Pressrelease Fast förbindelse över Gullmarn

Pressrelease 2015-03-26
BYGG EN FLYTBRO AV NORSK MODELL ÖVER GULLMAREN
En flytbro över Gullmarsfjorden är tekniskt och ekonomiskt möjlig. En sådan skulle
också ha avgörande betydelse för Lysekils framtid och är samhällsekonomiskt
lönsam. Vid kommunfullmäktiges möte på torsdagskvällen kommer föreningen
NäringsLivsCentrum i Lysekil att beskriva varför och hur detta kan genomföras.
Nordhordalandsbron (bilden) på E39 norr om Bergen invigdes redan 1994 och är drygt 1600 meter
lång. Salhusfjorden är ungefär 500 m djup vilket gjorde att man valde en flytande
konstruktionslösning liknande det som används för flytande oljeplattformar. Situationen påminner
mycket om Gullmarn: djup fjord, ungefär samma längd (1800 meter) och väganslutningar till
färjelägen/brofästen finns. Preliminära beräkningar pekar på att en flytande bro över Gullmarsfjorden
kostar cirka 1 800 mkr.
Nordhordalandbron finansierades genom broavgifter och var helt betald redan efter 11 år! I Norge
planerar man nu en ”Ferjefri E39” från Kristiansand till Trondheim. Norska erfarenheter visar på
mycket stora samhälls-ekonomiska vinster av att ersätta färjor med broar. Flytande broar kommer
sannolikt att användas på en del passager, eftersom flytbroar bl.a. har visat sig ha låga
underhållskostnader och begränsad miljöpåverkan
I Sverige har Trafikverket ett uttalat uppdrag att ersätta färjetrafik utan att öka anslagsförbrukningen
Annorlunda uttryckt får man använda färjetrafikens driftspengar under kommande år för att bygga
fasta förbindelser. Driften av Gullmarsleden kostar cirka 40 mkr per år. En bro sparar därför cirka
1 200 mkr på 30 år.
Ny lagstiftning gör det möjligt att ta ut broavgifter för att finansiera investeringen. Sådana införs nu
under 36 år på den nyligen invigda Sundsvallbron (E4) och under 42 år på Motalabron (riksväg 50).
Gullmarsleden (Finnsbo-Skår) är en av landets mest trafikerade färjeleder, med störst andel tunga
transporter av alla leder. Varje månad transporteras omkring 100 000 fordon. Redan denna
trafikmängd skulle med en broavgift av t.ex. 20 kr per passage ge långt mer än 600 mkr på 30 år.
Västra Götalandsregionens trafikstrategi beskriver de av regionen prioriterade vägstråken. Stråk
nummer 5 går från Lysekil via Uddevalla, Trollhättan, Lidköping och Skövde till Karlsborg. En bro
Pressrelease 2015-03-26
över Gullmarsfjorden för 1 800 mkr som finansieras av inbesparade färjekostnader 1 200 mkr och
broavgifter 600 mkr ligger helt vid sidan av ”normala” väganslag och konkurrerar inte med övriga
regionala infrastrukturprojekt.
En bro ger 170 kr tillbaka på varje satsad 100-lapp sett som samhällsekonomisk investering. Då tar
man med effekten på bl.a. trafikekonomi/olyckor, restidsförkortning, snabbare godstransporter,
förbättrad kollektivtrafik och de betydande regionalekonomiska effekterna när Lysekil blir en
integrerad del av Trestads och Göteborgs-regionens arbetsmarknader. Det är egentligen lika
självklart som att knyta ihop Göteborg, Lerum och Alingsås.
Lysekil med sin stora tillverkningsindustri, forskningsinstitutioner knutna till havet, turistattraktioner
och attraktiva kustnära boendemiljöer kan med en bro bli en viktig komplettering till det redan
växande Trestadsområdet. Större arbetsmarknadsregioner med många olika typer av arbetstillfällen i
skilda branscher inom rimliga pendlingstider leder till ökad tillväxt och en bättre
befolkningsutveckling.
NLC:s mål är att få med bron i förarbeten inför nästa regionala infrastrukturplan från 2018 och framåt.
Brons betydelse för Lysekil kan inte överskattas.
Tillgången på kompetent arbetskraft och tillgänglighet i form av vägar, avstånd till tåg- och
flygförbindelser är de frågor som företagen i Lysekil genomgående ser som de största problemen i
Svenskt Näringslivs årliga undersökningar av det lokala företagsklimatet. Utpendlingen till andra
kommuner om 1 800 personer respektive inpendlingen till arbetsplatser i Lysekil om 1 500 ligger klart
lägre än i andra jämförbara kommuner.
Endast hälften av pensionsavgångarna på kommunens lokala arbetsmarknad kommer att kunna
ersättas av nytillträdande ungdomar på 10 års sikt enligt Arbetsförmedlingen. Detta förutsätter
dessutom att de kvarvarande ungdomarna har matchande kompetens. Dessvärre kommer väldigt få
tillbaka efter utbildning på annan ort. Både företag och offentlig förvaltning kan vittna om stora
svårigheter att rekrytera personal med högre utbildning eller speciell kompetens. Detta är avgörande
framtidsfrågor för Lysekil speciellt med hänsyn till att hela 25 % (ca 1600) av de lokala
arbetstillfällena finns direkt i en alltmer avancerad tillverkningsindustri.
Andelen yngre familjer i Lysekil minskar stadigt trots en mycket attraktiv kustnära boendemiljö. Så
nära som på Bokenäset är utvecklingen den motsatta. Befolkningen i Uddevalla, Trollhättan och
Stenungssund ökar, medan Orust och Tjörn har ett stabilt invånarantal. I Lysekils kommun fanns i
mitten av 1990-talet 15 550 personer. 2015 har detta sjunkit till 14 300. VG-regionens prognoser
räknar med en fortsatt minskning om ytterligare 1000
personer de närmsta 10 åren, om inget radikalt händer.
Rekrytering genom inflyttning förutsätter oftast att
medflyttande samtidigt också kan erbjudas arbete och
utvecklingsmöjligheter inom rimligt pendlingstid. Det är svårt
eftersom den tidsödande passagen över Gullmarsfjorden
begränsar den tillgängliga arbetsmarknaden för nuvarande
och potentiella Lysekilsbor.
NU
På samma sätt blir det tidsödande att pendla till Lysekil från
t.ex. Trestadsområdet. Det dagliga resandet till och från
arbete via färja är en stressfaktor för exempelvis
barnfamiljer, där lämning och hämtning på dagis och
fritidshem är sådana ”aktiviteter” som inte kan ändras i tid
och rum. För dagspendlare är 5 mil extra runt
Gullmarsfjorden inget alternativ vare sig med bil eller
Pressrelease 2015-03-26
kollektivtrafik.
Idag anser de flesta att 45 minuter är en helt acceptabel restid till arbetet, men på 45 minuters bilresa
från Lysekil når man som längst Torp Köpcentrum eller knappt 3 mil. En bro förändrar detta radikalt.
Den potentiella arbetsmarknaden mångdubblas.
MED
BRO
Med en bro kan Lysekil vända trenden och bli en naturlig del i det västsvenska tillväxtområdet!
Föreningen Näringslivscentrum i Lysekil