1. No category

2015-06-29 FAQ Bredbandsstöd - Föreningar
Vanligaste frågor från fiberföreningar
Observera! Då förordning med föreskrifter ännu inte är klar kan informationen om bredbandsstödet
komma att ändras. Alla förändringar som görs i bredbandsstödet finns att läsa i händelseloggen på
jordbruksverkets hemsida.
Ansökan

Stöd till bredbandsutbyggnad – var finns informationen på Jordbruksverkets hemsida?
Svar: Du hittar aktuell information om stöd för bredband under rubriken Stöd/
projektstöd/bredband Informationen på hemsidan kan komma att ändras eftersom
regelverket för stödet inte är klart ännu.

Vem kan söka bredbandsstöd?
Svar: Alla typer av föreningar, organisationer, företag, kommuner och andra myndigheter kan
söka stödet. Kravet är att projektet ska vara till nytta för fler.

För vad kan man söka bredbandsstöd?
Svar: Stödet kan användas för att bygga accessnät, det vill säga nät som binder samman
enskilda slutkunder eller kundgrupper. Kostnader som är stödberättigade är kostnaderna för
det passiva fibernätet, såsom grävning, schaktning, kanalisation och fiber. I vissa fall är också
kostnader för radiolänk stödbart. Tänk på att retroaktiva kostnader inte är stödberättigade.
Vänta med att ta på er några kostnader för ert bredbandsprojekt innan ni skickat in er
ansökan.

Var ansöker vi om bredbandsstöd?
Svar: Er ansökan om Bredbandsstöd registrerar ni digitalt = med dator och e-legitimation på
Jordbruksverkets hemsida www.jordbruksverket.se. Länsstyrelsen Värmland handlägger er
ansökan och beslutar om stöd.

Vad ska ingå i ansökan?
När ni skickar in er ansökan om bredbandsstöd kommer du att få svara på en rad frågor. Du
kommer också att behöva skicka in ett antal bilagor. En lista finns på jordbruksverkets hemsida
som talar om vilka uppgifter du behöver lämna och vilka frågor som ska besvaras.

Hur mycket kan man få i stöd för bredbandsutbyggnad?
Svar: Storleken på stödet bestäms av en procentsats. I Värmlands län kan stödet uppgå till
högst 50 %, resterande del, som inte täcks av stödet, kan täckas av till exempel insatser eller
anslutningsavgifter men kan också täckas av pengar som kommer från privata fonder, privata
stiftelser eller privata företag.
2015-06-29 FAQ Bredbandsstöd - Föreningar

Vilka villkor gäller för stödet?
Svar: Det finns fem grundläggande villkor som alla bredbandsprojekt måste uppfylla för att
kunna få stöd; ”Grundläggande villkor för att söka bredbandsstöd”.
1) Du ska genomföra projektet på landsbygden.
2) Du ska genomföra projektet där det inte finns NGA-nät. Med det menas bredbandsnät med
hög överföringshastighet.
3) Marknadsaktörer får inte planera utbyggnad i samma område
4) Projektet ska stämma överens med befintlig regional och kommunal strategi för bredband
5) Du ska ha ett samråd med kommunen i samband med att projektet planeras

När vi kan ansöka om stöd för bredbandsutbyggnad?
Svar: Ni kan ansöka om bredbandsstöd redan nu. Däremot är regelverket inte klart ännu.
Beslut om det fattas preliminärt i oktober 2015. Länsstyrelsen räknar med att kunna fatta de
första besluten om stöd i okt/nov 2015. Det är alltså ingen brådska med att ansöka om stöd.
Vill ni emellertid sätta igång tidigare, så bör ni lämna in en ansökan eftersom ni får
tillgodoräkna er kostnader från och med den dag ni har lämnat in er ansökan. Ni kan också
ändra er ansökan fram tills dess att det har fattats ett beslut om ert stöd.
Ansökan lämnas in digitalt via Jordbruksverkets hemsida, se:
www.jordbruksverket.se

Tillstånd och samråd
Innan ni börjar gräva är det viktigt att ni tar kontakt med Länsstyrelsen för samråd, eftersom
det kan finnas eventuella natur- eller kulturvärden längs er tänkta fiber-sträckning, som ni
måste ta hänsyn till. Även fiberdragning i vattendrag och vattenförande diken kräver samråd.
Att ni har genomfört samråd, gjort anmälningar och sökt tillstånd som krävs, t.ex.
trafiktillstånd, som krävs för projektet, är ett villkor för att få stöd.
Stödbara kostnader
Vilka utgifter som är stödbara och inte stödbara kan du läsa om här.

Kan ett byalag köpa en tidigare nerlagd kanalisation och ha med det som stödgrundande
kostnad i sitt projekt?
Svar: Nej. Befintlig infrastruktur eller hyra av infrastruktur ger inte rätt till stöd.

Kan man få stöd för kostnader ända fram till husväggen? D.v.s. grävning och material även
på privat fastighet (tomt)?
Svar: Ja det går att få stöd ända fram till husväggen.

