1. No category

Byggnadsstyrelsensinformationer
T:143
IW2-04
Trädenspris
-två metoder för trädvärdering
k
INFORMATIONER
Dokumentnamn och dokumentbeteckning
Dokumentets utgivare
iLi
Byggnadsstyrelsens informationer T:143
Ärendebeteckning
Dokumentets datum
BYGGNADSS
TYRELSEN
1992-04
Projektnamn (ev forkortat)
Trädens pris
Projektledare,
upphovsman(män),
konsult( er), etc
Jerker Nyblom, Tm, proj. ledare
Bengt Persson, Landskapsarkitekterna
Uppdragsgivare
Byggnadsstyrelsen
Tekniska enheten
Marksektionen
i Lund AB
Dokumentets titel
Trädens pris två metoder för trädvärdering
Huvudinnehåll
Det finns huvudsakligen två metoder för trädvärdering i Sverige, d.v.s. i det fall ett ekonomiskt värde ska å sättas ett
träd. Bägge metoderna är en form av produktionskostnadsmetoder.
Hur dessa är konstruerade beskrivs i denna info,
liksom resultatet och en jämförande studie av värderingen av fyra träd i Stockholm som Byggnadsstyrelsen låtit göra
enligt dessa båda metoder.
Nyckelord
Trädvärdering,
ekonomiskt värde, vegetationskostnad,
värdering, skadestånd,
värderingsmetoder,
värdestegring,
livslängd, optimal storlek, värdestegrande faktorer, ersättningsbelopp, värdeminskningsperiod, biopotential.
F©rsäljningsställen
Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet
Svensk byggtjänst
Stockholm
Göteborg
Malmö
Umeå
08 - 783 11 53
08 - 734 50 00
031 - 8100 85
040 - 709 55
090 - 12 59 10
Exemplen är hämtade från värderingar gjorda av Helmut
Pribbernow , Sollentuna kommun och Klaus Stritzke, Sven
Hermelin landskapsarkitektkontor AB.
Omfång
8 sidor
Omslag
Ek på Djurgården, foto J Nyblom
Ref
Red
Bengt Person
Byggnadsstyrelsen 1992
Jerker Nyblom
Denna skrift är utgiven av byggnadsstyrelsen. Verket har regeringens
medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungörelsens (SFS 1976:383) regler om kopior av myndighets expeditioner,
Innehållet i denna skrift får inte återges utan byggnadsstyrelsen
samtycke. Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättslagen (SFS 1960:799).
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Telefax
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Karlavägen 100
Banergatan 30
08-783 10 00
104 46 build S
08-78311 80
Trädenspris
-två metoder för trädvärdering
Vad är ett träd värt? I många situationer måste vi sätta
pris även på sådant som vi inte självklart kan omsätta i
pengar. Ett träds värde kan vara omätligt för den ene
och en kostnad för den andre.
Ett gammalt träd kan tyckas vara mer värt än ett ungt.
Men är det så gammalt att det snart kommer att dö i
sjukdom eller blåsa omkull i nästa storm, så är det väl
inte så mycket värt? Är det trädets värde idag som ska
mätas-affektionsvärde,
virkesvärde, skötselvärde,
skaffningsvärde, miljövärde - eller är det trädet
ärrfe
i framtiden, från idag och till trädets hädanfärd som s
bestämmas? Eller är det rent av de kostnalle vi la ner
på trädet hittills som ska bestämma dess v" de, vs de
värde som historiskt finns nedlagt i trädet
Värden - annat än pengar
Det pris vi sätter på våra träd beror na urli vis p° det
enskilda trädets betydelse för sin omgiv ing.
När träden odlas i skogen är deras v' rde irke åva
rans - de har ett substansvärde.
Ett trad kan ge vindskydd. Ett hus ka m ska e ergiförbrukningen för uppvärmning med u p till 10% enom fullgott vindskydd. Träd kan bidra ti 1att räne
bort vatten på vattensjuka marker. Ett fri vuxe bokträd har lika stora lövyta som två normala vi atom er.
Det producerar syre tillräckligt för 50 männis or oc
kan samtidigt ta upp 2 kg koldioxid i timmen ur lu en träd kan ha ett funktionsvärde.
