstyrelsen reserverade sig mot beslutet att föreslå Stephen Hwang för ytterligare en period. I reservationerna underkänner de processen som lett till beslutet. Återigen kritiserar de ledningen för att ha toppstyrt arbetet och inte tagit professionens åsikter på allvar. I beslutet att föreslå Stephen Hwang som fortsatt rektor uppmanas ledningen att framöver särskilt beakta ansvars fördelningen mellan rektor, dekan och prefekt, kommunikationsstrategier och behoven av kollegiala mötesplatser. Styrelsen ska också besluta om det ska göras en extern genomlysning av Linné universitetets utveckling under sina för sta fem år. I sin reservation välkomnar en lärar representant dessa åtgärder men menar att de borde ha gjorts innan styrelsen fattade rektorsbeslutet. foto: linus hallgren text: kajsa skarsgård och marielouise samuelsson Stephen Hwang, rektor vid Linnéuniversitetet. har gjorts ganska radikala satsningar på forskning, söktrycket från studenter är mycket högt och vi har även lyckats att rahera betalstudenter från andra länder, säger Maria Olaussen. Hon hör många positiva ord om Stephen Hwangs ledarskap, inte minst från de forskarmiljöer som gynnats av utvecklingen. Rörande kritiken om den bristande kollegialiteten har hon också ett annat perspektiv. – Jag har jobbat inom många olika fakultetsorgan vid Växjö universitet och Linnéuniversitetet och problemet då var att beslutsvägarna var långa och krång liga och att det var svårt att få folk att ställa upp på uppdrag. Det är viktigt att Karin Henriksson-Larsén, rektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan. alla får information, vet var beslut fat tas och kan vara med och påverka. Det behöver vi jobba mer med, säger Maria Olaussen. Även vid Gymnastik- och idrottshögsko lan, GIH, har styrelsen, trots protester, föreslagit regeringen att ge sittande rektor ett nytt treårigt förordnande. ”En högskola som håller på att lösas upp inifrån” skriver de tre lärarrepresentan terna i GIH:s styrelse i en anmälan om avvikande mening till beslutet. ”Våra skäl till avvikande mening berör den problematiska situation som hög skolan hamnat i med sjunkande kvalitet och brister i organisation och ledning”, heter det vidare i lärarrepresentanter nas reservation, undertecknad av Eva Blomstrand, professor i näringsfysiologi och ombud för Saco-S, Suzanne Lund vall, docent i pedagogik och Anna Ti dén, högskoleadjunkt och doktorand. Frågan om huruvida rektor Karin Henriksson-Larséns förordnande skulle förlängas med tre år, från juni 2015, aktualiserades under 2014, vilket kom menteras i reservationen: ”Hörandepro cessen av personalen har utsatts för hård kritik. Efter en lång tid har högskolans styrelse fått ta del av befintliga underlag rörande personalens bristande förtro ende för sittande rektor”. Inför styrelsemötet den 13 februari genomfördes en ”kompletterande kun skapsinhämtning” från GIH:s personal som underlag för styrelsens beslut. 51 av GIH:s anställda medverkade i den anonyma enkäten och fick där ta ställning för eller emot ett omförord nande samt motivera och resonera kring sitt ställningstagande. Enligt den sam manställning som styrelsen fick ta del av framkom att av de 51 var 25 positiva och 24 negativa till ett omförordnande av rektor. I gruppen teknisk-adminis trativ personal var fyra positiva, fyra negativa och en neutral, i gruppen fors kare var sju positiva och fyra negativa, i gruppen forskare/lärare var nio positiva och tio negativa, i gruppen lärare var fem positiva och sex negativa, medan en valde att inte ta ställning. Styrelsens ordförande Björn Eriksson säger att beslutet om omförordnande var lätt att fatta, men att det inte inne bär att styrelsen tar lätt på den kritik som finns och att det finns behov av förändring, en åtgärdsplan ska också tas fram. Han ser också ”återkommande sparbeting” som något som bidragit till irritation och missnöje. – Men styrelsen anser inte att man kommer tillrätta med problemen genom att byta ut rektor, GIH har ju också bytt rektor påfallande ofta, säger Björn Eriksson. – Som jag tolkar det är det missnöje som finns koncentrerat till adjunkterna, som givetvis är en viktig grupp för högskolan, men också studenterna är viktiga och de ställer sig positiva till ett omförordnande. Saco-S vill avvakta med kommentar, till dess att utbildningsdepartementet som i sista hand avgör frågan, har fattat sitt beslut. l Karolinska institutet avskaffar utbildningsbidrag Karolinska institutet (KI) är sist i raden av statliga lärosäten som avskaffar utbildningsbidraget för att i stället anställa sina doktorander. Nu är det dags att ställa krav på forskningsfinansiärerna så att även postdoktorers villkor förbättras, menar Andreas Nyström, ordförande i Saco-S-föreningen vid KI. text: kajsa skarsgård foto: stefan zimmerman fasa ut utbildnings bidraget till den första juli 2016 för bättrar också stipendiedoktorandernas ersättning. Den får nämligen inte vara sämre än övriga doktoranders ersättning, enligt KI:s regler. Men till skillnad från de anställda saknar stipendiater fortfarande rätt till allmän sjukpen ning, föräldrapen ning och pension. Andreas Ny ström tror inte att utfasningen av ut bildningsbidraget kommer att leda till en ökning av Andreas Nyström, stipendiedoktoran Saco-S-föreningen der på KI. KI. – Våra stipendie problem finns snarare på postdoktornivå. Jag tycker att Sacoförbunden borde ha en gemensam linje i den frågan och lobba mot anslagsgivarna snarare än mot lärosätena, säger Andreas Nyström. Precis som restauranger med kollek tivavtal kan stoltsera med en ”schysta villkor”-märkning i entrén, vill Andreas KI:s beslut att Nyström att forskningsfinansiärer ska uppmuntras att bli rättvisemärkta. Han berättar att många små finansiärer redan ändrat sina regler så att bidragen går till anställningar i stället för till stipendier, men att flera stora givare har en traditio nell syn på forskares arbete. Robert Andersson, förhandlingschef på SULF, bekräftar att det finns ett starkt motstånd i frågan, både bland finansiärer och tunga personer inom akademin som drar nytta av den billiga arbetskraft som stipendiater utgör. För ett år sedan började SULF och Naturvetarna diskutera möjliga former för ett slags rättvisemärkning av forsk ningsfinansiering, men än så länge finns inget konkret förslag. Precis som det lo kala fackliga arbetet har varit avgörande för avskaffandet av utbildningsbidraget tror Robert Andersson att det är viktigt att få varje lärosäte att självt ställa krav på finansiärerna i stipendiefrågan. – Men vill man få bukt med det gene rella problemet får man ge sig på lag stiftningen så att den stänger öppningen för att ge stipendier i stället för lön som försörjning inom utbildning och forsk ning, säger Robert Andersson. l Svenska lärosäten klättrar Karolinska institutet och Uppsala universitet har klättrat uppåt på årets World Reputation Ranking, som Times Higher Education gör baserat på enkäter till seniora personer inom akademin. Med KI som 45:e lärosäte på listan har Sverige nått ett nytt rekord i ryktbarhet. Samtidigt gör Uppsala universitet entré på rankinglistan i gruppen av de 81–90 bästa lärosätena. Harvard University behåller sin första plats, följt av Cambridge University och Oxford University. Kina och Ryssland uppmärksammas för att ha lärosäten som har stärkt sina positioner ordentligt sedanförra året. l Universitetsläraren 2/2015 5 Eivind Torp, lektor och docent i juridik vid Mittuniversitetet blev diskriminerad när han varken fick möjlighet att söka eller få en bedömning av om han hade rätt till ekonomiskt stöd inför meriteringen till professor. Bara kvinnliga docenter fick information om meriteringsstödet. Det var fel, erkänner nu staten genom Arbetsgivarverket. Text: Björn Forsberg att staten har medgivit talan med tanke på att Mittuniversitetet hela tiden har förnekat diskriminering. Men universitetets sätt att bemöta an mälan har inneburit en belastning, säger Eivind Torp. Arbetsgivarverket erkänner nu att Mittuniversitetet har hanterat frågan på ett för Eivind Torp diskriminerande sätt. – Ja, det finns brister i hanteringen, säger Hanna Schmidt, arbetsrättsjurist på Arbetsgivarverket. foto: centrum för rättvisa – Det känns bra att staten har medgivit talan med tanke på att universitetet hela tiden har förnekat diskriminering, säger Eivind Torp, lektor och docent i juridik vid Mittuniversitetet som nu har fått ersättning efter det att arbetsgivaren har tillstått diskriminering. 6 Genom att Arbetsgivarverket medger fel beträffande information om meri teringsstödet, och att Eivind Torp har missgynnats när han inte fick komma med i bedömningen, blir det ingen för handling i den delen i Arbetsdomstolen. Däremot blir det förhandling om diskri mineringsersättningens storlek. Staten har godkänt 25 000 kronor, vilket är hälften av de 50 000 kronor som Eivind Torp har begärt. – Ser man till praxis är 25 000 kronor foto: Jenny Jarnstedt – Det känns bra Universitetsläraren 2/2015 – Målet visar hur viktigt det är att vara noggrann när man tillämpar positiv särbehandling, säger Marie Nordström på DO som företräder Eivind Torp. en relativt hög summa för den här typen av ärenden, säger Hanna Schmidt. – Det är bara att beklaga att staten inte är beredd att betala den diskrimine ringsersättning som DO anser bör utgå till Eivind Torp. Det har varit en tydlig överträdelse av lagen. Det finns både svensk och EU-rättslig praxis på områ det, säger Marie Nordström på DO som företräder Eivind Torp. Det var i juni 2013 som Mittuniversitetet utlyste två meriteringsstöd på vardera 750 000 kronor. Stödet var riktat till forskare vid Fakulteten för humanveten skap. Den som sökte skulle tillhöra det underrepresenterade könet i förhållande till gruppen professorer vid fakulteten. Syftet med stödet var att möjliggöra me ritering till professor. Mittuniversitetet informerade endast kvinnliga docenter om möjligheten att söka stödet, och Eivind Torp fick ingen information. DO ansåg att ”universite tet har utsatt honom för direkt diskri minering”, och stämde arbetsgivaren, vilket Universitetsläraren skrev om i nr 7/2014. – Målet visar hur viktigt det är att vara noggrann när man tillämpar positiv sär behandling. Det är en legitimitetsfråga för jämställdhetsarbetet. Även om syftet är gott så måste man balansera intresset av att stödja det underrepresenterade könet som grupp mot intresset för den enskilde att inte bli diskriminerad, säger Marie Nordström. l Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har som första universitet i världen utvecklat ett program för att på ett organiserat sätt få forskare att medverka i Wikipedia. Nu engagerar sig flera andra svenska universitet i projektet. text: per-olof eliasson huvudsakligen fyllts på genom enskildas initiativ, men nu visar de svenska universiteten att nät uppslagsverket också är ett fungerande verktyg för att sprida kunskap från fors kare till allmänhet. Ett pionjärprojekt startade för ett par år sedan på pilotnivå på SLU. – Upprinnelsen var att jag försökte ta reda på hur forskare använts som en resurs för att förmedla information på Wikipedia. Jag tittade på de stora univer siteten i världen, som Stanford, Harvard och Oxford. Det visade sig att de inte hade gjort speciellt mycket och inte nå gon annan heller, säger projektets initia tivtagare Olle Terenius, docent i biologi vid SLU. Efter kontakter med Wikimedia Foun dation som ligger bakom Wikimedia började man på SLU att engagera fors kare från doktorander och uppåt att bli aktiva på Wikipedia. Nu i vår ska även Göteborgs och Linköpings universitet, Karolinska in stitutet och Statens veterinärmedicin ska anstalt komma igång med projektet som finansieras av forskningsrådet Formas. Olle Terenius menar att det för en forskare är en del av den tredje uppgif ten att bidra till Wikipedia. En forskare som läser om sitt eget forskningsområde ser ofta tydligt att det saknas bitar eller innehåller felaktigheter. – Vi vet att folk går till Wikipedia för att leta information. Då är det naturligt att vi forskare finns där, säger han. Tidigare har Wikipedia kan man se (visa his torik/antal sidvisningar) att när ett press meddelande publiceras i massmedia så stiger genast antalet tittare på motsva rande ämne. – Det finns ett intresse hos folk som ser en notis i tidningen att lära sig mer. Då är det naturligt att vi skriver på Wikipedia och hjälper till att lotsa dem På Wikipedias sajt foto: jenny svenås-gillner Diskriminerad lektor får rätt mot Mittuniversitetet SLU-forskare förbättrar Wikipedia Det finns ett intresse hos folk som ser en notis i tidningen att lära sig mer. Då är det naturligt att vi skriver på Wiki pedia och hjälper till att lotsa dem vidare, länkar till ursprungsartikeln och ger möjlighet att kontakta forskaren. Olle Terenius, projektets initiativtagare och docent i biologi vid SLU vidare, länkar till ursprungsartikeln och ger möjlighet att kontakta forska ren. Att forskare rättar till felaktigheter och fyller på information som saknas och lägger till referenser är också ett sätt att stärka Wikipedias trovärdighet. Olle Terenius påpekar att det på läro sätena skrivs många texter där man lagt ned stor energi på att få dem lättfattliga för en bredare publik, texter som ofta får alldeles för lite spridning. Det kan vara pressmeddelanden, bakgrunder i forskningsansökningar eller kappor till avhandlingar. De texterna är nästan bara att klippa och klistra, lägga ut och länka till ursprungstexten, till exempel avhand lingen. Dessutom är det framför allt i USA gan ska vanligt att man använder Wikipedia som ett redovisningsverktyg. Så har till exempel studenter inom biologi och bio medicinsk vetenskap på Linnéuniversite tet utökat och skapat Wikipedia-artiklar som ett obligatoriskt examinations moment. Det projekt som startade på SLU har nära samarbete med Wikimedia Sverige, där finns expertis för hur man ska göra på Wikipedia. – Förhoppningen är ju att projektet inte bara stannar på de här universiteten utan att det blir en nationell och helst global rörelse där forskare jobbar med Wikipedia och förbättrar kvaliteten, sä ger Olle Terenius. l Fotnot: Projektet nås på: internt.slu.se/wiki pedia. Universitetsläraren 2/2015 7 Humtank anlitar pr-byrå för att nå genomslag genom ett sam arbete mellan tolv lärosäten för att ”visa på de humanistiska ämnenas betydelse för samhällsutvecklingen”, behöver kommunikationsproffsens hjälp att uppnå det där som så många slåss om, så kallat genomslag i offentligheten. Idén till Humtank kom ursprungligen från Per-Olof Erixon, dekan vid huma nistiska fakulteten vid Umeå universitet, som i en intervju i Universitetsläraren (nr 1/2014) sade att ”vår sociala värld konstrueras med ord och det är vi huma nister som är specialister på det verktyg som ordet är”. Men det räcker numera inte med att vara specialist på ord för att märkas i den offentliga budskapsträngseln, inte heller räcker det med aktivitet på sociala medier eller att det bland Humtanks medlemmar finns både medievetare och skribenter. – Vi måste vara ödmjuka inför att vi är forskare i första hand, säger Fanny Fors berg Lundell, docent i franska vid Stock holms universitet, som har uppdraget för Humtank som del (tjugofem procent) av sin tjänst, vilket utgör lärosätets stöd till Humtank. Samma villkor har också Jonas Har vard, docent i historia vid Mittuniversi tetet. De övriga Humtankmedlemmarna har tio procent av sina tjänster som bi drag från respektive lärosäten, som årli gen bidrar med 100 000 kronor vardera. Humtank, som bildades förra året Westander inför sin medverkan i Almedalen i som ras och vid Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. Nu har pr-byrån också fått Humtank anlitade 8 Universitetsläraren 2/2015 ett mer generellt uppdrag att ta fram en handlingsplan för tankesmedjans utåt riktade kommunikation. – Vi tycker att det är värt att prova, för att få hjälp att synas mer, säger Fanny Forsberg Lundell. – Vi riktar oss ju mot akademin, som är den värld vi behärskar, men också mot en större offentlighet där det kan behövas andra strategier än seminarier. Humtank har sedan de bildades kon taktats av enskilda kommunikations konsulter som erbjudit sig att arbeta pro bono, men det har man tackat nej till. Att Humtank är ett samarbete mellan tolv lärosäten bidrog till att man valde extern byrå, det blev lättare än att använda varje lärosätes kommunikationsavdelningar. hos en pr-byrå för att synliggöra en verksamhet eller ett forsk ningsresultat är som förutnämnt numera Att köpa tjänster Familjejuridik Den expansiva utvecklingen av varumärkestänkande har skapat motsvarande tillväxt av utbildningar för kommu nikatörer. – Det har inneburit att utbildningarna har professio naliserats och akademiserats, säger Hans Gennerud som ingår i advisory board för utbildning i strategisk kom munikation vid Lunds uni versitet, han har också varit expert i Högskoleverkets (nuvarande UKÄ:s) nationel la utvärdering av medie- och kommunikationsbranschen. – Sverige står sig oerhört väl internationellt, både när det gäller utbildningar och i kommunikationsbranschen i stort. Det hör samman med att vi har flera stora, internationellt verksamma företag och inte minst den stora offentliga sektor som efterfrågar kommunikations tjänster. l Familjejuridik är en introducerande bok inom rättsområdet Familjerätt. Boken innehåller fem ämnesområden: Familjejuridik innehåller fem avsnitt: Personrätt, Äktenskapsrätt, Samborätt, Barnrätt samt Arvs- och testamentsrätt. Sist i boken finns övningar med tillhörande facit. Familjejuridik vänder sig i första hand till juridik- och socionomstudenter, men kan med fördel användas av den som arbetar med eller är intresserad av familjerätt. Personrätt Äktenskapsrätt Samborätt Barnrätt Arvs- och testamentsrätt Familjejuridik är skriven av: Gunilla Olsson, advokat och lärare vid Stockholms universitet med inriktning på familjerätt. Theddo Rother-Schirren, advokat och universitetslektor vid Stockholms universitet med inriktning på ekonomisk familjerätt. Johan Schüldt, advokat och universitetslektor vid Stockholms universitet med inriktning på ekonomisk familjerätt. • Personrätt • Äktenskapsrätt • Samborätt • Barnrätt • Arvs- och testamentsrätt. 