Om en medlem i fiberföreningen söker ROT-avdrag för grävningen på egen tomt (som ingår i
projektet), påverkar detta stödet på något sätt. Kan detta anses som att projektet är
dubbelfinansierat med statliga medel?
2015-06-29 FAQ Bredbandsstöd - Föreningar
Svar: Antingen gräver projektet bara fram till tomtgränsen och den enskilde utnyttjar ROTavdrag för att gräva på egen tomt eller så gräver föreningen hela vägen fram till husvägg.

Hur räknas pengar från kommunala bolag?
Svar: I bredbandstödet får medfinansiering bara komma från privata pengar. Kommunala
bolag är ibland ”privata” och ibland ”offentliga”. Utredning pågår! Utredningen beräknas vara
under våren 2015. Jordbruksverket ansvarar för utredningen.

Är det möjligt för fiberföreningarna att låna pengar från kommunen för sitt
bredbandsprojekt (räntefritt eller med ränta) utan att det ses som offentlig
medfinansiering?
Svar: Ja, det är tillåtet. Kommunen får dock inte efterskänka lånet, då ses det genast som en
offentlig medfinansiering. Räntan är inte en stödberättigad utgift
Urvalskriterier och anslutningsgrad

Hur många behöver ansluta sig till bredbandsnätet?
Svar: Det är bra om så många hushåll som möjligt med permanentboende
personer, det vill säga personer som är folkbokförda på fastigheten och ingår i
Bredbandsprojektets geografiska område. Observera! Du kan även få stöd för
att bygga bredband till fritidshus och företag i det område som är avgränsat för
projektet. De ingår dock inte i beräkningen av anslutningsgraden. Stödet är i första hand riktat
till permanentboende på landsbygden. Bredbandsprojekten prioriteras därför utifrån det.

Vad är en permanentbostad?
Svar: Det är en fastighet där det finns någon som är folkbokförd.

Vad är en Samrådsblankett?
Svar: Samrådsblanketten som finns på Jordbruksverkets hemsida har ett syfte, kommunen
bekräftar att projektet är förenligt med kommunens bredbandstrategi, eller om strategin
saknas så ska kommunen bekräfta att de har kännedom om projektet, och att projektet ligger
i linje med kommunens planer för utbyggnad av bredband. Blanketten finns på
Jordbruksverkets hemsida under- Villkor för att söka, se länk.

Vad är en marknadsanalys?
Svar: Post & Telestyrelsen har utfört en marknadsanalys på uppdrag av Jordbruksverket och
kommit fram till att det är möjligt för marknaden att bygga ut bredbandsnät utan stöd i alla
tätorter. Det betyder att vi inte får ge stöd till tätorter. Villkoret finns för att Sverige bara får
använda stöd i områden där inte marknaden kan bygga ut bredbandsnät på grund av för låg
lönsamhet i näten. För mer ingående information, se länk.

Vilka orter är då tätorter?
2015-06-29 FAQ Bredbandsstöd - Föreningar
Svar: Begreppet tätort följer Statistiska centralbyråns (SCB) definition av tätort. En tätort är en
ort med minst 200 invånare och där det är maximalt 200 meter mellan husen. En uppdaterad
tätortsstatistik kommer att publiceras på Jordbruksverkets hemsida under sommaren/hösten.

Vad är ansökningskartan?
Svar: Projektet kan genomföras endast i de områden där det inte finns NGA-nät, d.v.s.
bredband med hög överföringskapacitet.
Ansökningskartan är ett verktyg för fiberföreningar och andra för att hitta vilka områden inom
det egna området som har eller inte har NGA- teknik. Kartapplikationen finns på
”Bredbandskartan” på PTS webbplats under fliken Ansökanskartan, se
http://bredbandskartan.pts.se/
I applikationen kan man markera sitt ”projektområde” på kartan och alla rutor som är röda
och ligger utanför tätort är godkända för stöd. Denna karta ska bifogas med ansökan och kan
komma att användas av Länsstyrelsen för offentligt samråd.
Bredband genom tätort

Kan fiberföreningar få stöd för utbyggnad av nät (från område utanför tätort) till
anslutningspunkt inom en tätort?
Svar: Ja, man kan få stöd hela sträckan fram till anslutningspunkt även om den ligger innanför
tätortsgränsen.