Träd i städer, på gator, torg , i parker och trädgårdar
har ett värde för miljön. Tänk bort alla träd i staden och
du inser att den blir i det närmaste obeboelig. Enskilda
trädkan vara betydelsefulla när de står ensamma, i grupper, rader eller alleer. Ett ensamt träd framför ett hus
kan betyda mer för upplevelsen av huset och miljön än
något annat - träd kan ha estetiska värden.
För den enskilde kan barndomens klätterträd, eken
där farfarsfarfarsfar hängdes eller björken varunder
man fick sin första kyss, vara träd som inte går att leva
utan. För grupper och opinioner i samhället kan träd få
andra värden än de fysiskt påtagliga. I den nordiska
mytologin var asken Yggdrasil det träd som bar världsalltet i sin krona. Almarna i Kungsträdgården och träden i Lundagård betyder mer, för de som bryr sig, än de
någonsin kan värderas till i pengar -träd har ideella- och
symbolvärden.
Ibland blir det ändå ofrånkomligen så att träd måste
åsättas ett ekonom isktvärde och det är vad vi ska tala om
i den här broschyren. Det kan vara när ett träd skadas
vid en olycka, när ett träd måste "offras" för att en väg
eller ledning ska fram eller ett hus byggas eller när ett
träds värde måste bestämmas för att avgöra om det ska
bevaras eller'
evaras.
Fyra fa
° vå sätt
D
finns huvudsakligen tv
etoder om används vid
trädvär
• i v • - dvs i
fall e ekonomiskt
var e ska sättas å ett träd.
gna
tyre n har låtit
värder
rat "
oc olm en ' t båd
eto erna. Vi
sk r o '
t v
vär ring na, örsöka
1 "r
d
er
a
' vär ring na h vilis a e om
nde as.
e
e
ISTA F RÅN PLA
i usexcelsior- ask
t "d
150
20-5
g
å
å
Trå
räd
Tra
Träd
Tra
räd
N 1 91/9
rr t *)
C
\
--
10-12
20-25
25.30
1 - cm
6-18c
18- cm
20-25 c
25- cm
30-35 c
90: kr
145: kr
1230kr
so
so
so /
so
so
so
so
27 :- kr
6 :-kr
`I5:- kr
25O:-kr
2128:-kr
2 705:- kr
3214:-kr
3 995:- kr
30-35
:* ) thltopphöjd
so=stamomfång,
mätt 1 m över marken
Jr'
L
Tysken Werner Koch har tagit fram en metod för trädvärdering, som översatts till svenska och svenska förhållanden av Helmut Pribbernow, Sollentuna kommun,
och Per-Ola Fritzon, Stockholms kommun.
Värdering enligt Koch: s metod påverkas inte av estetiska eller affektionsvärden. Ett centralt begrepp är trädets beräknade livslängd. När den uppnåtts är trädet
ekonomiskt sett värdelöst, enligt Koch. Ett sådant träd
kan ha stort affektionsvärden för många grupper, men
det är svårt att mäta och värdera i pengar.
Av de värden vi på förra sidan konstaterade att träd
kan ha, tar Koch: s metod huvudsakligen hänsyn till
funktionsvärde och upplevelsevärde. Vad gäller upplevelsevärdena enligt Koch, tar metoden hänsyn till att
trädet ska ha det för situationen tänkta utseendet. Ett
särskilt vackert, ovanligt, karakteristiskt eller ideellt och
symboliskt laddat träd får däremot inget extra värde.
är då investeringar görs i form av planterings- och skötselkostnader.
När trädet uppnått den storlek det "ska ha" på växtplatsen, övergår det iden optimalaväxtpei"ioden. Den är
20 % av trädets livslängd, dvs ca 12-100 år beroende på
art och ståndort. Under denna period har det sitt högsta
värde. D en ytterligare tillväxt som trädet har under denna period, ger dock ingen ökning av värdet. D et betraktas som överkvalitet.
Trädet övergår därefter i värdeminskningsperioden.
Under den avskrivs värdet successivt, för att bli 0 när
trädet uppnått dess beräknade ålder.
Värdeminskande faktorer och ersättningsbelopp
Koch: s metod innebär att man beräknar värdet av ett
fullt friskt, felfritt och välutvecklat "idealträd". För att få
värdet avett specifikt träd, minskas normalt idealträdets
värde utifrån olika faktorer. Förutom värdeminskningen pga ålder, tar man hänsyn till skador och missgrepp
genom felaktig skötsel, olämplig placering mm.