978-91-523-2675-6 Gunilla Olsson Theddo Rother-Schirren Johan Schüldt (523-2675-6) Familjejuridik text: marielouise samuelsson foto: Eva Dalin det här området. Det började med den kommersiella mark naden och spreds därefter till den offentliga sektorn. – Också intellektuella resultat, som forskning, har kommit att bli en del av varu märkestrenden. Familjejuridik Tankesmedjan Humtank anlitar pr-byrån Westander för att synas mer i offentligheten. Därmed har Humtank valt samma väg som övriga forskarvärlden, högskolesektorn samt hela offentliga och ideella sektorn, att köpa extern hjälp att kommunicera. etablerat inom akademin, lik som andra myndigheter. Örebro universitet och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) tillhör dem som an litar samma byrå som Hum tank, en annan ”akademi nära” kommunikationsbyrå är Gullers grupp som nyligen redovisade den kampanj man genomfört på uppdrag av Södertörns högskola, i syfte att locka nya studenter till lärarutbildningen. Den sortens samarbeten är alltså självklarheter, men fenomenet är trots allt rela tivt nytt. – Det är en stor samhälls förändring som har skett un der de senaste decennierna, säger Hans Gennerud, nestor i kommunikationsbranschen, tidigare vd och numera sty relseordförande i Gullers grupp. Förändringen förklarar han med ökat intresse för och fokus på kommunikationsfrå gor, som i sin tur kan härle das till 1990-talets forskning kring varumärken. – Insikten om varumärkets betydelse, att det fanns ett samband mellan kännedom och acceptans kom att trigga en våldsam utveckling på omslag_familjejur.indd 1 2014-11-24 16:23 Familjejuridik innehåller även rättsfallsreferat, exempel på bodelningar samt övningar med tillhörande facit. Boken vänder sig i första hand till juridik- och socionomstudenter men kan med fördel användas av den som arbetar med eller är intresserad av familjerätt. Familjejuridik är skriven av advokaterna Gunilla Olsson, Johan Schüldt och Theddo RotherSchirren. Författarna har lång erfarenhet av familjerättsliga frågor och undervisar även på Stockholms universitet. www.sanomautbildning.se välfärdsgapet – eu:s sociala utmaning Vi riktar oss ju mot akademin, som är den värld vi behärskar, men också mot en större offentlighet där det kan behövas andra strategier än seminarier. europaperspektiv 2015 Att leda hälsoverksamheter med service i fokus Kampen mot fattigdom och socialt utanförskap är en av eu:s topprioriteringar efter den globala finanskrisen. Utvecklingen i krisländerna har dock gått åt fel håll och de ekonomiska skillnaderna mellan eu:s medlemsstater ökar. Är ett bestående välfärdsgap på väg att etablera sig i Europa? 274 s hårdband Fanny Forsberg Lundell, docent i franska, Stockholms universitet Andra böcker av intresse Ulf Bernitz, Lars Oxelheim, Thomas Persson (red) Deltagande författare: Nicholas Charron, Johan Bo Davidsson, Jenny Julén Votinius, Ann-Cathrine Jungar, Anna-Sara Lind, Martin Ljunge, Lars Magnusson, Sofia Murhem, Jaan Paju, Bo Rothstein www.santerus.se olof arwinge Hur kan service bidra till bättre hälsa, effektivare verksamheter och tjänster med hög kvalitet? I vardagslivet såväl som på arbetet har det blivit allt viktigare att vara frisk, en utveckling som ställer nya krav på organisation av service och tjänster samt lagstiftning och ledarskap. Den här antologin förklarar vad det innebär att leda och organisera hälsoverksamheter utifrån ett serviceperspektiv – health management. Health management vänder sig till dig som studerar företagsekonomi, service management, offentlig förvaltning och andra samhällsvetenskapliga discipliner. Boken är lika relevant för utbildningar inom hälsofrämjande verksamheter såsom folkhälsovetenskap, vårdvetenskap och medicinsk ledning. Forskare verksamma vid Lunds universitet går igenom ekonomiska, juridiska, sociologiska och psykologiska sätt att förhålla sig till hälsa i tjänsteorganisationer. Vi kan läsa om vikten av serviceinnovationer, relevansen av juridisk kompetens och nödvändigheten av ömsesidig respekt i den dagliga verksamheten. en introduktion till intern styrning och kontroll Att leda hälsoverksamheter med service i fokus Henrik Loodin & Lars nordgren (red.) isbn 978-91-523-2667-1 (523-2667-1 ) Health_OMSLAG.indd 1 Juridik – civilrätt, straffrätt, processrätt Extern redovisning 2014-10-29 12:53 En introduktion till intern styrning och kontroll Health Management tel. 08-587 642 10 [email protected] www.sanomautbildning.se Universitetsläraren 2/2015 9 Expertgrupp för jämställdhet utses Regeringen tillsätter innovationsråd – men forskningsberedning dröjer Arbetet för en jämställd högskola Regeringen eller åtminstore statsminister Stefan Löfven prioriterar ”innovation” före ”forskning”. Så går det att tolka lanseringen av det Nationella innovationsrådet under ledning av statsministern, samtidigt som tillsättandet av en forskningsberedning har dröjt. text: marielouise samuelsson foto: Martina Juber Forskningsberedningen, som är en råd givande grupp av experter, har funnits sedan 1960-talet, då Tage Erlander till satte den allra första, men senare tiders statsministrar har överlåtit ordförande skapet till utbildningsministrarna. Nuvarande minister för högre utbild ning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, kommer också hon att ha en forskningsberedning, men vid Univer sitetslärarens pressläggning var bered ningens sammansättning fortfarande på planeringsstadiet. Detta trots att forskningsberedningen (till skillnad från innovationsrådet) har en konkret uppgift, nämligen att bistå när forskningspropositionen ska tas fram och att det rimligen börjar bli bråt tom, om propositionen som planerat ska presenteras 2016. Dröjsmålet kan själv fallet handla om administrativ arbets börda på departementet i kombination med att tilltänkta beredningsledamöter tackar nej. Men en annan tänkbar förklaring är att regeringen inte ville ha alltför täta lanseringar av två olika ”råd”, samtidigt som begreppen ”innovation” respektive ”forskning” tenderar att kopplas sam man, som i titeln på den förra forsk ningspropositionen, som fick titeln ”Forskning och innovation”. och ”forsk ning” är närliggande framgår vidare av att Hellmark Knutsson ingår i Nationella innovationsrådet, tillsammans med stats råden Magdalena Andersson, Mikael Damberg och Åsa Romson. Man kan också notera att två av leda Att begreppen ”innovation” 10 Universitetsläraren 2/2015 möterna som ingick i Jan Björklunds forskningsberedning, Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet och Charles Edquist, professor i innovation och föreståndare för Circle (Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy), vid Lunds universitet, nu återfinns i Löfvens inno vationsråd. Ytterligare en representant för fors karsamhället är Johan Rockström, pro fessor i miljövetenskap vid Stockholms universitet. Pam Fredman ser fram emot att ingå i Nationella innovationsrådet och där bidra med inspel och perspektiv utifrån sina er farenheter som forskare, rektor och före detta ordförande för Sveriges univer sitets- och hög skoleförbund, SUHF. – Jag vill bland annat understryka sådant som att Pam Fredman, rektor studenterna är för Göteborgs univervår kunskapsbas sitet, ingår i Nationella och att forsk innovationsrådet. ning och högre utbildning är grundläggande förutsättningar när vi talar om innovation och samhällsutveck ling. Samverkan mellan näringsliv och akademi måste ske med respekt för var andra och för de olika rollerna. Begreppet ”innovation” är ofta för knippat med konkreta produkter och tillverkningsindustri, men Pam Fredman påminner om att det lika gärna kan handla om sociala innovationer och pro cesser inom samtliga samhällssektorer. Hon efterlyser också ett ”omvänt perspektiv” när det kommer till den om talade ”matchningen”, där arbetsgivarna upplever problem med att hitta rätt kom petens när de söker arbetskraft. – Om jag får önsketänka skulle jag gärna se att det inte enbart handlar om vilka utbildningar och studenter som högskolan ska tillhandahålla, utan också om att arbetsgivarna skulle ha mer öpp na anställningsprocesser. – Det är inte givet att en ingenjör ska ersättas med en ny ingenjör, det kan finnas annan kompetens som kan passa utmärkt och som bidrar till företagens utveckling och innovationskraft. Nationella innovationsrådet som, en ligt regeringen, ”kommer att vara viktigt för att upprätthålla en löpande dialog mellan politik, näringsliv, akademi och fackföreningsrörelse, består förutom av statsminister och statsråd av tio ledamö ter som ska medverka under en ettårs period. Utöver nämnda Pam Fredman, Charles Edquist och Johan Rockström ingår Ola Asplund, utredningschef, Industrifacket Metall, Mengmeng Du, marknadsdirektör, Spotify, Darja Isaks son, Ziggy Creative Colony, Karl-Henrik Sundström, koncernchef Stora Enso, Jane Walerud, vd, Teclo Networks, Hans Vestberg vd, Ericsson och Carola Öberg, projektledare, Innovationsfabriken. l Skenande medelålder bland Italiens universitetslärare text: kristina Wallin foto: istock Medelåldern bland de italienska univer sitetslärarna är 52,5 år. Och i hela Italien finns bara 15 universitetslärare som är under 30 år. Bara 18 av landets rektorer – och ing en professor – är under 35 år. Bland de drygt 51 000 universitetslärarna i hela Italien är det bara knappt 500 lektorer och endast 36 professorer som är mellan 35 och 40 år. Medelåldern för forskarassistenterna, som hittills alltid varit låg, är i dag 47 år och inte ens en tredjedel av dem är under 40 år. Rektorernas organisation Crui, som tagit fram siffrorna, är oroade över ut vecklingen, eftersom det anställs väldigt få nya lärare på de italienska universite ten just nu. Detta kommer, enligt orga nisationen, att kraftigt bromsa utveck lingen och forskningen på de italienska universiteten. Crui att en lärare som börjar sin karriär i dag kommer att ha betydligt sämre lön. En professor tjä nar i dag från 800 000 kronor och uppåt per år, framtidens professorer kan inte räkna med mer än hälften. Cruis ordförande, rektorn Stefano Paleari, har föreslagit att regeringen ska anställa 2 000 nya forskningsassistenter. Det hela kan, enligt honom, finansieras genom en extra bensinskatt. l Dessutom poängterar går för långsamt, tycker Helene Hell mark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Hon ska därför utse en expertgrupp som inom ett år ska ge sin syn på vad som behö ver göras. Ministern vill bland annat att an talet kvinnliga professorer ska öka, att forskningsanslag ska fördelas mer jämställt och att könsstereotypa föreställningar inte ska påverka studievalen. Vilka som ska ingå i ex pertgruppen var vid denna tidnings pressläggning inte klart, men det ska vara personer både från akademin och utifrån. SULF välkomnar att jämställdhets frågan lyfts: ”Men det är med detta som med mycket annat. Vi vet ju. Det gjordes en stor utredning 2011 så mer kun skap är inte det som saknas. Här sak nas handling. Det är dags nu!” skriver förbundet på sin facebooksida. l UKÄ gör stickprov bland studieplaner Universitetskanslersämbetet, UKÄ, ska under hösten göra stickprov bland de individuella studieplaner som dok torander ska ha enligt högskoleför ordningen. Bakgrunden är att UKÄ ibland sett brister i hur studieplanerna hanteras. Höstens granskning ska ingå som underlag i UKÄ:s kom mande utvärderingar av forskarutbild ningarna. l Nya mål på gång för forskningen 50 000 000 den forskningspolitiska proposition som ska presenteras år 2016 har börjat. I höst ska forsknings finansiärerna Vetenskapsrådet, Vin nova, Energimyndigheten, Formas och Rymdstyrelsen lämna sina synpunkter till utbildningsdepartementet. Minister Helene Hellmark Knutsson bjuder även in lärosäten, företagarorganisationer, … satsar Mistra och Formas på ett forskningsprogram inom miljö inriktad humaniora som ska ledas av Linköpings universitet. Inom pro grammet, som är den första svenska satsningen i sitt slag, ska forskarna undersöka miljöproblem ur humanis tiska perspektiv, skriver Formas. l Arbetet med intresseföreningar och fackförbund att lämna förslag till propositionen. Den ska både ha ett fyraårigt och ett tioårigt perspektiv på forskning och innovation. SULF har meddelat att förbundets pri oritet är ökade basanslag för forskning, för att ge lärosäten större möjligheter att skapa karriärvägar och fler tillsvidare anställningar. l Universitetsläraren 2/2015 11 Tryggare för doktorander De vill rädda högre utbildning med genomgripande reform text: kajsa skarsgård Andelen nya doktorander som får sin försörjning genom anställning vid läro sätet har ökat sedan 2001. Det visar en rapport från Universitetskanslersämbe tet, UKÄ. Jeanette Lindberg, ordförande för SULF:s doktorandförening, SDF, är glad att arbetet för tryggare villkor har gett effekt. Men variationen mellan lärosäten är stor. Jeanette Lindberg tror att variatio nerna speglar lärosätets förhållningssätt till doktoranden, som antingen ses som någon under utbildning eller någon som utför ett arbete. – Handelshögskolan i Stockholm har minst andel anställda doktorandnybör Extern betygsättning, enhetlig betygsskala och mer makt till universitetslärarna. Det är förutsättningar för att åstadkomma en genomgripande förändring av högre utbildning som efter lyses i den nyligen utgivna boken ”Universitetsreform! Så kan vi rädda och lyfta den högre utbildningen”. text: marielouise samuelsson Reformförslaget är sprunget ur över tygelsen att studenternas kunskapsnivåer ofta är för låga, bland annat beroende på att universiteten har ekonomiska incitament att sänka betygskraven i syfte att öka genomströmningen och därmed lärosätenas intäkter. För att detta ska kunna förändras mås te, enligt förslaget, universitetslärarna få eller snarare ta makten över och ansvaret för utbildningen. ”Kungstanken” i reformförslaget är att ”professionen av universitetslärare har ansvaret för resultatet”. Utbildnings ministerns uppgift skulle därför bli att ge professionen handlingsfrihet och manöverutrymme samt att inrätta kontrollmekanismer, för att se till att professionen tar ansvar. ”Som det nu är skyller alla på alla, på studenterna som inte vill anstränga sig, på New Public Management som har översvämmat lärosätena med onödig byråkrati, på universitetslärare som inte vill utbilda utan bara forska, på allmän företrädare i lärosätenas styrelser som inte ens vet hur man stavar till professio nell kollegialitet”, heter det i boken. Av de sex författarna är tre knutna till lärosäten, Inger Enkvist, professor i spanska vid Lunds universitet, Jonas Nycander, professor vid meteorologiska institutionen vid Stockholms och Gösta Walin, professor emeritus i oceanografi vid Göteborgs universitet. Övriga är Anders Björnsson, historiker och publi cist, Magnus Henrekson, professor och vd för Institutet för näringslivsforskning, samt Patrik Engellau, styrelseordförande 12 Universitetsläraren 2/2015 I Sverige blir studen- terna grundlurade av ett system som inte är rättssäkert (gällande betygsättning) och som slänger åt dem en sex–åtta undervisningstimmar i veckan i humaniora och samhälls vetenskap. Ebba Witt-Brattström, professor i nordisk litteratur, Helsingfors universitet för Den nya välfärden, ”en opinionsbil dande tanke- och handlingssmedja”. Om man frågar Patrik Engellau, ini tiativtagare till boken, hur någon alls kommer på idén att formulera något så pass omfattande som en omläggning av högre utbildning förklarar han det med att han, genom Den nya välfärden, är van att se det som självklart att det fak tiskt går att påverka politiken och åstad komma förändring. Tankesmedjan tillhörde exempelvis de som var drivande bakom införandet av skolpengen, en reform som Patrik Engellau i dag bara är nöjd med till hälften: – Eftersom man inte har någon extern betygskontroll var friskolornas betygs inflation given. säga att Patrik Engel lau har dragit lärdom av detta relaterat till universitetens HÅP-system (helårs prestation) och ersättning per student som också saknar extern betygskontroll. Betygsättningen skulle enligt förslaget alltså ske under extern kontroll, i stället för att bedömning görs av studentens egen lärare ska betyg sättas av eller tillsammans med lärare från andra läro säten. I boken beskrivs också den nuvarande betygsättningen som ”ett bysantinskt sammelsurium” och man vill se ett nytt, enhetligt betygssystem, förslagsvis Bolognasystemets sexgradiga skala från A till F. Andra förslag är att tillåta ”begränsade studieavgifter”, exempelvis avgift för en andra omtenta och att införa ett ”prope deutiskt basår”. Man skulle kunna Ebba Witt-Brattström, verksam som professor i nordisk litteratur vid Hel singfors universitet, tillhör dem som vis serligen inte vill se studieavgifter men som i övrigt uppskattar förslagen i uni versitetsreformen, som extern kontroll av betygen. Så fungerar det ju i andra länder. I Finland är det två granskare av magister uppsatser, handledaren och en utomstå ende lärare. Utifrån sina erfarenheter från Finland och tidigare Humboldtuniversitetet i Berlin är hon starkt kritisk till svensk högre utbildning och talar om hur uni versitet och högskolor har påverkats till det sämre genom politiska beslutsfat tares brist på respekt för kunskap och akademiska meriter. – Det som värdesätts är i stället admi nistrativ kompetens och ”branding”. Ebba Witt-Brattström ser följaktligen ett stort behov av att reformera högre utbildning, inte minst för studenternas skull: – Jag önskar att de kunde skickas till Finland eller Tyskland… – I Sverige blir studenterna grund lurade av ett system som inte är rätts säkert (gällande betygsättning) och som slänger åt dem en sex–åtta undervis ningstimmar i veckan i humaniora och samhällsvetenskap. Universitetsreformens huvudpunkter har presenterats på DN Debatt (26 fe bruari) och i tidningar och sociala me dier fick förslaget omedelbart och förut sägbart både medhåll och mothugg. Till kritikerna hör Sveriges förenade studentkårer, SFS, vars vice ordförande Johan Alvfors menar att studentperspek tivet saknas, SFS vill i stället att ”lärosä tena satsar på pedagogik och utvecklar undervisningen efter studenternas behov”. Reaktionerna på reformförslaget, både positiva och negativa, bekräftar hur som helst ett aldrig sinande engagemang för att diskutera den ofta (konflikt)laddade frågan om kvalitet i högre utbildning. l jare, medan Chalmers som också är en stiftelse ligger i topp. Chalmers arbete för att internationella stipendier ska gå via universitetet är positivt. Deras reso nemang är att alla doktorander ska vara fullvärdiga medlemmar av forsknings miljön, så då får man anställa dem på lika villkor, säger Jeanette Lindberg. UKÄ:s rapport visar också att antalet doktorander i Sverige har minskat. Den utvecklingen kommer Jeanette Lindberg att hålla ögonen på. – Än så länge ligger det på en rimlig nivå men det är oroande om det fortsät ter att minska, säger hon. l Sverige sticker ut i OECD Sverige hamnar på åttonde plats sett till andel av BNP som satsas på forskning och eftergymnasial utbildning i länderna som ingår OECD, Organisation for Eco nomic Co-operation and Development. Det visar en rapport från Universitets kanslersämbetet, UKÄ. Men Sverige och Schweiz sticker ut i toppligan för att en större del av den totala kostnaden går till forskning och inte till utbildning. För att kunna hävda sig i den internationella konkur rensen måste Sverige därför fortsätta att satsa på utbildningen parallellt med forskningen, menar universitetskansler Harriet Wallberg. Rapporten visar att kvinnor har högre utbildningsnivå än män i de flesta OECD-länder. I de nordiska länderna är könsskillnaderna stora. 