Ett bredbandsprojekt behöver dra sin ledning genom en tätort för att koma till
anslutningspunkten. Om fastigheter i tätorten vill ansluta sig när man ändå gräver genom
tätorten, är det ok om deras kostnader inte ingår i projektet?
Hur gör man i så fall med kostnaden för grävningen genom tätorten till anslutningspunkten?
Fördelar man kostnaden procentuellt med en del till projektet och en del utanför? Eller ingår
hela kostnaden i projektet eftersom man måste kunna nå anslutningspunkten? Det blir i så
fall en fördel för de som ansluter sig i tätorten.
Svar: Ja, det går bra om kostnaderna inte utgör del av kostnaderna för godkänt stöd.
Endast kostnader för bredbandet från anslutningspunkt till accessnätet är stödbart. Alla
utgifter som rör ”förgreningar” ” för att ansluta fastigheter inom tätorten ska räknas bort. Det
ska vara så tydliga avgränsningar som möjligt så att det blir enkelt att kunna hänföra stödbara
kostnader. Att dela en faktura på en ”höft” är t ex. inte godkänt. Det gäller med andra ord att
arbeta förebyggande vid ansökan om stöd så att det blir klart och tydligt vid utbetalning vad
som hör till stödansökan.
Utbetalning

När får projektet ut sitt stöd?
2015-06-29 FAQ Bredbandsstöd - Föreningar
Svar: Du kan löpande ansöka om delutbetalningar till projektet, dock tidigast i maj 2016
( preliminärt).

Kan vi få en förskottsutbetalning?
Svar: Förskott kommer att beviljas. Storleken är ännu inte fastställd. Ansökan om förskott kan
lämnas som bilaga till ansökan om stöd eller din ansökan om utbetalning.

Vilka villkor gäller vid en försäljning av bredbandsnätet?
Svar: Eftersom näten i många fall bedöms få ett visst marknadsvärde måste det utredas hur en
försäljning påverkar stödet. Detta utreds för närvarande av jordbruksverket. Arbetet beräknas
vara klart sommaren 2015, Jordbruksverket ansvarar för utredningen/riktlinjer. Det är
samtidigt viktigt att komma ihåg att en ekonomisk förening alltid har ett ansvar för sina
medlemmar och den ekonomiska föreningen ska alltid tillvarata medlemmarnas ekonomiska
intressen.

Vilka villkor gäller för sammanslagning av nät?
Svar: Sammanslagning av nät är också en aktuell fråga och kommer att utredas samtidigt med
villkoren för försäljning av nät, se ovan. Arbetet beräknas vara klart sommaren 2015,
Jordbruksverket ansvarar för utredningen/riktlinjer.
Upphandling

Kan kommunen göra gemensamma upphandlingar som föreningarna sedan göra avropar?
Uppfyller byalagen då kravet på upphandling?
Svar: Ja, men det är viktigt att upphandlingen överensstämmer med ”principerna om
upphandling” enligt Jordbruksverkets föreskrifter. Det innebär att det inte är en regelrätt LOUupphandling, (Lag om Offentlig Upphandling)-.
Ja, kommunen kan upphandla material som sedan byalagen kan avropa. Vid redovisning ska
byalagen kunna visa att materialet är upphandlat enligt stödreglerna, det vill säga kunna visa
upp underlagen från den upphandling kommunen genomfört. För mer information se
Jordbruksverkets hemsida.

Är beloppsgränserna för upphandling inom bredband (505 800 kr år 2014) exkl. eller inkl.
moms?
Svar: Exklusive moms. Oavsett om man får stöd för momsen eller inte i ett aktuellt
projekt så är det värdet av varorna/tjänsterna som är det relevanta. Momsen ska inte
inräknas.

Kan två eller tre befintliga föreningar gå ihop till en större förening och ansöka om
bredbandsstödet? Det skulle ju uppfylla kriteriet om möjliga anslutningar, där det står att
syftet är att omfatta lite större områden. Det kan också göra det mer attraktivt för
entreprenörer. Det kan även innebära att kostnaden blir lägre för medlemmarna.
Svar: Ja.
2015-06-29 FAQ Bredbandsstöd - Föreningar

Kan en eller flera föreningar upphandla gemensamt?
En eller flera föreningar kan tillsammans göra en eller flera gemensamma upphandlingar. Men
varje förening måste göra sitt val d.v.s. ett eget tilldelningsbeslut såvida man inte gör ett
samverkansprojekt, i så fall måste det finnas ett samarbetsavtal.

Vem räknas som upphandlingskunnig? Kan föreningarna räkna kommunens
upphandlingsstrateg som upphandlingskunnig i projektet? och kan flera föreningar ange
samma person?
Svar: Ja, det fullt möjligt att en upphandlingsstrateg står som upphandlingskunnig, och att flera
föreningar kan ange samma person.

Varför finns upphandlingsmallar?
Svar: Mallarna skall ge hjälp att få med de viktiga delarna i anbudsförfarandet både tekniska
och administrativa villkor för stödet. Inte minst viktigt är det att få med de tekniska
specifikationerna så att projektet uppfyller Post- & Telestyrelsens krav angående robusthet,
öppenhet och prissättning.

Var hittar jag upphandlingsmallar?
Svar: Mallarna har inte lagts upp på Jordbruksverkets hemsida ännu, men finns att hämta på
Byanätsforums hemsida. Se länk.

En person med relevant teknisk kunskap, kan det vara samma person för flera föreningar?
Många fiberföreningar upphandlar entreprenaden och får därmed relevant teknisk kunskap på
det sättet. Samma sak gäller för föreningar som tar hjälp av något företag med projekteringen.
Svar: Ja.