När man så slutligen beräknat värdet, kan man ta
ställning till ersättning för skador som har, eller kommer
att, tillfogas trädet. Det görs genom att kostnaderna för
att återställa en skada beräknas eller, om skadan är "total", ersätta trädet med ett nytt enligt beräkningarna
ovan.
Totalsumman påverkas till stor del av hur stort träd
man köper från början. Metodens tabeller och beräkningar är utformade så att det totalt sett blir billigare att
utgå från ett litet träd, även om man då måste räkna med
fler års skötselarbete, än att utgå från ett stort träd som
betingar en större basinvestering som ska förräntas.
Värdestegrande faktorer
Koch: s metod bygger på sakvärdet, dvs att man räknar
fram den kostnad man lagt ner på trädet. Enklast får
man svar på frågan om ett träds värde genom att beräkna
kostnaden för att köpa ett lika stort träd av samma art
och plantera på platsen.
För stora och gamla träd är det naturligtvis vanskligt
att räkna på det sättet, eftersom det kan vara svårt att
såväl köpa som flytta och etablera fullvuxna träd.
Den andra metoden att beräkna sakvärdet är, enligt
Koch, att beräkna kostnaden för inköp och plantering
av ett mindre träd, kostnaderna för att sköta trädet och
sedan räntekostnader för hela investeringen. Det kallar
Koch för framställningskostnaden,
i vilken det ingår
planta och annat material (för uppbindning mm), kompletteringsplantering
(för ev utgångna plantor), etableringsskötsel, skötsel under tillväxttiden
samt räntekostnad.
Livslängd och optimal storlek
Koch: s metod bygger på ett antagande om respektive träds livslängd
och på trädets
'för
växtplatsen optimala storlek"
Trädets utveckling delas in i tre faser:
•
tillväxtperiod
optimal växtperiod
värdeminskningsperiod.
Under tillväxtperioden byggs kapitalet upp i trädet. Det är en period
på mellan 20-40 år eller mera. D et
.
0
+I
0
+
.
.
.
.
++++
00
.
..
.
.
.
.
..
.
..
.
.
.
PLANTERING
.
..
..
..
.
.
.
.
.
..
.
TILLVÄXTPERIOD'
2
OPTIMAL VÄXTPERIOD
4
VÄRDEMINSKNINGSPERIOD
11
stor inverkan på slutresultatet, men det bortser vi från
här). Helhetsintrycket påverkas av tre saker:
Denna metod togs fram av Klaus Stritzke, Sven A.
Hermelins landskapsarkitektkontor,
1978 på beställning av Byggnadsstyrelsen. Det är en sammanvägning
av en rad metoder (tyska, norska, schweiziska och amerikanska) och författaren har försökt tränga in i de metoder som var i användning eller som utvecklats i
litteraturen fram till mitten av 70-talet.
•
Värdestegrande faktorer
1. Stamomfång 1-12x
Den viktigaste faktorn i metoden är stamomfånget, den
kan slå upp till 12 gånger på trädets totalvärde, om vi
börjar med träd som har 12 cm stamomfång. Trädets
värde ökar med ökande stamomfång upp till 2 m. Sedan
innehåller metoden en omräkningsfaktor som gör att
värdet sjunker när stamomfånget blir ännu större.
3. Trädslag 1-3x
Den tredje viktigaste faktorn är trädslaget. Här vägs den
förmodade livslängden in i värderingen. Arter med kort
livslängd, som al, körsbär och oxel, har lägst värde, medan de med lång livslängd, som tall och ek, har högst.
4. Växtplatsen 1-1,7x
Den miljö trädet står i-i stenstad, ipark eller inaturmiljö - påverkar också värdet, men i liten utsträckning.
Högst värde får de som står i det Stritzke kallar "stad,
sterilomgivning"och lägst de som ståri "naturlandskap".
2. Helhetsintryck 1-lox
D en näst viktigaste faktorn är vad Stritzke kallat helhetsintryck. Det slår upp till 10 gånger på värdet (denna
faktor kan i och för sig gå ner till värdet 0 för värdelöst
träd, och innebär därför rent matematiskt en oändligt
VÄXTZONEN
1-1,5 x VÄRDET
5. Växtzonen 1-1,5x
Slutligen påverkas värdet av var i landet trädet står. Ju längre norrut, desto
långsammare tillväxt och desto större
värde eftersom man får vänta fler år
på att få ett nytt träd i samma storlek.