41 procent av Sveriges kvinnor, men bara 30 procent av männen, hade minst två års eftergym nasial utbildning år 2012. I Sverige har andelen unga med hög skoleutbildning stått stilla på 34 procent sedan 2009. I de flesta andra OECD-län der har andelen stadigt ökat, och genom snittet ligger på 30 procent. l Tidningens nya kostym snart här Det här numret är det sista i Universitets lärarens nuvarande form. Nästa nummer, som kommer ut 27 april, kommer inte bara att se modernare ut, det kommer också att innehålla en del material som den inte gjort hittills. Fortsätt skriv debattartiklar, men skriv också gärna kortare insändare och ställ fackliga el ler juridiska frågor till SULF:s experter. Allt skickas till [email protected]. Tidningen kommer även i fortsättningen att innehålla nyheter om högskole- och forsknings sektorn och reportage om akademin i Sverige och utomlands. Håll också utkik efter tidningens nya webb plats och ett nytt digitalt nyhetsbrev. l Universitetsläraren 2/2015 13 Allt fler kritiserar Konfuciusinstituten På kort tid har Kina etablerat hundratals Konfuciusinstitut vid universitet över hela världen. Syftet sägs vara att sprida kinesiskt språk och kultur, men kritiker ser instituten som ett hot mot akademisk frihet. Vid årsskiftet stängdes Stockholms Konfuciusinstitut, som 2005 var det första att öppna utanför Asien. text och foto: jojje olsson Kinas ekonomiska upp sving finns en önskan om att även bli en kulturell stormakt. Konfuciusinstituten är ett viktigt steg i ledet för de kinesiska myndigheternas ambition att sprida ”soft power”, och finns nu vid cirka 500 utländska universitet. Kineserna hjälper till med finansieringen, samt utbildar och betalar för de många lärare som skickas från Kina. Initiativet var välkommet vid många universitet som – särskilt med tanke på finanskrisen – inte hade råd att tillgo dose den snabbt ökande efterfrågan på foto: ingmarie andersson I skuggan av studier i kinesiska. Instituten ägnar sig nämligen främst åt språkundervisning. Men de anordnar även andra kurser, seminarier, föreläsningar och kulturella evenemang. Dock är diskussioner om känsliga äm nen som Tibet, Taiwan och massakern vid Himmelska fridens torg bannlysta. Personalen – vars arbetsgivare är kine siska staten snarare än gästuniversitetet – får heller inte ha kopplingar till orga nisationer som är olagliga i Kina. Upplägget mötte tidigt brett motstånd i Kanada, vars säkerhetstjänst redan Inrättandet av [Stock- holms Konfuciusinstitut] för tio år sedan skedde under en period då Kina var på väg att öppna sig mot omvärlden. Det var positivt och en avgörande orsak till att vi beslutade att inrätta institutet, för att öka dialogen på universitetsnivå mellan Kina och Sverige. Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet 14 Universitetsläraren 2/2015 2007 varnade för att instituten fokusera de på att sprida en positiv bild av Kinas regim. University of British Columbia och University of Manitoba avböjde er bjudanden att öppna institut på grund av rädsla för censur. upp då McMaster University stängde sitt Konfuciusinstitut sommaren 2013 efter att en lärare tving ats ljuga om sin relation till Falun gong för att bli anställd. I december samma år sade även Université de Sherbrooke upp avtalet med kineserna, och Kanadas fackförbund för universitetslärare upp manade samma månad samtliga kana densiska högskolor att göra likadant. Fackförbundet talade om instituten som en förlängd politisk arm av Kinas myndigheter, vars restriktioner av ytt randefriheten ”inte bör ha någon plats vid [kanadensiska] universitet”. En av görande skillnad från exempelvis British Council eller Goetheinstitutet – som bedrivs fristående – är den att Konfuci usinstituten vänder sig till utländska uni versitet med pengar, lärare och under visningsmaterial för att sedan bedriva sin verksamhet direkt på campus. Kritiken fick vidare Toronto District School Board att i höstas skrota ett avtal med Konfuciusinstituten som skulle ha inneburit klasser i Kinas språk och kultur för hundratusentals grundskoleelever, ledda av Kinas utbildningsministerium. Det hela trappades Konfuciustemplet i Peking är dedikerat Konfucius och är i dag ett populärt turistmål. meddelade också Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet, att hon inte avsåg förnya avtalet med Hanban som löpte ut vid nyår. Hanban är den kinesis ka organisation som ansvarar för Konfu ciusinstituten, och Söderbergh Widding menar att dess kopplingar till kinesiska staten är problematiska. Hon poängterar svårigheten för en svensk myndighet att integrera en or ganisation som styrs av en annan stat. I det ursprungliga avtalet, som tecknades för fem år sedan, ansvarade Stockholms universitet för hela institutets verksam het och Söderbergh utsåg själv styrelsen. Men för Universitetsläraren berättar hon att det nya avtalet som Hanban erbjöd såg annorlunda ut, och ”inte var förenligt med hur svenska universitet sköts”. Hanban ville nu att ledamöter, före ståndare och stadgar skulle bestämmas av Konfuciusinstitutets styrelse, som Stockholms universitet i sin tur skulle I slutet av fjolåret utse tillsammans med Hanban snarare än på egen hand, som tidigare. – Vidare skulle institutet ha blivit eko nomiskt självständigt, och därmed även kunnat ta ut studieavgifter. Allt detta är oförenligt med svensk lagstiftning och det regelverk som styr högre utbildning, säger Astrid Söderbergh Widding. Stockholms universitet har i dag också etablerat samarbete med flera kinesiska universitet grundat på ömsesidiga utby tesavtal inom forskning och utbildning. – Inrättandet av [Stockholms Konfuci usinstitut] för tio år sedan skedde under en period då Kina var på väg att öppna sig mot omvärlden. Det var positivt och en avgörande orsak till att vi beslutade att inrätta institutet, för att öka dialogen på universitetsnivå mellan Kina och Sve rige, säger Söderbergh. Hon medger dock också att kritiken mot institutet spelar in i beslutet och att ”det inte är lätt att bedriva en verksam het i motvind”. Även om institutet fung erat problemfritt just i Stockholm så ser Söderbergh det inte som ett långsiktigt alternativ att vara värd för ett institut som drivs av en annan stat. Hanbans föreståndare Xu Lin – vars ställning i kommunistpartiet motsvarar viceminister – har inte heller gjort sär skilt mycket för att få Konfuciusinsti tuten att framstå i god dager. I fjol drog hon till sig frän negativ uppmärksamhet internationellt vid två tillfällen. Under en akademisk konferens i Portugal i somras upprördes Xu av att en stiftelse som sponsrade konferensen beskrevs som ”taiwanesisk” i program bladet. Enligt Kinas regering är Taiwan nämligen inte ett land utan en kinesisk utbrytarprovins. Xu beordrade genast sitt kinesiska följe att samla in programmen och ta dem till en lägenhet i närheten för korrigering. Organisatören blev givetvis irriterad men Xu Lin stod på sig. För att kon ferensen alls skulle kunna fortsätta nåddes en kompromiss; en av sidorna i fortsättning nästa sida Universitetsläraren 2/2015 15 foto: sofia ekelund När institutet grun- dades gjorde vi klart att den akademiska friheten är något vi aldrig kompromissar med, och det har våra kinesiska partners respekterat. Torbjörn Lodén, professor betat ett standardavtal som de nu ville att också Stockholms universitet skulle övergå till: – Då hamnade vi i ett utgångsläge för förhandlingar, men några sådana kom aldrig till stånd eftersom Stockholms universitet beslutade att verksamheten skulle upphöra. Lodén medger att det nya avtalet skul le ge Hanban ”betydligt mer inflytande” över institutet. Men samtidigt tror han avtalet skulle gått att förhandla och inte nödvändigtvis ha inneburit någon poli tisk kontroll från Kinas sida: – När institutet grundades gjorde vi klart att den akademiska friheten är nå got vi aldrig kompromissar med, och det har våra kinesiska partners respekterat, säger Lodén. Staty av Kinas gamle nationalfilosof Konfucius i centrala Peking. programmet som refererade till stiftelsen skulle tas bort. Icke desto mindre såg Xu Lin till att fyra sidor rivits ut från samtliga programblad innan de två dagar senare gavs till de förvånade konferens deltagarna. När hon senare träffade en grupp utländska akademiker i Shanghai som särskilt frågade om incidenten med de utrivna sidorna, förnekade Xu Lin rakt av att hon haft något med detta att göra. Händelsen kom också upp i en intervju med BBC, där hon inför en rullande ka mera krävde att reportern skulle klippa bort frågan. Det brittiska tv-teamet hölls sedan kvar i studion i över en timme under fortsatta påtryckningar. Det andra tillfället rör University of Chicago, vars förhandlingar om en förlängning av sitt Konfuciusinstitut 16 Universitetsläraren 2/2015 började kärva i höstas. Rektorn fick då plötsligt motta hotfulla brev och telefon samtal från Xu Lin. På hemmaplan skrev Xu samtidigt i den statliga tidningen Jiefang Daily att hon ”läxat upp” rek torn, och att en enda mening från henne vägde tyngre än de 100 av universitetets professorer som krävde att samarbetet med Hanban skulle upphöra. Beteendet fick dock motsatt effekt och University of Chicago avbröt omgående förhand lingarna med motiveringen att Xu Lins metoder omöjliggjorde ett samarbete på gemensamma grunder. Missnöjet från Kanada hade vid det här laget redan slagit rot i USA. I juni förra året utfärdade det nationella fack förbundet för universitetsprofessorer en uppmaning till landets högskolor att stänga sina Konfuciusinstitut, eller om förhandla kontrakten för att säkerställa den akademiska friheten. Liksom sin kanadensiska motsvarighet så talade amerikanerna om instituten som ”kine siska statens förlängda arm”. Ungefär samtidigt som Chicago meddelade även Pennsylvania State University nedläggningen av sitt Kon fuciusinstitut, och en känslosam debatt har uppstått vid University of Oregon efter att en inflytelserik historieprofessor öppet motsatt sig institutet där. professor är Torbjörn Lodén, som var föreståndare för Stockholms Konfuciusinstitut 2005– 2014. Han beklagar att verksamheten nu upphör. För Universitetsläraren berättar han att då avtalet med Hanban förnya des första gången 2010 såg det i princip likadant ut som 2005. Men i takt med sin globala expansion har Hanban utar En annan inflytelserik Under de tio år som institutet var verksamt förekom heller aldrig några påtryckningar från Kina säger Lodén, men tillägger att det vore önskvärt om Hanban var självständig i förhållandet till statsmakten. Han påpekar också att den senaste tidens akademiska utveck ling i Kina skadar Konfuciusinstitutens trovärdighet. I december sade president Xi Jinping att den ideologiska styrningen vid Kinas universitet måste öka, varpå landets ut bildningsminister bannlyste böcker som ”främjar västerländska värderingar” från klassrummen. Under det senaste året har också flera akademiker straffats i Kina. Ekonomiprofessorn Ilham Tohti dömdes exempelvis till livstids fängelse i septem ber för ”separatism”, efter att lärosalarnas övervakningskameror visat hur han ut tryckt sig kritiskt om den repressiva poli tiken i muslimska provinsen Xinjiang. Tack vare förtjänsten vad gäller språk undervisning så välkomnar Lodén fler Konfuciusinstitut i Sverige. Han menar att personalen vid institutet tillhör de främsta lärare som undervisat i kine siska i Sverige, samt att instituten kan utveckla kulturutbytet med Kina trots kopplingarna till staten: – Det är inte bara [Hanban] som är en del av statsapparaten, utan också alla Kinas universitet. Och det vore fullstän digt orimligt att därmed dra slutsatsen att vi inte ska ha något samarbete med universiteten. Då Stockholm nu har avslutat sitt samar bete med Hanban återstår tre Konfucius institut i Sverige. Blekinge Tekniska Högskola och Karlstads universitet ingick sina samarbetsavtal med Hanban 2011, och har kontrakt som löper fram till 2016. Det finns också ett institut i Luleå som inrättades så sent som 2012 och därmed har ett samarbete som löper fram till 2017. Det är oklart vad som kommer att ske med dessa, men från Kinas sida är mål sättningen att globalt öka antalet Kon fuciusinstitut under 2015 och fortsätta expandera även i utländska gymnasie skolor. Detta trots att instituten redan nu beräknas kosta kinesiska staten över två miljarder kronor om året. Hanbans officiella uppdragsbeskriv ning är att ”bidra till kulturell mångfald och harmoni”. Kinas tidigare propagan dachef Li Changchun sade dock 2009 att instituten är ”en viktig del av Kinas propagandaplan för utlandet”. Den nya propagandachefen Liu Yunshan kallade dem nyligen för ”en andlig motorväg” som uppstått vid ”precis rätt tillfälle”. l Konfuciusinstituten l Vid årsskiftet fanns 475 Konfuciusinstitut globalt, av vilka cirka 100 återfanns i USA och cirka 150 i Europa. Vidare fanns även 851 stycken ”Konfuciusklassrum” vid gymnasieskolor i 126 olika länder. l Det första Konfuciusinstitutet öppnade i Seoul 2004. Stockholms Konfucius institut etablerades redan 2005 och blev därmed det första utanför Asien. Varje Konfuciusinstitut beräknas kosta Kina drygt en miljon kronor om året att driva; sammanlagt investeras cirka två miljarder kronor om året på instituten. l l Hanban som ansvarar för instituten beskriver sig som en ”icke vinstdrivande NGO” (non-governmental organization). Den är dock ansluten till Kinas utbildningsministerium och finansieras av myndigheterna. Många i ledningen har höga poster inom kommunistpartiet. l Hanban samarbetar med lokala universitet för att sätta upp Konfuciusinstitut som sedan sköts av en styrelse bestående av medlemmar från gästuniversitet och en kinesisk partnerskola. I regel utser gästuniversitetet föreståndaren. Universitetsläraren 2/2015 17 Lektorer tillsätts via kontakter Vid anställningen av nya universitetslektorer har det skett en återgång till rekryteringsprocessen till tiden innan 1876. Då prioriterades lärarförmågan och man valde ut nya kollegor som man kände före andra sökande. Det visar Ingegerd Gunvik-Grönbladh i en ny avhandling. Text: per-olof eliasson forskare vid Uppsala universitet, vill med sin avhandling lämna ett bidrag till en för djupad förståelse för granskningspro cessen. Hon har sökt efter drivkrafter i tillsättningen av universitetslektorat och har därför analyserat ett urval av tillsätt ningar vid Uppsala universitetet. – Jag ville undersöka anställningar där det fanns både vetenskapligt och pedagogiskt sakkunniga som bedömde de sökandes meriter. För att kunna göra analysen har jag har gjort en indikator förteckning för vetenskaplig och peda gogisk skicklighet utifrån Bourdieus teori och begrepp. Hon har kommit fram till att de sak kunniga genomförde sin granskning med utgångspunkt i alla formella regler och instruktioner. Men de har styrts av vad Ingegerd Gunvik-Grönbladh kallar ”det praktiska sinnet”. Något varken sö kande är medvetna om då de formulerar sin ansökan eller de sakkunniga då de granskar meriterna och väljer ut lämplig kandidat. – De sakkunniga återfinner de meriter som de känner igen, och som de erkän ner och tillerkänner värde i ett kollegialt sammanhang. Givetvis argumenterar de utifrån de regler som finns, men resul tatet blir att de väljer i kraft av att veta och känna igen. Deras ”praktiska sinne” vägleder dem vid granskning av meri terna. Motsvarande sker när sökande formulerar sin ansökan, säger Ingegerd Gunvik-Grönbladh. Dessa drivkrafter är möjligen toppen på ett isberg. I en annan undersökning som Ingegerd Gunvik-Grönbladh refe rerar till, har man funnit att under åren 2006–2008 var det bara 10–15 procent av alla forskare och lärare vid Uppsala universitet som tillsattes i konkurrens 18 Universitetsläraren 2/2015 och med sakkunniggranskning. De öv riga 85–90 procenten gled in bakvägen via vikariat och inlasningar. akademin själv ska välja sina medlem mar – självselektion. har frilagt ett antal motsättningar mellan företrädare för idén om ett examensuniversitet res pektive ett forskningsuniversitet. Univer sitetens dubbla uppgift visar sig i att de två polerna över tiden har samexisterat på olika sätt vilket förklarar att gransk ningsprocessen av nya lektorer är syn nerligen komplicerad. – Det här är ju en kraftmätning som har pågått från mitten av 1800-talet. De som förespråkar en forskningsakademi kan i dag betecknas som utmanarna i massuniversitetet och examensaka demin. Ingegerd Gunvik-Grönbladh anser att en meritokratisk granskning är nödvän dig. Analysen i avhandlingen när jag upptäckte att det var så få som fick anställning via ett granskningsförfarande. Jag levde i tron att man verkligen sakkunniggran skade de lärare som skulle finnas i aka demin. Det finns en betydelsefull grad av meritokrati i granskningen när den sker av sakkunniga, men i alla andra fall är det ju ingen granskning över huvud taget. Det är lite oroande. Personer som undervisar inom akademin ska ha ge digna meriter. Ingegerd Gunvik-Grönbladh har också studerat de senaste 150 årens debatt och utredningar om tillsättningen av tjäns ter vid akademin och funnit att det har varit en dragkamp mellan åsikter om vad som anses värdefullt. Diskussionen har böljat fram och tillbaka, i argument för vetenskaplig skicklighet respektive pedagogisk skicklighet, för att meriterna ska styra – meritokrati – respektive att – Det var förvånande foto: Leif Grönbladh Ingegerd Gunvik-Grönbladh, Ingegerd Gunvik-Grönbladh. och det borde vara fler sakkunniggranskningar. Annars blir akademin alltför lik en vanlig arbets plats, där man väljer någon som passar in, och då får vi inte det som akademin ska stå upp för. Hon menar att konsekvenserna är olyckliga och följden kan bli att kopp lingen mellan forskning och undervis ning försvagas. – Det ger givetvis effekter på innehål let i undervisningen och i den absoluta fortsättningen finns det en risk att under visningen blir mer instrumentell, man håller sig till de kursmål som finns och så levererar man det som ska levereras och studenterna får inte lära sig att tän ka, säger Ingegerd Gunvik-Grönbladh. l – Det behövs sakkunniga Ingegerd Gunvik-Grönbladhs avhandling, ”Att bli bemött och att bemöta: En studie om meritering i tillsättning av lektorat vid Uppsala universitet” Cecilia Wikström (FP) företräder EU-parlamentet i förhandlingarna om direktivet om utomeuropeiska studenter och forskare. Strid i EU om forskares rättigheter För att locka och behålla kompetens ska EU enas om rättigheter för studenter och forskare som kommer från länder utanför Europa. Men förslaget riskerar att urvattnas av medlemsländerna i ministerrådet. text och foto: kajsa skarsgård – EU måste förstå att vi inte är ett para dis på jorden utan att vi är utsatta för konkurrens, säger EU-parlamentarikern Cecilia Wikström (FP) som företräder EU-parlamentet i frågan om det nya direktivet om utomeuropeiska studenters och forskares rättigheter. Dagen innan förhandlingarna med EU-kommissionen och ministerrådet börjar är hon i Europahuset i Stockholm för att på ett lunchseminarium berätta om sin kamp. För en kamp är just vad förhandlingarna kommer att bli. I flera frågor vill EU-parlamentet utöka rättig heterna