VÄXTPLATSEN
1-1,7 x VÄRDET
HELHETSINTRYCK
1-10 x VÄRDET
Värdeminskande faktorer
och ersättningsbelopp
a.
TRÄDSLAG
1-3 x VÄRDET
hur frisktträdet är
hur kraftigtträdet är (det innebär att storleken
räknas in två gånger i metoden, men här avses i
första hand kronans utbredning - en pil i en
pilevall kan därmed ha stort värde på stamomfång, men inte vara särdeles 'kraftigt")
hurdetståri förhållande till andra träd - solitärt,
ialle, igrupp eller bestånd
r
STAMOMFÅNG
1-12 x VÄRDET
3
Stritzke har inte några särskilda värdeminskande faktorer i sin värderingsmodell, utöver den avvägning
som görs i samband med värderingen
av 2. helhetsintryck enligt ovan. Han
talar istället om ersättningsprocent,
som är grund för det framräknade
värdet (eller rättare sagt förlusten) av
en skada på ett träd. Om ett träd är
skadat till 25% , är ersättningen 25%
av det värde som framräknats enligt
modellen. Ersättningsprocenten
accelererar sedan successivt, så att
Stritzke vid skador på 50% av trädet
säger att det är värdelöst och ska ersättas till 100%.
Poppel på Skeppsholmen
Detta träd är en tämligen välkänd profil i Stockholm det står vid brofästet på Skeppsholmen, där Skeppsholmsbron landar.
D et är lite av ett landmärke och syns på långt håll när
man närmar sig Skeppsholmen. Trädet, som Pribbernow uttrycker det i sin värdering, "har ett centralt läge i
innerstaden
samttotaltdominerarsin
omgivning".
Det är
26 m högt och kronan har en diameter av ca 20 m.
Ett problem med denna poppel är att flera kraftiga
grenar har brutits av, det finns omfattande skador på
stammen och stora delar är torra.
Kommentar till värderingarna
Detta är det enda träd av våra fyra träd där Koch: s
metod gett ett högre värde än Stritzke s. D et är samtidigt
det exempel där de båda värderingarna gett mest likartat resultat, den högre värderingen ligger bara 15 % över
den lägre.
Skälen att resultaten ligger så nära varandra står inte
bara att finna i metoderna, utan i första hand i att värderingsmännen bedömt trädets kondition på ett tämligen
likartat sätt. Båda är inne på att trädet är värdelöst. Här
blir det tydligt att båda metoderna är inriktade på att
bestämma värdet utifrån trädets biologiska kondition.
Värderingsmannen Pribbernow gör visserligen ett 25
% tilläg för "centralt
läge",
men
detta
träd
är en symbol
för många Stockholmare och måste anses ha ett tämligen högt affektionsvärde, som inte påverkar någon av
värderingarna.
Om man som en tankelek föreställer sig att var och en
som passerar Skeppsholmsbron lägger så många kronor
ien sparbössa vid trädetsfot, som han ellerhon anser det
värt att trädet finns kvar, skulle den insamlingen sannolikt ge betydligt mer på bara ett år än vad de båda värderingsmännen anser trädets totala värde uppgå till.
Koch: 11 941 kr
Trädets ålder har bedömts till 120 år och dess tänkbara
totala livslängd till 150 år, det har således 30 år kvar.
Tillväxtperioden har bedömts till 35 år och den optimala växtperioden till 30 år. Det innebär att trädets
värde började avskrivas när det var 65 år gammalt. Det
hade då, enligt grundtabellerna i metod Koch, ett utgångsvärde av 50 813, som betingats av skötsel- och
räntekostnaderna
samt planteringskostnader
för ett
träd med 14-16 cm stamomfång. Dock har värderingsmannen bedömt att trädets värde ska ökas med 25 %,
pga det centrala läget. Det ger utgångsvärdet 63 516 kr.
Trädet har sedan avskrivits under en period av 55 år
och idag återstår 29 853 kr av utgångsvärdet.
Rötskadorna på stammen gör att värdet minskar ytterligare. De har värderats till 60 % avträdet, och efter
avdrag av samma andel av slutvärdet återstår 11941 kr.
Värderingsmannen har dock bedömt skadorna på
trädet så allvarliga att han rekommenderar omedelbar
fällning.