i kommissionens liggande förslag medan rådet vill begränsa dem kraftigt. Det handlar om huruvida man ska ha minst 6, 12 eller 18 månader på sig att söka jobb i EU efter avslutade studier el ler forskning, om man har rätt att få svar på ansökningar till lärosäten inom 30, 60 eller 90 dagar, om rättigheter också ska omfatta medföljande familj och om man ska få röra sig fritt i EU. – En inbjuden doktorand i Sverige som vill gå på ett forskarseminarium i Frankrike kan i dag behöva söka visum, och det kanske inte blir klart förrän konferensen sedan länge är slut, säger Cecilia Wikström. Hon är besviken på rådets position, och säger att Tyskland är den största broms klossen. – På grund av arbetslösheten är det svårt att driva den här frågan även i Sverige, Grekland och Spanien, men har man någon intellektuell redbarhet måste man stå upp för detta. Hur ska vi lösa problemet med den åldrande befolkning en om vi inte välkomnar folk från andra länder? säger Cecilia Wikström. Inför arbetet med att ta fram EU-parla mentets position reste hon runt och träf fade lärosäten och fackförbund i Europa. I Sverige skrev både Saco och SULF i stort sett positiva remissvar på kommis sionens förslag för ett par år sedan. Men i övrigt har inte Cecilia Wikström märkt att fackförbund eller lärosäten höjt sina röster för att påverka EU-reglerna i den generösare riktningen. Robert Andersson, förhandlingschef på SULF, berättar att förbundet på na tionell nivå sedan länge drivit frågan om utökade rättigheter för utländska dok torander. Lagen som kom förra året och som möjliggör permanent uppehålls tillstånd för doktorander och utökade rättigheter för medföljande familj är en framgång. I vissa hänseenden rörande doktoran der har Sverige därför redan gått längre än kommissionens förslag. Men om reg leringarna på EU-nivå kan täppa till an dra luckor som finns kan det bli aktuellt för SULF att uppmärksamma direktivet igen. l Universitetsläraren 2/2015 19 foto: lena hed foto: istock Vår mening är verkligen inte att kritisera forskarna. Framför allt är det viktigt att inse att jämställdhet är en fråga om kvalitet och om vi inte kan övertyga om det faller det på oss. Medveten bordsplacering ska öka jämställdheten Vetenskapsrådet vill finslipa bordsplaceringen i de beredningsgrupper som granskar ansök ningarom forskningsanslag. Detta för att motverka bland annat kotteri. text: marielouise samuelsson ett i en rad av förslag som förväntas leda till en mer formaliserad bedömningsprocess och därmed motverka informella strukturer som har negativ inverkan på jämställd het. Medveten placering innebär påbju den spridning i mötesrummet, för att undvika kotteribildningar av ledamöter som känner varandra, som har likartade erfarenheter och meriter, som att tillhöra samma lärosäte eller vara verksamma inom samma forskningsområde. Placeringsstrategin ingår i de rekom mendationer som nyligen presenterades i Vetenskapsrådets andra rapport om jäm ställdhetsobservationer som sedan 2012 genomförs genom deltagande observa tion under beredningsgruppernas möten. Huvudspåret är att undersöka om män Bordsplaceringen är bara 20 Universitetsläraren 2/2015 och kvinnor har samma förutsättningar att få forskningsmedel, men nu breddas jämställdhetsbegreppet till jämlikhet och andra maktordningar som kan påverka bedömningen. De informella strukturerna togs upp i den första rapporten (se Universitets läraren nr 16/2013), som tendenser att relatera till sökandens ålder och privata relationer. återkommer det in formella lika med irrelevanta som exem pel på problem. – Det kan vara vädjanden om positiv bedömning med hänvisning till att någon sökande har haft det tufft, säger Lisbeth Söderqvist, vid Vetenskapsrådets avdel ning för forskningspolitisk analys, som är en av fyra observatörer. I den nya rapporten – Men i så fall måste man genom gående ta hänsyn till sådant, det skulle krävas enkäter över vilka som har haft en tuff period. John Tumpane, som också ingår i observatörsgruppen, tillägger att det självfallet är mänskligt att vädja om för ståelse. – Den som gör det är säkert inte hel ler riktigt medveten om att den sortens undantag inte går att tillämpa som grund för fördelning av medel. Den nya rapporten visar också (ano nymiserade) exempel på brist på respekt för regelverk och riktlinjer om jämställd het, som då och då kommer till uttryck i beredningsgruppernas diskussioner. Lisbeth Söderqvist och John Tumpane, analytiker vid Vetenskapsrådets avdelning för forskningspolitisk analys. grupp solidariserar sig med granskare som bryter eller protesterar mot Veten skapsrådets regelverk. Om forskningssekreteraren i den ak tuella gruppen samtidigt har försökt att avbryta granskare som protesterar mot regelverket innebär det att ordföranden i fråga underminerar forskningssekrete rarens auktoritet. – Ordföranden och forskningssekre teraren är två väldigt viktiga personer, om de ger motstridiga signaler om vad som gäller skapar det osäkerhet i grup pen, säger Lisbeth Söderqvist, som beskriver protester som en kulturkrock mellan en statlig myndighet och fors karsamhället. – Forskare ska vara kritiska och själv ständiga, samtidigt måste Vetenskaps rådet som myndighet tillämpa regering ens jämställdhetspolitiska mål och då finns det inte utrymme att ifrågasätta de riktlinjer som gäller. en av arton pilotmyndigheter som under 2014 med stöd från Nationella sekretariatet för Vetenskapsrådet är också kan yttra sig i sådant som att ordföranden i en berednings Bristen på respekt genusforskning arbetat med ”jämställd hetsintegrering”. Observatörerna betonar att det är Vetenskapsrådet som har ansvaret för att medvetandegöra berednings grupperna och mildra eventuella kul turkrockar, att det är en pedagogisk uppgift att förmedla att jämställdhets arbetet är en ofrånkomlig del av myn dighetsutövningen. – Vår mening är verkligen inte att kritisera forskarna. Framför allt är det viktigt att inse att jämställdhet är en fråga om kvalitet och om vi inte kan övertyga om det faller det på oss, säger John Tumpane. De uppfattar inte heller att protester och ifrågasättanden dominerar, tvärtom, och den förra rapporten fick mycket po sitiv respons, externt och internt. – Det pågår en levande diskussion om jämställdhet, regeringen har jämställd het högt på sin agenda och vår förra rapport används som handbok internt, här finns en samlad erfarenhet,säger Lisbeth Söderqvist. Observatörsgruppen har alltså lämnat John Tumpane, Vetenskapsrådet förslag på förbättringar och på hur man kan gå vidare med jämställdhetsarbetet. Formaliseringen är ett nyckelbegrepp, mer konkret handlar det, förutom bordsplacering, om att samtliga bered ningsgrupper ska eftersträva jämn könsfördelning och internationell repre sentation. Man vill också se tydligare riktlinjer för beredningsmötets struktur och sam talsordning. Ordförandens roll och ansvar bör, enligt rekommendationerna, förtydligas med detaljerade instruktioner för hur mötet ska ledas. Vidare föreslår man att information om Vetenskapsrådets jämställdhets strategi ska ske redan i samband med rekrytering till beredningsgrupperna och att en utbildning i jämställdhetsfrågor blir obligatorisk för alla som del tar i beredningen. Styrelsen har godkänt rapporten, vilka av de föreslagna rekommendationerna som kommer att prioriteras blir en fråga för Vetenskapsrådets led ning. l Universitetsläraren 2/2015 21 Moocar kan öppna för nya aktörer Digitaliseringen av undervisningen leder till genomgripande förändringar för USA:s högre utbildning och att en rad nya aktörer tar sig in på marknaden. Stora förändringar väntar också i Sverige. Det visar en rapport från forskningsinstitutet Ratio. Ett ljusår av vetenskap 2015 har av Unesco utsetts till ett internationellt år för ljus och ljusbaserade teknologier. Året ska vara ett tillfälle att uppmärksamma alla typer av ljus, synligt och osynligt, att öka medvetenheten om hur det påverkar våra liv och ligger till grund för många olika områden inom vetenskap och teknik. text: PER-olof eliasson bild: ljusåret text: PER-olof eliasson foto: Labe Allwin digitalise ringen av högre utbildning kan få mycket stora konsekvenser. Resultaten visar att onlineutbildning inte bara kan ge billiga re utbildning utan också gör det möjligt att utveckla affärsmodeller och en annor lunda pedagogik vilket skapar öppningar för nya typer av lärosäten. – I Sverige har man mest diskuterat för och emot moocar. Då har man mis sat väldigt mycket vad det handlar om, nämligen att digitaliseringen skapar helt nya möjligheter, helt nya sätt att un dervisa och nya sätt att skapa värde för studenterna, säger Christian Sandström, docent vid Chalmers tekniska högskola och forskningsinstitutet Ratio och en av författarna till rapporten ”Mer än bara MOOC:s – hur onlineutbildning påverkar den amerikanska universitets sektorn”. Huvuddelen i rapporten är en studie av nya aktörer på den amerikanska utbild ningsmarknaden. – En viktig del är det vi kallar unbund ling, det vill säga separation av olika delar av en verksamhet, säger Christian Sandström. Traditionella universitet har en organi sation som omfattar alla delar av verk samheten, man har egna lärare som ock så forskar, administration och campus med bibliotek och andra funktioner. – Nu ser vi ökad specialisering, till exempel att nya lärosäten har en support funktion där personer som inte är lärare sköter kontakterna med studenterna och ringer och frågar hur det går med studi erna, sådant som jag inte hinner när jag är kursansvarig. De nya lärosätena behöver inte bära stora fasta kostnader utan hyr eller köper olika funktioner bara när de behöver dem. Rapporten understryker att 22 Universitetsläraren 2/2015 – Den här unbundlingprocessen, som sker i alla branscher som digitaliseras, minskar med automatik inträdesbarriä rerna för nya aktörer. De lärosäten som har studerats i rap porten har olika sätt att utnyttja digitali seringen. University, SNHU, har undervisning företrädesvis online med flippad klassrumspedagogik och erbjuder sina studenter personliga råd givare, både under utbild ningen och efter examen. I stället för att anställda lärare skapar sina egna kurser utvecklar inhyr da ämnesexper ter kurser som kan användas av flera olika lärare. Som flera av de nya aktö Christian Sandström rerna har SNHU docent, Chalmers. relativt få fast anställda och ett stort antal affilierade lärare och experter. I SNHU:s fall 130 anställda och 987 affilierade lärare. Andra aktörer, som Apollo Group, erbjuder individualiserade studieplaner och större integration med arbetsmark naden. Christian Sandström menar att digi taliseringen frigör resurser och att man måste välja hur de ska användas, till exempel för att skapa billiga kurser eller att skapa hög kvalitet. Southern New Hampshire Så har The Minerva Project, som star tades hösten 2014, affärsidén att kon kurrera med Ivy League-universiteten. Man har undervisning primärt via moo car och fokuserar på aktivt deltagande, kritiskt tänkande och kommunikation. Studenterna erbjuds personligt stöd och rådgivning. Forskare och lärare kontrak teras periodvis vid behov. I rapporten hävdar man att rätt använd innebär digitaliseringen stora möjlighe ter att förbättra den svenska högre ut bildningen, med lägre kostnader, högre kvalitet och också bättre matchning mot arbetsmarknaden. Frågan är om det också finns öppning ar för nya aktörer i Sverige. – Legalt finns det egentligen inget utrymme, man behöver tillstånd att ut färda examina och man får inte ta betalt för utbildningen, säger Christian Sand ström. – Men på lite sikt behöver det inte vara så. Ofta gör ny teknik det möjligt att skapa saker som man egentligen inte får göra. Ta spelmonopolet, det finns bara på papperet; jag har Betson och Unibet rakt in i min mobil. Det var samma sak med tv-monopolet under 1980-talet när Jan Stenbeck började sända satellit-tv till de svenska hushål len från England. Christian Sandström tror att i spän ningen mellan en nationell lagstiftning och en global utbildningsmarknad kan det hända något. – Den svenska utbildningen är ju sub ventionerad men digitalisering leder till lägre priser. Det kan dyka upp aktörer som är jättebilliga men ändå är tillräck ligt bra för att konkurrera med vanliga universitet i USA. Och kanske även med svenska universitet. l Att just 2015 är lämpligt att vara inter nationellt ljusår beror på flera olika sa ker, menar Ann-Marie Pendrill, nationell kontakt för det svenska ljusåret och före ståndare för Nationellt resurscentrum för fysik. – För jämt tusen år sedan, år 1015, publicerade Ibn al-Haytham en bok om optik i sju band. Ibn al-Haytham är en av de giganter på vars skuldror Newton och Galileo står. Hans verk är ett av skälen till att år 2015 utsetts av Unesco till ett internationellt år för ljus och ljusbaserade teknologier, säger hon. Ibn al-Haytham är inte helt obekant för en svensk allmänhet. Många svenska lä rare kom i kontakt med Ibn al-Haytham, och den muslimska gyllene ålder då han verkade, på utställningen 1001 uppfin ningar som bland annat visades under NO-biennalen och på Värmlands mu seum 2013 (se www.varmlandsmuseum. se/1/1.0.1.0/802/1). Ann-Marie Pendrill deltog vid invig ningen av Internationella ljusåret 2015, IYL 2015, på Unesco i Paris och berättar att utställningen 1001 uppfinningar fanns med som en del av invigningshögtiden. – Betydelsen av Ibn al-Haythams verk och optiska instrument för konsten lyftes också fram, bland annat i presentationen om Light for Humanity and Culture av Charles M Falco, säger hon. Men inte bara Ibn al-Haythams bok om optiken, utan flera andra ljusrelaterade upptäckter jubilerar 2015: insikten att ljus är en vågrörelse (Fresnel, 1815), den elektromagnetiska teorin för ljusets ut bredning (Maxwell, 1865), den allmänna relativitetsteorin (Einstein, 1915), upp täckten av den kosmiska bakgrundsstrål ningen (Penzias and Wilson, 1965) och möjligheten att använda fibrer för optisk kommunikation (Charles Kao, 1965). – För de flesta fysiker är ljus en själv klar del av forskningen, från studiet av ljusets grundläggande egenskaper och växelverkan med materia, till ljus som informationsbärare från mikrokosmos, vardag och universum, säger Ann-Marie Pendrill. begrepp som var viktigt på invigningen i Paris av Interna tionella ljusåret 2015, alltså att många fattiga delar av världen saknar elektriskt ljus. Ett initiativ som lyftes fram var Gogla, Global Off-Grid Lighting Asso ciation, där man strävar efter att kunna erbjuda belysning även i områden som inte är anslutna till elnätet så att barn får möjlighet att läsa läxor även under dygnets mörka timmar – samtidigt som förbrukningen av dyrt fossilbränsle minskar. Ett annat projekt är A Litre of Light där man med hjälp av en petflaska Ljusfattigdom är ett kan få in solljus i enkla bostäder med tak av plåt. – Jag blev också starkt berörd av pro jektet One Dollar Glasses, som på några år har gett hundratusentals människor möjlighet att för första gången se sin om värld skarpt, säger Ann-Marie Pendrill. Hon påpekar att i vår del av världen råder det snarare belysningsöverskott vil ket till exempel gör det svårt för oss att se svagare stjärnor på natthimlen. Även här kan modern belysningsteknik vara en del av lösningen. aktörer från många olika områden, som naturveten skap, teknik, fotonik, miljöpsykologi, belysningsbranschen och ljusdesigners, lärare, museer och science center. Olika aktiviteter med ljustema genomförs under hela året, kalendariet på www. ljus2015.se uppdateras kontinuerligt (tipsa gärna om fler aktiviteter). På webbplatsen lägger man också upp bilder och material med olika tema för varje månad, både för allmänheten och som lektionsförslag för skolor. – Vi arbetar för en ökad medveten het om på hur många olika sätt ljus och ljusteknologier kommer in i våra liv. Året har redan inneburit många nya kontakter och spännande möten för alla inblandade, säger Ann-Marie Pendrill. l I Sverige samlar Ljus 2015 Universitetsläraren 2/2015 23 Lärarundantaget riskerar försvinna Om inte universitetslärare och fack ser upp kan lärarundantaget försvinna. Lärarundantaget är en sedvana och om praxis förändras kan sedvanan vara svår att upprätthålla. Det menar Margareta Hellström vid KTH. Handbok visar vägen i upphovsrättslig snårskog Upphovsrätten är snårig, full av gråzoner och förändras hela tiden. Men nu finns Legala hand boken 2.0 som reder ut hur det ligger till. Text: per-olof eliasson foto: istock När den första Legala handboken som lanserades av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet våren 2004 släcktes ner 2009 tog författarna initiativ till en ny upplaga. Med stöd från Internetfonden kunde man hösten 2014 lansera en ny mer om fattande digital version av Legala hand boken, www.legalahandboken.se. Mar gareta Hellström, IKT-pedagogisk råd givare och konsult vid KTH har tillsam mans med juristerna Christine Kirchber ger och Katarina Renman Claesson vid Stockholms universitet skapat innehållet i Legala handboken 2.0. – Universitetslärares rätt till sitt under visningsmaterial har blivit så politiskt infekterad och parterna har så olika syn. Därför är det viktigt att Legala handbo ken försöker vara opartisk och tala om fakta, säger hon. Sajten vänder sig till både universi tetslärare, rektorer, administratörer och andra. Margareta Hellström menar att för de allra flesta lärare är det positivt att synas på nätet. Men det är viktigt att känna till sin upphovsrätt och veta hur man får använda det som andra skapat och har rätt till. Det finns en okunskap på alla nivåer på lärosätena så behovet av vägledning är stort. – Legala handboken har svaret på över 24 Universitetsläraren 2/2015 200 frågor, och hittar man inte ett svar kan man ställa en fråga till oss via vår Facebooksida så försöker vi besvara den, säger Margareta Hellström. Här är några exempel på frågor som Le gala handboken reder ut. Filmade föreläsningar har delad upp hovsrätt. Även om läraren och forskaren har ett lärarundantag har inte övrig per sonal något motsvarande. Så om arbets givaren har beordrat teknisk personal att göra en inspelning så har lärosätet rättig heter till produktionen. – Men det innebär inte att universitetet får visa inspelningen utan att läraren godkänner det. Läraren har ju fortfa rande upphovsrätt till sin föreläsning. I gengäld kan inte läraren lägga upp före läsningen på en egen sajt, eller sälja den på dvd, utan tillstånd från universitetet. Och i förhållande till studenter behö ver lärare veta begränsningarna. – Studentarbeten är studentens egen dom. Om man vill använda dem ska man fråga och gärna skriva i ett mejl eller något sådant som visar att det finns en överenskommelse, om det skulle uppstå en diskussion. möjligt att legalt använda material från nätet. Numera är det – Ett nytt kopieringsavtal med Bonus Copyright Access gör det möjligt för lärare att använda copyrightskyddat ma terial även digitalt. Men det är ganska okänt att den så kallade 15–15-regeln gäller även digitalt material. Den inne bär att man bara kan ta motsvarande 15 A4-sidor per år från samma källa. Och du kan bara använda dem bakom ett per sonligt lösenordsskydd, som inom väg garna för en lärplattform och inte fritt på nätet på exempelvis en kurshemsida. En lärare får använda material från Youtube med vissa begränsningar. – Enligt ett nytt EU-domslut räknas det som länkning att bädda in en film från Youtube på en blogg eller en öppen kurshemsida eftersom man inte visar den för en ny publik, man har bara pekat på den och hemsidans besökare kunde lika gärna ha sett filmen direkt på Youtube. Men däremot är det inte okej att visa samma film i klassrummet, då måste man kolla om den är licensierad enligt Creative Commons, annars krävs det tillstånd från upphovsmannen. – Upphovsrätten är en hel snårskog. Det är därför Legala handboken 2.0 är så omfattande. På de flesta frågorna går det inte att ge ett rakt svar, utan det beror på situationen. Därför behövs den här väg ledningen, säger Margareta Hellström. l text: per-olof eliasson foto: Lars-Erik byström Med introduktionen av moocar ställs frå gan om rätten till undervisningsmaterialet på sin spets. Men redan med ett SUHFseminarium 2009 om ”Upphovsrätt i viss akademisk verksamhet” började arbets givarna flytta fram sina positioner. – Nu vill man med hjälp av moocar marknadsföra lärosätena och det digitala materialet, säger Margareta Hellström, IKT-pedagogisk rådgivare vid KTH samt projektledare för Legala handboken 2.0 (se artikel här intill). Och då kan lärarundantaget vara ett hinder för arbetsgivaren. – Men det upphovsrättsliga lärarundan taget ingår i den akademiska friheten. Universitetsläraren och forskaren behåller rätten till det hon skriver, om det inte pro ducerats på direkt beställning från arbets givaren, säger Margareta Hellström. Frågan om att avskaffa lärarundan taget har varit föremål för utredning flera gånger, men det har fått vara kvar. Lärarundantaget är en sedvana och är varken fastslagen i lagstiftningen eller genom ett prejudikat i domstol. Därför har en del lärosäten på senare tid ensidigt deklarerat att de äger rät tigheterna till undervisningsmaterialet. Så har exempelvis Chalmers tekniska högskola i ett rektorsbeslut bestämt att lärosätet har nyttjanderätt till undervis ningsmaterial som lärarna framställer i tjänsten, se Universitetsläraren nr 20/2011. – Det har varit en debatt länge och jag vet att SULF har försökt driva fall för att få klarhet, vi behöver ju prejudikat. Men vad jag förstår verkar arbetsgivaren ha valt en annan linje genom att ta så kal� lade myndighetsbeslut, säger Margareta Hellström. Hon påpekar att vissa lärosäten som Umeå universitet har gått en annorlunda väg. – Där har man formulerat ett färdigt avtal som man vill att läraren ska skriva under, men då skriver man bort sina rät tigheter, så i Legala handboken kan vi inte rekommendera att skriva på. Sammantaget gör de här omständig heterna att man inte riktigt vet vad som gäller i dag. – Det finns en risk som SULF, och också enskilda universitetslärare, borde tänka på. Myndighetsbesluten på Chal mers och andra lärosäten har funnits i flera år nu och om de får ligga fast under lång tid utan protester kan man ju säga att en ny sedvana har införts. I och med det har arbetsgivaren vunnit utan att ta rättslig strid eller förhandla. Katarina Renman Claesson, Det finns en risk som SULF, och också enskilda universitetslärare, borde tänka på. Myndighetsbesluten på Chalmers och andra lärosäten har funnits i flera år nu och om de får ligga fast under lång tid utan protester kan man ju säga att en ny sedvana har införts. Margareta Hellström, IKT-pedagogisk rådgivare vid KTH samt projektledare för Legala handboken 2.0 jurist och doktorand i upphovsrätt vid juridiska institutionen på Stockholms universitet och expert hos Legala handboken 2.0, utvecklar frågan. – Lärarundantaget har i många år, i Sverige och andra länder, varit en accep terad tolkningsregel för bestämningen av forskares och lärares rättigheter till sitt eget material. Den är bekräftad i vetenskaplig litteratur och diskussioner. Om frågan skulle prövas i domstol i dag anser Katarina Renman Claesson att lärarundantaget skulle ha betydelse för tolkningen av rättighetsfördelningen mellan den anställda forskaren/läraren respektive arbetsgivaren. – Men den som vill ändra en oskriven tolkningsregel kan börja med att tyd ligt ange någon annat, till exempel i en policy, säger hon. Och ju längre tid en policy finns utan att bli ifrågasatt, desto större blir tveksam heten kring vad som egentligen gäller. – Bästa sättet att undanröja osäker heten är att förhandla och komma över ens om vad som ska gälla framöver. En överenskommelse är starkare än både policys och en oskriven tolkningsregel. I teorin är det den enskilde upphovsman nen, det vill säga forskaren och läraren, som förfogar över sina rättigheter, men med stöd av sina medlemmar bör facket i vart fall kunna diskutera med arbets givare hur osäkerheten ska undanröjas, säger Katarina Renman Claesson. l Universitetsläraren 2/2015 25 Torssons frontman släpper aldrig forskningen Bo Åkerström är sångare och låtskrivare i rockbandet Torsson och professor i medicinsk kemi vid Lunds universitet. Hans barn vill inte följa med honom på stan, det tar för lång tid när han stannar och pratar med var och varannan människa. text: Lisa Beste Foto: per jahnke i slutet av oktober. Män, gubbar, killar och några enstaka tjejer minglar i baren och väntar på att bandet Torsson ska äntra scenen på Katalin i Uppsala. Äntligen. – Roligt att vara här! Uppsala och Lund är ju så här, säger sångaren Bo Åkerström och håller upp en hand med två korslagda fingrar. Publiken skrattar. Bandet spelar klassiker som ”Det spelades bättre boll” och ”Sverige” och nyare låtar som ”I bilen”. Det låter oerhört tight alltihop. Torsson är mest av allt ett riktigt bra liveband. Framför scenen dansar publiken och sjunger med. Några dansar i ring med armarna runt varandras axlar. På en stol vid en pe lare sitter en man i vitt skägg och ropar ”Spela Bröderna Holm! Spela Bröderna Holm!”. Det hörs inte ända fram. Om mannen vetat hur man mutar bandet skulle han tagit fram en sedel ur plån boken, skrivit låttiteln på den och kastat upp den på scenen. Efter konserten stannar Bo Åkerström kvar och pratar med några i publiken, före detta kollegor som flyttat från Lunds universitet till Uppsala universitet. Det är lördagskväll han började som dok torand i Lund. Vid sidan om studierna var Bo Åkerström engagerad i Lilla Tea tern i staden och en fredagskväll 1976 fanns det ingen som kunde uppträda på teatergruppens musikafton. Då bestämde sig några killar för att bilda ett band och spela själva. Sedan dess har Bo Åker Det är 40 år sedan ström haft två karriärer, en på musik scenen och en på universitetet. Torssons popularitet har hållit i sig parallellt med Bo Åkerströms akademiska arbete. Sedan 15 år tillbaka är han professor i medicinsk kemi, har en forskargrupp på ett tiotal personer och har startat företag. Ibland har han känt att familjen kommit i kläm, när tiden inte räckt till. Men, vem är Torsson? – Det är en påhittad figur. Eller, det är ingen figur heller, det är bara ett namn. Vi hade många förslag och Torsson blev en kompromiss, ett namn som inte störde någon, säger Bo Åkerström. ”Det spelades bättre boll” och ”Klip pans centrum” hör till bandets mest kända låtar. Torssons texter innehåller glimtar ur vardagen, små historier om verkliga och påhittade människor och företeelser. Det är både enkelt och smart. Det stora i det lilla. – Jag gillar själv brittisk och ameri kansk rockmusik och berättelserna som finns i countrymusiken. Jag har också börjat gilla rytmen i brasiliansk musik. Min svärdotter är brasilianska, berättar Bo Åkerström. av Torssons tidiga låtar, inspirerad av sångarens kunskaper från läkarlinjen. ”Hos alla människor finns i blodet, en mycket liten cell. Det är en röd blod kropp, och dess uppgift är lite speciell. Den transporterar syre från lungorna till resten av vår kropp. Det finns miljarder av de små kropparna i vårt blodomlopp.” Bo Åkerström visste redan i 15-års ”Blodomloppet” är en åldern att han ville forska om livets kemi, det som driver livet och organismer. – Jag trodde först att det var biokemi men insåg att jag skulle komma snab bare fram till pudelns kärna på medi cinsk utbildning. Han vill dock inte forska om vad som helst. Han har varit besatt av ett specifikt mål ända sedan doktorandtiden, att ta reda på så mycket som möjligt om ett visst protein i människokroppen, alfa1-mikroglobulin (A1M). – Det känns som om det proteinet är jag. Jag har blivit tillfrågad om att börja jobba på andra lärosäten och läke medelsföretag men aldrig i livet. Jag måste jobba med det här proteinet annars kan forskningen lika gärna vara. Det har varit lite berg- och dalbana under åren men Bo Åkerström har ändå aldrig tänkt att han ska lämna den akade miska karriären. – Min fru har alltid sagt att jag inte skulle bli lycklig om jag slutade forska. Och hon har nog rätt. Malin Åkerström är professor hon också, i sociologi vid Lunds universitet. Proteinet som Bo Åkerström är intresse rad av verkar vara som gjort för att mot verka havandeskapsförgiftning. Tillsam mans med några kollegor har han startat två företag, Preelumina Diagnostics och A1M Pharma. De utvecklar en diagnos tiseringsmetod och ett läkemedel mot sjukdomen, baserat på proteinet. Det var i och med en omorganisation på universitetet som Bo Åkerström ham nade i samma hus som en forskargrupp fortsättning sidan 28 26 Universitetsläraren 2/2015 Namn: Bo Åkerström Ålder: 62 Familj: Frun Malin Åkerström, fyra barn och tre barnbarn Karriärer: Sångare i bandet Torsson, professor i medicinsk kemi vid Lunds universitet och en av grundarna av företagen Preelumina Diagnostics och A1M Pharma Förebilder: Musik: Bob Dylan och Evert Taube Forskning: Torvard Laurent och Frederick Sanger Universitetsläraren 2/2015 27 foto: Lisa Beste Ibland behöver jag komma bort från det. Jobbet liksom pushar in mig i musiken där jag får andrum. Med uppdrag att förändra När en vän varit nära att dö i ett försök att göra en abort bestämde sig Sarah Thomsen för att bli folkhälsovetare. Men efter att ha jobbat en vända på utrikesdepartementet har hon insett att hon också behöver bli mer av en aktivist för att skapa förändring. text: KAJSA SKARSGÅRD Bo Åkerström, sångare och låtskrivare i rockbandet Torsson och professor i medicinsk kemi vid Lunds universitet som studerar just mekanismerna bakom havandeskapsförgiftning. Professor och överläkare Stefan Hanson är ledare i den andra gruppen. I det slumpartade samarbetet mellan de två uppstod tanke gångarna som ledde till slutsatser om proteinets funktion. ett intensivt arbete med både forskningen och företagen. – Ibland behöver jag komma bort från det. Jobbet liksom pushar in mig i musi ken där jag får andrum, säger han. Han beskriver musiketablissemanget som en bransch där människor är unge fär som stöpta i samma form. – När vi är ute och spelar, spelar in plattor, eller diskuterar med distribu törer och skivproducenter, då är jag en utböling och blir betraktad som amatör. Och det är bra! Då får man hjälp och blir positivt bemött. Jag ses inte som en konkurrent. Frågor som ”Vad är den här apparaten till för?” blir tillåtna. Han tycker att musiken ger en hälso sam distans till forskningen. – Det blir inte så blodigt, jag blir inte så ledsen när jag inte får forsknings anslag. Det är nog så att jag känner mig lite utanför forskaretablissemanget också. Bo Åkerström beskriver bandet Tors son som ett slags symbol för amatör musik. – Vi låter och kanske beter oss som om vi vore vilka som helst, ett kvarters band. Ungefär som att så här kan det bli Bo Åkerström har 28 Universitetsläraren 2/2015 om man själv startar ett band, men så är ju inte alls fallet. Torsson har ju hållit på och övat i många år och det är därför det låter bra, säger han. Vad är roligast med bandet? – Allt är roligast, skriva och öva in nya låtar, spela in skivor. Nu när vi har en turné då är det att stå på scenen som är roligast. Torsson kallar sig själva det fjärde bästa bandet i Lund (efter The Sinners, Langhorns och Damn!). De spelar oftare i södra Sverige, åker mer sällan norrut. – Men det kommer alltid en publik i Uppsala och Stockholm som är lika insatt i våra texter som vilken skånsk publik som helst, säger Bo Åkerström. Torssons framgångar hänger ihop med att Lundabandet i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet fick mycket stor uppmärksamhet i olika medier. De fick spela i tv och blev kända i hela Sverige. – Och tack vare det får vi spelningar än i dag. Jag har haft en fantastisk tur med det här bandet, det känns som en gåva, säger Bo Åkerström. Torsson brukar kallas för kultband. Vad är ett kultband? – Ja, vad är det? Det är väl någonting positivt? Det har i alla fall den effekten att mina barn inte behövt skämmas över att jag spelar musik och håller på och larvar mig. Deras kompisar säger att vi är ett kultband och då är det okej. Bo Åkerström har fyra barn i 17- till 30-årsåldern, och tre barnbarn. – Barnen har varit med på spelningar – kan man vara det utan att förlora sin trovärdighet? Ja, menar Sarah Thomsen, som är docent vid Karolinska institutet och deltar i ett forskningsprojekt om hiv-prevention i Sydafrika. Nyligen avslutade hon en tjänst som expert inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter på utrikesdeparte mentet. Där insåg hon hur hon, och många forskare med henne, lever i sin egen värld. För att nå fram med sin kunskap räcker det inte att bara skicka in sina forskningsresultat, skriva en insändare eller begära ett möte med ministern. Man måste få ner hela sitt budskap på högst en sida och ha en återkommande kontakt med makthavarna. – Jag rekommenderar att forskare ko pierar aktivisterna: gör en maktanalys och nätverkar. Vem är det som bestäm mer – egentligen? Det kanske inte är ministern utan den som ger ministern råd. Om man inte orkar göra det arbetet själv får man liera sig med organisa tionerna som kan det här, säger Sarah Thomsen. tycker att det är viktigt att alla har lika tillgång till behandling, samtidigt som jag inte vill förlora fokus på prevention, säger Sarah Thomsen. Därför försöker hon få igång en dis kussion om forskarens roll i samhället i stort, och uppmärksamma forskare på hur de kan jobba för att få utrymme för sin forskning. – Vad jag har förstått har statens peng ar till hiv-forskning strypts kraftigt, och då får forskarna antingen byta ämne och Sverige förlorar sin kompetens på om rådet, eller så får de visa beslutsfattarna att detta är en fråga som är viktig för Sverige. Forskare och aktivist allihop och tycker det är skoj. Vi har ju hela tiden haft ett slags lekfullhet. Om bandet skulle bli för viktigt då skulle det inte funka, då skulle det falla. Vi vill förstås att det vi gör ska bli jättebra men hela paketet får inte bli för pretentiöst. han sig obekväm när det fanns kollegor från universitetet i publi ken, han ville ha en anonym publik. – Men nu har jag vant mig och tycker i stället att det är kul att känna igen och kommunicera med publiken, säger han. Att skriva låtar är också ett arbete, det handlar inte bara om avkoppling. Man måste jobba hårt för att få ihop en text. – Visst bör man vara på rätt humör men det handlar snarare om koncentration än inspiration. Texten kommer inte som ovanifrån. Jag måste sätta mig ner ordent ligt och koncentrera mig och bestämma att nu ska jag få ihop det här. Första ver sen är en barriär, sedan fixar man lätt att skriva resten av verserna. Det handlar om att få fram en idé. Att sedan få ihop ryt men och rimmen brukar lösa sig. I Torssons texter finns namn och ord som väcker frågor. Vem är Sven Tall? Och Hagelbergs i Motala? Vad betyder bifurkation? – Som låtskrivare tycker jag att det ska finnas sådana frågetecken som sätter igång läsarens eller lyssnarens fantasi. Det är säkert en grundregel för vilken författare som helst, säger Bo Åkerström. l I början kände För nära kontakt med politisk aktivism kan göra att man blir stämplad som ose riös eller subjektiv i forskningsvärlden. – Inte alla vill förändra världen, vissa vill bara sitta bakom sitt mikroskop. Men jag är folkhälsovetare och det är min uppgift att förbättra hälsan hos be folkningen. Jag tycker inte att man kan låtsas att någon forskare är neutral. Vi har alla en anledning till varför vi fors kar på det vi gör, säger Sarah Thomsen. För egen del har hennes två år som volontär i Tchad på 1980-talet spelat en stor roll. Det var där hennes kompis, För att inte förlora Jag tycker inte att man kan låtsas att någon forskare är neutral. Vi har alla en anledning till varför vi forskar på det vi gör. Sarah Thomsen, docent, Karolinska institutet en trebarnsmamma som höll på att läsa in gymnasiet, nästan dog när hon för sökte framkalla en abort genom att äta malariaprofylax. Under sju års tid fors kade Sarah Thomsen också på sexuell och reproduktiv hälsa och hiv i Kenya, Tanzania och Uganda. – Jag tycker inte att det är farligt att säga att jag som forskare och människa vill stoppa spridningen av hiv, att jag trovärdighet för sitt samarbete med organisationer och lobbygrupper är det viktigt att forskaren inte bara lyfter fram sina egna resultat. – Man ska kunna sammanfatta ämnet i stort, till exempel vilka som är de främsta hiv-frågorna idag. Har man ett nätverk av hiv-forskare kanske två–tre av dem är duktiga kommunikatörer och då kan de ta fram en strategi tillsammans med civilsamhället som jobbar med samma frågor, som Noaks Ark, RFSL och RFSU, säger Sarah Thomsen. Hon tycker att fler inom akademin, inte minst alla masterstudenter och doktorander inom folkhälsovetenskap, borde få gå en kurs i hur man når be slutsfattare med sin forskning. – Då kan man åtminstone själv aktivt ta beslutet om man vill sitta bakom sitt mikroskop, eller om man brinner så för sitt område att man vill påverka. Alla forskare är inte duktiga på att kom municera, men alla är beroende av vad beslutsfattarna bestämmer sig för att satsa på, säger Sarah Thomsen. l Universitetsläraren 2/2015 29 Försvunna lärarstudenter får Mexiko på fötter Kriget mot knarket har förts ut på gatan, medan kartellerna har tagit sig djupare in i maktens korridorer. När 43 lärarstudenter försvann i höstas var det droppen som fick fackförbunden och mexikanerna att enas för förändring. text och foto: kajsa skarsgård På sjätte våningen i telekomarbetarnas förbundsbyggnad har fackliga och soci ala organisationer samlats under namnet Frente Amplio Social, FAS – Bred social front. Högst upp på agendan står frågan om vad som ska göras härnäst i fallet med de 43 försvunna lärarstudenterna. En an nan punkt på dagordningen handlar om att ta fram förslag till ändringar i Mexi kos konstitution. Drivande för att skapa FAS ett par år tidigare var fackförbundet Stunam. Det organiserar 20 000 anställda, varav 5 000 akademiker, på ett av landets främ sta