Stritzke: 10 363 kr
Trädet har 460 cm stamomfång, vilket ger ett relativt
högt ingångsvärde i beräkningarna. Arten hör till de
mera kortlivade och växtplatsen räknas till "stad, periferi". De bedömningarna ger måttlig ökning av värdet.
Det som gett störst utslag i värderingen är helhetsintrycket. Trädet har bedömts som sjukt eller eventuellt
som värdelöst. I det fall den senare bedömningen gäller
blir följdriktigt trädets värde 0.
Värderingsmannen har dock stannat för sjuktoch då
fått ett slutvärde om 51816. Detta har sedan reducerats
pga skadorna på stammen (12 % ) och i kronan (30 %).
denna 42 % -iga skada ger en värdeminskning med det
dubbla - 80 % . Det ger slutvärderingen 10 363 kr.
Pil på Helgeandsholmen
trycket har trädet hänförts till klassen svagväxande träd
i grupp, vilket gett ett utgångsvärde av 107 822 kr. Värderingsmannen har framfört möjligheten att klassa trädet som sjukt, vilket skulle gett en tredjedel så högt
utgångsvärde , 35940kr. Eftersom trädet ännu inte uppvisar några men av svampangreppet har det första alternativet valts.
Skadan på stammen och den ensidiga beskärningen
har bedömts som en sammanlagd skada av 35 % , vilket
reducerar trädets värde till 50 % . Slutvärdet blir då
53 911 kr . Hade trädet klassats som sjukt hade slutsumman blivit 17 970 kr.
Denna pil står framför riksbankshuset på Helgeandsholmen. D et lutar sig över vattnet och utgör en viktig del
i trädsilhuetten längs Riksbankskajen. Det ingår i ett
arkitektoniskt växelspel mellan pelarformade träd och
mjuka pilar längs husfasaden.
Trädet är 14 m högt. Det är beskuret så att det bara
har grenar på ena sidan avkronan. Den har en diameter
om 15m.
Trädet är infekterat av svamp, men än så länge har
inte infektionen nedsatt trädets kondition.
Kommentar till värderingarna
Detta träd har värderats 86 % högre av metod Stritzke
än av metod Koch. Det är ett typfall där skillnaderna
mellan metoderna slår igenom. Hade trädet varit i sämre kondition hade Stritzke s värdering mera sammanfallit med Koch:s.
Stritzke har gjort en låg värdering av trädets betydelse för platsen, som avviker från Koch:s, samtidigt som
han bedömt trädets skador som allvarligare.
Hade de båda värderingsmännen gjort samma bedömning av växtplatsen och trädets kondition skulle
skillnaden mellan metod Koch och metod Stritzke blivit
ännu större.
Koch: 28 998 kr
Trädet bedöms vara 90 år och förmodas ha en livslängd
av 120 år. Tillväxtperioden har satts till 30 år och den
genererade ett sakvärde om 50 368 kr, baserat på att en
planta med stamomfång 14-16 cm användes.
Det centrala läget har av värderingsmannen bedömts
öka trädets värde med 25 % , till 62 690 kr.
Den optimala växtperioden varade i 24 år och vid 54
års ålder började trädets värde avskrivas. Under de 36
år som gått sedan dess har värdet minskat till 36 247 kr.
En skada på stammen och kronans sneda uppbyggnad värderas minska trädets värde med 20 %, vilket ger
ett slutvärde idag om 28 998 kr.
Stritzke: 53 911 kr
Trädet har en mycket stor stamdiameter, 310cm. D et är
av en kortlivad art. Värderingsmannen har gjort en till
synes förbryllande klassning av växtplatsen och hänfört
den till närlandskap, kulturlandskap, vilket reducerat
trädets värde. En rimligare bedömning vore metodens
högsta klass stad, steril omgivning, som skulle gett drygt
40 % högre värde.
I den för värdet viktiga bedömningen av helhetsin-
5
Ek i Hagaparken
Trädet står fritt ikanten av en sluttande gräsmatta. Det
har en för parken och parkrummet viktig placering och
kommer att bli mycket värdefullt i miljön när det vuxit
sig riktigt stort.
Trädet är 19 m högt och har en stamhöjd (höjd upp
till första grenen i kronan) av 2 m.
Kronan är inte helt jämnt utvecklad, utan ett annat
träd har tidigare stått intill eken. Trädet är helt friskt,
men tillväxten är ganska svag.
de och har därför fått hög poäng för det. Trädet har
bedömts ha ett värdefullt helhetsintryck, friskt och i en
grupp av 2-5, efter som det har stått så tidigare. Denna
faktor har gett ett medelhögt värde. Vidare är växtplatsen bedömd som "närlandskap", inte särdeles centralt i
staden med andra ord. D et har gett ett ganska lågt värde.
Stamomfånget ligger på det mått som i Stritzkes modell ger högst värde - 200 cm. Det stora utslaget för
denna faktor tillsammans med relativt höga talför övriga faktorer, gör att detta träd, enligt metod "Stritzke ",
fått ett betydligt högre värde än något av de andra värderade träden.
Kommentar till värderingarna
Detta träd har av båda värderingsmetoderna fått det i
särklass högsta värdet av de fem som värderats. D ock är
skillnaden mellan Stritzke och Koch stor, 419 %!
I båda metoderna faller det sig att trädet får i stort sett
så högt värde ett träd kan få. Det ligger på topp för de
flesta värderingskriterier. Det skulle betyda att detta är
ett av de värdefullaste träd man kan tänka sig-vilket inte
är självklart att alla skriver under på. Detta mycket höga
värde är biologiskt/tekniskt betingat, allt enligt grundkriterierna i värderingsmetodernas uppbyggnad. I detta
fall upplevs metodernas avsaknad av estetiska/milj ömässiga/symboliska värderingskriterier särskilt starkt.
Det visar också att metod Koch i praktiken inte, ens
för det värdefullaste tänkbara träd, når upp tilllika höga
värden som Stritzkes metod. Enda möjligheten för att
komma upp i lika höga värden med metod Koch är att i
så fall utgå från att ett träd i den optimala växtperioden
ska ersättas med ett mycket stort inköpt träd.
Koch: 95 096 kr
Eken har en dominerande ställningiparken och bedöms
vara 90 år gammal. Den är inne i sin optimala växtperiod. Den har förmodats behöva en tillväxtperiod av 50
år för att nå dit. Trädet bör kunna uppnå en ålder av ca
500 år. D ärmed kommer det att komma in i värdeminskningsperioden först när det är 140 år gammalt.
Beräkningarna bygger på att vid ersättning av trädet
ska användas en planta med stamomfång 10-12 cm, vilket ger ett optimalt värde av 111893 kr. De avdrag för
värdeminskning som värderingsmannen bedömt nödvändiga är 10 % av värdet för gallring av torra grenar och
5 % för att kronan är något ensidigt utvecklad.
Stritzke: 398190 kr
Enligt metod Stritzke är detta ett utomordentligt värdefullt träd i kronor räknat. Arten hör till de mest långliva-
6
4
Lönn på Kungstensgatan
Denna lönn ingår i en parkanläggning med ett glest trädbestånd i de centrala delarna av Stockholm. Den står i
en utskjutande trädgårdshörna ovanför en mur utmed
Holländaregatan och har stor betydelse för stadsbilden
-den är 16 m hög. Det finns spår av två tidigare kronbeskärningar. Dessutom är stammen angripen av röta men betydelsen av det angreppet är de två värderingsmännen inte överens om.
alternativet av Stritzkes bedömningar - att trädet bedöms som sjukt, så som Pribbernow bedömt det - blir
värdet 21600kr. Det skulle innebära att Stritzkes värdering blev 27 % högre än Pribbernows. Enligt de värderingar som redovisas nedan blir Stritzkes värdering 500
% högre.
I detta fall ger metoderna tämligen likartat värde på
trädet, om bara bedömningarna av dess kondition är
lika.
Kommentar till värderingarna
Här skiljs återigen värderingarna kraftigt åt. Det är uppenbart att de två värderingsmännen haft olika uppfattning om trädets helhetskaraktär,
dess betydelse för
stadsbilden och dess sjukdomsstatus. I detta fall är det
inte metoderna som ger olika värdering av trädet, utan
värderingsmännens olika bedömning av dess kondition
och betydelse.
Hade värderingsmannen Pribbernow bedömt skadorna på samma sätt som Stritzke, dvs till 35 % , hade
hans värdering stannat på 16 990kr. Väljer videt sämre
Koch: 8 495 kr
Åldern bedöms till 100 år och trädet förväntas inte kunna leva mer än maximalt 30 år till. Rötskadan i stammen
gör att nedkapning eller kraftig beskärning rekommenderas innan någon olycka sker.