universitet, Universidad Nacional Autónoma de México, Unam. FAS kom till som en reaktion på en lag som enligt förbundet ”begravde arbetarnas rättighe ter”, men paraplyorganisationen agerar brett på Mexikos ekonomiska, politiska och sociala kris. Stunams chef för yttre relationer, Carlos Galindo, smiter ut från mötet för prata med Universitetsläraren. – Landets sociala sönderfall speglas i de senaste händelserna med de försvun na lärarstudenterna, säger han. Studenterna är så kallade normalistas, från normalskolorna som inrättades efter den mexikanska revolutionen 1917 för att nå ut med utbildning till folket. Med filosofen och pedagogen John Dewey som förebild skulle stads- och bybor ut bildas inte bara till lärare, utan också till lokala ledare för social förändring. Konceptet kom att lyckas lite för bra i statspartiet PRI:s ögon eftersom normalskolorna blev plantskolor för 30 Universitetsläraren 2/2015 o ppositionella. På 1970-talet började staten slå ner mot studentledare för deras band till radikala rörelser och gerillor. Sedan dess har många skolor stängts med olika argument, men några har Carlos Galindo, genom hård Stunams chef för yttre kamp kunnat relationer. fortsätta. En av dem är normalskolan i Ayotzinapa i delstaten Guerrero. På det internatet utbildar sig runt 500 unga män från den fattiga landsbygden till låg- och mellan stadielärare. Flera av 1900-talets viktiga ledare för sociala rörelser och gerillor har gått där. förra året stal skolans studenter bussar i grannstaden Iguala. De skulle ”låna” dem för att ta sig till Mexico City och årsdagen av Tlatelolcomassakern 1968 då hundratals proteste rande studenter sköts ner av militären. Men på kvällen blev de stulna bussarna stoppade av den lokala polisen. En stu dent sköts ihjäl, några skadades och en stor grupp arresterades och fördes bort. Ytterligare en buss, med både studen ter och lärare, åkte till platsen för att hjälpa dem som var kvar och prata med Den 26 september media. De och en buss med ett fotbolls lag som bara råkade köra genom områ det blev också beskjutna. Totalt dödades sex personer den kvällen och över 20 skadades. Dagen efter var de 43 som arresterats försvunna. Riksåklagaren fann snart att kommunala polismän lämnat över studenterna till drogkartellen Guerreros Unidos. Igualas borgmästare och hans fru flydde staden, men kunde efter en dryg månad gripas, anklagade för att ha beor drat attackerna på lärarstudenterna. Den federala polisen har hittat flera massgra var i sökandet efter dem – men där låg andra mördade människor. Det är alltså den här makabra historien, toppen av ett mexikanskt isberg, som fackförbundet Stunam och andra organi sationer har samlats för att agera mot. – Vi planerar att göra manifestationer tillsammans för att visa regeringen att missnöjet växer. Vi kräver att de ansva riga ställs till svars och att studenterna hittas vid liv, säger Carlos Galindo. Det ökade missnöjet har inte bara synts i antalet stora demonstrationer. Det har spillt över till politisering och solida ritetshandlingar även i andra frågor. Som när ingenjörsstudenterna vid lärosätet Politécnico till folks förvåning gick ut i strejk mot försämrade studieplaner, och rivaluniversitet Unam snabbt stod bred vid dem på gatorna. Människor vittnar också om att även den vanlige mexikanen fått nog. Att den fattige visserligen fortsätter att ta emot ”I solidaritet med de 43 försvunna” står det på banderollen på fackförbundsbyggnaden där representanter från ett stort antal organisationer samlats för att agera gemensamt på Mexikos kris. Liknande manifestationer syns över hela Mexiko. brödet men inte längre accepterar skå despelet. Vad är då fackförbundens roll i det krisande Mexiko? – Att ifrågasätta den ekonomiska, politiska och sociala modell – nylibera lismen – som sedan 30 år har tvingats på landet och inte minst arbetarna, säger Carlos Galindo. ”Så långt ifrån gud, och så nära USA.” Det är ett gammalt mexikanskt uttryck som fått ytterligare en innebörd i och med den stora efterfrågan på droger i USA. – Regeringens modell erbjuder inga möjligheter till utveckling för ungdo marna, den erbjuder bara konkurrens och ojämlikhet. De kriminella orga nisationerna erbjuder i sin tur snabba pengar, säger Carlos Galindo. mord, försvinnanden och korruption till trots, pågår också ett vardagsliv. Några kvarter från FAS möte sitter kostymklädda män på en bänk och käkar lunch. Studenter dricker öl i solen på en uteservering. Några av alla de mil joner mexikaner utan anställning eller skola går runt och säljer vad de kan för att tjäna några hederliga pesos. Alla nyheter om Precis som för många systerförbund är Stunams egna utmaningar den höga andelen osäkra anställningar (70 procent bland akademikerna) och de få karriär vägarna. Våldet i Mexiko slår mot hela samhället och mot enskilda, men inte di rekt mot Stunam, berättar Carlos Galin do. Stunam är visserligen landets största universitetsfack på landets mest politiskt högröstade lärosäte, men det har också sin bas i Mexico City där makten inte är lika infiltrerad av kartellerna som i vissa andra delstater. Säkerhetskollapsen och straffriheten i Mexiko angår ändå alla, och hela värl den. Så vad kan fackförbund i andra länder göra? – Hålla sig välinformerade och inte tro på allt vår regering säger. Sätta press på sina regeringar och de multinationella institutionerna så att de i sin tur sätter press på den mexikanska regeringen, säger Carlos Galindo och skyndar till baka till mötet om kampen för Mexikos framtid. l Vad har hänt med studenterna? Den 27 januari förklarade riksåklagaren att utredningen visar att den kommunala polisen lämnade över de 43 studenterna till kartellen Guerreros Unidos som körde dem till Igualas soptipp. De som inte redan var döda sköts i huvudet. Kropparna brändes och askan dumpades i en flod. Detta enligt vittnesmål från flera av de inblandade. En mängd benrester ska ha hittats både på soptippen och i floden, men de har bränts i så höga temperaturer att bara ett DNA-spår har kunnat säkras. Det tillhörde en av de försvunna studenterna. Även andra spår på soptippen sägs stödja vittnesmålen. Enligt riksåklagaren var Igualas borgmästare och hans fru hjärnorna bakom brottet och har styrt staden tillsammans med drogkartellen. De är anhållna, liksom ledaren för Guerreros Unidos och flera underhuggare. Studenternas föräldrar, med stöd av delar av civilsamhället, menar att riksåklagaren snabbt vill avsluta fallet, glömma och gå vidare. De köper inte teorin om att studenterna dödats på soptippen och misstänker att även militären varit inblandad. Föräldrarna försöker få internationella människorättsorgan att engagera sig i fallet. Universitetsläraren 2/2015 31 teckenspråk teckenspråk Kandidatprogram banar väg för teckenspråksforskning Sveriges första akademiska utbildning till teckenspråkstolk banar väg för forskning inom ett föga upplyst fält. Den krävande utbildningen är en utmaning för både lärarna och studenterna, men entusiasmen är stor. text: GUNNEL ÅHLANDER Foto: Susanne Kronholm finns landets första kandidatprogram i teckenspråk och tolkning vid Stockholms universitet. 200 sökte till de 40 platserna. – Samhället behöver forskning om teckenspråkstolkning. En akademisk utbildning är en förutsättning. Därför är kandidatprogrammet en viktig början, säger Ingrid Almqvist, föreståndare för Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet, där utbild ningen ges. Stockholms universitet har länge be drivit utbildning i teckenspråk, men nå gon utbildning till teckenspråkstolk har inte funnits inom högskolan, däremot vid sju av landets folkhögskolor. Den utbildningen är på fyra år, kandidatpro grammet på tre. En akademisk utbildning till tecken språkstolk har länge varit efterfrågad, och nu är den alltså inne på sin tredje termin. Utbildningen sker i nära sam arbete mellan Avdelningen för tecken språk vid Institutionen för lingvistik, samt Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Institutionen för svenska och flerspråkighet på Stockholms univer sitet. Inga förkunskaper i teckenspråk krävs för att komma in på programmet. Det innebär att de första terminerna har Sedan hösten 2013 32 Universitetsläraren 2/2015 fokus på just det svenska teckenspråket. För studenterna gäller det att nå en hög nivå av språkfärdighet på kort tid. det nya kandidatprogrammet, som omfattar 180 högskolepoäng. På sikt hoppas hon även på ett magisterprogram: – Men nu har vi kommit så här långt och det är en bra bör jan. Det ska omsider bli spännande att läsa kandidatuppsatserna, som kommer att utgöra de första byggstenarna för det fortsatta arbetet i ämnet inom akade Ingrid Almqvist, min. föreståndare Ingrid Almqvist ser för TÖI. den nya utbildningen som en utmaning: – En akademisk tolkutbildning måste rymma både den mängdträning som behövs för att uppnå den praktiska färdigheten men också inskolning i det vetenskapliga arbetssättet. Bland lärarna behöver det därför också finnas erfarna tolkar som komplement till in stitutionernas lärarkollegium. För att bli professionell tolk krävs en Ingrid Almqvist välkomnar exceptionellt god språkbehärskning i de språk man tolkar mellan. Dessutom måste man kunna överföra informa tion på ett språk till ett annat språk i en mängd olika kommunikativa situationer. En teckenspråkstolk arbetar dessutom simultant, det vill säga tolkar samtidigt som den hörande parten talar eller den döva tecknar. – Det ställer stora krav på simultan kapacitet. Det krävs med andra ord många års utbildning och yrkeserfaren het för att bli tolk på professionell nivå, säger Ingrid Almqvist. Många tolksituationer kräver också ofta specialkunskaper inom exempelvis juridik, medicin och samhällsförvalt ning. Ser du några risker med att det kan uppstå ett framtida A- respektive B-lag av teckenspråkstolkar apropå folkhög skolornas utbildning kontra det akade miska alternativet? – Framtiden kommer att utvisa hur arbetsgivarna ser på de olika utbildning arna. Det gäller att förstå att de är olika. Det som är speciellt med vår utbildning är att den ska göra det möjligt att gå vidare i det akademiska utbildnings systemet. Det är självklart en utmaning Den största utmaningen med att undervisa i teckenspråk är att lära ut en narrativ berättarteknik. Det menar Johanna Mesch, som är den första döva kvinnan som doktorerat i Sverige. Hon undervisar på kandidatprogrammet i teckenspråk och tolkning vid Stockholms universitet. att utbilda teckenspråkstolkar på tre år i stället för fyra, när utbildningen också ska innehålla teoretiska kurser och ett examensarbete. – Kandidatprogrammet är dessutom nytt och kommer som alla nya utbild ningar att behöva några år på sig innan det har funnit sin form. Vi skulle också gärna vilja ha en fyraårig högskoleut bildning, gärna en som leder till yrkes examen, men någon sådan finns inte för tolkutbildningar – ännu. Johanna Mesch är den första döva som antagits som docent i Sverige. Hon disputerade 1998 på avhandlingen ”Teckenspråk i taktil form – turtagning och frågor i dövblindas samtal på teck enspråk”. Hon är föreståndare för avdelningen för teckenspråk vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, och undervisar på kandidatprogrammet. Universitetsläraren ställer frågor till henne per mejl. Du är den första döva kvinnan som doktorerat i Sverige. Vad handlade din avhandling om? ”En liten grupp döva som har växt upp med teckenspråk har en ärftlig synnedsättning. När synen försämras förändras den visuella kommunikatio nen till den taktila. Kortfattat betyder det att de tecknar och känner av tecknen i varandras händer. De har speciella turtagningsregler, de kan känna vems tur det är att teckna. Jag kan se deras språk men inte känna av eller förstå hur de tänker. Det har krävts en del arbete för att kunna beskriva dessa språkliga fenomen.” Vad betyder det att det sedan höstter minen 2013 finns ett kandidatprogram i teckenspråk och tolkning? ”Kandidatprogrammet i teckenspråk och tolkning lyfter vår verksamhet i teckenspråk. Vi står för färdighetsöv ningar och teorier i teckenspråk och Tolk- och översättningsinstitutet för färdighetsövningar och teorier i tecken språkstolkning”. Vilka är skillnaderna mellan utbild ningen på folkhögskolorna respektive den på universitetet? ”Fördelen med kandidatutbildningen är att man får högskolepoäng och kan ta en akademisk examen. Det ger också möjlighet att studera vidare till avance rad nivå och kanske också ta andra kur ser i exempelvis engelska och juridik. Det är en fördel att tolkar har högskole utbildning och kan jobba som utbild ningstolkar inom högskolesektorn. Där till är forskning i teckenspråkstolkning efterfrågad.” Vilka är utmaningarna med att lära ut teckenspråk/teckenspråkstolkning när man är döv och studenterna inte har några förkunskaper? ”Det är viktigt och nödvändigt med fler lärarledda lektioner jämfört med andra språkutbildningar. Det krävs många fler praktiska moment som läses parallellt med teoretiska moment. Teck enspråket saknar skriftform, det kan i stället läras ut genom samtal och video avläsning. Teckenspråk kan arkiveras och ”läsas” i form av videomaterial.” fortsättning nästa sida Universitetsläraren 2/2015 33 teckenspråk teckenspråk Rikare än verbala språk För studenten Frida Hassel Borowski har teckenspråket öppnat dörren till en helt ny, visuell värld. Nu ser hon framför sig ett yrkesliv som tolk eller forskare. text: GUNNEL ÅHLANDER Foto: Susanne Kronholm När jag ser mina döva lärare teckna kommer jag nära såväl det som berättas som den som berättar. Den v isuella dimensionen berikar. Frida Hassel Borowski, student på kandidatprogrammet i teckenspråk och tolkning vid Stockholms universitet 34 Vilka är de allra största utmaningarna skulle du säga? ”Den största utmaningen är att lära ut en narrativ berättarteknik hur man an vänder teckenrummet framför den teck nande, där personer och föremål tänks befinna sig på olika avstånd och höjd i förhållande till varandra. Då skapas för mottagaren ett slags mental scen. Oftast är det lättare att avläsa berättelser på teckenspråk än att uttrycka dem själv.” Stämmer det att Sverige ligger i täten vad gäller teckenspråksutbildning vid en internationell jämförelse.? ”Ja, vi driver sedan över 40 år forsk ning i teckenspråk, och teckenspråksut bildning för döva fanns på grundnivå re dan 1981, sedan 1987 finns det också för hörande. Vi ligger bra till internationellt Universitetsläraren 2/2015 sett när det gäller teckenspråksutbild ning, men det saknas forskning. Teck enspråket blev officiellt erkänt 1981, då riksdagen erkände dövas rätt till tecken språk som modersmål, vilket innebär att i undervisningen i dövskolorna använder man teckenspråk som första språk. Se dan 2009 är det svenska teckenspråket reglerat i en språklag. Det är en tydlig signal om att samhället respekterar teck enspråket och teckenspråkiga”. Har det officiella erkännandet 1981 någon betydelse? ”Det betyder väldigt mycket. Vi döva känner oss mer delaktiga i samhället som medborgare än tidigare. Tecken språket används inom allt fler områden och har exempelvis utvecklats mycket som undervisnings- och mediespråk.” l fakta Enligt Institutet för språk och folkminnen använder omkring 30 000 personer i Sverige det svenska teckenspråket. Språket har sin egen grammatik och sitt eget teckenförråd. Teckenspråket används på samma sätt som hörande använder talspråk. Det finns inget gemensamt internationellt teckenspråk utan varje land har sitt. I juli 2009 trädde språklagen i kraft. Den reglerar även svenskt teckenspråk och innebär att staten, landstingen och kommunerna har ett särskilt ansvar att skydda och arbeta för teckenspråket. – Teckenspråket, som för den oinvigde kanske mest ser ut att bestå av en upp sättning gester och mimik, är i själva verket ett mycket rikt språk. Ibland känns det till och med rikare än de ta lade språken. Det säger Frida Hassel Borowski, 21, student som just nu går sin tredje termin på kandidatprogrammet i teckenspråk och tolkning vid Stockholms universitet. Frida Hassel Borowski bestämde sig tidigt. Hon skulle bli språklärare. Under tiden på det internationella gymnasie programmet International Baccalaureate (IB), där all undervisning är på engelska, läste hon även en hel del tyska och kan sedan tidigare också lite polska, efter som hennes pappa är från Polen. Hon har alltid fascinerats av möjlig heten till kommunikation på olika språk. Lite erfarenhet från vården fick henne än mer fascinerad av alternativa former av kommunikation så när hon fick veta att ett kandidatprogram i teckenspråk skulle starta på universitetet var valet givet. Hon sökte och kom in – full av förvänt ningar. Frida Hassel Borowski var en av stu denterna utan förkunskaper. Hon har ingen i sin familj eller släkt som är döv. – Jag var den enda i klassen som inte kunde bokstavera mitt eget namn på teckenspråk den första dagen. Så utbild ningen var en stor utmaning för mig. Men nu är hon inne på tredje terminen och hennes berättarglädje om program met går inte att ta miste på. Lovorden om engagerade, entusiasmerande och kunniga lärare och upplägget av pro grammet är många. – Teckenspråket tar en in i en helt ny, visuell värld. För en hörande som aldrig kommit i kontakt med teckenspråket kan det kanske te sig lite märkligt, efter som det involverar en del kropps- och ansiktsrörelser, som kan kännas ovana. kring ”grimaseran det” och tolkar språket som fattigt och simpelt. Tack vare just uttrycken med ansikte och kropp har språket så många fler möjligheter och känns oerhört levan de – och rikt, ibland till och med rikare än de verbala språken. – När jag ser mina döva lärare teckna kommer jag nära såväl det som berät tas som den som berättar. Den visuella dimensionen berikar. Men Frida Hassel Borowski sticker inte under stol med att studierna ibland varit och är tuffa. Både en och två gång er har hon övervägt att ge upp. – Men möjligheten och upplevelsen av att överbygga språkbarriärer är snudd på euforisk. Jag känner att jag valt rätt. Var det inte svårt att komma igång med studierna med tanke på att du inte hade några förkunskaper i teckenspråk? – I början hade vi tolk på lektionerna med döva lärare. Vi elever använde oss alltså av svenska och lärarna av tecken språk när vi kommunicerade. De första lektionerna innehöll enkla uppgifter, som till exempel att träna på handalfa betet eller att bokstavera sitt namn. Vi har i efterhand fått frågan från lärarna om vi hellre hade varit helt utan tolk från start. Jag kan ärligt svara ”ja” på den frå gan eftersom jag tror på den inlärnings metoden och att man behöver utsättas för språket man ska lära sig direkt, utan genvägar. Tolken blev ibland en bekväm undanflykt för att slippa göra pinsamma fel på teckenspråk. Kan man läsa sig till tecknen? – Nej, teckenspråket har inget skrift språk som svenskan, utan är enbart ett talspråk så det går inte att läsa sig till tecken, men däremot har vi ett bra teckenspråkslexikon på internet, där man kan söka på svenska ord och få upp videoklipp med en person som utför motsvarande tecken. En del tror felak Många har fördomar tigt att det svenska skriftspråket även är teckenspråkets skriftspråk, men så är det inte. Språken är helt fristående från varandra. Däremot använder sig många döva av det svenska skriftspråket vid skriftlig kommunikation med hörande och andra döva. Efter avslutat program tänker sig Frida Hassel Borowski en framtid som kontakttolk inom yrkes-, fritids- och vardagslivet. Hon funderar också på att vidareutbilda sig inom olika metoder för alternativ- och kompletterande kommu nikation för exempelvis människor med autism. Att forska kan bli en annan väg. – Det här är ett ungt forskningsområde med mycket obeträdd mark, säger hon. l fakta Arbetsmarknaden för utbildade tecken språkstolkar anses vara god, särskilt i storstadsregionerna, enligt flera bedömare som Universitetsläraren talat med. Landstingen är fortsatt stora arbets givare även om en förändring skett de senaste fem till tio åren, då privata teckenspråksföretag ökat stort i antal. Mycket mer tolkning skulle behövas men besparingar sätter ofta stopp för det. Uppgifterna om lön skiftar. Enligt Evelina Alenäs, ordförande för Sveriges teckenspråkstolkars förening (STTF) ligger ingångslönen på cirka 19 000 kronor efter fyra års utbildning. Enligt uppgifter från Myndigheten för yrkeshögskolan har de tolkar som är anställda på högskolor/universitet för att tolka i utbildningssammanhang bäst betalt, ofta runt 40 000 kronor. Universitetsläraren 2/2015 35 debatt Prisma hjälper inte svensk forskning Vetenskapsrådet, Vinnova och Forte har infört ett nytt ansökningssystem, av nå gon döpt till Prisma. Om vi för stunden bortser från det i dessa övervaknings tider synnerligen olyckliga namnvalet, vill jag här framföra några synpunkter på skapelsen. Syftet är inte att klaga på att systemet är ”buggigt”; det finns det tydliga tecken på att råden är smärtsamt medvetna om, trots att det provkördes innan det öppnades på allvar i början av året. Syftet är att peka på hur tre statliga myndigheter infört ett system som inte är anpassat till vare sig användarna eller föremålet. Handläggarna på forskningsråden har tydligen länge sett fram emot Prismas tillblivande och införande. Det är givet vis på sin plats att gratulera byråkrater na till deras nya administrativa system, som säkert kommer att underlätta deras mödor. Till en kostnad av 40 miljoner kronor får man hoppas att så kommer att bli fallet. Men samtidigt som många byråkrat timmar verkar ha frigjorts så har många fler forskningstimmar gått åt för att först tränga in i systemet och sedan navigera runt och noga uppfylla alla tekniska krav som ställs för att också ta sig ut ur detsamma. Det skulle vara mig helt främmande och inte så lite förmätet att låta påskina att en forskartimme skulle vara mer värd än en byråkrattimme, men det är inte utan att man efter att ha bökat runt i Prisma får en känsla av bekräftelse på det man länge misstänkt, nämligen att forskarna finns till för för valtarna. Att vi i dag lever i en alltmer IT-base rad tillvaro där inget tycks vara för obe tydligt för att inte kunna administreras via en hemsida kan ha sina fördelar. Att via nätet fylla i en försäkringsanmälan, boka tågbiljetter eller välja elleverantör, för att bara nämna tre vanliga sysslor för den moderna människan, kan ofta på ett fördelaktigt sätt göras på det maskin mässiga sätt som informationstekniken tyckt vara bäst. Men att applicera samma metod på forskningsansökningar kan ha sitt pris. Att beskriva ett forskningsprojekt låter sig inte alltid göras på det standardise rade sätt som moderna IT-baserade ad ministrativa system kräver. Att säga att en sådan inte får överstiga, säg, tio sidor kan vara rimligt, men att gå så långt som råden gör med Prisma, där omfatt ningen på textens olika delar anges ner på teckennivå visar på bristande förstå else för forskningsprocessen: ”Din me todbeskrivning omfattar 5 357 tecken; anpassa dig till Systemet och korta ner till max 5 000!” En beskrivning av ett framtida forskningsprojekt kan inte lik nas vid en myndighetspromemoria. alltid besitter till räcklig kompetens för det de är satta att förvalta är förvisso ingenting ovanligt. Men när detsamma drabbar forskningen finns det anledning till oro. Att kalla Prisma för den sista spiken i den svens ka forskningens kista vore nog att ta i. Men att låta hårt angivna tekniska krav styra utformningen av en forsknings ansökan är riskabelt. I en miljö som den Att myndigheter inte Inför nätetik i all högskoleutbildning Det finns studenter såväl som per svenska forskningen, som sedan många år befinner sig i ett halkigt utförslut, är detta knappast en risk värd att ta. Även om tanken att ha ett för de tre stora forskningsråden gemensamt an sökningssystem är rimlig, så är Prisma ett steg i fel riktning som det nu är utformat och kommer inte att leda till bättre ansökningar. Tvärtom, det är ännu ett exempel på hur svansen tillåts vifta med hunden. Härvidlag kan man också se Prisma som en naturlig förlängning av en lång (politisk) process som verkar ha haft som huvudmål att sakta krympa utrymmet för långsiktig, högklassisk forskning. Men forskarsamhället borde här försöka återta befälet och inte låta sig styras av byråkrater vars främsta mål är att finna för dem själva smidiga ad ministrativa lösningar, men som riskerar att suga den sista musten ur användarna. sonal i den högre utbildningen som kränker varandra i de sociala medierna. Också inom sjukvården, socialtjänsten, skolan och flera andra områden har yrkesföreträdare fortsatt att kränka var andra på bloggar och twitter. Det behövs nu ett rejält förebyggande arbete mot kränkningar och näthat. Respekten mås te införlivas i de nya medierna för att det goda samtalet ska kunna äga rum. Där för borde all högskoleutbildning införa mediehantering och etik på schemat. I vårt välfärdssamhälle har ett nytt fenomen uppmärksammats under senare år. Det handlar om kränkningar och så kallat näthat på Internet. Det är i de sociala medierna som det fula språket, kränkningarna, näthatet och även bete enden som påminner om stalkningsbrott äger rum. I mycket höga hastigheter sprider vår tids samhällstroll (oetiska bloggare) oro runtom i samhället. Många tycks tro att det är fritt fram att skriva vad som helst, ogenomtänkt, och sam tidigt publicera texterna tillsammans med bilder i de sociala medierna. Det kan handla om Facebook, bloggar eller mikrobloggar (twitter). Det synes vara så att alla vill vara publicister och följa sin egenetik och att texter skrivs ogenom tänkta för att håna, kränka och skada sina medmänniskor. Få tycks inse vilka Ett första steg kunde vara att, precis som när man lyckats byta elbolag el ler beställa sin biljett, kräva att när man loggar ut ur Prisma så kommer en liten ruta upp där man kan ange hur man upplevde sin Prisma-erfarenhet i dag. Men med tanke på att Forte blivit tvunget att för varje utlysning då Prisma använts förlänga ansökningstiden då systemet fungerat så dåligt, kanske de ansvariga redan anar vad resultatet av en sådan undersökning skulle bli? forts. göras bättre. Vi borde ha prioriterat Björn Ekman Forskare, Lunds universitet Replik från Vetenskapsrådet och Forte Prisma – det nya ansöknings- och ären dehanteringssystemet som har utvecklats gemensamt av Vetenskapsrådet, Forte och Formas – är ett system som ska stödja olika utlysningar och flera typer av funktioner. Det ska finnas där för användarna, det vill säga för forskare som söker forskningsmedel och för forskare som granskar ansökningar av forskningsmedel, för handläggare på respektive myndighet som ska svara upp mot de återrapporteringskrav som reger ingen ålagt respektive finansiär och för handläggare på de universitet, högskolor och forskningsinstitut som ska förvalta forskningsmedel. För att vara heltäck ande måste data vara sökbart och möjlig heten till olikheter byggas in i systemet. Det tar tid att utveckla ett system som Prisma och tittar vi i backspegeln finns det självklart delar som hade kunnat forts. 36 Universitetsläraren 2/2015 debatt acceptanstesterna av systemet bättre och på så sätt undvikit flera av buggarna och ökat användarvänligheten, vi borde lagt mer tid mellan den första utlysningen (”provkörningen”) och de senare för att hinna omhänderta de synpunkter som kom in från forskarna. Vi borde också ha informerat bättre om Prisma och hur det fungerar för respektive användare. Det är naturligt att det tar tid att lära sig att använda ett nytt system som Prisma och att förstå hur exempelvis for mulären är uppbyggda. Det som efterfrå gas för respektive ansökan skiljer sig åt beroende på vilken utlysning och vilken skador och konsekvenser dessa kränk ningar får för de som drabbats av dem. Vem ska betala för dessa skador? Vem ska ta hand om de som drabbats efter alla kränkningar på nätet? I press, radio och tv har journalister under senare tid granskat kränkningar i sociala medier, bland annat Flashback Forum. Sådana granskningar är alltid bra. Kränkningarna och näthatet kommer nämligen aldrig att upphöra av sig självt. Det behövs därför en ny utbildning i de här frågorna. Som forskare menar jag att all högskoleutbildning i Sverige måste införa mediehantering i sociala medier och nätetik för studenter som börjar den högre utbildningen. Jag blev förvånad i min granskning när jag fann att välutbildade läkare, sjuksköterskor, socialarbetare, poliser, lärare och präster använde de nya medierna i tjänsten på ett otillbörligt och kränkande sätt. De kränkningar och villfarelser som finns hamnar ibland i ärenden hos disciplin nämnder vid högskolor och universitet men allt anmäls säkerligen inte. Dessa mörkertal måste också tas på allvar. Men vad ska vi göra av erfarenheterna från de olika kränkningsfallen? Jag menar att de mycket väl kan användas i utbildningen så att liknande händelser inte uppstår i framtiden. finansiär som gäller. Alla utlysningar har alltid haft begränsningar i omfattning för att skapa enhetlighet, ofta med detaljer kring font med mera. Därför har vi nu ett enhetligt system, där antal tecken utgör begränsningar som varierar mellan olika utlysningar. I årets utlysningar hos Forte och Vetenskapsrådet efterfrågar vi i prin cip samma information med samma text utrymme som tidigare. Att omfattningen av en ansökan har begränsningar är en följd av att vi lyssnat på de forskare som granskar ansökningar. De har i många års tid efterfrågat en funktion i ansök ningssystemet som hindrar sökande att bifoga mer information än vad som Säkerligen är det lätt för många att bli förblindade och därmed fartblinda för de nya medierna. Vem som helst kan ju börja blogga under arbetstid och publicera inlägg och fotografier som står helt och hållet i strid med den anställdes kritikrätt. Det behövs med andra ord mer kunskap om hur sociala medier ska hanteras och vilka etiska system och krav man måste förhålla sig till. För att professionsetiken ska kunna utvecklas inom det här området är det också vik tigt att yrkes- och professionsförbunden följer med i utvecklingen och följer upp sina policys om sociala medier. Det finns inget som i dag talar för att hastigheten i de sociala medierna kommer att minska. För att reducera hastigheten i själva användandet av medierna fordras att det finns tid för etik och reflektion. Där mås te den högre utbildningen vid högskolor och universitet gå i fronten och bygga upp en god utbildning. JÖRGEN LUNDÄLV Docent i socialt arbete, Göteborgs universitet och Docent i trafikmedicin, Umeå universitet Fotnot: Jörgen Lundälv är författare till boken ”Blogga tryggt. Nya medier i tjänsten” (2015) där han bland annat presenterar forskningen som detta debattinlägg bygger på. efterfrågas. Det vill säga, de som läser och följer instruktionerna i utlysnings texter ska inte missgynnas. Det handlar om likabehandlingsprincipen och i det arbetet är Prisma en hjälp. Vi tar nu lärdom av erfarenheterna hit tills och fortsätter utveckla Prisma för att på bästa sätt möta användarnas behov. Maria Thuveson chef för avdelningen för forskningsfinansiering vid Vetenskapsrådet Lars Wärngård planeringschef vid Forte Skicka dina debattinlägg till [email protected]. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera texten. Universitetsläraren 2/2015 37 debatt Forskningsanknytning grund för lärarens legitimitet En dubbelbottnad kritisk strategi studenters oro över sin framtida anställningsbarhet i relation till uppsatsskrivande med en kritisk ansats har förts i Universitetsläraren nr 12/2014 och nr 1/2015. Cecilia Jansson berättar om studenter som riskerar att bli misskrediterade av framtida potentiella arbetsgivare om de kritiskt granskar den organisation där de möjligen skulle kunna få anställning efter examen. Även Christer Persson känner igen denna oro, men har inte märkt av att det faktiskt skulle finnas något egentligt fog för oron hos dessa studenter. Även jag har upp märksammat detta för många studenter högst påtagliga dilemma. En pusselbit till består av att vi som universitetslärare gärna aktivt uppmanar studenter att ha ett kritiskt perspektiv när de skriver sina uppsatser, det är så att säga en integrerad del av det akademiska förhållningssättet. Det är inte svårt att då föreställa sig att studenter hamnar i en ambivalent posi tion då många av dem troligtvis har valt att läsa en universitetsutbildning just med siktet inställt på en framtida önsk värd plats i arbetslivet, hos någon orga nisation de upplever som en spännande och intressant potentiell arbetsplats. Vi bör också ha i beaktande det tryck som finns på dagens medborgare, inte minst unga inom högre utbildning, att göra sig själva anställningsbara. Expert En debatt om oumbärlig för kvaliteten i utbildningen. Utan forsk ningsanknytning fallerar värderingar och pedagogiska verktyg, såsom ifrågasät tande, perspektivväxling, problema tisering och kritisk hållning. Därmed äventyras universitetslärarens legitimitet och auktoritet. Forskningsanknytning är ett tacksamt ämne att debattera. Delvis skyldig till det är högskolelagen som redan i kap 1 § 2, p1 kungör att utbildning ska vila på vetenskaplig grund samt i § 3 att det ska finnas ett nära samband mellan forsk ning och utbildning. Vad som menas med forskningsanknytning är inte kris tallklart. Däremot finns en tendens att etikettera alla åtgärder som syftar till att stärka sambandet mellan forskning och utbildning. Det finns olika sätt att forsknings anknyta. Ett sätt är att utbildningen genomförs av forskningsaktiva lärare. Det bygger på antagandet att till exempel lärare som har disputerat eller publicerar sig i akademiska journaler också kan nå forskningsanknytning i sin lärargärning. Återigen finns det en oklarhet vad som menas med forskningsaktiva lärare. Är exempelvis en professor som inte har publicerat något de senaste fem åren forskningsaktiv? Ett annat sätt är att kurslitteratur om fattar forskningsartiklar publicerade i journaler som forskarsamfundet anser är viktiga. Lika viktigt är böcker som upp lyser om klassiker inom ett område eller har en gedigen genomgång av teorier. Underförstått krävs alltså forsknings aktiva lärare som kan göra lämpligt litte raturval i sin undervisning för att uppnå en forskningsanknytning i utbildningen. Ett tredje sätt att forskningsanknyta är att låta undervisningen fokusera på forskningsresultat och forskningsproces ser, till exempel genom att låta studen terna diskutera vetenskapliga texter eller studier. Forskningsanknytning är Oavsett sättet att nå forskningsanknyt ning verkar det finnas värderingar som styr. Perspektivväxling, problematise ring, ifrågasättande och teorikoppling hör till favoriterna. Uppfattningen om att forskningsanknytning handlar om veten skapligt förhållningssätt är rådande: kritiskt tänkande, vetenskaplig metod träning, förmågan att arbeta självstän digt, identifiera och lösa problem anses ledande. Jag anser att utbildningens forsknings anknytning kan stärkas på ett antal olika sätt. För det första är det viktigt att definiera institutionella ramar för att kvalitetssäkra forskningsanknytning. Det handlar inte bara om rekrytering av disputerade lärare eller om det i kurspla ner finns stycken som borgar för forsk ningsanknytning. Finns det en strategi för forsknings anknytning? Vilka incitament ges för att stödja ut bildningens forskningsanknytning? Har alla lärosäten en bredd i sin forsk ning för att skapa forskningsanknytning i den utbildningsbredd som ges? Hur kopplas utbildning och forskning till varandra? Det är olika logiker som styr utbild ning och forskning vilket inte alltid underlättar ett konstruktivt samspel. Ut bildningens forskningsanknytning beror på forskningens utbildningsanknytning. För det andra måste utbildningens forskningsanknytning och lärarens kom petensutveckling knytas till varandra. Det handlar inte bara om hur stor andel av tjänsten som är avsatt för forskning utan också hur kompetensutveckling ska borga för utbildningens forskningsan knytning. I dagens system för merite ring väger forskningsmeriter tyngre än pedagogiska meriter och forskningens finansiering kan leda till att viss personal får möjligheter att uteslutande forska. Detta kan leda till att tillgång av forsk ningsaktiva lärare minskar i utbildningen och därmed äventyras forskningsanknyt ningen. Pedagogiken är central i lärarens kompetensutveckling. Den ska fokusera inte bara på ämneskunskaper utan också på att läraren utvecklar en pedagogik i syfte att stödja studenten att nå forsk ningsanknytning. För det tredje måste progression tydliggöras i forskningsanknytningen. Därmed är svaret på frågan när det ska forskningsanknytas given: löpande under utbildningens gång. Hur ska forskningsanknytning tillämpas på olika utbildningsnivåer? Progression i forsk ningsanknytning ställer krav både på forskningens bredd och djup. Det ställer krav på att lärare har goda ämneskunska per och goda kunskaper i aktuell forsk ning och i forskningsprocessens steg och vedermödor. Avslutningsvis måste det även betonas att det är en akademisk utbildning som ges. Yrkesexamina ökar påfrestningen vad gäller forskningsanknytning. För att stärka ”anställningsbarheten” ställs be prövad erfarenhet och praktisk kunskap i centrum. Teoretisk kunskap anses vär delös om den inte kopplas till praktisk erfarenhet. Läraren ska i sin pedagogik uttala vilken teoretisk utgångspunkt man har i olika illustrationer och berättelser samt lyfta fram vilka teorier som åsyftas. Därigenom kan studenten förstå varför och hur teoretiska kunskaper är relevanta i praktiken och varför kritiskt tänkande och akademisk metodträning är viktigt. Detta höjer i sin tur utbildningens kvali tet i allmänhet och studentens ”anställ ningsbarhet” i synnerhet. Nikos Macheridis, Studierektor, Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet Skicka dina debattinlägg till [email protected]. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera texten. 