Trädet har förmodats haft en tillväxtperiod av 30 år,
en optimal växtperiod av 20 år (fram till att trädet var 50
år gammalt) och har nu minskat i värde sedan 50 år
tillbaka.
Under den optimala växtperioden var trädets sakvärde 56 634 kr. Det värdet har under de 50 år som gått
sedan dess, avskrivits (minskat) med 28 317 kr.
Trädet har en smal krona och bedöms av värderingsmannen stå för trångt. Det minskar dess värde med 20
%. Dessutomhar
rötskadan
i stammen
bedömts
minska
trädets värde med 50 % . Kvar blir bara 30 % av det värde
som återstår efter avskrivningen, dvs 8 495 kr.
Stritzke: 43198 kr
Stamomfånget är 250 cm, vilket ger ett tämligen högt
ingångsvärde i beräkningarna. Arten hör till de som har
relativt kort livslängd, vilket därmed gett ett ringa bidrag
till värderingen.
Det stora utslaget vid värderingen av detta träd har
varit helhetsintrycket. H är har värderingsmannen varit
tveksam och angett två tänkbara alternativ. Det bästa
som kan sägas om trädet är att det är "svagväxande i
bestånd",men skadan i stammen gör det fråga värt om
inte helhetsintrycket skall sorteras till klassen "sjukt".
Det första alternativet ger ett utgångsvärde om 86 396
kr, medan det andra ger hälften, dvs 43198 kr.
De gamla beskärningsskadorna och stamskadan har
sammantaget bedömts som att trädet är skadattill 35 %,
vilket enligt Stritzkes modell ger en värdeminskning
med 50 % . Den värdeminskningen ger slutsumman
43198 kr i det fall trädets helhetsintryck bedöms som
"svagväxandei bestånd" och 21600 kr om det bedöms
som "sjukt".
7
Kommentar till metoderna
Metoderna tar liten hänsyn till såväl affektionsvärdet
som den estetiskabedömningen utifrån trädets betydelse på den plats det växer. De utgår båda från ett'biotekniskt"värde hos trädet. Ett maximalt friskt och växande
träd i sin biologiska höjdpunkt är det mest värdefulla.
Det framräknade värdet i de båda metoderna är ett
'biologiskt" värde -en sorts 'biopotential".
Grunden i Koch: s metod är bedömningen av trädets
tillväxtperiod. Det är under den som "mervärdet"genereras i form av nedlagda skötsel- och räntekostnader.
Detta är metodens akilleshäl - avgränsningen av tillväxtperioden sker utan att man kan hitta någon logisk
eller saklig grund för det - och skötsel- och räntekostnaderna upphör plötsligt när trädet når sin tänkta storlek för platsen det växer på.
Koch: s metod arbetar således med olika långa perioder av investeringar i skötsel- och räntekostnader för
trädarter med olika livslängd. Metoden säger att ett träd
av en långlivad art är •"dyrare" att sköta än ett av en
kortlivad art, vilket kan vara något förbryllande. Den
faktor metoden egentligen vill värdera är trädets livslängd och det görs via omvägen över en beräknad skötselkostnad för en längre tidsperiod.
En annan av grunderna i Koch: s metod är antagandet
om hur stort stamomfång trädet hade vid planteringen.
Aven den faktorn bestäms av den som gör värderingen.
En av de stora skillnaderna i metoderna är att enligt
"Stritzke" ökar ett träds värde så länge det växer och
håller sig friskt. Däremot reduceras värdet snabbt när
det börjar degenerera och bli sjukt. Enligt "Kock" har
trädet sitt högsta värde under en period fram till att det
uppnått ungefär halva sin levnadsålder. Sedan minskar
värdet, oavsett om det håller sig friskt eller ej. Det gör
att metoderna ger något så när likartade värderingar för
trädunder uppväxttiden. Sedan ger "Stritzke "högre värderingar, men värderingarna närmar sig återigen varandra när trädet börjar åldras och bli dåligt. Det kan
synas vara en poäng i "Stritzkes" inställning, att ett stort,
gammalt men friskt träd är det mest värdefulla.
Basen i "Stritzkes" metod är ett pris per kvadratcentimeter genomskärningsyta i stammen. Det priset 'bar
man bara bestämt" och är den metodens akilleshäl. Likaså finns det inte några egentliga beräkningsgrunder
för de andra faktorernas värden, utan de är också framtagna genombedömningar".