38 Universitetsläraren 2/2015 debatt råd och tips från jobbcoacher om allt från optimerat CV-skrivande till hur du ska se ut och vad du ska säga på en anställningsintervju förekommer frek vent i såväl dagspress som fackpress. Dessa karriärexperter finns också inom universiteten i form av karriärcentrum och liknande verksamheter riktade direkt till studenterna. Det anordnas temakväl lar om exempelvis CV-skrivande och studenter kan själva vända sig till dessa med allehanda frågor kring hur de kan framstå som mer anställningsbara inför framtida arbetsgivare. Efter att ha studerat olika anställnings barhetsexperter under ett antal år så är mitt intryck att de budskap som serveras är allt annat än präglade av kritiska per spektiv. Därför är det förstås viktigt att vi som verkar inom akademin inte tum mar på det kritiska förhållningssättet, som är det som särskiljer vår verksam het från mycket annat. Självklart är det också viktigt att vi på ett respektfullt vis erkänner studenters oro inför sina fram tidsutsikter inom arbetslivet. Jag tror att en väg framåt i denna fråga är att anam ma ett slags dubbelbottnad pedagogisk strategi som går ut på att i undervisning en uppmärksamma de normer och vär deringar som genomsyrar verksamheter som förmedlar tips och råd kring hur vi Success in academia is dependent on how well written ideas and research are presented. kan bli mer anställningsbara. För det är högst normativa verksamheter eftersom vad som anses vara en anställningsbar människa i sig är något normativt, och med normer kommer alltid inkludering och exkludering såväl som sortering och kategorisering. Om detta belyses ur ett kritiskt perspektiv under utbildningens gång ökar möjligheten för studenterna att se på sin egen anställningsbarhet med en mer nyanserad blick. Som tidigare nämndes är det även av vikt att bemöta studenters funderingar kring sin framtida anställningsbarhet med respekt. De kommer ofrånkomligen att bli serverade normativa och okri tiska tips om hur de ska agera för att bli framgångsrika i arbetslivet. Men laddade med även en kritisk blick på detta kan de göra mer initierade val kring vilka råd som är lämpliga att lyssna på och agera utefter – de får en kompetens att så att säga både spela spelet och kritiskt granska detsamma. För att en sådan dub belbottnad kritisk strategi ska kunna bli möjlig krävs det av oss som universitets lärare att vi sätter oss in i de normer och värderingar kring anställningsbarhet som studenter tar del av. Viktor Vesterberg, Doktorand i etnicitet och migration, REMESO, Linköpings Universitet PROOFREADING SPRÅKGRANSKNING Förbättra engelskan i era akademiska dokument! Success in academia is dependent how written ideas and Have your thesis, article, research paper, etc. proofread byona Native English research are presented. Speaker. California attorney with experience proofreading in UK and US English. Native EnglishSpeaker Speaker / Attorney with proofreading experience. Native English / California Attorney with proofreading experience I focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, word Focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, and word choice choice, and clarity. to ensure conciseness, clarity,Price: and consistency. Meet journal requirements for 450 kr/tim. (exkl moms) 375 reference style. Quick Turnaround. STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES 4ELsMEENA STROMQVISTORG Priser: 450 kr/tim (exkl. moms) språkgranskning www.stromqvist.org (Information in English and Swedish) 1.25 kr/ord (exkl. moms) översättning STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES Tel: 070-543 69 16 • [email protected] www.stromqvist.org (Information in English and Swedish) Universitetsläraren 2/2015 39 Linköpings universitet söker Utbildningsdirektör HÖGSKOL AN FÖR L ÄR ANDE OCH KOMMUNIK ATION SÖKER Avdelningschef Läs mer om tjänsten på hlk.hj.se/jobb Rektor till Sophiahemmet Högskola Mer information finns på liu.se/jobba På Linköpings universitet har vi för vana att tänka nytt. Att ständigt utmana oss själva har varit vår starkaste drivkraft sedan 1975. Nu planerar vi för fler framsteg – i ditt sällskap. Välkommen. Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet söker 16 doktorander Lediga platser i utbildningen på forskarnivå finns inom ämnena: Skandinaviens nordligaste tekniska universitet Forskning & utbildning i världsklass Läs mer och sök tjänsten på: www.sophiahemmet.se/rekryteringrektor Luleå tekniska universitet söker Biträdande lektor till Teaterhögskolan Asiens språk och kulturer Medie- och kommunikationsvetenskap Etnologi Religionshistoria Filosofi Slaviska språk Journalistik Språkdidaktik Lingvistik Ämnesdidaktik Översättningsvetenskap Sista ansökningsdag är den 15 april 2015. Mer information finns på www.su.se/ledigaanstallningar Mer information www.ltu.se www.sophiahemmet.se Stockholms universitet – hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se Södertörns högskola är ett dynamiskt lärosäte med unik profil. Vi bedriver forskning och utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och utbildningsvetenskap. Sedan starten har vi byggt upp en struktur med hög akademisk kvalitet och stark koppling mellan grundutbildning och forskning. Här finns idag 13 000 studenter och 840 anställda. Högskolan har sitt campus i en kunskapsintensiv och expansiv miljö i Flemingsberg i södra Stockholm. Vi eftersträvar att tillvarata de kvaliteter som en jämn könsfördelning, etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten. Vi söker nu: Lektor i retorik Dnr 24/1.6.1/2015 Sista ansökningsdag 30 mars Välkommen med din ansökan! Ytterligare upplysningar om anställningen finns under www.sh.se/ledigajobb Publishing in English? region halland söker Klinisk lektor i omvårdnad till FoUU Halland, Regionkontoret Vi söker dig som är disputerad och intresserad av att arbeta med pedagogik och forskningsanknytning av Verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Journal articles, dissertations, conference papers, grant applications, book proposals Same-day estimate with sample revision gratis. Most manuscripts returned in two days. Specializing in clinical sciences, social medicine, humanities, arts, business, and engineering. Substantive copy editing for clarity, word usage, idiomatic expressions, syntax, logical flow, tone, style, journal format, as well as grammar and punctuation. References from Karolinska, Sahlgrenska, Lund, Malmö, Stockholm, Uppsala, Norrköping, Borås, Luleå. All deadlines met. Serving over 300 Swedish Academics since 1998 Teddy Primack [email protected] 40 Universitetsläraren 2/2015 Mer information om tjänsten hittar du på www.regionhalland.se/jobb Linköpings universitet söker Linköpings universitet Universitetslektorer Doktorander Vi söker nu två universitetslektorer i pedagogik till Institutionen för beteendevetenskap och lärande Vi söker nu minst 5 doktorander till spännande forskningsprojekt inom pedagogik och sociologi. En med svenskdidaktisk inriktning och en med matematikdidaktisk inriktning. Välkommen med din ansökan! Arbetsliv, Fiktion, Genus, Lässvårigheter, Mobbning. Välkommen till Institutionen för beteendevetenskap och lärande! Mer information finns på liu.se/jobba Mer information finns på liu.se/jobba Sista ansökningsdag är 8 april 2015. Sista ansökningsdag är 15 april 2015. På Linköpings universitet har vi för vana att tänka nytt. Att ständigt utmana oss själva har varit vår starkaste drivkraft sedan 1975. Nu planerar vi för fler framsteg – i ditt sällskap. Välkommen. På Linköpings universitet har vi för vana att tänka nytt. Att ständigt utmana oss själva har varit vår starkaste drivkraft sedan 1975. Nu planerar vi för fler framsteg – i ditt sällskap. Välkommen. Universitetsläraren 2/2015 41 Umeå universitet Umeå universitet satsar på kreativa miljöer för studier och arbete. Hos oss finns attraktiva utbildningar, världsledande forskning och utmärkta innovations- och samverkansmöjligheter. Fler än 4 300 medarbetare och drygt 32 400 studenter har redan valt Umeå universitet. Välkommen med din ansökan! Vi söker ny medarbetare Lektor i välfärdsrätt Professor i socialt arbetet KARLSTADS UNIVERSITET SÖKER PROFESSOR I ENGELSKA MED INRIKTNING MOT ENGELSK SPRÅKVETENSKAP Inriktning mot social- och förvaltningsrätt Anställningen är placerad vid avdelningen för socialt arbete, institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, campus Norrköping. Vid ämnet engelska bedrivs en omfattande utbildning på grundläggande och avancerad nivå. Kursutbudet omfattar kurser inom lärarutbildningen, fristående kurser samt fackspråkliga kurser. Forskningen vid ämnet bedrivs med både språkvetenskaplig och litteraturvetenskaplig inriktning. Lärarutbildning är en viktig del av ämnets verksamhet. Mer information finns på liu.se/jobba Sista ansökningsdag är 31 mars 2015. På Linköpings universitet har vi för vana att tänka nytt. Att ständigt utmana oss själva har varit vår starkaste drivkraft sedan 1975. Nu planerar vi för fler framsteg – i ditt sällskap. Välkommen. Vid institutionen för socialt arbete bedrivs omfattande grundutbildning och forskning. Grundutbildningen sker i huvudsak inom ramen för socionomutbildningen, som har ca 800 studenter. Därtill ges fristående kurser i socialt arbete på olika nivåer samt uppdragsutbildningar. Forskarutbildningen omfattar 15–20 doktorander. Mer information om vår institution framgår av vår hemsida, www.socw.umu.se Läs mer: www.jobb.umu.se TVÅ UNIVERSITETSLEKTORER Utredare Vill du arbeta med kvalitetsutvärdering av högre utbildning? Välkommen med din ansökan senast den 14 april 2015. Universitetskanslersämbetet ska bidra till att stärka svensk högskola och Sverige som kunskapsnation. Läs mer på www.uka.se. I MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAP Medie- och kommunikationsvetenskap är en attraktiv utbildnings- och forskningsmiljö. Grundutbildning genomförs i huvudsak inom två stora utbildningsprogram Information & PR samt Medier och Kommunikation. Vid ämnet bedrivs forskning på hög internationell nivå. Vårt övergripande forskningsperspektiv är globala mediestudier, vilket inbegriper studier av såväl medieindustrier och journalistik som vardagens medierutiner i ett alltmer mångfacetterat medielandskap. Malmö högskola mah.se Förskolechefer och rektorer! Fakulteten för lärande och samhälle söker doktorander i: Nu finns Rektorsprogrammet på Mittuniversitetet.Vi har ett unikt upplägg där skolledarskapet går som en röd tråd genom hela utbildningen. • Historia och historiedidaktik med inriktning mot Läs mer på www.miun.se/rektorsprogrammet bedömning eller social/kulturhistoria Sök senast 10 april! • Naturvetenskapernas och matematikens didaktik med inriktning mot naturvetenskapernas didaktik SISTA ANSÖKNINGSDAG: 12 APRIL Välkommen till mitt universitet! eller matematikens didaktik • Pedagogik med inriktning mot lärares arbete i Karlstads universitet präglas av aktiv samverkan med det omgivande samhället i kombination med akademisk excellens. Karlstads universitet har cirka 16 000 studerande och drygt 1 200 anställda. Ett demokratiskt synsätt, jämställdhet och mångfald är grunden för vår verksamhet. Vi strävar efter en mångfald av bakgrunder och kompetenser som berikar verksamheten. grundskola/gymnasieskola eller förskola/fritidshem • Idrottsvetenskap med inriktning samhällsvetenskap och humaniora Sista ansökningsdag 2015-04-10 För mer information se www.mah.se/ ommalmohogskola/jobbahososs/ LÄS MER PÅ MDH.SE/JOBB UNIVERSITETSLEKTORER I PEDAGOGIK MED INRIKTNING MOT FÖRSKOLA OCH FÖRSKOLEKLASS Läs mer på KAU.SE/LEDIGA-ANSTALLNINGAR 42 Universitetsläraren 2/2015 Malmö högskola är en arbetsplats som präglas av ett öppet och inklu derande synsätt, där likabehandling tillför mervärde i vår verksamhet. Mälardalens högskola strävar efter att utveckla kunskaps- och välfärdsamhället regionalt, nationellt och internationellt. Vill du vara en del av denna utveckling? Universitetsläraren 2/2015 43 SULF KALENDARIUM Linköpings universitet söker Lektorer i omvårdnad Vill du bedriva innovativ forskning och utbilda framtidens sjuksköterskor? Vi står inför ett generationsskifte och söker dig som har stort engagemang och intresse för framtidens patientnära forskning och utbildning där nära samverkan med vård- och omsorgsverksamhet prioriteras. Resurser för att etablera forskningsverksamhet erbjuds. Mer information finns på liu.se/jobba Vi söker universitetslektor i omvårdnad – med inriktning psykiatrisk vård, referensnummer HV 1/15. Läs mer och ansök senast den 24 april på hh.se/jobb. Sista ansökningsdag är 30 april 2015. På Linköpings universitet har vi för vana att tänka nytt. Att ständigt utmana oss själva har varit vår starkaste drivkraft sedan 1975. Nu planerar vi för fler framsteg – i ditt sällskap. Välkommen. Högskolan i Halmstad 035-16 71 00 • hh.se HÖGSKOLAN DALARNA SÖKER Universitetslektor i matematikdidaktik Till Akademi utbildning, hälsa och samhälle Tillsvidareanställning 100%. Placeringsort Falun Sista ansökningsdag 2015-03-31 Två universitetslektorer/ adjunkter i matematikdidaktik Till Akademi utbildning, hälsa och samhälle Tidsbegränsad anställning 100% till och med HT15 med möjlighet till förlängning (tillträde snarast eller enligt överenskommelse). Placeringsort Falun Sista ansökningsdag 2015-03-31 Läs mer och sök på www.du.se/jobb 791 88 Falun, 023-778000 44 Universitetsläraren 2/2015 24/3 Umeå 26/3 Stockholm 31/3 Göteborg 9/4 SULF informerar LÖSNING KORSORD 1/2015 Seminar: ”Working in Sweden – what everyone should know”. When: 11.30–13.30 Where: Room BiA201 (Biologihuset). Pensionsseminarium kl. 12.00–14.00 i Geovetenskapens hus, Frescati. PhD seminar ”Your rights and obligations as a doctoral candidate”. When: 12.10 – ca 13.00 Where: Room B110, Campus Haga, Sprängkullegatan 19, Göteborgs University. Göteborg SDF, SULF:s doktorandförening har styrelseinternat 9–10 april. 15/4 Stockholm 23/4 Kristianstad Seminar: ”Working in Sweden – what everyone should know”. When: 12.00–14.00 Where: William-Olssonsalen, plan 1, hus Y, Svante Arrhenius väg 14. Workshop om universitetslärares arbetsvillkor Högskolan Kristianstad, hus 6 sal 315. Mer information, se sulf.se/kalendariet Rätta lösningar av Första pris – tre lotter: Inga-Lena Johansson, Linköping Andra pris – två lotter: Maj Renhammar, Uppsala Tredje pris – en lott: Anders Sjöberg, Uppsala Korsordet i nummer 1/2015 var det sista som publicerades i Universitetsläraren. Ett stort tack till alla flitiga korsordslösare och till den duktiga konstruktören Gunnel Rågvik som alltid gjort det till en utmaning att lösa korsorden. SULF-kongress 2015 Vi har ett spännande år framför oss med bland annat SULF-dagen i oktober och kongress i novem ber. 2015 är året att blicka framåt och ta sikte på vad och vart vi vill som förbund, hur vi vill att högskolan utvecklar sig och var det är viktigast att lägga vår tid och våra begränsade resurser. Vad tycker du är viktigast – nu, sen, långsiktigt och kortsiktigt? Finns det något SULF borde jobba mer med eller finns det någon ny fråga vi borde ta tag i omgående? Till kongressen kommer förbundsstyrelsen att lägga fram ett förslag till vision, för de långsiktiga målen men också en verksamhetsinriktning för de konkreta, strategiska prioriteringarna för nästa kongressperiod. Men förbundets riktning sätts också av de motioner som lokalföreningar, sektioner och du som enskild medlem skriver och skickar in. Börja fundera redan nu och prata med din lokalföreningsstyrelse eller skriv en egen motion. Sista inlämning 31 augusti 2015. Universitetsläraren 2/2015 45 SULF informerar RÅD INFÖR DIN FÖRÄLDRALEDIGHET Föräldrar är bättre anställda! All forskning visar att man efter en föräldraledig het blir mer produktiv och bidrar bättre till arbets platsen. Det gäller alla, även universitetslärare och forskare i karriären. Men regelverket är komplice rat, inte minst därför att anställningsformerna för yngre universitetslärare som doktorand, forskar assistent, biträdande lektor och andra former av visstidsanställningar går utanför den vanliga lunken med en tillsvidareanställning från vilken man tar föräldraledigt. Läs mer om hur det fungerar i SULF:s folder Råd inför din föräldraledighet. För mer information, kontakta kommunikationsavdelningen: [email protected] BARN- OCH GRAVIDFÖRSÄKRING Som medlem i SULF kan du teckna en barnförsäkring i Förenade Liv som ger ditt barn en bra och trygg start i livet Fördelarna med barnförsäkringen: • Den kostar lika mycket oavsett hur många barn du har, från 105 kronor per månad. Gäller även för din partners barn om de är stadigvarande bosatta på samma adress som du. • Försäkringen är både en gravidförsäkring och barnförsäkring som gäller dygnet runt redan från graviditetsvecka tio ända upp till 25 års ålder. • Under graviditeten ingår bland annat en livförsäkring för barnet, mamman och pappan/ partnern. • Efter barnets födelse ingår skydd både vid olycksfall och om barnet drabbas av sjukdom. • Du kan välja invaliditetsbelopp mellan 20 och 50 prisbasbelopp och/eller en diagnosförsäkring som ger ersättning vid till exempel cancer. • Vårdkostnadsersättning kan utbetalas när Försäkringskassan beviljar vårdbidrag. Råd inför din föräldraledighet Läs mer om barnförsäkringen på forenadeliv.se/sulf Betalar du rätt SULF-avgift? Nytt jobb? Föräldraledig? Ökat eller minskat i anställningsgrad? Disputerat? Gått i pension? - Du kanske ska betala reducerad medlemsavgift. Logga in på sulf.se och uppdatera dina medlemsuppgifter så vi kan se till att du inte betalar mer än du borde! /Sveriges universitetslärarförbund iges universitetslärarförbund / Box 1227 / 111 82 Stockholm 08-505 836 00/fax: 08-505 836 01 / e-post: [email protected] REDUCERAD AVGIFT I foldern informerar vi bland annat om vad du ska tänka på inför din föräldraledighet, om graviditets penning, om föräldrapenning, jämställdhetsbonus, tillfällig föräldrapenning, ledighetens förläggning och mycket mer. Här får du också veta hur du räk nar fram din SGI. Logga in på sulf.se under Vägledning om föräldraskap och läs mer! 46 Universitetsläraren 2/2015 Reducerad SULF-avgift för föräldralediga Om du är enkelansluten och föräldraledig på heltid under minst tre månader och högst tolv månader har du rätt till reducerad medlemsavgift, avgiften sänks då med 25 procent. Du måste själv anmäla till SULF att du är föräldraledig. Observera att nedsättningen inte ges retroaktivt utan gäller från och med ansökningsmånaden. Du lo gg in på SULF: ar s web med d b numm itt medlem ser och d sista s iffrorn e fyra a perso i nnum ditt mer. Kunskap är makt - logga in på www.sulf.se /Sveriges universitetslärarförbund Universitetsläraren 2/2015 47 Posttidning B Universitetsläraren Box 1227, 111 82 Stockholm Inloggning för medlemswebben: Användarnamn: ditt medlemsnummer (se adressetiketten) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer Gör dig själv en tjänst Rekrytera en kollega! Kunskap är makt - Bli medlem i SULF! /Sveriges universitetslärarförbund
© Copyright 2024