Sammanfattningsvis kan konstateras att båda metoderna har sina svagheter. Men de har blivit mer eller
mindre accepterade i olika sammanhang och för dagen
gäller att det inte fmns några bättre eller mer "objektiva"
sätt att beräkna träds ekonomiska värden.
Andra trädvärderingsmetoder
FörutomhosByggnadsstyrelsen
användermanträdvärderingsmetoder inom olika delar av samhället. Försäkringsbolagen
använder normalt någon av de två
metoder som presenterats här, eller kombinationer av
dem.
För fastighetsvärderingarhar en särskild metod tagits
fram av Lantmäteriverket. Bakgrunden till den är att
domstolarna vid ett antal tillfällen funnit att värderingar
av förlorade träd enligt metoderna Koch och Stritzke
inte motsvarats avlika stora sänkningar avfastighetsvärdena. En tomt som har ett marknadsvärde på 100000kr
har kanske ett träd som värderas till 150 000 kr. Tas
trädet bort, minskar inte marknadsvärdet med mer än
en bråkdel av trädets uppskattade värde.
Lantmäteriverkets
metod speglar tomtvärdets
minskning vid förlust avträd som växer på tomten. Denna metod ger mycket låga värden och kan bara användas
vid bedömning av intrångsersättning för enskilda fastigheter. Metoden försöker klargöra hur marknaden bedömer fastighetsvärdet vid förlust av ett träd. Detta är
egentligen inte en värdring av trädet, utan en bedömning av hur tomtens värde som exploateringspotential
påverkas. Vid viss typ av exploatering kan man till och
med tänka sig att marknadsvärdet ökar om ett träd tas
bort. Alla andra värden, som miljövärden, affektionsvärden osv lämnas därhän.
Lantmäteriets trädvärderingsmetod går inte att tilllämpa i situationer där man inte har en tomt med en
exploateringspotential. En park eller ett gatuträd kan
därför inte värderas med den metoden.
á
Byggnadsstyrelsensinformationer
T:143
1992-04
Behovet att värdera träd i ekonomiska termer varierar
Det kan gälla:
- ersättningsanspråk vid uppkommen skada
- intrångsersättning eller marklösen vid exploatering eller då mark tas i
anspråk för en alternativ markanvändning
- fastställande av vitesbelopp vid kontraktsskrivning
l de båda första fallen är andemeningen att ett ekonomiskt belopp ska betalas ut. I det sista fallet är antagligen samtliga parter däremot nöjda då
inget belopp behöver betalas ut.
Naturligtvis är det i dessa situationer väsentligt att ett ekonomiskt värde
åsätts det aktuella trädet. 'Trädens pris" behandlar två metoder för värdering av träd i ekonomiska termer.
Lika viktigt kan det dock vara att i värderingsresonemanget
lyfta fram andra
faktorer typ funktionsvärde , gestaltningsmässiga värden, symbolvärden, historiska värden etc. och därmed få en förståelse för ett synsätt
vilket i sin tur kan påverka graden eller villigheten till motprestation ex vis
genom visad varsamhet.
Genom att i så tidiga skeden som möjligt föra ett resonemang kring dessa
frågor som underlag för att hitta relevanta vitesbelopp kommer vinsten
snarare att ligga i andra värden än de rent ekonomiska t ex genom att ett
ömsesidigt önskemål om kontroll och besiktning konstateras, att befintlig
vegetation verkligen sparas med lägre anläggningskostnader och skötselkostnader som följd.
Det bedömda värdet
blir då ett medel
för att uppnå ett mäl
bestående av andra kvaliteter
än kronor.
k
W BYGGNADSSTYRELSEN
Trädens pris - två metoder för trädvärdering är framtagen vid
Byggnadsstyrelsens tekniska enhet och ingår i skriftserien
"Byggnadsstyrelsens publikationer".
Text, layout och original: Bengt Persson,
Landskapsarkitekterna i Lund AB.
Upplaga: 1000 ex.
Tryckeri: Garnisonstryckeriet, Stockholm, juli 1992.
Upplysningar om Byggnadsstyrelsens publikationer lämnas
av informationssektionens
biblioteks
- och dokumentationsservice, tel 08-783 13 71.
Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från
kontorsservice/publikationsförrådet, tel 08-783 11 53.
Adress: Byggnadsstyrelsen,106 43 Stockholm.